11 mars 2008

Utvecklingsstörning och åldrande

Kent ThuressonAvd 243 SU/Mölndalkent.thuresson@vgregion.se

Äldrepsykiatri

Minnesstörningar

Omsorgspsykiatri

Neuropsykiatri SU/Mölndal

Ålder 18 år

Psykiatriskt problematik

Förståndshandikapp

Kommer från Västra Götaland

Vad krävs för att patienten skall tagas in på avdelningen 243 SU/Mölndal

Januari 1991 start St:Jörgens sjukhus för en slutenvårdsavdelning

November 1991 flytt Mölndalssjukhus

1995-1998 stimulansbidrag för öppenvård

Våren1998 öppenvård i landstingsregi

Historik

The big four

• Hjärt sjukdom• Cancer• Diabetes• Alzheimer’s sjukdom

Varför viktigt att tänka på åldrande

• Man menar att år 2010 är 20 % äldre

än 60 år

Bakgrund till att antalet personer med demens ökar

• Antalet äldre ökar

• Medicinska insatser leder till ökad överlevnad

• Sociala faktorer bidrar till ett bättre omhändertagande

Livslängd för personer med förståndshandikapp

•20 år 1930

60 år 1980

Personer Downs syndrom och dess överlevnad1930 10 år1960 30 år2005 57 år

Demens förekomst

• 4 ggr vanligare hos förstånds handikappade än i normal populationen

• Hos samtliga förståndshandikappade 2-3 % hos äldre än 40 år.

• Av dessa utgör ca 60% personer med Downs syndrom som visar tecken på Alzheimer

Vad är normalt åldrande

• Beteendet förlångsammas

• Reaktionstiden ökar

• Glömska

•Personlighetsförändringar (minskad drift, minskat intresse för nyheter, bundna vid rutiner och struktur).

Svårare hitta namn

Minnesstörningar

Svårare att hitta ord

Minskad respons eller minskad arousel

Vad är normalt åldrande

• Sämre motoriska förmågor

• Sämre balans

• Sämre sinnesfunktioner

• Infektioner

• Inkontinens

• Minskad sömn

Meningsfullt åldrande

RelationerEngagemangMeningsfullhetFysisk förmågaPsykisk förmåga

Hot FörlustUtmaningar

TrygghetOmtankeRelationer

Vad påverkar ett meningsfullt åldrande

Förväntningar TillfredställelseTrygghet

BesvikelseFrustrationBrist på förväntningar

Åldrande effekter

Heterogenisiteten för kapaciteten ökar med åldern

Demens definition

• En symtom diagnos

• T.ex. minnesstörningar, sämre tänkande, initiativlöshet, orienteringsproblem, ADL problem, personlighetsförändringar, motorik störningar, språkstörningar

• Sammantaget försämrade mentala, intellektuella och känslomässiga funktioner

Demens specifika kriterier• Försämrad

allmänfunktion jämfört med tidigare

• Varaktighet 6 månader

• Minnesförsämring (Större än vid normalt åldrande)

• Närminnet• Långtidsminne

• Kognitiv försämring• Försämrat omdöme

och tänkande

• Minskad uppmärksamhet på omgivningen

• Skilj ut konfusion

Demens specifika kriterier

• Beteendestörningar• Sömnstörningar• Irritabilitet,

aggressivitet• Förlust av intressen

och initiativtagande• Ändrade rutiner• Rädsla• Labilitet

• Minskad emotionell kontroll

• Labilitet• Irritabilitet• Apati

Demens specifika kriterier

• Minskad motivation• Sitter stilla• Inte intresserad

• Aphasi• Hittar inte ord.• Förstår inte ord

• Försämrad social funktion

• Försnävade sociala aktiviteter

• Språkförsämring• Sluddrighet

Demens specifika kriterier

• Apraxia• Kan inte ta på sig

kläder, borsta tänder

• Agnosi• Förstår inte

innebörden av att använda föremål, gester, tal

Uppdelning av demens

• Kortikala - subkortikala

• Hjärnregional uppdelning

• Sjukdomsorsak

Kortikala – subkortikala

• Kortikala • Alzheimer• Picks

Parietal symtom

Afasi sensorisk, (osammanhängande tal, svårigheter att förstå eget och andras tal)

Bristande kroppsmedvetande

Apraxi (klarar inte utföra vissa rörelser eller förstå hur man använder saker)

Agnosi (oförmåga att uppfatta, t.ex. ansikten, föremål, förnekar handikappet)

Amnesi Bristande omdöme och insikt

Lewy body demens

• Symtom, primära

• Fluktuerande progressiv kognitiv störning

• Parkinson symtom

• Väl strukturerade synhallucinationer

• Andra symtom

• Upprepade oklara fall

• Svimningsattacker

• Neuroleptika överkänslighet

• Hörselhallucinationer

Kortikala - subkortikala• Symtom

Försämrad svarsförmåga

Kognitiv försämring

Rörelsestörningar (rigiditet, tremor, myoclonier,

hypokinesi, Positiv babinski, livliga reflexer, korta steg dysatri, dysfagi, positiv masseter reflex)

Psykiatriska problem (Psykisk förlångsamning)

Varierande vakenhet

•Subkortikala

•Hydrocephalus

•Metabola och toxiska

•Huntington

•Parkinson

Hjärnregional uppdelning

• Pannlobs demens Hjässlobs demens

• Emotionell avtrubbning och avflackning

• Svängand stämningsläge

• Apati och minskad spontanitet

Perservation

Nedsatt omdöme och förutseende

Torftigt språk

Bristand sjukdomsinsikt

Distanslöshet

Förgrovad personlighet

Frontal symtomatologi

Sjukdomsorsak• Primärdegenerativa 50-60 %• tex Alzheimer

Pannlobsdemens

Huntington

Parkinson

• Rubbning i blod cirkulationen

• 30 %• Vaskulära demenser • multiinfarkt, småkärlssjukdom

strategiska infarkter

• Sekundära• 10-20 %• Orsakat av yttre faktorer annat än

cirkulationsrubbning • (Metabola rubbningar, vitaminbrist,

läkemedel, depression, tumörer, infektioner, blödningar, traumatiska, autoimmuna)

Vid Alzheimer’s sjukdom

Neurofibriller dessa består av stödjestrukturer från cellens inre. Detta finns i neocortex också

Parietalloben atrofierar

Senila plack (beta-amyloid), vilka består av skadade och döda nervändar och nervutskott som ligger kring en kärna av amyloid (ett protein)

Kromosomhypoteser.

• A. Tidig debut av Alzheimer• Kromosom 21• Ökad förekomst av demens hos

personer med Down syndrom• Kopplat till beta-amyloid, vars

gen finns på kromosom 21

• Familjär AZ• 15-20 % beror av mutation av

APP (amyloid precursor protein)

• 70 % beror av mutation i kromosom 14

• Även kromosom 1 kan genomgå en mutation

• B. Sen debut av Alzheimer• Kromosom 19• Ökad förekomst av APO-E4

isoformen

Demens symptom

• Aggressivitet

• Omdömeslöshet

• Bristande insikt

• Misstänksamhet

• Känslomässig avflackning

• Oföretagsam, apati, inaktivitet

• Trötthet

• Förlångsamning

• Bristande energi

• Nedsatt vitalitet

Personlighets förändring

Beteende symtom

• ”Hoare”

• Ätstörningar

• Vandrande

• Ökade stereotypa beteenden

• Desorientering

• Försöker lämna hemmet

• Misstänksamhet

• Apati

• Behov av mer stöd

Kognitiv försämring leder till problem inom

• Minne

• Uppmärksamhet

• Exekutiva funktioner

• Övrigt

Minnesförändringar

• Man kan lägga märke till om personen t.ex.

• Inte kommer ihåg att hon skulle träffa en person

• Inte kommer ihåg vad han lägger saker

• Inte vet vad anhöriga är

• Glömmer sociala aktiviteter

• Inte vet var anhöriga är

• Inte kan beskriva sin dag

• Glömmer namn

• Inte hittar i kända omgivningar

• Behöver påminnas för att få saker gjort

Uppmärksamheten

• Förmågan att upptäcka ett stimuli

• Behålla uppmärksamheten under en lång tid

• Behålla fokus på ett relevant stimuli och inte fångas av irrelevanta distraherande stimuli

• Förmågan att växla uppmärksamheten på olika stimuli

Exekutiva funktioner• Att kunna komma ihåg det viktigaste

• Svårt lösa problem som kräver tidigare erfarenhet• Svårighet att lösa problem där lösningen inte är uppenbar• Planeringsförmågan nedsatt• Att minnas det man planerar

• Initiativförmåga

• Lust och vilja

• Reglera uppmärksamheten

Motoriska störningar

• Långsammare att initiera en rörelse• Svårt utföra en rörelse effektivt• Svårt att lära sig av fel och korrigera rörelser• Perservationer som innebär att man har

svårt att ändra rörelsemönster• Dålig ögon motorik• Ramlar p.g.a. av gång apraxi

Tankestörningar leder till

• Dålig selektiv uppmärksamhet

• Dålig verklighetsanknytning

• Förändrat ordflöde (t.ex. ord associationer)

Psykiska symtom

• Depression

Minskade affekter

Förlångsammad motorik

Övergående gråtattacker

• Ångest

• Hallucinationer

• Pseudohallucination (t.ex. titta sig i spegeln)

• Paranoida symtom

• Illusioner• Misstänksamhet• Fantasier

• Emotionell labilitet

• Konfusion

• Desorientering

Spatsial desorientering

• Kan inte skilja på dag och natt

• Hittar inte till rummet

• Svårt skilja höger vänster

• Svårare sätta ihop saker

ADL problem

• Laga mat

• Sköta hygienen

• Klä sig

• Ringa

• Socialt

Fysiska symtom

• Epilepsi• Gångstörningar• Viktnedgång• Minskad muskulatur• Förstoppning• Urinvägar• Hud• Hyperflexibilitet

Skapa förståelse för problematiken

Varför är det viktigt att ställa en demens diagnos

• Utreda differential diagnoser

• Behandla tilläggsdiagnoser

• Ge en förståelse för den aktuella problematiken

• Erbjuda rätt behandling

• Erbjuda rätt vårdmiljö/boende

• Hitta rätt nivå för patienten

• Försöka förebygga riskfaktorer

• Erbjuda en förståelse för problematiken

Beteende som kan orsaka aggressivitet

• Bada

• Toalett besök

• Personlig hygienaktivitet

• Dysuria

• Förstoppning

• Fysiskt hindrande av aktivitet

• Nya okända miljöer

• Gå till offentliga platser

• Störa i familjära rutiner

Farliga situationer vid demens

• Personen går från boendet

• Personen använder föremål fel, t.ex. bränner sig

• P.g.a. av gång apraxi ramlar personen

• Vid sängbundenhet kan liggsår uppstå

Vad kan utmärka en demens patient

• Skiftar snabbt i humöret• Konfusion kan föreligga

• Låg nivå med avseende på spärrar

• Blir lätt orolig, rädd• Ökad känslighet

• Missförstånd kan uppstå• Förstår inte situationen

Hur skall man

bemöta

en person med

demens

Hitta rätt nivå för patienten

• Sysselsättning • Boende

Kartlägga

• Vilken intellektuell nivå har personen

• Vilken emotionell nivå har personen

• Vilket medicinskt status är personen i

• Vilket psykiatrisk status är personen i

• Vilken social situation är personen i

Göra en inventering av personen

• Vad klarar personen ADL mässigt

• Hur fungerar sociala kontakter

• Hur aktiv är personen

• Hur självständig kan personen vara

• Vilken hjälp behöver personen

• När behövs hjälp

Hur har personen kunnat fungera

• Finns det en sjukhistoria

• Anhöriga

• Journaler

• Personal

• Hur fungerar personen idag

• Personal

• Anhöriga

• Hur har man utvärderat

Rätt behandling hur?

Differentialdiagnoser vid demens

• Hypotyreos Hyoparatyroidism

• Folatbrist och B-12 brist• Sockerrubbningar

• Mediciner

• Depression• Konfusion

• Understimulering, social depravation

• Hjärtproblem• Vaskulära orsaker

• Sinnesdefekter (syn, hörsel)

• Infektioner (borelia, HIV, lues)

• Mag tarm problem• Urinvägsproblem

• Apnea

Behandling

Vårdideologi

• Välbefinnande

Grundläggande behov

• Stimulans

• Struktur och ordning

Bemötande

Anpassa kraven till personen

Bryt ner aktiviteter i delmoment

Fasta rutiner skapar trygghet när minnet är dåligt

Ta inte överförmågor som personen delvis kan

Ge tid för vila, som dement orkar man inte koncentrera sig längre än korta stunder åt gången

Oro, ångest och aggressioner, skapar vi det själva

• Tar vi över förmågor som personen delvis har kvar

• Ställer vi för höga krav

• Frågar och påminner vi överdrivet och i onödan

• Ger vi intryck av att ha bråttom, stressigt beteende

• Handlar vi inkonsekvent, olika personer gör olika

• Ändrar vi rutiner snabbt och oväntat

• Överraskar vi personen genom att snabbt dyka upp tex bakifrån

• Är vi tillräckligt flexibla

• Är vi överdrivet kontrollerande

• Orkar vi med vårt arbete, risk för utbrändhet

Hur behandla

• Försök upprätthålla basalfunktioner t.ex. att äta, ta på sig

• Undvik förändringar i miljön• Förenkla rutiner så att frustration inte uppstår• Ha tålamod• Vägled• Enkelt språk• Var observant

Kommunikation

Fånga personens uppmärksamhet innan du börjar prata med honom

Ha ögonkontakt för att hjälpa honom koncentrera sig

Lättare att se ansiskt uttryck och mimik

Tala långsamt och tydligt

Förenkla språket, använd korta meningar

Ställ frågor som kan besvaras med ja eller nej

Positiva och negativa effekter i omvårdnaden

• Skyddande

• Kunskap• Stöd från andra• Praktisk hjälp• Socialt nätverk• Vårdarens status• Bra arbetstider• Information till enskilda

personer• Hjälp både med kroniska och

akuta besvär

• Nedbrytande

• Ensamhet och isolation• Ingen frågar• Mycket känslor• Dålig utbildning• Dåliga cooping mekanismer• Dålig kontakt mellan patient

och personal• Svårskött ADL situation• Ingen uppbackning• Dålig uppbackning medicinskt

och psykologiskt

Musik terapi• Skattningarna som utfördes i

slutet av respektive period visade att patienterna var mindre irriterade, ängsliga, och nedstämda när vi spelade musik

.

Anhörig kontakt

• Förstå vård behovet

• Anhöriga blir äldre

• 24 timmar

• Självständighet

• Klara sig själv

• Egen önskan

Miljön• Viktigt med godbelysning

• Golv med skarpa mönster ex vis mörka mönster mot ljusbotten kan upplevas som hål och tvärtom

• Blanka golv kan upplevas som is eller vatten

• Genombrutna trappsteg är svåra att uppfatta

• Speglar, fönster och tavlor kan upplevas som om obehöriga är i rummet

• Synen kan vara perfekt, man ser den minsta smula, men kan inte skilja ut föremål med samma färg

• Skaffa gardiner att dra för, speciellt viktigt kvällstid när lampor reflekterar

• Om speglar och tavlor oroar ta bort dessa

• Använd färg för att hjälpa personen uppfatta sin omgivning

• Stabila golv

Miljön

• Förenkla dukning genom att rensa bort onödigt pynt

• Avgränsa och tydliggör med enfärgade bordstabletter

• Muggar eller färgade glas är lättare att upptäcka

• Bäst med enfärgat porslin, mönster kan misstolkas

Hjälpmedel

• Klockor• Lås• Ljus• Beskrivningar• Färger

Hur behandla

• Försök upprätthålla basalfunktioner t.ex. att äta, ta på sig

• Undvik förändringar i miljön• Förenkla rutiner så att frustration inte uppstår• Ha tålamod• Vägled• Enkelt språk• Var observant

Kontakt med

• Kommunen

• PAS• Distrikts rehab• Daglig verksamhet• Individuell plan• LSS handläggare

• Habiliteringen

• Logoped• Psykolog• Kurator• Dietist• Sjukgymnast

Sociala aktiviteter

• Sport• Dans• FUB• Autismföreningen• Andraföreningar

• Kontakt person• Personligassisten• Anhöriga• Kompisar

Medicinsk behandling

Medicinsk behandling

• SymtomatisktKolinesteras hämmare(Aricept, Exelon, Reminyl)

• Memantin (Ebixa)

• Sjukdomsbromsande• -Propentofylin• -Anti amyloid läkemedel

• Regenerativa nervcells återskapande• Tillväxtfaktorer

• Profylaktisk behandling• Antioxidanter (vitamin E och C, selen)• Anti inflammatoriska ämnen• Födoämnen

Behandla tilläggs diagnoser

Uppföljning Mycket viktigt

Personal

ArbetsgemenskapArbetsgemenskap

Hälsa och fysisk konditionHälsa och fysisk konditionFungerande samarbete och Fungerande samarbete och andaandaDe anställdas kompetens De anställdas kompetens och utvecklingsmöjlighetoch utvecklingsmöjlighetUppskattning för arbetetUppskattning för arbetetDe anställdas upplevelse De anställdas upplevelse av sina möjligheter att av sina möjligheter att påverka och deltapåverka och delta

Personal

• Arbetsplatsen

• Chefskap och ledning• Organisering av

jobbet• Arbetsbörda• Informationsgång • Trygg arbetsmiljö

IndividenIndividen

Psykisk konditionPsykisk konditionHälsa och fysisk konditionHälsa och fysisk konditionFörmåga att orkaFörmåga att orkaKompetensKompetensLevnadsvanorLevnadsvanor

Behandling enligt The Arc

• Försök bevara de färdigheter som ger personen värdighet t.ex. att kunna äta själv, sköta hygienen och inte lära in nya färdigheter

• Undvik förändringar i de dagliga rutinerna

• Underlätta att eventuella förändringar i vardagen inte blir till hinder

• Förenkla rutinerna så man undviker ångest och frustration

• Använda tålamod och vägledning, ha enkla krav, var allmänt hjälpande

• Återförsäkra och lugna patienten varje dag

Behandling enligt The Arc

• Visa att man bryr sig genom att använda en låg röst och att genom beröring skapa trygghet

• Tillhandahåll en familjär och trygg omgivning och ge en tätare kontakt till personen för att undvika konfusion och desorientering

• Anpassa de dagliga aktiviteterna efter personens ADL-förmåga

• Undvik toalettolyckor genom ha toalett rutiner

• Ge personen tillräckligt att dricka och äta

Behandling enligt The Arc

• Behåll orienteringsförmågan genom att upprepa datum, ha ett dags schema, namnge personerna som är kring patienten.

• Pressa inte personen för hårt för att få denne tillbaka till ”verkligheten”, men undvik samtidigt att förstärka inbillning.

• Försök behålla den nuvarande självständigheten genom att öka personalinsatsen, ledningen, tillgängligheten och närheten.

• Undvik onödig medicinering

Medicinsk behandlingKolinesteras hämmare

Exelon (Rivastigmin)

Reminyl (Galantamin)

Aricept (Donepezil)

Prematurt

åldrande

Livsstil relaterat till prematurt åldrande

• Alkolism

• Fysisk inaktivitet

• Bristfällig kost

• Rökning orsakar• Cancer • Hjärtsjukdom• Impotens• Sänkt IQ

• En studie i Skottland • Såg hos personer som

testades vid 11 års ålder och sedan vid 64 år att rökare var sämre i 5 test än icke rökare

• Dr Lawrence Whalley University of Aberdeen

Medicinska orsaker associerade med prematurt åldrande

• Diabetes mellitus

• Ateroskleros

• Hypertension

• Dyspne/apnea

• Tetraplegi

• Gravt förståndshandikapp

• Epilepsi

• Skallskada

Prematurt åldrande • Genetiska syndrom

• Downs syndrom

• Cockaynes syndrom

• Cutis laxa (Ehlers-Danlos syndrome)

• Ärftlighet

• Progeria hos barn (Hutchinson-Gilfords syndrom)

• Progeria hos vuxna

(Werners syndrom)

Downs syndrom

Historik Downs syndrom• 1866 beskrevs det första gången av

John Langdon Down

• 1876 beskrev Fraser och Mitchell demens bilden hos personer med Downs syndrom

• 1929 beskrev Truwe senila plaque i obduktionsmaterial

• 1948 beskrev Jervis sjukdomsförloppet

• 1959 identifierade Lejeune trisomi 21 som den underliggande orsaken

• 1960 talet föreslog Heston, Lowther och Leventhal en koppling mellan Downs syndrom och Alzheimers sjukdom

Downs syndrom

• Incidens för Downs syndrom1 på 600 levande födda

• Kvinnor/Män 1/1.3

• Medellivslängd för Down patienter• 1930 10 år• 1960 25 år• 1990 50 år• 2005 57 år

• Överlevnad.• 75 % blir mer än 30 år• 60 % blir 50 år• 13,5 % blir äldre än 68 år

Downs syndrom

• Ökad risk för

• Depression

• Sköldkörtel dysfunktion

• Demens

• Sinnesdefekter

• Smärta

• Immunsystem förändringar

• Ortopediska besvär, artros

• Osteoporos

• Minskad risk

• Benfrakturer• Kronisk lungsjukdom• Hypertoni• Hallucinationer• Illusioner

Psykiatriska problem

• Som gammal

• Demens

• Som medelålders

• Depression• Ångest• Tourette• Tvång

• Som svårt utvecklingsstörd

• Autism

• Som ung

• Hyperaktivitet

Depressions symtom vid Downs syndrom

• Vanliga symtom

• Social tillbaka dragenhet• Anhedoni• Gråtmildhet• Minskad energi• Minskad motorisk aktivitet• Minskad aptit

• Minskad förmåga ta hand om sig själv

• Sömnstörningar• Hypokondri• Aggression/ilska• Försämrat språk• Spontant gråt, rädsla• Ökad fientlighet

Riktlinjer för medicinskt omhänder- tagande vid Downs syndrom

• l. Kontroll av thyroideafunktion (TSH, FT4) (sköldkörteln)

• - läkare vartannat år

• 2. Ögonundersökning av visus samt framförallt bedömning av linsgrumling

• - läkare vartannat år.

3. Hörselbedömning inklusive öronstatus (ledningshinder, presbyacusis) - läkare vartannat år

Riktlinjer för medicinskt omhänder- tagande vid Downs syndrom

• 4. Bedömning av rörelseförmåga och besvär från och ffa höfter (luxationer, femurhuvudsepifysiolys), knä (luxation), fötter (platt fothet,hallux valgus och halsrygg, (ev röntgen halsrygg med bedömning av ökad atlanto-axial avstånd). Vid behov ortoped bedömning

• - läkare vartannat år• - sjuksköterska varje år

• 5. Bedömning av besvär med tandlossning och behov av sanering

• - tandläkare/tandhygienist vartannat år

Riktlinjer för medicinskt omhänder- tagande vid Downs syndrom

• 6. Bedömning av behov av preventivmedelsrådgivning hos kvinnor

• - sjuksköterska varje år

• 7. Kardiell bedömning (EKG; PKG; Eco kardiografi) med hänsyn till mitralklaffs-prolaps och aorta-regurgitation och därvid behov av antibiotikaprofylax vid kirurgi eller tandsanering

• - läkare vartannat år

Riktlinjer för medicinskt omhänder- tagande vid Downs syndrom

• 8. Bedömning av eventuellt depressivt beteende hos den unga vuxna (förändrat sömnmönster, apati, spontan gråt, förändrad aptit och vikt, ökad rädsla och fientlighet)

• - sjuksköterska 2 ggr/år

• - läkare vartannat år

Riktlinjer för medicinskt omhänder- tagande vid Downs syndrom

• 9. Bedömning av psykisk prestationsförmåga hos individer äldre än 40 år med tanke på begynnande demenssjukdom (minnesstörning, apati, försämrad tal motorik, rumslig desorientering, stelhet i musklerna, försämring i ADL förmåga, krampsjukdom). Vid misstanke rekommenderas EEG, psykomotorisk test och eventuell datortomografi av CNS.

• - sjuksköterska varje år• - läkare vartannat år

Demens hos personer med Downs syndrom

• Frekvens

• 35-49 år 6-8 %• 50-59 år 50-55 %• 60 år 70 %

• Frekvens normalpopulation

• 65-69 år 1%• 70-74 år 3%• 75-79 år 6%• 80-84 år 11%• 85-89 år 21%

Debut symtom

• Diffusa symtom som irritabilitet

• Minnesstörning

• Språkfunktionsförsämring, svårt hitta ord

• Talrubbningar

Emotionella störningar

Spatiala störningar

Störd nattsömn

Nästa fas• Förlust av orientering

• Amnesia, minnessvaghet

• Talrubbning

• Dyspraxi, svårighet utföra koordinerade rörelser

• Agnosi, oförmåga känna igen med känseln, synen, hörseln

Aphasi

Ökad muskeltonus

Slut fas

• Apraxi

• Epilepsi

• Förlorar basala funktioner, inkontinens

• Minskad muskelmassa

• Aggressivitet

Vad utmärker demens utvecklingen hos personer med Downs syndrom

• De har tidigare debut

• De patologiska förändringarna i hjärnvävnaden kommer tidigare än symtomen

• Sjukdomsprocessen kanske ca 8 år, lite kortare än normalt

• Man lägger ofta inte märke till minnesproblemen utan det är förändringar i de dagliga aktiviteterna man ser

Vad utmärker demens utvecklingen hos personer med Downs syndrom

• Kan observeras tack vare epilepsi debut

• Visuspatsiala problem uppstår

• Försämrat språk

• Ökad förekomst av stereotypier

• Inaktivt och apati

• Personlighetsförändring

• Livliga reflexer

Utredning

• Sjukhistoria

• Medicinsk och psykiatrisk bedömning

• Fysikalisk undersökning• Blod och liquorprover

• Arbetsterapeut bedömning

• Neuropsykologiska test

• Psykometriska test

• Skattnings formulär• Frågeformulär

• Globala bedömningar

Vård i livets

slutskede

Ny bostad• Finns trygghet

• Finns erfarenhet

• Finns säkerhet

• Finns kontinuitet

• Finns vilja

• Personens tankar

• Anhörigas synpunkter

• Relationer

• Närhet

• Omsorgsanda

Vård i livets slutskede

• Psykiatriskt

Kunskap

Närhet

• Somatiskt

Kunskap

Närhet

Sjukhem eller boende

• Sjukvården

• Kan sjukvård

• Ny vårdmiljö

• Omsorgen

• Förstår handikappet

• Kan skapa trygghet

• Har kommunalsjukvård

• Ger kontinuitet

Demens information på nätet

• www.vardalinstitutet.net• gå in på ”Tematiska rum” • klicka vidare till ”Leva

med demens”• vidare till ”Vad är

demens” • vidare till ”Olika demens

sjukdomar”• så är man framme vid

”Förståndshandikapp och demens”

www.Ds-health.com

Innehåller ”Health Care Guidelines for Individuals with Down Syndrome”

Tack

Från

Kent Thuresson