Bilaga 2 2019-10-09

1

Lägesrapport från arbetet med statusklassificeringar, påverkansanalys m.m.

Vattendelegationen i Norra Östersjön

Malin Pettersson

20191009

Riskbedömning 2019

Åtgärder och övervakning Övervakning ofta Övervakning sällan

Statusklassificering 2018-2019

Sämre än god God, men betydande påverkan

God, utan betydande påverkan

Påverkansanalys 2017-2018

Betydande mänsklig påverkan Opåverkat

Bilaga 2 2019-10-09

2

Påverkanskällor

Ekologisk status: Om det finns betydande påverkan så blir status alltid sämre än god.

Kemisk status: Det krävs alltid mätdata för att status ska bli sämre än god.

Statusklassificering

Bilaga 2 2019-10-09

3

Riskbedömning

Vad är annorlunda mot i förra cykeln?

• Påverkansanalysen är bättre underbyggd.

• Statusklassningen fokuserad på påverkade vatten.

• Riskbedömningen pekar ut både åtgärdsbehov och övervakningsbehov.

Bilaga 2 2019-10-09

4

Resultatet då?

MiljögifterFlödes-

förändringar

Morfologiska förändringar

och kontinuitet

Försurning Övergödning

Behövs ytterligare kvalitetsgranskning innan vi kan visa säkra resultat. Planeras

till oktober/november.

Bilaga 2 2019-10-09

5

Uppdatering vfk,typologi, ID-sättning mm

Föreskrifter respektive vägledningar för prioriterade bedömningsgrunder

Vägledning för KMV/MKN med tillämpning på markavvattning och jordbruk klar

?

VägledningPåverkansanalysoch riskbedömning miljögifter – Färdig när?

VägledningUtformning av åtgärder (G/K) – Färdig när?

VägledningOrimliga kostnader – Färdig när?

Ambitioner och utfall

Avsatte mycket tid i VP 2016-2017? för att bidra i skrivandet av vägledningar från HaV. Ambitionen att dessa skulle räcka som vägledning och att ingen ”kokbok” skulle behöva tas fram. Utfallet blev

- ännu inga beslutade vägledningar och

- lagt mycket tid på att skriva ”kompletterande riktlinjer” kring statusklassning och risk (och ”manualer” för påverkansanalyserna).

+ Bra utkast till vägledning för ekologisk status!

+ Bra samarbete med handläggare på HaV.

Bilaga 2 2019-10-09

6

Vad händer i höst?

• Dialogmöten med åtgärdsmyndigheterna om ”styrmedels-åtgärderna”. Positiv respons!

• ”Fysiska” åtgärder läggs in i VISS.

Genomförda Planerade

HaVNaturvårdsverketSGUFörsvarsinspektören för hälsa och miljöKemikalieinspektionenSkogsstyrelsen

Energimyndigheten (10 okt)Jordbruksverket (15 okt)Trafikverket (17 okt)Läkemedelverket (31 okt)Kammarkollegiet (31 okt)MSB (22 nov)Boverket (ej klart)Länsstyrelserna, dragning för länsråden 22 oktKommunerna, nationell workshop med sakkunniga inbokad 28 januari.

Metodutvecklingsprojektet – slut!

Mål: Att ta fram riktlinjer för att planera åtgärder och sätta miljökvalitetsnormer för samtliga påverkanstyper

Arbetsgrupper med representanter från berörda sektorer (myndigheter och intresseorganisationer), samt beredningssekretariaten.

Slutprodukt: Manualer för åtgärdsanalys

Bilaga 2 2019-10-09

7

2019 2020

Översyn KV 1/3

21/6 Kval.säkr. status

Åtgärder&kostnader22/11Status

KMV-beslut mars

20/12Kval.säkr. åtgärder&kostnader LÅS VISS

MKN inkl. justera åtgärder 1/4

Samråd 1/11:FPÅP+MKBMKNÖP (använd)SKA

15/5Kval.säkr. MKN LÅS VISS

Ber.sek.

VM

Risk

oktEn till kval.säkr.statusoch risk

Bilaga 2 2019-10-09

8

Register för utsläpp och spill

• Det är ett krav att rapportera i mars 2022.

• Vi behåller samma ambitionsnivå som i förra rapporteringen, men uppdaterar naturligtvis med färska siffror. (Lyfts som inriktningsbeslut i övriga vattendelegationer)

• Registret som vi rapporterar innehåller miljöövervakningsdata från flodmynningar och utsläppsdata som rapporterats i miljörapporter.

Register över utsläpp och spill (HVMFS 2017:20) 12 § Vattenmyndigheten ska sammanställa register över utsläpp och spill enligt 3 kap. 2 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön för varje vattendistrikt. Registret ska åtminstone innehålla uppgifter som samlats in i enlighet med 8 § för de ämnen och ämnesgrupper som är upptagna i bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Registret ska även ange koncentrationer i sediment och biota där sådan information finns samt kartor där sådana finns.

Bilaga 2 2019-10-09

9

Remiss: Föreskrifter om kartläggning, analys,

statusklassificering och normsättning i ytvatten

HVMFS 2013:19 och HVMFS 2017:20

Viktigaste förändringarna

• Tydliggjort att vattenmyndigheterna SKA förklara en ytvattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad samt besluta om undantag om alla förutsättningar för att göra det är uppfyllda. HaV har även i föreskrifterna valt att tydligare beskriva processen för de olika delstegen för förklarande av KMV och normsättning inklusive undantag.

• Stora delar av bedömningsgrunderna lyfts ur föreskrifterna till vägledning (exklusive klassgränser, SFÄ i föreskrifter).

• En rad mindre förtydliganden bland annat om tillämpningen av rimlighets-, osäkerhetsbedömning och expertbedömning.

Bilaga 2 2019-10-09

10

Vårt yttrande - övergripande

En övergripande synpunkt som berör HVMFS 2013:19 är dess koppling till Havs- och vattenmyndighetens ännu ej beslutade vägledning avseende Statusklassificering och hantering av osäkerhet.

Den översyn som gjorts tar INTE full hänsyn till den arbetsprocess som beskrivs i vägledningen och som har följts i den nyligen genomförda statusklassificeringen.

2 kap. 5 § HVMFS 2013:19 är i flera delar motstridig och vägledningens starka fokus på vattenförekomster med betydande påverkan skulle kunna lyftas tydligare i föreskriften.

Vårt yttrande - förtydliganden

Önskar tydligare formuleringar kring:

• När hydromorfologiska förhållanden får användas för att sänka status.

• Huruvida SFÄ kan klassas till sämre än god status utan att det finns underlagsdata.

• Skyddade områden: Vem har ansvar för att ta fram underlag för bedömning av strängaste kravet (som ju ska gälla som MKN)?

• Föreskriften saknar reglering om tillämpning av tillfällig försämring.

Bilaga 2 2019-10-09

11

Vårt yttrande - konsekvensutredningen

Frågor och svar: Ska småskalig vattenkraft rivas ut?

Av texten framgår att vattenmyndigheterna ska besluta om mindre strängt krav om kraven för KMV inte är uppfyllda vid påverkan av småskalig vattenkraft. Om det ska vara möjligt att besluta om mindre strängt krav måste det först förklaras vilket

"miljömässigt och samhällsekonomiskt behov som verksamheten uppfyller som inte utan orimliga kostnader kan tillgodoses på ett annat sätt som är väsentligt bättre för miljön"

som småskalig vattenkraft anses uppfylla. Vattenmyndigheterna måste ha underlag för att motivera mindre strängt krav. Mindre strängt krav är ett större avsteg från miljökraven än KMV. Hur är det tänkt att kriterierna för mindre strängt krav kan bli uppfyllda om kriterierna för KMV inte är uppfyllda relaterat till småskalig vattenkraft?

Regeringsuppdrag om översyn av vattenförekomstindelning

1. Redovisa behovet av ändringar i indelningen i ytvattenförekomster.

2. Redovisa hur beslut om indelning i ytvattenförekomster tillämpats i några andra länder, däribland Norge, Finland och Italien.

1 juli 2020 ska det vara redovisat till regeringen.

Bilaga 2 2019-10-09

12

Redovisning av regeringsuppdraget

Exempel på frågeställningar

• I vilken utsträckning ska vi dela in vattenförekomster utifrån påverkanstryck? Mest omtalade exemplen handlar om kustvatten.

• Ska små sjöar ingå i vattendragsförekomster eller utgöra egna förekomster?

• Sverige har ~23 000 ytvattenförekomster, Finland har ~6000. Är det rimligt/ändamålsenligt/problematiskt?

Bilaga 2 2019-10-09

13

Lokala riktvärden för grundvatten med naturligt höga bakgrundshalter

SGU-FS-2013:2, bilaga 31. Fastställandet av riktvärden ska grundas på

A. grundvattnets påverkan på anslutande akvatiska och grundvattenberoende terrestra ekosystem,

B. störning av faktisk eller potentiell legitim användning av eller funktion hos grundvattnet,

C. hydrogeologiska egenskaper, med information om bakgrundsvärden och vattenbalans.

2. Vid fastställandet av riktvärden ska hänsyn tas till de förorenande ämnenas ursprung, eventuella naturliga förekomst, toxikologiska egenskaper, spridningsbenägenhet, persistens och potential för bioackumulering.

3. När höga bakgrundsvärden av ämnen eller joner eller deras indikatorer förekommer av naturgivna förutsättningar ska hänsyn tas till dessa bakgrundsvärden i den relevanta grundvattenförekomsten vid fastställandet av riktvärden. Typologianpassade bakgrundsvärden som finns i SGUs Bedömningsgrunder för grundvatten kan användas.

4. Fastställandet av riktvärden bör stödjas av en kontrollmekanism för de uppgifter som samlats in, på grundval av en utvärdering av uppgifternas kvalitet, analytiska överväganden och bakgrundsvärden för ämnen som kan förekomma både naturligt och till följd av mänsklig verksamhet.

Bilaga 2 2019-10-09

14

Kriterier

Säkerställ att naturlig bakgrund är orsak till förhöjda halter

• Man kan förvänta sig förhöjda halter utifrån de naturgivna förutsättningarna

• Ingen mänsklig påverkan

• Ingen uppåtgående trend

Dialog!

Vattenmyndigheterna

SGUBeredningssekretariat

Bilaga 2 2019-10-09

15

Förekomst Parameter Län

Vik (WA12192201) Bly Skåne

Edvalla (WA15393691) Klorid Uppsala

Haga (WA64347240) Klorid Uppsala

Lövstabruk (WA78374821) Klorid Uppsala

Huddunge (WA16647730) Klorid Uppsala

Lagfors-Godsen (WA39028682) Arsenik Västernorrland

Torrom-Hol-Nordvik(WA33255879)

Arsenik Västernorrland

Östavall (WA50088479) Arsenik Västernorrland

Hamra (WA37350459) Arsenik Gävleborg

Kaxås (WA22028221) Sulfat (/kond.) Jämtland

Änge (WA54330664) Sulfat (/kond.) Jämtland

Alsen (WA67023624) Sulfat (/kond.) Jämtland

Trångsviken (WA62821230) Sulfat (/kond.) Jämtland

Mattmar (WA94143647) Sulfat (/kond.) Jämtland

Per 2019-06-11