Är du medieläskunnig, har du medieläsförmåga eller är du rentav mediekompetent?

12.9.2003 S-B Arnolds-GranlundMedieläskunnighet

Är du medieläskunnig, har du medieläsförmåga eller är du

rentav mediekompetent?

överassistent Sol-Britt Arnolds-GranlundPedagogiska fakulteten

Åbo Akademi Vasa


Utbildningspolitiska texterDefintioner av begreppFörsök till skapande av definition

Läsa medietexterProducera medietexter

Innehåll


Literacy - Literate

Literacy läs- skriv- och räkneförmåga

Literatelärd och bildad


Läskunnighet

Läs- och skrivkunnig är en person som kan ”with understanding both read and write a short simple

statement on his or her everyday life” UNESCO 1993, 24

http://upo.unesco.org/bookdetails.asp?id=1518


Läsfärdighet

Thus literacy is defined as a particular capacity and mode of behaviour:

The ability to understand and employ printed information in daily activities, at home, at work and in the

community – to achieve one’s goals, and to

develop one’s knowledge and potential.OECD

1994 http://www1.oecd.org/els/education/aRCHIVES/literacy/about.htm


Läsfärdighet enligt PISA(The OECD Programme for International Student Assessment)

"Reading literacy is understanding, using, and reflecting on written texts, in order to achieve one’s goals, to develop one’s knowledge

and potential, and to participate in society."

http://www.pisa.oecd.org


Läsfärdighet/lukutaito

Individens förmåga att förstå, använda och bedöma olika texter och medietexter för att uppnå egna målsättningar, utveckla sina kunskaper och möjligheter samt för att på ett aktivt sätt kunna delta i samhällelig verksamhet

”Suomi (o)saa lukea” UvM 2000


MediernaTeknologi

Mediet refererar till den teknik som brukas.

Kommunikation - ’det som finns i mitten’ ”A ’medium’ is something that exists ’in between’ and thus mediates two (or more) subjects, poles or worlds. It is thereby a kind of messenger between them, but also a uniting link between them.”

Fornäs 1998

Kultur och ekonomiskt –poltiskt redskap

Medierna är både ett kulturellt redskap för människors strävan att uttrycka och förstå sig själva och varandra och ett politiskt och ekonomiskt redskap, som kan kontrollera människor och begränsa deras förståelse av omvärlden.

Drotner, K. et. al. 1996

I stället för teknologi och kommunikationskanal: ett nytt sätt att tänka

De möjliggör sådana tankeprocesser som man tidigare inte ens kunde tänka sig.

”tulipanaros”Ong


När vi diskuterar förmågan att förstå och använda medier är det viktigt att reflektera över vad begreppen ’läskunnighet’, ’läsförmåga’ och ’medium’ står för.


Kunskapsstrategi för utbildning och forskning 2000 - 2004

2.2.1 Färdigheter för informationssamhället åt alla

Medieläskunnighet och informationstekniskt kunnande utgör de grundläggande förutsättningarna för ett myndigt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. De hör till de grundläggande färdigheter som behövs i arbetslivet. Dessutom breddar de möjligheterna till självutveckling.


§ 9 Integrering och temaområden

Kommunikation och mediekunskap

lära sig grundläggande färdigheter i kommunikation och att utvecklas till en mångsidig och ansvarsfull kommunikatör och medieanvändare

lära sig att tolka medier på ett analytiskt sätt och känna igen kommunikationens etiska och estetiska värden

lära sig kommunikation som kännetecknas av deltagande, interaktion och effektivitet

lära sig att använda olika slag av medier och medieteknik.2003

Läroplan för den grundläggande utbildningen


Läsfärdigheter

Components to enhance our knowledge and critical thinking skills:

Technology LiteracyInformation LiteracyMedia CreativitySocial Competence and Responsibility

White Paper 21st Century Literacy Summit, Berlin 2002


Mediekompetens

språkliga, kulturella och kommunikativa färdigheter

sociala färdigheter kunskapsmässiga färdigheter etiska färdigheter estetiska färdigheter övriga färdigheter

Tella, S. Vahtivuori, S. Vuorento, A. Wager, P. Oksanen, U. (2002).


Medieläsfärdighet

använda teknik

Läsa

Skriva

Kommunicera

För sig själv

I samhället


Mediebildning

kognitiv dimensionemotionell dimensionestetisk dimensionmoralisk dimension

Potter, A.W. 1998.


Kunskap bärs av människor, information finns utanför. Kunskap uppstår först när människor tolkar och tar till sig information. Det är en aktiv process.

Vi kan inte ha framsyn utan att ha baksyn. Vår tolkning av framtiden kan inte kopplas loss från det vi upplevt eller från vår historia.

Att veta, att kunna och att handla klokt

Gustavsson, B.

Om bildning


Ett kontinuumPotter, A.W. 1998

medieläskunnighet

medieläsfärdighet

mediekompetens

mediebildningETIK !


Medier i berättelsens tjänst

genre stildramaturgilogik teckenretorikmänniska-datorinteraktion

exempel

http://www.malepregnancy.com/



Smileys

:-) Happy :-( Sad :-o Surprised :C Very Sad;-) Wink :-I Indifferent:-* Kissing :-@ Screaming:- e Disappointed >:-< Mad :-D Laughing


happy

very happy

very sad


Akronymer (förkortningar)

ASAP As Soon As Possible F2F Face To Face

BBL Be Back Later 4U2 For You Too

FYI For Your Information IMHO In My Humble Opinion

BRB Be Right Back IOW In Other Words

BTW By The Way NRN No Reply Necessary

CUSee You ROFL Rolling On Floor Laughing

CUL8RSee You Later WYSIWYG What You See What You Get

http://www.hb.se/miaochmimmi/fil11.htm


Att läsa medietext

att skriva är att läsamediesammanblandning


Medieläsfärdighet inom nätundervisning

använda teknik

Läsa skriva det man läser reflekterande läsande

Skriva sändar- och mottagarmedvetenhet /perspektivbyten

Kommunicera kontextmedvetenhet sändar- och mottagarmedvetenhet /perspektivbyten

’etäläsnäolo’ – distansnärvaro

nytt sätt att tänka


Är individen en passiv mottagare av mediebudskap eller en aktiv medskapare av mediesamhället?


FINE

Documents

Är du medieläskunnig, har du medieläsförmåga eller är du rentav mediekompetent?