1
LĂ€roMedia Ărebro AB
JOHN M STEINBERG
MAX MARTINS FĂRLAG
2
© 1995, 2011, Steinbergs Utbildnings AB. Författaren tillĂ„ter fri kopiering med hĂ€nvisning till John Steinberg/www.steinberg.se. Teckningar: Agnetha HjĂ€lm, ABC Design, Ărebro.SĂ€ttning och tryck: Prinfo Welins, Ărebro 1995.ISBN 91-88822-00-1 (Nytt ISBN 978-91-88822-00-0)
3
InnehÄllFörord ............................................................................. 5
Studieplan ....................................................................... 6
MĂ„ndag morgon ............................................................. 9
Lagom tÀnkande ............................................................. 15
Kunskap .......................................................................... 24
Attityder .......................................................................... 33
Beteende ......................................................................... 38
Tro ................................................................................... 45
Kropp ............................................................................... 49
Metodik ........................................................................... 54
Sig sjÀlv som grund ........................................................ 62
Positiv pÄverkan ............................................................. 72
NÄ, hur har det gÄtt? ...................................................... 80
Tidigare utgivna böcker ................................................ 87
Egna anteckningar ......................................................... 89
4
Ett sÀrskilt tack vill jag rikta till SISU för deras stöd och hjÀlp. Ing-Marie Leidhammar har varit min kontaktperson och har bidragit med textförslag och faktaunderlag.
5
Ă€r en annorlunda bok om det som ibland kallas för âfriskvĂ„rdâ.
Vad betyder ett âfriskareâ liv för dig?Du har sĂ€kert fĂ„tt mĂ€ngder med information om VAD du ska göra. Ăverviktiga VET att de borde gĂ„ ner i vikt. Rökare VET att de borde sluta röka. De som inte motionerar VET att motion Ă€r nyttig. Men kunskapen Ă€r ofta inte tillrĂ€cklig för att Ă„stadkomma en förĂ€ndring av dina vanor. Denna bok utmanar dig frĂ€mst till att titta pĂ„ dig sjĂ€lv. Ăr det inte dina attityder till dig sjĂ€lv, till andra och till livet som Ă€r avgörande för dina beslut om hur du skall leva? Det tror jag. Men hĂ€r finns inga pekfingrar. Jag vet hur svĂ„rt det Ă€r att Ă€ndra vanor. Det Ă€r dĂ€rför min bantning brukar sluta kl 12.00 pĂ„ mĂ„ndagar. Exempel frĂ„n min egen kamp för att fĂ„ ett âfriskareâ liv ger förhoppningsvis perspektiv Ă„t mitt budskap. Jag hoppas ocksĂ„ att lĂ€saren fĂ„r mĂ„nga igenkĂ€nnande skratt. För det Ă€r vĂ€l roligt nĂ€r en 45-Ă„rig gubbe som jag har Jane Fonda som förebild!
100%!? Ă€r en praktisk bok.âąââ DetâfinnsâövningarâsomâhjĂ€lperâossâattâobserveraâochââ âââ tĂ€nka igenom vĂ„ra attityder.âąââ DetâstĂ€llsâfrĂ„gorâsomâuppmuntrarâossâattâskaffaâmerââ âââ kunskap.âąââ FramföralltâĂ€râdetâhĂ€râenâbokâsomâkanâpĂ„verkaââ ââ beteenden.
VÀlkommen att lÀsa
John M Steinberg
6
STUDIEPLANkan anvÀndas som en cirkelbok. Cirklar kan bildas av föreningsmedlemmar, leda re och trÀnare, förÀldrar eller otaliga and ra
kombinationer. Det som förenar Àr intresset för hÀl so frÄgor. Se boken som en utgÄngspunkt för aktiviteter och diskussioner. SjÀlvfallet fÄr cirkeldeltagarna vÀcka andra frÄgor, lÀsa annan litteratur bredvid och diskutera t ex fö-re ningsfrÄgor, hur man umgÄs, trÀnar och leder. Studieplanen Àr uppdelad i sju trÀffar pÄ vardera tre stu-dietimmar. Aktivitetsförslaget bygger pÄ övningar i den na bok, samt ytterligare nÄgra diskussionsförslag.
TvÄ typer av uppgifter finns:1. Uppgifter som uppmanar cirkeldeltagarna att fundera pÄ den egna hÀlsan, egna vanor m m.2. Uppgifter som uppmuntrar cirkeldeltagarna att fundera pÄ sin ledarroll, och hur man umgÄs med varand ra.
MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att varje cirkeldeltagare:âąââ skaâbĂ€ttreâförstĂ„âhurâförĂ€ndringâavâvanorâkanâske.âąââ skaâbliâmerâmedvetenâomâsinaâegnaâhĂ€lsovanor.âąââ skaâkunnaâgöraâuppâenâplanâförâattâbrytaâenânegativââ âââ vana, eller skaffa sig en ny positiv vana.âąââ skaâbĂ€ttreâförstĂ„âhurâmanâkanâuppmuntraâandraâtill ett âfriskare livâ.
100%!?
Att arbeta tillsammans i cirkelEn studiecirkel kÀnnetecknas av gemensam inlÀrning. Det handlar om praktiska studieaktiviteter under trivsam ma former, som skapar kontakt och gemenskap och som le der till samarbete kring ett gemensamt intresse.
7
Hur blir det sÄ? Att undvika den traditionella skol sitt-ningen med en ledarfigur framför gruppen Àr kanske det förs ta steget. Men det gÀller ocksÄ att skapa en sÄdan stÀmning i gruppen att alla vÄgar komma med synpunk-ter och idéer. Mycket Àr vunnet om man fÄr en bra start. Att anvÀnda omvÀxlande arbetsformer (diskussioner, redo vis ningar, enskilt arbete, faktasökning, studiebesök, gÀstförelÀsare m m.) Àr andra viktiga faktorer.
ArbetsgÄngenUnder den första sammankomsten bör ni gÄ igenom hela studiematerialet och göra en tidsplan för hur ni ska dispo-nera innehÄllet i den hÀr boken. Det Àr förslagsvis uppdelat pÄ sju trÀffar à tre timmar. SÄ hÀr kan indelningen se ut:
STUDIEPLAN
TRĂFF ĂMNE 1 Mina vanor 2 Mina kunskaper 3 Mina attityder och mitt beteende 4 Min tro, min kropp, min metodik 5 Mitt sjĂ€lvförtroende 6 Jag kan pĂ„verka positivt 7 Mitt resultatprogram
UtifrÄn detta bör ni diskutera var ni vill lÀgga tyngdpunk-ten. Diskutera. Har ni för avsikt att göra nÄgot av de studiebesök som fö reslÄs i boken? Planera nÀr dessa ska göras och bestÀm vem som ska ta nödvÀndiga kontakter. Under de följande sammankomsterna bör ni sedan alltid börja med en sammanfattning av föregÄende trÀff. N Ä gon som har frÄgor? NÄgon som har hittat intressanta fak ta? Avsluta alltid med att mer i detalj planera nÀsta trÀff.
8
STUDIEPLAN
CirkelledareDu som Ă€r cirkelledare har lite större ansvar Ă€n övriga i gruppen â Ă€ven om cirkelns arbete bygger pĂ„ delat ansvar. I den hĂ€r typen av arbetscirkel Ă€r det kanske extra viktigt att du fungerar som inspiratör, samordnare och pĂ„drivare sĂ„ att cirkeln inte börjar âgĂ„ pĂ„ tomgĂ„ngâ. HjĂ€lp deltagarna att upptĂ€cka vad som Ă€r viktigt och mindre viktigt. Se till att material och hjĂ€lpmedel finns till hands. Uppmuntra och ge beröm. Diskutera de arbets-metoder ni anvĂ€nder och be om förslag och synpunkter frĂ„n alla deltagare.
Grundregler för cirkelarbetetFör att studiecirkeln ska bli bidragsberĂ€ttigad ska ni bl a tĂ€nka pĂ„ följande:âąââ Deltagarantaletâvidâvarjeâsammankomstâskaâvaraâ minst tre.âąââ CirkelnâmĂ„steâarbetaâminstâtreâtimmarâ (1 studietimme = 45 minuter).âąââ SammankomsternaâmĂ„steâdockâspridasâöverâenâ tidsperiod av minst tre veckor.âąââ Vidâ nĂ„gonâ sammankomstâ kanâ detâ finnasâ anledningâatt bjuda in en fackman. Kontakta gĂ€rna ett lokalt studieförbund för att fĂ„ hjĂ€lp.
9
1 MĂ„ndagmorgon
6:20 RINGER MIN digitalklocka. Dagens första beslut mĂ„ste fattas: Ska jag gĂ„ upp nu eller dĂ„sa tio minuter till? Vad var det som mormor alltid sa: âThe early bird gets the wormâ. BĂ€st jag gĂ„r upp sĂ„ mormor blir nöjd.
Ohhh. Morgongymnastiken, ja visst. Med min dĂ„liga, stela rygg Ă€r morgongymnastiken obligatorisk. Det hade jag aldrig trott att jag skulle bli sĂ„ duktig med den. Det kan inte vara mer Ă€n en dag i veckan som jag missar min morgonuppmjukning. Jag minns min rumskamrat under studietiden i USA, som gick igenom âflottans gympaprogramâ varje morgon. Aldrig i livet sa jag till mig sjĂ€lv. Nu Ă€r jag dĂ€r. FĂ„ se... hur ambitiös ska jag vara? Ska jag orka med armhĂ€vningarna ocksĂ„, och de nya stretchingövningarna som sjuk gym nas-ten visade?
10
MĂ NDAG MORGON
Oh, nej! Det Ă€r mĂ„ndagsmorgon. Bantningsdagen. Jag brukar sĂ€ga att jag bantar varje mĂ„ndag fram till 12.00. TyvĂ€rr Ă€r det sant. Jag brukar aldrig orka lĂ€ngre. HjĂ€lp! Det Ă€r den första i en ny mĂ„nad idag. MĂ„ndagen den förs-ta... nu finns ingen Ă„tervĂ€ndo. Bantningen â en allvarligt menad bantning â mĂ„ste börja idag. Det Ă€r klart, det finns alltid en morgondag, men jag har tjatat pĂ„ mig sjĂ€lv och talat om mina bantningsplaner för sĂ„ mĂ„nga andra att jag nu absolut mĂ„ste skrida till handling. Oj! Vilken bantningskur ska jag följa? Scarsdale, Fit for Life, ViktvĂ€ktarna, Lill-Babs eller Jane Fonda? Nej, jag ser verk ligen inte ut som Lill-Babs eller Jane Fonda. Scarsdale verkar sĂ„ ambitiöst. Aldrig skulle jag visa mig pĂ„ ett Vikt vĂ€ktarmöte. Fit for Life verkar enklast. Boken fick jag i pre sent av nĂ„gra kursdeltagare sedan jag skrutit om mina bant ningsplaner. Fit for Life â den med frukten, du vet. Bara frukt pĂ„ mor gonen. Va bra! Vilken tid man sparar. Jag packar ner frukten i min cykelvĂ€ska. Kommer jag att lyckas ta bort kul magen som bara vĂ€xer? MedelĂ„lders. Snart förbrukad. Eller kanske jag förlorar min pondus? Nej, visst kommer jag att mĂ„ bĂ€ttre om jag kan ta bort 6â7 onödiga kilon. Visst Ă€r det spĂ€nstigt att cykla till jobbet. Det har jag nyss börjat med, eftersom mitt jobb numera ligger inne i stan. Fem kilometer medlut pĂ„ morgonen och fem kilome ter (usch) motlut pĂ„ hemvĂ€gen. Tur att det Ă€r i den ord ningen, eftersom dusch saknas pĂ„ jobbet. Ska jag cykla fort idag, och fĂ„ lite morgonmotion? Nej, inte för fort. Det Ă€r inte roligt att bli alltför svettig pĂ„ mor go-nen. Men fĂ„r man nĂ„gon effekt om man cyklar lĂ„ngsamt? Jag kunde lika gĂ€rna ha tagit bussen. Bra. PĂ„ jobbet redan 7.30. Juice, banan, Ă€pple. JAG ĂR INTE ENS HUNGRIG! Snacket om att Ă€ta en stor
11
frukost för att orka med mĂ„ste vara mjölkproducenternas pĂ„hitt. Vilken energi! Jag sĂ€tter igĂ„ng att skriva, planera, ringa, tĂ€nka och oroa mig för allt som en nybliven egen företaga-re, kan rĂ„ka ut för. Klockan gĂ„r, och JAG ĂR INTE ENS HUNGRIG! Revo-lution. Jag SKA klara bantningen. Jag blir âFit for Lifeâ. Vad Ă€r klockan nu dĂ„? Jaha, Ă€r den inte mer Ă€n 9.00! Nu kommer Agnetha till kontoret. Vi pratar lite om hur helgen har varit. Men vad Ă€r det som Agnetha smyger med? FĂ€rskt bröd. NĂ„vĂ€l. Det gĂ„r an. Hade det varit kakor, vore det snudd pĂ„ tjĂ€nstefel.
MĂ NDAG MORGON
?
Dags för morgonfika. Te. Kaffe har jag aldrig förstĂ„tt mig pĂ„. Ska det bli âhĂ€lsoteâ eller vanligt? Det fĂ„r duga med vanligt. Ska jag ta en bit bröd eller inte? Det finns ingen ting bĂ€ttre Ă€n fĂ€rskt bröd. Det kan vĂ€l inte skada? Jag klarar mig utan smör, och tar bara lite ost. Jag bantar ju. Jo, jag vet att det inte stĂ„r i Fit for Life att man ska Ă€ta bröd pĂ„ morgonen, men Socialstyrelsen har vĂ€l sagt att det Ă€r nyttigt med bröd! Eller var det âbrödstyrelsenâ som sa att det Ă€r nyttigt med socialverksamhet? Man mĂ„ste ju vara social, eller hur? Jag kan inte lĂ„ta de andra fika utan mig.
12
Dags att jobba igen. Stressen tilltar. Ăn har vi inga ruti-ner pĂ„ nĂ„gonting kĂ€nns det som, fast vi Ă€r duktiga Ă€ndĂ„. Vem ska göra vad â har vi klart med ansvarsfördelningen? Ekonomin har vi ingen ordning pĂ„ och det betyder att jag oroar mig, kanske i onödan. Men idag mĂ„ste vi faktiskt fatta ett beslut om den nya sĂ€ljkampanjen. Ska ett broschyrutskick lyckas den hĂ€r gĂ„ngen? Ska vi inte prova telefonförsĂ€ljning? Behöver vi inte en konsult som hjĂ€lper oss? Kanske vi skulle gĂ„ pĂ„ kurs? Kanske vi borde göra ett prov innan vi skickar ivĂ€g 10.000 broschy-rer? Vad Ă€r rĂ€tt? Jag skriver marknadsbroschyrer, men jag vill hellre skri va artiklar och böcker. Ăr det sĂ„ hĂ€r det skall vara? Jag trod de jag skulle fĂ„ ett lugnare liv med nĂ„gra anstĂ€llda som hjĂ€lpte mig. IstĂ€llet vĂ€xer arbetsmĂ€ngden, besluten kompliceras, och ansvarskĂ€nslan stiger. Men innerst inne Ă€r jag ganska lugn. Inte drabbas jag av magsĂ„r inte. Jag röker inte. Jag har inte ens provat. Jag dricker nĂ€stan ingenting. Jo, ett glas vin dĂ„ och dĂ„, men jag har aldrig varit intresserad av alkohol. Jag har kontroll över mitt eget liv. Har jag kontroll över mitt eget liv? MĂ„ste jag det? Spon-tanitet behövs ocksĂ„. Hur skulle livet bli om allting vore förprogrammerat:
Om dagens kaloriintag var förutbestÀmt?Om dagens motion var obligatorisk?Om allt pÄ jobbet alltid var i ordning
sÄ att man slapp tÀnka?
Nej, spontanitet och galenskap behövs. ĂndĂ„ vill jag ha kontroll. Jag vill leva ett friskare liv, ett hĂ€lsosammare liv.
MĂ NDAG MORGON
13
MĂ NDAG MORGON
Det Àr vad du ocksÄ vill, eller hur? Du vill mÄ bra, Àta rÀtt, hÄlla dig i form och kunna pÄverka din egen stressnivÄ.
BOKENS SYFTEDet Ă€r just det som den hĂ€r boken handlar om: ett friskare liv. Men min förhoppning Ă€r att kunna skriva en annorlunda bok om det som ibland kallas för âfriskvĂ„rdâ. âąâ HĂ€râhittarâduâingaâfĂ€rgsprakandeâbilderâavâlĂ€ckraâ grönsaksrĂ€tter.âąâ Inteâhellerâhittarâduâfantasieggandeâbilderâavâöppna landskap som vill locka dig ut i naturen.âąâ Nej,âhĂ€râfinnsâinteâensâdenâobligatoriskaâbildenâav den perfekta kroppen, som med glĂ€dje och rosiga kinder (fast utan svettdroppar) visar hur enkelt det Ă€r att göra magstĂ€rkande sit-ups.âąâ Troâdetâellerâej,âmenâhĂ€râĂ€râdenâförstaâbokenâi vĂ€rldshistorien om friskvĂ„rd utan en enda statistisk tabell om din syreupptagningsförmĂ„ga.
Dina vanorHar du tĂ€nkt pĂ„ attâąââ detâĂ€râaldrigâförsentâattâĂ€ndraâenâvana.âąââ detâĂ€râduâsomâbestĂ€mmerâhurâduâvillâmĂ„ââ om ett halvĂ„r eller ett Ă„r.âąââ storaâförĂ€ndringarâsĂ€llanâhĂ„llerâiâlĂ€ngden.â SmĂ„ förĂ€ndringar Ă€r lĂ€ttare att anpassa sig till och kan bli en del av ditt livsmönster, som du kan leva med livet ut.
14
MĂ NDAG MORGON
Vackra fĂ€rgbilder och tabeller i all Ă€ra, Ă€r det inte din motivation som Ă€r avgörande? Ăr det inte din attityd till dig sjĂ€lv, till andra och till livet som trots allt avgör hur du vill leva? Det tror jag i alla fall, och den hĂ€r boken uppmanar dig frĂ€mst att studera dig sjĂ€lv. Trots att boken mest handlar om attityder, Ă€r detta en mycket praktisk bok. Ăvningarna uppmanar till efter-tanke och HANDLING. Förslag till diskussionsuppgifter stimulerar till samtal och idĂ©utbyten i cirkelform bland vĂ€nner, föreningsmedlemmar, lag- och arbetskamrater. Vi vill alla leva ett âfriskare livâ. Denna bok vill hjĂ€lpa dig att svara pĂ„ frĂ„gan HUR du skall kunna göra det.
15
2 LagomtÀnkande
I början av 70-talet, kort tid efter det jag hade kommit till Sverige frÄn USA, blev min fru och jag bjudna pÄ en fest. Det var en studiekamrat till min fru som bjöd oss och ca 40 andra studenter till ett fritidshus i sörmlandsskogarna. Det var i slutet pÄ mars eller i början pÄ april. Lite snö fanns kvar i skogen, och det var lite kallt, men ÀndÄ kunde man ströva omkring.
VĂ€rdinnan kunde inte lĂ„ta oss ta hand om oss sjĂ€lva, utan organiserade naturligtvis en aktivitet. TĂ€nk efter â vilken aktivitet skulle du gissa pĂ„? Visst, en tipsprome-nad sĂ„ klart. FörstĂ„ mig rĂ€tt, men jag brukar sĂ€ga att det finns ingenting sĂ„ typiskt svenskt som en tipspromenad: en or ganiserad aktivitet, med viss följd och ordning, och dess utom ute i naturen! Eller har du utomlands varit med om en tipspromenad som inte varit arrangerad av nĂ„gon som hette Olsson eller Johansson?
16
NĂ„vĂ€l. Vi delades upp i Ă„tta grupper pĂ„ fem, varje delta-ga re med en tipslapp och en penna. Uppgiften var: âGĂ„ runt banan med din grupp, lĂ€s frĂ„gorna tillsammans och dis kutera gĂ€rna svaren, men svara för dig sjĂ€lv pĂ„ ditt eget papperâ. (Ăr det sĂ„ grupparbete gĂ„r till i skolan?) SpĂ€nningen höjdes nĂ€r vĂ€rdinnan sa att det skulle bli prisutdelning efterĂ„t. Ny i Sverige, nybörjare pĂ„ svenska sprĂ„ket, och dessutom dĂ„lig pĂ„ sĂ„ kallade triviala frĂ„gor visste jag att jag inte hade nĂ„gon chans, men amerikanen i mig sa: âGör sĂ„ gott du kanâ. Promenaden klarades av och nĂ€r alla Ă„ter sam lades var det dags för prisutdelning. Dum och amerikan, sĂ„ tror man naturligtvis att den som sva rat rĂ€tt pĂ„ flest antal frĂ„gor fĂ„r första pris. O, nej! VĂ€rdinnan rĂ€knade ut ett medelvĂ€rde och gav första pris till den som kom mittemellan! Ăr det dĂ€rifrĂ„n uttrycket âLagom Ă€r bĂ€stâ kommer!?! TĂ€vlingen blev en viktig lektion, dĂ€r jag fick lĂ€ra mig hur man tĂ€nker hĂ€r i Sverige: det Ă€r fult att vara bĂ€st, men lika fult att vara sĂ€mst. Lagom Ă€r bĂ€st. Med min amerikanska bakgrund och uppfostran vore det naturligtvis ganska lĂ€tt att reta sig pĂ„ detta âlagomtĂ€n-kandeâ. Och nog har jag skĂ€mtat om det mĂ„nga gĂ„nger. Men pĂ„ senare Ă„r har jag börjat inse att lagomtĂ€nkande mĂ„nga gĂ„nger Ă€r mycket bra. Framförallt kan det vara bra nĂ€r det gĂ€ller hĂ€lsofrĂ„-gor. HĂ€lsoinformation tenderar att ta fasta pĂ„ ytterligheter. Vi kĂ€nner igen rubriker som:
âKaffe ger cancer.â â10 da gars fasta gör dig frisk.â âMaratonlöpning â ett folknöje.â
LAGOM TĂNKANDE
17
LAGOM TĂNKANDE
Om man bara lĂ€ser dessa rubriker, skulle man kunna tro att det enda sĂ€ttet att leva riktigt Ă€r att:âąâ fastaâtioâdagarâenâgĂ„ngâperâmĂ„nad.âąâ vaknaâklâ05.00âvarjeâmorgonâförâattâkunnaâspringa tvĂ„ mil i skogen.âąâ Ă€taâ15âmorötterâperâdagâochâdrickaâhĂ€lsoteâfrĂ„n avlĂ€gsna delar av Kina.âąâ göraâstretchingövningarâiâ45âminuterâföreâochâefter kvĂ€llens lĂ„ngpromenad.âąâ mediteraâiâfyraâ20-minuterspassâvarjeâdag.âąâ vĂ€gaâvarjeâgurkbitâtreâgĂ„nger.âąâ skrivaânoggrannaâdagboksanteckningarâomâalltâman Ă€r nyfiken pĂ„ att Ă€ta men avstĂ„r ifrĂ„n. Och sĂ„ vidare...
Jo, och sedan ska man ha dÄligt samvete för att man inte gör allt detta.
Det som fick mig att stanna upp och tÀnka till var nÀr Jim Fixx, USAs joggningsguru, han som nÀstan ensam star tade hela joggningsvÄgen över USA och sedan resten av vÀrlden, sjÀlv dog av en hjÀrtattack under en joggnings-runda för nÄgra Är sedan.
18
Om HAN fick en hjĂ€rtattack... Ja, du förstĂ„r sjĂ€lv hur en sĂ„dan nyhet kan fĂ„ en att ifrĂ„gasĂ€tta. Men man ska ocksĂ„ veta att Jim Fixx hade fĂ„tt âjoggningâ pĂ„ hjĂ€rnan, det var ett mĂ„ste, och han pressade sig till det yttersta. Uppenbar li gen kunde han inte lyssna till kroppens egna signaler att ta det lugnare. MEN, betyder detta att joggning Ă€r dĂ„ligt eller att mara tonlöpning borde förbjudas? Naturligtvis inte. För mig betyder det att varje person mĂ„ste hitta sin egen âlagomnivĂ„â â en glĂ€djenivĂ„ om man sĂ„ vill. Kost och motionsvanor kan aldrig bestĂ€mmas med ut-gĂ„ngspunkt frĂ„n varje individs bakgrund, förutsĂ€ttningar och önskemĂ„l. Den hĂ€r boken vill hjĂ€lpa dig att hitta denna âglĂ€dje-nivĂ„â.
LAGOM TĂNKANDE
ETT FRISKARE LIVDenna bok Ă€r skriven för dig som funderar pĂ„ hur du per sonligen kan leva âett friskare livâ. Den riktar sig ocksĂ„ till dig som arbetar med andras âfriskare livâ, t ex idrottsle da re och trĂ€nare, ungdomsledare, lĂ€rare, fritids-pedagoger m fl. De omrĂ„den som traditionellt rĂ€knas in i det som man kallar för âfriskvĂ„rdâ Ă€r oftast:âąâ MatâochâkostfrĂ„gor.âąâ Motion.âąâ Alkoholâ-âNarkotikaâ-âTobak.âąâ Ergonomi,âomâtâexâbelastningsskadorâochâarbetsmiljö.âąâ Psyko-socialâhĂ€lsa,âomâtâexâstressâochârelationer.
Jag kommer som sagt inte att ge en mÀngd fakta frÄn dessa omrÄden, men vÀl ta exempel dÀrifrÄn. Det tradi tion-
19
ella sÀttet att handskas med dessa frÄgor Àr att ge fakta och information. Fakta och information behövs, men Àr inte det som oftast gör att man uppnÄr önskat resultat. LÄt mig ta ett exempel som belyser vad jag menar.
LAGOM TĂNKANDE
DITT FĂRSTA BLOSSDe allra flesta av oss har Ă„tminstone en gĂ„ng i livet tagit ett bloss pĂ„ en cigarrett. Jag har aldrig rökt en hel cigarrett, men jag har en tydlig bild av första gĂ„ngen jag provade. TĂ€nk efter sjĂ€lv: NĂ€r var det? Var var det? Var du ensam eller tillsammans med andra? Jag Ă€r sĂ€ker pĂ„ att nĂ€rmare 95% av alla som provar pĂ„
Dina ovanorHar du tĂ€nkt pĂ„ attâąââ omâduâslutarârökaâökarâautomatisktâdin kondition utan att du trĂ€nar mer.âąâ enâgodâvanaâdrarâoftaâmedâsigâandraâgoda vanor. Slutar du röka blir det roligare och lĂ€ttare att motionera... börjar du motionera förbĂ€ttras matvanorna...âąâ detâĂ€râsköntâattâinteâvaraâberoendeâavâ cigarretter, snus eller alkohol. En ovana eller ett beroende kan mer eller mindre styra ens liv.âąâ denâendaâsomâkanâupptĂ€ckaâalkoholismâpĂ„ ett tidigt stadium Ă€r den som dricker.âąâ alkoholistâĂ€râinteâbaraâdenâsomâdrickerâsig berusad varje gĂ„ng han dricker. Avgörande för alkoholism Ă€r beroendet.
20
att röka för första gÄngen gör det tillsammans med andra. TvÄ eller fler tillsammans jagar upp varandra, eller trycker pÄ och sÄ blir det av. SjÀlv minns jag hur jag var med ett gÀng pÄ tio killar som satt nÀra ett stort trÀd i min kompis trÀdgÄrd. Vi var tio, elva Är. Cigarretten gick runt och det var omöjligt att avstÄ. Vilken tioÄring kan motstÄ trycket av nio andra tio Äringar?
Min far har berĂ€ttat att han började röka pĂ„ college i USA, dĂ€rför att gĂ€nget sa att han inte vĂ„gade. Han blev fast i nĂ€rmare 40 Ă„r, tills doktorn skrĂ€mde upp honom or dentligt. Nu Ă€r det synd om den som vĂ„gar tĂ€nda en ci gar rett i hans nĂ€rhet. Han lĂ„ter som jag sjĂ€lv gjorde nĂ€r jag som barn argumenterade mot rökning! NĂ„, hur var det för dig? MĂ„nga vanor som vi skaffar oss Ă€r resultatet av pĂ„verkan frĂ„n en grupp. Det Ă€r förmĂ„gan att handskas med det ta grupptryck som blir vĂ„rt verktyg för att hjĂ€lpa oss sjĂ€lva och vĂ„ra ungdomar. Ungdomar och vuxna som kan âtĂ€nka sjĂ€lvstĂ€ndigtâ och som har gott sjĂ€lvförtroende har lĂ€ttare att sĂ€ga nej.
LAGOM TĂNKANDE
21
DĂ€r Ă€r det viktigt att titta pĂ„ hur vi pĂ„verkas av vĂ„r om-givning, och hur vĂ„ra attityder och beteenden formas i samspel med andra. Det Ă€r dags att ifrĂ„gasĂ€tta hur vi oftast försöker pĂ„verka i âhĂ€lsofrĂ„gorâ. Vanligtvis försöker vi ta efter storföreta-gens metoder. REKLAM mot nĂ„gonting, nĂ„got anvĂ€nds som vapen istĂ€llet för REKLAM för nĂ„got. Reklam i form av annonser, affischer, broschyrer mot rökning, alkohol, narkotika m m har viss verkan. Men det Ă€r Ă€ndĂ„ kampen att bygga upp vĂ„rt sjĂ€lvförtroende och förmĂ„gan till sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande som, enligt min mening, Ă€r det viktigaste. Denna bok, och de cirkeldiskussioner som den upp-muntrar till, Ă€r ett bidrag i den strĂ€van.
LAGOM TĂNKANDE
22
1
A. Gör en snabb skattning om du Ă€r nöjd eller missnöjd med hur du har det nu inom de omrĂ„den som traditionellt rĂ€knas som âfrisk vĂ„rdâ. Nöjd Miss- nöjdMina kostvanor â â â Mina motionsvanor â â Mitt bruk av alkohol â â â Mitt bruk av tobak/snus â â â Min arbetsmiljö â â â Min arbetsstĂ€llning (ergonomi) â â â Stressen i mitt liv â â Mina relationer till andra â â â
UtifrÄn denna grova skattning, vÀlj det omrÄde du tycker Àr viktigast att förÀndra. Diskutera och motivera tillsammans med de andra i gruppen. Ta del av varandras erfaren heter.
B. Beskriv hur din ovana grundlades. NÀr var det? Var? Med vem? HÄller du med om att mÄnga vanor Àr resultatet av gruppÄverkan? Ge andra exempel. Studiecirkeln Àr en grupp. Kan ni utnyttja gruppens pÄverkan ocksÄ nÀr det gÀller att bryta en vana?
C. Hur reagerar du pĂ„ Johns beskrivning av sig sjĂ€lv i bör-jan av boken? NĂ€r ifrĂ„gasĂ€tter du dig sjĂ€lv? Ăr det viktigt att kunna skratta Ă„t sig sjĂ€lv?
MINA VANOR
23
D. Vilka andra böcker om friskvÄrd har du lÀst? Vilken bok vill du helst rekommendera andra? Varför just den?
E. NĂ€r Ă€r âlagomtĂ€nkandeâ bra? DĂ„ligt?
F. Titta i dagstidningar frÄn denna vecka. LÀs upp rubri-ker som har med hÀlsofrÄgor att göra. Vilken bild mÄlar de upp? Hur tror du gemeneman tolkar dessa rubriker? Hur pÄverkas du?
G. Försök att beskriva: NÀr mÄr du riktigt bra? Vad fÄr dig att mÄ bra, kÀnna riktig tillfredsstÀllelse med livet? Skriv sÄ mÄnga saker du kan komma pÄ.
H. JÀmför era listor. Finns det gemensamma punkter?
I. Vad hindrar dig frĂ„n att âalltid mĂ„ braâ? Diskutera alternativ, hur man kan gĂ„ tillvĂ€ga?
1
24
3 Kunskap
I de avsnitt som följer vill jag presentera en modell som öppnar vĂ€gar till förĂ€ndringar. Du vill vĂ€l förĂ€ndras, utvecklas, kanske bryta en vana, eller Ă„tminstone förstĂ„ hur förĂ€ndring sker, om du en dag kommer pĂ„ att du vill försöka. Eller hur? Framför mig ser jag 100%!?-lĂ€sare av olika slag. MĂ„nga arbetar som idrotts- och/eller ungdomsledare. Ni Ă€r med-vetna om att er uppgift inte bara Ă€r att lĂ€ra ut idrottstekniker eller andra specifika fakta, utan ocksĂ„ att utveckla era grupper socialt. En lĂ€rare i skolan har dessa tvĂ„ uppgifter: 1) att underlĂ€tta inlĂ€rning av fakta och begrepp samt trĂ€na elevernas förmĂ„ga att tĂ€nka och analysera och 2) att bygga upp en positiv stĂ€mning i gruppen och frĂ€mja elevernas sociala mognad och utveckling. En idrottsledare kan naturligtvis resonera som sĂ„ att han eller hon inte ansvarar för deltagarnas totala livssitua tion â och det Ă€r rĂ€tt. Men att tro att ledarens enda uppgift Ă€r att lĂ€ra ut en bra teknik vore lika fel som om lĂ€raren skulle tro att uppgiften bara Ă€r att lĂ€ra ut fakta. FramgĂ„ngs rika ledare och lĂ€rare tar ALLTID hĂ€nsyn till gruppen som helhet och den sociala situationen. Ett framgĂ„ngsrikt lag Ă€r t ex mera Ă€n en samling duktiga idrottare, det Ă€r just âett lagâ med en stĂ€mning, instĂ€llning och ett samspel som bidrar till lagets framgĂ„ng. Med andra ord, den första gruppen 100%!?-lĂ€sare som jag ser framför mig Ă€r âmedvetnaâ idrottsledare som letar idĂ©er och metoder för en âpositiv pĂ„verkanâ pĂ„ ungdomar och deltagare. Man vill bĂ„de ge kunskaper och skapa en bra stĂ€mning i gruppen och laget.
25
KUNSKAP
Till den andra gruppen av 100%!?-lĂ€sare, som jag tror finns, hör du som önskar Ă€ndra dina vanor. Du vill helt enkelt leva ett âfriskare livâ. MĂ„nga tillhör bĂ„da dessa kategorier och jag riktar mig till er alla. För att ni ska lyckas i era föresatser att bĂ„de le da andra, pĂ„verka andra OCH sjĂ€lva nĂ„ fram till ett friskare liv, behövs Ă€ndamĂ„lsenliga modeller att följa.
FĂRĂNDRINGFörĂ€ndring â ett ord med mystik. För mĂ„nga Ă€r det ett positivt laddat ord som betyder utveckling och förnyelse. För mĂ„nga Ă€r ordet ett hot, ett besvĂ€r och nĂ„gonting att undvika. Men alla fascineras vi och undrar hur man Ă„stadkommer personliga förĂ€ndringar, om man nu skulle önska sĂ„dana. Det verkar svĂ„rt att Ă€ndra pĂ„ sig sjĂ€lv och pĂ„verka and ra pĂ„ ett konstruktivt sĂ€tt. Kanske. Men utan insikt i hur en förĂ€ndring sker Ă€r det Ă€nnu svĂ„rare. Kunskaper, attityder och beteenden, alla goda ting Ă€r tre... och sĂ„ ocksĂ„ i mina förĂ€ndringsmodeller. Vi kan förĂ€ndras och pĂ„verkas utan dessa tre ingredienser, MEN sĂ€rskilt i vĂ„rt arbete med andra t ex ungdo-mar Ă€r det bra att kĂ€nna igen de bĂ€sta ingre-dien serna i ett âförĂ€nd-ringsreceptâ. Begrep-pet MED VETENHET Ă€r en hörn sten, MED-VETENHET om fak-ta, attityder och eget beteende underlĂ€ttar förĂ€ndring.
26
KUNSKAP
Dina matvanorHar du tÀnkt pÄ att
âąâ duâmĂ„râbĂ€ttreânĂ€râduâtrivsâmedâdigâsjĂ€lvâ och din vikt.âąâ leverâduâförâdetâmestaâettâganskaâhĂ€lsosamt liv, dvs om du Ă€ter bra och lagom och motionerar regelbundet, kan du utan samvetskval njuta av en bakelse eller en chokladkaka.âąâ tarâmatenâlĂ„ngâtidâattâbrytaânerâförâkroppen,â t ex fiberrik mat (grönsaker, kli, grovt bröd), hĂ„lls blodsockerhalten pĂ„ jĂ€mn nivĂ„ och du blir inte pĂ„ samma sĂ€tt sugen pĂ„ godis och kakor.âąâ störreâmuskelmassaâkrĂ€verâmerâenergi.â En muskulös person krĂ€ver mer energi Ă€n en fet person.âąâ fiberrikâmatâgerâenâmĂ€ttnadskĂ€nslaâsom varar lĂ€nge. Detta Ă€r ett av de bĂ€sta knepen för dig som vill hĂ„lla vikten nere.âąâ detâĂ€râlĂ€ttareâattâkontrolleraâvadâduâĂ€terâom du Ă€ter vid nĂ„got sĂ„ nĂ€r regelbundna tidpunkter.âąâ fysiskâaktivitetâreglerarâaptiten.â Motionerar du, blir du inte lika smĂ„sugen.
27
KUNSKAP
INFORMATION ĂR BRA, MEN RĂCKER INTE
Det Ă€r lĂ€ttare att Ă€ndra sig om man kan fakta och har den rĂ€tta informationen. Kunskap Ă€r enormt viktig, men rĂ€cker Ă€ndĂ„ inte. Bara för att vi VET en sak, betyder det inte att vi lĂ„ter fakta pĂ„verka. Det finns vĂ€ldigt mycket vi vet i hĂ€l-sofrĂ„gor, miljöfrĂ„gor och andra samhĂ€llsfrĂ„gor, men det tycks ofta inte pĂ„verka personliga eller offentliga be slut. Men om vi tar rökning som ett exempel, sĂ„ vet vi att det finns betydligt större kunskaper bland mĂ€nniskor idag om rökningens faror Ă€n vad det fanns för ett 20-tal Ă„r sedan. Just denna kunskap har bidragit till mĂ„ngas beslut om att sluta röka. Min far, som jag nĂ€mnt tidigare, Ă€r ett bra exempel. Ett paket om dagen i 40 Ă„r har varit vanan. I början pĂ„ 70-talet började han inse att informationen om rökningens faror kanske stĂ€mde, men han kĂ€nde att det âinte gickâ att sluta. Det var först nĂ€r en lĂ€kare övertygade honom att dessa fakta om rökning Ă€ven stĂ€mde in pĂ„ honom sjĂ€lv (lungornas kapacitet, problem med hjĂ€rtat m m), som varningarna gav resultat. Han slutade tvĂ€rt. Och han Ă€r MYCKET stolt över det, fĂ„r jag tillĂ€gga.
TOBAK?Kunskap och insikt Ă€r ett viktigt första steg. Kan denna kunskap riktas sĂ„ att individen kĂ€nner att den rör honom och inte bara âalla andraâ, gör den Ă€nnu bĂ€ttre verkan. Ge exempel pĂ„ nĂ€r du sjĂ€lv har Ă€ndrat en vana pĂ„ grund av att du har fĂ„tt kunskap eller information. Eftersom kunskap Ă€r en grundsten, ta en stund och testa dina kunskaper i olika hĂ€lsofrĂ„gor!
28
KUNSKAP
Ăvningen heter âĂr du en som vet ...â SĂ€tt ett kryss i ja- eller nejrutan.
ĂR DU EN SOM VET... JA NEJ1. att vi i Sverige Ă€ter i genomsnitt 40 kilo socker per Ă„r och individ? â â
2. att svensken i genomsnitt Ă€ter 140 g fett per dag, medan vĂ„rt behov Ă€r ca 30 g? â
3. att fördelen med fibrer Ă€r att de ger mĂ€ttnadskĂ€nsla och minskar fett-upptagningen i tarmen? â â â
4. att hjĂ€rtat pumpar runt ca 5 liter blod per minut? â â â â
5. att barn till rökande förĂ€ldrar oftare blir sjuka i luftvĂ€gsinfektioner Ă€n barn till icke rökare? â â â â
6. att stress ofta yttrar sig i sjukdomari hjĂ€rta, kĂ€rl, mage och tarmar? â â
7. att nikotinet Ă€r ett starkt nervgift som i smĂ„ doser kan ha en lugnande effekt? â
8. att rent socker har vi inget behov av att Ă€ta? Det innehĂ„ller endast energi och saknar vitaminer och mineraler. â â
29
KUNSKAP
9. att rĂ€tt mat Ă€r lika viktig under trĂ€ning som under tĂ€vling? â â
10. att det finns ett klart samband mellan den kost vi Ă€ter och idrottsprestationer? â
11. att ca 30% av befolkningen uppger att de lider av nedsatt psykiskt vĂ€l-befinnande (trötthet, nervositet, sömnbesvĂ€r och depressioner)?â â â
12. att om du trĂ€nar regelbundet fĂ„r ditt hjĂ€rta vila betydligt mer i det vardagliga livet? â â â â
13. att ryggen Ă€r tĂ€ckt med ett nĂ€t- verk av muskler? Ett stillasittande liv försvagar musklerna och detta kan medföra ryggbesvĂ€r. â â â
14. att kondition Ă€r en fĂ€rskvara som mĂ„ste underhĂ„llas regelbundet?â â â
15. att en orsak till högt blodtryck Ă€r för mycket och för fet mat, nĂ„got som pĂ„ sikt fĂ„r blodkĂ€rlen att slamma igen? â
Nej, du Ă€r inte en âdĂ„lig mĂ€nniskaâ om du inte visste allt det hĂ€r. Jag erkĂ€nner att jag personligen inte kĂ€nde till sĂ€rskilt mĂ„nga av dessa fakta. (Jag har t o m skaffat hjĂ€lp för att sammanstĂ€lla dem.)
JA NEJ
30
KUNSKAP
Detaljerad faktakunskap i alla hĂ€lsofrĂ„gor Ă€r dĂ€rför INTE nödvĂ€ndig för personlig förĂ€ndring. Nej, att veta hur mĂ„nga gram fett som genomsnittssvensken stoppar i sig dagligen Ă€r inte avgörande. MEN, Ă€ndĂ„, lĂ„t oss inte förringa kunskapen. Ju mera man vet desto lĂ€ttare att vĂ€lja vĂ€g. Kunskap ger makt, heter det. Och det stĂ€mmer. Men kunskap Ă€r bara ett slags medvetenhet. Sammanfatta i tre meningar, de tre âfaktaâ om din hĂ€lsa som du anser Ă€r viktigast för dig att komma ihĂ„g. (Det be höver inte vara frĂ„n listan ovan.) Med andra ord, vilka fakta kommer troligtvis att pĂ„verka dina attityder och ditt beteende?
MINA KUNSKAPERLĂ€s kapitel 3.
1
2
3
31
2A. Det pĂ„stĂ„s i kapitel 3 att information Ă€r bra, men inte rĂ€cker till. HĂ„ller du med? Ge ett exempel pĂ„ nĂ„gon hĂ€l-so frĂ„ga dĂ€r fakta och information har pĂ„verkat inte bara din instĂ€llning utan ocksĂ„ ditt handlande. Ge ett exempel pĂ„ nĂ„gon hĂ€lsofrĂ„ga dĂ€r fakta och information sĂ€ger dig att du âbordeâ Ă€ndra en vana, men Ă€nnu sĂ„ lĂ€nge inte gjort det.
B. BerÀtta om nÄgra som du kÀnner som har Àndrat sina hÀlsovanor (slutat röka, blivit vegetarianer, börjat mo-tionera regelbundet, Àndrat arbetsförhÄllanden för att fÄ mind re stress m m). Spekulera över vad du tycker att de gjort för att Àndra sig. Varför tror du att de har lyckats?
C. BerÀtta om en hÀlsovana som du har lyckats fÄ eller bli av med. Vad gjorde du rÀtt? Varför gick det bra? Hur kan du tillÀmpa denna metod pÄ andra vanor du vill skaffa eller bli av med?
D. Fyll i övningen âĂr du en som vet...â Hur besvarade du frĂ„gorna? Hur viktig tror du att kunskap Ă€r i förĂ€nd-ringsprocessen?
E. Skriv tre meningar om de viktigaste fakta som du kÀnner till om din hÀlsa. JÀmför med andra i gruppen. Diskutera hur kunskap pÄverkar beteendet.
32
2
1
2
3
F. Vad var det som gjorde att du slutade/fortsatte röka? Diskutera â jĂ€mför.
G. Varför tror du att man röker?
33
4 Attityder
NÀsta grundsten Àr medvetenhet om dina egna attityder och din instÀllning. Vad du tycker Àr oerhört viktigt för vad du faktiskt kommer att göra. Kunskap kan pÄverka attityder. Men attityder kan ocksÄ pÄverka vilka slags kunskaper du tar till dig. Jag tjatar om min fars rökning, men jag tror att det Àr ett bra exempel. Under mÄnga Är sÄ visste han att rökning var farligt, men det var först nÀr hans instÀllning Àndrades som han blev mottaglig för denna information. Med and ra ord, informationen finns omkring oss, men vad Àr det som gör att vi tar till oss den? Jag VET att jag skulle mÄ bra av att gÄ ner fem kilo. Nej, vÀrlden gÄr inte under om jag inte gör det. De flesta tycker att jag Àr trevlig ÀndÄ. Min fru sÀger att det finns mer att ta pÄ. MEN det finns en tendens till hjÀrtproblem i en del av min slÀkt. Och ju lÀngre man vÀntar ju svÄrare blir det att minska vikten. Med andra ord formas det inom mig en instÀllning, en attityd att det Àr viktigt, att jag vill osv. Och detta kapitel handlar om detta viktiga med vÄra at-tityder. Kunskap lÀgger en första grundsten till förÀndring, och attityder Àr den andra grundstenen. LÄt oss undersöka dina attityder. Kryssa för JA eller NEJ.
ĂR DU EN SOM... JA NEJ 1. har mĂ„nga vanor som du vill Ă€ndra pĂ„? â â 2. tycker att tjatet om övervikt Ă€r mycket överdrivet? â â
34
ATTITYDER
JA NEJ 3. tittar pĂ„ dig sjĂ€lv i spegeln och ler? â â
4. tycker att man ska motionera minst tre gĂ„nger i veckan? â â
5. tycker att âman Ă€r som man Ă€terâ dvs att maten man Ă€ter Ă€r viktig för hur man mĂ„r? â â
6. tycker att du borde Ă€ta mer grönsaker? â â
7. tycker att det Ă€r kul att gĂ„ till jobbet? â â
8. trivs pĂ„ stora fester? â â
9. vill ha Ă€nnu nĂ€rmare kontakt med dina arbetskamrater? â â
35
ATTITYDER
10. tycker om att gĂ„ upp tidigt pĂ„ morgonen? â â
11. tycker att du borde gĂ„ och lĂ€gga dig tidigare pĂ„ kvĂ€llarna? â â
12. tycker att det Ă€r skönt att koppla av till ett bra TV-program? â â
13. tycker att det rĂ€cker men den motion du fĂ„r under en normal dag utan att behöva gĂ„ ivĂ€g för att âmotioneraâ? â â
14. tycker att folk ser idiotiska ut i sina trĂ€ningsdrĂ€kter? â â
15. tycker att det verkar finnas mĂ„nga intressanta idrotter som du skulle vilja prova pĂ„? â â
16. tycker om att ta lĂ„nga promenader? â â
17. tycker att det vĂ€rsta med stora fester Ă€r att folk dricker för mycket? â â
18. tycker att man âbörâ bjuda pĂ„ alkohol nĂ€r man ordnar fest hemma? â â
19. tycker att du har en bekvĂ€m arbetsstĂ€llning pĂ„ jobbet, t ex sitter bra, stĂ„r bra eller ...? â â
JA NEJ
36
ATTITYDER
JA NEJ
20. vill ha mindre stress i ditt liv? â â
21. tycker att du aldrig hinner med allt du vill göra? â â
22. i allmĂ€nhet tycker att det Ă€r kul att leva? â â
23. tycker att man ska ha bestĂ€mda mĂ„l som man strĂ€var efter i livet? â â
24. tycker att du har arbetsuppgifter (eller studier) som kĂ€nns meningsfulla? â â
Sammanfatta i tre meningar, tre av dina viktigaste in stÀll -ningar i hÀlsofrÄgor. Vilka attityder Àr mest avgörande för ditt beteende? VÀlj gÀrna ut pÄstÄenden frÄn listan ovan, eller hitta pÄ egna.
1
37
ATTITYDER
2
3
Nu Àr det dags att se kopplingen mellan dina kunskaper, dina attityder och ditt beteende!
38
5 Beteende
Att ha kunskaper i t ex olika hĂ€lsofrĂ„gor Ă€r bra. Att kĂ€nna till sin instĂ€llning och sina attityder Ă€r ocksĂ„ bra. Men i strĂ€van efter medvetenhet behövs en tredje komponent. Den tredje komponenten Ă€r medvetenhet om ditt beteende, dvs hur du faktiskt gör. Om jag, t ex skulle skriva en dagbok över allt jag Ă€ter varje dag under en vecka skulle jag nog bli förvĂ„nad, för att inte sĂ€ga förskrĂ€ckt! Jag skulle sĂ€kert upptĂ€cka varför min âbantningâ inte alls Ă€r nĂ„gon bantning. Med andra ord skulle jag upptĂ€cka att jag Ă€tit mer Ă€n jag trodde och stoppat i mig fler sötsaker Ă€n jag vĂ„gat erkĂ€nna. KĂ€nnedom om vĂ„rt beteende Ă€r dĂ€rför mycket betydel-sefull i vĂ„r kamp att förĂ€ndras, att bli av med ovanor och att skaffa oss nya, mer tillfredsstĂ€llande vanor. Ă terigen svarar du pĂ„ âĂr du en som . . .â frĂ„gorna.
ĂR DU EN SOM... JA NEJ 1. motionerar minst tre gĂ„nger i veckan? â â
2. rĂ€knar kalorier varje gĂ„ng du Ă€ter? â â
3. ofta upplever stress redan pĂ„ morgonen? â â
4. har svĂ„rt att tacka nej till godsaker? â â
5. har fastat nĂ„gon gĂ„ng i minst fem dagar i rad? â â
39
BETEENDE
6. har Ă€ndrat en vana de senaste tvĂ„ Ă„ren, t ex slutat röka, dricka, gnĂ€lla, försova dig osv? â â
7. har skaffat dig nĂ„gon eller nĂ„gra nya positiva vanor eller rutiner, t ex motion, kost, avkoppling? â â
8. har lĂ€tt för att skaffa vĂ€nner? â â
9. har lĂ€tt för att behĂ„lla vĂ€nner och underhĂ„lla vĂ€nskap? â â
10. ofta uppmuntrar eller piggar upp andra, t ex med ett vĂ€nligt brev, en blomma, en pĂ„ringning, en liten present? â â
JA NEJ
40
BETEENDE
JA NEJ11. upplever bitterhet pĂ„ jobbet, t ex att de andra inte tar hĂ€nsyn till dina synpunkter? â â
12. gĂ€rna tar den dĂ€r extra mackan, sĂ„sen, godbiten? â â
13. har ökat ditt motionerande det senaste Ă„ret? â â
14. tar tid för egen avkoppling utan dĂ„ligt samvete? â â
15. tar dig tid att leka med barn? â â
16. springer pĂ„ stan istĂ€llet för att gĂ„ i lugn takt? â â
17. ofta kommer för tidigt till möten? â â
18. ofta tycker att du Ă€r trött? â â
19. talar med eller trĂ€ffar minst en god vĂ€n varje dag? â â
20. tar besvĂ€ret med att Ă€ndra en obekvĂ€m arbetsstĂ€llning? â â
21. sĂ€ger till dig sjĂ€lv minst en gĂ„ng om dagen âDu Ă€r faktiskt bĂ„de snygg och trevligâ. â â
41
1
2
3
BETEENDE
1
2
3
Sammanfatta i tre meningar, tre âbeteendenâ (hand-lingar, saker du gör) som du Ă€r missnöjd med nĂ€r det gĂ€ller ditt hĂ€lsobeteende, och sedan tre meningar som sammanfattar det du gör som du Ă€r nöjd med.
Missnöjd med:
Nöjd med:
42
BETEENDE
FörÀndring underlÀttas om du har kunskap (i detta fall om hÀlsofrÄgor), om du har rÀtt instÀllning ( du VILL t ex Àndra nÄgonting) och om du har medvetenhet om HUR du faktiskt gör nu. KUNSKAP, ATTITYD och BETEENDE - nyckelord jag Äterkommer till.
43
3
MINA ATTITYDER OCH MITT BETEENDE
LĂ€s kapitel 4 och 5
A. Gör övningarna i kapitel 4 om dina attityder. GĂ„ ige-nom frĂ„gorna och vĂ€lj ut nĂ„gra för diskussion som Ă€r mest intressanta. Skriv gĂ€rna fem nya pĂ„stĂ„enden som ni tillsammans i cirkeln kan ta stĂ€llning till. Fastna gĂ€rna för ett tema för djupare diskussion, t ex: âąâ hurâbeteendetâpĂ„âfesterâĂ€ndras.âąâ stress.âĂrâtâexâdeâsomâtrĂ€narâredanâupptagnaâmedâförââ mĂ„nga aktiviteter? Blir deltagarna stressade av var- andra, förĂ€ldrar etc? âąâ trĂ€ning.âNĂ€râmanâtrĂ€narâharââmotsattââeffekt?âHurâkanââ trĂ€ningen lĂ€ggas upp sĂ„ att den minskar stress? Ger positiva hĂ€lsovanor? Gör deltagarna mer medvetna om hĂ€lsofrĂ„gor?
B. Vilka tre attityder Àr mest avgörande för ditt beteende? SÄ hÀr kan svaren se ut:1. Att följa modet och vad alla andra gör Àr inte sÄ viktigt.2. Att fÄ balans i livet mellan t ex familjen och jobbet Àr viktigt att strÀva efter.3. Det gÄr att Àndra hÀlsovanor om viljan finns och man har en lÀmplig metod att följa. Syftet Àr att komma pÄ attityder som styr ditt beteende i olika situationer.
44
3
C. Fyll i övningarna i kapitel 5 om beteende. VÀlj gÀrna ut nÄgra frÄgor av intresse för vidare diskussion. LÀgg gÀrna till flera punkter.
D. HĂ€lsopredikanterna kan lĂ€tt fĂ„ oss att fĂ„ dĂ„ligt samvete. Vi mĂ„ste, bör, borde inte osv. KĂ€nns dessa âmĂ„stenâ som en börda? Hur kan du fĂ„ balans mellan det du kĂ€nner att du vill göra för att mĂ„ bra, och det som bl a massmedia skriker Ă„t oss att vi borde göra för att mĂ„ bra?
E. Om du skulle koncentrera dig pÄ ett omrÄde, dÀr du vill Àndra vanor och beteende, vilket skulle det vara? Skriv tre meningar. Detta vill jag göra istÀllet:
1
2
3
45
Tro6
Medvetenhet om fakta, dina attityder och ditt beteende Ă€r en grund till förĂ€ndringsprocessen. Men Ă€ndĂ„ behövs det mer â en förĂ€ndringsmodell som ALLA KAN följa.I mina studier av inlĂ€rning, prestation och förĂ€ndring blir jag mer och mer övertygad om betydelsen av tre magiska ord: TRO, KROPP och METODIK. FörĂ€ndring anses vara svĂ„rt. Att Ă€ndra hĂ€lsovanor anses vara bland det svĂ„raste. ĂndĂ„ lyckas vĂ€ldigt mĂ„nga. Kan det bero pĂ„ att det inte Ă€r SĂ svĂ„rt som mĂ„nga tror?För att komma fram till hur man Ă€ndrar en vana, kan vi som tankeexperiment analysera skillnaden mellan den som lyckas och den som misslyckas. Den första skillnaden finner vi i dessa personers âtrossystemâ. Visst handlar det om den berömda âmentala bitenâ. Inom idrottspsykologin har det pratats lĂ€nge om betydelsen av positivt tĂ€nkande, att âtĂ€nka rĂ€ttâ. Hur skulle Ragnar SkanĂ„ker ha lyckats med sitt skytte, om han inför var je tĂ€vling tĂ€nkt âDet hĂ€r blir svĂ„rt det. De andra kan bĂ€ttre. Solen lyser i ögonen och kastvindarna förstör. Och kinesen bredvid Ă€r duktigare.â Nej, dĂ„ hade det inte fun gerat. Men hör dig sjĂ€lv, âJag vill gĂ„ ned fem kilo, men det Ă€r svĂ„rt det. Andra kan, men jag saknar disciplin. Förresten Ă€r det fel Ă„rstid att börja och jag klarade inte av det förra gĂ„ngen, sĂ„ varför ska det gĂ„ bĂ€ttre nu?â En första skillnad mellan dem som lyckas och miss-lyckas med att bryta vanor eller skaffa nya positiva vanor Ă€r skillnaden i tĂ€nkesĂ€tt. Prova följande: Anteckna ett mĂ„l, t ex en vana du vill
46
bryta eller skapa âGĂ„ ned fem kiloâ, âEn timmes motion, tre gĂ„nger i veckanâ eller âMinst en timmes kvalitetstid med familjen varje dagâ.
MITT MĂ L:Skriv ned minst tre ânegativaâ pĂ„stĂ„enden om varför du kommer att misslyckas!
Skriv ned minst tre âpositivaâ pĂ„stĂ„enden om varför du kommer att lyckas!
TRO
1
2
3
1
2
3
47
TRO
Vilken lista var lÀttast att skriva? JÀmför listorna! Visst Àr det viktigt att tÀnka rÀtt. Peppa upp dig sjÀlv med positiva ord, se dig sjÀlv smala re, lugnare, ute i naturen oftare. SÀtt upp en bild pÄ kyl skÄps dörren som visar hur du vill se ut. SÀtt kanske upp en bild dÀr du ser dig sjÀlv tillsammans med vÀnner, en bild som visar dig i ett lugnt, avslappat tillstÄnd och en dÀr du Àr ute i skogen med familjen, eller nÄgon annan bild som passar ihop med ditt mÄl.
EXPERIMENTSvĂ„rt? Nja. Vill du vara med om ett âtokigtâ experiment? Prova följande: HĂ„ll huvudet rakt, men lĂ„t ögonen snegla Ă„t vĂ€nster. NĂ€r ögonen Ă€r riktade Ă„t vĂ€nster, hör du dig sjĂ€lv sĂ€ga âde negativa ordâ du vanligtvis anvĂ€nder om dig sjĂ€lv. LĂ„ngsamt flyttar du blicken Ă„t höger, upprepa det negativa. NĂ€r ögonen Ă€r riktade rakt fram övergĂ„ till mer positiva ord och argument. Upprepa dessa medan du fortsĂ€tter att vrida blicken Ă„t höger. Upprepa hela proceduren fem-sex gĂ„nger, men börja sĂ€ga det positiva ett snĂ€pp tidigare för varje gĂ„ng, sĂ„ att du till slut bara har det positiva kvar hela tiden du vrider blicken Ă„t höger! Jag sa att det var tokigt... men det fungerar. Du kom-mer att mĂ€rka att det blir mycket lĂ€ttare att ta bort de negativa fraserna och ersĂ€tta dem med positiva ord och argument!
48
StressHar du tÀnkt pÄ att
âąâ du presterar bĂ€ttre om du inte kĂ€nner dig stressad. NĂ€r stressen minskar förbĂ€ttras koncentrationsförmĂ„gan.âąâ aktiv avspĂ€nning med hjĂ€lp av rörelser och varierade arbetsstĂ€llningar hjĂ€lper mot spĂ€nningsvĂ€rk. SpĂ€nning yttrar sig ofta i huvudvĂ€rk, magont, ryggont och sömnbesvĂ€r.âąâ en person som inte Ă€r stressad Ă€r trevligare att umgĂ„s med Ă€n en stressad person. Att leva med irritation och trött- het Ă€r jobbigt bĂ„de för en sjĂ€lv och för mĂ€nniskor i omgivningen.âąâ motion och fysisk trĂ€ning sannolikt har en vĂ€lgörande effekt pĂ„ en stressad kropp och sjĂ€l.
TRO
49
7 Kropp
TĂ€nk t ex pĂ„ den som sĂ€ger till sig sjĂ€lv âNu mĂ„ste jag lugna ner migâ eller âNu mĂ„ste jag ut och ta en promenadâ. Dessa personer kan kĂ€nna igen ett visst tillstĂ„nd, ett kropps-ligt behov de har, och göra nĂ„gonting konstruktivt. För den som vill bryta en vana Ă€r det viktigt att lĂ€gga mĂ€rke till kroppens signaler. Vid stresstillstĂ„nd har vi lĂ€rt oss att kĂ€nna igen kroppsliga signaler, t ex muskelspĂ€nning,
Hur ser du ut nĂ€r du tar den lilla extra kakan, brödbiten eller annat âförbjudetâ? Alla slags prestationer kan kopplas till en âfysiologiâ eller ett kroppsligt tillstĂ„nd. TĂ€nk pĂ„ tyngdlyftaren som spĂ€nner sig, andas hĂ€ftigt, stirrar pĂ„ stĂ„ngen och jagar upp sig. NĂ€r man tĂ€nker efter finns det ocksĂ„ igenkĂ€nnbara tecken hos rökaren ögonblicket innan han strĂ€cker sig efter cigarrettpaketet, stordrickaren strax innan han lyfter glaset osv.
50
hĂ€ftigare andning, sammandragna ögonbryn, svĂ„righeter att koncentrera tankarna, magont m m. Men samma sak gĂ€ller strax innan man gör det man egentligen inte vill göra. Kan man medvetandegöra sitt kroppsliga tillstĂ„nd, kan man ocksĂ„ lĂ€ttare pĂ„verka sin situation. Det mĂ€rkliga Ă€r att det tycks finnas ett samband mellan det âmentalaâ och det âkroppsligaâ. MĂ„nga menar att om man tĂ€nker rĂ€tt sĂ„ blir det bra. Det stĂ€mmer. Men det Ă€r lĂ€ttare att Ă€ndra pĂ„ det kroppsliga tillstĂ„ndet Ă€n det mentala tillstĂ„ndet. Ăndrar man sitt kroppstillstĂ„nd följer ofta det rĂ€tta tĂ€nkandet. Nu vill naturligtvis du, kĂ€ra lĂ€sare, fĂ„ ett mer konkret exempel för att förstĂ„ vad jag menar.
EXPERIMENTProva följande: Titta uppĂ„t mot taket eller himlen, fyra, fem sekunder. Bra. Titta nedĂ„t till höger mot golvet eller marken fyra, fem sekunder. VĂ€xla nĂ„gra gĂ„nger â upp och sedan ned. Försök samtidigt att bli medveten om vad du kĂ€nner. I vilket ögonlĂ€ge har du lite lĂ€ttare att kĂ€nna glĂ€dje? KĂ€nna dig ledsen eller lite deppig?
Hur fÄr man ett barn att sluta grÄta? Ofta genom att fÄ det att titta upp och berÀtta varför det grÄter.
KROPP
51
Samma sak gĂ€ller dina egna vanor. NĂ€r du börjar kĂ€nna att det negativa tillstĂ„ndet kommer. GĂR NĂ GONTING ANNAT!
NĂ„gra exempel:
KĂ€nner du dig ledsen eller deppig mĂ€rker du vissa tecken hos dig sjĂ€lv, nedsjunkna axlar, nedĂ„triktad blick, tung and ning m m. ĂNDRA till motsatsen, titta uppĂ„t, höj axlar-na, andas snabbare, dĂ„ mĂ€rker du automatiskt en annan kĂ€nslostĂ€mning. KĂ€nner du dig hungrig? Hur Ă€r kroppen? Andningen har kanske ökat, spĂ€nningen likasĂ„. Du kanske gĂ„r en aning framĂ„tlutad. ĂNDRA till motsatsen: andas i ett lĂ„ngsammare tempo, lĂ„t musklerna slappna av, sitt eller stĂ„ annorlunda â eller gör helt enkelt nĂ„got annat Ă€n det du sysslar med för ögonblicket. HungerkĂ€nslan minskar. Samma sak kan gĂ€lla vid stresstillstĂ„nd. Jag tar ofta âdet lilla extraâ nĂ€r jag Ă€r stressad, lite deppig och upplever att âdet spelar ingen rollâ. För att hjĂ€lpa mig sjĂ€lv, mĂ„ste jag börja kĂ€nna nĂ€r dessa âtillstĂ„ndâ kommer och helt enkelt Ă€ndra pĂ„ hur jag ser ut, sitter, stĂ„r eller det jag gör, och dĂ„ blir det en aning lĂ€ttare att ta ett krafttag. Den kroppsliga Ă€ndringen hjĂ€lper mig att tĂ€nka rĂ€tt!
KROPP
EXPERIMENTInom idrottspsykologin brukar man tala om âtriggersâ. En trigger kan vara ett ord, en gest eller en bild som sĂ€tter igĂ„ng en tanke eller en handling. En trigger hjĂ€lper till att försĂ€tta oss i det rĂ€tta mentala och kroppsliga tillstĂ„ndet. Man kan ge sig sjĂ€lv en trigger.
52
KROPP
Vill du prova ett enkelt, tokigt experiment, gör följande: TĂ€nk pĂ„ ett tillfĂ€lle nĂ€r du lyckades med den idrott du helst Ă€gnar dig Ă„t. Kanske en tĂ€vling som gick bra, ett snyggt mĂ„l du gjorde, nĂ€r du vann över din vĂ€rsta konkurrent, nĂ€r du slog ett personligt rekord. Ă terupplev den situa-tionen â se dig sjĂ€lv, hör vad du sa och vad andra sa till dig, kĂ€nn din glĂ€dje och stolthet. Mitt i denna upplevelse, knyt nĂ€ven hĂ„rt. Knyt nĂ€ven och lev dig in i din stund av lycka, framgĂ„ng och stolthet. NĂ€sta gĂ„ng du idrottar, t ex spelar tennis, fotboll, jog-gar, eller . . . nĂ€r du talar i grupp, ska klara ett prov, möta en ny kund osv, knyt nĂ€ven. Du kommer att vĂ€cka till liv
53
KROPP
positiva kĂ€nslor som framkallar lycka och stolthet, precis som vid tidigare framgĂ„ngar! VarsĂ„god hĂ€r har du en billig, pillerfri ny bantnings-metod â för visst fungerar samma trigger nĂ€r du behöver Ă„terkalla motstĂ„ndskraften inom dig. TĂ€nk t ex pĂ„ en gĂ„ng nĂ€r du lyckades avstĂ„ frĂ„n âdet lilla extraâ, knyt nĂ€ven (eller annan gest som passar dig) och nĂ€r du behöver fram kalla denna kĂ€nsla av framgĂ„ng, disciplin, styrka m m gör om samma gest! Skeptisk? Visst Ă€r det vĂ€rt nĂ„gra försök, eller hur?
54
Metodik8
Det rĂ€tta trossystemet har du ... och nu vet du hur viktigt det Ă€r att kĂ€nna till sitt kroppsliga tillstĂ„nd, och att det inte Ă€r svĂ„rt att Ă€ndra pĂ„ det. Nu gĂ€ller det att ha en metod att följa. Det Ă€r ALLTID lĂ€ttare att Ă€ndra en vana, eller skaffa sig en ny om man har en metod att gĂ„ efter. Det pĂ„stĂ„s t ex att vilken bantnings-metod som helst fungerar, bara man följer den! SjĂ€lv tillĂ€mpar jag fem olika varianter samtidigt, och dĂ„ gĂ„r det som det gĂ„r. Förresten, du som undrar om jag följer mina egna goda rĂ„d i denna bok ska veta att svaret Ă€r âNjaaaâ â ibland. Jo, du har rĂ€tt â jag Ă€r bara mĂ€nniska jag med. Men som teoretiker, för det brukar ju sĂ€gas att âdet finns ingenting sĂ„ praktiskt som en god teoriâ. FörstĂ„ mig dĂ€rför rĂ€tt â det finns enkla metoder för förĂ€ndring, men de mĂ„ste följas. Och man behöver viljan och mo tiva-tionen som grund. Men att veta hur man borde göra Ă€r en god början, eller hur?
55
METODIK
Vissa mĂ€nniskor sĂ€ger, âjag bara slutadeâ eller âjag bara bestĂ€mde migâ. Dessa fĂ„r vi gratulera. Men bakom det pĂ„stĂ„endet ligger âmetoderâ som de inte ens kĂ€nner till att de har tillĂ€mpat. En noggrann analys kommer t ex att avslöja att den som âbara lagt avâ har ett mycket exakt schema som han eller hon följer, ofta utan att veta om det. Det tar sin tid att hitta en metod som passar för var och en. Om jag gĂ„r till mig sjĂ€lv, har jag kĂ€mpat lĂ€nge för att finna en motionsform som stĂ€mmer för mig. Det jag gillar bĂ€st, tennis och golf, fĂ„r jag ofta ont i ryggen av. Det Ă€r dessutom nĂ€stan omöjligt att fĂ„ en ten-nisbana inomhus pĂ„ kvĂ€llstid dĂ„ man inte jobbar. Det Ă€r ocksĂ„ svĂ„rt att hitta en partner för tennis och golf pĂ„ de tider som passar mig. Joggning ger jag mig pĂ„ ibland, men ryggen mĂ„r inte alltid bra av det. Att delta i en gympagrupp Ă€r uteslutet. Jag kĂ€nner mig sĂ„ fĂ„nig och jag vĂ€grar att investera i de dĂ€r fina klĂ€derna. Simning Ă€r det jag kan allra bĂ€st. Jag gillar fristilen, men det brukar vara för trĂ„ngt i bassĂ€ngen för mina utsvĂ€vningar. Att komma med ursĂ€kter Ă€r jag bra pĂ„, men det ger inte sĂ„ mycket motion. Cykling Ă€r bra nĂ€r det inte Ă€r för kallt (jag fĂ„r ont i huvudet) eller för lĂ„ngt (jag fĂ„r ont i stjĂ€rten). Jag lĂ€rde mig Chi gong, en variant pĂ„ Kinesisk gymnastik som har kopplingar till akupunktur. Det tog mig tre mĂ„nader att lĂ€ra mig gymnastiken och 50 minuter att utföra den varje dag. Inte underligt att jag inte orkade till slut. Promenader med hunden och frun Ă€r bra, fast det gĂ„r för lĂ„ngsamt för att kallas för motion. Det Ă€r befriande att titta bakĂ„t, skratta Ă„t sig sjĂ€lv och alla sina försök. Har jag inte lyckats med nĂ„gonting? JodĂ„, jag gĂ„r regelbundet till ett Nautilus-gym för att motionscykla,
56
styrketrĂ€na och stretcha och det tycks passa mig. Nog har jag provat pĂ„ mycket och det Ă€r nog sĂ„ att var och en mĂ„ste hitta en motionsform som passar ens eget liv. Men hur fĂ„r man en ny motionsvana? Det sĂ€gs att om man hĂ„ller pĂ„ med nĂ„got i tre veckor har man skaffat sig en ny vana. HĂ„ll ut. Men nu Ă€r det din tur. PĂ„minn dig sjĂ€lv om ditt hĂ€lsomĂ„l. Skriv sedan en detaljerad lista över allt som du ska göra, den âmetodâ du ska följa för att lyckas. Ska du t ex banta, anteckna dĂ„ i detalj vad du tĂ€nker Ă€ta under en vecka. Vill du fĂ„r mer tid för familjen, eller en god vĂ€n, eller din man/fru, sambo, delsbo, hambo (vad de nu heter)... anteckna HUR du ska gĂ„ tillvĂ€ga. Ju mer detaljerat du skriver, desto lĂ€ttare att lyckas.
METODIK
57
EXPERIMENTKombinera alla tre ingredienserna TRO, KROPP och METODIK. Fyll i följande lista:
Mitt hÀlsomÄl:
Hur jag vill tÀnka:
Min âtriggerâ som försĂ€tter mig i rĂ€tt kroppsligt tillstĂ„nd:
Min metod som jag ska följa:
METODIK
58
METODIK
Fördelar jag fÄr om jag lyckas:
Antal dagar som jag lovar prova min metod:
Hur jag kommer att fira (ge mig sjÀlv uppmuntran) nÀr jag lyckas:
59
METODIK
EXPERIMENTOm du tycker att det Àr svÄrt att komma pÄ hur du ska göra för att nÄ ditt mÄl, rekommenderar jag att du inter -v juar nÄgon som har lyckats, och jÀmför hur denna persons sÀtt att tÀnka och handla skiljer sig frÄn ditt eget. Ta gÀrna nÄgon som har gjort nÄgonting du tror att du sjÀlv skulle kunna klara. Jag har en bekant som gick ned 15 kilo genom att sluta Àta efter kl 15 varje dag. Det skulle jag ALDRIG klara! Han Àr ingen bra modell för mig. Jag mÄste tÀnka pÄ en person, intervjua en person, el-ler i brist pÄ nÄgon jag kÀnner förestÀlla mig en person, som lyckats göra det jag tror mig om att ocksÄ kunna klara av. FrÄga hur de tÀnker. Kontrollera om de har nÄgra triggers, medvetna eller omedvetna. Ta reda pÄ vilken metod de tillÀmpar. FrÄga hur lÀnge de fick hÄlla pÄ tills de blev av med, eller skaffade sig den nya vanan. FrÄga hur de gav sig sjÀlva uppmuntran under tiden? Hur övervann de svÄrigheter? FrÄga vilka fördelar de har fÄtt genom den nya rutinen? Till sist, frÄga dig sjÀlv vad du kan lÄna frÄn denna modell som passar dig.
60
MIN TRO, MIN KROPP, MIN METODIK
LĂ€s kapitel 6, 7 och 8.
A. Arbeta med uppgiften i kapitel 6 om negativ och positiv tro (övertygelse) kring ett hÀlsomÄl. Diskutera och jÀmför, men diskutera ocksÄ vad ni tror om betydelsen av hur vi tÀnker och tror som grund för vÄrt beteende.
B. Experimentera med att flytta ögonen frÄn vÀnster till höger samtidigt som man byter ut negativa ord mot po-sitiva ord. Hur gick det? KÀnns det tokigt eller konstigt? BerÀtta nÀsta vecka om det hjÀlpte!
C. Prova experimentet med kroppen i kapitel 7. Tror du att det finns ett samband mellan vĂ„r fysiologi och vĂ„ra kĂ€nslor? Ge varandra exempel pĂ„ âkroppsliga tillstĂ„ndâ, t ex tyngdlyftarens inför en prestation. Hur ser du ut strax innan du ska försöka slĂ„ ett personligt rekord? â Andning, blick, muskelspĂ€nning m m.
D. Ge dig sjĂ€lv en âtriggerâ. Prova och se om det fungerar. BerĂ€tta för varandra hur det gick.
4
61
4E. Prova under veckan att Ă€ndra din fysiska stĂ€llning, and-ning, spĂ€nning strax innan du gör det du helst vill gö ra. Bryt radikalt âhur du ser utâ just dĂ„ och se om det hjĂ€l per dig att undvika den extra kakan, stressen m m.
F. MÄnga metoder Àr direkt hÀlsofarliga och en del kom-mersiellt spekulativa. Dessa kan idrottsrörelsen inte stÀlla sig bakom. Det spelar roll i lÀngden vilken metod man anvÀnder.
G. I avsnittet fanns en faktaruta om stress. NÀr det gÀller stress Àr det riktigt att vi kan öka graden av sjÀlvkÀnnedom. Du kan lÀra dig mer om hur du reagerar.
â Hur reagerar du nĂ€r du blir stressad?â KĂ€nner du dig ofta stressad? NĂ€r?â Gör du nĂ„got Ă„t stressen? Vad kan du göra? Prata och försök lĂ€ra av varandras erfarenheter.
H. Vi vet att alkohol ocksÄ kan vara skadligt. Samtidigt vet vi, att mÄnga idrottsmÀn och kvinnor dricker alkohol pÄ klubbtrÀffar och föreningsfester. Hur Àr det i er förening? Hur vill ni ha det?
62
9 Sig sjÀlvsom grund
LĂ„t oss sammanfatta. Vi började denna bok med en person-lig titt pĂ„ hur jag har det pĂ„ mĂ„ndagsmorgnarna, för att du förhoppningsvis skulle kĂ€nna igen dig i kampen för ett fris kare liv. Sedan gav jag exempel pĂ„ âlagomâ tĂ€nkande, och frĂ„ga-de om inte âlagomâ eller âgod balansâ Ă€r precis det som be hövs. FörutsĂ€ttningarna för förĂ€ndringar behandlades under rubrikerna Kunskap, Attityd och Beteende. Med-vetenhet Ă€r en nyckel till all utveckling. Senast diskuterades tre magiska ord: Tro, Kropp och Metodik. Bakom dessa ord hittar vi idĂ©er som pĂ„verkar och hjĂ€lper oss och andra att hitta fram till bĂ€ttre vanor. Kapitel 9 behandlar dels sjĂ€lvförtroende, dels strĂ€van att komma överens med och pĂ„ ett konstruktivt sĂ€tt pĂ„-verka andra.
All förĂ€ndring â i detta fall har vi mest pratat om för-Ă€ndrade hĂ€lsovanor â förutsĂ€tter tvĂ„ viktiga saker:A. Att man VILL förĂ€ndras.B. Att man TROR sig klara av det.
Viljan Ă€r oftast avgörande, men det mĂ„ste ocksĂ„ erkĂ€n-nas att en förĂ€ndring Ă€r lĂ€ttare om man tror pĂ„ sig sjĂ€lv. Nej, man behöver inte tycka att man Ă€r vĂ€rldsbĂ€st i allting, men du fĂ„r gĂ€rna tro pĂ„ dig sjĂ€lv. Min första pedagogikprofessor i USA, Sidney Simon, beskriver vad det handlar om pĂ„ ett talande sĂ€tt i sin lilla bok Negative Criticism â and what you can do about it (Ar-gus, 1978). DĂ€r beskriver han sex typiska omrĂ„den dĂ€r vi nedvĂ€rderar oss sjĂ€lva.
63
SIG SJĂLV SOM GRUND Men vi har lĂ€rt oss att kritik Ă€r viktig och nödvĂ€ndig. Och visst finns det anledning att ifrĂ„gasĂ€tta dĂ„ och dĂ„. Men hur mycket kritik Ă€r i sjĂ€lva verket dest ruktiv? Hur mycket kan istĂ€llet ersĂ€ttas med konstruktiva frĂ„gor och konkret uppmuntran? VĂ€rst Ă€r det att vi tycks vĂ€ltra oss i sjĂ€lvkritik, ju mer vi sticker in kniven i oss sjĂ€lva ju bĂ€ttre blir vi ... tror vi. Men förmodligen Ă€r det tvĂ€rtom. Simons sex omrĂ„den dĂ€r vi vanligtvis kritiserar oss sjĂ€lva Ă€r:
A. INTELLIGENSHar du nĂ„gonsin trĂ€ffat en person som tycker att han eller hon Ă€r âlagomâ intelligent? Nej, alltid brister det nĂ„gonstans.
âJag blir Ă€ldre, och jag börjar glömma.â âDe andra kan lĂ€ra sig mycket snabbare.â âJag har aldrig varit sĂ€rskilt duktig pĂ„ sprĂ„k.â âJo, jag Ă€r mycket bra i historia, men i matte Ă€r jag fort-farande vĂ€rdelös.â âTypiskt för mig som har sĂ„ svĂ„rt att lĂ€ra mig namn. â
Visst finns det förmodligen alltid nĂ„gon som Ă€r mer intelligent Ă€r du sjĂ€lv, men vad tjĂ€nar det för syfte att bekla ga detta faktum? NedvĂ€rderar vi stĂ€ndigt vĂ„r egen intelli gens, kommer vi att betrakta oss sjĂ€lva som inkompe-tenta. Denna kĂ€nsla av inkompetens försvĂ„rar, naturligtvis, personlig ut veck ling. Den gör det svĂ„rare för oss att resonera: âJag Ă€r kom-petent. Jag har kontroll över mitt liv. Vill jag skaffa mig nya, bĂ€ttre hĂ€lsovanor, Ă€r jag sĂ€kert tillrĂ€ckligt duktig för att klara det.â SĂ„ ska det lĂ„ta!
64
SIG SJĂLV SOM GRUND
B. SOCIALTTĂ€nk pĂ„ senaste gĂ„ngen du var pĂ„ en stor fest. Vissa sitter ensamma, somliga pratar livligt i stora grupper. NĂ„gra Ă€r blyga, andra mycket försigkomna. En del anvĂ€nder alkohol för att fatta mod, och mĂ„nga som vanligtvis inte röker, röker pĂ„ festen för att âhĂ€nga medâ. Gemensamt för de flesta Ă€r tron pĂ„ att man inte Ă€r tillrĂ€ckligt âsocialâ.
âDe andra ser ut att ha trevligare Ă€n jag. De Ă€r sĂ€kert trevligare som mĂ€nniskor.ââSe pĂ„ Kalle som berĂ€ttar sĂ„ roliga historier. Om jag bara kunde minnas nĂ„gon... men ack, jag Ă€r sĂ„ dĂ„lig pĂ„ att berĂ€tta.ââAnn sjunger sĂ„ bra, Lennart spelar piano... men jag dĂ„... ingenting.ââSe hur lĂ€tt de andra har för att konversera.ââAlla andra blir uppbjudna före mig.â
65
SIG SJĂLV SOM GRUND
Denna sociala osÀkerhet som mÄnga kÀnner, Àr en mycket stor orsak till destruktivt beteende. Det Àr t ex lÀtt att se hur man ibland kan anvÀnda alkohol som medel att stÀrka sig med. OsÀkerhet i grupper Àr Ànnu tydligare bland ungdomar, dÀr man söker efter en identitet, och sÄ gÀrna vill bli accepterad av andra. Fakta, förÀldrarnas för ma ningar, predikningar frÄn lÀrare och Àven den egna viljan faller lÀtt offer för kamraternas pÄtryckningar.
C. FAMILJENSimon pĂ„stĂ„r i sin bok âIntervjua 40 mödrar och frĂ„ga dem om de tycker att de gör ett utmĂ€rkt jobb med att fostra sina barn. Jag vĂ„gar pĂ„stĂ„ att ingen enda kommer att svara att hon Ă€r helt nöjd. Förmodligen kĂ€nner sig de flesta pappor Ă€nnu sĂ€mre,â sĂ€ger Simon.
âJag borde nog Ă€gna mer tid Ă„t barnen.â âJag hinner aldrig trĂ€ffa slĂ€kten sĂ„ mycket som jag borde.â âVarför har vi inte det lika hemtrevligt och gulligt som Anderssons?â âAndra familjer tycks kunna samla sig till en söndagsutflykt, men vi orkar aldrig.ââAndra barn brĂ„kar inte sinsemellan som vĂ„ra barn.ââNu har jag glömt mormors födelsedag igen.ââHur kommer det sig att vĂ„ra familjesemestrar alltid slutar i brĂ„k?â
Vi VET att förÀldrarnas roll i uppfostran Àr viktig. Vi vet t ex att stöd hemifrÄn ofta Àr avgörande för barnens framgÄng i skolan. Man vad tjÀnar det för syfte att alltid anklaga sig sjÀlv?
66
SIG SJĂLV SOM GRUND
D. KREATIVITETVi Ă€r snabba med att ifrĂ„gasĂ€tta vĂ„r egen intelligens, men nu för tiden ska man inte bara vara intelligent, social och en god förĂ€lder, man ska ocksĂ„ vara âkreativâ och pĂ„hittig. Varför Ă€r vi sĂ„ snabba med att ifrĂ„gasĂ€tta vĂ„r egen för-mĂ„ga att tĂ€nka och skapa? NĂ„gon ger dig en komplimang för drĂ€kten du designat och sytt sjĂ€lv och dĂ„ svarar du âDet var inte sĂ„ sĂ€rskilt mĂ€rkvĂ€rdigt. Jag hittade mönstret i en bok. Alla kan sy sĂ„ hĂ€r.â Middagen du serverade gĂ€sterna var originell och vĂ€lsmakande, men Ă€ndĂ„ hör du dig sjĂ€lv sĂ€ga, âMin mor, hon kunde laga mat hon. Jag, jag bara följde receptet jag hittade i Allt om mat.â Arbetsgruppen trĂ€ffas och nĂ„gon ber dig att du skall ta ansvar för och leda nĂ€sta veckas trĂ€ning, och dĂ„ svarar du, âJo, men jag har sĂ„ svĂ„rt att hitta pĂ„ nya saker. De andra kan bĂ€ttre.â Upplevelsen att âJag Ă€r inte kreativâ Ă€r naturligtvis ett hinder nĂ€r man skall utvecklas i rollen som trĂ€nare eller ledare.
E. SEXUALITETEn och annan kanske skryter om sin sexuella förmĂ„ga i omklĂ€dningsrummet efter trĂ€ningen, ofta pĂ„ grund av sin inre osĂ€kerhet. Men vanligtvis diskuterar man inte öppet om man tror att man Ă€r en bra Ă€lskare eller inte! Ăr det denna brist pĂ„ öppenhet som bl a leder till följande tankar:
67
SIG SJĂLV SOM GRUND
âJag vet inte hur andra har det, men sĂ€kert bĂ€ttre Ă€n jag.ââDet blev inte precis lika romantiskt som i senaste numret av Mitt livs novell.ââGĂ„r det framĂ„t eller bakĂ„t? Blir jag bĂ€ttre eller sĂ€mre?ââĂr jag tillfredsstĂ€lld eller inte?ââĂr det sĂ„ hĂ€r det gĂ„r till egentligen? Jag vet inte riktigt vad jag borde förvĂ€nta mig.ââBörjar min lust att avta? Ăr det nĂ„got fel med mig?â
F. UTSEENDENĂ€r du vaknade i morse och sĂ„g dig sjĂ€lv i badrumsspegeln, vad var det första du sa till dig sjĂ€lv? Var det, âVaâ du ser snygg och frĂ€sch utâ! JasĂ„ inte? Det kan bero pĂ„ detta sjĂ€tte omrĂ„de, det fysiska, dĂ€r vi ofta ifrĂ„gasĂ€tter oss sjĂ€lva.
68
SIG SJĂLV SOM GRUND
Jag Àr övertygad om att Àven de vackraste mÀnniskor Àgnar mÄnga vÀrdefulla minuter (timmar) varje dag Ät att grubbla över skönhetsflÀckar som de inbillar sig att de har. Alla kan vi hitta andra som har snyggare frisyr, mer vÀltrÀnade muskler, bÀttre formade bröst, smalare lÄr, renare tÀnder eller sensuellare röst. Men vad hjÀlper det? Vi mÄste ÀndÄ leva med vÄr kropp. Men visst kÀnner vi igen oss:
âAlla vĂ€nder sig om i beundran nĂ€r Konrad intar rum-met.ââGöran Ă€r sĂ„ otroligt manlig i sitt sĂ€tt. Jag kĂ€nner mig som ett litet barn i hans nĂ€rhet.ââKatarina behöver bara blinka, sĂ„ faller karlarna för henne.ââMed de hĂ€r extra kilona börjar jag likna min tjocka morbror Albert.ââJa, mina stora öron kan jag inte göra mycket Ă„t, men inte Ă€r de roliga inte.â
KÀnslan av osÀkerhet bidrar till en otrygghet, vilken i sin tur bidrar till dÄliga hÀlsovanor som för mycket alkohol, rökning, olust att motionera, stress och negativa relationer med andra.
MÀnniskor som har höga tankar om sig sjÀlva har lÀttare att fatta konstruktiva beslut om hur de vill leva. De kan lÀttare motstÄ grupptryck, lÀttare inse att de har kontroll över sina egna liv och lÀttare vara generösa mot and ra och inse andras behov. IfrÄgasÀttandet av den egna för-mÄgan tycks vara universell. NÀr jag ansvarade för nÄgra in ledande lektioner för nya elever pÄ GIH (gymnastik- och
69
SIG SJĂLV SOM GRUND
idrottslĂ€rarutbildningen) brukade jag roa mig sjĂ€lv och eleverna med att frĂ„ga om de trodde att de kommit in pĂ„ GIH av misstag! NĂ€stan alla svarade âjaâ. Ingen kunde fatta att hon eller han var en av de 50 som bland 1 700 sökande kommit in pĂ„ utbildningen. Alla trodde att det mĂ„ste finnas mĂ„nga andra som var duktigare som idrot-tare, intelligentare, trevligare och attraktivare Ă€n de sjĂ€lva. Mycket energi gĂ„r Ă„t pĂ„ GIH de första dagarna, dĂ„ man jĂ€mför sig sjĂ€lv med de andra. Och vilken lĂ€ttnad nĂ€r alla upptĂ€cker att âde andra Ă€r inte heller duktiga i alltingâ.
70
MITT SJĂLVFĂRTROENDELĂ€s kapitel 9.
A. Kolla tillbaka i kapitel 8 och gör experimentet som kombinerar tro, kropp och metodik kring ditt hÀlsomÄl.
B. Gör experimentet i slutet pĂ„ kapitel 8 om att intervjua nĂ„gon som har lyckats med det du helst ocksĂ„ vill lyckas med. Hur skiljer sig deras tro, kropp och metodik frĂ„n din? Vad kan du âlĂ„naâ frĂ„n dem?
5
71
C. Sid Simons sex omrĂ„den dĂ€r vi nedvĂ€rderar oss sjĂ€lva bör ge utgĂ„ngspunkt för livliga diskussioner. Ăr detta exempel pĂ„ âJantelagenâ? Vilka omrĂ„den stĂ€mmer bĂ€st överens med dig â dĂ€r du har bĂ€st, eller sĂ€mst sjĂ€lvförtroende?
D. Diskutera hur viktigt ni anser att sjÀlvförtroende Àr för att lyckas med trÀning? Att lyckas i jobbet? Att lyckas i relationer? Att lyckas förÀndra hÀlsovanor?
E. Skriv upp 5 saker som du Ă€r riktigt bra pĂ„. BerĂ€tta för de andra i gruppen. Diskutera sedan hur det kĂ€ndes att prata om sĂ„dant som man Ă€r bra pĂ„. Hur framförde du det â skrytsamt, ursĂ€ktande, urskuldande, naturligt osv.
5
72
PositivpÄverkan10
Förebyggande hĂ€lsovĂ„rd pratas det mera och mera om. Bra. Men vad Ă€r den bĂ€sta formen för förebyggande hĂ€lso-vĂ„rd? LĂ„t oss titta pĂ„ nĂ„gra vanliga metoder för pĂ„verkan för att fĂ„ svar pĂ„ den frĂ„gan. Jag har bl a skrivit om dessa tankar i mina böcker Aktiva vĂ€rderingar för 2000-talet (Ekelunds Förlag ) och Positiv PĂ„verkan (Upab). För att förstĂ„ detta, tĂ€nk t ex pĂ„ en situation dĂ€r du ser en ung pojke eller flicka som röker, en tonĂ„ring som har trĂ€nat mycket hĂ„rt men som funderar pĂ„ att lĂ€gga av, eller liknande. En av de vanligaste metoderna Ă€r att auktoritĂ€rt tala om vad andra ska göra. âDu mĂ„ste faktiskt sluta röka, annars blir det synd om digâ. âDu mĂ„ste fortsĂ€tta med din trĂ€ning. TĂ€nk pĂ„ alla gĂ„nger jag har kört dig fram och tillbaka till trĂ€ningshallen â Ă€r detta tacken man fĂ„r!â Hot, skuldkĂ€nslor, förbud... visst kan det fungera för stunden. Men det leder ofta till trots och ger istĂ€llet mot-satt effekt. Tack och lov börjar fler och fler inse att de gammaldags auktoritĂ€ra metoderna inte lĂ€ngre fungerar, men hĂ€r finns mycket kvar att göra. En annan vanlig metod Ă€r att inte anvĂ€nda nĂ„gon metod alls, dvs att lĂ„ta bli att engagera sig. Man resonerar som sĂ„ att âdet gĂ„r överâ. Alla ungdomar mĂ„ste prova pĂ„ att röka nĂ„gon gĂ„ng, sĂ„ det Ă€r ingenting att engagera sig i. Eller ocksĂ„ tĂ€nker man âom hon vill sluta med sin trĂ€ning, sĂ„ Ă€r det faktiskt ingenting jag kan göra Ă„t detâ. Det kan vara vĂ€lmenande att inte försöka pĂ„verka, men sĂ€ttet kan ha negativa konsekvenser. Det kan lĂ€tt tolkas som att de vuxna inte bryr sig om. Resultatet kan bli att ungdomarna tror att ingenting spelar nĂ„gon roll.
73
Ett tredje angreppssÀtt Àr populÀrt bland alla som har pÄverkan till yrke, t ex lÀrare, kuratorer, hÀlsoinformatörer, fritidsledare m fl. Metoden som anvÀnds Àr information. Ju flera fakta, ju mera kunskaper desto större chans att de fattar riktiga beslut. FyrfÀrgsbroschyrer trycks upp i hysteriska mÀngder, och ungdomarna fÄr reda pÄ hur deras syreupptagningsförmÄga minskas, fetthalten ökas och musklerna förslappas. För mycket information blir som att moralisera. Och nÀr man möter en person som moraliserar sÄ Àr en van-lig reaktion att man stÀnger öronen. Information Àr bra, men som jag tidigare pÄpekat, rÀcker det oftast inte som pÄverkansmetod. En bra metod Àr det om vi sjÀlva Àr bra förebilder. Och visst skulle vi och vÄra ungdo mar mÄ bra av mindre
POSITIV PĂ VERKAN
hyckle ri. Det gÄr inte, att som vuxen sitta och röka och tala om för ungdomarna att de inte ska rö ka. Inte heller gÄr det att re so ne ra om betydelsen av mo tion, nÀr ungdomarna ser att du sjÀlv inte gör nÄgonting. Att vara en god förebild Àr alltsÄ sjÀlvklart bra. Problemet Àr bara att ungdomarna utsÀtts för en otrolig mÀngd pÄver-kan frÄn annat hÄll: kom pisar, idoler, reklam, mass media, musik. Förr sÄ var pÄverkan
74
POSITIV PĂ VERKAN
klarare: kyrkan, skolan och förÀldrarna. Men nu Àr det mÄnga som pockar pÄ uppmÀrksamheten. Men visst ska man försöka leva som man lÀr. NÄ, vad kan man göra? NÀr det gÀller att pÄverka pÄ ett positivt sÀtt, finns det nÄgra gyllene regler, tycker jag.
1. Har du bestĂ€mt dig i förvĂ€g vad den andra ska göra eller tycka Ă€r chanserna mycket större att du misslyckas. Visa förstĂ„else för den andras tankar och kĂ€nslor. Om inte, sĂ„ stĂ€nger du dörren till fortsatt samtal. Du kan knappast pĂ„verka nĂ€r du inte visar respekt för den andra. Om du t ex sĂ€ger âRöka â usch sĂ„ hemskt. Hur kunde du börja?â, sĂ„ Ă€r din chans att nĂ„ fram redan förlorad. Eller kanske sĂ€ger du till flickan som funderar pĂ„ att sluta trĂ€na âOm jag vore som du... â eller âDu skulle kunna bör ja med badminton istĂ€lletâ.
2. LÄt dem dÄ uttrycka vad de tycker och kÀnner utan att du fördömer, förlöjligar eller ifrÄgasÀtter. Du har dina upp-fattningar, baserad pÄ din erfarenhet. Visst Àr du kanske klok och vis, men att tvinga dina Äsikter pÄ andra Àr ingen bra metod. Ha tÄlamod. LÄt andra göra sina misstag. Ge dem hjÀlp om de ber om det, men döm inte ut de andras resonemang.
3. Ge inte rĂ„d! FĂ„r man inte ge rĂ„d? Jovisst, men vĂ€nta ett tag. Och ge helst rĂ„d nĂ€r de andra har frĂ„gat efter det. Ger man rĂ„d leder det oftast till en âJo, men-reaktionâ. âJo, men det gĂ„r inte ...â.
75
POSITIV PĂ VERKAN
4. StĂ€ll âklargörande frĂ„gorâ. Jag har sagt mycket man inte ska göra, men vad kan man göra? Att pĂ„verka hĂ€lsovanor Ă€r en tĂ„lmodig, lĂ„ngsiktig process. Vi mĂ„ste ha klart för oss att vĂ„r pĂ„verkan (lĂ€rare-elev, förĂ€ldrar-barn, trĂ€nare-deltagare m fl) inte sker i ett vakuum. Vi bombarderas alla dagligen av pĂ„verkan frĂ„n massmedia och reklam i hĂ€lsofrĂ„gor. SamhĂ€lleliga trender och modet pĂ„verkar det mesta. Men som enskild trĂ€nare, lĂ€rare, förĂ€lder finns det en hel del vi kan göra. Att vara en god förebild har jag nĂ€mnt, men det rĂ€cker inte. Det vi kan göra Ă€r att lĂ€ra oss att stĂ€lla bra, vettiga, tankevĂ€ckande frĂ„gor.Syftet med frĂ„gorna Ă€r att fĂ„ andra att reflektera över sina attityder, vĂ€rderingar och valmöjligheter. Du vill sĂ€tta igĂ„ng en process som gör att ungdomarna sjĂ€lva börjar fundera pĂ„ kon-sekvenserna av sina handlingar, möjliga alternativ och hur de utsĂ€tts för pĂ„verkan. Till den som funderar pĂ„ att sluta trĂ€na, skulle nĂ„gra bra frĂ„gor vara:â Har du funderat pĂ„ det lĂ€nge?â Ăr det flera i din grupp som funderar pĂ„ att lĂ€gga av?â Hur kan trĂ€ningen förbĂ€ttras sĂ„ att du fĂ„r mer lust att vara med?â Har du funderat pĂ„ nĂ„gonting du hellre vill göra?â Vad finns det för fördelar med att sluta? Nackdelar?â Vad Ă€r det bĂ€sta med trĂ€ningen nu? Det sĂ€msta?â Hur kan jag, eller din trĂ€nare, hjĂ€lpa dig i ditt beslut?
NEJ, stÀll inte alla frÄgor pÄ en gÄng! Och Äterigen, tro inte att frÄgorna ska leda fram till ett konkret beslut med detsamma. Portionera ut frÄgorna dÄ och dÄ nÀr det passar.
76
POSITIV PĂ VERKAN
MÄlet Àr att fÄ mottagaren att sjÀlv tÀnka efter, analysera sin egen situation och fatta egna, sjÀlvstÀndiga beslut. DÄ vÀxer ansvarskÀnslan, sjÀlvförtroendet och förmÄ-gan att handskas med pÄverkan frÄn omgivningen, t ex kompisar eller reklam. Att uppmuntra ansvarstagande, sjÀlvförtroende och sjÀlvstÀndigt tÀnkande bör vara mÄlsÀttningen för allt hÀlsoarbete.
DĂ„ fĂ„r vi ungdomar och vuxna som Ă€r starka, och som kan analysera hur de pĂ„verkas av reklam, massmedia och kamrater, för att sedan fatta sjĂ€lvstĂ€ndiga beslut. Dessa mĂ€nniskor fĂ„r lĂ€ttare att motstĂ„ grupptryck, och kommer att fatta beslut som Ă€r gynnsammare för deras hĂ€lsa. De kommer att hitta sin egen âlagom-nivĂ„â, att ge 100 % nĂ€r de vill och det behövs. De kommer att söka en âba-lansâ uti livets mĂ„nga utmaningar som gör att de bĂ€ttre kan prioritera och veta nĂ€r man ska ge 100 % av sin kraft och nĂ€r 100 % bör ifrĂ„gasĂ€ttas.
77
POSITIV PĂ VERKAN
Dina motionsvanorHar du tÀnkt pÄ att
âąâ detâendaâsomâiâstörreâutstrĂ€ckningâökar energiomsĂ€ttningen Ă€r muskelarbete. Ju aktivare du Ă€r desto mer energi gĂ„r det Ă„t.âąâ motionâföderâbraâmatvanor.âDuâblirâinteâ sĂ„ sugen pĂ„ fett och socker efter en trĂ€ningsrunda.âąâ enâhögenergiförbrukare,âdvsâenâsomâ motionerar regelbundet kan Ă€ta mer utan att gĂ„ upp i vikt.âąâ trĂ€narâduâregelbundetâfĂ„râdittâhjĂ€rtaâ vila betydligt mer i det vardagliga arbetet.
78
JAG KAN PĂ VERKA POSITIVTLĂ€s kapitel 10.
A. Vilken form av motion tycker du bĂ€st om? TĂ€nk inte bara pĂ„ motion som att springa 5 km i högt tempo. Promenader, friluftsliv Ă€r ocksĂ„ motion. Vilken form av motion utövar du idag? Kan du utöka den? Kan du fĂ„ in den i var dagslivet?Motionsvanor grundlĂ€ggs i barn- och ungdomsĂ„ren. MĂ„nga har negativa minnen frĂ„n t ex skol-gymnastiken. Har du en positiv upplevelse â ett positivt minne av motion eller fritidsliv? BerĂ€tta för varandra.
B. HĂ€r beskrivs vanliga metoder för pĂ„verkan â auktori-tĂ€ra metoder, att lĂ„ta bli, att ge information, vara en bra förebild, eller (som rekommenderas) att stĂ€lla klargörande frĂ„gor. Vilka metoder Ă€r mest typiska? Vilka anvĂ€nder du dig mest av i din ledarroll? Vilka blir du mest utsatt för som deltagare?
C. Hur viktig Ă€r trĂ€naren för att fĂ„ fram ett lyckat resultat med olika personer eller i ett lag? PĂ„ vilka sĂ€tt pĂ„verkar trĂ€naren deltagarnas attityder och beteenden? En del me-nar att trĂ€narens roll Ă€r obetydlig â de attityder deltagarna kommer med till trĂ€ning och matcher avgör resultatet. Andra menar tvĂ€rtom att trĂ€naren eller ledaren formar och skapar motivation och den rĂ€tta instĂ€llningen, vilket ger bra resultat. Vad tycker du?
6
79
6
D. Ska en idrottsledare eller trÀnare Àven ha ett socialt an svar? Ett ansvar för att pÄverka positiva hÀlsovanor?
E. Ăva pĂ„ att stĂ€lla klargörande frĂ„gor, gör t ex ett enkelt rollspel. Dela upp er i grupper pĂ„ tre och tre. En Ă€r deltaga-ren som funderar pĂ„ att sluta trĂ€na, de andra stĂ€ller frĂ„gor i syfte att fĂ„ den andra att tĂ€nka efter.
LÀs gÀrna min bok Positiv PÄverkan för ytterligare rÄd, tips och övningar om konsten att leda andra, samarbeta och ge information.
80
11 NÄ, hur har det gÄtt?
Nu Àr vi tillbaka dÀr boken började, för att se hur vi kan pÄverka oss sjÀlva och andra till ett friskare liv. Det Àr dags att sammanfatta bokens budskap.
1. Boken heter 100%!? med bĂ„de utropstecken och frĂ„ getecken. 100% anspelar pĂ„ slĂ€ktskapet med idrottsrö-relsen. 100% anspelar ocksĂ„ pĂ„ en instĂ€llning till livet, att ge jĂ€rnet och att det som man gör skall göras ordentligt, och sĂ„ gott man förmĂ„r. Men denna bok vill ocksĂ„ ifrĂ„gasĂ€tta 100% och slĂ„ ett slag för âlagom tĂ€nkandeâ. I hĂ€lsofrĂ„gor kan ifrĂ„gasĂ€ttande och lagom tĂ€nkande vara bra. Dels Ă€r det viktigt att ifrĂ„gasĂ€tta mycket av den reklam och de modenycker man blir utsatt för och dels Ă€r det viktigt att finna hĂ€lsovanor som passar var och en. Annars lever vi med pistolen riktad mot oss, âDu mĂ„ste Ă€ta 15 morötter per dag, springa maraton varje veckoslut samtidigt som du lĂ€r dig 20 kluriga klargörande frĂ„gor att stĂ€lla till alla ungdomar du trĂ€ffarâ. Lagom Ă€r ibland bĂ€st.
2. Boken uppmuntrar dig att hitta din egen glÀdjenivÄ. Vilka hÀlsomÄl har du? Vilka ska du prioritera? Hur ska du gÄ tillvÀga?
3. NĂ€sta tes i boken Ă€r att förĂ€ndring underlĂ€ttas av medvetenhet. Ăr vi medvetna om vilka fakta som gĂ€ller, vilka attityder och vĂ€rderingar som styr oss, och vilka faktiska handlingar vi utför blir det lĂ€ttare att ta stĂ€llning och Ă€ndra sig.
81
NĂ HUR HAR DET GĂ TT?
4. 100 % !? har Ă€ven presenterat en modell för personlig förĂ€ndring som bygger pĂ„ de magiska orden Tro Kropp och Metodik. VĂ„r tro och vĂ„ra tankar styr vĂ„ra handlingar. Genom att förĂ€ndra vĂ„rt âkroppsliga tillstĂ„ndâ kan vi komma pĂ„ bĂ€ttre tankar! Har vi en metod att följa blir all förĂ€ndring mycket enklare.
5. FörĂ€ndring och personlig utveckling underlĂ€ttas Ă€ven av en positiv tro pĂ„ den egna förmĂ„gan. Vi undersökte sex omrĂ„den dĂ€r vi ofta nedvĂ€rderar oss sjĂ€lva. Undersök-ningen fĂ„r oss att förstĂ„ att de flesta gör likadant â och att det dĂ€rför inte Ă€r mycket att oroa sig för! Tro pĂ„ dig sjĂ€lv! Sluta gnĂ€lla pĂ„ dig sjĂ€lv!
6. Till slut uppmanas vi att titta pÄ hur vi pÄverkar and ra. VÄrt sÀtt att lyssna, att inte döma, att avstÄ frÄn rÄdgivning i början, och vÄrt sÀtt att stÀlla klargörande frÄgor kan hjÀlpa andra mÀnniskor. DÄ skapas öppen kommunikation, respekt för varandra och förutsÀttningar för en konstruktiv pÄverkan. Denna pÄverkan ska helst leda till ansvarstagande och sjÀlvstÀndigt tÀnkande, vilket leder till att ungdomar och andra vi samarbetar med kom-mer att fatta klokare beslut nÀr de vill skaffa sig bÀttre hÀlsovanor.
82
NĂ HUR HAR DET GĂ TT?
NĂ„, hur har det gĂ„tt, John? Har du gĂ„tt ner dina kilon? Har du följt dina egna rĂ„d? Ăr du nöjd?
Nja, nöjd blir jag aldrig. Och inte heller har jag gÄtt ner nÄgra kilon under den tid som jag har Àgnat mig Ät att tÀnka pÄ och skriva denna bok. Men jag har regelbundna motionsvanor. Med vÄr hund gÄr frun och jag ut pÄ trevliga promenader. Jag har hittat en lagom nivÄ. Jag Àter mina kakor, oftare Àn jag vill erkÀnna, och inte heller har jag lyckats följa en sÀrskild metod för att gÄ ner i vikt. Men jag VET att en metod att följa skulle underlÀtta. Det Àr en av mÄnga utmaningar som Àr kvar. Jag har börjat prioritera pÄ jobbet, tackat nej till flera uppdrag, och Àgnar mig Ät det jag kan bÀst och trivs bÀst med. Jag ser att stressen minskar, trots frustrationer att inte kunna göra allt som intresserar mig. Jag tycker att jag har tid för vÀnner, men att de alltför ofta inte förstÄr det! Man mÄr bra av goda vÀnner. Jag tycker om att prata om livet, att diskutera framtiden, att ut byta idéer och samtala om upplevelser och kÀnslor. Jag vill trÀffa mina vÀnner oftare. Jag försöker fÄ balans i familjelivet, att ha tid för Maria (Pia) och mina tre barn. Jag tycker att jag lyckas med det, men som jag tidigare pÄpekade, Àr det sÀllan förÀldrar tycker att de lyckas till fullo. Jag borde ha besökt skolan oftare det hÀr Äret och haft tid till fler pratstunder. Det ska bli!
83
NĂ HUR HAR DET GĂ TT?
Jag hoppas att du som lĂ€sare har haft glĂ€dje av exemp len frĂ„n mitt liv. Det blir förhoppningsvis lĂ€ttare för dig att se pĂ„ dig sjĂ€lv, skratta Ă„t allt tokigt som du rĂ„kar ut för, och fĂ„ det rĂ€tta perspektivet. Jag hoppas innerligt att du ocksĂ„ fĂ„tt inspiration till att hjĂ€lpa andra, t ex ungdomar som du trĂ€nar, undervisar och leder. HjĂ€lp dem till med-vetenhet i hĂ€lsofrĂ„gor. HjĂ€lp dem att tycka att âde dugerâ, Ă€r vĂ€rdefulla och kan pĂ„verka sina egna liv.
Lycka till!
84
MITT RESULTATPROGRAM
A. Dags att sammanfatta:
1. Det viktigaste du har lÀrt dig frÄn boken/ studiecirkeln:
2. Hur har boken/studiecirkeln pÄverkat dina attityder?
3. Har du Àndrat nÄgon vana under tiden? Vilken? Vad gjorde du?
4. Hur kunde cirkeldiskussionerna varit bÀttre? Vilka rekommendationer vill du ge andra grup-per som ska samlas kring boken 100 % !?
B. LÀs igenom sammanfattningspunkterna i kapitel 11 och diskutera punkt för punkt om ni har förstÄtt bokens tanke och syfte.
C. Gör ditt eget resultatprogram:HÀlsoomrÄden dÀr jag vill förbÀttra mig:
7
85
7
Vilket resultat vill jag uppnÄ?
Vad behöver jag göra för att uppnÄ mitt mÄl?
Hur kommer jag att veta om jag har lyckats?
Vad ska jag börja med?
Fyll i frÄgorna, visa, jÀmför och diskutera.
86
D. Hur kan ni fortsÀtta att ge varandra stöd och uppmuntran efter cirkeln Àr slut?
E. Vill ni fortsÀtta att trÀffas? Vilket tema Àr lÀmpligt? Vilket material?
7
87
Böcker av John SteinbergLektonen Ă€r helig: NĂ€r undervisningen stĂ„r i centrum, 2011. LĂ€rarförbundets förlagM-learning: Kunskapsbaserad marknadsföring och mobilt lĂ€rande. EldsjĂ€lsförlaget/LĂ€roMedia, 2010 Hitta styrkorna: Samtal som stĂ€rker medarbetarna. Liber, 2010Att vĂ€nda en klass. Epago, 2010. (Medförfattare: Ă sa Sourander)Prepare and Share: Knowledge management made simple. Steinberg Education, 2009.SOHLhistorier: Pedagogiska berĂ€ttelser som lyfter. (Redaktör och medförfattare). LĂ€roMedia, 2008.Upp till kamp för lĂ€rande. En ny riktning för en vilsen skoldebatt. LĂ€roMedia, 2008 Professionella samtal â konsten att leda medarbetarsamtal. Gleerups 2008.Professionella samtal â konsten leda utvecklingssamtal. Gleerups 2008.Professionella samtal för förskolan. Gleerups, 2008.NĂ€r surpuppan log. En bok om positiv kommunikation (med PG Wettsjö), Liber, 2008Skolans nya syfte. LĂ€roMedia, 2007.Humanistiskt ledarskap lönar sig. Svenska Förlaget, 2006Pedagogdoktorns handbok. Brain Books, 2006Ledarskap i klassrummet - Internetkursen. Utbildningsradions förlag och Ekelunds Förlag, 2005. Kursbok för skolpedagoger om ledarskap i samarbete med UR. Mentorskap, coaching och co-coaching. Svenska Förlaget, 2004VĂ€rldens bĂ€sta fröken: nĂ€r modern pedagogik fungerar. Ekelunds Förlag, 2004.Humanistiskt Ledarskap: En praktisk handbok. Svenska Förlaget, 2002, Liber 2007Livets Mening i Ărebro. Steinbergs Utbildnings AB, 2000.Tips frĂ„n Pedagogdoktorn. Steinbergs Utbildnings AB, 2000.PĂ„ kurs med Pedagogdoktorn. Steinbergs Utbildnings AB, 2000.LĂ„t skolan dö â LĂ€nge leva lĂ€randet. Ekelunds Förlag. 1998.Det Ă€r brĂ„ttomâSkolan vi behöver NU.
88
LĂ„t skolan dö â LĂ€nge leva lĂ€randet. Ekelunds Förlag. 1998.Det Ă€r brĂ„ttomâSkolan vi behöver NU. Max Martins Förlag/Ekelunds Förlag, 1996.21 idĂ©er för en bĂ€ttre skola. Max Martins Förlag/Ekelunds Förlag, 1996.Lista ut ditt liv. Max Martins Förlag/LĂ€roMedia, 1996.Att leva som du vill. Max Martins Förlag/LĂ€roMedia, 1995.Pappa Johns rĂ„d till förskolan och fritids. Seminarium, 1993. Vad vill du med dina studier â och ditt liv? Omskriven och utökad till: Dina studier och ditt liv. Ekelunds Förlag , 1992, 2002. Hur man handskas med besvĂ€rliga klasser. Ekelunds Förlag, 1993. Lyckas LĂ€ra - pĂ„ AMU, Högskolan, Komvux, Kurs. Ekelunds Förlag, 1992.HemtjĂ€nstens Stolthet. Konsult Förlaget, 1991. Instruktionsmetodik. Upab/Max Martins Förlag, 1991. Pedagogik i praktiken. Upab/Max Martins Förlag, 1990. 100%!?, SISU, RF och Max Martins Förlag, 1988, 1985. Positiv pĂ„verkan. Upab/Max Martins Förlag, 1987. LĂ€xlĂ€sning, En handbok för förĂ€ldrar, lĂ€rare och elever. Klassens Inre Arbete. Ekelunds Förlag, 1984, 1994. Effektiv inlĂ€rning. Utbildningsförlaget, 1983. Numera Den Nya InlĂ€rningen, Ekelunds Förlag, 1994. LĂ€ra LĂ€ttare: 12 lektioner i studieteknik. Ekelunds Förlag, 1984, 1993. Rörelsekommunikation (med Johan BorghĂ€ll), LiberUtbildningsförlaget, 1982. Meningsfull undervisning, Askild & KĂ€rnekull, 1980. Sagor i gruppsamtal. LiberUtbildningsförlaget (med Nancy Hands), 1979. Aktiva vĂ€rderingar. Ekelunds Förlag, 1978, 1994, 2003. Skolans vardag (red.). Askild & KĂ€rnekull, 1977.Emotional growth in the classroom. Almqvist & Wiksell International, 1976. Doktorsavhandling i pedagogik som var en analys av olika metoder för att frĂ€mja elevernas emotionella utveckling och sociala utveckling. Vem Ă€r jag?/Samtal i ring. Ekelunds Förlag, 1976, 1989.Gruppsamtal, affektiv utveckling i skolan, LiberUtbildningsförlaget, 1975, 1980.
89
ANTECKNINGAR
90
ANTECKNINGAR
91
ANTECKNINGAR
92
ANTECKNINGAR
93
ANTECKNINGAR
94
ANTECKNINGAR
95
ANTECKNINGAR
96
ANTECKNINGAR
97
ANTECKNINGAR
98
ANTECKNINGAR
99
ANTECKNINGAR
100
ANTECKNINGAR
Recommended
![DVORAKs 9th 2nd Movement for Clarinets · 100 100 100 10 100 100 100 100 100 100 15 15 24 [Title]](https://img.dokumen.tips/doc/110x75/5e68c56dbfbf1f72ac1c6e5a/dvoraks-9th-2nd-movement-for-clarinets-100-100-100-10-100-100-100-100-100-100-15.jpg)
![[XLS]FORHP ZIP Codes by County - Official web site of the U.S ... · Web view100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100](https://img.dokumen.tips/doc/110x75/5aef28dd7f8b9ac2468c5603/xlsforhp-zip-codes-by-county-official-web-site-of-the-us-view100-100-100.jpg)
