PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGÅr 2017 – 2018

Gäller för och upprättad av: Mariedalsskolan i Varberg

Ansvarig rektor: Annika Rylander

2017–2018 Mariedalsskolan

Mariedalsskolan är en F–3-skola med tre klasser i varje årskurs. Skolan har fem fritidshem på Mariedalsskolan: Björken, Granen, Eken, Boken och Tallen samt Fritidsklubben för årskurs 3, vars verksamhet är förlagd på Almers skola.

1. VisionTillsammans skapar vi en trygg miljö för alla på skolan.

2. Planens syfteBestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567 inkl. tillägg om bristande tillgänglighet från 1 januari 2015) och skollagen (2010:800) förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Planens innehåll styrs också av läroplanen; Lgr11.

Planen syftar till att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter och att skydda elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

3. Samverkan och delaktighetDen av pedagoger och rektor i samverkan utvärderade Mariedalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling från 2015 – 2016 har reviderats och ny plan har härmed upprättats. Skolans elever har varit delaktiga.

Elever: samtal på klassråden om hur vi ska göra för att ha det tryggt och trivsamt i skolan diskussioner, förslag och beslut i elevrådet reflektion, med hjälp av hus-modellen, över hur det känns att vistas på olika platser i

skolan samt förslag på hur markerade platser kan göras trygga

Personal: genom synpunkter och diskussioner på skolmöten samt tillsammans formulerat det

förebyggande arbetet utifrån genomförandet och analysen av kartläggningen med hus-modellen.

Vårdnadshavare: genom synpunkter och diskussion på Forum för samråd.

2

4. Ansvarsfördelning Rektor ansvarar för att

arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utförs plan upprättas varje läsår årets plan utvärderas planen finns tillgänglig för alla som berörs ny personal introduceras i skolans arbete mot diskriminering och kränkande

behandling

Arbetslagen ansvarar för att planera och genomföra främjande och förebyggande arbete, följa upp och i maj

utvärdera genomfört arbete och måluppfyllelse

Klasslärare ansvarar för att agera direkt vid kännedom om kränkning gå igenom planen på ett begripligt sätt med eleverna förankra planen i vardagen informera vårdnadshavarna om planen informera ny elev/barn och vårdnadshavare om planen

All personal ansvarar för att planen är ett levande verktyg

Eleverna hjälper till att påtala om de ser eller hör att det förekommer kränkning på skolan

3

Arbetsgång

UtvärderingGenomförandet av läsårets planerade åtgärder kommer att utvärderas i maj 2018 och utvärderingens resultat och analys kommer att ligga till grund för följande läsårs Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

UTVÄRDERING ANALYS och

NY PLAN UPPRÄTTAS(maj – juni)

KARTLÄGGNINGUTVÄRDERING

(april)

FRÄMJANDE &FÖREBYGGANDE

ARBETE

UPPFÖLJNING OCH EVENTUELL

REVIDERING (oktober)

FRÄMJANDE & FÖREBYGGANDE

ARBETE(augusti)

4

5. Det främjande arbetet

Det främjande arbetet riktas mot alla samt bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det syftar till att skapa en trygg miljö, hålla fokus på alla elevers lika rättigheter och möjligheter samt att på ett övergripande sätt omfatta diskriminerings-grunderna enl. diskrimineringslagen.

Mål:

1. Eleverna känner sig trygga i skolan.2. Elever och personal har förståelse för och respekterar varandras olikheter och

förutsättningar.

1. Eleverna känner sig trygga i skolan.

Trivselregler & ordningsreglerEleverna formulerar klassens trivselregler. Klasserna samtalar om skolans ordningsregler. Det finns anslaget i alla klassrum.Skolans gemensamma ordningsregler bifogas denna plan.

Rasttillsyn & tillsynsschemaRastvakter har reflexvästar ute.Tillsynsscheman är anslagna på ytterdörrar, vid matsalen och i personalrummet. Klasslärare ansvarar för att tillsynsschema (även ändringar) anslås på ytterdörrar och person som skriver tillsynsschemat ansvarar för att de anslås vid matsal och i personalrum. Datummarkerade ändringar mejlas ut. Frånvarande lärare meddelar vikarie att vikarien övertar rasttillsynen. Fm-rast: 2 rast-värdar på A-sidan och 1 på C-sidan och 1 på fotbollsplanenLunch-rast:F-1: En rast-värd på fotbollsplanen, en rast-värd mellan A- och C-sidan och en rastvärd på A-sidan.2-3: En rast-värd på fotbollsplanen, en rast-värd mellan A- och C-sidan och en rastvärd på A-sidan.Det skrivs in i tillsynsschemat vilket fokus rastvärdarna har på tillsynen (A, C+skogen, fotbollsplan).Utvärdering på skolmöte i september: Hur fungerar tillsynen?

Trivselledare (TL)Att vara trivselledare innebär att under rasten organisera och hålla i en eller flera aktiviteter för de andra eleverna. Trivselledaren har en viktig uppgift i att försöka se och få med elever som annars vanligtvis inte är med i den sociala gemenskapen på rasten. Trivselledare tränas i

5

att ta initiativ och omsätta idéer till handling, planera, organisera, ta ansvar, fatta beslut, kommunicera och samarbeta.Målet med att ha trivselledare på skolan är att när rasterna blir roligare och mer meningsfulla kommer skoldagen som helhet att upplevas mer lustbetonad.Trivselledarna träffas ett tillfälle varannan vecka för planering. Planeringstillfället för TL bestämmer TL-ledaren tillsammans med berörda pedagoger, när mötet än ska vara så missar TL lektionstid. TL delar i början på veckan ut veckoplanering till klasserna i sitt spår.

VärdegrundsarbetetSkolan har en värdegrundsgrupp som träffas i början på läsåret och beslutar om ett gemensamt värdegrundstema för terminen eller läsåret. Specialläraren är sammankallande. Under 2016-17 var temat värdegrundshjärtan och det avslutades med hjärtat ”Lika olika unika” vilket även sammanföll med Skapande skola-arbetet med samma namn och Afrika-fokus. Det fortsatta värdegrundsarbetet planeras i augusti 2017.

Normkritiskt förhållningssätt Arbetet med att tydliggöra normkritiskt förhållningssätt påbörjas på skol- & arbetslagsmöten under läsåret.

OmklädningsrumDet ska alltid vara vuxennärvaro i omklädningsrummen före och efter idrott.Eleverna har bestämda hängare. Se även ”omklädningsrum” – Förebyggande arbetet

Skola – fritids; tid för samtal & gemensamt förhållningssättSkola – fritids strävar efter att ha ett långsiktigt gemensamt förhållningssätt och försöker alltid, vid behov, hitta gemensam formell samtalstid.

Klassråd & elevrådElevrådsarbetet, en gång per månad, förbereds med bestämda frågor i klassråden. Pedagog deltar i elevrådet, protokoll skrivs och mailas till klasserna och rektor. Klassernas elevråds-representanter återger vad som sagts på elevrådet. Elevrådets och klassrådets roll är att vara en del av skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare, vilket ska tydliggöras för eleverna.

UtvecklingssamtaletEn del av utvecklingssamtalet ägnas åt elevens trivsel och trygghet i skolan.

6

TrivselaktiviteterKlasserna/grupperna arrangerar olika trivselaktiviteter i sina klasser.

SkolsköterskanSkolsköterskan är i sitt grundschema tillgänglig på skolan alla dagar utom hela tisdagen och onsdag förmiddag. När skolsköterskan inte är tillgänglig finns alltid tydlig information på skolsköterskans dörrar.

EvenemangsgruppEvenemangsgruppen planerar trivselaktiviteter för hela skolan (särskolan och grundskolan) t.ex. Luciafirande, FN-program, jul-avslutning, vårfirande, skolstart och skolavslutningsdag.

Mariedals Skol-IFSkolidrottsföreningen, Mariedals Skol-IF är ett samarbete mellan föreningslivet, vårdnadshavare och idrott i skolan. I styrelsen sitter pedagoger och vårdnadshavare.Mariedals Skol-IF ordnar i samarbete med andra föreningar idrottsaktiviteter på eftermiddagstid och lovdagar.

2. Elever och personal har förståelse för och respekterar varandras olikheter och förutsättningar.

Skolans Värdegrunds-grupp formulerar ramarna för skolans gemensamma fortsatta värdegrunds-arbete.

Anpassningar har gjorts för elever med olika funktionshinder. Några lokaler har t.ex. ljud-anpassats och ett klassrum har extra stora bild-stöd på väggen.

Det dagliga arbetet ska genomsyras av gemensamt förhållningssätt och diskussioner om normer, attityder och språkbruk, om hur vi är mot varandra.

Alla elever är allas elever. Eleverna bör ha en relation till alla vuxna på skolan. Skolan planerar olika aktiviteter som främjar detta.

På klassråd och elevråd samt vid andra undervisningstillfällen ska eleverna ges tillfälle att samtala om hur vi är mot varandra; om normer, attityder, språkbruk, om hur relationer vårdas och om hur vi har det i klasserna. Begrepp som trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa ska fortsätta vara samtalsämnen i klassernas värdegrundsarbete.

På skolans årskurs-möten lyfts frågor om hur det fungerar i klasser och grupper, utifrån normer, attityder och diskriminerings-grunder. SPSM:s (Specialpedagogiska

7

skolmyndigheten) material kan vara ett stöd vid utformandet av den sociala, fysisk och pedagogisk miljön.

Samarbete mellan särskola och grundskola där elever och personal träffas i spontana och i planerade möten ska fortsätta.

UtvärderingUtvärdering sker i maj 2018.

6. KartläggningMetodTrygghets- & trivsel-undersökning med hjälp av ”hus-modellen”, där eleverna även får förutsättningar att förtydliga sig muntligt. De områden som berörs i kartläggningen är elevernas upplevda trygghet och trivsel i ute- och innemiljön. På utvecklingssamtal kommuniceras också elevernas trygghet och trivsel.

Fritidshemmens trivselenkät som elever och vårdnadshavare svarar på varje läsår, ger underlag för verksamhetens fortsatta arbete kring trivsel och trygghet

Lå 2016–17. Kort sammanfattning av kartläggningsresultat:I alla redovisande klasser markerar någon eller några elever på kartorna att det finns någon plats eller platser inom skolområdet som de upplever som otrygga. Skolan har tidigare bemött uttryck för otrygga platser med främjande och förebyggande åtgärder vilket också bedöms ha haft positiv effekt. En f- klass redovisade ”inga speciella otrygga ställen men många trygga och roliga platser”. Elever kan dock känna sig otrygga eller obekväma tillsammans med vissa andra elever eller vuxna. De kan undvika platser där de befarar att andra kan vara dumma mot dem. Sådana eventuella samband framkommer ibland i kartläggningen. Plats-oro kan också bero på att man t.ex. kan ramla av gungan eller att det kanske finns ormar eller att man har sett en spindel på någon plats. Oftare är dock orsaken att man är rädd för t.ex. konflikt, bråk, eller att någon ska komma in när man är på toan.

Skolan bedöms ha bra överblick över vilka platser som återkommande är kritiska platser. Husmodellen bedöms vara ett bra kartläggningsredskap som belyser och sammanfattar enskilda elevers trivsel för klasslärarna.

Skolpersonalens ständiga dilemma vid konflikthanteringar är att räcka till för både klass och enskilda elever. Vi måste fortsätta att tänka på att hjälpa varandra.

8

7. Det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja/förhindra risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, hålla fokus på alla elevers lika rättigheter och möjligheter och omfattar det som i vår kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Skola och fritids planerar ett förebyggande utomhus- & inomhusarbete. Varje klasslärare/arbetslag ansvarar för att analysera behov som är specifikt knutna till den egna gruppen samt sätta in åtgärder.

MålAlla elever känner sig trygga överallt i skolan på skoltid och fritidstid.

Kritiska platser:Kritiska platser ute för några elever:

Fotbollsplanen, borgen, kompisgungan, skogen Nytt: skolbussen

Kritiska platser inne för några elever: Omklädningsrum/dusch, toaletter, hallen utanför slöjden, matsalen (trygg men

högljudd)

Förebyggande åtgärder:

SkolgårdsgränsenSkolgårdsgränsen är markerad med röd färg runt trädstammar / röda rundlar i träden. På var sida om trappan mot Sörse markerar även muren gräns (Carina E ansvarar för markeringarna). Alla klasser ”går gränsen” första skoldagen då särskilt gränsmarkeringen i skogen bredvid fotbollsplanen förtydligas.

Trivselledare (TL)Se beskrivning ovan av trivselledare: 6 Det främjande arbetet.Det finns organiserade lekar att delta i ute på rasterna.

Fotbollsplanen Regler: se bilaga.Det är fortfarande önskvärt att ringsignalen har högre volym.

9

Borgen och gungorna, kompisgungan och övriga lekredskap på skolgårdenSe bilaga: ”Detta gäller på skolgården” Regler för borg och gungor är anslagna i skolbibliotekets fönster. Regler för kompisgungan är anslagna i dörr/fönster nära kompisgungan. Regler för gungbrädan finns anslagna i ett fönster nära gungbrädan.

Långa rutschkanan Ett åk i taget.

King-rutorna Regler för King-lek finns anslagna på biblioteks-fönster.

Norra C-hus-gaveln och öst-sidan på C-huset Används som bandy- & fotbollsplaner

Cykelparkeringar Det är förbjudet att vistas på cykelparkeringarna under skoltid och fritidstid.

SkolbussenBussvärdar tar emot och lämnar elever, enl. buss-schema, vid skolbussen. Morgon-buss-värdarna kollar med busschaufförerna hur ordningen varit och em-bussvärdarna går med in i bussen och påminner om säkerhetsbälten och påfyllning framifrån och bakåt.

MatsalTre matsals-sittningar: 1: Särskolan, 2: f – 1, 3: 2 – 3. Klasserna går med tidsintervall till och från matsalen för att undvika köbildning. Matsals-taket är sänkt för ljudanpassning. Avgränsande skärmar är uppställda på strategiska platser för att avskärma och dämpa

ljudnivån. Eleverna har bestämda platser i matsalen både på skoltid och fritidstid. Elevrådet har beslutat om 5 minuter tyst 5-minuters timglas, som vuxna ansvarar för, finns på borden (F-1 och 2-3 avgör vid

skolstarten när timglasen börjar användas) Pedagogerna uppmanar eleverna att sänka rösterna. Klasserna har samtal om bordsskick och om hur man ska uppföra sig i matsalen så att det

blir trivsamt där. Årskursmöten, klassråd, elevråd, värdegrundsgrupp ansvarar för skolans fortsatta

diskussioner om hur vi ska hitta bra sätt att dämpa ljudmiljön i matsalen. Matrådet träffas regelbundet och tar upp frågor om matsalsmiljön.

10

Omklädningsrum och idrottshallDet ska finnas vuxna, enligt schema, före och efter idrott i omklädningsrummen. Eleverna ska ha bestämda hängare. Vid behov är det två vuxna med på idrottslektion. Klasserna ska (återkommande) ha samtal om hygien/uppförande i gemensamma utrymmen

Kapprummet utanför matsalen Det ska stå en vuxen och ta emot i dörren in till matsalen.

Kapprummet i C-husetLärare och fritidspersonal i C-huset ansvarar för att ordningen i C-husets kapprum ses över och satsar på intensiva punktinsatser och upprättar ansvarsområden för ordningen.

ToaletternaAlla toaletter är tillgängliga för både pojkar och flickor. Toapapper ska alltid finnas, lokalvårdarna ska fylla på i förråd som skolpersonal har tillgång till. Alla toaletter är utrustade med hasp/krok. Klasserna ska prata om hygien och hur vi håller ordning på toa.

BiblioteketKlasserna ska återkommande samtala om hur vi tar hänsyn till varandra samt hjälps åt att hålla ordning i biblioteket.Ny ansvarsgrupp startar: Biblioteksgruppen.

Korridoren förbi bibliotek och klassrum & ”Havet”Klasserna och elevrådet samtalar om hur vi tar hänsyn till varandra inne i korridoren och i ”Havet”. Lärare och fritidspersonal klargör för eleverna när det är okej att de använder korridoren, som också utnyttjas som arbetsplats för elever utanför klassrummen. Skärmar är uppställda på strategiska platser.

UtvärderingSkolans värdegrundsgrupp ansvarar för att kartläggning med ”husmodellen” sker i april 2018 och utvärdering sker i maj 2018.

11

8. Rutiner för akuta situationer

Policy:

Nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på Mariedalsskolan.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling:

Vår kartläggning är ett grundläggande verktyg för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Personalen befinner sig på, och har uppsikt över, de platser där eleverna befinner sig. Personalen uppmuntrar elever till dialog och att känna tillit att berätta om något händer

Personal som elever och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till:

Alla pedagoger ansvarar för kontakten med vårdnadshavare för de barn som är knutna till sin klass/avdelning.Vårdnadshavare kan även vända sig direkt till rektor, skolsköterska eller kurator.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever/barn.

Vid upptäckt av kränkande behandling:All personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att samma dag som händelsen uppmärksammas, anmäla detta till rektor (Skollagen (2010:800) 6 kap 10 §).

Rektor ska, senast två arbetsdagar efter att rektor fått kännedom om det inträffade, anmäla händelsen till förvaltningschefen som i sin tur vidarerapporterar anmälan till barn- och utbildningsnämnden vid nästkommande sammanträde.

Personal ingriper omedelbart vid upptäckt av kränkning Upplyser barnet/eleven att det är en kränkning och inte okej Personal samtalar enskilt med berörda elever där de får möjlighet att berätta sin syn på

saken Samtalen dokumenteras. Informerar den pedagogiska personal som är kopplad till eleven Personal informerar samtliga vårdnadshavare Personal anmäler till rektor på blankett ”Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor”

Rektor gör anmälan till huvudman Åtgärder sätts in riktade till såväl den elev som blivit utsatt som till den/dem som utövat

kränkningen, t.ex.o uppföljande samtal med barn eller elever och vårdnadshavare utifrån behov

dokumenteras och lämnas till rektoro observationer vid olika tillfällen

12

o förändring i och av grupper o hjälp av skolkurator och skolpsykolog o vid behov upprättas åtgärdsprogram (3 kap. 8 och 9 § skollagen)

Om problemet kvarstår görs eventuellt en anmälan till sociala myndigheter.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev/barn kränks, diskrimineras av personal: Den som ser att en elev blir kränkt av personal agerar omedelbart Tala om för berörd personal om att det är förbjudet enligt diskrimineringslagen Anmälan sker direkt till rektor som ansvarar för utredning av händelsen Information och samråd ska alltid ske med huvudman Rektor meddelar samtliga berörda vårdnadshavare. Rektor kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med

samtliga berörda vårdnadshavare.

Om en elev eller grupp känner sig kränkt eller diskriminerad av vuxen kan den direkt vända sig till rektor, skolsköterska, kurator eller annan vuxen på skolan som de inblandade har förtroende för.

Det finns dock befogade tillsägelser. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.

Rutiner för uppföljning:

Under utredande samtalen dokumenteras beslut om: hur åtgärder följs upp tid för utvärdering

Om åtgärder varit otillräckliga tas beslut om genomförande av andra eller kompletterande insatser till dess att situationen är varaktigt löst.

13

9. Litteratur & webbFörebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i skolan (DO, BEO och Skolinspektionen)

Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverkets Allmänna råd)

Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändring (2010) Frida Darj och Janne Bromseth (red). En antologi med texter av olika författare som arbetar inom olika områden med normkritisk pedagogik.www.bjorkmanspedagogiska.se

14

Bil: 1 Skolans ordningsregler

Skolans gemensamma ordningsregler

Vi är snälla mot varandra. Vi säger STOPP och SLUTA till bråk och

skojbråk. Vi går inomhus. Vi leker inom skolgårdens gränser. Vi lämnar pinnarna i skogen. Vi är rädda om allas saker. Vi låter stenmuren vara ifred. Vi städar efter oss, både inomhus och

utomhus. Vi leker gärna i snön men kastar inte snöboll

på skolans område. Sparka inte fotboll mot husväggarna. Vi följer de speciella regler som finns kring

skolgårdens fasta lekredskap och fotbollsplanen. Se dokumentet ”Detta gäller på skolgården”.

15

Bil: 2Detta gäller på skolgården

Detta gäller på skolgården

Kompisgungan Gunga och ha kul, max 5

barn i gungan. ”Gungtiden” är 4 min. Vi går av när gungan har stannat. Digital klocka som visar tiden finns uppsatt i fönster.

Borgen Vi är inte ovanpå

”kryptunneln”. Stå i kö för snurrgungan. De barn som inte kan

använda vanliga gungor har förtur till den blå gungan.

Den blå gungan får inte snurras.

På lunchrasten och under fritids så är det ok att leka jagalekar.

Gungbrädan Max 4 stycken på

gungbrädan. Ej tillåtet att hänga

under gungbrädan.16

LångarutschbanaEtt åk i taget. Starta när rutschkanan är tom.Fotbollsplanen

Lag Indelningen av lagen gör rastvakten. Gympaband ska användas för att markera de olika lagen. Rastvakten vid

fotbollsplanen ansvarar för banden. Banden hänger i skjulet närmast fotbollsplanen.

Handlingsplan vid konflikter Vid konflikter på fotbollsplanen är det rastvakten som tar beslut om en elev ska bli

avstängd. Rastvakten ansvarar för att informera klassläraren om händelsen. Klassläraren skriver upp elevens namn på whiteboarden i personalrummet. Klassläraren beslutar hur länge eleven är avstängd.

Schema över när årskurserna har tillgång till fotbollsplanen.

Bil: 3 Lagar och förordningar

Diskrimineringslagen (2008:567)Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller utryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (diskrimineringsgrunderna).

17

tidMån Tis Ons Tors Fre

9.30-10.00 2 2 3 2 311.40-12.00 F-1 F-1 F-1 F-1 112.00-12.20 3 3 2 3 2

Enligt 3 kap. 16§ ska en utbildningsanordnare varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för eleverna (likabehandlingsplan) dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska redogöra för vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Nästa års plan ska redovisa hur de planerade åtgärderna har genomförts.

Fr.o.m. 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen; d.v.s. bristande tillgänglighet av fysisk, pedagogisk samt social miljö ses som diskriminering i grundskolans alla skolformer och innefattar såväl undervisning som lokaler. Den fysiska miljön ska vara anpassad efter elevens enskilda behov. Tillgänglighet i den pedagogiska miljön innebär att verksamma i skolan ska ha kunskap om alternativa verktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Det handlar också om social tillgänglighet så att alla elever kan delta i alla aktiviteter. Se alternativ för att stärka elevers delaktighet och ha respekt för individen istället för att acceptera hinder som utestänger. Ett främjande arbetet innebär anpassning av den fysiska, pedagogiska eller sociala miljön så att alla elever kan delta i undervisning eller annan aktivitet i skolan.

Skollagen (2010:800)Kapitel 6 har till ändamål att motverka kränkande behandling av elever.

Enligt 6 kap. 8§ ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever (plan mot kränkande behandling) samt redogöra för vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Nästa års plan ska redovisa hur de planerade åtgärderna har genomförts.

Förordningen (2006:1083) om elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandlingPlanerna ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna.Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Enligt läroplanen, Lgr11, är arbetet med att förmedla skolans värdegrund en del av arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter samt en del av arbetet med att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Bil: 4Definitioner

Diskrimineringsgrunderna är kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller trosuppfattning funktionshinder

18

sexuell läggning ålder bristande tillgänglighet

ingår som en form av diskriminering i diskrimineringslagen

Diskriminering innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. Huvudman eller personal kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker elevers värdighet.

Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Begreppet mobbning används inte längre i författningarna (enligt ”Skolverkets allmänna råd ang. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”).

Diskriminering, trakasseri eller kränkning kan vara: utförd av en eller flera, riktad mot en eller flera synlig eller dold, i verkligheten och på sociala medier fysisk; knuffar, slag verbal; nedsättande tilltal psykosocial; utfrysning, ryktesspridning, blickar, förlöjligande, hot text- och bild; klotter, brev, lappar, sms, mms, e-post

All personal som får kännedom om att ett barn/elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig

Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier till

förskolechef/rektorDatum

19

att, samma dag som händelsen uppmärksammas, anmäla detta till förskolechefen/rektorn (6 kap 10 § Skollagen (2010:800)). Förskolechef/rektor ska, senast två arbetsdagar efter att förskolechef/rektor fått kännedom om det inträffade, anmäla händelsen till förvaltningschefen som i sin tur vidarerapporterar anmälan till barn- och utbildningsnämnden vid nästkommande sammanträde. PersonuppgifterBarn/elev för- och efternamn     

Personnummer (6 siffror)     

Förskola/skola     

Avdelning/klass     

Datum då kränkning/kränkningar inträffade     

Bedömning av händelsenFör definition av innebörden av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling hänvisas till Skolverkets allmänna råd.Diskriminering utifrån

Kön Funktionshinder Ålder Sexuell läggning Etnisk tillhörighet Könsöverskridande identitet/uttryck Religion/annan trosuppfattning

Trakasserier utifrån

Kön Funktionshinder Ålder Sexuell läggning Etnisk tillhörighet Könsöverskridande identitet/uttryck Religion/annan trosuppfattning

Sexuella trakasserier

Kränkande behandling

Kort beskrivning av det inträffade     

Vem har utfört handlingen

Barn/Elev

Personal

Rektor/förskolechef

Underskrift

20

Datum för anmälan till förskolechef/rektor     

Namnteckning Namnförtydligande     

21