1

LäroMedia Örebro AB

JOHN M STEINBERG

MAX MARTINS FÖRLAG

2

© 1995, 2011, Steinbergs Utbildnings AB. Författaren tillåter fri kopiering med hänvisning till John Steinberg/www.steinberg.se. Teckningar: Agnetha Hjälm, ABC Design, Örebro.Sättning och tryck: Prinfo Welins, Örebro 1995.ISBN 91-88822-00-1 (Nytt ISBN 978-91-88822-00-0)

3

InnehållFörord ............................................................................. 5

Studieplan ....................................................................... 6

Måndag morgon ............................................................. 9

Lagom tänkande ............................................................. 15

Kunskap .......................................................................... 24

Attityder .......................................................................... 33

Beteende ......................................................................... 38

Tro ................................................................................... 45

Kropp ............................................................................... 49

Metodik ........................................................................... 54

Sig själv som grund ........................................................ 62

Positiv påverkan ............................................................. 72

Nå, hur har det gått? ...................................................... 80

Tidigare utgivna böcker ................................................ 87

Egna anteckningar ......................................................... 89

4

Ett särskilt tack vill jag rikta till SISU för deras stöd och hjälp. Ing-Marie Leidhammar har varit min kontaktperson och har bidragit med textförslag och faktaunderlag.

5

är en annorlunda bok om det som ibland kallas för ”friskvård”.

Vad betyder ett ”friskare” liv för dig?Du har säkert fått mängder med information om VAD du ska göra. Överviktiga VET att de borde gå ner i vikt. Rökare VET att de borde sluta röka. De som inte motionerar VET att motion är nyttig. Men kunskapen är ofta inte tillräcklig för att åstadkomma en förändring av dina vanor. Denna bok utmanar dig främst till att titta på dig själv. Är det inte dina attityder till dig själv, till andra och till livet som är avgörande för dina beslut om hur du skall leva? Det tror jag. Men här finns inga pekfingrar. Jag vet hur svårt det är att ändra vanor. Det är därför min bantning brukar sluta kl 12.00 på måndagar. Exempel från min egen kamp för att få ett ”friskare” liv ger förhoppningsvis perspektiv åt mitt budskap. Jag hoppas också att läsaren får många igenkännande skratt. För det är väl roligt när en 45-årig gubbe som jag har Jane Fonda som förebild!

100%!? är en praktisk bok.•   Det finns övningar som hjälper oss att observera och       tänka igenom våra attityder.•   Det ställs frågor som uppmuntrar oss att skaffa mer       kunskap.•   Framförallt är det här en bok som kan påverka      beteenden.

Välkommen att läsa

John M Steinberg

6

STUDIEPLANkan användas som en cirkelbok. Cirklar kan bildas av föreningsmedlemmar, leda re och tränare, föräldrar eller otaliga and ra

kombinationer. Det som förenar är intresset för häl so frågor. Se boken som en utgångspunkt för aktiviteter och diskussioner. Självfallet får cirkeldeltagarna väcka andra frågor, läsa annan litteratur bredvid och diskutera t ex fö-re ningsfrågor, hur man umgås, tränar och leder. Studieplanen är uppdelad i sju träffar på vardera tre stu-dietimmar. Aktivitetsförslaget bygger på övningar i den na bok, samt ytterligare några diskussionsförslag.

Två typer av uppgifter finns:1. Uppgifter som uppmanar cirkeldeltagarna att fundera på den egna hälsan, egna vanor m m.2. Uppgifter som uppmuntrar cirkeldeltagarna att fundera på sin ledarroll, och hur man umgås med varand ra.

Målsättningen är att varje cirkeldeltagare:•   ska bättre förstå hur förändring av vanor kan ske.•   ska bli mer medveten om sina egna hälsovanor.•   ska kunna göra upp en plan för att bryta en negativ       vana, eller skaffa sig en ny positiv vana.•   ska bättre förstå hur man kan uppmuntra andra till ett ”friskare liv”.

100%!?

Att arbeta tillsammans i cirkelEn studiecirkel kännetecknas av gemensam inlärning. Det handlar om praktiska studieaktiviteter under trivsam ma former, som skapar kontakt och gemenskap och som le der till samarbete kring ett gemensamt intresse.

7

Hur blir det så? Att undvika den traditionella skol sitt-ningen med en ledarfigur framför gruppen är kanske det förs ta steget. Men det gäller också att skapa en sådan stämning i gruppen att alla vågar komma med synpunk-ter och idéer. Mycket är vunnet om man får en bra start. Att använda omväxlande arbetsformer (diskussioner, redo vis ningar, enskilt arbete, faktasökning, studiebesök, gästföreläsare m m.) är andra viktiga faktorer.

ArbetsgångenUnder den första sammankomsten bör ni gå igenom hela studiematerialet och göra en tidsplan för hur ni ska dispo-nera innehållet i den här boken. Det är förslagsvis uppdelat på sju träffar à tre timmar. Så här kan indelningen se ut:

STUDIEPLAN

TRÄFF ÄMNE 1 Mina vanor 2 Mina kunskaper 3 Mina attityder och mitt beteende 4 Min tro, min kropp, min metodik 5 Mitt självförtroende 6 Jag kan påverka positivt 7 Mitt resultatprogram

Utifrån detta bör ni diskutera var ni vill lägga tyngdpunk-ten. Diskutera. Har ni för avsikt att göra något av de studiebesök som fö reslås i boken? Planera när dessa ska göras och bestäm vem som ska ta nödvändiga kontakter. Under de följande sammankomsterna bör ni sedan alltid börja med en sammanfattning av föregående träff. N å gon som har frågor? Någon som har hittat intressanta fak ta? Avsluta alltid med att mer i detalj planera nästa träff.

8

STUDIEPLAN

CirkelledareDu som är cirkelledare har lite större ansvar än övriga i gruppen – även om cirkelns arbete bygger på delat ansvar. I den här typen av arbetscirkel är det kanske extra viktigt att du fungerar som inspiratör, samordnare och pådrivare så att cirkeln inte börjar ”gå på tomgång”. Hjälp deltagarna att upptäcka vad som är viktigt och mindre viktigt. Se till att material och hjälpmedel finns till hands. Uppmuntra och ge beröm. Diskutera de arbets-metoder ni använder och be om förslag och synpunkter från alla deltagare.

Grundregler för cirkelarbetetFör att studiecirkeln ska bli bidragsberättigad ska ni bl a tänka på följande:•   Deltagarantalet vid varje sammankomst ska vara  minst tre.•   Cirkeln måste arbeta minst tre timmar  (1 studietimme = 45 minuter).•   Sammankomsterna måste dock spridas över en  tidsperiod av minst tre veckor.•   Vid  någon  sammankomst  kan  det  finnas  anledning att bjuda in en fackman. Kontakta gärna ett lokalt studieförbund för att få hjälp.

9

1 Måndagmorgon

6:20 RINGER MIN digitalklocka. Dagens första beslut måste fattas: Ska jag gå upp nu eller dåsa tio minuter till? Vad var det som mormor alltid sa: ”The early bird gets the worm”. Bäst jag går upp så mormor blir nöjd.

Ohhh. Morgongymnastiken, ja visst. Med min dåliga, stela rygg är morgongymnastiken obligatorisk. Det hade jag aldrig trott att jag skulle bli så duktig med den. Det kan inte vara mer än en dag i veckan som jag missar min morgonuppmjukning. Jag minns min rumskamrat under studietiden i USA, som gick igenom ”flottans gympaprogram” varje morgon. Aldrig i livet sa jag till mig själv. Nu är jag där. Få se... hur ambitiös ska jag vara? Ska jag orka med armhävningarna också, och de nya stretchingövningarna som sjuk gym nas-ten visade?

10

MÅNDAG MORGON

Oh, nej! Det är måndagsmorgon. Bantningsdagen. Jag brukar säga att jag bantar varje måndag fram till 12.00. Tyvärr är det sant. Jag brukar aldrig orka längre. Hjälp! Det är den första i en ny månad idag. Måndagen den förs-ta... nu finns ingen återvändo. Bantningen – en allvarligt menad bantning – måste börja idag. Det är klart, det finns alltid en morgondag, men jag har tjatat på mig själv och talat om mina bantningsplaner för så många andra att jag nu absolut måste skrida till handling. Oj! Vilken bantningskur ska jag följa? Scarsdale, Fit for Life, Viktväktarna, Lill-Babs eller Jane Fonda? Nej, jag ser verk ligen inte ut som Lill-Babs eller Jane Fonda. Scarsdale verkar så ambitiöst. Aldrig skulle jag visa mig på ett Vikt väktarmöte. Fit for Life verkar enklast. Boken fick jag i pre sent av några kursdeltagare sedan jag skrutit om mina bant ningsplaner. Fit for Life – den med frukten, du vet. Bara frukt på mor gonen. Va bra! Vilken tid man sparar. Jag packar ner frukten i min cykelväska. Kommer jag att lyckas ta bort kul magen som bara växer? Medelålders. Snart förbrukad. Eller kanske jag förlorar min pondus? Nej, visst kommer jag att må bättre om jag kan ta bort 6–7 onödiga kilon. Visst är det spänstigt att cykla till jobbet. Det har jag nyss börjat med, eftersom mitt jobb numera ligger inne i stan. Fem kilometer medlut på morgonen och fem kilome ter (usch) motlut på hemvägen. Tur att det är i den ord ningen, eftersom dusch saknas på jobbet. Ska jag cykla fort idag, och få lite morgonmotion? Nej, inte för fort. Det är inte roligt att bli alltför svettig på mor go-nen. Men får man någon effekt om man cyklar långsamt? Jag kunde lika gärna ha tagit bussen. Bra. På jobbet redan 7.30. Juice, banan, äpple. JAG ÄR INTE ENS HUNGRIG! Snacket om att äta en stor

11

frukost för att orka med måste vara mjölkproducenternas påhitt. Vilken energi! Jag sätter igång att skriva, planera, ringa, tänka och oroa mig för allt som en nybliven egen företaga-re, kan råka ut för. Klockan går, och JAG ÄR INTE ENS HUNGRIG! Revo-lution. Jag SKA klara bantningen. Jag blir ”Fit for Life”. Vad är klockan nu då? Jaha, är den inte mer än 9.00! Nu kommer Agnetha till kontoret. Vi pratar lite om hur helgen har varit. Men vad är det som Agnetha smyger med? Färskt bröd. Nåväl. Det går an. Hade det varit kakor, vore det snudd på tjänstefel.

MÅNDAG MORGON

?

Dags för morgonfika. Te. Kaffe har jag aldrig förstått mig på. Ska det bli ”hälsote” eller vanligt? Det får duga med vanligt. Ska jag ta en bit bröd eller inte? Det finns ingen ting bättre än färskt bröd. Det kan väl inte skada? Jag klarar mig utan smör, och tar bara lite ost. Jag bantar ju. Jo, jag vet att det inte står i Fit for Life att man ska äta bröd på morgonen, men Socialstyrelsen har väl sagt att det är nyttigt med bröd! Eller var det ”brödstyrelsen” som sa att det är nyttigt med socialverksamhet? Man måste ju vara social, eller hur? Jag kan inte låta de andra fika utan mig.

12

Dags att jobba igen. Stressen tilltar. Än har vi inga ruti-ner på någonting känns det som, fast vi är duktiga ändå. Vem ska göra vad – har vi klart med ansvarsfördelningen? Ekonomin har vi ingen ordning på och det betyder att jag oroar mig, kanske i onödan. Men idag måste vi faktiskt fatta ett beslut om den nya säljkampanjen. Ska ett broschyrutskick lyckas den här gången? Ska vi inte prova telefonförsäljning? Behöver vi inte en konsult som hjälper oss? Kanske vi skulle gå på kurs? Kanske vi borde göra ett prov innan vi skickar iväg 10.000 broschy-rer? Vad är rätt? Jag skriver marknadsbroschyrer, men jag vill hellre skri va artiklar och böcker. Är det så här det skall vara? Jag trod de jag skulle få ett lugnare liv med några anställda som hjälpte mig. Istället växer arbetsmängden, besluten kompliceras, och ansvarskänslan stiger. Men innerst inne är jag ganska lugn. Inte drabbas jag av magsår inte. Jag röker inte. Jag har inte ens provat. Jag dricker nästan ingenting. Jo, ett glas vin då och då, men jag har aldrig varit intresserad av alkohol. Jag har kontroll över mitt eget liv. Har jag kontroll över mitt eget liv? Måste jag det? Spon-tanitet behövs också. Hur skulle livet bli om allting vore förprogrammerat:

Om dagens kaloriintag var förutbestämt?Om dagens motion var obligatorisk?Om allt på jobbet alltid var i ordning

så att man slapp tänka?

Nej, spontanitet och galenskap behövs. Ändå vill jag ha kontroll. Jag vill leva ett friskare liv, ett hälsosammare liv.

MÅNDAG MORGON

13

MÅNDAG MORGON

Det är vad du också vill, eller hur? Du vill må bra, äta rätt, hålla dig i form och kunna påverka din egen stressnivå.

BOKENS SYFTEDet är just det som den här boken handlar om: ett friskare liv. Men min förhoppning är att kunna skriva en annorlunda bok om det som ibland kallas för ”friskvård”. •  Här hittar du inga färgsprakande bilder av läckra  grönsaksrätter.•  Inte heller hittar du fantasieggande bilder av öppna landskap som vill locka dig ut i naturen.•  Nej, här finns inte ens den obligatoriska bilden av den perfekta kroppen, som med glädje och rosiga kinder (fast utan svettdroppar) visar hur enkelt det är att göra magstärkande sit-ups.•  Tro det eller ej, men här är den första boken i världshistorien om friskvård utan en enda statistisk tabell om din syreupptagningsförmåga.

Dina vanorHar du tänkt på att•   det är aldrig försent att ändra en vana.•   det är du som bestämmer hur du vill må   om ett halvår eller ett år.•   stora förändringar sällan håller i längden.  Små förändringar är lättare att anpassa sig till och kan bli en del av ditt livsmönster, som du kan leva med livet ut.

14

MÅNDAG MORGON

Vackra färgbilder och tabeller i all ära, är det inte din motivation som är avgörande? Är det inte din attityd till dig själv, till andra och till livet som trots allt avgör hur du vill leva? Det tror jag i alla fall, och den här boken uppmanar dig främst att studera dig själv. Trots att boken mest handlar om attityder, är detta en mycket praktisk bok. Övningarna uppmanar till efter-tanke och HANDLING. Förslag till diskussionsuppgifter stimulerar till samtal och idéutbyten i cirkelform bland vänner, föreningsmedlemmar, lag- och arbetskamrater. Vi vill alla leva ett ”friskare liv”. Denna bok vill hjälpa dig att svara på frågan HUR du skall kunna göra det.

15

2 Lagomtänkande

I början av 70-talet, kort tid efter det jag hade kommit till Sverige från USA, blev min fru och jag bjudna på en fest. Det var en studiekamrat till min fru som bjöd oss och ca 40 andra studenter till ett fritidshus i sörmlandsskogarna. Det var i slutet på mars eller i början på april. Lite snö fanns kvar i skogen, och det var lite kallt, men ändå kunde man ströva omkring.

Värdinnan kunde inte låta oss ta hand om oss själva, utan organiserade naturligtvis en aktivitet. Tänk efter – vilken aktivitet skulle du gissa på? Visst, en tipsprome-nad så klart. Förstå mig rätt, men jag brukar säga att det finns ingenting så typiskt svenskt som en tipspromenad: en or ganiserad aktivitet, med viss följd och ordning, och dess utom ute i naturen! Eller har du utomlands varit med om en tipspromenad som inte varit arrangerad av någon som hette Olsson eller Johansson?

16

Nåväl. Vi delades upp i åtta grupper på fem, varje delta-ga re med en tipslapp och en penna. Uppgiften var: ”Gå runt banan med din grupp, läs frågorna tillsammans och dis kutera gärna svaren, men svara för dig själv på ditt eget papper”. (Är det så grupparbete går till i skolan?) Spänningen höjdes när värdinnan sa att det skulle bli prisutdelning efteråt. Ny i Sverige, nybörjare på svenska språket, och dessutom dålig på så kallade triviala frågor visste jag att jag inte hade någon chans, men amerikanen i mig sa: ”Gör så gott du kan”. Promenaden klarades av och när alla åter sam lades var det dags för prisutdelning. Dum och amerikan, så tror man naturligtvis att den som sva rat rätt på flest antal frågor får första pris. O, nej! Värdinnan räknade ut ett medelvärde och gav första pris till den som kom mittemellan! Är det därifrån uttrycket ”Lagom är bäst” kommer!?! Tävlingen blev en viktig lektion, där jag fick lära mig hur man tänker här i Sverige: det är fult att vara bäst, men lika fult att vara sämst. Lagom är bäst. Med min amerikanska bakgrund och uppfostran vore det naturligtvis ganska lätt att reta sig på detta ”lagomtän-kande”. Och nog har jag skämtat om det många gånger. Men på senare år har jag börjat inse att lagomtänkande många gånger är mycket bra. Framförallt kan det vara bra när det gäller hälsofrå-gor. Hälsoinformation tenderar att ta fasta på ytterligheter. Vi känner igen rubriker som:

”Kaffe ger cancer.” ”10 da gars fasta gör dig frisk.” ”Maratonlöpning – ett folknöje.”

LAGOM TÄNKANDE

17

LAGOM TÄNKANDE

Om man bara läser dessa rubriker, skulle man kunna tro att det enda sättet att leva riktigt är att:•  fasta tio dagar en gång per månad.•  vakna kl 05.00 varje morgon för att kunna springa två mil i skogen.•  äta 15 morötter per dag och dricka hälsote från avlägsna delar av Kina.•  göra stretchingövningar i 45 minuter före och efter kvällens långpromenad.•  meditera i fyra 20-minuterspass varje dag.•  väga varje gurkbit tre gånger.•  skriva noggranna dagboksanteckningar om allt man är nyfiken på att äta men avstår ifrån. Och så vidare...

Jo, och sedan ska man ha dåligt samvete för att man inte gör allt detta.

Det som fick mig att stanna upp och tänka till var när Jim Fixx, USAs joggningsguru, han som nästan ensam star tade hela joggningsvågen över USA och sedan resten av världen, själv dog av en hjärtattack under en joggnings-runda för några år sedan.

18

Om HAN fick en hjärtattack... Ja, du förstår själv hur en sådan nyhet kan få en att ifrågasätta. Men man ska också veta att Jim Fixx hade fått ”joggning” på hjärnan, det var ett måste, och han pressade sig till det yttersta. Uppenbar li gen kunde han inte lyssna till kroppens egna signaler att ta det lugnare. MEN, betyder detta att joggning är dåligt eller att mara tonlöpning borde förbjudas? Naturligtvis inte. För mig betyder det att varje person måste hitta sin egen ”lagomnivå” – en glädjenivå om man så vill. Kost och motionsvanor kan aldrig bestämmas med ut-gångspunkt från varje individs bakgrund, förutsättningar och önskemål. Den här boken vill hjälpa dig att hitta denna ”glädje-nivå”.

LAGOM TÄNKANDE

ETT FRISKARE LIVDenna bok är skriven för dig som funderar på hur du per sonligen kan leva ”ett friskare liv”. Den riktar sig också till dig som arbetar med andras ”friskare liv”, t ex idrottsle da re och tränare, ungdomsledare, lärare, fritids-pedagoger m fl. De områden som traditionellt räknas in i det som man kallar för ”friskvård” är oftast:•  Mat och kostfrågor.•  Motion.•  Alkohol - Narkotika - Tobak.•  Ergonomi, om t ex belastningsskador och arbetsmiljö.•  Psyko-social hälsa, om t ex stress och relationer.

Jag kommer som sagt inte att ge en mängd fakta från dessa områden, men väl ta exempel därifrån. Det tradi tion-

19

ella sättet att handskas med dessa frågor är att ge fakta och information. Fakta och information behövs, men är inte det som oftast gör att man uppnår önskat resultat. Låt mig ta ett exempel som belyser vad jag menar.

LAGOM TÄNKANDE

DITT FÖRSTA BLOSSDe allra flesta av oss har åtminstone en gång i livet tagit ett bloss på en cigarrett. Jag har aldrig rökt en hel cigarrett, men jag har en tydlig bild av första gången jag provade. Tänk efter själv: När var det? Var var det? Var du ensam eller tillsammans med andra? Jag är säker på att närmare 95% av alla som provar på

Dina ovanorHar du tänkt på att•   om du slutar röka ökar automatiskt din kondition utan att du tränar mer.•  en god vana drar ofta med sig andra goda vanor. Slutar du röka blir det roligare och lättare att motionera... börjar du motionera förbättras matvanorna...•  det är skönt att inte vara beroende av  cigarretter, snus eller alkohol. En ovana eller ett beroende kan mer eller mindre styra ens liv.•  den enda som kan upptäcka alkoholism på ett tidigt stadium är den som dricker.•  alkoholist är inte bara den som dricker sig berusad varje gång han dricker. Avgörande för alkoholism är beroendet.

20

att röka för första gången gör det tillsammans med andra. Två eller fler tillsammans jagar upp varandra, eller trycker på och så blir det av. Själv minns jag hur jag var med ett gäng på tio killar som satt nära ett stort träd i min kompis trädgård. Vi var tio, elva år. Cigarretten gick runt och det var omöjligt att avstå. Vilken tioåring kan motstå trycket av nio andra tio åringar?

Min far har berättat att han började röka på college i USA, därför att gänget sa att han inte vågade. Han blev fast i närmare 40 år, tills doktorn skrämde upp honom or dentligt. Nu är det synd om den som vågar tända en ci gar rett i hans närhet. Han låter som jag själv gjorde när jag som barn argumenterade mot rökning! Nå, hur var det för dig? Många vanor som vi skaffar oss är resultatet av påverkan från en grupp. Det är förmågan att handskas med det ta grupptryck som blir vårt verktyg för att hjälpa oss själva och våra ungdomar. Ungdomar och vuxna som kan ”tänka självständigt” och som har gott självförtroende har lättare att säga nej.

LAGOM TÄNKANDE

21

Där är det viktigt att titta på hur vi påverkas av vår om-givning, och hur våra attityder och beteenden formas i samspel med andra. Det är dags att ifrågasätta hur vi oftast försöker påverka i ”hälsofrågor”. Vanligtvis försöker vi ta efter storföreta-gens metoder. REKLAM mot någonting, något används som vapen istället för REKLAM för något. Reklam i form av annonser, affischer, broschyrer mot rökning, alkohol, narkotika m m har viss verkan. Men det är ändå kampen att bygga upp vårt självförtroende och förmågan till självständigt tänkande som, enligt min mening, är det viktigaste. Denna bok, och de cirkeldiskussioner som den upp-muntrar till, är ett bidrag i den strävan.

LAGOM TÄNKANDE

22

1

A. Gör en snabb skattning om du är nöjd eller missnöjd med hur du har det nu inom de områden som traditionellt räknas som ”frisk vård”. Nöjd Miss- nöjdMina kostvanor       Mina motionsvanor     Mitt bruk av alkohol       Mitt bruk av tobak/snus       Min arbetsmiljö       Min arbetsställning (ergonomi)       Stressen i mitt liv     Mina relationer till andra      

Utifrån denna grova skattning, välj det område du tycker är viktigast att förändra. Diskutera och motivera tillsammans med de andra i gruppen. Ta del av varandras erfaren heter.

B. Beskriv hur din ovana grundlades. När var det? Var? Med vem? Håller du med om att många vanor är resultatet av gruppåverkan? Ge andra exempel. Studiecirkeln är en grupp. Kan ni utnyttja gruppens påverkan också när det gäller att bryta en vana?

C. Hur reagerar du på Johns beskrivning av sig själv i bör-jan av boken? När ifrågasätter du dig själv? Är det viktigt att kunna skratta åt sig själv?

MINA VANOR

23

D. Vilka andra böcker om friskvård har du läst? Vilken bok vill du helst rekommendera andra? Varför just den?

E. När är ”lagomtänkande” bra? Dåligt?

F. Titta i dagstidningar från denna vecka. Läs upp rubri-ker som har med hälsofrågor att göra. Vilken bild målar de upp? Hur tror du gemeneman tolkar dessa rubriker? Hur påverkas du?

G. Försök att beskriva: När mår du riktigt bra? Vad får dig att må bra, känna riktig tillfredsställelse med livet? Skriv så många saker du kan komma på.

H. Jämför era listor. Finns det gemensamma punkter?

I. Vad hindrar dig från att ”alltid må bra”? Diskutera alternativ, hur man kan gå tillväga?

1

24

3 Kunskap

I de avsnitt som följer vill jag presentera en modell som öppnar vägar till förändringar. Du vill väl förändras, utvecklas, kanske bryta en vana, eller åtminstone förstå hur förändring sker, om du en dag kommer på att du vill försöka. Eller hur? Framför mig ser jag 100%!?-läsare av olika slag. Många arbetar som idrotts- och/eller ungdomsledare. Ni är med-vetna om att er uppgift inte bara är att lära ut idrottstekniker eller andra specifika fakta, utan också att utveckla era grupper socialt. En lärare i skolan har dessa två uppgifter: 1) att underlätta inlärning av fakta och begrepp samt träna elevernas förmåga att tänka och analysera och 2) att bygga upp en positiv stämning i gruppen och främja elevernas sociala mognad och utveckling. En idrottsledare kan naturligtvis resonera som så att han eller hon inte ansvarar för deltagarnas totala livssitua tion – och det är rätt. Men att tro att ledarens enda uppgift är att lära ut en bra teknik vore lika fel som om läraren skulle tro att uppgiften bara är att lära ut fakta. Framgångs rika ledare och lärare tar ALLTID hänsyn till gruppen som helhet och den sociala situationen. Ett framgångsrikt lag är t ex mera än en samling duktiga idrottare, det är just ”ett lag” med en stämning, inställning och ett samspel som bidrar till lagets framgång. Med andra ord, den första gruppen 100%!?-läsare som jag ser framför mig är ”medvetna” idrottsledare som letar idéer och metoder för en ”positiv påverkan” på ungdomar och deltagare. Man vill både ge kunskaper och skapa en bra stämning i gruppen och laget.

25

KUNSKAP

Till den andra gruppen av 100%!?-läsare, som jag tror finns, hör du som önskar ändra dina vanor. Du vill helt enkelt leva ett ”friskare liv”. Många tillhör båda dessa kategorier och jag riktar mig till er alla. För att ni ska lyckas i era föresatser att både le da andra, påverka andra OCH själva nå fram till ett friskare liv, behövs ändamålsenliga modeller att följa.

FÖRÄNDRINGFörändring – ett ord med mystik. För många är det ett positivt laddat ord som betyder utveckling och förnyelse. För många är ordet ett hot, ett besvär och någonting att undvika. Men alla fascineras vi och undrar hur man åstadkommer personliga förändringar, om man nu skulle önska sådana. Det verkar svårt att ändra på sig själv och påverka and ra på ett konstruktivt sätt. Kanske. Men utan insikt i hur en förändring sker är det ännu svårare. Kunskaper, attityder och beteenden, alla goda ting är tre... och så också i mina förändringsmodeller. Vi kan förändras och påverkas utan dessa tre ingredienser, MEN särskilt i vårt arbete med andra t ex ungdo-mar är det bra att känna igen de bästa ingre-dien serna i ett ”föränd-ringsrecept”. Begrep-pet MED VETENHET är en hörn sten, MED-VETENHET om fak-ta, attityder och eget beteende underlättar förändring.

26

KUNSKAP

Dina matvanorHar du tänkt på att

•  du mår bättre när du trivs med dig själv  och din vikt.•  lever du för det mesta ett ganska hälsosamt liv, dvs om du äter bra och lagom och motionerar regelbundet, kan du utan samvetskval njuta av en bakelse eller en chokladkaka.•  tar maten lång tid att bryta ner för kroppen,  t ex fiberrik mat (grönsaker, kli, grovt bröd), hålls blodsockerhalten på jämn nivå och du blir inte på samma sätt sugen på godis och kakor.•  större muskelmassa kräver mer energi.  En muskulös person kräver mer energi än en fet person.•  fiberrik mat ger en mättnadskänsla som varar länge. Detta är ett av de bästa knepen för dig som vill hålla vikten nere.•  det är lättare att kontrollera vad du äter om du äter vid något så när regelbundna tidpunkter.•  fysisk aktivitet reglerar aptiten.  Motionerar du, blir du inte lika småsugen.

27

KUNSKAP

INFORMATION ÄR BRA, MEN RÄCKER INTE

Det är lättare att ändra sig om man kan fakta och har den rätta informationen. Kunskap är enormt viktig, men räcker ändå inte. Bara för att vi VET en sak, betyder det inte att vi låter fakta påverka. Det finns väldigt mycket vi vet i häl-sofrågor, miljöfrågor och andra samhällsfrågor, men det tycks ofta inte påverka personliga eller offentliga be slut. Men om vi tar rökning som ett exempel, så vet vi att det finns betydligt större kunskaper bland människor idag om rökningens faror än vad det fanns för ett 20-tal år sedan. Just denna kunskap har bidragit till mångas beslut om att sluta röka. Min far, som jag nämnt tidigare, är ett bra exempel. Ett paket om dagen i 40 år har varit vanan. I början på 70-talet började han inse att informationen om rökningens faror kanske stämde, men han kände att det ”inte gick” att sluta. Det var först när en läkare övertygade honom att dessa fakta om rökning även stämde in på honom själv (lungornas kapacitet, problem med hjärtat m m), som varningarna gav resultat. Han slutade tvärt. Och han är MYCKET stolt över det, får jag tillägga.

TOBAK?Kunskap och insikt är ett viktigt första steg. Kan denna kunskap riktas så att individen känner att den rör honom och inte bara ”alla andra”, gör den ännu bättre verkan. Ge exempel på när du själv har ändrat en vana på grund av att du har fått kunskap eller information. Eftersom kunskap är en grundsten, ta en stund och testa dina kunskaper i olika hälsofrågor!

28

KUNSKAP

Övningen heter ”Är du en som vet ...” Sätt ett kryss i ja- eller nejrutan.

ÄR DU EN SOM VET... JA NEJ1. att vi i Sverige äter i genomsnitt 40 kilo socker per år och individ?    

2. att svensken i genomsnitt äter 140 g fett per dag, medan vårt behov är ca 30 g?  

3. att fördelen med fibrer är att de ger mättnadskänsla och minskar fett-upptagningen i tarmen?      

4. att hjärtat pumpar runt ca 5 liter blod per minut?        

5. att barn till rökande föräldrar oftare blir sjuka i luftvägsinfektioner än barn till icke rökare?        

6. att stress ofta yttrar sig i sjukdomari hjärta, kärl, mage och tarmar?    

7. att nikotinet är ett starkt nervgift som i små doser kan ha en lugnande effekt?  

8. att rent socker har vi inget behov av att äta? Det innehåller endast energi och saknar vitaminer och mineraler.    

29

KUNSKAP

9. att rätt mat är lika viktig under träning som under tävling?    

10. att det finns ett klart samband mellan den kost vi äter och idrottsprestationer?  

11. att ca 30% av befolkningen uppger att de lider av nedsatt psykiskt väl-befinnande (trötthet, nervositet, sömnbesvär och depressioner)?     

12. att om du tränar regelbundet får ditt hjärta vila betydligt mer i det vardagliga livet?        

13. att ryggen är täckt med ett nät- verk av muskler? Ett stillasittande liv försvagar musklerna och detta kan medföra ryggbesvär.      

14. att kondition är en färskvara som måste underhållas regelbundet?     

15. att en orsak till högt blodtryck är för mycket och för fet mat, något som på sikt får blodkärlen att slamma igen?  

Nej, du är inte en ”dålig människa” om du inte visste allt det här. Jag erkänner att jag personligen inte kände till särskilt många av dessa fakta. (Jag har t o m skaffat hjälp för att sammanställa dem.)

JA NEJ

30

KUNSKAP

Detaljerad faktakunskap i alla hälsofrågor är därför INTE nödvändig för personlig förändring. Nej, att veta hur många gram fett som genomsnittssvensken stoppar i sig dagligen är inte avgörande. MEN, ändå, låt oss inte förringa kunskapen. Ju mera man vet desto lättare att välja väg. Kunskap ger makt, heter det. Och det stämmer. Men kunskap är bara ett slags medvetenhet. Sammanfatta i tre meningar, de tre ”fakta” om din hälsa som du anser är viktigast för dig att komma ihåg. (Det be höver inte vara från listan ovan.) Med andra ord, vilka fakta kommer troligtvis att påverka dina attityder och ditt beteende?

MINA KUNSKAPERLäs kapitel 3.

1

2

3

31

2A. Det påstås i kapitel 3 att information är bra, men inte räcker till. Håller du med? Ge ett exempel på någon häl-so fråga där fakta och information har påverkat inte bara din inställning utan också ditt handlande. Ge ett exempel på någon hälsofråga där fakta och information säger dig att du ”borde” ändra en vana, men ännu så länge inte gjort det.

B. Berätta om några som du känner som har ändrat sina hälsovanor (slutat röka, blivit vegetarianer, börjat mo-tionera regelbundet, ändrat arbetsförhållanden för att få mind re stress m m). Spekulera över vad du tycker att de gjort för att ändra sig. Varför tror du att de har lyckats?

C. Berätta om en hälsovana som du har lyckats få eller bli av med. Vad gjorde du rätt? Varför gick det bra? Hur kan du tillämpa denna metod på andra vanor du vill skaffa eller bli av med?

D. Fyll i övningen ”Är du en som vet...” Hur besvarade du frågorna? Hur viktig tror du att kunskap är i föränd-ringsprocessen?

E. Skriv tre meningar om de viktigaste fakta som du känner till om din hälsa. Jämför med andra i gruppen. Diskutera hur kunskap påverkar beteendet.

32

2

1

2

3

F. Vad var det som gjorde att du slutade/fortsatte röka? Diskutera – jämför.

G. Varför tror du att man röker?

33

4 Attityder

Nästa grundsten är medvetenhet om dina egna attityder och din inställning. Vad du tycker är oerhört viktigt för vad du faktiskt kommer att göra. Kunskap kan påverka attityder. Men attityder kan också påverka vilka slags kunskaper du tar till dig. Jag tjatar om min fars rökning, men jag tror att det är ett bra exempel. Under många år så visste han att rökning var farligt, men det var först när hans inställning ändrades som han blev mottaglig för denna information. Med and ra ord, informationen finns omkring oss, men vad är det som gör att vi tar till oss den? Jag VET att jag skulle må bra av att gå ner fem kilo. Nej, världen går inte under om jag inte gör det. De flesta tycker att jag är trevlig ändå. Min fru säger att det finns mer att ta på. MEN det finns en tendens till hjärtproblem i en del av min släkt. Och ju längre man väntar ju svårare blir det att minska vikten. Med andra ord formas det inom mig en inställning, en attityd att det är viktigt, att jag vill osv. Och detta kapitel handlar om detta viktiga med våra at-tityder. Kunskap lägger en första grundsten till förändring, och attityder är den andra grundstenen. Låt oss undersöka dina attityder. Kryssa för JA eller NEJ.

ÄR DU EN SOM... JA NEJ 1. har många vanor som du vill ändra på?     2. tycker att tjatet om övervikt är mycket överdrivet?    

34

ATTITYDER

JA NEJ 3. tittar på dig själv i spegeln och ler?    

4. tycker att man ska motionera minst tre gånger i veckan?    

5. tycker att ”man är som man äter” dvs att maten man äter är viktig för hur man mår?    

6. tycker att du borde äta mer grönsaker?    

7. tycker att det är kul att gå till jobbet?    

8. trivs på stora fester?    

9. vill ha ännu närmare kontakt med dina arbetskamrater?    

35

ATTITYDER

10. tycker om att gå upp tidigt på morgonen?    

11. tycker att du borde gå och lägga dig tidigare på kvällarna?    

12. tycker att det är skönt att koppla av till ett bra TV-program?    

13. tycker att det räcker men den motion du får under en normal dag utan att behöva gå iväg för att ”motionera”?    

14. tycker att folk ser idiotiska ut i sina träningsdräkter?    

15. tycker att det verkar finnas många intressanta idrotter som du skulle vilja prova på?    

16. tycker om att ta långa promenader?    

17. tycker att det värsta med stora fester är att folk dricker för mycket?    

18. tycker att man “bör“ bjuda på alkohol när man ordnar fest hemma?    

19. tycker att du har en bekväm arbetsställning på jobbet, t ex sitter bra, står bra eller ...?    

JA NEJ

36

ATTITYDER

JA NEJ

20. vill ha mindre stress i ditt liv?    

21. tycker att du aldrig hinner med allt du vill göra?    

22. i allmänhet tycker att det är kul att leva?    

23. tycker att man ska ha bestämda mål som man strävar efter i livet?    

24. tycker att du har arbetsuppgifter (eller studier) som känns meningsfulla?    

Sammanfatta i tre meningar, tre av dina viktigaste in ställ -ningar i hälsofrågor. Vilka attityder är mest avgörande för ditt beteende? Välj gärna ut påståenden från listan ovan, eller hitta på egna.

1

37

ATTITYDER

2

3

Nu är det dags att se kopplingen mellan dina kunskaper, dina attityder och ditt beteende!

38

5 Beteende

Att ha kunskaper i t ex olika hälsofrågor är bra. Att känna till sin inställning och sina attityder är också bra. Men i strävan efter medvetenhet behövs en tredje komponent. Den tredje komponenten är medvetenhet om ditt beteende, dvs hur du faktiskt gör. Om jag, t ex skulle skriva en dagbok över allt jag äter varje dag under en vecka skulle jag nog bli förvånad, för att inte säga förskräckt! Jag skulle säkert upptäcka varför min ”bantning” inte alls är någon bantning. Med andra ord skulle jag upptäcka att jag ätit mer än jag trodde och stoppat i mig fler sötsaker än jag vågat erkänna. Kännedom om vårt beteende är därför mycket betydel-sefull i vår kamp att förändras, att bli av med ovanor och att skaffa oss nya, mer tillfredsställande vanor. Återigen svarar du på ”Är du en som . . .” frågorna.

ÄR DU EN SOM... JA NEJ 1. motionerar minst tre gånger i veckan?    

2. räknar kalorier varje gång du äter?    

3. ofta upplever stress redan på morgonen?    

4. har svårt att tacka nej till godsaker?    

5. har fastat någon gång i minst fem dagar i rad?    

39

BETEENDE

6. har ändrat en vana de senaste två åren, t ex slutat röka, dricka, gnälla, försova dig osv?    

7. har skaffat dig någon eller några nya positiva vanor eller rutiner, t ex motion, kost, avkoppling?    

8. har lätt för att skaffa vänner?    

9. har lätt för att behålla vänner och underhålla vänskap?    

10. ofta uppmuntrar eller piggar upp andra, t ex med ett vänligt brev, en blomma, en påringning, en liten present?    

JA NEJ

40

BETEENDE

JA NEJ11. upplever bitterhet på jobbet, t ex att de andra inte tar hänsyn till dina synpunkter?    

12. gärna tar den där extra mackan, såsen, godbiten?    

13. har ökat ditt motionerande det senaste året?    

14. tar tid för egen avkoppling utan dåligt samvete?    

15. tar dig tid att leka med barn?    

16. springer på stan istället för att gå i lugn takt?    

17. ofta kommer för tidigt till möten?    

18. ofta tycker att du är trött?    

19. talar med eller träffar minst en god vän varje dag?    

20. tar besväret med att ändra en obekväm arbetsställning?    

21. säger till dig själv minst en gång om dagen ”Du är faktiskt både snygg och trevlig”.    

41

1

2

3

BETEENDE

1

2

3

Sammanfatta i tre meningar, tre ”beteenden” (hand-lingar, saker du gör) som du är missnöjd med när det gäller ditt hälsobeteende, och sedan tre meningar som sammanfattar det du gör som du är nöjd med.

Missnöjd med:

Nöjd med:

42

BETEENDE

Förändring underlättas om du har kunskap (i detta fall om hälsofrågor), om du har rätt inställning ( du VILL t ex ändra någonting) och om du har medvetenhet om HUR du faktiskt gör nu. KUNSKAP, ATTITYD och BETEENDE - nyckelord jag återkommer till.

43

3

MINA ATTITYDER OCH MITT BETEENDE

Läs kapitel 4 och 5

A. Gör övningarna i kapitel 4 om dina attityder. Gå ige-nom frågorna och välj ut några för diskussion som är mest intressanta. Skriv gärna fem nya påståenden som ni tillsammans i cirkeln kan ta ställning till. Fastna gärna för ett tema för djupare diskussion, t ex: •  hur beteendet på fester ändras.•  stress. Är t ex de som tränar redan upptagna med för   många aktiviteter? Blir deltagarna stressade av var- andra, föräldrar etc? •  träning. När man tränar har ”motsatt” effekt? Hur kan   träningen läggas upp så att den minskar stress? Ger positiva hälsovanor? Gör deltagarna mer medvetna om hälsofrågor?

B. Vilka tre attityder är mest avgörande för ditt beteende? Så här kan svaren se ut:1. Att följa modet och vad alla andra gör är inte så viktigt.2. Att få balans i livet mellan t ex familjen och jobbet är viktigt att sträva efter.3. Det går att ändra hälsovanor om viljan finns och man har en lämplig metod att följa. Syftet är att komma på attityder som styr ditt beteende i olika situationer.

44

3

C. Fyll i övningarna i kapitel 5 om beteende. Välj gärna ut några frågor av intresse för vidare diskussion. Lägg gärna till flera punkter.

D. Hälsopredikanterna kan lätt få oss att få dåligt samvete. Vi måste, bör, borde inte osv. Känns dessa ”måsten” som en börda? Hur kan du få balans mellan det du känner att du vill göra för att må bra, och det som bl a massmedia skriker åt oss att vi borde göra för att må bra?

E. Om du skulle koncentrera dig på ett område, där du vill ändra vanor och beteende, vilket skulle det vara? Skriv tre meningar. Detta vill jag göra istället:

1

2

3

45

Tro6

Medvetenhet om fakta, dina attityder och ditt beteende är en grund till förändringsprocessen. Men ändå behövs det mer – en förändringsmodell som ALLA KAN följa.I mina studier av inlärning, prestation och förändring blir jag mer och mer övertygad om betydelsen av tre magiska ord: TRO, KROPP och METODIK. Förändring anses vara svårt. Att ändra hälsovanor anses vara bland det svåraste. Ändå lyckas väldigt många. Kan det bero på att det inte är SÅ svårt som många tror?För att komma fram till hur man ändrar en vana, kan vi som tankeexperiment analysera skillnaden mellan den som lyckas och den som misslyckas. Den första skillnaden finner vi i dessa personers ”trossystem”. Visst handlar det om den berömda ”mentala biten”. Inom idrottspsykologin har det pratats länge om betydelsen av positivt tänkande, att ”tänka rätt”. Hur skulle Ragnar Skanåker ha lyckats med sitt skytte, om han inför var je tävling tänkt ”Det här blir svårt det. De andra kan bättre. Solen lyser i ögonen och kastvindarna förstör. Och kinesen bredvid är duktigare.” Nej, då hade det inte fun gerat. Men hör dig själv, ”Jag vill gå ned fem kilo, men det är svårt det. Andra kan, men jag saknar disciplin. Förresten är det fel årstid att börja och jag klarade inte av det förra gången, så varför ska det gå bättre nu?” En första skillnad mellan dem som lyckas och miss-lyckas med att bryta vanor eller skaffa nya positiva vanor är skillnaden i tänkesätt. Prova följande: Anteckna ett mål, t ex en vana du vill

46

bryta eller skapa ”Gå ned fem kilo”, ”En timmes motion, tre gånger i veckan” eller ”Minst en timmes kvalitetstid med familjen varje dag”.

MITT MÅL:Skriv ned minst tre ”negativa” påståenden om varför du kommer att misslyckas!

Skriv ned minst tre ”positiva” påståenden om varför du kommer att lyckas!

TRO

1

2

3

1

2

3

47

TRO

Vilken lista var lättast att skriva? Jämför listorna! Visst är det viktigt att tänka rätt. Peppa upp dig själv med positiva ord, se dig själv smala re, lugnare, ute i naturen oftare. Sätt upp en bild på kyl skåps dörren som visar hur du vill se ut. Sätt kanske upp en bild där du ser dig själv tillsammans med vänner, en bild som visar dig i ett lugnt, avslappat tillstånd och en där du är ute i skogen med familjen, eller någon annan bild som passar ihop med ditt mål.

EXPERIMENTSvårt? Nja. Vill du vara med om ett ”tokigt” experiment? Prova följande: Håll huvudet rakt, men låt ögonen snegla åt vänster. När ögonen är riktade åt vänster, hör du dig själv säga ”de negativa ord” du vanligtvis använder om dig själv. Långsamt flyttar du blicken åt höger, upprepa det negativa. När ögonen är riktade rakt fram övergå till mer positiva ord och argument. Upprepa dessa medan du fortsätter att vrida blicken åt höger. Upprepa hela proceduren fem-sex gånger, men börja säga det positiva ett snäpp tidigare för varje gång, så att du till slut bara har det positiva kvar hela tiden du vrider blicken åt höger! Jag sa att det var tokigt... men det fungerar. Du kom-mer att märka att det blir mycket lättare att ta bort de negativa fraserna och ersätta dem med positiva ord och argument!

48

StressHar du tänkt på att

•  du presterar bättre om du inte känner dig stressad. När stressen minskar förbättras koncentrationsförmågan.•  aktiv avspänning med hjälp av rörelser och varierade arbetsställningar hjälper mot spänningsvärk. Spänning yttrar sig ofta i huvudvärk, magont, ryggont och sömnbesvär.•  en person som inte är stressad är trevligare att umgås med än en stressad person. Att leva med irritation och trött- het är jobbigt både för en själv och för människor i omgivningen.•  motion och fysisk träning sannolikt har en välgörande effekt på en stressad kropp och själ.

TRO

49

7 Kropp

Tänk t ex på den som säger till sig själv ”Nu måste jag lugna ner mig” eller ”Nu måste jag ut och ta en promenad”. Dessa personer kan känna igen ett visst tillstånd, ett kropps-ligt behov de har, och göra någonting konstruktivt. För den som vill bryta en vana är det viktigt att lägga märke till kroppens signaler. Vid stresstillstånd har vi lärt oss att känna igen kroppsliga signaler, t ex muskelspänning,

Hur ser du ut när du tar den lilla extra kakan, brödbiten eller annat ”förbjudet”? Alla slags prestationer kan kopplas till en “fysiologi“ eller ett kroppsligt tillstånd. Tänk på tyngdlyftaren som spänner sig, andas häftigt, stirrar på stången och jagar upp sig. När man tänker efter finns det också igenkännbara tecken hos rökaren ögonblicket innan han sträcker sig efter cigarrettpaketet, stordrickaren strax innan han lyfter glaset osv.

50

häftigare andning, sammandragna ögonbryn, svårigheter att koncentrera tankarna, magont m m. Men samma sak gäller strax innan man gör det man egentligen inte vill göra. Kan man medvetandegöra sitt kroppsliga tillstånd, kan man också lättare påverka sin situation. Det märkliga är att det tycks finnas ett samband mellan det ”mentala” och det ”kroppsliga”. Många menar att om man tänker rätt så blir det bra. Det stämmer. Men det är lättare att ändra på det kroppsliga tillståndet än det mentala tillståndet. Ändrar man sitt kroppstillstånd följer ofta det rätta tänkandet. Nu vill naturligtvis du, kära läsare, få ett mer konkret exempel för att förstå vad jag menar.

EXPERIMENTProva följande: Titta uppåt mot taket eller himlen, fyra, fem sekunder. Bra. Titta nedåt till höger mot golvet eller marken fyra, fem sekunder. Växla några gånger – upp och sedan ned. Försök samtidigt att bli medveten om vad du känner. I vilket ögonläge har du lite lättare att känna glädje? Känna dig ledsen eller lite deppig?

Hur får man ett barn att sluta gråta? Ofta genom att få det att titta upp och berätta varför det gråter.

KROPP

51

Samma sak gäller dina egna vanor. När du börjar känna att det negativa tillståndet kommer. GÖR NÅGONTING ANNAT!

Några exempel:

Känner du dig ledsen eller deppig märker du vissa tecken hos dig själv, nedsjunkna axlar, nedåtriktad blick, tung and ning m m. ÄNDRA till motsatsen, titta uppåt, höj axlar-na, andas snabbare, då märker du automatiskt en annan känslostämning. Känner du dig hungrig? Hur är kroppen? Andningen har kanske ökat, spänningen likaså. Du kanske går en aning framåtlutad. ÄNDRA till motsatsen: andas i ett långsammare tempo, låt musklerna slappna av, sitt eller stå annorlunda – eller gör helt enkelt något annat än det du sysslar med för ögonblicket. Hungerkänslan minskar. Samma sak kan gälla vid stresstillstånd. Jag tar ofta ”det lilla extra” när jag är stressad, lite deppig och upplever att ”det spelar ingen roll”. För att hjälpa mig själv, måste jag börja känna när dessa ”tillstånd” kommer och helt enkelt ändra på hur jag ser ut, sitter, står eller det jag gör, och då blir det en aning lättare att ta ett krafttag. Den kroppsliga ändringen hjälper mig att tänka rätt!

KROPP

EXPERIMENTInom idrottspsykologin brukar man tala om “triggers“. En trigger kan vara ett ord, en gest eller en bild som sätter igång en tanke eller en handling. En trigger hjälper till att försätta oss i det rätta mentala och kroppsliga tillståndet. Man kan ge sig själv en trigger.

52

KROPP

Vill du prova ett enkelt, tokigt experiment, gör följande: Tänk på ett tillfälle när du lyckades med den idrott du helst ägnar dig åt. Kanske en tävling som gick bra, ett snyggt mål du gjorde, när du vann över din värsta konkurrent, när du slog ett personligt rekord. Återupplev den situa-tionen – se dig själv, hör vad du sa och vad andra sa till dig, känn din glädje och stolthet. Mitt i denna upplevelse, knyt näven hårt. Knyt näven och lev dig in i din stund av lycka, framgång och stolthet. Nästa gång du idrottar, t ex spelar tennis, fotboll, jog-gar, eller . . . när du talar i grupp, ska klara ett prov, möta en ny kund osv, knyt näven. Du kommer att väcka till liv

53

KROPP

positiva känslor som framkallar lycka och stolthet, precis som vid tidigare framgångar! Varsågod här har du en billig, pillerfri ny bantnings-metod – för visst fungerar samma trigger när du behöver återkalla motståndskraften inom dig. Tänk t ex på en gång när du lyckades avstå från ”det lilla extra”, knyt näven (eller annan gest som passar dig) och när du behöver fram kalla denna känsla av framgång, disciplin, styrka m m gör om samma gest! Skeptisk? Visst är det värt några försök, eller hur?

54

Metodik8

Det rätta trossystemet har du ... och nu vet du hur viktigt det är att känna till sitt kroppsliga tillstånd, och att det inte är svårt att ändra på det. Nu gäller det att ha en metod att följa. Det är ALLTID lättare att ändra en vana, eller skaffa sig en ny om man har en metod att gå efter. Det påstås t ex att vilken bantnings-metod som helst fungerar, bara man följer den! Själv tillämpar jag fem olika varianter samtidigt, och då går det som det går. Förresten, du som undrar om jag följer mina egna goda råd i denna bok ska veta att svaret är ”Njaaa” – ibland. Jo, du har rätt – jag är bara människa jag med. Men som teoretiker, för det brukar ju sägas att ”det finns ingenting så praktiskt som en god teori”. Förstå mig därför rätt – det finns enkla metoder för förändring, men de måste följas. Och man behöver viljan och mo tiva-tionen som grund. Men att veta hur man borde göra är en god början, eller hur?

55

METODIK

Vissa människor säger, ”jag bara slutade” eller ”jag bara bestämde mig”. Dessa får vi gratulera. Men bakom det påståendet ligger ”metoder” som de inte ens känner till att de har tillämpat. En noggrann analys kommer t ex att avslöja att den som ”bara lagt av” har ett mycket exakt schema som han eller hon följer, ofta utan att veta om det. Det tar sin tid att hitta en metod som passar för var och en. Om jag går till mig själv, har jag kämpat länge för att finna en motionsform som stämmer för mig. Det jag gillar bäst, tennis och golf, får jag ofta ont i ryggen av. Det är dessutom nästan omöjligt att få en ten-nisbana inomhus på kvällstid då man inte jobbar. Det är också svårt att hitta en partner för tennis och golf på de tider som passar mig. Joggning ger jag mig på ibland, men ryggen mår inte alltid bra av det. Att delta i en gympagrupp är uteslutet. Jag känner mig så fånig och jag vägrar att investera i de där fina kläderna. Simning är det jag kan allra bäst. Jag gillar fristilen, men det brukar vara för trångt i bassängen för mina utsvävningar. Att komma med ursäkter är jag bra på, men det ger inte så mycket motion. Cykling är bra när det inte är för kallt (jag får ont i huvudet) eller för långt (jag får ont i stjärten). Jag lärde mig Chi gong, en variant på Kinesisk gymnastik som har kopplingar till akupunktur. Det tog mig tre månader att lära mig gymnastiken och 50 minuter att utföra den varje dag. Inte underligt att jag inte orkade till slut. Promenader med hunden och frun är bra, fast det går för långsamt för att kallas för motion. Det är befriande att titta bakåt, skratta åt sig själv och alla sina försök. Har jag inte lyckats med någonting? Jodå, jag går regelbundet till ett Nautilus-gym för att motionscykla,

56

styrketräna och stretcha och det tycks passa mig. Nog har jag provat på mycket och det är nog så att var och en måste hitta en motionsform som passar ens eget liv. Men hur får man en ny motionsvana? Det sägs att om man håller på med något i tre veckor har man skaffat sig en ny vana. Håll ut. Men nu är det din tur. Påminn dig själv om ditt hälsomål. Skriv sedan en detaljerad lista över allt som du ska göra, den ”metod” du ska följa för att lyckas. Ska du t ex banta, anteckna då i detalj vad du tänker äta under en vecka. Vill du får mer tid för familjen, eller en god vän, eller din man/fru, sambo, delsbo, hambo (vad de nu heter)... anteckna HUR du ska gå tillväga. Ju mer detaljerat du skriver, desto lättare att lyckas.

METODIK

57

EXPERIMENTKombinera alla tre ingredienserna TRO, KROPP och METODIK. Fyll i följande lista:

Mitt hälsomål:

Hur jag vill tänka:

Min ”trigger” som försätter mig i rätt kroppsligt tillstånd:

Min metod som jag ska följa:

METODIK

58

METODIK

Fördelar jag får om jag lyckas:

Antal dagar som jag lovar prova min metod:

Hur jag kommer att fira (ge mig själv uppmuntran) när jag lyckas:

59

METODIK

EXPERIMENTOm du tycker att det är svårt att komma på hur du ska göra för att nå ditt mål, rekommenderar jag att du inter -v juar någon som har lyckats, och jämför hur denna persons sätt att tänka och handla skiljer sig från ditt eget. Ta gärna någon som har gjort någonting du tror att du själv skulle kunna klara. Jag har en bekant som gick ned 15 kilo genom att sluta äta efter kl 15 varje dag. Det skulle jag ALDRIG klara! Han är ingen bra modell för mig. Jag måste tänka på en person, intervjua en person, el-ler i brist på någon jag känner föreställa mig en person, som lyckats göra det jag tror mig om att också kunna klara av. Fråga hur de tänker. Kontrollera om de har några triggers, medvetna eller omedvetna. Ta reda på vilken metod de tillämpar. Fråga hur länge de fick hålla på tills de blev av med, eller skaffade sig den nya vanan. Fråga hur de gav sig själva uppmuntran under tiden? Hur övervann de svårigheter? Fråga vilka fördelar de har fått genom den nya rutinen? Till sist, fråga dig själv vad du kan låna från denna modell som passar dig.

60

MIN TRO, MIN KROPP, MIN METODIK

Läs kapitel 6, 7 och 8.

A. Arbeta med uppgiften i kapitel 6 om negativ och positiv tro (övertygelse) kring ett hälsomål. Diskutera och jämför, men diskutera också vad ni tror om betydelsen av hur vi tänker och tror som grund för vårt beteende.

B. Experimentera med att flytta ögonen från vänster till höger samtidigt som man byter ut negativa ord mot po-sitiva ord. Hur gick det? Känns det tokigt eller konstigt? Berätta nästa vecka om det hjälpte!

C. Prova experimentet med kroppen i kapitel 7. Tror du att det finns ett samband mellan vår fysiologi och våra känslor? Ge varandra exempel på ”kroppsliga tillstånd”, t ex tyngdlyftarens inför en prestation. Hur ser du ut strax innan du ska försöka slå ett personligt rekord? – Andning, blick, muskelspänning m m.

D. Ge dig själv en ”trigger”. Prova och se om det fungerar. Berätta för varandra hur det gick.

4

61

4E. Prova under veckan att ändra din fysiska ställning, and-ning, spänning strax innan du gör det du helst vill gö ra. Bryt radikalt ”hur du ser ut” just då och se om det hjäl per dig att undvika den extra kakan, stressen m m.

F. Många metoder är direkt hälsofarliga och en del kom-mersiellt spekulativa. Dessa kan idrottsrörelsen inte ställa sig bakom. Det spelar roll i längden vilken metod man använder.

G. I avsnittet fanns en faktaruta om stress. När det gäller stress är det riktigt att vi kan öka graden av självkännedom. Du kan lära dig mer om hur du reagerar.

– Hur reagerar du när du blir stressad?– Känner du dig ofta stressad? När?– Gör du något åt stressen? Vad kan du göra? Prata och försök lära av varandras erfarenheter.

H. Vi vet att alkohol också kan vara skadligt. Samtidigt vet vi, att många idrottsmän och kvinnor dricker alkohol på klubbträffar och föreningsfester. Hur är det i er förening? Hur vill ni ha det?

62

9 Sig självsom grund

Låt oss sammanfatta. Vi började denna bok med en person-lig titt på hur jag har det på måndagsmorgnarna, för att du förhoppningsvis skulle känna igen dig i kampen för ett fris kare liv. Sedan gav jag exempel på ”lagom” tänkande, och fråga-de om inte ”lagom” eller ”god balans” är precis det som be hövs. Förutsättningarna för förändringar behandlades under rubrikerna Kunskap, Attityd och Beteende. Med-vetenhet är en nyckel till all utveckling. Senast diskuterades tre magiska ord: Tro, Kropp och Metodik. Bakom dessa ord hittar vi idéer som påverkar och hjälper oss och andra att hitta fram till bättre vanor. Kapitel 9 behandlar dels självförtroende, dels strävan att komma överens med och på ett konstruktivt sätt på-verka andra.

All förändring – i detta fall har vi mest pratat om för-ändrade hälsovanor – förutsätter två viktiga saker:A. Att man VILL förändras.B. Att man TROR sig klara av det.

Viljan är oftast avgörande, men det måste också erkän-nas att en förändring är lättare om man tror på sig själv. Nej, man behöver inte tycka att man är världsbäst i allting, men du får gärna tro på dig själv. Min första pedagogikprofessor i USA, Sidney Simon, beskriver vad det handlar om på ett talande sätt i sin lilla bok Negative Criticism – and what you can do about it (Ar-gus, 1978). Där beskriver han sex typiska områden där vi nedvärderar oss själva.

63

SIG SJÄLV SOM GRUND Men vi har lärt oss att kritik är viktig och nödvändig. Och visst finns det anledning att ifrågasätta då och då. Men hur mycket kritik är i själva verket dest ruktiv? Hur mycket kan istället ersättas med konstruktiva frågor och konkret uppmuntran? Värst är det att vi tycks vältra oss i självkritik, ju mer vi sticker in kniven i oss själva ju bättre blir vi ... tror vi. Men förmodligen är det tvärtom. Simons sex områden där vi vanligtvis kritiserar oss själva är:

A. INTELLIGENSHar du någonsin träffat en person som tycker att han eller hon är ”lagom” intelligent? Nej, alltid brister det någonstans.

”Jag blir äldre, och jag börjar glömma.” ”De andra kan lära sig mycket snabbare.” ”Jag har aldrig varit särskilt duktig på språk.” ”Jo, jag är mycket bra i historia, men i matte är jag fort-farande värdelös.” ”Typiskt för mig som har så svårt att lära mig namn. ”

Visst finns det förmodligen alltid någon som är mer intelligent är du själv, men vad tjänar det för syfte att bekla ga detta faktum? Nedvärderar vi ständigt vår egen intelli gens, kommer vi att betrakta oss själva som inkompe-tenta. Denna känsla av inkompetens försvårar, naturligtvis, personlig ut veck ling. Den gör det svårare för oss att resonera: ”Jag är kom-petent. Jag har kontroll över mitt liv. Vill jag skaffa mig nya, bättre hälsovanor, är jag säkert tillräckligt duktig för att klara det.” Så ska det låta!

64

SIG SJÄLV SOM GRUND

B. SOCIALTTänk på senaste gången du var på en stor fest. Vissa sitter ensamma, somliga pratar livligt i stora grupper. Några är blyga, andra mycket försigkomna. En del använder alkohol för att fatta mod, och många som vanligtvis inte röker, röker på festen för att ”hänga med”. Gemensamt för de flesta är tron på att man inte är tillräckligt ”social”.

”De andra ser ut att ha trevligare än jag. De är säkert trevligare som människor.””Se på Kalle som berättar så roliga historier. Om jag bara kunde minnas någon... men ack, jag är så dålig på att berätta.””Ann sjunger så bra, Lennart spelar piano... men jag då... ingenting.””Se hur lätt de andra har för att konversera.””Alla andra blir uppbjudna före mig.”

65

SIG SJÄLV SOM GRUND

Denna sociala osäkerhet som många känner, är en mycket stor orsak till destruktivt beteende. Det är t ex lätt att se hur man ibland kan använda alkohol som medel att stärka sig med. Osäkerhet i grupper är ännu tydligare bland ungdomar, där man söker efter en identitet, och så gärna vill bli accepterad av andra. Fakta, föräldrarnas för ma ningar, predikningar från lärare och även den egna viljan faller lätt offer för kamraternas påtryckningar.

C. FAMILJENSimon påstår i sin bok ”Intervjua 40 mödrar och fråga dem om de tycker att de gör ett utmärkt jobb med att fostra sina barn. Jag vågar påstå att ingen enda kommer att svara att hon är helt nöjd. Förmodligen känner sig de flesta pappor ännu sämre,” säger Simon.

”Jag borde nog ägna mer tid åt barnen.” ”Jag hinner aldrig träffa släkten så mycket som jag borde.” ”Varför har vi inte det lika hemtrevligt och gulligt som Anderssons?” ”Andra familjer tycks kunna samla sig till en söndagsutflykt, men vi orkar aldrig.””Andra barn bråkar inte sinsemellan som våra barn.””Nu har jag glömt mormors födelsedag igen.””Hur kommer det sig att våra familjesemestrar alltid slutar i bråk?”

Vi VET att föräldrarnas roll i uppfostran är viktig. Vi vet t ex att stöd hemifrån ofta är avgörande för barnens framgång i skolan. Man vad tjänar det för syfte att alltid anklaga sig själv?

66

SIG SJÄLV SOM GRUND

D. KREATIVITETVi är snabba med att ifrågasätta vår egen intelligens, men nu för tiden ska man inte bara vara intelligent, social och en god förälder, man ska också vara ”kreativ” och påhittig. Varför är vi så snabba med att ifrågasätta vår egen för-måga att tänka och skapa? Någon ger dig en komplimang för dräkten du designat och sytt själv och då svarar du ”Det var inte så särskilt märkvärdigt. Jag hittade mönstret i en bok. Alla kan sy så här.” Middagen du serverade gästerna var originell och välsmakande, men ändå hör du dig själv säga, ”Min mor, hon kunde laga mat hon. Jag, jag bara följde receptet jag hittade i Allt om mat.” Arbetsgruppen träffas och någon ber dig att du skall ta ansvar för och leda nästa veckas träning, och då svarar du, ”Jo, men jag har så svårt att hitta på nya saker. De andra kan bättre.” Upplevelsen att ”Jag är inte kreativ” är naturligtvis ett hinder när man skall utvecklas i rollen som tränare eller ledare.

E. SEXUALITETEn och annan kanske skryter om sin sexuella förmåga i omklädningsrummet efter träningen, ofta på grund av sin inre osäkerhet. Men vanligtvis diskuterar man inte öppet om man tror att man är en bra älskare eller inte! Är det denna brist på öppenhet som bl a leder till följande tankar:

67

SIG SJÄLV SOM GRUND

”Jag vet inte hur andra har det, men säkert bättre än jag.””Det blev inte precis lika romantiskt som i senaste numret av Mitt livs novell.””Går det framåt eller bakåt? Blir jag bättre eller sämre?””Är jag tillfredsställd eller inte?””Är det så här det går till egentligen? Jag vet inte riktigt vad jag borde förvänta mig.””Börjar min lust att avta? Är det något fel med mig?”

F. UTSEENDENär du vaknade i morse och såg dig själv i badrumsspegeln, vad var det första du sa till dig själv? Var det, ”Va’ du ser snygg och fräsch ut”! Jaså inte? Det kan bero på detta sjätte område, det fysiska, där vi ofta ifrågasätter oss själva.

68

SIG SJÄLV SOM GRUND

Jag är övertygad om att även de vackraste människor ägnar många värdefulla minuter (timmar) varje dag åt att grubbla över skönhetsfläckar som de inbillar sig att de har. Alla kan vi hitta andra som har snyggare frisyr, mer vältränade muskler, bättre formade bröst, smalare lår, renare tänder eller sensuellare röst. Men vad hjälper det? Vi måste ändå leva med vår kropp. Men visst känner vi igen oss:

”Alla vänder sig om i beundran när Konrad intar rum-met.””Göran är så otroligt manlig i sitt sätt. Jag känner mig som ett litet barn i hans närhet.””Katarina behöver bara blinka, så faller karlarna för henne.””Med de här extra kilona börjar jag likna min tjocka morbror Albert.””Ja, mina stora öron kan jag inte göra mycket åt, men inte är de roliga inte.”

Känslan av osäkerhet bidrar till en otrygghet, vilken i sin tur bidrar till dåliga hälsovanor som för mycket alkohol, rökning, olust att motionera, stress och negativa relationer med andra.

Människor som har höga tankar om sig själva har lättare att fatta konstruktiva beslut om hur de vill leva. De kan lättare motstå grupptryck, lättare inse att de har kontroll över sina egna liv och lättare vara generösa mot and ra och inse andras behov. Ifrågasättandet av den egna för-mågan tycks vara universell. När jag ansvarade för några in ledande lektioner för nya elever på GIH (gymnastik- och

69

SIG SJÄLV SOM GRUND

idrottslärarutbildningen) brukade jag roa mig själv och eleverna med att fråga om de trodde att de kommit in på GIH av misstag! Nästan alla svarade ”ja”. Ingen kunde fatta att hon eller han var en av de 50 som bland 1 700 sökande kommit in på utbildningen. Alla trodde att det måste finnas många andra som var duktigare som idrot-tare, intelligentare, trevligare och attraktivare än de själva. Mycket energi går åt på GIH de första dagarna, då man jämför sig själv med de andra. Och vilken lättnad när alla upptäcker att ”de andra är inte heller duktiga i allting”.

70

MITT SJÄLVFÖRTROENDELäs kapitel 9.

A. Kolla tillbaka i kapitel 8 och gör experimentet som kombinerar tro, kropp och metodik kring ditt hälsomål.

B. Gör experimentet i slutet på kapitel 8 om att intervjua någon som har lyckats med det du helst också vill lyckas med. Hur skiljer sig deras tro, kropp och metodik från din? Vad kan du ”låna” från dem?

5

71

C. Sid Simons sex områden där vi nedvärderar oss själva bör ge utgångspunkt för livliga diskussioner. Är detta exempel på ”Jantelagen”? Vilka områden stämmer bäst överens med dig – där du har bäst, eller sämst självförtroende?

D. Diskutera hur viktigt ni anser att självförtroende är för att lyckas med träning? Att lyckas i jobbet? Att lyckas i relationer? Att lyckas förändra hälsovanor?

E. Skriv upp 5 saker som du är riktigt bra på. Berätta för de andra i gruppen. Diskutera sedan hur det kändes att prata om sådant som man är bra på. Hur framförde du det – skrytsamt, ursäktande, urskuldande, naturligt osv.

5

72

Positivpåverkan10

Förebyggande hälsovård pratas det mera och mera om. Bra. Men vad är den bästa formen för förebyggande hälso-vård? Låt oss titta på några vanliga metoder för påverkan för att få svar på den frågan. Jag har bl a skrivit om dessa tankar i mina böcker Aktiva värderingar för 2000-talet (Ekelunds Förlag ) och Positiv Påverkan (Upab). För att förstå detta, tänk t ex på en situation där du ser en ung pojke eller flicka som röker, en tonåring som har tränat mycket hårt men som funderar på att lägga av, eller liknande. En av de vanligaste metoderna är att auktoritärt tala om vad andra ska göra. ”Du måste faktiskt sluta röka, annars blir det synd om dig”. ”Du måste fortsätta med din träning. Tänk på alla gånger jag har kört dig fram och tillbaka till träningshallen – är detta tacken man får!” Hot, skuldkänslor, förbud... visst kan det fungera för stunden. Men det leder ofta till trots och ger istället mot-satt effekt. Tack och lov börjar fler och fler inse att de gammaldags auktoritära metoderna inte längre fungerar, men här finns mycket kvar att göra. En annan vanlig metod är att inte använda någon metod alls, dvs att låta bli att engagera sig. Man resonerar som så att ”det går över”. Alla ungdomar måste prova på att röka någon gång, så det är ingenting att engagera sig i. Eller också tänker man ”om hon vill sluta med sin träning, så är det faktiskt ingenting jag kan göra åt det”. Det kan vara välmenande att inte försöka påverka, men sättet kan ha negativa konsekvenser. Det kan lätt tolkas som att de vuxna inte bryr sig om. Resultatet kan bli att ungdomarna tror att ingenting spelar någon roll.

73

Ett tredje angreppssätt är populärt bland alla som har påverkan till yrke, t ex lärare, kuratorer, hälsoinformatörer, fritidsledare m fl. Metoden som används är information. Ju flera fakta, ju mera kunskaper desto större chans att de fattar riktiga beslut. Fyrfärgsbroschyrer trycks upp i hysteriska mängder, och ungdomarna får reda på hur deras syreupptagningsförmåga minskas, fetthalten ökas och musklerna förslappas. För mycket information blir som att moralisera. Och när man möter en person som moraliserar så är en van-lig reaktion att man stänger öronen. Information är bra, men som jag tidigare påpekat, räcker det oftast inte som påverkansmetod. En bra metod är det om vi själva är bra förebilder. Och visst skulle vi och våra ungdo mar må bra av mindre

POSITIV PÅVERKAN

hyckle ri. Det går inte, att som vuxen sitta och röka och tala om för ungdomarna att de inte ska rö ka. Inte heller går det att re so ne ra om betydelsen av mo tion, när ungdomarna ser att du själv inte gör någonting. Att vara en god förebild är alltså självklart bra. Problemet är bara att ungdomarna utsätts för en otrolig mängd påver-kan från annat håll: kom pisar, idoler, reklam, mass media, musik. Förr så var påverkan

74

POSITIV PÅVERKAN

klarare: kyrkan, skolan och föräldrarna. Men nu är det många som pockar på uppmärksamheten. Men visst ska man försöka leva som man lär. Nå, vad kan man göra? När det gäller att påverka på ett positivt sätt, finns det några gyllene regler, tycker jag.

1. Har du bestämt dig i förväg vad den andra ska göra eller tycka är chanserna mycket större att du misslyckas. Visa förståelse för den andras tankar och känslor. Om inte, så stänger du dörren till fortsatt samtal. Du kan knappast påverka när du inte visar respekt för den andra. Om du t ex säger ”Röka – usch så hemskt. Hur kunde du börja?”, så är din chans att nå fram redan förlorad. Eller kanske säger du till flickan som funderar på att sluta träna ”Om jag vore som du... ” eller ”Du skulle kunna bör ja med badminton istället”.

2. Låt dem då uttrycka vad de tycker och känner utan att du fördömer, förlöjligar eller ifrågasätter. Du har dina upp-fattningar, baserad på din erfarenhet. Visst är du kanske klok och vis, men att tvinga dina åsikter på andra är ingen bra metod. Ha tålamod. Låt andra göra sina misstag. Ge dem hjälp om de ber om det, men döm inte ut de andras resonemang.

3. Ge inte råd! Får man inte ge råd? Jovisst, men vänta ett tag. Och ge helst råd när de andra har frågat efter det. Ger man råd leder det oftast till en ”Jo, men-reaktion”. ”Jo, men det går inte ...”.

75

POSITIV PÅVERKAN

4. Ställ ”klargörande frågor”. Jag har sagt mycket man inte ska göra, men vad kan man göra? Att påverka hälsovanor är en tålmodig, långsiktig process. Vi måste ha klart för oss att vår påverkan (lärare-elev, föräldrar-barn, tränare-deltagare m fl) inte sker i ett vakuum. Vi bombarderas alla dagligen av påverkan från massmedia och reklam i hälsofrågor. Samhälleliga trender och modet påverkar det mesta. Men som enskild tränare, lärare, förälder finns det en hel del vi kan göra. Att vara en god förebild har jag nämnt, men det räcker inte. Det vi kan göra är att lära oss att ställa bra, vettiga, tankeväckande frågor.Syftet med frågorna är att få andra att reflektera över sina attityder, värderingar och valmöjligheter. Du vill sätta igång en process som gör att ungdomarna själva börjar fundera på kon-sekvenserna av sina handlingar, möjliga alternativ och hur de utsätts för påverkan. Till den som funderar på att sluta träna, skulle några bra frågor vara:– Har du funderat på det länge?– Är det flera i din grupp som funderar på att lägga av?– Hur kan träningen förbättras så att du får mer lust att vara med?– Har du funderat på någonting du hellre vill göra?– Vad finns det för fördelar med att sluta? Nackdelar?– Vad är det bästa med träningen nu? Det sämsta?– Hur kan jag, eller din tränare, hjälpa dig i ditt beslut?

NEJ, ställ inte alla frågor på en gång! Och återigen, tro inte att frågorna ska leda fram till ett konkret beslut med detsamma. Portionera ut frågorna då och då när det passar.

76

POSITIV PÅVERKAN

Målet är att få mottagaren att själv tänka efter, analysera sin egen situation och fatta egna, självständiga beslut. Då växer ansvarskänslan, självförtroendet och förmå-gan att handskas med påverkan från omgivningen, t ex kompisar eller reklam. Att uppmuntra ansvarstagande, självförtroende och självständigt tänkande bör vara målsättningen för allt hälsoarbete.

Då får vi ungdomar och vuxna som är starka, och som kan analysera hur de påverkas av reklam, massmedia och kamrater, för att sedan fatta självständiga beslut. Dessa människor får lättare att motstå grupptryck, och kommer att fatta beslut som är gynnsammare för deras hälsa. De kommer att hitta sin egen ”lagom-nivå”, att ge 100 % när de vill och det behövs. De kommer att söka en ”ba-lans” uti livets många utmaningar som gör att de bättre kan prioritera och veta när man ska ge 100 % av sin kraft och när 100 % bör ifrågasättas.

77

POSITIV PÅVERKAN

Dina motionsvanorHar du tänkt på att

•  det enda som i större utsträckning ökar energiomsättningen är muskelarbete. Ju aktivare du är desto mer energi går det åt.•  motion föder bra matvanor. Du blir inte  så sugen på fett och socker efter en träningsrunda.•  en högenergiförbrukare, dvs en som  motionerar regelbundet kan äta mer utan att gå upp i vikt.•  tränar du regelbundet får ditt hjärta  vila betydligt mer i det vardagliga arbetet.

78

JAG KAN PÅVERKA POSITIVTLäs kapitel 10.

A. Vilken form av motion tycker du bäst om? Tänk inte bara på motion som att springa 5 km i högt tempo. Promenader, friluftsliv är också motion. Vilken form av motion utövar du idag? Kan du utöka den? Kan du få in den i var dagslivet?Motionsvanor grundläggs i barn- och ungdomsåren. Många har negativa minnen från t ex skol-gymnastiken. Har du en positiv upplevelse – ett positivt minne av motion eller fritidsliv? Berätta för varandra.

B. Här beskrivs vanliga metoder för påverkan – auktori-tära metoder, att låta bli, att ge information, vara en bra förebild, eller (som rekommenderas) att ställa klargörande frågor. Vilka metoder är mest typiska? Vilka använder du dig mest av i din ledarroll? Vilka blir du mest utsatt för som deltagare?

C. Hur viktig är tränaren för att få fram ett lyckat resultat med olika personer eller i ett lag? På vilka sätt påverkar tränaren deltagarnas attityder och beteenden? En del me-nar att tränarens roll är obetydlig – de attityder deltagarna kommer med till träning och matcher avgör resultatet. Andra menar tvärtom att tränaren eller ledaren formar och skapar motivation och den rätta inställningen, vilket ger bra resultat. Vad tycker du?

6

79

6

D. Ska en idrottsledare eller tränare även ha ett socialt an svar? Ett ansvar för att påverka positiva hälsovanor?

E. Öva på att ställa klargörande frågor, gör t ex ett enkelt rollspel. Dela upp er i grupper på tre och tre. En är deltaga-ren som funderar på att sluta träna, de andra ställer frågor i syfte att få den andra att tänka efter.

Läs gärna min bok Positiv Påverkan för ytterligare råd, tips och övningar om konsten att leda andra, samarbeta och ge information.

80

11 Nå, hur har det gått?

Nu är vi tillbaka där boken började, för att se hur vi kan påverka oss själva och andra till ett friskare liv. Det är dags att sammanfatta bokens budskap.

1. Boken heter 100%!? med både utropstecken och frå getecken. 100% anspelar på släktskapet med idrottsrö-relsen. 100% anspelar också på en inställning till livet, att ge järnet och att det som man gör skall göras ordentligt, och så gott man förmår. Men denna bok vill också ifrågasätta 100% och slå ett slag för ”lagom tänkande”. I hälsofrågor kan ifrågasättande och lagom tänkande vara bra. Dels är det viktigt att ifrågasätta mycket av den reklam och de modenycker man blir utsatt för och dels är det viktigt att finna hälsovanor som passar var och en. Annars lever vi med pistolen riktad mot oss, ”Du måste äta 15 morötter per dag, springa maraton varje veckoslut samtidigt som du lär dig 20 kluriga klargörande frågor att ställa till alla ungdomar du träffar”. Lagom är ibland bäst.

2. Boken uppmuntrar dig att hitta din egen glädjenivå. Vilka hälsomål har du? Vilka ska du prioritera? Hur ska du gå tillväga?

3. Nästa tes i boken är att förändring underlättas av medvetenhet. Är vi medvetna om vilka fakta som gäller, vilka attityder och värderingar som styr oss, och vilka faktiska handlingar vi utför blir det lättare att ta ställning och ändra sig.

81

NÅ HUR HAR DET GÅTT?

4. 100 % !? har även presenterat en modell för personlig förändring som bygger på de magiska orden Tro Kropp och Metodik. Vår tro och våra tankar styr våra handlingar. Genom att förändra vårt “kroppsliga tillstånd“ kan vi komma på bättre tankar! Har vi en metod att följa blir all förändring mycket enklare.

5. Förändring och personlig utveckling underlättas även av en positiv tro på den egna förmågan. Vi undersökte sex områden där vi ofta nedvärderar oss själva. Undersök-ningen får oss att förstå att de flesta gör likadant – och att det därför inte är mycket att oroa sig för! Tro på dig själv! Sluta gnälla på dig själv!

6. Till slut uppmanas vi att titta på hur vi påverkar and ra. Vårt sätt att lyssna, att inte döma, att avstå från rådgivning i början, och vårt sätt att ställa klargörande frågor kan hjälpa andra människor. Då skapas öppen kommunikation, respekt för varandra och förutsättningar för en konstruktiv påverkan. Denna påverkan ska helst leda till ansvarstagande och självständigt tänkande, vilket leder till att ungdomar och andra vi samarbetar med kom-mer att fatta klokare beslut när de vill skaffa sig bättre hälsovanor.

82

NÅ HUR HAR DET GÅTT?

Nå, hur har det gått, John? Har du gått ner dina kilon? Har du följt dina egna råd? Är du nöjd?

Nja, nöjd blir jag aldrig. Och inte heller har jag gått ner några kilon under den tid som jag har ägnat mig åt att tänka på och skriva denna bok. Men jag har regelbundna motionsvanor. Med vår hund går frun och jag ut på trevliga promenader. Jag har hittat en lagom nivå. Jag äter mina kakor, oftare än jag vill erkänna, och inte heller har jag lyckats följa en särskild metod för att gå ner i vikt. Men jag VET att en metod att följa skulle underlätta. Det är en av många utmaningar som är kvar. Jag har börjat prioritera på jobbet, tackat nej till flera uppdrag, och ägnar mig åt det jag kan bäst och trivs bäst med. Jag ser att stressen minskar, trots frustrationer att inte kunna göra allt som intresserar mig. Jag tycker att jag har tid för vänner, men att de alltför ofta inte förstår det! Man mår bra av goda vänner. Jag tycker om att prata om livet, att diskutera framtiden, att ut byta idéer och samtala om upplevelser och känslor. Jag vill träffa mina vänner oftare. Jag försöker få balans i familjelivet, att ha tid för Maria (Pia) och mina tre barn. Jag tycker att jag lyckas med det, men som jag tidigare påpekade, är det sällan föräldrar tycker att de lyckas till fullo. Jag borde ha besökt skolan oftare det här året och haft tid till fler pratstunder. Det ska bli!

83

NÅ HUR HAR DET GÅTT?

Jag hoppas att du som läsare har haft glädje av exemp len från mitt liv. Det blir förhoppningsvis lättare för dig att se på dig själv, skratta åt allt tokigt som du råkar ut för, och få det rätta perspektivet. Jag hoppas innerligt att du också fått inspiration till att hjälpa andra, t ex ungdomar som du tränar, undervisar och leder. Hjälp dem till med-vetenhet i hälsofrågor. Hjälp dem att tycka att ”de duger”, är värdefulla och kan påverka sina egna liv.

Lycka till!

84

MITT RESULTATPROGRAM

A. Dags att sammanfatta:

1. Det viktigaste du har lärt dig från boken/ studiecirkeln:

2. Hur har boken/studiecirkeln påverkat dina attityder?

3. Har du ändrat någon vana under tiden? Vilken? Vad gjorde du?

4. Hur kunde cirkeldiskussionerna varit bättre? Vilka rekommendationer vill du ge andra grup-per som ska samlas kring boken 100 % !?

B. Läs igenom sammanfattningspunkterna i kapitel 11 och diskutera punkt för punkt om ni har förstått bokens tanke och syfte.

C. Gör ditt eget resultatprogram:Hälsoområden där jag vill förbättra mig:

7

85

7

Vilket resultat vill jag uppnå?

Vad behöver jag göra för att uppnå mitt mål?

Hur kommer jag att veta om jag har lyckats?

Vad ska jag börja med?

Fyll i frågorna, visa, jämför och diskutera.

86

D. Hur kan ni fortsätta att ge varandra stöd och uppmuntran efter cirkeln är slut?

E. Vill ni fortsätta att träffas? Vilket tema är lämpligt? Vilket material?

7

87

Böcker av John SteinbergLektonen är helig: När undervisningen står i centrum, 2011. Lärarförbundets förlagM-learning: Kunskapsbaserad marknadsföring och mobilt lärande. Eldsjälsförlaget/LäroMedia, 2010 Hitta styrkorna: Samtal som stärker medarbetarna. Liber, 2010Att vända en klass. Epago, 2010. (Medförfattare: Åsa Sourander)Prepare and Share: Knowledge management made simple. Steinberg Education, 2009.SOHLhistorier: Pedagogiska berättelser som lyfter. (Redaktör och medförfattare). LäroMedia, 2008.Upp till kamp för lärande. En ny riktning för en vilsen skoldebatt. LäroMedia, 2008 Professionella samtal – konsten att leda medarbetarsamtal. Gleerups 2008.Professionella samtal – konsten leda utvecklingssamtal. Gleerups 2008.Professionella samtal för förskolan. Gleerups, 2008.När surpuppan log. En bok om positiv kommunikation (med PG Wettsjö), Liber, 2008Skolans nya syfte. LäroMedia, 2007.Humanistiskt ledarskap lönar sig. Svenska Förlaget, 2006Pedagogdoktorns handbok. Brain Books, 2006Ledarskap i klassrummet - Internetkursen. Utbildningsradions förlag och Ekelunds Förlag, 2005. Kursbok för skolpedagoger om ledarskap i samarbete med UR. Mentorskap, coaching och co-coaching. Svenska Förlaget, 2004Världens bästa fröken: när modern pedagogik fungerar. Ekelunds Förlag, 2004.Humanistiskt Ledarskap: En praktisk handbok. Svenska Förlaget, 2002, Liber 2007Livets Mening i Örebro. Steinbergs Utbildnings AB, 2000.Tips från Pedagogdoktorn. Steinbergs Utbildnings AB, 2000.På kurs med Pedagogdoktorn. Steinbergs Utbildnings AB, 2000.Låt skolan dö – Länge leva lärandet. Ekelunds Förlag. 1998.Det är bråttom—Skolan vi behöver NU.

88

Låt skolan dö – Länge leva lärandet. Ekelunds Förlag. 1998.Det är bråttom—Skolan vi behöver NU. Max Martins Förlag/Ekelunds Förlag, 1996.21 idéer för en bättre skola. Max Martins Förlag/Ekelunds Förlag, 1996.Lista ut ditt liv. Max Martins Förlag/LäroMedia, 1996.Att leva som du vill. Max Martins Förlag/LäroMedia, 1995.Pappa Johns råd till förskolan och fritids. Seminarium, 1993. Vad vill du med dina studier – och ditt liv? Omskriven och utökad till: Dina studier och ditt liv. Ekelunds Förlag , 1992, 2002. Hur man handskas med besvärliga klasser. Ekelunds Förlag, 1993. Lyckas Lära - på AMU, Högskolan, Komvux, Kurs. Ekelunds Förlag, 1992.Hemtjänstens Stolthet. Konsult Förlaget, 1991. Instruktionsmetodik. Upab/Max Martins Förlag, 1991. Pedagogik i praktiken. Upab/Max Martins Förlag, 1990. 100%!?, SISU, RF och Max Martins Förlag, 1988, 1985. Positiv påverkan. Upab/Max Martins Förlag, 1987. Läxläsning, En handbok för föräldrar, lärare och elever. Klassens Inre Arbete. Ekelunds Förlag, 1984, 1994. Effektiv inlärning. Utbildningsförlaget, 1983. Numera Den Nya Inlärningen, Ekelunds Förlag, 1994. Lära Lättare: 12 lektioner i studieteknik. Ekelunds Förlag, 1984, 1993. Rörelsekommunikation (med Johan Borghäll), LiberUtbildningsförlaget, 1982. Meningsfull undervisning, Askild & Kärnekull, 1980. Sagor i gruppsamtal. LiberUtbildningsförlaget (med Nancy Hands), 1979. Aktiva värderingar. Ekelunds Förlag, 1978, 1994, 2003. Skolans vardag (red.). Askild & Kärnekull, 1977.Emotional growth in the classroom. Almqvist & Wiksell International, 1976. Doktorsavhandling i pedagogik som var en analys av olika metoder för att främja elevernas emotionella utveckling och sociala utveckling. Vem är jag?/Samtal i ring. Ekelunds Förlag, 1976, 1989.Gruppsamtal, affektiv utveckling i skolan, LiberUtbildningsförlaget, 1975, 1980.

89

ANTECKNINGAR

90

ANTECKNINGAR

91

ANTECKNINGAR

92

ANTECKNINGAR

93

ANTECKNINGAR

94

ANTECKNINGAR

95

ANTECKNINGAR

96

ANTECKNINGAR

97

ANTECKNINGAR

98

ANTECKNINGAR

99

ANTECKNINGAR

100

ANTECKNINGAR