Embed Size (px)
Citation preview
Åsaskolans
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2016
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Fritidshem och Grundskola
Ansvariga för planen:Rektorer för ÅsaskolanPia Hjertström, Fredrik Andreasson, Ulrika Jansson
1
Innehållsförteckning1. Åsaskolans vision sid. 32. Åsaskolans kärnvärderingar sid. 43. Inledning och syfte sid.54. Framtagande av plan sid. 65. Utvärdering sid. 76. Främjande arbete sid. 107. Kartläggning sid. 168. Förebyggande åtgärder sid. 179. Rutiner för akuta situationer sid. 2010. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever sid. 2111. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal sid. 22 12. Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningar inte upphör sid. 2313. Rutiner för dokumentation sid. 2414. Definitioner av begrepp sid. 2415. Bilaga 1 Kartläggning sid. 2716. Bilaga 2 Händelserapport sid. 2817. Bilaga 3 Incidentrapport sid .32
2
ÅSASKOLANS VISION
På Åsaskolan har vi ett positivt, tryggt och tillåtande klimat. Här uppmuntras alla att föra fram sina åsikter, att prova sina idéer och att ta ansvar för sitt livslånga lärande. För att lära och komma vidare låter vi eleverna prova och prova igen så att de får möjlighet att lyckas.
Vi har ett positivt förhållningssätt till elevernas idéerVi tar tillvara på och uppmuntrar elevernas kreativitet och nyfikenhet genom att vara lyhörda och ha ett positivt förhållningssätt till deras idéer. Vi ser möjligheter istället för hinder. För att kunna förverkliga elevernas idéer samverkar vi ofta med andra delar av samhället, exempelvis åker vi på studiebesök och använder oss av de kontakter in i arbetslivet som föräldrarna har. Detta gör Åsaskolan inspirerande och positiv att lära och arbeta i.
En väl fungerande organisation skapar trygghetVi arbetar i en väl fungerande organisation och är indelade i arbetslag F-3, 4-6 och 7-9. I varje arbetslag är eleverna uppdelade i ett antal mindre grupper för att skapa trygghet och en bra miljö att lära i. På så sätt kan vi också på ett tidigt stadium identifiera enskilda elevers behov av hjälp och stöd och fördela resurserna efter de behov som finns.
Alla elever får utvecklas efter sina förmågorVi har tydliga rutiner för hur återkoppling i elevärenden ska ske, vem som ansvarar för vad och vilka resurser som ska sättas in. Kommunikationen mellan pedagoger och elevhälsoteamet är snabb och tydlig. Alla elever på Åsaskolan ges därmed möjlighet att utvecklas efter vars och ens bästa förmåga – för att lära, för att lyckas, för att trivas och för att känna sig trygg, sedd och lyssnad på.
Ledningen ger personalen goda förutsättningarSkolans ledning arbetar efter en tydlig struktur och verkar aktivt för att skapa goda förutsättningar för personalen. Det finns tid och möjlighet för pedagogiska samtal och reflektion i alla led – pedagoger emellan, mellan pedagoger och elever samt mellan pedagoger och ledning. Personalen har även tid till individuell planering, samplanering med kollegor och tid för gemensam bedömning av elevresultat – allt för att skapa den bästa skolan för eleverna, där deras lärande och resultat står i fokus.
Ledningen är delaktig i den vardagliga verksamheten. Detta ger dem möjlighet att få ett tydligt grepp om verksamheten och att ge respons och återkoppling till pedagogerna på ett positivt sätt. Skolan främjar personalens välmående i form av återkommande sociala aktiviteter med inslag av friskvård.
Vår information är alltid uppdateradVi kommunicerar information och idéer med elever och föräldrar via en användarvänlig digital plattform. Skolans hemsida är vårt ansikte utåt. Den är ständigt uppdaterad med aktuell information om vår verksamhet.
Skolledning och Personal
3
Åsaskolans kärnvärderingar
På Åsaskolan tror vi på DIG och DIN förmåga Det visar vi genom att: - Vi ger varandra feedback - Vi stöttar och hjälper varandra - Vi ger varandra beröm
Goda relationer med ömsesidig respekt.Det visar vi genom att: - Vi finns till för varandra och hjälper varandra - Respektera alla oavsett kön, ålder, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet
Acceptans för varandras olikheter.Det visar vi genom att: - Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade - Alla får säga vad de tycker och vi tycker alla åsikter är viktiga - Vi behandlar alla lika
4
Inledning och syfte
Varför behövs en plan?
Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
I läroplanen konkretiseras den värdegrund som ska genomsyra allt vi gör i skolan:Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Skolinspektionen, via Barn och elevombudet (BEO)(www.skolinspektionen.se/beo) och Diskrimineringsombudsmannen (DO) (www.deo.se) är de två myndigheter som ser till att lagarna kring likabehandling följs. Det är till dessa myndigheter en elev eller förälder kan vända sig om man tycker att skolan inte följer lagen trots att man har påpekat det. På myndigheternas respektive hemsida kan du läsa mer om lagarnas och kraven på skolans likabehandlingsarbete.
Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. Det är alla vuxnas ansvar i skolan att levandegöra likabehandlingsplanen i vardagen, främja likabehandling genom ett målinriktat arbete, förhindra kränkningar och, om det redan har hänt, agera om någon blir kränkt. Även om ansvaret ligger hos de vuxna som arbetar i skolan behövs allas medverkan för att skolan ska bli en plats där alla kan känna trygghet, trivas och utvecklas. Elevers och föräldrars medverkan är därför ovärderlig! Detta återkommer vi till i planen.
Denna plan mot kränkande behandling och diskriminering har syftet att skapa större trygghet för elever, föräldrar och personal på följande sätt:
För elever:
genom att den beskriver vilken skolmiljö du har rätt till, vill vi att du ska känna dig trygg och att du ska ha likvärdiga möjligheter som andra elever på skolan oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
genom att den visar hur rutinerna ser ut om du skulle anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, så att du kan vara trygg med att dina rättigheter tas tillvara och att du får hjälp
5
För föräldrar:
genom att den beskriver vad du kan förvänta dig av skolan gällande likabehandling och förebyggande arbete mot kränkningar, samt hur du kan vara med och påverka arbetets utformning
genom att du får reda på vem du kan vända dig till om du känner oro för ditt barn i skolan och du vet vad som händer om du anmäler diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
För personal:
genom att den beskriver planen för vårt värdegrundsarbete under året, så att vi kan arbeta mot gemensamma mål, prioritera och följa upp arbetet
genom att den tydliggör hur du ska agera om kränkningar sker.
Framtagande av planen
Eleverna har varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom att de besvarar en trivselenkät en gång per läsår som sedan analyseras av trygghetsgruppen. I denna trivselenkät finns det utrymme för eleverna att komma med förslag till förändringar och synpunkter. Resultatet av denna analys står till grund för framtagandet av den nya planen.
Vårdnadshavarna blir delaktiga i framtagandet av planen genom att den presenteras och diskuteras med föräldrarådet. Föräldrarna ger synpunkter och kommer med förslag inom ramen för skolans föräldraråd.
Förankring av planen Läsåret startas upp med att pedagogerna för dialog om likabehandlingsarbetet och planen med eleverna. Likabehandlingsplanen lyfts vid höstens föräldramöten. Planen lyfts och förankras i klassråd/elevråd, Lilla Trygghetsgruppen, föräldrarådet samt i de olika arbetslagen vid en arbetsplatsträff. Nyanställda informeras om likabehandlingsarbetet av rektor.
Om någon kränkning sker ska eleverna göras medvetna om att det är likabehandlingsplanen som skolans personal följer under ärendets gång.
GiltighetstidPlanen gäller från 2016-01-01Planen gäller till 2016-12-31
6
UtvärderingFormer för utvärdering av planenArbetslagen utvärderar planen mot diskriminering och kränkande behandling på en arbetsplatsträff. Eleverna (åk f-9) har utvärderat det sociala klimatet och deras upplevda trygghet genom skolans trivselenkät. Lilla Trygghetsgruppen har utvärderat sin verksamhet. Elevrådet år 7-9 har utvärderat trivsel och trygghet på Åsaskolan. 2016 års plan ska utvärderas på samma sätt. Årets plan ska utvärderas senast 2016-12-31. Ansvarig för att planen utvärderas är rektor.
Utvärdering främjande insatser hela Åsasskolan 2015Stora trygghetsgruppen har under läsåret haft kontinuitet i sina träffar, det har fungerat bra. Varje vecka har det lyfts enskilda ärenden som sedan fördelats hur de ska behandlas. Vi har följt ärendegången mer tydligt i likabehandlingsplanen under året än tidigare. Några arbetslag efterlyser en genomgång av ärendegången när ett ärende anmäls. Det gäller både hur ärendet behandlas och vad som händer efteråt.
Personalen generellt har blivit bättre på att anmäla ärende. Eventuellt kan det bero på att vi infört den enklare varianten med incidentrapport. Incidentrapport är en enklare variant av en händelserapport där man inte behöver skriva lika mycket.
Vi har utsett ytterligare en representant för 4-6 i Trygghetsgruppen. Däremot har vi tappat representanter för äldre årskurser. Vi ser att vi har behov av två representanter från äldre årskurser. Fast möteordförande har fungerat väl. Vi har utvecklat en kartläggningsmetod, där Trygghetsgruppen kommer ner som samlad grupp och intervjuar samtliga elever i klassen för att kartlägga kränkningar och ev mobbing som kan vara svår att få grepp om. Trygghetsgruppen behöver utveckla återkopplingen till berörda personer kring det som kartläggningen visade samt fastställa en förslagsbank på åtgärder som kan vidtas vid behov.
Ordningsregler och kärnvärderingar är fysiskt synliga i verksamheten genom att vi har tavlor i varje klassrum. Kärnvärderingarna behöver bli mer levande i det dagliga arbetet. Elevenkäten i år 7-9 visar att 87 % av eleverna känner till ordningsreglerna och 76 % av eleverna känner till kärnvärderingarna. Av eleverna i år 4-6 känner 82 % till ordningsreglerna 48 %. Eleverna ger uttryck i fritextsvaren att en del lärare inte följer ordningsreglerna tillexempel när det gäller skojbråk.
Schemalagd tid har avsatts för faddergruppsträffar. Förskoleklassen och årskurs 6 beskriver att det har uppskattats. Eleverna lär sig namnen på varandra och hejar spontant. Tre personalgrupper lyfter att det finns behov av mer planering för fadderdagarna. Två grupper lyfter att det behövs mer personal vid genomförandet. Ingen lyfter att det är en aktivitet med negativ påverkan. Någon grupp föreslår att vi ska ha en medveten strategi när vi väljer vilka årskurser som tillhör samma faddergrupp. Ett förslag framkom att man ska ha ett bestämt övergripande tema för hela terminen för faddergruppsträffarna. Flertalet grupper önskar ett innehåll som inte är styrt från ledningen.
Rastaktiviteter en uppskattad och bra aktivitet. Det finns önskan om att det borde vara oftare och en särskild rastaktivitet även för 4-6. Det finns schemalagda rastvärdar och bussvärdar, vårdnadshavare lyfter att rastvärds system behöver utvecklas specifikt vid omklädning till idrotten. Något arbetslag önskar att schemaläggningen av rastvärds tid ses över. När det är
7
personal är bussvärd önskar eleverna att personalen rör sig mer över hela bussområdet och inte står still vid en hållplats.
Elevrådet träffas 2 – 3 gånger per termin och eleverna berättar att stämningen har blivit mer positiv, elevrådet gör positiva rundan. Elevrådet har drivit aktiviteter som blivit uppskattade. Elevrådet kan utveckla att återkoppla till klassen och klassen sina tankar till elevrådets representanter.
Personal önskar tätare återkoppling vad lilla Trygghetsgruppen har kommit fram till på sina möten.
Utvärdering av det främjande arbetet 2015 årskurs 4-6 & 7-9Skolcafé – Fungerar mycket bra och bättre än förra läsåret pga. bättre verksamhet och lugnare elevunderlag. Årskurs 6 bör få fler möjligheter att gå till caféet eftersom det finns dåligt med annan rast verksamhet. Skolvärdinnan behöver få mer tid till att hålla mer generösa öppettider och att skolvärdinnan finns där för eleverna. De vuxna som finns i caféet kan sprida sig mer och går runt i Portalen.
Elevens val – Lärarna styrde upp elevens val mer under vårterminen, det var lärarna som höll i kurserna. Det upplevdes av lärarna att det fungerade bättre. Eleverna upplever att de inte får välja eftersom lärarna sätter ramarna. Då 4-6 inte har varit med 7-9 på elevens val känner de att 7-9 tar alla praktiskt estetiska lärarna.
Strukturer för lektionernas uppstart och avslut – Det har fungerat bra, men man måste anpassa det till elevgrupp och ålder. Kan vara lämpligt att man gör samma i t.ex. de homogena arbetslagen.
Gemensamma aktivitetsdagar – Det är viktigt att utflykter/aktiviteter genomförs. Det bör finnas en speciell aktivitet knuten till varje årskurs. Traditioner är viktiga för skolan. Det hade varit trevligt om vi hade fler aktiviteter för hela skolan, t.ex. en dag då alla klär ut sig.
Samarbete med fritidsgården – Det har förekommit samarbete mellan fritidsgården och årskurs 8 för att stärka vi-känslan och det sociala samspelet mellan eleverna. Samarbetet bör utökas med fritidsgården i alla årskurser 4-9.
Rastverksamhet bör läggas till som en främjande insats 4-6.
Fritidshemmen 2015I samlingen tränar vi tillsammans på att lyssna på varandra. Alla elever är olika. Vissa behöver hjälp med att våga ta plats och andra behöver hjälp med att stå tillbaka lite grann. Eleverna är delaktiga och får vara med att påverka. Vi ser och uppmärksammar varje elev. Vi har ett medvetet inkluderande förhållningssätt till eleverna. Alla ska få vara med och ingen ska känna sig utanför. Vissa aktiviteter är styrda av oss pedagoger och andra leder eleverna själva.
Vi löser konflikter med eleverna direkt. Alla får vara delaktiga och komma till tals och tillsammans lösa konflikten. Vi har intervjuat eleverna för att kartlägga trivsel och mående. Det är lite olika hur vi gör på de olika avdelningarna. Vi borde samordna frågorna och få mer tid för utvärdering.
8
Utvärdering F-3 2015Övergången mellan förskoleklass och skola underlättas genom att fritidspersonalen följer eleverna till årskurs ett. På det sättet känner sig eleverna mer trygga vid övergången till ny verksamhet. Både ordningsreglerna och kärnvärderingarna finns uppsatta i klassrummen. De tas upp med jämna mellanrum. De klasser som har egna ordningsregler har utgått från skolans egna regler.
F – klassen har arbetat med att skapa en gemensam värdegrund. Eleverna var m aktiva och delaktiga i den värdegrund vi tillsammans arbetade framPå rasterna är vi många vuxna ute och vi arrangerar aktiviteter utifrån barnens intressen just nu och det fungerar väl. De små barnen är med som observatörer i elevrådet och de växlar varje gång så alla som vill får chansen att prova på. Det har varit oerhört positivt och barnen får en inblick i hur elevrådsarbetet fungerar.
”Före rasten samtal” görs på lite olika sätt i klasserna och det vi ser är att de görs efter behov. Vi kan utveckla att de ska ske med kontinuitet.
Utvärdering av Förebyggande arbete hela Åsaskolan 2015Arbetet med skiljeväggar är på gång och vi väntar på montering från fastighet. Vi kommer att utvärdera hur eleverna uppfattar duschutrymmena utifrån att skiljeväggar monterats. Pedagoger på Åsaskolan visar större medvetenhet vi gruppindelningar, det är allt mer sällan gruppindelningar sker slumpvis.
Toaletterna städas oftare. Kan dock fortfarande upplevas som obehagliga av eleverna.
Trygghetspromenad har f- klasserna i starten av varje läsår. Utifrån trygghetsundersökningen bemannar vi extra på gården om det behövs. Före-rasten-samtal har gjorts till och från under året. Det fungerar till viss del men är svårt med de minsta barnen då de är så flyktiga och ombytliga i sin lek.
Före och efter rasten samtal har inte förekommit i alla klasser. Vissa klasser har använt detta som en modell för att öka elevernas trygghet och trivsel i samband med rast och då har det fungerat bra. Arbetar med att hitta rastaktiviteter som engagerar barnen.
Händelserapporten har kompletterats med en incidentrapport med gott resultat, fler incidenter anmäls och bearbetas i trygghetsgruppen.
9
Främjande insatser hela Åsaskolan 2016Namn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktStora Trygghetsgruppen Att alla elever
på skolan ska känna sig trygga. Motverka diskriminering och kränkande behandling på skolan.
Stora Trygghetsgruppen träffas varje vecka och lyfter enskilda fall samt det främjande och förebyggande arbetet. Leder arbetet med Lilla Trygghetsgruppen.
Rektor
Stora Trygghetsgruppen
Pågående arbete. Utvärderas vid årets slut.
Utveckla Stora Trygghetsgruppens arbete
Att gruppens arbete ska bidra till att fler elever upplever Åsaskolan som en trygg skola.
Utse personal representanter två från 4-6 och 7-9 från ht 16
Bli tydligare i ärendegången vid kränkning.
Rektor
Stora Trygghetsgruppen
Pågående arbete. Utvärderas vid årets slut.
Ordningsregler/Kärnvärderingar
Skapa trygghet och ett positivt klimat på skolan. Alla ska känna till våra ordningsregler och kärnvärderingar.
De ska levandegöras i vardagen med tyngdpunkt på kärnvärderingarna.
Samtliga medarbetare på skolan.
Pågående arbete. Utvärderas vid läsårets slut.
Faddergruppsverksamhet Skapa trygghet, förståelse och gemenskap över åldrarna. Från F klass till årskurs 9. Bibehålla och skapa aktiviteter som ökar trivseln på skolan.
Schemalagd tid avsätts för planering och genomförande av faddergruppsträffar.
Rektorer tillsammans med mentorer.
Avsatt tid under tid under läsår, två tillfällen per termin.
10
Rastaktiviteter Att det erbjuds en meningsfull rasttid med vuxenledda aktiviteter där eleven kan känna delaktighet och positivitet.
Planerad och regelbunden verksamhet.
Rektor
Aktivitetsvärdar
Cafévärdinna
Pågående
Arbete under läsåret. Utvärderas i årets slut.
Rastvärdar/Bussvärdar Skapa trygghet genom vuxennärvaro
Schemalagda rastvärdar och bussvärdar som är aktiva och placerar sig där det finns behov. Som rastvärd agerar man förebyggande samt vid situationer som uppstår.
Rektor
Rastvärdar och bussvärdar
Pågående Utvärderas vid läsårets slut.
Elevråd Skapa delaktighet och främja det demokratiska inflytandet.
Vi har ett elevråd F-3 ett för 4-6 och ett för 7-9. Elevråden leds av pedagoger. Rektor medverkar. I åk 7-9 finns ett samarbete med fritidsgården.
Rektor Ansvariga pedagoger
Pågående. Möten en gång per månad. Utvärderas vid läsårets slut.
Lilla Trygghetsgruppen Skapa trivsel och en god atmosfär på skolan. Att eleverna blir sedda och lyssnade på.
Två representanter från varje klass i åk 3-9 träffas regelbundet för att diskutera läget på skolan och ta fram positiva saker att lyfta i klasserna och på skolan generellt.
Personal representanter från Stora Trygghetsgruppen.
Gruppen träffas en gång i månaden. Arbetet utvärderas i samband med att en ny plan tas fram.
11
Ömsesidig respekt Alla elever ska känna att de blir väl bemötta oavsett etnisk härkomst.
Ett gemensamt arbete över hela skolan utifrån att skapa en gemensam förståelse för och ett bra bemötande av varandra oavsett etnisk tillhörighet.
Rektor Ht 2016
Främjande insatser förskoleklassen
Namn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktUtveckla arbetet kring likabehandling
Förankra och levandegöra skolans värdegrund genom använda delar av likabehandlingsplanen.
Kontinuerligt under året arbeta med värdegrunden.
Pedagoger F-klass
Pågående arbete. Utvärderas vid årets slut.
Plan för övergång mellan förskola och skola
Att eleven ska känna sig trygg vid övergången till ny verksamhet.
Planen som finns hålls aktuella av berörda pedagoger. Planen följs upp och utvärdas årligen.
Rektor
Berörda pedagoger
Kontinuerligt arbete.
Klassregler Skapa ett positivt klimat i de olika grupperna.
Utifrån skolans regler och kärnvärderingar tar varje klass fram regler för hur man ska ha det i sin klass.
Berörda pedagoger F
Utvärderas och tas fram nya i samband med skolstart.
Främjande insatser 1-3 2016
Namn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktVärdegrundsarbete 1-3
Förankra och levandegöra skolans värdegrund genom arbete med skolans kärnvärderingar och ordnings-regler.
Kärnvärderingar och skolans ordnings-regler finns uppsatta i klassrummen. Vid varje hösttermins start lyfter man och arbetar kring dessa kontinuerligt. De tas
Pedagoger 1-3
Pågående arbete. Utvärderas vid årets slut.
12
sedan upp och påminns om med jämna mellanrum under året.
Klassregler Skapa ett positivt klimat i de olika grupperna.
Utifrån skolans ordningsregler och kärnvärderingar tar varje klass fram regler för hur man ska ha det i sin klass.
Pedagoger 1-3
Utvärderas och tas fram nya i samband med skolstart.
Före rasten samtal Öka tryggheten på rasterna och minska risken för ensamma elever.
Pedagog samtalar med gruppen inför rast om vilka aktiviteter som man kan välja. Detta ska ske inför varje rast.
Pedagoger 1-3
Pågående arbete. Utvärderas vid varje läsårsslut.
Främjande insatser Fritidshem
Namn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktSamlingar Fritidshemmet
Alla elever ska känna sig sedda och bekräftade på fritidshemmet.
Vid samlingar så blir alla sedda och hörda.
Fritidspersonalen
Pågående arbete. Utvärderas vid varje läsårsslut.
Gruppstärkande övningar
Starka och trygga grupper på fritidshemmet.
Vi jobbar med gruppstärkande lekar, vid olika tillfällen.
Fritidspersonalen
Pågående arbete. Utvärderas vid varje läsårsslut.
Fokus på inkludering och tillhörighet
Ingen ska känna sig ensam på fritidshemmet.
Uppmärksammar så att ingen är utanför eller får sitta själva.
Fritidspersonalen
Pågående arbete. Utvärderas vid varje läsårsslut.
Stärka elevernas förmåga att säga ifrån och lösa konflikter.
Öka elevernas förmåga att lösa konflikter.
Fritidspersonalen uppmuntrar eleverna att våga säga ifrån och om inte det hjälper så ber man fritidspersonal om hjälp att reda ut konflikten. Vi tar i det direkt, alla delaktiga får komma till tals och vara med och komma till en lösning av problematiken.
Fritidspersonalen
Pågående arbete. Utvärderas vid varje läsårsslut.
Elevintervjuer för Kartlägga Vi gör intervjuer två Fritidspersonale Pågående
13
utveckling av verksamheten.
elevernas trivsel och mående på fritidshemmet.
gånger per läsår med alla fritidsbarn. Personalen på fritids kommer överens om gemensamma frågor som handlar om kompis-relationer, trygghet, intressen mm.
n arbete. Utvärderas vid varje läsårsslut.
Främjande insatser år 4-6
Namn Mål Åtgärd/insats Ansvarig Tidpunkt
Skolcafé Caféet ska vara en samlingsplats för elever i åk 6-9 där personal närvarar. Främja elevernas känsla av delaktighet, ansvarstagande och bemötande. Årskurs 6 succesivt slussas in i caféverksamheten under läsåret.
Elever i åk 8-9 deltar i verksamheten tillsammans med skolvärdinna. All personal åk 7-9 skall schemalägga 20 min/vecka i caféet. Lärarna i åk 6 går dit med eleverna.
RektorSkolvärdinna
Pågående arbete. Utvärderas vid årets slut.
Elevens val Främja elevernas kreativitet, delaktighet och ansvarstagande samt stärka gemenskapen mellan årskurserna.
Lärarna skapar övergripande ramar inom vilka eleverna får välja.
RektorPedagoger
Sista veckan varje termin.
Strukturer för lektionens uppstart och avslut
Att alla pedagoger utgår från samma struktur så att eleverna känner igen sig och målet med lektionerna blir tydligt. Skapa studiero.
Alla pedagoger startar och avslutar lektionerna på samma sätt. Viktigt att man utgår från sin elevgrupps och sitt arbetslags behov.
RektorPedagoger
Pågående arbete
Gemensamma aktivitetsdagar
Främja känsla av samhörighet och skapa traditioner bland elever och personal i kombination med att göra något trevligt.
Olika former av skolutflykter som friluftsdagar, uppstartsdagar. Samma aktivitet återkommer varje år i samma årskurs samt gemensamma aktiviteter för hela skolan.
RektorPedagoger
En gång per läsår inom samma årskurs och en gemensam aktivitet per år.
Rastverksamhet Skapa trygghet bland eleverna på rasterna samt
Ökad vuxen närvaro på rasterna där det
RektorPedagoger
Pågående arbete
14
att erbjuda en meningsfull rasttid.
erbjuds gemensamma aktiviteter för eleverna.
Främjande insatser 7-9
Namn Mål Åtgärd/insats Ansvarig Tidpunkt
Skolcafé Caféet ska vara en samlingsplats för elever i åk 6-9 där personal närvarar. Främja elevernas känsla av delaktighet, ansvarstagande och bemötande.
Elever i åk 8-9 deltar i verksamheten tillsammans med skolvärdinna. All personal åk 7-9 skall schemalägga 20 min/vecka i caféet.
RektorSkolvärdinna
Pågående arbete. Utvärderas vid årets slut.
Elevens val Främja elevernas kreativitet, delaktighet och ansvarstagande samt stärka gemenskapen mellan årskurserna.
Lärarna skapar övergripande ramar inom vilka eleverna får välja.
RektorPedagoger
Sista veckan varje termin.
Strukturer för lektionens uppstart och avslut
Att alla pedagoger utgår från samma struktur så att eleverna känner igen sig och målet med lektionerna blir tydligt. Skapa studiero.
Alla pedagoger startar och avslutar lektionerna på samma sätt. Viktigt att man utgår från sin elevgrupps och sitt arbetslags behov.
RektorPedagoger
Pågående arbete
Gemensamma aktivitetsdagar
Främja känsla av samhörighet och skapa traditioner bland elever och personal i kombination med att göra något trevligt.
Olika former av skolutflykter som friluftsdagar, uppstartsdagar. Samma aktivitet återkommer varje år i samma årskurs samt gemensamma aktiviteter för hela skolan.
RektorPedagoger
En gång per läsår inom samma årskurs och en gemensam aktivitet per år.
Samarbete med fritidsgården
Stärka vi-känslan bland eleverna och det sociala samspelet mellan elever.
Olika aktiviteter i samverkan med fritidsgården.
RektorPedagogerPersonal fritidsgården
Vid uppstart åk 7. Pågående arbete.
Kartläggning15
Kartläggningsmetoder
Årliga trivselenkäter där eleverna har identifierat otrygga platser. Sammanställningen av klassens svar har sedan samtalts om i klassen för att pedagogerna ska få en klarare förståelse för hur eleverna upplever sin vardag på Åsaskolan. Eftersom eleverna i åk F-3 har sitt fritidshem i samma lokaler och till stora delar tillsammans med samma personal som i skolan har man gjort kartläggningen gemensamt fritidshem och skola. Därför beskrivs det förebyggande arbetet i åk F-3 gemensamt för fritidshem och grundskola och omfattar båda verksamheterna. Möten var tredje vecka med Lilla Trygghetsgruppen, där personal från Stora Trygghetsgruppen får del av hur elevrepresentanterna upplever tryggheten på skolan. Stora Trygghetsgruppen träffas varje vecka.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen:
Eleverna genomför en trivselenkät en gång per år. Målet med enkäten är att se hur eleven trivs i klassen, på fritidshemmet och på skolan i stort samt att få en fingervisning om den upplevda studieron för eleven.Trivselenkäten ger även möjlighet för eleven att peka ut fysiska områden på skolan där det upplever sig vara mindre trygga. Elevernas svar på klassens trivselenkäter analyseras och samtalats om klassvis där eleverna har möjlighet att ge förslag på åtgärder.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Stora Trygghetsgruppen har ansvar för att ta fram trivselenkäten samt informera all personal om när och hur den ska genomföras. Klasslärarna/mentorerna har ansvar för att genomföra och diskutera trivselenkäterna i respektive klass och vidarebefordra resultatet och förslag på förbättringar till Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen har ansvar för att analysera resultaten på skolnivå samt ge förslag på åtgärder.
Kartläggningen har identifierat utvecklingsbehov. Dessa utvecklingsbehov samt vilka åtgärder som är kopplade till dem återfinns här nedan.
Förebyggande insatser hela Åsaskolan 2016
Utvecklingsbehov utifrån kartläggning
Mål Åtgärd/Insats Ansvarig Tidpunkt
Förbättra miljön i omklädningsrummen i idrottshallen.
Eleverna ska känna sig bekväma och trygga i omklädningsrumme
Skiljevägg i omklädningsrum kommer att monteras.
Rektor Mål att vara färdigställt under ht
16
n Skolledning följer upp hur eleverna upplever resultatet.
15.
Obligatoriskt med genomtänkta gruppindelningar i alla moment.
Samt att mentorn beslutar om placering i klassrummet
Skapa trygghet och gemenskap för alla elever. Ingen elev blir indelad i grupp endast på grund av sitt kön.
Pedagoger tänker igenom syfte med gruppindelningar och placering i klassrum.
Pedagoger I det dagliga arbetet. Utvärderas vid läsårets slut.
Eleverna ska uppleva toaletterna som trygga.
Att det ska kännas bra och gå på toaletten på skolan.
Översyn av lås på toaletter för att öka tryggheten
Rektor Utvärderas löpande under året via elevrådet.
Förebyggande insatser åk F-3 samt tillhörande Fritidshem.
Utvecklingsbehov utifrån kartläggning
Mål Åtgärd/Insats Ansvarig Tidpunkt
Förbättrad trygghet på toaletterna
Alla elever ska uppleva att det är tryggt att gå på toaletten.
Se över låsen och spolknapparna. Förbättra toalettmiljön generellt. Påfyllning av toapapper i högre grad.
Rektor Innan 2015 är slut
Arbetsro i klassrummen
Att alla ska få arbetsro i klassrummmet.
Genomtänkt placering i klassrummet. Struktur och väl förberedda lektioner. Genomtänkta gruppkonstellationer. Dialog och resursfördelning i arbetslaget kring elevgruppen.
Undervisande pedagoger
Pågående insats utvärderas vid årets slut.
Busshållplatsen Att alla ska Se till att det Rektor/ Pågående
17
känna sig trygga vid busshållplatsen.
alltid finns bussvakter. Vid frånvaro behövs vikarie sättas in även här. Aldrig lämna elever ensamma kvar innan alla bussar kommit.
Pedagoger insats utvärderas vid årets slut.
Otrygghet vid grusplanen
Det ska vara roligt och tryggt vid grusplanen.
Alltid bemanning av pedagog. En pedagog delar upp lagen. Blir det ojämna lag kan de justeras.
Vi har skapat ett fotbollsschema och regler för hur spelet ska gå till.
Rastvärdar
Elever
Pågående insats utvärderas vid årets slut.
Omklädningsrummet Alla ska känna sig trygga i omklädningsrummen.
Vuxna alltid med i omklädnings-rummet.
Pedagoger Pågående insats utvärderas vid årets slut.
Förebyggande insatser 4-6
Utvecklingsbehov utifrån kartläggning
Mål Åtgärd/insats Ansvarig Tidpunkt
Öka tryggheten på rasterna.
Alla elever ska känna sig trygga när de har rast och erbjudas meningsfull rasttid.
Öka vuxennärvaron på rasterna enligt ett fungerande rastschema. För och efter rastsamtal.
RektorPedagoger
Pågående arbete. Utvärderas vid årets slut.
Öka tryggheten vid busshållplatsen.
Alla elever ska känna sig trygga när de väntar på bussen.
Öka vuxennärvaron vid vissa busstider. Bussvärden rör sig mer över hela området. Bussvärdar ska säga ifrån när de ser elever som bryter mot reglerna.
RektorPedagoger
Pågåendearbete
Öka tryggheten vid Alla elever ska Öka vuxennärvaron vid Rektor Pågående
18
omklädningsrummen. känna sig trygga när de byter om till idrottslektionen.
omklädningsrummen. Vid schemaläggning sträva efter att klasser inte ska mötas vid samma omklädningsrum.
Pedagoger arbete
Elever och lärare hjälps åt att motverka kränkande behandling.
Elever ska känna sig trygga i skolan och känna att de kan lita på att vuxna tar tag i situationer som uppstår.
Öka antalet pedagoger i den Stora Tygghetsgruppen. Utveckla samarbetet mellan Stora Trygghetsgruppen och Lilla Trygghetsgruppen.
RektorTrygghetsgruppen
Pågående arbete
Förebyggande insatser 7-9
Utvecklingsbehov utifrån kartläggning
Mål Åtgärd/insats Ansvarig Tidpunkt
Öka tryggheten i Portalen.
Alla elever ska känna sig trygga när de befinner sig i Portalen.
Ökad vuxennärvaro i alla delar av Portalen där eleverna uppehåller sig mellan lektionerna.
RektorPedagoger
Pågående arbete. Utvärderas vid årets slut.
Öka tryggheten vid busshållplatsen.
Alla elever ska känna sig trygga när de väntar på bussen.
Öka vuxennärvaron vid vissa busstider. Bussvärden rör sig mer över hela området. Bussvärdar ska säga ifrån när de ser elever som bryter mot reglerna.
RektorPedagoger
Pågåendearbete
Öka tryggheten vid omklädningsrummen.
Alla elever ska känna sig trygga när de byter om till idrottslektionen.
Öka vuxennärvaron vid omklädningsrummen. Vid schemaläggning sträva efter att klasser inte ska mötas vid samma omklädningsrum.
RektorPedagoger
Pågående arbete
Elever och lärare hjälps åt att motverka kränkande behandling.
Elever ska känna sig trygga i skolan och känna att de kan lita på att vuxna tar tag i situationer som uppstår.
Öka antalet pedagoger i den Stora Tygghetsgruppen. Utveckla samarbetet mellan Stora Trygghetsgruppen och Lilla Trygghetsgruppen.
RektorTrygghetsgruppen
Pågående arbete
19
Arbeta mer med skolans kärnvärderingar och ordningsregler.
Förbättra tryggheten och gemenskapen på skolan.
Arbeta kontinuerligt med eleverna på mentorstiden.
RektorPedagoger
Pågåendearbete
Rutiner för akuta situationerPolicyVi som arbetar på Åsaskolan har en skyldighet att agera så snart vi får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som har hänt och snarast vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Åsaskolan.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal på skolan har en skyldighet att ha uppsikt över vad som sker på skolan och ingripa direkt vid eventuella incidenter.
All personal har rasttillsyn och cirkulerar bland eleverna. Extra uppsikt hålls på de platser som framkommit som otrygga i trivselenkäter. Skolgården ska utformas på ett sådant sätt att man har god uppsikt. Åk 7-9 Personal har uppsikt över skolbussarnas ankomster och avgångar.
Eleverna i den Lilla Trygghetsgruppen förmedlar händelser/oro bland elever till personalrepresentanterna i Stora Trygghetsgruppen på skolan.
Skolcafét hålls öppet för åk 7-9. Det är en naturlig samlingsplats där skolans personal finns närvarande.
Stora Trygghetsgruppen har en brevlåda som finns uppsatt vid expeditionen. Där kan elever och personal lämna information om händelser som personalen i Stora Trygghetsgruppen behöver veta om. Där kan man också anmäla kränkningar.
Foto på medlemmarna i Stora Trygghetsgruppen är uppsatt på strategiska platser i skolan så att eleverna ska ha god kunskap om vilka de kan vända sig till.
Personal, elever och föräldrar kan vända sig till: Ansvarig pedagogTrygghetsgruppen.Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog, speciallärare).Rektor.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
20
Tillvägagångssätt
Alla elever och deras vårdnadshavare på skolan ska ha god kännedom om vad som menas med en kränkning och vilka åtgärder som görs på skolan när en sådan sker, samt att det åtgärdas från första kränkningen.
Vid varje ärende ska det bedömas om ärendet är av en sådan allvarlig karaktär att anmälan till Socialtjänst och/eller polis ska göras.
1. Ansvarig medarbetare som ser eller hör ett händelseförlopp där en elev blir kränkt eller diskriminerad enligt någon av diskrimineringsgrunderna, ansvarar för att utreda och dokumentera händelsen. Dokumentation ska ske på särskild blankett.
2. Ansvarig medarbetare utreder händelsen genom att fylla i en händelserapport, som finns digitalt på Fronter och i blankettstället utanför expeditionen. Rapporten lämnas efter utredning till Rektor. Under utredningen bestäms även åtgärder för förbättring samt när och hur händelsen ska följas upp.
3. Ansvarig medarbetare samtalar med den/de som blivit utsatt och den/de som utsatt. Ansvarig medarbetare återkopplar till elevernas mentor/mentorer. Vårdnadshavarna till de inblandade kontaktas av respektive mentor. 4. Stora Trygghetsgruppen tar upp de händelserapporter som varit under veckan på sitt möte för att se om mönster finns och utifrån dessa analyserar om ytterligare åtgärder behövs.
Rutiner för uppföljning
1. Medarbetaren följer upp ärendet efter cirka en vecka och dokumenterar i händelserapporten, del två.
2. Om det utsättande beteendet inte har förbättrats lämnar medarbetaren ärendet till Trygghetsgruppen för beslut om nya åtgärder.
3. Trygghetsgruppen följer upp ärendet med den/de utsatta och den som utsatt kontinuerligt tills ärendet kan avslutas.
4. Ärendet avslutas och händelserapporten arkiveras.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Tillvägagångssätt:1. Den elev som upplever sig kränkt av personal på skolan ska kontakta sin rektor och berätta om sin upplevelse. Eleven kan också kontakta en annan personal på skolan som den känner förtroende för. Den medarbetare som på något sätt får kännedom om att elev/elever kränks av personal på skolan ska skyndsamt kontakta ansvarig rektor.
2. Medarbetaren fyller i en händelserapport, som finns digitalt på Fronter och i blankettstället utanför expeditionen. Rapporten lämnas till ansvarig rektor.
21
3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
4. Rektor informerar verksamhetschefen.
5. Rektor ansvarar för att utredning sker:
Samtal förs med samtliga berörda parter.Samtalen dokumenteras.Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas.
Åtgärder som sätts in ska leda till långsiktiga lösningar. Det ska alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras.
Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet.Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.Uppföljningen dokumenteras.
Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett
Händelseblanketten används först och utifrån den:
OrganisationsnivåFortbildning av personalAllmänt föräldramöteAll personal medvetandegörs om vikten att reagera och ingripa. Aldrig bagatellisera eller förneka mobbning eller andra negativa beteende.Vuxennärvaro på rasterDen fysiska miljönPolisanmälan
Gruppnivå Observationer, samspelRegler mot kränkningar och trakasserier som elever och lärare formulerar gemensamt.Regelbundna klassrådRegelbundet arbete på mentorstid KompissamtalLäsa – samtala – skriva – ritaStödja och uppmuntra elevernas positiva beteendeStöd från ledargestalterMedvetandegöra eleverna om sitt beteende och dess konsekvenserTydliga gränssättningarGruppsammansättningFöräldrasamarbete
22
Gruppdiskussioner
IndividnivåSamtal med aktörenSamtal med den utsatta elevenSamtal med aktörens förälderSamtal med den utsatte elevens föräldrarGe den utsatta eleven stödTro på den utsatta eleven, men förstå att det finns andra tolkningarByte av grupp – klass – skola för eleven/aktören
Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningarna inte upphör trots åtgärderDessa åtgärder/konsekvenser kan användas för att få kränkningar att upphöra och har stöd i skollagens 5 kap. Dessa åtgärder kan vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
Samtal med elev Samtal med elev tillsammans med föräldrar Möte sammankallas elev/elever, vårdnadshavare, rektor, representant från
Trygghetsgruppen och klasslärare/mentor för vidare åtgärder/uppföljning. Stöd i ordinarie undervisning/raster/fritidshem Enskild undervisning Tillfällig omplacering i annan skola. Skriftlig varning. Avstängning Anmälan till socialtjänst Anmälan till polis.
Rutiner för dokumentation För tillvägagångssätt se ovan.Alla händelserapporter samlas i en pärm, som arkiveras på skolan.
Rektor har det övergripande ansvaret för att rutinerna för dokumentation följs. På sikt tänker vi oss att använda det digitala systemet PMO för dokumentation av arbetet.
Definitioner av begrepp
23
Klasslärare/mentor= Den lärare som har huvudansvaret för klassen/del av klassen.
Pedagoger: Lärare, Förskollärare, Fritidspedagoger Stora Trygghetsgruppen= Grupp som arbetar med tryggheten på skolan på ett övergripande plan. Funktioner som ingår i gruppen: Pedagoger, kurator, specialpedagog, rektor
Lilla Trygghetsgruppen= Grupp med elever i åk 3-9 som arbetar för att öka tryggheten på skolan.Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog, speciallärare).Rektor.
Trakasserier/Kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på
olika webbcommunities).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns, en elevs eller en vuxenstuderandes värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det kan även vara fråga om ignorerande, utfrysning eller att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
24
Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kräkande. Det kan också handla om sexuell jargong.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämnskränkande behandling:
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner.En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Mobbning
25
Mobbning finns inte längre med som begrepp i lagstiftningen som styr likabehandlingsarbetet, men eftersom begreppet fortfarande används i dagligt tal så är det viktigt att definiera det och förklara varför vi inte längre använder det. Orsaken att begreppet mobbning inte längre används i lagstiftningen eller läroplanen är att det blir för snävt. En elev som känner sig kränkt av en negativ handling från någon annan har rätt att bli hjälpt även om handlingen inte upprepas. Det är också viktigt att se att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ske även på gruppnivå. Vi som arbetar i skolan måste därför vara öppna i vår tolkning och se händelsen ur olika perspektiv för att hitta den bästa lösningen. Därför använder vi numera begreppet kränkning som är vidare än mobbning och innefattar både trakasserier och kränkande behandling.
Konflikter
Ibland kan det vara svårt att skilja kränkningar från konflikter och bråk. Därför är viktigt att definiera skillnaden mellan konflikt och kränkningar.
Konflikt betyder ursprungligen sammanstöta, råka i strid, kämpa. Generellt handlar konflikter om att två eller flera eftersträvar samma resurser (saker, bekräftelse, inflytande). Parterna i en konflikt ser varandra som jämbördiga. Konflikter upplevs ofta som ansträngande av inblandade och omgivningen. Konflikter kan utvecklas till mobbning eller kränkningar, men de kan också bli konstruktiva och skapande om de hanteras rätt. Konflikter kan hanteras genom att de inblandade ändrar uppfattning om alternativen, hittar nya alternativ eller lägger konflikten åt sidan (Nationalencyklopedin)
För att konflikter ska bli konstruktiva och givande är det viktigt att eleverna lär sig konflikthantering.
Bilaga 1
Kartläggning av klass:Tid:
Förberedelser:
Frågor:
Du ska ställa följande frågor men först påpekar du att ” det du berättar för mig skall jag inte säga att det är du som har sagt” Och det är tystnadsplikt mellan eleverna:
26
Finns det någon i klassen som brukar bestämma? Finns det någon i klassen som hänger på den som bestämmer? Finns det någon i klassen som utsätter andra? Finns det någon i klassen som är utsatt eller inte har det bra?
Tänk på:
Om någon berättar så visa inte med ord eller miner din värdering i detta. Lyssna och fråga” är det så här du menar” eller ” berätta mer. Försök få konkreta exempel på händelser.Lägg inga svar i munnen på dem. Läs upp det du skrivit innan du lämnar dem och fråga:Har jag uppfattat dig rätt?
Elever att intervjua:
Du skall intervjua följande elever:
1.
2.
3.
Lokal:
Du ser till att du kan ta dina elever och sätta dem så du startar med 1 an hos dig, låter de andra sitta i ett eller flera angränsande rum. De får inte prata med varandra. När 1an är klar år den tillbaka till klassrummet.
27
Bilaga 2
HÄNDELSERAPPORT
Datum för händelsen Plats för händelsen
Utsatt elev/elever
Namn Klass
Namn Klass
Elev/elever som varit inblandade i händelsen
Namn Klass
Namn Klass
Namn Klass
Namn Klass
Detta har hänt
28
Bedömning av händelsen
Diskriminering/trakasserier utifrån:
Kön
Funktionshinder
Sexuell läggning
Religion/annan trosuppfattning
Etnisk tillhörighet
Könsöverskridande identitet/uttryck
Ålder
Kränkande behandling Annat, dvs ej kränkning/diskriminering
Datum
Medarbetarens underskrift Namnförtydligande
Detta kan vi göra för att förbättra situationen
Kontakt med vårdnadshavare
Datum
Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2
Tid för uppföljning
Datum Plats
29
Rektors underskrift Namnförtydligande
UPPFÖLJNING AV HÄNDELSERAPPORT
Datum
Elever
Namn Klass
Namn Klass
Namn Klass
Namn Klass
Förändring som skett
Ärendet avslutas Ärendet fortgår
Det här ska förändras ytterligare
30
Kontakt med vårdnadshavare
Datum
Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2
Tid för eventuell uppföljning
Datum Plats
Underskrift av elever
Underskrift Namnförtydligande
Underskrift Namnförtydligande
Underskrift Namnförtydligande
Underskrift Namnförtydligande
Underskrift av ansvarig vuxen
Underskrift Namnförtydligande
31
Bilaga 3
INCIDENTRAPPORT
Denna blankett används när det är en konflikt. När det är en kränkning eller trakasseri ska skolans händelserapport användas.
Datum för händelsen Plats för händelsen
Elev/elever som varit inblandade i händelsen
Namn Klass
Namn Klass
Namn Klass
Namn Klass
Detta har hänt
32
Medarbetares underskrift Datum
33
