48

˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

  • Upload
    vodiep

  • View
    216

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���

���������

� �� �

��������

������

��������� ���� ���

�������� �������

����������������� ���

Page 2: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����� ������������������������������������ ���������������� � �����

��

��������������� ������������������������������� ������������� ��� ���������������������������������������������������������������������������������������������������������

���������������������������������������������������������

���������� ���� ��� � ��� ���� �� ������� ���� ���� ��� � ��������������������������������� �� � ������ ���� ���� �� ���� ������ �� ������ ������� � � �����!������������� ��������"����������#�

�• ������������� ����� ������� ������������������������������������������� �

�������������

• ��������������� ���������������������������������������������������������

• ���������������� ��������������� ���������������������������������

������������������������$����������� ������������������ ���������� �������������������

• �����������������������������������������������������������������������

���� �������� �������������������������������������������������

�������������������������������������� �������������������������������������

��������������������������������

���� � ����� �����������������������������������������������%�������� �������������� �������� ���������������������������������������� �������������������� ���� ������������������������&�������������������������������

���� ����� ��������������������� ����������� � ���� � �����������������������"��������%�������������� ������������������

'%��()*(*+)(,%-�.//.)+0��&������������������� � ����!���������������������"����������#��

• �������������� ��������������� �������������������1���������� �2���������

• ����������������������������������������������������������� ����� ����

������������3������������������� �������������������������������������������

�������������� ������ ��������������������

• ����������������������� �������������������������������%�����������

4 ������� ������������������"���$������������������������������������������������������������� �������������������������

��������� ���������������������� ���������� ������ �� ����������"�� ���� �� ���� �� ���� ������ �������� � � ��������#��������� �� � ������������ ���� ����������� � ���� ����������� ��� ������� � ��$�� �����"�� ������

Page 3: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

� �

� � ���� � ����%���

1/44�

&''�()**+,-.!� /'&'%�

0��&'*�1'&'%��������������������������������������������������������������������������������������������� 2�

0�0��������$��������"��� ����� ��������������������������������������������������������� 2�

0�3������ ��������������� ������������������������������������������������������������� 4�

0�2�5����� ���������������� ������������������������������������������������������������������ 6�

3���'�.%&(7+()**'&'%���������������������������������������������������������������������������� 8�

3�0���������"�������������"�"��������$� ������������������������������������ 8�

3�3�( ������� ���������������������� �������������������������������������� 9�

3�2�������� ����������������� ����������������������������������������������������������� 9�

2���'�.%&�,,�/!&:#�;�%%'#1�.������������������������������������������������������������� <�

2�0������������� ����������������������������������������������������������������������� 0=�

2�3��������� � ����"�������������������������������������������������������������������� 02�

���������������������������������������������������������������������������������������������������

�������� !������ "���������������������������������������������������������������#�

�����$��� �������������������������������������������������������������������������������������%�

����#&�������������������������������������������������������������������������������������������%�

����'(��)����������������������������������������������������������������������������������*

����+� �� ������������������������������������������������������������������������������������

����%,-�������������������./ ������������������������������������������������

2�2������� ��������� ������������������������������������������������������������������������ 33�

4���'�.%&#'#*�+������������������������������������������������������������������������������������ 34�

4�0�>�� ������� ������� � �������������������������������������������������������������� 34�

#����0��� ������� ����������������������������������������������������������������������������'�

#����� ������1���� ����������������������������������������������������������������������'�

#����/����������������������������������������������������������������������������������'�

#���#2����3�����������������������������������������������������������������������������'�

4�3���������������� ������������������������������������������������������������������������ 38�

4�2�&� ����� ��������������������������������������������������������������� 38�

#����,�����������4���������������������������������������������������������������������������%�

#�����!��������4������������������������������������������������������������������������������%�

4�4�1 � � �� �������������������������������������������������������������������������������������� 39�

#�#��������4-�������������������������������������������������������������������������������5�

#�#��0�������������� �����������������������������������������������������������������������*�

#�#��������.���������� ��������������������������������������������������������������������6�

#�#�#�����������������������������������������������������������������������������������������6�

4�6�7������ ���� �������� ��� � ������������������������������������������������������� 23�

Page 4: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%���

2/44

4�8��������� � ��� �������������������������������������������������� 23�

4�?�. ��������� ����������������������������������������������������������������������������������� 23�

6��;.#��@��5�*��������������������������������������������������������������������������������������� 22�

6�0�+� �� �������� � �������������������������������������������������������������� 22�

6�3�, ������A�' ��$ ���� � ��������������������������������������������������������������� 26�

'����&������������������������������������������������������������������������������������������'

'����&����� ����� �� �������������������������������������������������������������������'

'����&����� ����� �������������� ��������������������������������������������������+

'���#0�������4�)��������������������������������������������������������������������5

*&!!�.#!7.��������������������������������������������������������������������������������������������� 40�

;&*#%#�0 �������������������������������������������������������������������������������������������������� 43�

;&*#%#�3 �������������������������������������������������������������������������������������������������� 42�

;&*#%#�2 �������������������������������������������������������������������������������������������������� 44

����,��������� ��

456#� ��4������5����������6����(�6���������������������� �����

�!7#�����������!��7����(�8������������

�4#� �����������4����������(�������������������������

�42#�������� �4�����������2�������(����������������������������

�49#�������� �4�����������9������� �(�

���������������������"��� ����

�24,#� ������� �2�������������4������, �����(�, ����� �

������� ����

��#� �����������������(��������������������

!:�4#� ��!�������:�����������������������������(�������������

������������ �����������������

644#� ��6���4 ����4���(�6���� ����������

6;<#� ��6�=������;��������<���(�<�����'����������������������������������0�

>�,#� ��>���3���������� �,�������(5��� ������������������

Page 5: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%���

3/44

0��&'*�1'&'%���0�0��������$��������"��� ��� �� ���

Tillgång till energi är en förutsättning för alla mänskliga aktiviteter och för sociala och ekonomiska framsteg. Energianvändningen per person har blivit en indikator för utvecklingsnivån i ett land. En hållbar energiförsörjning är en av de största utmaningarna för länder över hela världen. Energifrågorna berör sociala och ekonomiska aspekter som fattigdoms-bekämpning, hälsa, arbete, befolknings-tillväxt och tillgång till sociala tjänster. Men energianvändning påverkar också miljön genom markförstöring, klimatförändringar etc. Energikällor som är direkt tillgängliga för användning (el, gasol, bensin m.m.) har framställts av primärenergiformer som finns

i naturen, t.ex. kol, naturgas och olja. Dessa kallas fossila bränslen. Deras användning genererar växthusgaser som koldioxid (CO2) som står för 75 procent av alla växthusutsläpp. Dessa gaser bidrar till jordens naturliga växthuseffekt (figur 1.1) och ökar jordklotets medeltemperatur och är anledning till allvarliga och oförutsägbara klimatförändringar.

Förutom problemet med växthuseffekten är fossila energikällor dessutom ändliga. Enligt färska undersökningar kommer man att hitta nya fyndigheter under högst ytterligare 40 år. Detta leder till att energikostnaderna blir högre. Därför är det viktigt att energin används effektivt. Energianvändningens negativa effekter kan minskas antingen genom att effektivisera användningen eller använda miljövänligare energikällor och system.

,����0�0A�:�B������������

Page 6: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

4/44

En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna. Det är dock mycket viktigt att inte använda energi i onödan. När alla möjligheter för energibesparing har analyserats och tillämpas, är det dags att överväga möjligheten att utnyttja förnybara energikällor. De ger upphov till mindre miljöpåverkan genom att de är koldioxidneutrala samtidigt som de bidrar till en säkrare och långsiktigare energiförsörjning. Solenergi (för värme- och elproduktion), vindkraft, vattenkraft, bioenergi, geotermisk energi och vågkraft är några exempel på förnybara energikällor. �0�3������ ��������������� ���� De 160 miljoner byggnader som finns i de 27 länderna i EU (EU27) står för nästan 40 procent av all energianvändning och över 40 procent av CO2-utsläppen i Europa. Trenden är ökande. Byggnaders energianvändning står för den största andelen före transporter, se figur 1.2 (Households and Services). Hushållen

konsumerar två tredjedelar av den energi som används i byggnader. Uppvärmning står för den största delen av byggnaders energianvändning. Av bostäders totala energianvändning går 57 procent till uppvärmning, för övriga typer av byggnader är andelen 52 procent. Uppvärmning av byggnader orsakar upp till 25 procent av de totala CO2-utsläppen i EU. Uppvärmning av varmvatten står för 25 procent av hushållens energianvändningen och 9 procent i andra byggnaders energianvändning. Belysning står för cirka 4 procent av bostadssektorns totala energiförbrukning (cirka 9 Mtoe). I tjänstesektorn går 14 procent (cirka 18 Mtoe) av all energi till belysning p.g.a. ett stort antal lysrör m.m. Belysning totalt sett står för upp till 25 procent av CO2-utsläppen inom EU. Luftkonditionering har en snabbt växande andel i energiförbrukning inom bostads- och tjänstesektorn. Den totala energi-förbrukningen för luftkonditionering inom EU är 0,7 procent (ca 3 Mtoe) och andelen förväntas fördubblas till 2020.

�,����0�3A�1�������� ���������������������7�3?�����������C����D�0�

? 1 Mtoe = 1 miljon ton oljeekvivalenter. Ett energimått baserat på energiinnehållet i genomsnittlig råolja, 1 toe motsvarar ca 42 GJ (gigajoule).

Page 7: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

5/44

Spaceheating

52%Cooking

5%

Lighting14%

Cooling4%

Other16%

Waterheating

9%

Space heating

57%

Water heating

25%

Cooking7%

Lighting & Appliances

11%

,����0�2A�;���� �������������������������7���������������C����������D��$�����������C���������D� Byggnaders energiförbrukning inom EU presenteras i figur 1.3 (statistikuppgifter från 2000). Det mesta av den energi som används i byggnader inom EU kommer från icke-förnybara, fossila bränslen. Som det visas i figur 1.4, olja, naturgas och fasta bränslen står för mer än 70 procent av den slutliga energiförbrukningen i EU, medan andelen förnybara energikällor fortfarande är mycket låg. 0�2�5����� ���������������� ����Det finns en betydande potential att minska energianvändningen i byggnader. Exempelvis uppskattas energianvändningen i nya byggnader att vara 60 procent av användningen i byggnader byggda under 70-talet. Enligt EU kan besparing på cirka

22 procent av dagens energiförbrukning i byggnader förverkligas till år 2010. Några intressanta tips: • Värmepannor: 10 miljoner pannor är

äldre än 20 år i bostäderna inom EU. Byte till nya pannor skulle spara 5 procent av den tillförda energin.

• Belysning: 30-50 procent besparingar skulle kunna göras med användning av modern teknik och bättre utnyttjande av dagsljus.

• Luftkonditionering: Energianvändning för luft-konditionering beräknas att fördubblas fram till 2020. Om det fanns ett minimikrav på luftkonditionerings-utrustningars energieffektivitet skulle 25 procent av denna energimängd kunna minskas.

,����0�4A�+����������� ��������� ����� �����������7�C����D�

Page 8: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

6/44

• Förnybar energiproduktion: Användning av förnybara bränslen, i egna värmepannor eller i kraftvärmeanläggningar med anslutning till fjärrvärme/fjärrkyla och värmepumpar har också besparingspotential.

• Ekobyggande: Aktiv och passiv solenergidesign och solenergisystem, för bättre utnyttjande av dagsljus och naturlig uppvärmning/kylning kan minska energibehovet med upp till 60 procent.

En klok energihushållning i byggnaderna kan innebära att man sparar 20-50 procent av energin med befintliga energi-förbrukande utrustningar och till och med 50-90 procent om man installerar ny energiteknik. 3���'�.%&(7+()**'&'%��God hushållning med energi är en viktig förutsättning för en bra levnadsstandard och för industrins konkurrenskraft. Det kan kosta oss mycket pengar att fatta beslut utan kunskap om alternativa energikostnader. Att vara ekonomiskt konkurrenskraftig på den globala marknaden och samtidigt uppfylla ökande miljökrav har varit viktiga styrande faktorer i de investeringsbeslut som de flesta företag, branscher eller offentliga organisationer tagit under den senaste tiden. Energihushållning kan definieras som kontroll av systemets energiflöden genom att maximera nettovinsterna. I praktiken innebär det kontroll, insamling, analys och uppföljning av uppgifter om energianvändning och identifiering, utvärdering och genomförande av energisparåtgärder (EG, 1995). �Det finns många goda skäl att hantera energifrågorna på ett bättre sätt. God energihushållning i byggnader kan minska både energikostnader och risker för negativ

miljöpåverkan. Dessutom är energi-användning ofta kopplad till andra områden. T.ex. kan en klokare energianvändning betyda även arbetsmiljöförbättringar som i sin tur kan öka verksamhetens och personalens produktivitet. Energisparåtgärderna kan i slutändan mångfaldiga energibesparingarna. 3�0� ��������"������ ��� ����"�"��������$�� Energiplanering och genomförande av energiplanerna kan göras på olika sätt. Å ena sidan finns det ett heltäckande koncept som vanligen omfattar följande delar:

• väl definierade målsättningar,

• analys av den nuvarande situationen,

• analys av möjliga åtgärder och scenarier,

• definition av åtgärder och projekt,

• genomförande och utvärdering.

Å andra sidan finns det möjlighet att genomföra enskilda åtgärder som inte ingår i ett övergripande energiplaneringskoncept. Tanken är att identifiera och jämföra olika åtgärder endast mycket grovt utan att utforma en hel handlingsplan. Åtgärderna genomförs en i taget.

Page 9: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

7/44

Det måste betonas att energihushållning är ett långsiktigt åtagande, inte bara något som sker en gång och sedan är över. Om en ordentlig granskning av handlingsplanen har gjorts har en plan för ständiga förbättringar redan skapats. Men behovet av ständiga förbättringar är hög.

Enligt ENERGY STAR-programmet, initierat av United States Environmental Protection Agency (EPA), som är ett framgångsrikt energihushållningsprogram inkluderar framgångsrik energihushållning följande sju steg: Steg 1 - Ständiga förbättringar: Framgångsrik energihushållning förutsätter engagemang. Organisationer gör ett åtagande att avsätta personal för arbetet samt ordnar finansiering för att ständiga förbättringar kan uppnås.

Steg 2 - Bedömning av resultat: Återkommande utvärdering av organisationens energianvändning samt inrättande av ett underlag för att mäta energibesparingarna i framtiden.

Steg 3 – Sätt mål: Väl satta mål underlättar det dagliga beslutsfattandet och är grunden för att mäta resultat i energibesparing. Att kommunicera och skriva mål kan motivera personal att stödja energibesparingsinsatser i hela organisationen.

Steg 4 – Gör en handlingsplan: En detaljerad handlingsplan bör användas för att säkerställa en systematisk process för genomförande av energibesparande åtgärder. Handlingsplanen bör uppdateras regelbundet, helst årligen, för att avspegla de senaste åtgärderna och resultaten samt de eventuella förändringarna i prioriteringar.

Steg 5 – Genomförande av handlings-planen.

Steg 6 – Utvärdering av resultat: Utvärdering av resultat omfattar mätning av både energianvändningen och granskning av den verksamhet som bedrivs inom handlingsplanen.

Steg 7 – Uppskattning: Att ge uppskattning och beröm för de som arbetar med energiprojektet är en bra åtgärd för att upprätthålla drivkraften och stöd för det fortsatta arbetet.

Page 10: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

8/44

3�3�( ������� ���������������������� ������

En handlingsplan för ett bra energieffektiviseringsarbete måste omfatta minst följande åtta delar:

1. Väldefinierade mål. 2. Rapporteringsmall. 3. Resursbehov, internt och externt. 4. Ekonomiska investeringskriterier. 5. Aktivitetsplan. 6. Mätning av energiförbrukning. 7. Personalens engagemang och rapportering. 8. Utveckling av en utbildningsplan (för personalen och andra lokalanvändare).

Många tror att ett energieffektiviserings-arbete är lika med att göra en energianalys. Detta är bara delvis sant. Energianalys är ett viktigt steg i arbetet men det är inte det enda steget. Genomförandet av energianalysens rekommendationer kräver ständigt arbete under flera år. Arbetet betalar sig dock självt och ger utdelning under arbetets gång. Dessutom, efter den första övergripande energianalysen som görs i fastigheterna bör ett system för kontinuerlig kontroll av energi-användningen införas och mer riktade analyser bör utföras över tiden.

Resultatet av en energianalys är en detaljerad handlingsplan för genomförandet av de föreslagna energieffektivitets-åtgärderna. Planering bör göras för varje steg och omfattar:

• de mål och åtgärder som måste genomföras i varje steg,

• en tidsplan för varje steg,

• uppgifter om organisationen och en budget för genomförandet av åtgärderna,

• beslut om hur arbetets skall dokumenteras och följas upp och

• avgränsning av arbetets omfattning vid varje steg.

För att kunna fastställa de energirelaterade målen vid varje steg bör man ta hänsyn till de besparingsresultat som har uppnåtts i det förra steget. Detta innebär att målen med energiförbrukningen vid varje steg måste relateras till situationen vid det förra steget och inte till ursprungssituationen. Ett vanligt kriterium för avgränsningen av mål är att varje steg bör säkra sådana fördelar för företaget att de kommer att motivera både den investering som krävs för genomförandet av åtgärden och att det även fortsättningsvis följer energisparplanen. Slutligen finns det några punkter att ta hänsyn till när man tar fram en energisparplan: a) utvärdering och prioritering av de föreslagna åtgärderna från energianalysen, b) kombination av andra energirelaterade projekt i företaget och samordning av dessa, c) de organisatoriska och tekniska möjligheterna i företaget för genomförandet av de föreslagna åtgärderna, d) de ekonomiska förutsättningarna hos företaget för att själv finansiera de investeringar som behövs för energieffektiviseringsprojektet. 3�2�������� �������������������En effektivare energianvändning grundas på bättre kunskap om energianvändning. Därför är det avgörande att ha en energiplan som syftar till att kontinuerligt registrera, analysera, verifiera och kommunicera energiförbrukningen och på så sätt förbättra energieffektiviteten. Energimätningen ska vara kontinuerlig och fokusera på energiförbrukning och kostnader samt täcka alla olika energiförbrukade enheter (el, olika bränslen, fjärrvärme m.m.). �

Page 11: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

9/44

En sammanställning av all energi-förbrukande utrustning och installationer måste finnas och uppdateras. Denna måste inkludera all typ av utrustning, funktion och effekt (kW). Vidare bör det finnas registrering av när utrustningen används. Ibland måste kompletterande mätningar genomföras. I större byggnader rekommenderas installation av undermätare för att registrera elanvändningen på en mer detaljerad nivå. Insamlade data analyseras och rapporter sammanställs och sprids till dem som nyttjas fastigheten. Informationen måste anpassas efter mottagarna. Det är också viktigt att välja de rätta informationskanalerna så att informationen når fram på ett effektivt sätt. Som en del i uppföljningen av elförbrukningen är det viktigt att kontrollera avtal och abonnemang med elnätsbolag och elleverantör. Kontrollen innefattar bland annat att se över att det verkliga effektbehovet stämmer överens med den effekt som abonneras från elnätsbolaget. Om effektabonnemanget är för högt eller för lågt innebär det högre kostnader för kunden. Detta är ingen energisparåtgärd men ändå en viktig del för att sänka kostnader. På den numera avreglerade elmarknaden finns många elleverantörer. Det är därför viktigt att se över sina elabonnemang regelbundet. Det är också viktigt att anpassa dessa efter energibehovet. Speciellt gäller detta möjligheten att få nattariff d.v.s. en lägre energikostnad nattetid om så är möjligt. Det finns idag styr- och reglerutrustning som ser till att anpassa driften så att den lägsta tariffen alltid används.

2���'�.%&�,,�/!&:#�;�%%'#1�.��Begreppet energieffektivitet är svår att definiera. Två olika begrepp presenteras här: ett tekniskt och ett mer omfattande och subjektivt begrepp. En ingenjör kan definiera energieffektivitet begränsad till energiförbrukning av en utrustning medan en miljöaktivist kan ha en mer bred syn på energieffektivitet. En ekonom, politiker eller sociolog kan alla ha en annorlunda definition för energieffektivitet.

Ofta blandas begreppen energieffektivitet och energisparande ihop. Ett exempel: Tänk er en skylt i en hög kontorsbyggnad som säger “Var mer effektiv, använd trapporna istället för hissen!” Om besökarna lyder skylten och tar trapporna – har energieffektiviteten då ökat? Vi har sparat energi men vi har också minskat besökarnas tidseffektivitet. Ett annat exempel: Ett hushåll vidtar olika energibesparande åtgärder som att byta till energisparlampor och tilläggsisolerar. På vintertid höjer familjen dock rumstemperaturen och låter lamporna lysa längre tid som innebär att hushållet använder samma mängd energi som tidigare. Har detta hushåll förbättrat sin energieffektivitet? I en teknisk mening ”ja”.

Page 12: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

10/44

Hushållet får bättre komfort för samma energimängd och de får sitt belysningsbehov tillfredställt med mindre mängd el. I ett helhetsperspektiv har emellertid inte effektiviteten påverkats alls om inte hushållet av någon anledning har fått ökat behov för ökning av inomhustemperatur och längre belysningstid. Avslutningsvis, när man försöker definiera energieffektivitet kan man konstatera följande: a. Energieffektivitet ökar när antingen den

tillförda energimängden är minskad till en viss komfortnivå eller att komfortnivån ökar med samma energitillförsel som tidigare.

b. Energieffektivitet (lite mer subjektivt sett) är den relativa minskningen i energianvändningen för att tillhandahålla samma mängd varor eller tjänster som tidigare.

Tillgång till energi ger en mängd olika möjligheter som att köra ett fordon eller rosta bröd, att elda i en värmepanna, kyla ett kontor eller belysa en parkeringsplats. Man är energieffektiv om man kan tillhandahålla tjänster med en liten energimängd i relation till det man får. 2�0� ������������ ���������������Energiförbrukande produkter som elektronik eller uppvärmningsutrustningar står för en stor del av användningen av naturresurser och av energianvändningen. Produkterna har därför även betydande miljöpåverkan. Ekodesigndirektivet (2005/32/EG) är ett sätt för medlemsländerna i EU att arbeta tillsammans med klimatfrågan. Genom att ställa minimikrav på olika energi-förbrukande produktgrupper där teknik finns för ökad energieffektivitet, minskar

energianvändningen avsevärt. Det leder till att utsläppen minskar och att vi får ett bättre klimat. Ekodesigndirektivet är planerat för att jämföra relationen mellan produkters funktion, kvalitet och miljöpåverkan. Direktivet ger inga bindande krav för olika elektronikprodukter men det definierar kriterierna för en miljövänlig elektronikprodukt.

Energiförbrukande produkter och speciellt vitvaror har redan en energimärkning med information om produkternas energi-förbrukning enligt direktivet 92/75/EEC. Energimärkningens syfte är att få konsumenterna att ta miljövänligare och mer energieffektiva köpbeslut när de skaffar nya produkter till sitt hushåll. Energimärkning ger information om investeringens ekonomiska effekter genom att visa på att högre investeringskostnad återbetalar sig genom en lägre energikostnad under produktens livstid. När man köper nya elapparater är det bra att välja utrustningar som är mer energieffektiva. Att ersätta gamla, energislösande apparater med nya och

Page 13: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

11/44

energieffektiva är också att rekommendera men man ska ändå räkna ut hur mycket apparaterna används och hur mycket energi det går åt totalt sett för användning av den gamla utrustningen eller det nya alternativet.

EU klassar produkters energieffektivitet från A++ (effektivast) till G (minst energieffektiv). Förutom en färgkodad klassificering finns det även andra uppgifter som energiförbrukning, vattenförbrukning och produktens ljudnivå. En liknande märkning finns för byggnader enligt Direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD- 2002/91/EC, lag om energi-deklaration för byggnader).

I offentliga verksamheter är direktiven om upphandling (2004/17/EG och 2004/18/EG) också aktuella. Dessa direktiv styr t.ex. upphandling av byggentreprenader, vatten, energi, transporter m.m. och innebär att man måste ta hänsyn till miljöeffekterna.

Ett antal olika webbverktyg har tagits fram för att hjälpa konsumenterna att välja mer energieffektiva apparater, t.ex. Topten (www.topten.info). Detta är ett konsumentinriktat sökverktyg som uppvisar de bästa apparater i olika produktkategorier.

�E./'&'%� �)*� 5.>17/!�.� F�;;+&1#������ �,���

2��������������������������������������

& ���������������������������� �� ���������������������������������������������� �������

333��������� �������(���

���&�������

2�������������������������������� ��������������������� ����������������������������������������������

>������������������������������������"��������������������������������������"��"����������������������������

333���������������

<�����

%�������������������������������������

!������������������������������ �%8�������������� ����

333�����������������������

849�

849��������������������������������������������� ��"��������������������������� ������������� ���������������������������������������������

&����������������������������������������������������� �"���� ��������������������������������������

333�����������������

Page 14: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

12/44

En mycket viktig aspekt att tänka på när det gäller energiförbrukande produkter är att de ofta drar ström även när de är i ett standby-läge. I varje hushåll förbrukas många wattimmar per år i onödan på grund av att elektroniken inte stängs av på ”riktigt” med avstängningsknappen utan lämnas i standby-läget. När man köper en ny utrustning ska man alltid välja produkter med så låg standby-energiförbrukning som möjligt och alltid en utrustning som har en avstängningsknapp. Genomsnittliga värden för energiförbrukning i standby-läget och i ON-läget visas i tabellen i bilaga 1.

Page 15: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

13/44

2�3��������� � ����"����������I följande kapitel presenteras vanliga energisparåtgärder som kan göras i olika typer av hus. �2�3�0�/�� �� ��

�Klimatskalet är husets ytterhölje, det vill säga väggar, golv och tak. I klimatskalet ingår också husets fönster och ytterdörrar. Även en ordentligt byggt hus släpper igenom värme. Man måste också komma ihåg att luften i byggnaderna måste bytas ut (1 gång / 2 timmar) för ett bra inomhusklimat. Men luften ska bytas ut genom ventilationssystemet och inte genom klimatskalet!

��@����#�333�������� ���� �������

Några vanliga rekommenderade energisparåtgärder på klimatskalet är följande: • Tilläggsisolering av tak

(vindsbjälklaget) minskar värmebehovet på vintern och det eventuella kylnings-behovet på sommaren och förbättrar inomhusklimatet. Tilläggsisolering av tak är oftast den mest ekonomiska isoleringsåtgärden jämfört med isolering av golv eller väggar.

• Byggnader är ibland byggda på för dåligt isolerad grund (t.o.m. helt oisolerat i södra Europa). När det är kallt ute känns golven då kalla för fötterna. Isolering av golv förbättrar inomhuskomforten men är ofta inte lika lönsam åtgärd som t.ex. tilläggsisolering av tak.

• Tilläggsisolering av väggar minskar uppvärmnings- och kylningsbehovet. Hur kostnadseffektiv åtgärden är beror på hur stor väggytan är och vilken typ av isoleringsmaterial man väljer. Generellt man säga att isolering av vägg inte är lika kostnadseffektivt som t.ex. tilläggsisolering av tak.

• Minska solinstrålning eller värme-förluster genom fönster: Det är smart att använda rullgardiner, markiser eller liknande för att reglera solinstrålningen eller stänga ute kylan. Markiser som man monterar utomhus är effektiva för att hålla borta värmen på sommartid. På öst- och västsidan är vertikala jalusier effektivare, däremot på norr- och sydsidan ger horisontella jalusier en bättre effekt mot solen. Rullgardiner eller andra gardiner hjälper till på vintern för att hålla värmen inomhus.

Page 16: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

14/44

• Energieffektivare fönster. Moderna energieffektiva fönster släpper

bara igenom en tredjedel så mycket värme som äldre tvåglasfönster. Ett billigare alternativ till att byta fönster helt och hållet är att sätta in en extra ruta i gamla fönster eller att byta ut en av rutorna mot lågenergiglas.

• Bättre tätning av fönster.Värmen kan läcka ut genom dåliga tätningslistor till fönster eller ytterdörrar. Även själva fönsterkarmen kan vara dåligt isolerad. Trämaterial leder mindre värme än t.ex. aluminium eftersom det isolerar bättre. När man ska byta fönster är det viktigt att se till att man skaffar fönster av bra kvalitet även ur energisynpunkt.

• Installation av en ljusreflekterande fönsterhylla. Det innebär att en horisontell reflekterande fönsterhylla monteras på en höjd av 2/3 delar av fönstrets totalhöjd. Installationen har ett dubbelt syfte. Dels att skärma av solinstrålningen för dem som befinner sig närmast fönstret. Dels för att få in ljus längst in i lokalerna genom reflexion i hyllplanet. En efterinstallation är dyr och ger endast energibesparing om det samtidigt finns en dagsljusstyrning av belysningen.

• Byt färg på taket. Mörk färg absorberar mer värme från solen och ljusa färger reflekterar bort solinstrålningen och behåller byggnader svalare. Att behålla byggnaden så sval som möjligt när det är varmt ute är viktigt framför allt vad gäller kontorsbyggnader eftersom kylbehovet då kan minskas.

• Byt väggfärg. Ljusa färger på husväggarna reflekterar mer sol-instrålning än mörka färger och behåller således byggnaden svalare. Ljusa väggfärger inomhus minskar belysningsbehovet och är därför energieffektivare.

2�3�3�7�����������$�������������

�Även om huset är uppvärmt eller kylt till en bekväm temperatur behöver inte detta innebära att man har gjort det energieffektivt. Det finns många olika typer av uppvärmnings- ventilations- och luft-konditioneringssystem (HVAC) t.ex. brännare, kaminer, värmepumpar eller fjärrvärmesystem. . Man kan göra många olika typer av åtgärder för att energieffektivisera uppvärmnings-/kylningssystemet, vissa av dessa beskrivs nedan.

*���$���� ���� �• Värme-/kylaggregaten måste placeras

rätt så att den varma eller kalla luften kan cirkulera fritt.

• Rengöring av aggregaten. Lufttillförseln kan vara helt eller delvis blockerad, på grund av smuts och dammansamlingar eller t.o.m. fasta föremål i ventilationskanaler. Resultatet är ett system som inte fungerar som det ska, med en minskad energieffektivitet.

• Rengöring av luftfilter. Luftfiltren används för att avlägsna partiklar av damm och föroreningar som kommer in eller sprids in i byggnaden. Filtrena ska rengöras regelbundet eftersom orena luftfilter minskar luftflöden och minskar effekten av fläkten samtidigt som luftkvaliteten försämras.

Page 17: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

15/44

+��������$����������� �• Installera styr- och reglersystem som

på ett optimalt sätt sätter på och stänger av HVAC enligt de boendes önskemål. Styrsystemets givare mäter temperaturen på utsidan och/eller insidan av byggnaden och bestämmer hur länge byggnaden skall värmas upp eller kylas ner eller när t.ex. luftkonditioneringen eller ventilationen ska vara på och av.

• Använd timer. Det är enkelt att reglera HVAC-systemens gångtid med hjälp av timer. Systemen kan med hjälp av en timer stängas av redan innan lokalerna/rummen lämnas utan att det påverkar komforten. På detta sätt kan man spara energi.

• Behovsstyrning av ventilationen. När man inte vistas i utrymmen kan man dra ner ventilationsutrustningens effekt och på detta sätt minska energiförbrukningen avsevärt.

• Minska den uppvärmda/kylda ytan vid frånvaro. Utrustningen behöver kanske inte vara påslagen I hela byggnaden vid frånvar�� Det kanske går att använda HVAC-systemet i endast delar av byggnaden när ingen vistas i utrymmena. �

/�� ��������� ��• Byt ut. Man kan göra stora besparingar

genom att byta ut en gammal kylutrustning till en modern och energieffektiv.

• Bättre anpassning av belastnings-profilen. Varje kylanläggning har ett effektområde där den fungerar bäst. Genom att vid anskaffning av kylanläggningar tänka på att utrustningen är anpassad just till de effektbehov som man har kan man också optimera energieffektiviteten.

• Injustering av systemet är viktigt för systemets effektivitet, framföra allt om det finns flera kylaggregat inkopplade in i systemet.

• Varvtalsreglering eller behovs-anpassning av kylfläktar kan utnyttjas för att reducera effektuttaget och energiförbrukningen.

• Kylvatten kan användas för upp-värmning av tappvarmvatten eller byggnaderna.

• Kompressorstorleken ska anpassas till lokalernas behov.

• Reglering av kylvatten och kondensvatten på ett optimalt sätt ökar anläggningens energieffektivitet.

�:����� �� � �

• Man kan göra stora besparingar genom att byta ut en gammal värmepanna och/eller brännare till en modern.

• Bättre anpassning av belastnings-profilen. Energiutbytet kan optimeras genom att dimensionera utrustningen rätt till de behov som man har.

• Injustering av pannans drift ökar utrustningens effektivitet.

• Reglering av pannans drifttider beroende på variationer i värmebelastningen är viktig för effektiv drift av värmesystemet.

• Justering av varmvatten-temperaturerna efter det verkliga behovet som användarna har, undvik överdimensionering. Tänk att vatten-temperaturen måste dock vara lägst 50°C vid tappstället (ca 60 grader i varm-vattenberedaren) p.g.a. risken för Legionella-bakterier.

• Optimering av förbränning. En optimal förbränning (mängd luft etc.) minskar energiförbrukningen och ger den bästa energieffektiviteten.

�:�������$����������

• Centraliserade kylanläggningar och varmvattenberedning. Omoderna centraliserade kylanläggningar eller panncentraler kan innehålla dåligt isolerade rörsystem som kan ge upphov

Page 18: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

16/44

till förluster. Ökad energieffektivitet kan uppnås med hjälp av mindre kylrum/pannor som placeras närmare förbrukarna eller genom isolering. I Sverige är fjärrvärmesystemen mycket effektiva och värmeförlusterna är oftast mycket låga.

• Centraliserad kylvatten och varm-vattenproduktion. Om det finns ett antal mindre anläggningar relativt nära varandra kan det vara ekonomiskt att koppla ihop dessa till ett system genom ett gemensamt välisolerat rörnät. Investerings- och underhållskostnaderna blir lägre för ett större system än för många små.

• Reglering av pumphastigheten. Genom att använda olika pumphastigheter kan man optimera energiförbrukningen för cirkulation av kylvatten eller varmvatten.

• Minskad vattenmängd. Ibland värms det upp eller kyls onödigt mycket vatten för att toppbehovet ska kunna tillfredställas till exempel på morgonen när många duschar och vattnet ska räcka till alla.. Eventuellt kan systemet omfördelas och flödet minskas och energi besparas.

• Cirkulationspumpens kapacitet ska anpassas till det verkliga behovet. Det är energislöseri att ha onödigt stora pumpar.

• Justering av vattentemperaturerna. Ibland kan det vara möjligt att justera vattentemperaturerna för att motsvara användarnas behov och på detta sätt minska förlusterna från rörsystemet.

• Minska vattencirkulationstiden. Många system har onödigt långa drifttider.

• Isolera vattenrören. Om vattenrörs-isolering är för tunn eller i ett dåligt skick är det ofta lönsamt att göra om isoleringen.

• Förbättra ventilernas isolering. Isoleringen runt ventilerna bryts sönder

med tiden. Genom att ersätta den med ny och väl anpassade material kommer förlusterna att sänkas.

• Minska rörlängd. Pumpens kapacitet samt förlusterna från vattenrören är relaterade till rörsystemets längd. Om det är möjligt att minska rörsystemets längd kan man möjliggöra besparingar i energi.

�:�������$���������������������• Byt ut gamla pumpar. Utrustning som

är nära sin tekniska livslängd är sällan riktigt effektiva. Genom att ersätta dem kan hela systemets effektivitet bli bättre och man gör energi- och kostnadsbesparingar.

• Anpassning av lasten till behovet. Vid en installation är det viktigt att utrustningen är rätt dimensionerad till behovet. På detta sätt minimerar man energiförbrukningen och förlänger investeringens livslängd.

• Använd återluftsfunktion. Med hjälp av en återluftsfunktion kan man recirkulera luften under de perioder då frisk luft inte är nödvändig. Som följd av detta kan man minska onödig uppvärmning eller kylning eftersom den inkommande kalla/varma uteluften inte blandas i med inneluften och således kan man spara energi.

• När luft inte kan recirkuleras kan man istället utnyttja värmen/kylan i den

Page 19: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

17/44

utgående luften med en s.k. värmeväxlare till att förvärma/kyla den inkommande luften. Man kan också använda den varma ventilationsluften för uppvärmning av utrymmen eller varmvatten och således spara energi.

�2�3�2�: ��� ����� Tappvarmvatten kan produceras med en elektrisk varmvattenberedare, i en fjärrvärmeväxlare eller värmepump eller i en panna. Det finns många faktorer som styr valet av tappvarmvattenproduktion. Det kan vara ekonomi, tillgänglighet på fjärrvärme, leveranstrygghet, pris etc. Det finns i huvudsak fyra olika sätt att minska kostnaderna för tappvarmvatten produktion: använd mindre varmvatten, sänk temperaturen, isolera beredare och ledningar eller köp en ny effektivare modell. Enkla åtgärder som kan hjälpa till att klara varmvattenförsörjningen med mindre energiåtgång är: • Minska temperaturen i beredaren. På

grund av risk för tillväxt av Legionella-bakterier (orsakar en svår bakterie-sjukdom) får inte temperaturen sänkas till under 60oC i varmvattenberedaren.

• Sänk temperaturen i tapp-varmvattnets cirkulationssystem. Av samma skäl som ovan får inte tappvarmvattentemperaturen sänkas under 50oC.��

• Minska vattenflöden. Installera snålspolande kranar eller munstycken i köket eller i duschen och du kan spara mycket varmvatten utan att minska komforten. . Man ska alltid stänga av vattnet när man inte behöver det t.ex. när man tvålar in eller schamponerar sig.

• Egen varmvattenberedning. Centraliserad varmvattenberedning kan innebära att långa rördragningar orsakar

förluster på vägen till förbrukaren. Det är oftast effektivare att ha en egen varmvattenberedare i varje hus. Effektiviteten i de svenska fjärrvärme-systemen är dock oftast hög och förlusterna i rörsystemet är små..

• Planering av varmvattenanvänd-

ningen. Varmvatten används för flera ändamål inom en byggnad. Genom att planera användningen av varmvatten för olika ändamål och vid olika tidpunkter kan det vara möjligt att jämna ut varmvattenberedningen och minska topparna. På detta sätt kan man kanske ha en mindre beredare som förbrukar mindre energi.

�2�3�4�;������� Belysning kostar, inte bara som energiförbrukning utan även underhållet kostar t.ex. lampbyten kostar i form av arbetstid. Energibesparingar kan uppnås genom att installera nya moderna armaturer, lampor och driftdon. Med nya armaturer är det också lättare att rikta ljuset så att det hamnar på rätt plats. Belysnings-systemens effektivitet kan förbättras genom många olika åtgärder som presenteras nedan. ���

Page 20: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

18/44

;������������• Armaturernas reflektorer måste hållas

rena från smuts och damm. Rengöring av armaturerna sparar inte energi i sig men ju renare de är desto bättre ljusutbyte får man för samma energimängd.

• Byte till energieffektivare ljuskällor och armaturer. Byte av standardlysrör s.k. T8-lysrör (diameter 26 mm) till moderna T5-rör (16 mm) kan spara upp till 70 procent energi. Lågenergi-lamporna är cirka fem gånger effektivare än glödlampor. En lågenergilampa på 11 W ger samma mängd ljus som en glödlampa som tar 60 W i effekt.

• Om ljusnivåerna är onödigt höga eller om ljuskällorna är dåligt placerade efter användarnas behov är det möjligt att spara energi genom att ta bort onödiga lampor.

• Byte till lysrör med bättre ljusutbyte. Genom att byta till s.k. fullfärgslysrör kan man få bibehållen ljusstyrka med färre lysrör och på detta sätt få en energibesparing.

• Installation av spänningssänkande reglerutrustning. Detta är ett sätt att effektivisera en befintlig lysrörs-installation. Utrustningen fungerar så att den sänker spänningen en stund efter upptändning av lysrören. Därmed minskar ljuset obetydligt samtidigt som

energiåtgången sänks med upp till 30 procent.

• Armaturbyte kan minska energi-åtgången om man samtidigt byter till en energieffektivare ljuskälla.

• Att minska antalet ljuspunkter kan vara ett sätt att minska överbelysning. Rätt placering av armaturer i förhållande till arbetsplaster kan också förbättra arbetsmiljö, minska bländningsproblem och spara energi.

• Byte av drivdon (drossel) i lysrörs-armaturer kan spara energi.

�+��������$����������� ������ �

• Släck efter dig! Det mest effektiva sättet att försäkra sig om att belysningen är släckt efter arbetsdagen är att ge ansvar till personalen för att kontrollera att belysningen inte är på. Dessutom ska man endast ha belysning på i de rummen där man vistas.

• Optimera belysningen efter behovet � Var behövs ljuset? Att ha bara en

ljusbrytare för hela arbetsutrymmet är ineffektivt energiutnyttjande, framför allt om bara några få personer vistas i utrymmet. Det är energismart att anordna flera arbetsområden med individuella ljusbrytare.

� Utnyttja dagsljuset! Om dagsljuset är tillräckligt ska det utnyttjas. Det är dock viktigt att det finns möjlighet att tända ljus i de områden av arbetslokalen där dagsljuset inte räcker till.

� Bra tillgänglighet! Det är viktigt att ljusbrytarna är rätt placerade så att man har lätt att komma åt dem. Ju bättre tillgänglighet desto enklare är det att släcka ljuset.

• Skymningsrelä utomhus och och närvarosensorer inomhus. Automatiska ljusbrytare är mycket bra ur energibesparingssynpunkt.

Page 21: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

19/44

Skymningsrelä gör att utomhus-belysningen tänds då när det blir mörkt ute. Det går att koppla ett tidur till systemet som innebär att man kan släcka lamporna även under den mörka tiden om man så vill. Inomhus kan man montera närvarosensorer till ljusbrytaren som innebär att ljuset tänds och släcks automatiskt efter en tid. Det är alltid viktigt att kontrollera att utrustningen fungerar rätt så att de energibesparingar som vill uppnås verkligen uppnås.

• Dagsljusstyrning innebär att man kan minska de timmar som belysningen är på. Kontrollsystemen innehåller sensorer som släcker belysningen automatiskt i de områden där dagsljusstyrkan är tillräcklig. Man kan också montera dimmbar elektronik till ljusbrytarna som innebär att dagsljuset kan kompletteras med elektroniskt ljus men med mindre ljusstyrka. Det är bekvämare för de som vistas i lokalen att använda dimmbar belysning istället för att belysning släcks och tänds med jämna mellanrum.

2�3�6�(��"�� �� � ����� Tvättmaskiner använder el för trummans rörelse, vattencirkulation, för att pumpa ut vattnet för vattenuppvärmning och luftuppvärmning. Följande åtgärder minskar energiförbrukningen i tvättstugan:

• tvättmaskinen ska stå välventilerat, • tvätta alltid en full maskin, maskinen

drar ju lika mycket el halvfull som full, • rengör filtret och tvättmedelfacket

regelbundet, • dagens moderna tvättmedel ger mycket

bra tvättresultat även vid låga temperaturer och kläderna slits också mindre,

• det finns maskiner som automatiskt doserar vattenmängden efter tvättens vikt och sparar energi,

• undvik förtvättsprogram, • genom att centrifugera med högt varvtal

förkortar du torktiden, • hängtorka tvätten utomhus så ofta som

möjligt, • torktumlare drar ungefär 3 gånger mer

energi än tvättmaskinen. När du måste torka tvätt i en torktumlare tänk på att torka samma typ av textilier samtidigt och mixa inte med tvätt med väldigt olika fukthalt,

• om torktumlaren har en fuktkontrollsfunktion, använd den. Då stängs torktumlaren automatiskt av när tvätten är torr.

Diskmaskiners energianvändning går mest för vattenuppvärmning. Man kan använda diskmaskiner energieffektivare på följande sätt: • kör alltid med en full maskin,

Page 22: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

20/44

• använd inte mer omfattande tvättprogram än nödvändigt,

• undvik användningen av maskinen torkfunktion, disken torkar när luckan står på glänt,

• oftast är det energieffektivare att ansluta maskinen till kallvattnet och låta diskmaskinen värma vattnet istället för att låta värmepannan att göra det.

Kylskåp och frys drar energi för att producera kyla. Kylen och frysen drar upp till tredjedel av hushållets energi-förbrukning. Med några enkla knep kan man spara energi: • Kylutrustningar flyttar värmen inifrån till

utsidan. Ju varmare temperaturen utanför kylen och frysen är desto mer energi utrustningen kräver. Därför är det viktigt att placera kylskåp och frys rätt: luftigt och svalt. Låt inte solvärmen komma fram till ditt kylskåp.

• Ha alltid rätt temperatur i din kyl och frys. Ha gärna en termometer i dem för att vara säker på temperaturen. Rekommendation är att ha 4ºC grader i kylen och -18ºC i frysen.

• Se till att inte hålla dörrarna öppna i onödan. Stoppa in varorna och ta ut dem så snabbt som möjligt.

• Mät kylens och frysens temperatur då och då så att du vet att det inte är för varmt eller onödigt kallt.

• Se till att kompressorerna (på utrustningars baksida) är dammfria och att luften bakom cirkulerar bra.

• Frosta av frysen regelbundet. • Är gummilistorna skadade? Byt dem i så

fall. • Följ alltid tillverkarens instruktioner. • Packa varorna väl. Fuktväxling mellan

varorna och kylens eller frysens luft drar energi.

• Ställ aldrig varma varor i kyl eller frys. Kyl ner gärna varorna först innan de läggs i frysen.

• Tina frysvarorna i kylskåpet. På så vis återanvänder du den energi som gick åt till att frysa ner maten.

• Stäng av kylskåpet om det inte behövs t.ex. under semestrarna.

• Det är bra om man inte fyller kylen eller frysen proppfullt för att luften skall kunna cirkulera bra i dem.

• Sortera gärna matvarorna i kylskåpet efter deras kylbehov. Det är nämligen olika kallt i olika delarna i kylskåpet, mät temperaturen med termometern.

Ugnar och spisar använder energi för att framställa värme för matlagning. För värmeframställning kan användas el, gas eller t.ex. mikrovågor. Några energispartips: • använd lock på kastrullen, • använd timer vid matlagning och öppna

inte ugnsluckan i onödan, • använd gärna ugnens varmluftfunktion

för ett snabbare och energieffektivare resultat,

• stäng av ugnen 15 minuter tidigare, den behåller värmen i alla fall,

• använd gärna glas- eller keramiska formar eftersom de behåller värmen bäst,

• använd mikrovågsugnen istället för en vanlig ugn så ofta som möjligt,

• rengör ugnen och spisen regelbundet.

När man skaffar nya vitvaror and andra elektroniska utrustningar ska man alltid beakta deras energieffektivitet Vanligtvis finns det bra urval av energisnåla apparater, försök alltid köpa A-klassade modeller, se även kapitel 3.1. Man måste givetvis alltid

Page 23: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

21/44

också anpassa utrustningars kapacitet och antal till de behov man verkligen har.

�2�3�8�/�������������� Följande utrustningar finns i ett normalt utrustat kontor: datorer, dataskärmar, faxapparater, kopiatorer, skrivare, telefoner, mobiltelefoner, modem m.m. Långsiktiga energibesparingar kan man göra genom inköp av energieffektiv utrustning, men man kan även spara med hjälp av följande energisparande åtgärder: • Stäng av på natten: Att stänga av

utrustningen på natten när kontoret är obemannat är en enkel åtgärd och kan ge stora besparingar. Datorer kan ha en effekt på 100-150 W. På 24 timmar förbrukar en dator närmare 4 kWh. Kontor och skolor kan ha hundratals av datorer och tillsammans kan energi-kostnaden bara för datorer bli hög. Det är viktigt att alla tillsammans på en arbetsplats tänker på detta.

• Stäng av även på dagen: Man ska alltid stänga av kontorsutrustningen om man inte använder dem, när man till exempel går på lunch eller möten. Om utrustningarna behöver en lång uppvärmningstid som t.ex. vissa

kopiatorer och faxapparater kan göra sätt dem i standby-läge istället. Det minsta du kan göra är att stänga av skärmen med avstängningsknappen när du går från arbetsplatsen. Observera att skärmsläckarfunktionen inte sparar energi.

• Aktivera Energy Star-funktionerna: De flesta moderna kontorsutrustningarna har energisparande funktioner enligt Energy Star-programmet. Normalt måste man aktivera dessa funktioner.

2�3�?�,����� � ����������G�+������������ �Det finns många möjligheter för användning av förnybar energi i byggnader från ved- och pelletseldning för uppvärmning, solpaneler till varmvatten-beredning till vindkraft eller solceller för egen elproduktion. I följande text diskuteras främst solenergins möjligheter i byggnader. Tips: • Nybyggnation ger de största tekniska

möjligheterna för utnyttjandet av solenergin. Man kan t.ex. placera byggnaden så att solinstrålningen till huset maximeras.

• Många konsumenter i hela EU köper el från förnybara energikällor såsom sol, vind, vatten, biomassa och jord-/bergvärme. El från dessa energikällor kallas ibland "grön el". Genom att köpa el från förnybara energikällor är ett av de enklaste sätten att använda förnybar energi eftersom man då slipper att investeringar i utrustningar och underhållsarbete.

• Solenergi används oftast för uppvärmning av tappvarmvatten. Sådana system är miljövänliga (ett hushåll kan under 20 års tid minska CO2-utsläpp mer än 50 ton jämfört med varmvatten-beredning med fossila bränslen) och kan

Page 24: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

22/44

i princip installeras på alla typer av tak. Dessutom kan solvärme med fördel användas för uppvärmning av pool.

Ibland kan det förekomma mycket höga elräkningar även om byggnaden är så energieffektiv som möjligt. Då kan det vara värt att överväga möjligheten att producera egen el exempelvis med hjälp av solceller förutsatt att solförhållanden är bra. Det behövs dock mer forskning och utveckling av dessa system så att produkterna ska kunna bli billigare att skaffa.

Det finns även andra system för att kunna utnyttja förnybara energikällor, som t.ex. biobränsle för uppvärmning av byggnader (ved, pellets, flis) eller värmepumpar som utnyttjar markens eller bergets värme. Alla dessa system kan användas både för varmvattenberedning, och uppvärmning av byggnaden på vintern, värmepumpar även för kyla under sommaren. Investerings-kostnaderna kan vara relativt höga för dessa utrustningar men samtidigt är besparingspotentialen stora. Investerings-beslutet bör alltid grundas på noggrant genomförda kalkyler.

2�2������� �����������Genom att försöka skapa de mest miljövänliga och energieffektiva byggnaderna som möjligt har arkitekter och ingenjörer snubblat på ett ”problem” som de inte hade fullt ut förstått: de människor

som skulle bo eller använda byggnaderna. Faktum är att planerarna skulle kunna utnyttja kylsystem eller värmesystem effektivare än någonsin tidigare, främst med hjälp av kombination av avancerad teknik och gamla kunskaper som exempel självdragsventilation (ingen energi-förbrukning alls). Problemet är dock att teknikerna kanske inte alltid erbjuder den komforten och möjligheterna som människorna som vistas i huset vill ha.

Energikonsumenterna använder inte bara gas eller el utan de använder de möjligheterna som dessa energiformer erbjuder. Energin är oftast osynlig och hur man använder energin t.ex. i skolan, hem eller på arbetsplatserna beror på de vanor som man har skapat. En dator står på även när vi går ut på lunch, ljuset är tänt även när vi lämnar rummet, TV:n får vara i standby-läget o.s.v. utan att vi tänker på vart energin kommer ifrån eller de miljökonsekvenser det orsakar att vi inte stänger av våra elektroniska apparater. Dessa beteenden är både komplicerade och svåra att förändra, delvis därför att de är beroende på hur byggnaden och energiförbrukande apparater är gjorda, men ännu viktigare, eftersom de påverkas av våra övertygelser, värderingar och attityder, andra människors beteenden, den kulturella miljön vi lever i och av olika ekonomiska incitament och övriga begränsningar. Beteendet kan dock påverkas och i vissa fall har förändras ganska snabbt.

Page 25: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

23/44

Exempel på detta är den ökade populariteten för ekologiska livsmedel. Inom ramen för hållbar energianvändning kan beteendeförändringarna delas in i två huvudkategorier: • förändringar i köpbeteende och • förändringar i rutinmässigt beteende i

användning av energi. Den vanligaste användningen av begreppet beteendeförändring avser förändringar i det rutinmässiga beteendet, något som faktiskt förändras beroende på vad han eller hon gör vardagligen. Men när det gäller hållbar energianvändning är beteendet i samband när man handlar varor också viktigt, vilket diskuteras nedan.

,�������� ��������������� • Köp energieffektiva (och koldioxid-

snåla) ersättningsvaror: Sådana inköp görs oftast när den gamla utrustningen har blivit obrukbar, till exempel när en tvättmaskin går sönder, eller en lampa behöver bytas ut. De är relativt sällsynta inköp och kräver endast en beteendeförändring, nämligen ett beslut om att alltid köpa det miljövänligaste och mest energieffektiva.

• Gör en ny typ av inköp: Sådana köp är något svårare att göra miljövänligt än att bara byta ut en gammal utrustning till en ny. Att ta beslut om att exempelvis tilläggsisolera vinden eller väggarna kräver av konsumenterna ett beslut om någonting som inte är helt nödvändigt för boendet.

,�������� ���������������� ���������

• Mindre förändringar i rutinerna. Vissa rutiner är enkla att ändra på som till exempel släcka ljuset eller stänga av de elektroniska apparaterna ”på riktigt” och inte lämna de i standby-läge.

• Mer krävande förändringar. Vissa rutiner är svårare att ändra på t.ex. att använda en takfläkt istället för ett luftkonditioneringsaggregat eller att laga mat på en vedeldad spis (om man har en sådan …) istället för att använda en elspis osv.

Flera studier har undersökt effekten av olika åtgärder som skulle kunna locka människor att använda mindre energi. Sådana sätt kan vara mer lättlästa och informativa elräkningar eller ekonomiska ”morötter”, dela ut lågenergilampor, informationskampanjer eller användning av ny modern teknik. Några av dessa åtgärder verkar ha lett till stora energibesparingar. Studier som granskar effekterna av olika typer av åtgärder på energianvändning visar ett genomsnitt på 5 -15 procent energibesparing på kort sikt. När människor träffas regelbundet i studiecirklar eller liknande varje månad för att diskutera deras energi- och vattenanvändning, hushålls-avfall eller transporter kan ännu större besparingar vara möjliga.

Page 26: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

24/44

Förutsättning för mer genomgripande förändringar i människors beteende är sannolikt att det krävs en helhetssyn som sträcker sig från energianvändningen i hemmet, skola och andra arbetsplatser till transporter, avfall och vattenanvändning, till alla verksamheter som kräver energi och klimatpåverkan. Men den viktigaste strategin för att ändra konsumenternas beteende energifrågor är utbildning. Det är viktigt att ge alla korrekt information och utbildning om hur man använder energin klokt och energieffektivitet för att uppnå energibesparingar. Information om energi-frågor ska börja så tidigt som möjligt.

�4���'�.%&#'#*�+�� Energikartläggning och energianalys är när man systematiska går igenom en byggnad eller en anläggning för att få tillräcklig kunskap om dess energiförbrukning. I en energikarläggning och energianalys identifierar man och föreslår kostnads-effektiva energibesparingsmöjligheter. En energianalys är också avgörande för att genomföra energisparåtgärder. Alla kan kartlägga sin energianvändning. Kart-läggningen visar var besparingspotentialen finns och den ger en bra nulägesbeskrivning av energianvändningen. Energikartläggningen ska svara på frågor som:

• Hur mycket energi används? • Vilken typ av energi används? • Till vad används energin?

Beroende på vilket syftet är med ditt energiarbete blir svaren mer eller mindre detaljerade men det viktigaste i energikartläggningsarbetet är att komma igång. Det går bra att göra grova uppskattningar i början, kartläggningen kan sedan stegvis förbättras.

I en energikartläggning och analys: • är huvudmålet att på sikt kunna göra

energibesparingar, • ligger fokus på energianvändningen och

besparingsmöjligheterna men även tekniska aspekter och miljöfrågorna måste beaktas,

• görs en sammanställning över de föreslagna åtgärderna,

• ska alla byggnadens delar beaktas från byggnadskonstruktioner till de enskilda energiförbrukande apparaterna.

Begreppet "energianalys” kan ha olika innebörd beroende på vilket land man befinner sig i eller vem man diskuterar med. Det kan finnas ett annat begrepp för hela processen men verksamheten uppfyller samma kriterier som står för en energianalys. Det är också viktigt att notera att energianalys inte är en löpande verksamhet, men att den bör upprepas regelbundet. �4�0�>�� ������� ������� � ������ En energianalys kan variera från en kort rundvandring i byggnaden till en mycket detaljerad analys med timvisa mätningar och datasimuleringar. Generellt kan man

Page 27: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

25/44

säga att det finns fyra typer av sätt att göra en energianalys och de kommer att beskrivas nedan. �4�0�0�.���� ������ Denna typ av kartläggning och följande analys innebär en kort rundvandring i byggnaden då enkla och billiga åtgärder kan identifieras för att kunna ge omedelbara energibesparingar. Vissa anser att denna typ av åtgärder ingår i det vanliga underhåll av byggnaden som t.ex. att byta ut trasiga fönster, isolering av varmvattenrör, tätning av fönster och dörrar eller injustering av värmeanläggningen. �4�0�3�/��� ������� � ���� Det huvudsakliga syftet med denna typ av granskning är att noggrant analysera driftskostnaderna för anläggningen. Vanligtvis ska man utvärdera data över energiförbrukningen under flera år för att kunna identifiera olika mönster för energianvändning som t.ex. variationer under dygnet, under året och potential för energibesparingar. För att kunna utföra denna analys rekommenderas att man först gör en rundvandring i byggnaden. Det är viktigt att den som gör kartläggningen och analysen ska förstå byggnadens konstruktion och vilka energikrävande utrustningar som finns för att kunna förstå variationerna i energianvändningen: • Kontroll av energiräkningarna så att

månadskostnaderna är korrekt beräknade.

• Definiera de största kostnadsposterna. Effektavgifterna är ofta beroende på hur mycket el som används vid ett och samma tillfälle. Alltså, ju fler effektslukande apparater man har igång samtidigt, ju högre effektavgift. På kvällstid och på helgerna är effektavgifterna ofta lägre än på dagtid

vardagar. Därför kan det vara klokt att försöka dela upp användning av olika apparater.

• Undersöka möjligheten att kunna köpa billigare bränsle eller att byta elbolag för att kunna minska driftkostnaderna.

Genom att analysera data kan den som genomför energianalysen bedöma nyttan av olika energiåtgärder. Det är enkelt att beräkna olika nyckeltal för byggnaden och dra en slutsats om hur relevanta åtgärderna är. Ett sådan nyckeltal kan vara t.ex. energianvändningen per golvyta (kWh/m2). �4�0�2�+� �� �������� � ��� En standard energianalys ger en övergripande bild av energisystemet i byggnaden. Utöver de uppgifter som beskrivs i rundvandringsanalysen och kostnadsnyttoanalysen beskriver standard energianalysen generellt hur energi används i byggnaden och hur energibesparingar kan göras. Denna typ av energianalys görs steg för steg och är lik en detaljerad energianalys som beskrivs i följande avsnitt. Vanligtvis används förenklade verktyg för att utveckla standard energimodeller och för att beräkna energibesparingar. Ett sådant verktyg är en payback-metod som är en vanlig metod för beräkning av kostnadseffektiva energisparåtgärder, se kapitel 4.6.

4�0�4�1�� ���� ������� � ���

Denna typ av analys är den mest övergripande och tidskrävande. En detaljerad analys kräver användning av mätinstrument för mätning av energianvändningen i byggnaden eller i delar av den t.ex. belysning, kontorsutrustning, fläktar, kylanläggningar m.m. Dessutom kan man använda datasimuleringar för utvärdering av systemet och av alternativa system men

Page 28: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

26/44

sådant arbetet kräver dock hög kompetens och träning. I en detaljerad energianalys görs en noggrann ekonomisk utvärdering av de energisparande åtgärderna. Investeringars kostnadseffektivitet beräknas som livscykelkostnad (LCC) snarare än hur lång återbetalningstiden är. LCC-analys tar hänsyn till ett antal ekonomiska faktorer som räntor, inflation och skatter. 4�3����������������� Energiundersökningar är en del av energianalysprocessen och syftar till att utvärdera energiflöden inom byggnaden för att identifiera energiförluster och ge rekommendationer om den framtida energihushållningen. Energiundersökningar omfattar oftast alla faktorer som förbrukar energi i en byggnad. En undersökning kan innehålla information om: • organisationen och anläggningens drift:

vem som är ansvarig för energifrågor, • hur utrymmen används, • om vilken teknisk support som finns, • hur många personer utnyttjar

byggnaden, • hur och när lokalerna används, • innemiljöns kvalitet (temperatur,

luftfuktighet, belysning m.m.), • teknisk beskrivning över utrustningarna

och byggnaderna, • hur utrustningarna sköts, rutiner m.m., • beskrivning över vilken typ av energi

som används i byggnadens olika verksamheter samt energins ursprung,

• vilka utrustningar/utrymmen som behöver mest energi,

• planerade och avslutade energibesparings- och miljöprojekt,

• all energikrävande utrustning som finns i byggnaden och

• byggnadstyp.

Organisationen kan ha en stor inverkan på energiförbrukningen. Därför är det viktigt att vara tydlig om vem som har ansvaret och vem som gör vad samt vilka rutiner man har vad gäller driften och underhållet av de olika energiförbrukande utrust-ningarna. Det är viktigt att förstå tarifferna och leveransavtalen för den energi som man köper. Detta är en förutsättning för att man ska kunna jämföra olika leverantörer och köpa till lägsta pris och veta var den energi man köper har sitt ursprung (grön el m.m.). Andra viktiga saker som måste undersökas i detta steg är om det finns redan existerande energianalysrapporter, användning av förnybara energikällor, vad de personer som vistas i byggnaden tycker. Dessutom ska det göras en lista över alla apparater. �4�2�&� ����� �������������������������� Hur exakt ett energianalysarbete blir beror på hur exakta de insamlade uppgifterna är. För att kunna garantera en bra kvalitet måste man i förhand bestämma hur

Page 29: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

27/44

uppgifterna ska samlas in. Om man använder för lite data kommer analysen att bli helt meningslös. Man kan också säga att om man samlar väldigt mycket förbrukningsdata kan analysen bli komplicerad. I vissa fall kan data vara ofullständig som också försvårar analysen. Data kan innehålla felaktigheter om mätarna har lästs fel eller att mätvärden har noterats fel. �4�2�0�, ���� ���������

�Datainsamling från fakturor innebär insamling av uppgifter från flera el- och värmeräkningar (gas, olja, fjärrvärme m.m.) och inmatning av data till en datafil. Man bör ha data minst under en 12 månaders period men allra helst under 36 månader. Det är viktigt att relatera förbrukningen till den period då energin användes.

Innehåll i en elräkning kan variera beroende på land (i många länder innehåller elräkningen till exempelvis en TV-avgift). I allmänhet visar elräkningarna uppgifter på månadsbasis eller kvartalsbasis och innehåller följande uppgifter: (1) period som räkningen avser, (2) mätaravläsning eller uppskattad

förbrukning i början och i slutet av perioden (kWh). Förbrukningen kan vara separerad efter användnings-tidpunkten, exempelvis efter högförbrukningstid / lågförbrukningstid m.m.,

(3) pris/kWh, priset kan vara olika beroende på vilken tidsperiod förbrukningen avser för,

(4) en månatlig maximal kostnad för varje kW eller kVA om effekttariff tillämpas,

(5) energiskatt, moms och total kostnad.

En typisk gasräkning kan se ut på följande sätt: (1) period som räkningen avser, (2) aktuell och tidigare mätaravläsning

(m3), (3) pris/kWh beräknat efter hur många

kWh/m3 gasen innehåller, (4) månatlig energikostnad, (5) energiskatt, moms och total kostnad, (6) gasens kalorimetriska värmevärde

(J/m3). Fakturor för fasta och/eller flytande bränslen visar vanligtvis leveransvikten och kostnaden. För rörande fasta bränslen är det viktigt att veta bränslets värmevärde, fukthalt, askhalt, kolhalt och andelen flyktiga ämnen. Dessa uppgifter kan erhållas från bränsleleverantören. I många länder, framför allt i centrala och norra Europa värms byggnaderna i städer och tätorter upp med fjärrvärme. Fjärrvärme innebär att hela eller delar av städer kopplas samman i ett gemensamt kulvertnät. Varmvatten produceras i ett centralt värmeverk och skickas sedan till de enskilda husen genom kulvertnätet. Värmeväxlarna i husen ser till att värmen från vatten kan utnyttjas för uppvärmning av utrymmen eller varmvatten. Fjärrvärme debiteras enligt mätarna som mäter vattenflöden och den temperatur som vattnet har haft när den kom och lämnade byggnaden. Temperaturskillnaden visar hur mycket värme som har utnyttjats. Mätarnas noggrannhet kan variera beroende på vattentemperaturen och vattenflöden. �4�2�3���� ����������

�Mätaravläsningar ger bra information om energiförbrukningen. Det kan ändå uppstå en del problem som kan minska uppgifternas värde. I samband med mätarbyten kan en del data gå förlorade och vissa mätare kan t.o.m. mäta fel. Givetvis

Page 30: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

28/44

finns det alltid en mänsklig faktor och man kan helt enkelt läsa av mätaren fel. Därför är det alltid viktigt att kontrollera mätvärden så att de är rimliga. Kontrollera att: • rätt antal siffror är avlästa, • det avlästa värdet är större än det

tidigare avlästa värdet, • förbrukningen är rimlig för perioden. Skriv alltid upp datum för avläsningen.

Att läsa av och skriva upp mätvärdena manuellt är tidskrävande och är en felfaktor. En automatisk avläsning är att föredra med en möjlighet att logga uppgifterna direkt in i datorn. Automatisk avläsning är dock inte alltid möjlig. I sådana fall då det inte finns tillräckliga mätare för mätning av energiförbrukningen t.ex. i enskilda utrymmen eller av enskilda utrustningar kan man fundera på möjligheten att installera en undermätare. Installation av en sådan mätare kan dock vara kostsamt och måste relateras till den nytta man kan få. Man kan också använda olika typer av elektroniska handinstrument för temperatur-mätning, ljusstyrkemätning eller mätning av ström. När man behöver mäta under längre period används vanligtvis sensorer som är kopplade till en datalogger. Uppmätta data

kan lagras och kan med mer avancerad utrustning t.o.m. fjärravläsas. 4�4�1 � � ��� Ett av huvudsyftena med en energianalys är att registrera utgångsläget när det gäller energianvändning totalt i en byggnad eller av enskilda utrustningar och hur mycket energiåtgången borde vara och hur mycket den är i verkligheten. Med hjälp av standarder kan man uppskatta energisparåtgärdernas effekt. En omfattande dataanalys är viktig för att kunna identifiera trenderna i energiförbrukningen och de områden där man bör vidta åtgärder. 4�4�0���������������� Den enklaste analys som kan göras är att ta fram statistik över hur energiförbrukningen fördelas under året och hur mycket energin har kostat. Denna information ger en enkel bild av hur byggnadens energiprestanda ser ut. En sådan analys kan innehålla: • byggnadens energieffektivitet (t.ex.

kWh/m2/år)

• procentuell fördelning i energi-användningen och kostnadsmässigt mellan de olika energiförbrukarna (värme, enskilda utrustningar),

• sammanställning av en tabell som visar den totala årliga energiförbrukningen, kostnader och procentuella fördelningen av varje energislag (kWh, kg),

• ett cirkeldiagram som visar grafiskt energianvändningen och kostnaden för varje energislag,

• energidata bakåt i tiden som möjliggör jämförelser och underlättar att se trenderna i förbrukningen.

Page 31: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

29/44

Den årliga energiförbrukningen kan också presenteras som utsläpp av koldioxid (CO2/år). Energiomvandlingsvärden för olika energiformer finns i bilaga 3. ��4�4�3�.���� ���� ������

�Det är inte en enkel uppgift att jämföra två byggnader ur energisynpunkt. Även om husen skulle vara precis likadana påverkar t.ex. husens placering (vindhållanden, solinstrålning) och husets användning hur mycket energi som går åt. Därför använder energianalyserna vanligtvis nyckeltal för att kunna jämföra energiförbrukningen i olika byggnader med liknande egenskaper. Dessa nyckeltal beräknas ofta baserat på energiförbrukningen (el, uppvärmning, luft-konditionering) eller på andra mätar-uppgifter eller på uppmätta uppgifter. Nyckeltalet kan sedan jämföras med nyckeltal för liknande byggnader för att bedöma byggnadens energieffektivitet. Nyckeltal kan används för olika ändamål: • för att kunna upptäcka hög

energiförbrukning och bedöma om en energianalys kommer att vara till nytta,

• att bedöma om de mål som har satts upp för byggnadens energieffektivitet har uppnåtts. Om inte, uppskatta hur mycket av energianvändningen som bör minskas,

• att uppskatta värme, el och vatten-kostnader som kan förväntas för nya byggnader,

• att bedöma om det finns skillnad i energiförbrukningen i byggnader som har energianalys och som inte har det.

• bedöma om energianalysarbetet har varit givande och påverkat energi-effektiviteten.

Ett nyckeltal är en ekonomisk eller teknisk indikator. Olika typer av enheter kan användas för att skapa nyckeltal.

Olika energienheter används ofta som täljare:

• Den vanligaste enheten är kWh för mängden använd energi. Om man vill jämföra exempelvis med oljans energiinnehåll kan toe användas (ton oljeekvivalenter, se förklaring i figur 1.2). Observera att toe beskriver s.k. primärenergi d.v.s. själva bränslets innehåll och kWh beskriver det slutliga energiutbytet. Det slutliga energiutbytet är alltid lite mindre än primärenergimängden p.g.a. energi-förlusterna.

• Ett monetärt värde (t.ex. euro, krona) för att visualisera kostnaden för energianvändningen. Detta värde varierar beroende på olika ekonomiska parametrar, som t.ex. inflationen i landet.

• Effektbehov (kW).

De vanligaste enheterna som nämnare i nyckeltalet är: • Produktionsenhet (framför allt i till-

verkningsindustrier, ton eller m3). • Byggnadsyta eller volym (t.ex. uppvärmd

yta, m2 eller m3). • Antal användare (i kontorsbyggnader,

skolor, hem etc.). • Graddagar (Ett mått på energibehovet,

som beräknas utifrån en fastställd utomhustemperatur som i Sverige är 17°C.).

• Teoretiskt energibehov för att kunna jämföra det med det aktuella energibehovet.

Page 32: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

30/44

4�4�2������G���� �� ��

När alla uppgifter från den första etappen under energianalysarbetet är klara kan man göra en preliminär analys av energibeteendet. Efter besöket på plats i byggnaden kan man skapa en bild hur energianvändningen har varit under tiden bakåt i tiden och varierande med årstiderna. Det blir möjligt att göra ett diagram som visar energianvändningen under tiden.

En byggnads energianvändning kan redovisas under en speciell tidsperiod, energimängden anges t.ex. i MWh eller kWh. Den här typen av diagram ger läsaren direkt information och möjlighet till en enkel bild av hur energin (t.ex. el, gas, olja, pellets) används i byggnaden timme för timme eller för daglig, månatlig eller årlig basis.

Monthly Electrical Energy Use

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec

Month

Ene

rgy

Use

(MW

h)

-5

0

5

10

15

20

25

30

Mon

thly

Ave

rage

Out

door

Te

mpe

ratu

re (°

C)

MWh 93 DB 5(°C)

Den här typen av diagram kan konstrueras i följande fall:

• elavändning på timvis och/eller daglig basis,

• bränsleanvändning på daglig basis.

4�4�4������� � ������Energiflödet i en byggnad från den energimängd som tillförs byggnaden till den energimängd som kommer till nytta kan man enkelt förstå när det presenteras med hjälp av ett s.k. Sankey-diagram. I ett sådant diagram kan man se energiförlusterna och utflöden samt energikällorna och inflöden. Man kan se den totala mängden energi som tillförs byggnaden och hur mycket de enstaka delarna i byggnaden använder energi. Energiuppgifterna kan lämpligen samlas från el- och värmeräkningarna eller från beräkningar eller mätningar som har gjorts på plats i byggnaden. Presentation av energiflöden visuellt med hjälp av ett Sankey-diagram hjälper till att hitta mer kritiska energianvändnings-områden i byggnaden samtidigt som man kan identifiera anledningarna för energiförluster. Analys med hjälp av ett Sankey-diagram ger en möjlighet till en utvärdering av byggnadens energisystem och till en planering av energisparåtgärder. Sankey-diagrammet i figur 4.1 visar den energimängd som används för uppvärmning av byggnaden och tappvarmvatten. Olja används för det mesta till dessa ändamål. Vissa delar av byggnaden har dock inte vattenburet radiatorsystem. I de utrymmen används luft-luftvärmepump för upp-värmning. Sankey-diagrammet i figur 4.2 visas energiflöden i en luftkonditionerad byggnad under uppvärmnings- och nedkylningssäsongen.

Page 33: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

31/44

,����4�0A�+ ������ �� ������������������� �� �������������������$��� ��� ��� �������������������� ���

��

,����4�3A�+ ������ �� ����������������������������������� ������� �����������������������������������������C�� ���D��$������������C$�����D����

Page 34: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

32/44

4�6�7������ ���� �������� ��� �� Ett energianalysarbete leder till att energibesparingspotentialen kan fastställas totalt sett i hela byggnaden och inom specifika områden och system. En energianalys kan också leda till en ytterligare granskning i ett senare skede av energispecialister eller de som ansvarar byggnadens förvaltning och underhåll. Dessa potentiella energisparåtgärder bör delas in i tre nivåer beroende på hur stor besparingspotentialen (hög, medel, låg) är i en specifik byggnad. Att kunna göra prioriteringen innebär identifiering och kvantifiering av energikostnaderna genom att lyfta fram de åtgärder som ger störst besparingar. Andra aspekter som en tidtabell för investeringar, en bedömning om vilka investeringar som ska göras och beräkning av återbetalningstid är avgörande aspekter när ett beslut om att genomföra åtgärderna tas. Energi kan ofta sparas genom billiga eller kostnadsfria åtgärder eller genom att för-bättra rutinerna. Sådana åtgärder kan vara: • byte av elavtal till ett förmånligare,

• ändringar i verksamheterna så att man utnyttjar de tider som ger den billigaste elen effektivare (ofta kvällarna och helgerna),

• introducering av nya rutiner i energihushållning, uppmuntra eleverna, lärarna och annan personal i en skola, att använda energin effektivt,

• investering i små energisparande saker som termostater och tidur.

��

4�8��������� � ��� �������������������������� Nästa steg består av en ordentlig ekonomisk analys av de identifierade sparåtgärderna. Denna är mycket värdefull information för att kunna bedöma åtgärdernas ekonomiska lönsamhet. Förmodligen den enklaste metoden som kan användas för att bedöma en åtgärd är payback-metoden. Payback-metoden, pay off-metoden eller återbetalningsmetoden är en metod som används för att räkna ut hur snabbt en investering betalar sig själv. Metoden kan antingen användas för att kontrollera att en investering lönar sig inom rimlig tid eller för att jämföra vilket av flera investerings-alternativ som är bäst. När återbetalnings-tiden (payback-tiden) är över är alla investeringskostnaderna betalda och bespar-ingar i driften som investeringen har skapat kan nu komma fastighetsägaren till godo. Ju kortare återbetalningstid desto lönsammare är investeringen. Payback-tiden kan beräknas enligt följande:

ASCC

PB =

PB (payback) är återbetalningstiden (år), CC (capital cost) är investeringskostnaden (kr) och AS (annual saving) är den årliga besparingen som investeringen skapar med alla kostnader inräknade (kr). Om återbetalningstiden PB är kortare än investeringens livslängd N (PB<N) är investeringen lönsam. 4�?�. �����������Det viktigaste utbytet av en energikartläggning och analys är en redovisningsrapport. Rapporterna har en viktig informativ roll till dem som sköter driften, alla som vistas och använder byggnaden och fastighetsägaren.

Page 35: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

33/44

Rapporterna bör därför vara anpassade och lättlästa för alla olika typer av intressenter. Rapporterna ska vara så enkla som möjligt och belysa de delar av byggnaden där det finns energiförluster och möjligheter att förbättra situationen. Formuleringarna bör vara enkla och rapporten ska ha en tydlig struktur. Rapporterna borde ges ut regelbundet så att de eventuella energislukarna i byggnaden ska kunna observeras så fort som möjligt. Det är mycket viktigt att identifiera byggnadens användare och intressenter och informera dem om resultaten. Det är mycket viktigt att förankra energianalysarbetet och

åtgärdsarbetet i ett tidigt stadium. Det finns många olika rapportmallar inklusive tabeller och grafiska presentationer som kan användas i kommunikation med intressenterna. Dessa analysrapporter kan kompletteras med annan information som t.ex. med presentationer, nyhetsbrev, seminarier eller videor som syftar till att involvera byggnadens användare och därmed bidra till att energisparåtgärderna kan genomföras effektivare. Ett förslag för energi-analysrapport presenteras i tabell 4.1. �

�! �����4�0A�������������� � ��� �������

5����������� >��������������� �������� ������������ ����"������� ������ ������

%��� ��������������� %��� ������������������������������������������

%����������� ���������� ������� ���� ����"�������������������

,����������������������

:������������ ��������������������������������"������� ����������������

�������������� �������������'��������������������������� �0��

@������������������ �������������������

��������������������5������������������

5����������������������

�$��������������������������������������������������������������;����������������#������������������������������������������������������������������

&��������8���������������������������������������������������� ��������������(� ������������������������

6��;.#��@��5�*��6�0�+� �� �������� � ��� ������������� För att genomföra en energianalys måste flera uppgifter göras beroende på byggnadens storlek och funktion. Vissa uppgifter måste upprepas eller minskas i omfattningen eller kanske t.o.m. slopas

under arbetets gång. Energianalysarbete kan aldrig helt fastställas från början utan processen är föränderlig. Ett allmänt tillvägagångssätt kan dock presenteras för de flesta byggnaderna och beskrivs nedan. Detta är kartläggnings- och analyssättet som rekommenderas att användas i EYEManager- projektet.

Page 36: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

34/44

Steg 1: Byggnadens egenskaper Det huvudsakliga syftet med steg 1 är att utvärdera egenskaperna hos husets energisystem och energianvändning. Uppgifter kan samlas från ritningar eller från diskussioner med dem som sköter driften i huset. Statistik om energianvändning kan enklast tas fram genom elräkningar eller räkningar för uppvärmning (fjärrvärme, gas, pellets med mera), helst under flera års tid. De som gör energianalysen får göra en bedömning om årstiden eller vädret kan ge effekt på energianvändningen. Dessa uppgifter kan hämtas från de ifyllda frågeformulären (Energianalys – datainsamling).

Vissa uppgifter som ska göras i detta steg (tillsammans med de viktigaste förväntade resultaten) är:

• Samla energiförbrukningsdata under minst de tre senaste åren (för att kunna identifiera eventuella mönster i energi-användningen).

• Identifiera bränsletyperna som används (för att kunna bestämma vilket bränsle som används mest).

• Bestämma hur och när de olika bränsletyperna används (för att kunna identifiera när de olika energiformerna används mest).

• Att förstå hur energipriset beräknas och hur energianvändningen påverkar prissättningen, hur en effekttariff ser ut och hur man kan påverka sitt energipris.

• Analysera vädrets och årstidernas inverkan på energiförbrukningen.

• Att göra en analys om energi-användningen för olika byggnadstyper och storlekar. Som nyckeltal kan man använda energianvändning per m2 golvyta.

Steg 2: Rundvandring I detta steg kan man börja identifiera energibesparingsmöjligheter. Resultatet från detta steg är viktigt eftersom det avgör om fortsatt energianalysarbete är motiverat. Resultaten bör gärna fyllas i en tabell så att de är lätta att förstå. Några uppgifter som ingår i detta steg är: • Identifiera kundens/fastighetsägarens

behov.

• Gå igenom dagens drift- och underhålls-rutiner.

• Gå igenom den viktigaste utrustning som använder energi: belysning, uppvärmning, ventilation, luft-konditionering m.m.

• Uppskatta när, var och hur mycket energi som används för elapparater och belysning.

Steg 3: Grunddata

Huvudmålet med steg 3 är att ta fram grunddata som beskriver dagens energianvändning och byggnadens förutsättningar. Grunddatan används som jämförelse för de föreslagna energi-effektiviseringsåtgärderna (ECM=Energy Conservation Measure). De viktigaste uppgifterna i detta steg är att:

Page 37: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

35/44

• skaffa ritningar över bygg-konstruktionerna, maskinerna, elsyst-emet samt styr- och reglersystemet,

• inspektera, testa och utvärdera byggnadens energieffektivitet och allmänt skick,

• skaffa användarmanualer eller liknande till all elektronisk utrustning inkl. belysning, uppvärmning, ventilation och luftkonditionering,

• utveckla en grundmodell för byggnadens energianvändning,

• kalibrera modellen genom att använda mätdata.

Steg 4: Utvärdering av energispar-åtgärderna I detta steg tas en lista fram över kostnadseffektiva energieffektiviserings-åtgärder genom att ange både energi-besparingar och kostnadsbesparingar. Följande uppgifter rekommenderas: • gör en grundlig lista över de möjliga

energieffektiviseringsåtgärderna (använd information från rundvandringen),

• bestäm energibesparingarna beroende på de olika åtgärdernas relevans för byggnaden genom att använda metoder presenterade i steg 3,

• uppskatta kostnaderna som uppstår när åtgärderna genomförs,

• Utvärdera kostnadseffektiviteten av varje enskild effektivitetsåtgärd genom att använda ekonomiska analysmetoder.

Energianalysarbetet slutförs med att alla de presenterade energibesparingsförslagen sammanställs i en teknisk-ekonomisk rapport. Denna görs av personerna som uträttar energianalysen och presenteras till dem som ansvarar för byggnaden. Tabell 5.1 visar ett exempel på en sammanfattning av en energianalysrapport gjord för kommersiella lokaler och bostäder.

Energianalysen visas separat för värmesystemet och det elektriska systemet. 6�3�, ������A' ��$ ���� ���6�3�0�; ������� Skolbyggnader är ofta stora energiförbrukare. De kan också ha ovanliga problem vad gäller innemiljön. Lokalerna används ofta kortare tider, ofta endast på dagtid och vardagar med långa semesterperioder. Dessa är faktorer som kanske kan ha lockat till att bygga billigare och enklare konstruktioner och uppvärmningssystem. Många skolor har stora inglasade områden och höga ventilationskrav och är därför idealiska objekt för isolering och värmeåtervinning. Om en skola ingår i ett eget ekonomiskt ansvarsområde lämpar den sig bra för analys och kontroll av energiförbrukning. Skolorna har en stor möjlighet att genom eleverna påverka även utanför klassrummet som i hem och i det omgivande samhället i stort. Skolor är därför en perfekt plattform för information om energieffektivt tänkande. När eleverna lär sig att man genom ett effektivt användande av energi också kan spara pengar och åstadkomma miljöförbättringar börjar eleverna att förstå att de har makten att skapa förändring. Bättre kunskapsnivå hos den tekniska personalen i skolor, t.ex. fastighetsskötare samt hos beslutsfattare skulle kunna ge större möjligheter att påverka energieffektiviteten genom nyinvesteringar och driften av fastigheterna (uppvärmning, ventilation m.m. 6�3�3�;�������� ����� �� Nauticalskolan ligger i Paço de Arcos i Portugal (Figur 5.1 och 5.2) och är en allmän gymnasieskola från 1965. Nauticalskola erbjuder fem

Page 38: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

36/44

huvudämnesområden, 30 specialkurser och har totalt cirka 500 elever.

,����6�0A��������������� �������' ��$ ���� �����"�����

När denna skola byggdes var energiproblemen ingen ”het” fråga, vilket också kan märkas på utrustningen och annat som förbrukar energi. Skolans energianvändning påverkas av följande:

• lysrör och glödlampor,

• fönster med en enkel ruta och metallbåge,

• tjocka vägar (ca 50 cm),

• varmvattenberederare,

• luftkonditionering i lärarnas rum,

• cirka 150 datorer och 15 skrivare,

• elektriska och elektroniska utrustningar,

• simulatorer och navigatorer, exempelvis radar.

Skolans drift och underhåll sköts av skolans personal som kombinerar arbetet med andra uppgifter. Den person som arbetar med underhåll har inte någon särskild utbildning. Eftersom skolan är en allmän skola ligger det översta ansvaret för förvaltningen av byggnaderna hos utbildningsdepartementet.

,����6�3A�' ��$ ���� ���5 H�����#�$�I�5����� �����6�3�2�;�������� �������� � ������ Syftet med energianalysen var att identifiera möjligheterna för energibesparingar både i skolbyggnaden och dess energisystem men även genom den utrustning som används. Målet med energianalysen var att studera hela livscykeln, ta fram kostnadseffektiva energisparåtgärder genom att utvärdera alla byggnadens energisystem (uppvärmning, ventilation, kylning, belysning, klimatskalet) och de enstaka delarna i respektive system (pumparna, motorerna, lamporna, driftdon, fönstren m.m.). För detta specifika fall bestämdes det att en energikartläggning och analys med hjälp av en rundvandring som innebar en visuell inspektion av Nauticalskolan var lämpligt för att enkelt kunna bestämma energibesparingspotentialen och för att kunna samla in data för en mer detaljerad analys. Analysen gjordes med hjälp av personalen från ISQ och skolans ledning och den gjordes som en pilotprojekt finansierad genom INTERREG IIC Project SoustEnergy (www.soustenergy.net). Energianvändning studerades med hjälp av det senaste årets data.

Page 39: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

37/44

! �����6�0A�+ �� �� ������������������� � ���������� �����$����������� ������ �����

�,8�<� �;;:A>2B%B<,,1,8�2� �6,1,8�2�

%.7'11#!#� � ;�������� ����������������� ������������ �����

� :���� ��������G�3��� �C���������������������������������������������"������������D�

� 1������������C�����������I�� ��� ����I�

���$�������

� #����� �������������

� :��������������"��������������

� , ����������������

� ;�������� �������������� ������������ �����

� �� ��������G�3��� �C��������������������������������

�������������"������������D�

� (��������� ��� �����������C������I��������I� �� � ���I�

����� ����$�D�

� :��������������"����������������

� , ����������������C�������I������� ����I���� ����I�� ����I���$�D�

.7'1:#'1.&'%�&�;�%%'#1�'��

� /���������� ��� ��C����������"� I����$����D�

� !��� ������������I������ �����$������������������C(:# D��

� +���������� ��� ��� ��������������

� : ��� ����G"�� ���� ��������������������G���������I�� ��� ������$�����$��� �

��� �"��C�����I�����I�����D�

� !��� ������������I����� �����$������������������C(:# D��

� ;�����������$����� ������

� 7������������$����� ������

� ����������� ��������������������I����������I��������I���������I�

� ��� �����

%.7'1�.�,-.��'�.%&#':E'1

'&'%��

� .���� ������������ �������������I����� ���� �������

� 7���$�� ����������������C������ ������� ���"��������� ������������ ���� ������������$��

�������D�

� / ����� ��������������������� ��� ����� ����� � ��

� .���� ������������ �������������I����� ���� �������

� 7���$�� ����������������C������ ������� ���"��������� ������������ ���� �����������

�$���������D�

� / ����� ��������������������� ��� ����� ����� � ��

)!%E.1�.�,-.��'�.%&�

�,,�/!&:&+�.&'%�

� :������B� ���

� �����������������������

� !����� ������������

� +������$��������������

� J������� ��(:# ���������

� ��� ��� ��� ���� ���������

� ��������������������I��������� �I���������

� J������� ��(:# ���������

� +������$��������������

� !����� ������������

� 7�������� ������� ������������ �� �

� +���������� ����� �������������

En energianalys på tre olika nivåer utvecklades. Först samlades all information relaterat till skolbyggnaden. Sedan gjordes en kartläggning där all utrustning och installerade energikrävande system registrerades samt hur mycket energi de krävde och vilka av utrustningarna som hängde funktionellt ihop. När detta var gjort kunde man föreslå relevanta energi-effektiviseringsåtgärder.

Den insamlade informationen gällde uppgifter om byggnaden, dess system och utrustning samt om drift och underhållsrutiner som används. Grund-läggande information om hur byggnaden såg ut, om verksamheterna i den, antal våningar, ålder och drifttid gav en känsla om byggnadens komplexitet. För att kunna fastställa all energiförbrukningsdata gjordes

Page 40: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

38/44

en granskning av lokalerna från rum till rum inklusive klimatskalet. Det sista steget i energianalysarbetet var att föreslå olika energieffektiviserings-möjligheter genom att använda den information som hade samlats in under genomgången av byggnaden. För att kunna vara säker på att energiförbrukningsdatan var korrekt gjordes kontroller. De verktyg som användes för mätning av energiförbrukning och effektiviteten var följande: • voltmätare, wattmätare, effektmätare,

energimätare,

• termometer för mätning av luftens, vätskors eller ytornas temperatur,

• fuktmätare för att mäta lokalernas relativa luftfuktighet,

• mätning av förbränningsgasernas sammansättning för analys av förbränningens effektivitet.

De hinder som uppkom under genomförandet av energianalysarbetet var följande: 1. Svårigheter att fastställa datum för möten. 2. Möjligheterna att träffa den person som ansvarade för förvaltningen av byggnaden var mycket begränsade. Hur kom man over dessa hinder? Det var nödvändigt att sätta en viss press på skolans ledning för att de skulle öppna skolan för ISQ. Man förklarade att detta pilotprojekt var ett viktigt steg för att skolan skulle kunna minska i sina energikostnader och bli mer attraktiv för eleverna genom att ha bättre arbetsmiljö. ���

6�3�4�.���� ����"������� � ����� En analys av energiförhållanden i skolan gjorde det möjligt att identifiera och utvärdera potentiella energisparåtgärder gällande själva byggnaden, utrustningarna eller drift och underhåll. Arbetet innefattar att bestämma energibesparingen och investeringskostnaderna separat för varje enskild åtgärd. Den totala energiförbrukningen i Nautical-skolan var 482 000 kWh/år (motsvarar 30 212 €/år. Fördelningen mellan de olika energiformerna visas i figur 5.3.

�,����6�2A������ ����������' ��$ ���� �����Propangas används uppvärmning av klassrummen och poolen. El används för alla elektroniska utrustningar (figur 5.4).

�,����6�4A��� ����������' ��$ ���� ��

Page 41: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

39/44

Skolans energianvändning beskrivs i följande kapitel: Klimatskal: En stor mängd av energiförluster orsakas på grund av. byggnadens klimatskal: väggar, fönster, dörrar, golv, källare och tak. Det kommer in luft, varm eller kall, i huset genom otätheter och andra öppningar i klimatskalet. På samma sätt sipprar luft genom väggarna ut från huset. Skolbyggnadens läckage i klimatskalet är omfattande och på många ställen måste läckorna repareras. Tätningslistorna i dörrar och fönster måste bytas ut. Trasiga fönsterrutor måste bytas ut. Det rekommenderas också att byta ut fönsterbågarna med enkel ruta till tvåglasrutor med aluminiumbågar Dessa åtgärder beräknas att minska den totala energiförbrukningen för 5 till 7 procent (24100 till 33740 kWh/år). Belysning: Belysning står för den största delen av Nauticalskolans elräkningar. Belysningssystemet består till 90 procent av lysrör (T8-rör) och till 10 procent av glödlampor. Det är tydligt att när denna skola byggdes tänktes det endast på byggkostnaderna och inte på vad det skulle kosta att driva och att vara i lokalerna. Man

tänkte inte heller möjligheten att installera mer modern och energibesparande teknik för exempelvis belysning. I samband med kartläggningen noterades exempelvis att klassrum med stora fönster hade onödigt mycket belysning. Samtidigt användes lamporna och driftdonen ineffektivt. I tabellerna nedan presenteras data som samlades under kartläggningen respektive ett effektiviseringsförslag. Kostnaderna har beräknats enligt energipriset på 0,062 €/kWh. Enligt detta skulle den bästa lösningen vara att modernisera hela belysningssystemet genom att ersätta glödlamporna och lysrören med magnetiska driftdon och glimtändare med kompaktlysrör med elektroniska driftdon, vilket både sparar energi och skapar en bättre ljuskomfort. Forskning visar på att studieresultaten kan bli sämre när ljuset blir för svagt. Därför rekommenderades installation av sensorer som reglerar ljusnivån på ett korrekt sätt i vissa av klassrummen.

�1 � ���"��� �����������A�� � � � � �

� #�� ��&�� ���� ��������G�

� �� �CFD�

��������������������������

C�FD�

#�������� �G� ��

1 � �G"��

)���������� ���������C�F�D�

)�������� ��CKI�����D�

*�����C!9D� -C.� DE� ?*�/� ?.� C-)� E)?/-� ./*-�

%���� ������ ??)� ?))� ?C� ?-� C+D� D+/.)� CDC)�

�������������������� �A��

� #�� ��&�� ���� ��������G�

� �� �CFD�

��������������������������

C�FD�

#�������� �G� ��

1 � �G"��

)���������� ���������C�F�D�

)�������� ��CKI�����D�

-C.� ?E� .�-?-� ?.� C-)� ?EE*)� ??+*�/��� ���������� ??)� ?-� ?�C-� ?-� C+D� D*E-� CDE�

Page 42: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

40/44

Ersättning av den gamla belysningen med kompaktlysrör ger en mycket god ekonomi. Investeringens återbetalningstid är kortare än ett år. Genom att investera skulle energikostnaden minska med nästan 7 000 euro per år. Ett nytt belysningssystem skulle förbruka endast 23 procent av den energimängden som den gamla belysningen, besparingen skulle årligen vara 112 480 kWh. Om ersättning av de magnetiska driftdonen till de elektroniska skulle räknas in i kalkylen skulle energibesparingen bli ännu större. Som slutsats av kalkylen blev att skolan prioriterade investeringarna i ny belysning. Mänsklig påverkan: De personer som vistas i byggnaderna har en stor effekt på belysningssystemets effektivitet. Att släcka lamporna när man inte vistas i rummen, det vill säga, med små beteendeförändringar kan

man spara mycket energi. Om man tar detta med i åtgärdsplan och konsekvent släcker onödig belysning kan man spara totalt sett cirka 1 procent av energin (4 820 kWh/år). Uppvärmningssystem: Uppvärmning på Nauticalskolan görs med en hetvattenpanna för propangas. Eftersom systemet endast utnyttjas begränsat, det vill säga. varmvatten till lärarrummen, kontorsrummen, och gymnasiets duschutrymmen, ansågs det inte nödvändigt att förbättra system. Det finns dock positiva miljöeffekter med att byta propangas till naturgas, se bilaga 3. Datorer och skrivare: Nauticalskolan har flera klassrum och kontorsrum med datorer och skrivare enligt tabellen nedan:

� #�� ��&�� ���� ���������CFD�

��������������������������

C�FD�

#�������� �G�� ��

1 � �G"��

)���������� ���������C�F�D�

)�������� ��CKI�����D�

1 ������� ?D)� ??)� ?+�D� ?.� C+D� E.C?D� D--*�

+��� ���� ?D� ?))� ?�D� ?.� C+D� *++D� .*D�

��Moderna datorer har funktioner för energisparläge och viloläge. Om dessa funktioner installeras och används är det möjligt att spara energi när datorerna inte används. Observera att om du endast använder skärmsläckare så sparar du ingen energi. När en vanlig bildskärm stängs av minskas dess effektuttag till mindre än en watt (W).

Om datorn lämnas på drar denna cirka 50 W. När datorn är i viloläge minskas effektbehovet till mindre än 6 W. Datorn använder i viloläge alltså ca 5 procent av den el som går åt när den används. Om datorerna används på ett effektivare sätt kan man minska energianvändningen med 15 procent. Detta innebär att Nauticalskolan kan spara cirka 860 euro per år på denna åtgärd.

Page 43: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

41/44

*&!!�.#!7.�

Beggs, C., 2002. Energy: Management, Supply and Conservation. Butterworth-Heinemann, Elsevier Science.

EI-education, 2008. EI-Education guidebook on energy intelligent retrofitting. Nedladdningsbar: www.ei-education.aarch.dk/

European Commission, Directorate General XII, (1995). Energy Management System.

EnerBuilding, 2008. Energy efficiency in households Guide. Nedladdningsbar: www.enerbuilding.eu/

EU, 2008. The EU Energy Label. Nedladdningsbar: www.energy.eu/#energy-focus

EU TopTen, 2006. Nedladdningsbar: www.topten.info

GREENBUILDING, 2008. GreenBuilding Guidelines and Technical Modules. Nedladdningsbar: www.eu-greenbuilding.org

GreenLabelsPurchase, 2006. GreenLabelsPurchase: making a greener procurement with energy

labels. Nedladdningsbar: www.greenlabelspurchase.net.

ISO, 2008. Building environment design – Guidelines to assess energy efficiency of new

buildings – ISO 23045:2008. International Organization for Standardization, Switzerland.

Krarti, M., 2000. Energy Audit of Building Systems – An Engineering Approach. CRC Press.

-��� ��� ���������"����� A�www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/ www.energikunskap.se/

Page 44: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

42/44

;&*#%#�0�

�������������������� � �� � �����B������������������%������ ��������������������������������:���������������������������������������'@����#��;;49��� ����������F��@0��

�#�� � �� +� ������

����I�F�

>'�����I�

F�

8������������� C� C�

@���������� -� ?)�

����� D)� -*)�

��������� ??� *)�

&����������� -� -/�

2������������ C� ?D))�

2����������������� ?� D�

:���������������������':4>0� D� ?/�

,��������������� ?-� --�

&�������������� ?.� ?.�

�:���������� *� ?-�

8:� ?)� ?))�

��������$� D� +�

+"����������� ����������������������� ����� � �� � ���A�

�����������������'�7 0�G���������������'70�$���������������' 0��?�����3��'�70�G�?)))�7���

�B�����A�

����������������������� ������������������������ �����!�� ������������������ �������"����� #�'-*)�7�H�*)�7�0�I�.������(����I�C+D������(���G�./+�.))�7 �G�./+�.��7 �9�����������������������?�D)���(�7 �������������������#��./+�.��7 �I�?�D)���(�7 �G�*.D���(���

Page 45: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

43/44

;&*#%#�3�

.���������� ��������� �C���� �D�������� ��� �����$��

����������� �"��

5� �� *������ �C�����G�3L��BD�

6����������� �������

*�?-�

;������������������������

?D�-D�

<����� �������������������

C)�D)�

;��������������������������

D)�

&�������������������������������������������������������

���������������� ������

?D)�

>�����������������������������

-))�

2������������������������ ������������

C))�

���������������������������������������������

D))�

6������������������������� ������������������������

*D)�

,� ��������

?)))�C)))�

Page 46: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

���� � ����%����

44/44

;&*#%#�2��

:������������$�������B��������������� ����������'������&%92�,,������ �4����0��

;����������������$����������������A�

>3����������������������

)������� �� >3����������������������� ������� ��C3=�===��F�G"�D�

;���������/ ���������������������C�JG��D�

/��� ���CM D�

��G%J� ��G�F�� ���

������ ���������������� �

������ �������������� ���� �

@��� -/� *D� /D� C.D� /+E)� �-+E)� �.-E)�

9�"�� .-� ED� *C� -+.� *)))� )� �?+))�

B������� D-� *C� D?� ?ED� D.))� ?+))� )�

;��������� ./�*� E-� +)� -?*� +.+)� D.)� �?)+)�

���'�@�����$0�

�� �� ?-E� .+)�?� ?)+))� �C+))� �D-))�

8������'-DJ��� ��0-�

?.� C*�D� /E� CD.� D))� +D))� ./))�

8���������'?)J��� ��0�

?*� .D� /*� C./� ++)� +C.)� .*.)�

&������'+)J�4!.��.)J�49-0�

-)� D+� ?)C� C*)� �� �� ��

�?�@�����$������������������������������������������� ������������������:����������������������$����������������������������������������������������������������$������������?)))��(�7 ��%�,����������/E�������������������������������$����������� �������������������E)�������������������������������������3�:������������������������������������� ���������� ����� ���������������������"���������������������������������������:�������������(������������������������'���������������������� ��0��� ���������������������� ���� ������������������������������������%������������������������������C������������������������������������ ���������������������������������������������������

�;������������� �������A�

>3����������������������;���������

/ ����������������������C�JG��D�

1������C��G�2D�

���������"���C�JG����D�

/��� ���CM D�

�G����� �G�J�

&������ ..� *C)� C-� E*� -C-E� *-�E�

������� .-�E� EC)� C+� E+� -+?.� *-�+�

B�������'����������0�

D)� D?)� -D� E-� ?DCC� +?�C�

������'�������0�

-*� *E/� -?� D-� ?D)C� *?�+�

&���������'������������������������"��0�

C*� EE)� CC� **� -.E+� *D�C�

Page 47: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

Page 48: ˘ ˇ - ec.europa.eu · 4/44 En positiv teknikutveckling har i särklass störst effekt på den totala energi-användningen jämfört med beteende-förändringarna

NNN����� � �������

�5��� �� $� �#���$� ���������$O� �+���O������

����,K������D?(-?C�CD�/D/�>K��KL3��;96�B��

333������������

�#���O ������P����� ����P�#����������� �5����$ ���5���� �,��������������-?E���4���������K�������M���������8��������

)+)*)�;��������%8�61�333����������������

���������������.��������������-�������

,��*)?�EC�N��������,7���B�

333����������������(�������������

� ����������.���N �����������+���$��

?/ ����2��� �������������?/))/��;��������<>��4��

333���������

�#���$� �O ������������ �������������I���������

6��"���������.D���,%�?)))�6"���"�����,69:�B%��

333��������

�' ��� ��&�����������.Q1���&����� �$�C& &D�

E�?)�2�����������������)??.DD�&�� �����?��>92�B%��

333��������

5������� ������

�'��������� ��1����������� ���������

:���B��,������.���������&��(��6�����������;����>������%�)+)C.�5�������';�0��%8�61�

333����������������

�#���$ ������R�$ ����� �.��� ��

;��O�����������?�.++E)��������P��,;�%B�333����������������

�&�������P&���O����+��������P*��1#�:&' &P�

5������:���8�������)+)?/�����������%8�61�

333�����������������������

�!��������� ��-�������8������������*��&�$�C??*)���

*)?�CD�N�������,7���B�333�������������

1��� �+$������2�������������?D?���

<>�?D?-+��������������F�� �����<>��4��333�����������

S����$������:���������+$����� ������:�������8�����������C�

CC-)�:����"���,69:�B%��333��������

�+$� � �$��$� ����&�:&&&�'���46�T!���� ���$�T�

4�����������������B���?+C���,�����?��&�� ������>92�B%��

333�������.D����

�30�%���� ��$�����������$�����T(����;����T�

?-�6"���������,�����&�6<�>%��333�-?�� �����

�#�U�$ ����$� ���������� ����#�� � �

>���&��������5������������4�����..��-E))�)-/���������;9>8�<�6�

333�����������

�5#&1�&#�,���� ����

*+�����������<��������&�������??-.�,�����&�6<�>%��

333���������������������