Lämningar från 1700-tal i centrala Uddevalla. Arkeologiska förundersökningar

Lämningar från 1700-tal

i centrala Uddevalla

Arkeologiska förundersökningarUddevalla 191:1, Stadskärnan 1:222, Strömberget 6 m.fl. Uddevalla socken och kommunNiklas YtterbergBohusläns museumRapport 2014: 28

Lämningar från 1700-tal i centrala Uddevalla

Arkeologiska förundersökningar

Uddevalla 191:1, Stadskärnan 1:222, Strömberget 6 m.fl.

Uddevalla socken och kommun

Bohusläns museum Rapport 2014:28

ISSN 1650-3368

Författare Niklas Ytterberg

Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson

Grafisk form Gabriella Kalmar

Omslagsbild Framsidesfoto taget av Cecilia Ahlsén som visar schakt 3 på Aschebergsplatsen.

Baksidesfoto taget av Niklas Ytterberg, det visar Jörgens gränd

Tryck Bording AB, Borås 2014

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012

Bohusläns museum

Museigatan 1

Box 403

451 19 Uddevalla

tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73

www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se

InnehållSammanfattning ..........................................................................................................................................................................6Bakgrund .........................................................................................................................................................................................................6Landskapsbild ......................................................................................................................................................................................8

Fornlämningar och kulturmiljö ..............................................................................................................................8Skriftligt källmaterial .....................................................................................................................................................8Fornlämningar inom stadskärnan ..........................................................................................................9

Tidigare undersökningar ............................................................................................................................................. 12Kasenabben .............................................................................................................................................................................. 12Stadskärnan .............................................................................................................................................................................. 12

Förundersökning Aschebergs platsen och Jörgens gränd .13Syfte och frågeställningar ......................................................................................................................................13Metod ..............................................................................................................................................................................................................13Resultat Jörgens gränd ................................................................................................................................................14

Tolkning Jörgens gränd ........................................................................................................................................ 18Resultat Aschebergsplatsen ............................................................................................................................. 21

Tolkning Aschebergsplatsen .....................................................................................................................28Resultat gentemot undersökningsplanen ...............................................................................29Materialets potential .........................................................................................................................................................29

Schaktningsövervakning S :t Mikaelsgatan ...........................................................30Syfte och frågeställningar .....................................................................................................................................30Metod .............................................................................................................................................................................................................30Resultat ......................................................................................................................................................................................................30

Tolkning ............................................................................................................................................................................................34Resultat gentemot undersökningsplanen ..............................................................................34Materialets potential ........................................................................................................................................................34

Förundersökning Strömberget 6 ....................................................................................................34Syfte och frågeställningar ....................................................................................................................................34Metod ............................................................................................................................................................................................................ 34Resultat .....................................................................................................................................................................................................35

Tolkning .............................................................................................................................................................................................38Resultat gentemot undersökningsplanen .............................................................................. 39Materialets potential ........................................................................................................................................................ 39

Publikt arbete ................................................................................................................................................................................ 39Slutsatser samt åtgärdsförslag ....................................................................................................... 39Referenser ...............................................................................................................................................................................................41

Litteratur ..................................................................................................................................................................................................41Otryckta källor ............................................................................................................................................................................. 42

Tekniska och administrativa uppgifter ............................................................................ 43Förundersökning Aschebergsplatsen och Jörgens gränd ......................... 43Schaktningsövervakning S :t Mikaelsgatan ...........................................................................44Förundersökning Strömberget 6 ...............................................................................................................45

Bilagor ................................................................................................. 46

6 Bohusläns museum Rapport 2014:28

Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

Lämningar från 1700-tal i centrala Uddevalla 7

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med förundersökningarna markerade. Skala 1:20 000.


SammanfattningBohusläns museum har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört arkeologiska förunder-sökningar av stadslager inom fornlämningen Uddevalla 191 :1 under åren 2012 och 2013 ( figur 1 och 2 ). Anled-ningen var olika markarbeten ( Lst dnr 431-18010-2012, uppdragsgivare Uddevalla kommun ) och uppförande av en parkeringsplats ( Lst dnr 431-25294-2012, upp-dragsgivare Uddevalla Energi AB ).

Inom tre av fyra förundersökta områden utgör för-undersökningarna i princip avslutande moment i den antikvariska hanteringen ( tabell 1 ). Dock påträffade Bo-husläns museum bevarade kulturlager och bebyggelse-lämningar i korsningen Jörgens gränd-S :t Mikaels-gatan-Asplundsgatan samt i östra delen av Södra Hamn-gatan, som bör beaktas om de berörs av vidare ingrepp. Här bör gränsen för fornlämningen utökas något söde-rut. Inom det fjärde området, den gamla Bäve kyrko-gård vid Jörg ens gränd, kvarligger fornlämningen och ytterligare ingrepp kräver därför ytterligare antikvariska insatser. Bohusläns museum bedömer att antikvariska insatser, åtminstone i form av schaktningsövervakning, behövs vid ytterligare markingrepp inom hela kvarteret Dyrhaven ( figur 12 ).

BakgrundDenna rapport beskriver tre arkeologiska förundersök-ningar inom fyra områden i Uddevalla utförda under hösten 2012 till och med december 2013 :

1. I november 2012 gjordes en förundersök-ning inom delar av kvarteren Ascheberg ( Asche-bergsplatsen ) och Dyrhaven ( Jörgens gränd ) med anledning av planerad sänkning av Asche-bergsplatsen samt byte av befintliga rörledningar.

2. I maj och juni 2013 genomfördes en förun-dersökning i form av schaktningsövervakning i sträckningen för S :t Mikaelsgatan från Trä-bron till korsningen Asplundsgatan, med an-ledning av byte av rörledningar. Uppdragsgi-vare för båda dessa insatser var Tekniska kon-toret vid Uddevalla kommun enligt Länssty-relsen i Västra Götalands läns beslut dnr 431-18010-2012.

3. I juni, augusti och december 2013 gjordes en förundersökning inom fastigheten Ström-berget 6, strax nedanför Uddevalla kyrka. An-ledningen var en planerad parkeringsplats och uppdragsgivare var Uddevalla Energi AB enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut dnr 431-25294-2012.

Projektgruppen utgjordes av Niklas Ytterberg ( pro-jektledare ) för alla tre förundersökningarna, samt Mattias Öbrink och Astrid Lennblad vid den första förundersökningen, samtliga från Bohusläns museum.

Fornlämningen Uddevalla 191 :1 utgörs av stadsla-ger från historisk tid. De undersökningar som hittills gjorts på den södra sidan av Bäveån har inte varit sär-skilt omfattande. Läget i den södra delen av den histo-riska staden gör att den förväntade kunskapstillväxten därmed anses kunna vara stor. För en förteckning över alla arkeologiska insatser som har genomförts inom fornlämningen genom åren, se bilaga 1.

De aktuella förundersökningarna ska förse Länssty-relsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför pröv-ning av de olika arbetsföretagen. Efter förundersökning-arna ska det vara möjligt att karakterisera berörda delar av fornlämningen, så att det inte råder någon tvekan

Tabell 1. Förundersökningar av stadslager RAÄ Uddevalla 191 :1 år 2012–2013 med åtgärdsförslag. Med FU avses arkeologisk förundersökning

OmrådeAntikvarisk insats

Genomfört (datum) Lst beslut (dnr)Förslag till vidare åtgärder

Anmärkning

Aschebergsplatsen FU 2013-11-06–09 431-18010-2012 Inga

Jörgens gränd FU 2013-11-06–09 431-18010-2012Bevaras (alt. FU/SU)

Bäve kyrkogård = Kv. Dyrhaven

S:t MikaelsgatanFU/schaktnings-övervakning

2013-05-24–06-25 431-18010-2012 Inga

Dock bev. lämningar i korsningen Asplunds gatan-S:t Mikaelsgatan och Södra Hamngatan

Strömberget 6 FU 2013-06-28–12-11 431-25294-2012 Inga


Figur 3. Uddevallas äldsta stadsplan, upprättad efter branden år 1690. I allt väsentligt torde den avspegla situationen från 1500-talet till strax efter stadsbranden 1806. Avbränd kvartersmark markeras här med siffran 1, bevarad kvartersmark med 2, det gamla gatunätet med 3, Bäveån med 9 och förslag till ny reglerad stadsplan med 18 ( denna kom dock inte att realiseras ). Bilden är beskuren. Lantmäteristyrelsens arkiv. N128-1 :1.


om på vilket sätt den berörs av planerad exploatering. Fornlämningens art och innehåll ska beskrivas med hänsyn till antikvariskt bevarandevärde samt pedago-gisk och vetenskaplig potential.

På grundval av förundersökningarna ska förslag till preciserade frågeställningar och kopplingar till den regionala kunskapsuppbyggnaden formuleras inför en eventuell slutundersökning. Målgrupper är främst före tagare, Länsstyrelsen, andra myndigheter och an-dra undersökare.

I föreliggande rapport presenteras avsnitten Sam-manfattning, Bakgrund, Landskapsbild, Publikt arbete, Slutsatser samt åtgärdsförslag och Referenser gemensamt. Övriga delar – Syfte och frågeställningar, Metod, Resul-tat, Resultat gentemot undersökningsplanen, Materialets potential samt Tekniska och administrativa uppgifter –presenteras var för sig för de olika insatserna.

LandskapsbildFornlämningar och kulturmiljöFornlämningen Uddevalla stad ( RAÄ 191 :1 ) utgörs av den i historisk tid kända staden Uddevalla vid Bäveåns mynning i Byfjorden. Den består av stadskulturlager inom ett cirka 600 × 340–400 meter stort område, en-ligt en byråmässig avgränsning från 1980. Detta område överensstämmer i stort sett med den äldsta stadsplane-kartan från 1690. Landsvägen har här korsat Bäveån och en bro omnämns redan på 1300-talet. Topografin är ku-perad, med branta uppstickande berg, medan det ned mot åmynningen är relativt flackt. Detta flacka låglänta parti har ofta drabbats av översvämningar ( Hasselmo 1980 :8ff, 37 ).

Det är troligt att Bäveån tidigt var av betydelse som fiskevatten och att området vid Byfjorden utgjorde knutpunkt för handel längs kusten och mellan Väster-havet och Vänerlandskapen. Bohuslän ansågs i början av 1600-talet som självförsörjande med lantbrukspro-dukter som spannmål, medan ett överskott på ani-malier såldes. Kustfiske, förutom lax, bedrevs bara till husbehov. Viktigast var den storskaliga träexporten till kontinenten. Efter 1658, då Bohuslän blev svenskt, blev Uddevalla allt mer en stapelstad för framförallt timmer. Från början av 1700-talet blomstrade stadens sjöfart och maritima näringar ( Kristiansson 1951 :71ff ; Hasselmo 1980 :8ff ; Andersson Palm 2012 :66f ).

Skriftligt källmaterialKunskapen om Uddevallas uppkomst är dålig och baseras uteslutande på ett magert skriftligt källmate-rial. Bäve kyrka omnämns första gången år 1388 men sägs redan då vara gammal. Uddevallahistorikern Sten Kristiansson sätter kyrkan i samband med kulten kring S :t Mikael, som kulminerade under 1100-talet och till vilken kyrkan var helgad ( Kristiansson 1951 :51f ). Detta var innan staden grundades, och även om den senare kom att ligga inom stadsområdet var det landsbygdens sockenkyrka. Det äldsta dokument som uttryckligen nämner att Uddevalla var en stad är från år 1495. Det undertecknades av rådmän, bland vilka finns Uddeval-las senmedeltida borgmästare och dess byfogde. Stads-privilegierna av år 1498 betyder sannolikt inte att Udde-valla anläggs då, utan att kungamakten bekräftar dess rättigheter ( Kristiansson 1951 :71f ).

Det ursprungliga läget för staden har länge debat-terats ( till exempel Hörman 1926 ; Kristiansson 1951 ; Hellman 1967 ; Brycker 1976, 1977, 1978 ). En uppfatt-ning är att den låg vid Kasenabben, inom det moderna varvsområdet, där den växte fram ur en marknadsplats ( figur 4 ). Andra menar att marknadsplatsen kan ha exis-terat parallellt med staden. I så fall låg staden redan från början vid Bäveåns mynning. Av ortnamnet Oddevall kan man sluta sig till att staden ursprungligen låg på öppen slät mark, en ( betes )vall, på en udde ( Lindstam 1966 :144 ). Men med tanke på topografin är det min-dre sannolikt att den flyttning som nämns i skriftliga källor avser en flytt inom det nuvarande stadsområdet ( Kristiansson 1936 ). Oslobiskopen Jens Nilssøn anger i slutet av 1500-talet att Uddevalla grundades på den plats som senare kom att kallas Kasenabben. På ett an-nat ställe skriver han : den aadde, som kallis Oddeuald, huor aff byen haffuer sit naffn ( Nielsen 1885 :143, 498 ).

Ytterligare en ledtråd får vi kanske av platsnamnet Kopparberg, en liten bergshöjd belägen inom det ut-fyllda området nära Kasenabben ( figur 4 ). På bergets topp finns en förhistorisk grav i form av en rund sten-sättning ( Uddevalla 201 :1 ). Naturnamn med förleden koppar- kan tolkas som Kaupari eller Kaupfari, vilket i så fall skulle antyda att det är en plats som ska förknip-pas med köpmän ( Kristiansson 1951 :82f ). Detta vara yt-terligare ett argument för en medeltida marknadsplats vid Kasenabben.

Utifrån både skriftligt och arkeologiskt källmaterial får man hur som helst ett intryck av att Uddevalla var en nybyggarstad under 1500-talet. Detta stämmer dåligt


med en redan i följande århundraden levande tradition om stadens höga ålder ( Nielsen 1885 :146 ; Kristiansson 1951 :60, 67 ). Av ovanstående kan man sluta sig till att det troligaste är att staden föregåtts av en marknad vid Kasenabben, kallad Oddevall, som sedan framvuxit till en stad under loppet av senmedeltiden. Otvetydigt är det kungliga brev daterat 1568, som omtalar att udde-vallaborna har rättigheter der som de nu bo, ligesom de gjorde den Tid, de boede i Oddewald, og naar Gud vil det kommer till en bestandig Fred, da skulle forenævnde vore Undersaatter igjen flytte till det Sted at bygge, som de tilforn boede og Oddevald By stod. By är givetvis danska för stad. I ett kungligt privilegiebrev av år 1537 skiljs likaledes flera gånger mellan de båda platserna vår köp-stad Oddewald och meniga Oddewalds by ( Kristians-son 1951 :86, 89 ). Man får uppfattningen att flytten inte varit så definitiv och att båda platserna fortlevt paral-lellt under en tid, ett förlopp som inte var ovanligt för tidigmoderna städer ( jämför till exemepel situationen för Nya Lödöse ).

I januari 1500 författas ett brev där danske kungen tillåter anläggande av en broo och demningh på sträck-an mellan Uddevallas »byjord« och Kvarnforsen. Det förra har tolkats som det äldsta stadsområdet vid Ka-senabben ( Kristiansson 1951 :92f ), medan det senare bör stämma med den ovanför Strömfallet liggande forsen vid S :ta Anne äng. Om Kristianssons tolkning av bro och demningh ska tolkas som en kajanläggning, kan den av praktiska skäl bara ha anlagts på sträckan nedanför Strömfallet, idag Hasselbacken. Syftet anses ha varit att kunna skeppa ut timmer. En avvikande mening har Brycker ( 1976 ) som, inte utan goda poänger, me-nat att dämningen ska utläsas som en uppdämning av Strömfallet och att bron i så fall avser den därvarande Spången. Av särskild betydelse är det att länsherren på Bohus, Henrik Krummedige, ägde mark och handels-intressen i det blivande stadsområdet och att det troli-gen är därför staden anläggs här. I slutet av 1500-talet uppges nämligen att Henrik Krummedige har »stiftat« staden, varmed torde menas stadens flytt, alternativt första etablering. I ett intyg från 1529 omtalas att sta-den då delvis står på mark som tidigare innehafts av gården Spången, vid nuvarande Strömfallet ( Kristians-son 1951 :86ff ).

Kvarnar omtalas i Strömfallet ( Spangefoss ) första gången år 1500 och senare under samma århundrade omnämns talrika mjölkvarnar och timmersågar upp-ströms Bäveån. Bron Spången omnämns redan i Röde

Bog år 1388 och låg vid nuvarande Strömfallet. Här låg två kvarnar i slutet av 1500-talet ( Nielsen 1885 :145 ) som utökats till fyra kvarnar och en såg på den äldsta stadskartan hundra år senare. Det är samma plats där Uddevalla Energi har sitt kontor idag. På kartan från 1690 kan man även se en bro strax söder om stadens torg. Läget för denna bro motsvarar i stort den nuva-rande Träbrons sträckning.

Staden har tre gånger – 1564, 1690 och 1806 – drab-bats av omfattande bränder då större delen av bebyggel-sen skattat åt förgängelsen. Ett flertal bränder av olika omfattning är också kända, till exempel 1644, 1859, 1860 och 1871 ( Kristiansson 1951, 1953, 1956 ).

Den äldsta schematiska kartan över staden är från 1658. Mer detaljerat kartmaterial finns från 1690 ( figur 3 ). I detta material återfinns huvuddelen av bebyggelsen på den norra sidan av Bäveån. Ytterligare kartmaterial finns från år 1696, 1750 och 1783. Dessa visar gator och kvartersmark med enskilda tomter efter 1690 års brand. Denna brand utplånade de västra och södra delarna av staden, medan den östra delen kring kyrkan klarade sig. Staden återuppbyggdes på sin dåvarande plats en-ligt tidigare plan, trots att statsmakten redan vid detta tillfälle försökte införa en rutnätsplan. Även branden år 1806 drabbade större delen av staden. Återigen för-skonades delvis den östra delen, dock endast ett fåtal hus. Efter branden återuppbyggdes staden efter ett helt nytt gatunät, vilket är detsamma som det nuvarande. Även denna gång protesterades det, och stadsbefolk-ningen började återuppföra sina hus på de gamla tom-terna. Dessa hus revs snart för att bereda plats åt den nya stadsplanen ( Söder i Uddevalla 1989 :5 ).

Trots att källäget är vanskligt har försök gjorts att uppskatta stadens befolkningsutveckling. Invånaran-talet runt 1570 beräknas till omkring 670, medan det hundra år senare bör ha varit kring 780, eller knappt 170 hushåll ( Andersson Palm 2012 :43, 2013 :66f ). Där-efter inträdde en stark tillväxt, och staden hade cirka 3 600 invånare strax före mitten av 1800-talet ( Mellin 1846 ). Vid stadsbranden 1806 räknades Uddevalla som Sveriges åttonde största stad, en remarkabel tillväxt se-dan mitten av 1600-talet ( Ylander 1993 ).

Fornlämningar inom stadskärnanDen ursprungliga stadskärnan utgör som nämnts en egen fornlämning, ett stadslager, i fornminnesregistret ( FMIS ). Fornlämningen omfattar därmed i stort sett


Figur 4 (denna sida). Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8154, med översikt över förundersökningsområden samt utbredning-en av stadslager RAÄ Uddevalla 191 :1 i FMIS och närliggande fornlämningar. Särskilt anges läget för Kasenabben och Koppar-berg ( RAÄ Uddevalla 201 :1 ), platser som är intressanta för tolkningen av det äldsta Uddevalla. Skala 1 :12 000.

Figur 5 (motstående sida). Uddevalla centrum. Nuvarande gatunät och kvartersindelning. Ur Hasselmo 1980 :15.



området innanför Västerlånggatan/Göteborgsvägen-Lagerbergsgatan-Östergatan-Asplundsgatan.

Inom stadsområdet finns bara enstaka lämningar regi strerade ( figur 4 ). Uddevalla 301 är en inristning ( inmutning ) från 1767 i berget mellan kyrkan och klocktornet. Uddevalla 173 :1 är en sten rest till minne av freden i Roskilde. Skansanläggningarna på Skans-berget har nummer 99 :1. Enstaka nedslag av förhisto-riska fynd finns också, som en sländtrissa av vikinga-tida modell vid Södra Hamngatan ( UM 4235 ) och en spjutspets i flinta från slutet av stenåldern ( Uddevalla 283 :1 ) som hittats uppe på Håljuteberget. Sett i en stör-re radie än dagens centrum finns talrika förhistoriska lämningar i Uddevalla, inte minst stenåldersboplatser. Ett annat exempel är den förhistoriska grav, en rund stensättning, som ligger på toppen av berget Koppar-berg nära Kasenabben ( Uddevalla 201 :1 ).

Tidigare undersökningarKasenabbenTrots att Kasenabben sedan länge exploaterats av te-gelbruk, varvsindustri och modern infrastruktur finns uppgifter om att det upprepade gånger ska ha påträf-fats gammalt ekvirke, kolstybb, en »bildsten« och män-niskoskelett här ( Kristiansson 1951 :89f ). Vid en besikt-ning på plats år 1985 kunde fastställas att mycket små intakta ytor återstod direkt norr om den ursprungliga Kasenabben. Inga kulturlager påträffades vid provsond-ning. Någon åtkomst fanns dock inte på själva udden, som varit cirka 120 × 150 meter stor, då den täcktes av varvsbyggnader och stapelbäddar ( Svedberg 1988a :9f ).

StadskärnanEtt stort antal arkeologiska förundersökningar i form av företrädesvis schaktningsövervakningar har genomförts i Uddevalla stad ( bilaga 1 ). Däremot har det gjorts få större undersökningar. Majoriteten har genomförts på den norra sidan av Bäveån. Den bild som framträder är att staden vuxit från en etablering vid torget norr om Bäveån och längs öst-västliga långgator. Den påträffade bebyggelsen utgör ordinär stadsbebyggelse utan några påtagliga spår av hantverk ( Svedberg 2005 ). Hypote-tiskt har den tidigaste bebyggelsen antagits legat runt torget och ned mot Uddevalla kyrka, för att sedan växa västerut under loppet av 1500-talet och från 1600-talet expandera österut och även söder om ån. Åtminstone

från 1600-talet finns kompletta stadsgårdar och sten-lagda gator ( Hasselmo 1980 :27ff ). Spår av gårdsbe-byggelsen från före stadens tillkomst, liksom från den ursprungliga stadshamnen, lyser med sin frånvaro. Dessutom är lämningarna efter Bäve medeltida kyrka okända och dess kyrkogård inom kvarteret Dyrhaven styvmoderligt behandlade.

Ett antal lösfynd och arkeologiska iakttagelser ger sporadiska men intressanta inblickar i tiden före och kring stadsbebyggelsens första etablering ( för kvarters-indelningen hänvisas till figur 5 ). Under kvarteret Råd-huset fanns odlingsspår och lämningar från lågteknisk järnframställning som är från tidigt 1500-tal. Strax öster ut i kvarteret Aminoff är likaså odling belagd un-der första delen av 1500-talet. Ett högmedeltida krus har påträffats i ett fyllnadslager från 1700-talet i kvarteret Banken. Två skärvor äldre rödgods har också hittats i anslutning till i övrigt odaterade bebyggelselämningar strax väster om Uddevalla kyrka. Kring Träbron och Hasselbacken finns slutligen några fynd av keramik från 1500-talet, äldst en skärva av ett Siegburgkrus från omkring år 1500 ( UM 2132½ ). I kvarteret Ascheberg finns möjligen spår av de gårdar som föregått staden. Här, där gården Bäve bör ha legat, har kulturpåverkad mark daterats till 1200-talet.

Vid en närmare granskning uppenbarar sig många frågetecken, inte minst på grund av det arkeologiska källmaterialets ojämnhet. Det är nästan uteslutande vid de fåtaliga slutundersökningarna som en fördju-pad kunskap om exempelvis bebyggelsefaser, byggna-ders funktion samt utformning av kvartersmark och gatunät kunnat erhållas. Den hittills äldsta bebyggel-sen har som nämnts konstaterats i kvarteret Aminoff, med ett stockvirkeshus från första halvan av 1500-talet. Från mitten av samma århundrade finns stadstomter, hus och gatubeläggning också konstaterad i kvarteret Hegardt, närmare 300 meter västerut. Flyttar vi oss ytterligare cirka femtio år framåt finns nu bebyggelse i flertalet undersökta kvarter längs Kungsgatan, från Koch i väster till Aminoff och Kungstorget i öster. Un-der 1600-talet tillkommer framför allt bebyggelse söder om Bäveån, främst i kvarteren närmast Träbron, men ännu med ytterst få konkreta spår av hus och tomtin-delning. Möjligen kan man tolka en förundersökning inom kvarteret Ascheberg som att den äldsta bebyggel-sefasen här hör till 1500-talet. Under 1700-talet tillkom-mer spår av bebyggelse och odling inom kvarteret Kål-gården i norr, Hernhut och Krummedike i öster samt


Knape och Dagson i söder ( Jonsson & Holmström 1984 ; Svedberg 2005 ; Ortman 2005, 2006 :11 ; Öbrink 2011 :24 ; Bergstrand 2013 ).

Kulturlagrets mäktighet varierar stort mellan ensta-ka decimetrar till som mest 1,4 meter, inte minst till följd av skiftande bevarandegrad. Möjligen kan man se en antydan till mäktigare lager där man finner de äldsta dateringarna, och flest konstaterade bebyggel-sefaser, men det är ingen entydig bild. Förutom hus och tomter finns vissa resultat som belyser stadsgår-darnas odlingar. Avfalls- och odlingslager har iakttagits flertalet gånger, och har tolkats som spår av kålgårdar, avfalls- och gödselbingar. Trots goda bevaringsförhål-landen har inga makrofossilanalyser eller dendrokro-nologiska dateringar utförts före 2013 ( jämför Jonsson & Holmström 1984 ; Svedberg 1988a, b, 2005 ; Stibéus 1990 ; Öbrink 2011 ).

En marinarkeologisk undersökning har nyligen gjorts i Bäveån. Främst kring Träbron och Hasselback-en fanns omdeponerad och fragmenterad stengodske-ramik av 1500-talskaraktär och yngre brukskeramik av yngre rödgods. Detta tolkas främst utgöra rester av avfall som deponerats på land och sekundärt hamnat i ån vid schaktningar, i samband med röjningar eller regleringar. En viktig iakttagelse är att keramiken i ån vid Hasselbacken var eldpåverkad, vilket gör att någon stadsbrand bör ligga till grund för omdeponeringen här ( Bergstrand 2013 ).

Förundersökning Aschebergs platsen och Jörgens grändSyfte och frågeställningarDet aktuella förundersökningsområdet utgjordes av gatu- och tomtmark samt kyrkogård enligt 1690 års karta. Det nuvarande gatunätet härrör från efter 1806. Förväntad kulturlagertjocklek var cirka 1–1,5 m och bev-aringsförhållandena bedömdes vara goda utifrån tidig-are undersökningar ( jämför Öbrink 2011 ).

Syftet var att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, samman-sättning och komplexitet inom berörda delar. Eventuell bebyggelse, gatu- och kvartersmark, samt begravningar inom den före detta Bäve kyrkogård, skulle identifieras och tidsfästas. Därtill kom eventuella lämningar från by- och gårdsbebyggelse från tiden före Uddevalla stad.

Det framhölls vara goda möjligheter att studera när området togs i anspråk, bebyggelsens och gatu-

sträckningarnas förändring över tid samt de aktivi-teter som funnits i byggnader och i kvartersmark. Förundersökningen av Aschebergsplatsen och Jörgens gränd antogs därmed kunna bidra avsevärt till kunskap-suppbyggnaden kring Uddevallas historia.

Frågeställningar var :

• Hur och när togs ytan i anspråk, för vilka aktiviteter och hur förändrades dessa över tid ?

• Har stadsbebyggelsen varit reglerad eller vuxit fram spontant ?

• Går det att identifiera och tidsfästa bebyg-gelse, gatu- och kvartersmark, relaterat till krono logiska faser ( eventuellt låsta av kända horisonter som stadsbränder ) ?

• Hur såg ekonomi och markutnyttjande ut före respektive efter att stadsbebyggelsen eta-blerats ?

• Kan Bäve kyrkogård ( 1100-tal–cirka 1810 ) avgränsas inom området och hur i så fall är bevarandegraden för gravarna ?

MetodFör att kunna svara på målsättningarna inriktades meto-diken mot att skapa en översikt över fornlämningens art, innehåll, utbredning och potential. Detta innebar att ett litet antal strategiskt placerade schakt skulle grävas med grävmaskin inom Aschebergsplatsen. Enligt öv-erenskommelse med Länsstyrelsen skulle endast två av schakten grävas ned till opåverkad nivå. Övriga schakt skulle avslutas på cirka 1,0 meters djup under marky-tan. Meningen var att kunna avgöra hur det planerade markarbetet skulle komma att påverka fornlämningen samtidigt som en så liten åverkan som möjligt gjordes.

På krönet av Jörgens gränd, inom den före detta kyrkogården, skulle ett schakt grävas ned till opåverk-ad nivå ( figur 6 ).

Inledningsvis schaktades recenta jordmassor bort. Därefter undersöktes de bevarade lager och konstruk-tioner som påträffades. Metalldetektor används för att identifiera metallföremål. Påträffade lämningar un-dersöktes för hand med single context-metodik och dokumenterades genom inmätning med totalstation,


digitalfotografering, kontextblanketter och sektions-ritning. Med single context avses en arkeologisk doku-mentationsmetod som via gruppering av objekt ( lösa fynd, prover, brädor i golvlager etc. ) och kontexter ( la-ger, nedgrävningar och konstruktioner ) syftar till att tolka händelseförlopp.

För att bidra till målsättningarna och den önskade ambitionsnivån togs kolprover för vedartsbedömning samt 14C-datering, liksom prover för makrofossilanalys, från olika typer av kontexter. Osteologisk medver-kan både i fält och som analysresurs användes för bedömning av humant och animaliskt skelettmaterial. En beredskap för röntgen och eventuell konservering av metallföremål fanns, dock först efter förhandling med Länsstyrelsen. Om det fanns möjlighet att datera

exempelvis bebyggelsefaser skulle lämpligt material i första hand väljas ut för dendrokronologisk datering.

Resultat Jörgens grändEtt schakt placerades i gränden nära krönet, mitt för det nordvästra hörnet av fastigheten vid Jörgens gränd 8. Schaktets yta var 7,5 m2 och djupet 1,1 meter ( figur 6, bilaga 2 ). Stratigrafin framgår förutom i beskrivning-en nedan i matrisen figur 7 och profilritningen figur 8. Relationer mellan kontexter framgår av figur 7 och bilaga 3. Förekommande nedgrävningar och konstruk-tioner visas samlat i plan i figur 9.

Under kullersten och bärlager påträffades ett rase-ringslager och under detta kulturlager ( S52 och S4 )

Figur 6. Plankarta över Aschebergsplatsen och kvarteret Dyrhaven med placering av grävda schakt vid förundersökningen år 2012. Skala 1 :1000.


på ömse sidor om en stenmur ( G7 ; S8 i figur 9 ), som framträdde på cirka 0,35 meters djup. I murens fyll-ning framkom ett fragment av en kritpipa. Största de-len av schaktet befann sig väster om stenmuren. Här vidtog kulturlagret S4 med relativt mycket fynd, bland annat stekpannor, fat och grytor/krukor av yngre röd-gods, fajans, yngre vitgods, jydepotta, kritpipor, bu-teljglas, fönsterglas och murbruk. Daterbara fynd hör till 1700-talet ( bilaga 4 ). Ett analyserat makroprov från lagret pekar mot att det utgjort en välgödslad tobaks-odling där hushållsavfall blandats med djurdynga och kanske även latrinavfall. Sådana urbana tobaksodlingar dateras nästan alltid inom intervallet 1725–1775 ( bilaga 5 ). Dessutom förekom djurben från nöt, får/get och fisk, delvis med slaktspår, samt även enstaka människoben ( bilaga 6 ). Nedgrävd i kulturlagret fanns en avfallsgrop ( S2 i figur 9 ) med fynd liknande kulturlagrets, men här fanns även en porslinskopp och flintgods och ben från människa, nöt, får/get, svin, fågel och fisk ( bilaga 6 ). Ett makrofossilprov kunde visa att avfallsgropen inne-höll spisavfall, kreatursdynga och möjligen latrinav-fall. Resterna stammar troligen från det intilliggande hushållets bostadshus samt stallade djur ( bilaga 5 ). Av-fallsgropen bör utifrån fynden dateras till 1700-talets senare del ( bilaga 4 ).

Kulturlagret blev nedåt grusigare ( S38 ) och innehöll färre fynd, bland annat fönsterglas, fajans och yngre rödgods med en datering till 1700-tal. Även i detta undre kulturlager fanns människoben samt djurben från får/get och svin med slakt-/styckspår. Nedgrävd i kulturlagret S4 påträffades en barngrav ( G8 ). Denna innehöll yngre rödgods och fajans och ben från dägg-djur samt skelettdelar från ett barn i 6–7-årsåldern ( bi-laga 4 och 6 ). Under kulturlagret på 0,80 meters djup, påträffades den intakta kistgraven 1 ( G9 ; S41 i figur 9 ) i öst-västlig utsträckning. Fyllningen innehöll förutom skelett också diverse djurben, yngre rödgods och krit-pipsfragment. Rester av spikar och delvis bevarade kist-brädor samt skelettrester bedömdes ligga in situ. Kistan har utifrån en vedartsanalys bestått av furu från unga stammar ( bilaga 7 ). Graven G9 ( S41 ) låg stratigrafiskt under stenmuren G7 ( S8 ) som kapade fotändan längst i öster. En nedgrävning för ett VA-ledningsrör från om-kring 1900 störde kontexterna i den sydvästra delen av schaktet ( S39 i figur 9 ). Fynden var av samma slag som i de skurna kulturlagren, inklusive spridda människoben. Röret låg jämte den närmast intakta kistgrav 3 ( G11 ) på cirka 1,10 meters djup. Denna grav låg stratigrafiskt

Figur 7. Harris-matris över kontexter ( S ) och kontext grupper ( G ) identifierade vid förundersökningen i Jörgens gränd ( schakt 1 ).



under den föregående och innehöll skelettet efter en kvinna som var minst 30 år. Hon har haft kraftig tand-sten. En 14C-datering på underkäken ligger mest sanno-likt i intervallet 1680–1730, vilket inberäknat egenålder tidigast kan placeras i tidigt 1700-tal ( bilaga 6 och 8 ). Ytterligare en kistgrav G10 ( S49 i figur 9 ) kunde anas på samma stratigrafiska nivå som G11 ( figur 10 ).

Därefter valde vi att avbryta schaktningen då det vetenskapliga värdet med fortsatt undersökning inte kunde motiveras i förhållande till bevarandevärdet. Gravarna fick kvarligga huvudsakligen oundersökta, men vi konstaterade att minst tre stratigrafiska nivåer med gravar fanns i schaktet.

Figur 8 (motstående sida). Profilritning över södra väggen i schakt 1 med där identifierade lager och strukturer. S41 är identisk med G9, S49 med G10 och S49 med G10. Jämför figur 6.

Figur 9. Plankarta över schakt 1 i Jörgens gränd. Här anges inte lager men olika nedgrävningar, konstruktioner och prover. Skala 1 :30.


Tolkning Jörgens grändDen gamla kyrkogården inom kvarteret Dyrhaven användes fram till strax efter stadsbranden. Området såldes till enskild egendom år 1813. En av de sista som begravdes här var den gamle skepparen Johan Witzbol, den ende omkomne i branden 1806. I första hand an-vändes Gamla kyrkogården av Bäve landsbygdsförsam-lings sockenbor, men även av de fattiga i staden, vilket framgår av 1600- och 1700-talskartorna ( Kristiansson 1956 :18, 66, 417 ) ( figur 11 ).

Ungefär där husen söder om Jörgens gränd ligger idag fanns oreglerad bebyggelse på den äldsta kartan från år 1690 ( figur 3 ). De är inte identiska med dagens fastigheter men ligger på ungefär samma ställe. I kartan kan utläsas att bebyggelsen klarade branden samma år

och att marken skulle regleras efter ett rutnätsförslag, som dock aldrig genomfördes. Någon gatumark existe-rade troligen inte i slutet av 1600-talet, då det var mer fri placering på husen. Strax norrut fanns Bäve gamla kyrkogård ( »gammal Kiörrgårdh« ).

På kartan från 1696 motsvaras tomten vid Jörgens gränd 8 ungefär av tomt nr 256. Den anges som bebyggd och ägd av kyrkan, arealen motsvarar 80 m2 ( dagens tomt är på mer än det dubbla ). Direkt öster om huset och ner längs ån fanns en trädgård med några gamla träd, och norr om det en kålgård, som ägdes av kyrkan.

På 1750 års karta motsvaras huset av tomt nr 296, även om den då sträckte sig norrut ut i dagens Jörgens gränd. Det är intressant då den i schaktet påträffade stenmuren G7 troligen är identisk med den utökade

Figur 10. Foto över schakt 1 med framrensade kistgravar. Till vänster syns kistgrav 2 ( G10 ), i mitten kistgrav 1 ( S41 ) och till höger den 14C-daterade kistgrav 3 ( G11 ) jämte VA-störningen S39. Här framgår tydligt att muren S8 skär kistgrav 1, vilken i sin tur skär kistgravarna 2 och 3 ( jämför figur 7 och 9 ). Foto mot öster, Niklas Ytterberg.


tomtgränsen. Detta bekräftas också av murens datering till omkring mitten av 1700-talet ( jämför figur 9 och 11 ).

På 1783 års karta är tomten uppdelad på nr 14 och 15 som ägdes av borgarna John Heljesson respektive Oluf Broberg. Den beskrivna avfallsgropen ( S2/S3 ) och odlings-/kulturlager ( S4 ) hör med all sannolikhet till denna fas. Tomterna sträckte sig längre norrut i ga-tan än idag, som mest ett par meter, och gränden var ca 1,5 meter smalare. Gränden slutade år 1750 tvärt vid den omnämnda tomten 296, för att 1783 öppnas mot krönet i likhet med idag.

Utifrån den absoluta dateringen av kistgrav G11, fynddateringar av olika kontexter och deras stratigra-fiska relation kan man sluta sig till att de påträffade gravarna bör höra till 1700-talet. Det betyder att den på kartorna angivna gränsen för kyrkogården från 1690 till 1783 stämmer dåligt med verkligheten. Detta är an-märkningsvärt eftersom man samtidigt etablerar mer fast bebyggelse i området.

På 1807 års karta är ett stort område motsvarande fastigheterna på båda sidor om Jörgens gränd angivet

som kyrkans trädgård. De tidigare husen hade förstörts i branden. Tomt nr 4 ungefär vid norra delen av nuva-rande »Gula villan« ( Stadskärnan 1 :221 ) hade lagts ut för att bebyggas, men det blev inget av med det just då, utan staden tog över den tillfälligt. Från 1813 sål-des dock tomter till enskild ägo och dagens bebyggelse uppstod ( Kristiansson 1956 :46, 66 ). Tomt nr 2 österut ned mot ån var dock fortsatt kyrkans gamla trädgård.

Sammanfattningsvis : Utifrån en tänkt största med-eltida utbredning började bebyggelsen att snäva in ut-rymmet vartefter stadsbebyggelsen reglerades i det här området, senast från slutet av 1600-talet. Bäve kyrko-gård användes av landsförsamlingen i Bäve socken samt för de fattiga i staden under 1600- och 1700-talen fram till cirka 1810. Åren 1809–10 anläggs Norra kyrkogården och 1813 anläggs Östra kyrkogården, varav den senare främst blev Bävebornas kyrkogård.

För att konfirmera kyrkogårdens största möjliga ut-sträckning har tidigare iakttagelser av mänskliga kvar-levor i samband med schaktningsarbeten plottats ut på en karta ( figur 12 ). Även om iakttagelserna i flera fall

Figur 11. Detalj ur Uddevalla stadsplan år 1750 visande »Gammal Kyrckogård till Landsförsamlingen och the fattiga uti Sta-den«. Bilden är kraftigt beskuren. Lantmäteristyrelsens arkiv. N128-1 :4.


kan misstänkas härröra från omrörda, och kanske till och med flyttade massor, ger de fingervisning om att Bäve kyrkogård troligen har haft en betydligt större ut-bredning än på 1600- och 1700-talskartorna.

Figur 12 (ovan). Plankarta som visar kyrkogårdens utbred-ning utifrån rektifierade stadsplaner 1690 och 1750, kvarters- och gatumark år 1750, kända skelettfynd ( se tabell 2 ), aktu-ella förundersökningsområden samt grävda schakt. Schakt 1 och schaktet från 1998 innehåller de enda bekräftade intakta kistgravarna. Skala 1 :800.

Tabell 2 (till vänster). Sammanställning över kända skelett-fynd inom kvarteret Dyrhaven. Numreringen hänvisar till figur 12.

Skelett- fynd

Fynd-år Kontext Anmärkning

1 2012 FU Kistgravar

2 2014 Lösfynd I trädgård

3 2012 Lösfynd Under husgrund

4 2011 Lösfynd Anläggande av berså

5 1998 Forskningsund Kistgrav

6 Ca 1960 Lösfynd Schaktning; osäkert läge

7 1900-tal LösfyndHusbyggnation, källargrund

8 2005 Lösfynd Brunns-/ledningsgrävning

9 2008 Osäkert

10 Ca 1980 Lösfynd VA-ledningsbyte


Resultat AschebergsplatsenFyra schakt grävdes inom Aschebergsplatsen, med en sammanlagd yta om 66 m2 ( figur 6 ). Schakten förde-lades spritt över ytan och med hänsyn till såväl kvarter-smark som gatumark på 1600- och 1700-talskartorna ( figur 13 ). Det visade sig relativt snart att stora delar av de förväntade lämningarna var bortschaktade och därför beslutade vi oss för gräva ned till undergrunden i samtliga schakt. Detta för att försöka nå en förståel-se för när urschaktningen hade skett, och om intakta kulturlager och/eller bebyggelselämningar ändå kunde finnas kvar. Schaktdjupet varierade mellan 0,55 och 1,5 meter, djupast längs S :t Mikaelsgatan i öster.

Stratigrafin var generellt enkel och påfallande kom-primerad ( figur 14, 15 och 16 ). Under asfalt och bärlager

( kontextgrupp G1 ) framkom i delar av området rester av kulturlager som låg både ovanför och under en sten-läggning som tolkades som kullerstensgata ( G3 ). Kul-turlagret var alltså avsatt både före och efter att gatan anlagts. Dessutom förekom en annan, betydligt ytligare övre nivå med kullerstensgata ( S31 ) i schakt 2, vilket visar att Aschebergsplatsen haft gatu- eller torgbelägg-ning av kullersten i flera faser. Denna översta gatunivå torde vara bortschaktad över hela området utom just vid schakt 2, och istället ersatt med bärlagret för asfal-ten. Ett par relativt sena företeelser fanns också, upp-blandade med återfylld kulturlagerjord : dels moder-na nedgrävningar genom asfaltsnivån ( G2 ) – troligen lyktstolps- eller elskåpsgropar från 1900-tal – och dels trädplanteringsgropar ( G6 ) från 1800-tal, i nivån under

Figur 13a. Plankarta som visar schakt 2,3 4 och 5 på Aschebergsplatsen. Skala 1 :400.


Figur 13b. Detaljkarta som visar olika nedgrävningar och prover inom schakt 2 på Aschebergsplatsen. Skala 1 :50.


Figur 13c. Detaljkarta som visar olika nedgrävningar och prover inom schakt 3 på Aschebergsplatsen. Skala 1 :50.


Figur 13d. Detaljkarta som visar olika nedgrävningar och prover inom schakt 4 på Aschebergsplatsen. Skala 1 :50.


den översta stenläggningen ( S31 ). I fyllningen till de se-nare fanns fynd av efterreformatorisk karaktär i sekun-därt läge, som i flera fall uppvisade kraftig eldpåverkan.

I det tunna kulturlagret ( S26 ) ovanpå och mellan stenarna i den undre stenläggningen G3 fanns fynd av fönsterglas, tegelbitar och träkol samt fragment av ett fat av yngre glaserat rödgods med en allmän datering till 1700- eller 1800-tal ( bilaga 4 ). Detta kulturlager

är till både innehåll och utseende likt kulturlagret G4, under stenläggningen G3. Kulturlagret G4 var generellt också relativt tunt och innehöll träkol, brända djurben, tegelkross, musselskal, järnspikar, trärester, en smälta av glas och en dito av koppar, smält glas, ett koppar-mynt, ett huvud av en kritpipa med rullstämpeldekor, smält keramik och fragment av en skål av yngre glaserat rödgods. Fynden var ofta påverkade av stark hetta och

Figur 14. Harris-matris över kontexter ( S ) och kontextgrupper ( G ) identifierade vid förundersökningen på Aschebergsplatsen ( schakt 2–5 ). Oreange färg = lager; ofylld = nedgrävning; rosa = fyllning; grå = stenkonstruktion.


Figu

r 15.

Profi

lritn

ing

över

väs

tra v

ägge

n i s

chak

t 2 m

ed d

är id

entifi

erad

e lag

er o

ch st

rukt

urer.

Jäm

för fi

gur 1

4.


Figu

r 16.

Pro

filrit

ning

öve

r väs

tra v

ägge

n i s

chak

t 3 m

ed d

är id

entifi

erad

e lag

er o

ch st

rukt

urer.

Jäm

för fi

gur 1

4.


kan dateras till 1700- och 1800-tal. Myntet är ½ skil-ling från intervallet 1819–1830 ( bilaga 9 ). Musselskalen har sannolikt följt med massor i samband med att fyll-nadsmaterial hämtats i skalbankarna utanför Uddevalla.

Under det undre kulturlagret framkom i schakt 3 ( fi-gur 16 ) en halvmeterlång tunn rest av en äldre vegeta-tionshorisont ( S24 ). Den omtolkades efter makrofossil-analys till dåligt bevarad odlingsjord. Provinnehållet var ganska fattigt och bestod av träflis, träkol och benfrag-ment samt fröer av brännässla och svinmålla ( bilaga 5 ). Fynden kan tolkas som hushållsavfall och växtresterna som näringskrävande bakgårdsväxter.

I schakt 2 ( figur 15 ) förekom istället en mindre ned-grävning med fyllning ( S11 ) av samma blågrå lera som undergrunden ( på ytterligare 1 meters djup ). I kontakt-ytan mellan kulturlagret G4 och nedgrävningen fanns rester av ett fat eller en skål av yngre glaserat rödgods samt smält keramik, med allmän datering till 1700-tal ( bilaga 4 ). I övrigt var nedgrävningen fyndtom.

Undergrunden bestod av en varvig sand eller silt från

cirka 0,4 meters djup som via en ljus sandig varvig lera övergick i en blågrå homogen lera på ca 1,1 meters djup. Dessa avlagringar är postglaciala och fluvialt avsatta.

Tolkning AschebergsplatsenDe kulturhistoriska iakttagelserna utifrån Aschebergs-platsen är begränsade. I princip stannar de vid förekom-sten av ett ganska tunt kulturlager ( G4 ) med hushållsav-fall och rivningsmaterial från 1700- till och med början av 1800-talet. Detta täcks av en stenlagd yta ( G3 ) och ytterligare ett tunt kulturlager med samtida datering. Stenläggningen var endast bevarad i delar av östra och norra Aschebergsplatsen ( schakt 3 och 4 ), medan kul-turlagret fanns, om än fragmentariskt, över större de-len av området. En hel del av fynden i kulturlagret G4 var kraftigt eldpåverkade. Det är rimligt att sätta denna kontextgrupp i relation till stadsbranden 1806, vilket inte motsägs av fyndens datering. Enda säkra undanta-get är det något yngre myntet ( fnr 49 ). Ett par mindre

Figur 17. Det så kallade Prostplantaget, idag Sagaplan eller Aschebergsplatsen, syns omgärdat av ett plankstaket vid pilen till vän-ster i bild. Foto taget från Klocktornet mot västnordväst kring 1880. Fotograf Adolf Zachau. Bohusläns museums fotoarkiv UMFA 53705 :0013.


företeelser, ett odlingslager och en nedgrävning, tolka-des som stratigrafiskt äldre än detta kulturlager ( S24 och S11/14 ). I övrigt fanns inget av arkeologiskt intresse.

Hypotetiskt kan kullerstensbeläggningen G3 härrö-ra från ett stensatt torg med 1800-talsdatering. Utifrån historiskt källmaterial vet vi att Aschebergsplatsen un-der större delen av 1800-talet och en bit in på 1900-ta-let kallades såväl Prostplantaget som Grönsakstorget. Från Sagabiografen i fastigheten intill fick torget sitt nuvarande namn i folkmun, »Sagaplan« ( jämnför fi-gur 17 ). Alternativet är att det ska tolkas som rester av bebyggelse och gator från tiden före 1806 års brand ( figur 13a ). I schakt 3 påträffades såväl kulturlager som stenläggning. Platsen utgörs av Finn Pärssons ödetomt på 1696 års karta, och handelsmannen Herr Benja-min Bagges Tomt med ett större hus på 1783 års dito. Stenläggningen kan tolkas som en stenlagd gårdsplan. Schakt 2 längre söderut, med kulturlager men ingen stenläggning, befinner sig i gatusträckningen ned mot Håljuteberget ( väster om dagens S :t Mikaelsgatan ) på nämnda kartor. Schakt 4 i norr, med stenläggning men utan kulturlager, ligger i gatusträckningen ned mot då-varande Träbron. Schakt 5 slutligen ligger i skärningen mellan en bebyggd och en obebyggd del av Hans Arf-wessons tomt år 1696, medan tomten år 1783 tillhört handelsman Bager i Malmö. Endast en tunn rest av kulturlager återstår i schakt 5.

Det underliggande odlingslagret S24 i schakt 3 bör som minst höra till 1700-tal och har inget samband med det så kallade Prostplantaget, snarare en bakgård i en av stadsgårdarna. Senare generationer av kuller-stensbeläggning ( S31 ) och asfalt ( G1 ) hör till 1900-tal.

Huvuddelen av de förväntade kulturlagren har dock schaktats bort, troligen redan snart efter stadsbranden 1806. Så mycket som uppemot en meter av kulturlager och bebyggelselämningar kan ha försvunnit, varefter ytan utjämnades med skalgrus för att bebyggas i da-gens gatu- och kvartersmark. Höjdangivelsen får man i jämförelse med intakt markyta i norra delen av kvar-teret Dyrhaven i öster ( jämnför kapitel Schaktningsö-vervakning S :t Mikaelsgatan nedan ). En sannolik för-klaring till att massor med stor möda tagits bort efter stadsbranden står att finna i en uttalad önskan skapa en ny och förbättrad stadsplan, samt säkert en mindre brant nedfart mot Träbron.

Resultat gentemot undersökningsplanenFörundersökningen kunde genomföras i enlighet med undersökningsplanen. Eftersom påträffade lämningar på Aschebergsplatsen var sämre bevarade än förväntat övergavs taktiken med en mer översiktlig sökschaktning till förmån för en fullskalig förundersökning. Schaktet i Jörgens gränd, Bäve kyrkogård, grävdes enligt planerad metod. Smärre omprioriteringar gjordes rörande anal-yser. För att datera exempelvis bebyggelsefaser skulle lämpligt material i första hand väljas ut för dendrokro-nologisk datering, vilket dock utgick till förmån för 14C-datering av skelettgraven i kistgrav 3 ( S47 ).

En avvikelse från undersökningsplanen är avrappor-teringstiden. Här har värdet av en samlad avrapporte-ring av flera förundersökningar 2012–2013 inom cen-trala Uddevalla bedömts uppväga förseningen. Detta har också stämts av gentemot Länsstyrelsen. Eftersom förundersökningarna i de flesta fall utgör avslutande antikvariska insatser har det inte heller bedömts utgöra något hinder i den antikvariska ärendegången.

Materialets potentialDen vetenskapliga potentialen utifrån Aschebergsplat-sen bedöms som låg. Även om områdets äldsta använd-ning, främst genom absolut datering, skulle kunna be-lysas vid en fortsatt undersökning står det vetenskapliga utbytet knappast i paritet med kostnaden. Här finns dock en antydan om att någon mer utbredd bebyggelse före 1700-talet kanske inte har funnits i området ( alter-nativt : inte har bevarats ). Detta utifrån resonemanget om att endast den understa delen av lagerföljden kvar-står intakt, medan ovanliggande lager forslats bort.

Den vetenskapliga potentialen för såväl bebyggelse-lämningar från 1700-talet som gravar inom Bäve kyrko-gård från åtminstone 1600- till tidigt 1800-tal, bedöms som stor. Inte minst kan skelettmaterialet ge värdefull ny kunskap om Uddevallas demografi och sociala skiktning. Inte minst handlar det om sociala perspektiv, där mar-ginaliserade grupper sällan fått en röst i den vedertagna historien ( Daasvand 2012 ; jämnför Kristiansson 1951, 1953 ). Dessutom är det få arkeologiska undersökningar i Västsverige som specifikt har belyst denna period. Slut-ligen finns goda möjligheter att förstå processer kring hur en medeltida kyrkogård stegvis har tagits i anspråk för såväl bebyggelse som odling under efterreformato-risk tid. Här finns bra jämförelsematerial från andra stä-der, exempelvis Linköping ( epost Nyberg 2012-12-03 ).


Schaktningsövervakning S :t MikaelsgatanSyfte och frågeställningarSyftet var att översiktligt beskriva fornlämningens ka-raktär, datering, utbredning, omfattning, sammansätt-ning och komplexitet inom berörda delar. Eventuell bebyggelse, gatu- och kvartersmark skulle identifieras och om möjligt tidsfästas. Därtill kommer eventuella lämningar från historiskt känd by- och gårdsbebyggelse från tiden före Uddevalla stad. Andra exempel på pro-blemområden är den ursprungliga stadstopografin och avgränsningen av tomtbebyggelsen.

Det aktuella förundersökningsområdet utgjordes av såväl gatu- som tomtmark enligt 1690 års karta, nuva-rande gatunät härrör från efter 1806. Utifrån föregående hösts förundersökning på Aschebergsplatsen förvänta-des inga bevarade kulturlager eller bebyggelsefaser i den norra delen av området, medan bevaringsförhållandena bedömdes vara bättre i den södra delen utifrån resul-tatet av en schaktningsövervakning år 1978 ( BM arkiv ; bilaga 1 ). Förhoppningar fanns att studera när området togs i anspråk samt bebyggelsens och gatusträckning-arnas förändring över tid. Dessutom fanns kanske mö-jlighet att studera brofästet för Träbron med dess olika generationer av broar, en livsnerv i kommunikation-snätet. Förundersökningen av S :t Mikaelsgatan antogs därmed kunna bidra till kunskapsuppbyggnaden kring Uddevallas historia.

Frågeställningar har varit :

• Går det att identifiera och tidsfästa bebyg-gelse, gatu- och kvartersmark, relaterat till kro-nologiska faser ( ev. låsta av kända horisonter som stadsbränder ) ?

MetodI samband med grävning för omläggning av befintliga ledningar inom S :t Mikaelsgatan med sidoanslutning-ar gjordes schaktningsövervakning efter överenskom-melse med entrepenören NCC. Detta skedde etappvis i redan framgrävda sektioner om cirka 3–13 meter i tag-et, vanligen dock omkring 6 meter. Schaktningsöver-vakningen utfördes vid behov av en arkeolog fördelat över en mängd tillfällen. Metodiken fick anpassas efter förutsättningarna. Recenta omgrävda och äldre omrör-da lager övervakades endast översiktligt. Där opåverk-ade skärningar kunde erhållas rensades dessa för hand

och den östra profilen dokumenterades genom digi-talfotografering och beskrivning. Dokumentationen relaterades till föregående hösts förundersökning i om-rådet ( se Aschebergsplatsen ). Endast ett begränsat urval daterande fynd togs in från schaktningsövervakningen ( bilaga 13 ). Förutom sträckningen i S :t Mikaelsgatan tillkom stickspår för gatubrunnar och till fastigheter-na S :t Mikaelsgatan nr 1 och 3 samt Jörgens gränd nr 2. Slutligen skedde dokumentation på ett stickspår längs en cykelväg i korsningen S :t Mikaelsgatan–Asp-lundsgatan.

ResultatAv VA-schaktets 115 meter längs S :t Mikaelsgatan do-kumenterades omkring 65%. I tillägg till detta doku-menterades ett par meter i hörnet Jörgens gränd–S :t Mikaelsgatan och 12 meter längs cykelvägen i hörnet av Asplundsgatan–S :t Mikaelsgatan. Schaktdjupet varie-rade mellan 1,5 och 1,85 meter i S :t Mikaelsgatan, men var bara 1–1,35 meter i de sydligaste delarna ( figur 18 ).

Stratigrafin var genomgående okomplicerad och lik-nade situationen på Aschebergsplatsen ( bilaga 10 ). Un-der asfalt och bärlager fanns en sättsand med gatstenar. Under denna fanns ett påfört lager skalgrus med träres-ter och kolbitar. Direkt därunder, på ca 0,4 meters djup, fanns undergrunden. Den bestod av olika postglaciala avlagringar, överst varviga sandiga/siltiga lager och un-derst en blågrå homogen lera. Inlagring av organiskt material förekom men var utan arkeologiskt intresse.

De 15 nordligaste löpmetrarna, närmast Träbron, var helt urschaktade, troligen i samband med anläggandet av den senaste bron omkring 1950. Endast inom löp-meter 20–57 och 107–108 förekom skalgruslagret. På flera partier noterades störningar i stratigrafin, men de kunde i samtliga fall föras till recenta nedgrävningar i samband med omläggning av rörledningar, gatubrun-nar och liknande. Däremot fanns en bevarad äldre matjordshorisont på löpmeter 82,3–82,85. Den låg di-rekt under sättsanden på 0,45 meter under markplan och bestod av siltig sand med kolbitar. Likheten med odlingslagret S24 på Aschebergsplatsen var slående. Inget utesluter en liknande datering och funktion, det vill säga minst 1700-tal och odling på en bakgård i en av stadsgårdarna.

På löpmeter 107–108 skulle en dagvattenbrunn anläg-gas mitt för fastigheten S :t Mikaelsgatan 6, i den väs-tra delen av gatan. Här noterades en intakt stratigrafi


( figur 19 ). Under trottoarsten och sättsand påträffades det tidigare nämnda påförda skalgruset. Därunder ett 0,07–0,14 meter mäktigt övre kulturlager av mörk san-dig silt med träflis, yngre rödgods, järnbitar, träkol, te-gelkross och mot botten träbitar. Detta lager uppfatta-des som delvis omrört. Ett mellanliggande påfört lager siltig lera skilde detta från ett 0,07–0,09 meter tjockt undre kulturlager av komprimerad mörk sandig silt med djurben, träflis, träkol och yngre rödgods. Därunder undergrunden. Totalt schaktdjup var här 1,85 meter.

I hörnet på nedersta fastigheten på Jörgens gränd påträffades på löpmeter 115–116,8 likaså intakta kultur-lager ( figur 20 ). Under kullersten och sättsand fanns

ett 0,14–0,30 meter övre kulturlager av mörk sandig silt med tegelkross, djurben, träbitar, träkol och pin-nar. Mäktigast var det i öster och tunnade ut till en lins mot gatan i väster. Lagret uppfattades som delvis omrört i öster. Därunder fanns 0,10–0,60 meter tjockt lager omrört lager av spräcklig siltig lera, troligen uppkastat från undergrunden, med inblandade kulturrester som träkol, djurben, kritpipsfragment, järnspikar mm. Även detta tunnade ut mot gatan i väster. I öster fanns istäl-let ett undre kulturlager av mörk sandig silt med yngre rödgods, djurben, molluskskal och tegelkross. Detta vilade på vad som tolkades som rester av ett brädgolv av parallella brädor. Dessa hade dimensionerna 0,16–25

Figur 18. Plankarta som visar schaktningsövervakade sträckor längs S :t Mikaelsgatan. Längst i norr, i östra delen av Södra Hamn-gatan anges en noterad stenläggning. Längst i söder har övervakade sträckor i korsningen till Jörgens gränd och Asplundsgatan jämförts med tidigare schaktningsövervakningar och läget för byggnader på stadsplanen 1690. Gräns för bevarade stadslager anges med streckad linje inom här berörda delar. Skala 1 :1 200.


Figur 19. Intakt stratigrafi på löpmeter 107–108 i S :t Mikaelsgatan ( se figur 18 ). Överst ses trottoarsten i grå krossgrus, därunder gulbrun sättsand och grå skalgrus. De båda mörka lagren är kulturlager skilda åt av en påförd siltig lera. Underst finns under-grunden av gråbrun silt och gråblå lera. Synlig del av stratigrafin är 1,2 meter. Foto mot västnordväst av Niklas Ytterberg.


centimeters bredd, 2,5 cm tjocklek och över 90 centi-meters längd. En bräda var ställd på högkant. I direkt anslutning till brädgolvet påträffades läderspill, yngre rödgods och djurben/djurtand i västra delen. På un-gefär 0,9 meters djup vidtog den leriga undergrunden. En nedgrävning för ett murfundament påträffades i den östra delen genom båda kulturlagren, ned till 0,4 meter under markytan. Denna ligger i princip under dagens hörn på fastigheten Jörgens gränd 1. Fynden kan generellt dateras till 1700-tal, bland annat har ett kritpipshuvud stämplar på klacken som identifierar den till Jonas Alströmers pipbruk i Alingsås 1729–1761 ( epost Åkerhagen 2013-06-13 ).

Två meter sydsydväst om hörnet på fastigheten Asp-lundsgatan 43 och 12 löpmeter åt sydväst grävdes ett schakt för ny vattenledning. Under asfalt och krossgrus fanns två distinka lager av påförd sand, varunder en lera med molluskskal och omblandade kulturlagerrester som träkol och tegelkross påträffades. Detta lager var

mäktigast i nordöstra delen. Därunder fanns ett 0,05–0,20 meter tjockt kulturlager av mörk humös sand med trärester, träkol, tegelkross, djurben, fönsterglas, porslin, yngre rödgods, murbruk och molluskskal. Detta vilade direkt på leran. Längst i sydväst fanns två brädor lig-gande på leran, vilka skulle kunna ha utgjort golvnivå.

Slutligen förmedlade en av de deltagande grävma-skinisterna en iakttagelse från ett 1,4 meter djupt VA-schakt i östra delen av Södra Hamngatan. Under asfalt och fyllnadslager påträffades på cirka 0,6–0,7 meters djup en stenläggning varunder ett mörkt lager ( kultur-lager ? ) fanns. Detta var 0,3–0,4 meter tjockt. Därunder fanns ytterligare en stenläggning av äldre gatsten. Under denna fanns sand. Den undre stenläggningen fortsatte in i schaktkanten västerut på Södra Hamngatan, men kunde avgränsas helt åt norr, öster och söder. Åt Asche-bergsplatsen i söder var lagerföljden helt omrörd och tolkades som urschaktad. En ungefärlig begränsning för den undre stenläggningen mättes in med GPS ( figur 18 ).

Figur 20. Intakt stratigrafi på löpmeter 115–116,8 i hörnet S :t Mikaelsgatan–Jörgens gränd ( se figur 18 ). I öster ( till vänster ) skym-tar murfundament av rundade stenar, tunna kulturlager och en utstickande del av ett brädgolv. I väster ( till höger ) syns det övre kulturlagret och delar av ett brädgolv. Schaktdjupet varierar mellan 1,0 och 1,25 meter. Foto mot söder av Niklas Ytterberg.


TolkningDelvis bevarade kulturlager med vad som tolkades som bebyggelselämningar fanns i området kring nedre Jör-gens gränd–S :t Mikaelsgatan–Asplundsgatan. Utifrån fynden bör dessa lämningar huvudsakligen dateras till 1700-talet. Det undre kulturlagret med eventuella brädgolv kan möjligen höra till den oreglerade bebyg-gelse som finns i detta område på den äldsta stadspla-nen från 1690. Senare under 1700-talet har kvarters-mark och tomter lagts ut även i detta område och det kan stämma med det övre kulturlagret, även om det är svårt att dateringsmässigt skilja dessa båda kulturlager från varandra. Ett liknande resultat framkom i samma område vid en schaktningsövervakning 1978 ( figur 18 och bilaga 4 ; Hasselmo 1980 :23-24 ), med ett övre och ett undre kulturlager med dateringar kring 1700-tal. För huvuddelen av sträckningen längs S :t Mikaelsga-tan fanns dock inga bevarade lämningar. Det påförda skalgruslagret var också delvis bortschaktat i modern tid. Utifrån gatstenslagrets förmodade datering till sent 1800-/tidigt 1900-tal kan man anta att skalgruset på-förts som fyllnadslager efter en större modellering av topografin. Närmast till hands ligger givetvis den nya stadsplanen efter stadsbranden 1806. Att skalgruset är ett fenomen som hör till denna epok bekräftas av iakk-tagelserna på löpmeter 107 till 108 där de tydligt över-lagrar det övre kulturlagret, vilket i sin tur bedömdes som omrört.

Även iakttagelsen i östra delen av Södra Hamnga-tan gör att intakta lager kopplade till bebyggelse troli-gen är intakta även i detta område. Här bör vi kunna finna såväl gårdsbebyggelse som gatumark sett utifrån 1750 års karta ( jämför figur 12 ). Sannolikheten att så-väl kulturlager som konstruktioner kan vara äldre än 1700-tal är också betydligt högre här närmare Träbron och den tidigt etablerade bebyggelsen norr om Bäveån. Det är också intressant att jämföra med resultaten från förundersökningen i kvarteret Ascheberg år 2010, där bebyggelselämningar från efterreformatorisk tid visade sig mycket välbevarade ( Öbrink 2011 ).

Resultat gentemot undersökningsplanenFörundersökningen genomfördes enligt undersöknings-planen. En förutsättning för det lyckade genomföran-det var det goda samarbetet med Uddevalla kommuns entreprenör NCC, vilket minimerade den arkeologiska tidsåtgången.

Materialets potentialI det södra området har materialet god potential att be-lysa framväxten av en reglerad bebyggelse under 1700-tal från den oreglerad bebyggelse som vi från kartma-terialet känner till åtminstone från sent 1600-tal ( jäm-för figur 3, 18 ). De relativt tunna kulturlagren tycks homogena och speglar sannolikt korta faser, förutsatt att lämningarna är någorlunda intakta. Detta ökar det vetenskapliga värdet. Om möjlighet finns att under-söka såväl bebyggelse som gravar från Bäve kyrkogård från samma tidsperiod kan viktiga sociala dimensioner kring hälsa och levnadsförhållanden knytas samman, vilket är mycket sällsynt för denna period ( Daasvand 2012 ). I sammanhanget kan det vara intressant att på-minna om S :t Mikaelsgatans äldre namn, Lilla Helle-vigsgatan, vilket är en betydelseförskjutning utifrån ett ursprungligt Helfwetesgatan eller Helfwetes gränden ( år 1725 ). Detta namn lever ännu i förvanskad form kvar i det direkt söder därom liggande Håljuteberget ( Hällu-ite-Berget 1690 ). Ortnamn på Helvete( t ) – i Uddevalla tidigast känt som Helffwede år 1670 – kan avse ett fler-tal egenskaper. Dels namn på bebyggelser åt norr, ofta norr om kyrkor, dels namn på hålor, klyftor och an-nan svårtillgänglig mark och dels bebyggelse av mindre uppbyggligt slag, som krogar och oreglerad bebyggelse ( Lindstam 1966 :164-165, 200-201, 294 ).

Förundersökning Strömberget 6Syfte och frågeställningarAmbitionsnivån var att bedöma fornlämningens art, innehåll, utbredning och potential inom detta område.

MetodDen arkeologiska insatsen skulle ursprungligen omfatta en regelrätt förundersökning som ett led i borttagande. Efter diskussion med Länsstyrelsen anpassades insatsen istället till en schaktningsövervakning i samband med rivningen, för att dokumentera eventuella lämningar. Denna ambition föll på att bygglov för rivning, av det på tomten belägna huset, inte skulle vara aktuellt, om det visade sig att det fanns omfattande arkeologiska lämningar där. Förundersökningen fick nu utföras i två steg, dels före rivningen och dels i samband med urschaktning på tomten.

Tillgängliga ytor var begränsade inom tomten mellan det brant uppstickande Strömberget, staket/terrasskant,


hus och uthus. Provschakt grävdes med grävmaskin la-gervis ned till opåverkad nivå eller intakta konstruktio-ner. Inledningsvis togs recenta jordmassor bort. Däref-ter undersöktes lager och konstruktioner för hand med single context-inspirerad metodik. Ett mindre urval av påträffade fynd samlades in, vilka bedömdes ha bety-delse för tolkningen ( bilaga 14 ). Keramikfynden har bedömts av Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

Undersökt yta och konstruktioner mättes in med GPS. Fotodokumentation skedde av undersökningens alla moment. Påträffade lämningar och övriga iaktta-gelser dokumenterades genom beskrivning. Profiler dokumenterades genom fotografering och beskrivning.

ResultatTre schakt grävdes sommaren 2013 i direkt anslutning till det äldre hus som upptog större delen av tomten. Samtliga schakt var av en skopbredd ( 1,6 m ) och gräv-des ned till undergrunden, eller där intakta konstruk-tioner påträffades. Sammanlagd grävd yta var drygt 12 m2 ( figur 21 ).

I schakt 1, längst söderut i slänten, fanns fyllnadsla-ger ned till 1,2 meter under markytan. Stratigrafin var okomplicerad med »skalgrus« uppblandat med avfall och kulturjord. Lagerföljden och fyndbilden visar att materialet har påförts kontinuerligt, och omrörts, un-der loppet av 1800- och 1900-talen. Genom hela stra-tigrafin förekom exempelvis järnskrot, tegel, kritpips-skaft, grytor, fat och skålar av yngre rödgods, stengods

Figur 21. Plankarta som visar grävda schakt och anläggningar inom fastigheten Strömberget 6. Skala 1 :300.


av yngre skånsk typ och samtida flintgods. Undantaget utgör en enstaka skärva stengods av renässanstyp, som bör placeras i 1500- eller 1600-tal. Denna framkom på knappt 1 meters djup. Området vid schakt 1 del kan karakteriseras som en avstjälpningsyta för hushållsavfall, för att fylla ut tomten i den branta slänten.

Även i de båda andra schakten, som grävdes ned till orörd nivå på cirka 0,7 m under markytan, fanns spo-radiskt med kasserade bruksföremål och avfall som ta-lade för en huvudsaklig datering till 1800- och 1900-tal. I det nordliga schakt 3, upp mot kyrkan, påträffades en vällagd gångväg ( A1 ) av jämnstora stenar på knappt 0,40 meters djup ( figur 21 ). Den var anlagd i humös sand

och överlagrades av humös sand med inblandning av skalgrus. I det överlagrande lagret fanns en skärva från en skål i yngre rödgods med utförlig dekor i piplers-glasyr. Denna bör dateras till 1700-talet. En yngre röd-godsskärva från ett slutet kärl ( gryta eller kruka ) med utvändig glasyr hittades i lagret under anläggningen. Antingen är den av yngre lokal produktion eller import och i så fall väsentligt äldre. I övrigt pekar fynden både under och över gångvägen uteslutande på 1800- eller till och med 1900-tal.

I samband med rivning och urschaktning på tomten i december 2013 gjordes ett återbesök. Då påträffades vad som troligen var fortsättningen på den stenlagda

Figur 22. Stenlagd gångväg med en bredd av 1,3 m. Stenarna var cirka 0,20 m stora och lagda med flatsidan uppåt. Troligen har den lett fram till bostadshusets ingång som idag ligger strax intill.


Figur 23. Rivning pågår. Notera tomtens läge på kanten av Kvarnberget och hur den har byggts upp i form av en terrassering. Foto taget den 17 december 2013 av Niklas Ytterberg.


gångvägen 5 meter norrut ( figur 23 ) på knappt 0,3 me-ters djup. Bottenlagret utgjordes överallt av blågrå lera. I övrigt gjordes inga nya iakttagelser.

TolkningVid en blick på äldre Uddevallakartor stämmer den aktuella tomten inte helt med kvartersmarken under sent 1600-tal eller 1700-tal. En förstärkt väg ( brolägg-ning ? ) är markerad förbi den aktuella tomten, ner till kvarnarna och sågen mellan Kvarnberget och Ström-berget ( figur 21 ). Vi befinner oss i sydvästra utkanten av en av de bebyggda tomter som sparades av branden 1690, ägd av Pär Sörensson. Nästan hundra år senare

är det Coupwardie Capitenen Eric Kronberg som äger tomten. Den är vid karteringen inför stadens återupp-byggande efter 1806 års brand utsatt som tomt 299 ef-ter Lilla Nygatan, ägd av en Daniel Lindberg. Det ak-tuella huset finns inte utsatt inte på en karta från 1855. Däremot finns det med på 1890-års stadsplaneförslag och sticker då ut på tilltänkt gatumark, och sågs säkert som otidsenligt placerat ( lantmäteriakter N128-1 :1, 2, 4, 8, 14 ; karta 1855 ). På ett foto från 1860-talet finns dock ett hus på denna plats, tillsammans med ytterligare ett par direkt öster och söder därom. Likheter i de yttre dragen gör att det sannolikt är samma hus på fotot som idag ( figur 24 ).

Huset kan utifrån byggnadsantikvarisk kunskap

Figur 24. Vy mot Uddevalla kyrka och klocktorn över Bäveån mot nordnordöst. I bildens mitt syns Uddgrens garveri, ungefär där gångbron över Bäveån ligger idag. Strax ovanför syns en husgavel med två fönster, som troligen är den fastighet som nu är aktuell för rivning. Därav framgår att huset är uppfört kring mitten av 1800-talet. Originalfoto från 1860-talet av Josefina Rydholm. Bo-husläns museums fotoarkiv UMFA54477 :0018.


dateras till tiden kring 1870. Stengrunden är av gam-mal typ, de bearbetade granitgrunderna kom senare under 1800-talet. Timret verkar maskinsågat i taksto-larna medan väggtimret är i traditionell teknik. Fönst-ren har profilerade foder och vinkelbeslag men inga attribut som knyter an till schweizerstil. De så kallade dubbelhusen introducerades kring 1830 men var ofta mer satta i formen vid denna tid. Jämfört med daterade hus i staden med likartad karaktär bör huset vara från andra halvan av 1800-talet ( Rydbom epost 2014-02-11 ).

Vad gäller fynden är det hårda slitaget särskilt tyd-ligt på hushållsgodset, vilket tyder på många depone-ringsförlopp. Tolkningen är att samtliga skärvor som är äldre än 1800-tal har deponerats sekundärt. Med all sannolikhet har även den stenlagda gångvägen strax norr om boningshuset anlagts under 1800-talet, oklart dock om den har ett funktionellt samband med den befintliga bebyggelsen eller en äldre sådan.

Undersökningen kan entydigt fastslå att de påträf-fade lämningarna är yngre än stadsbranden 1806, och troligen huvudsakligen från efter 1860-talet. Enstaka äldre inslag tyder på att området tidigare har varit i bruk sporadiskt. En möjlighet är också att äldre fynd följt med fyllnadsmaterial som hämtats på annan plats. Detta kan exempelvis ha skett efter stadsbränder. En-staka fynd har sekundär bränning av olika grad.

Resultat gentemot undersökningsplanenGenomförandet följde undersökningsplanen, förutom att någon schaktningsövervakning inte kunde genom-föras, då den huvudsakliga insatsen av praktiska skäl fick genomföras ungefär ett halvår före rivningen. Denna avvikelse stämdes av gentemot Länsstyrelsen före fält-arbetet. I tillägg till detta genomfördes en besiktning i samband med rivningen i mitten av december 2013.

Materialets potentialIngenting i undersökningsresultaten motsäger en gene-rell datering av bebyggelsen på tomten till 1800-tal och senare. Resultatet kan främst användas i en fortsatt dis-kussion om uppkomsten av bebyggelse, den ursprung-liga stadstopografin och avgränsningen av tomtbebyg-gelsen kring kyrkan och Strömberget.

Publikt arbeteFörutom webbsidor, sociala medier, spontana visning-ar i fält och mediakontakter har inte minst Bohusläns museums basutställning Utgångpunkten begagnats för att förmedla kunskapen om arkeologi i Uddevalla. I Utgångspunkten visades en utställning på tema Arkeo-logi i Uddevalla från våren 2013 till våren 2014. Här be-lystes mat, tobaksbruk, liv och död under 1600- och 1700-talen i Uddevalla, utifrån nya och gamla arkeo-logiska resultat ( figur 25 ).

Slutsatser samt åtgärdsförslagBohusläns museum anser att förundersökningen inom fastigheten Strömberget 6 inte har kunnat påvisa några lämningar som föranleder ytterligare antikvariska åt-gärder.

För schaktningsövervakningen i S :t Mikaelsgatan gäller att det till största delen är urschaktat och att in-takta kulturlager och bebyggelselämningar endast åter-finns i området Jörgens gränd-S :t Mikaelsgatan-Asp-lundsgatan samt sannolikt även i östra delen av Södra

Figur 25. I Utgångspunkten på Bohusläns museum visades från våren 2013 till våren 2014 ett urval fynd från olika arke-ologiska undersökningar i Uddevalla. Foto : Niklas Ytterberg.


Hamngatan ( se figur 18 ). Endast i dessa delar förordar Bohusläns museum ytterligare antikvariska åtgärder vid fortsatta ingrepp i fornlämningen.

För Aschebergsplatsen bedömer Bohusläns museum att de bevarade lämningarna är av sent datum och att ytterligare antikvariska åtgärder inte behövs.

För hela kvarteret Dyrhaven, inklusive Jörgens gränd, är Bohusläns museums bedömning att ytterligare anti-kvariska insatser är nödvändiga även vid smärre ingrepp. Såväl bevarade kultur- och odlingslager med bebyg-gelselämningar, som framför allt intakta gravar från

åtminstone 1600- och 1700-talen, kan finnas bevarade inom hela kvarteret. Så länge som denna kunskap är bristfällig får försiktighet ur antikvarisk synvinkel an-ses vara rimlig. Därför förordas schaktningsövervak-ningar eller regelrätta förundersökningar vid varje yt-terligare ingrepp.

Länsstyrelsen ger i varje enskilt fall besked om vil-ka ytterligare antikvariska åtgärder som kan behövas samt lämnar tillstånd till ingrepp i fornlämningen RAÄ Uddevalla 191 :1.


ReferenserLitteraturAndersson Palm, L. 2013. Sverige 1570. Åkerbruk, bo-skapsskötsel, befolkning. Rapport för Vetenskapsrådets projekt Databasen Sverige 1570–1805 : befolkning, jord-bruk, jordägande. Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Göteborg.

Andersson Palm, L. 2012. Sverige 1630. Åkerbruk, bo-skapsskötsel, befolkning. Rapport för Vetenskapsrådets projekt Databasen Sverige 1570–1805 : befolkning, jord-bruk, jordägande. Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Göteborg.

Bergstrand, T. 2013. Tryckbankar i Bäveån. Marinarkeo-logisk förundersökning av del av RAÄ 191 :1. Stadskärnan 1 :261, Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2013 :16. Uddevalla.

Brycker, A. 1978. Om tillkomsten av staden Uddevalla samt brottstycken av dess historia före slutet av 1500-ta-let. III. Studie 1965–70. Bohusläns hembygdsförbunds årsskrift 1978 :41-75.

Brycker, A. 1977. Om tillkomsten av staden Uddevalla samt brottstycken av dess historia före slutet av 1500-ta-let. II. Studie 1965–70. Bohusläns hembygdsförbunds års-skrift 1977 :47-74.

Brycker, A. 1976. Om tillkomsten av staden Udde-valla samt brottstycken av dess historia före slutet av 1500-talet. Studie 1965–70. Bohusläns hembygdsförbunds årsskrift 1976 :45-72.

Daasvand, T. 2012. Formuende, middelmådige og fat-tige. Den sosiale sammensetningen i Stavanger 1661–1801. AmS-Varia 54, Arkeologisk museum, Universitetet i Stavanger. Stavanger.

Hasselmo, M. 1980. Medeltidsstaden 23. Uddevalla. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska museer, Rapport. Stockholm.

Hellman, A. 1967. Gället kring Bäveån. 800 års kyrko-historia. Uddevalla Pastorat. Uddevalla.

Hörman, E. 1926. Uddevallas uppkomst, första läge och flyttning. Göteborgs och Bohusläns fornminnesför-enings tidskrift :1–34.

Jonsson, L. & Holmström, M. 1984. Nyare tids arkeo-logi i Uddevalla. Provundersökning av eftermedeltida lämningar. Kvarteret Banken m.fl., Uddevalla stad, Bo-huslän. Arkeologisk undersökning 1983. Riksantikvarie-ämbetet och Statens Historiska museer, Rapport UV 1984 :15. Stockholm.

Kristiansson, S. 1956. Uddevalla stads historia III. 1806–1863. Barneviks tryckeri. Uddevalla.

Kristiansson, S. 1953. Uddevalla stads historia II. 1700–1806. Barneviks tryckeri. Uddevalla.

Kristiansson, S. 1951. Uddevalla stads historia I. Fram till år 1700. Barneviks tryckeri. Uddevalla.

Kristiansson, S. 1936. Bidrag till Uddevallas historia I. Bohusläningens tryckeri. Uddevalla.

Lindstam, C. S. 1966. Ortnamnen i Lane härad 1. Bäve och Lane-Ryrs socknar samt Uddevalla stad. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 12. Dialekt- och ortnamns-arkivet. Göteborg.

Mellin, G. H. 1846. Vägledning för resande i Sverige och Norrige. En handbok till den af C. F. Ström år 1846 ut-gifna Wägkarta. J. L. Brudin. Stockholm.

Nielsen, Y. 1885. Biskop Jens Nilssøns Visitatsbøger og reiseoptegnelser 1574–1597. Udgivne efter offentlig fo-ranstaltning ved Dr. Yngvar Nielsen. A. W. Brøggers Bogtrykkeri. Kristiania.

Olsson, H. 1988. Uddevalla förr – en bildbok. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hem-bygdsförbund Nr 9. Andra tryckningen. Uddevalla.

Ortman, O. 2006. Kvarteret Rådhuset. Antikvarisk kon-troll. RAÄ 191, Uddevalla socken och kommun. Bohusläns museum Rapport 2006 :50. Uddevalla.


Ortman, O. 2005. Arkeologisk förundersökning. Hassel-backen Raä 191. Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2005 :76. Uddevalla.

Ortman, O. 2000. Arkeologisk förundersökning. Kvarte-ret Dagson. Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bo-husläns museum Rapport 2000 :16. Uddevalla.

Stibéus, M. 1990. Rapport. Arkeologisk slutundersökning i kvarteret Koch 12 i Uddevalla, 1990. Riksantikvarieäm-betet UV Väst Internrapport. Kungsbacka.

Svedberg, V. 2005. Arkeologiska undersökningar i Udde-valla stad. Arkeologiska undersökningar under åren 1987 – 1992 utefter Kungsgatan i Uddevalla. Bohuslän, Udde-valla stad, kvarteren Aminoff, Hegardt och Åberg m.fl. RAÄ 191. Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2005 :11. Mölndal.

Svedberg, V. 1988a. Arkeologiska observationer i Udde-valla 1985-1987. Arkeologisk undersökning 1985-1987. Riks-antikvarieämbetet och Statens Historiska museer, Rap-port UV 1988 :13. Stockholm.

Svedberg, V. 1988b. Kvarteret Hegardt 5 i Uddevalla. Arkeologisk undersökning 1987. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska museer, Rapport UV 1988 :14. Stockholm.

Ylander, H. 1993. Urbanisering och tätortsutveckling i Sverige. I : Markanvändningen i Sverige. Statistiska cen-tralbyrån. 2 :a utgåvan. Örebro.

Öbrink, M. 2011. Änkefru Strandbergs tomt. Lämning-ar från medeltid till nutid. Arkeologisk förundersökning. Uddevalla 191 :1, Kv. Von Ascheberg 5, Uddevalla sock-en, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2011 :14. Uddevalla.

Otryckta källorBM arkiv. Bohusläns museums topografiska arkiv.

FMIS. Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesre-gister, http ://www.fmis.raa.se.

Karta över staden Uddevalla med dertill lydande egor på föranstaltande af Committéen till undersökning af grunderna för Städernas beskattning efter vederbör-ligt förordnande upprättad af Gustaf Liunggren År 1855. Faksimil.

Nyberg, Petter. Arkeolog/osteolog, Östergötlands mu-seum. Epost 2012-12-03.

Rydbom, Lars. Byggnadsantikvarie, Bohusläns muse-um. Epost 2014-02-11.

Stadsplan 1690. Lantmäteristyrelsens arkiv. N128-1 :1.





Stadsplan 1890. Uddevalla stads arkiv. Bohusläns mu-seum.

Söder i Uddevalla. Kulturhistorisk utredning inför de-taljplan. 1989. Bohusläns museum och Uddevalla kom-mun, Stadsarkitektkontoret. Uddevalla.

UM 4235 : Fyndmaterial från Bohusläns museums ma-gasin.

Åkerhagen, Arne. Pipexpert. Epost 2013-06-13.


Tekniska och administrativa uppgifterFörundersökning Aschebergsplatsen och Jörgens grändLst dnr : 431-18010-2012Västarvet dnr : VA 577-2012Västarvet pnr : 11059Intrasisprojekt : BM201211059001Fornlämningsnr : Uddevalla 191 :1

Län : Västra Götalands länKommun : UddevallaSocken : UddevallaFastighet : Stadskärnan 1 :222

Ek. karta : 8154Läge : X 6471453, Y 320799 Meter över havet : 4–9Koordinatsystem : Sweref 99 TMHöjdsystem : RH 2000

Uppdragsgivare : Uddevalla kommun, Tekniska kontoretAnsvarig institution : Bohusläns museumProjektledare : Niklas YtterbergFältpersonal : Astrid Lennblad, Niklas Ytterberg, Mattias ÖbrinkKonsulter : Torbjörn Brorsson, kontoret för keramiska studier ( fyndregistrering ), Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt ( makrofossil ), Thomas Bartholin, Scandinavian Dendro Dating ( vedart ), Studio Västsvensk Konservering ( myntkonservering ), Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet ( 14C ).

Fältarbetstid : 2013-11-06–09Arkeologtimmar : 96Undersökt yta : 75 m2 schakt

Arkiv : Bohusläns museums arkivFynd : Förvaras i Bohusläns museums magasin. UM nr 29514 ( fnr 1–71 ).


Schaktningsövervakning S :t MikaelsgatanLst dnr : 431-18010-2012Västarvet dnr : VA 577-2012Västarvet pnr : 11059Fornlämningsnr : Uddevalla 191 :1

Län : Västra Götalands länKommun : UddevallaSocken : UddevallaFastighet : Stadskärnan 1 :222


Uppdragsgivare : Uddevalla kommun, Tekniska kontoretAnsvarig institution : Bohusläns museumProjektledare : Niklas YtterbergFältpersonal : Niklas Ytterberg

Fältarbetstid : 2013-05-24–06-25Arkeologtimmar : 20Undersökt yta : 95 löpmeter schakt



Förundersökning Strömberget 6Lst dnr : 431-25294-2012Västarvet dnr : VA 199-2013Västarvet pnr : 11398Fornlämningsnr : Uddevalla 191 :1

Län : Västra Götalands länKommun : UddevallaSocken : UddevallaFastighet : Strömberget 6


Uppdragsgivare : Uddevalla Energi ABAnsvarig institution : Bohusläns museumProjektledare : Niklas YtterbergFältpersonal : Niklas Ytterberg, Eirik Johansson ( praktikant )Konsulter : Stene Entreprenad AB ( grävmaskin )

Fältarbetstid : 2013-06-28, 2013-08-16 och 2013-12-11Arkeologtimmar : 8Undersökt yta : 12 m2 schakt



BilagorBilaga 1. Förteckning över antikvariska insatser och iakttagelser till dags dato inom fornlämningen RAÄ Uddevalla 191 :1. Uppgifter ur rapporter och Bohusläns museum topografiska arkiv.

Bilaga 2. Schakt- och provgropstabell för förundersökning av Aschebergsplatsen och Jörgens gränd.


Bilaga 4. Fyndrapport och fyndlista ( UM nr 29 514 ) för Aschebergsplatsen och Jörgens gränd samt jämförande material från stadslager i södra delen av Uddevalla 191. Torbjörn Brorsson, KKS.

Bilaga 5. Makroskopisk analys av jordprover från FU Uddevalla 191, Aschebergsplatsen och Jörgens gränd. Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt.

Bilaga 6. Osteologisk rapport, Aschebergsplatsen och Jörgens gränd samt jämförande material från stadslager i södra delen av Uddevalla 191. Astrid Lennblad, Bohusläns museum.

Bilaga 7. Vedanatomisk analys av ved- och träkolsprover från FU Uddevalla 191, Aschbergsplatsen och Jörgens gränd. Thomas Bartholin, Scandinavian Dendro Dating.

Bilaga 8. Resultat av 14C-datering av obränt ben från FU Uddevalla 191, Bäve kyrkogård. Uppsala universitet, Tandemlaboratoriet.

Bilaga 9. Uddevalla 191. Konserveringsrapport. Sara Gainsford, SVK.

Bilaga 10. Stratigrafisk beskrivning, schaktningsövervakning i S :t Mikaelsgatan mm.

Bilaga 11. Schaktbeskrivning, Strömberget 6.

Bilaga 12. Anläggningsbeskrivning, Strömberget 6.

Bilaga 13. Fyndlista, S :t Mikaelsgatan mm ( UM nr 29 515 ).

Bilaga 14. Fyndlista, Strömberget 6 ( UM nr 29 513 ).

Sammanställning över arkeologiska undersökningar inom fornlämning Uddevalla 191, stadskulturlager

En generell uppdelning i söder och norr om Bäveån har gjorts, därefter är undersökningarna listade efter kvarter och/eller gata. Listan är ordnad topografiskt och därefter kronologiskt, med de äldsta undersökningarna överst osv. Sammanställning av Niklas Ytterberg 2013.

Norr om BäveånRäknat från V mot Ö, i andra hand från N mot S

Kv HvitfeldtKulturlager saknas, osäkert läge, schaktning, 1970-talet (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Kv Gyldenlöwe1,4 m djup; 1,1 m fyllnadslager med tegel; ca 4 m lång trästock, 0,2x0,2 m tjock; därunder lös lera; inget tyder på konstruktion, schaktning, 1964 (BM arkiv dnr 665/64).

Kv Koch 12Ca 2–2,5 m djup; 1,0+ m kulturlager (övre del: mitten/slutet 1600-tal–möjligen 1700-tal början; undre del: 1500-tal senare hälft – 1600-tal början); bebyggelselämningar i 2-3 skikt i kulturlagrets mellersta och övre delar, stolpar (hägnader?), brända trägolv, stockar, stenläggning; provundersökning, UV Väst, 1987 (RAÄ & SHM Rapport UV 1988:13).

Kv Koch0,5–2,4 m djup, till stor del urschaktat; raseringslager, tunt brandlager (före 1806); brandlager, stenläggning (före 1690?), raseringsmassor; murrest (källare?), stenläggning (före 1644?); avsatt gödsel/träflis (kålgård?) (1500-1600-tal?); slutundersökning, UV Väst, 1990 (RAÄ UV Rapport 1990).

Norra Drottninggatan?Resultat? osäkert läge, arkeologisk schaktningsövervakning, 1970-talet? (BM arkiv, kolla med Lars-Erik Hammar).

Kungsgatan (mellan kv Hegardt–kv Bagge)Kulturlager, osäkert läge, schaktning, 1970-talet (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Kv Kålgården 1Till stora delar utschaktat; 2,0 m djup; kulturlager, avfallsdump, 1750-1770, provundersökning, UV Väst, 1983 (RAÄ & SHM Rapport UV 1984:15).

Kv Kålgården (Lagerbergsgatan 11)1,5+ m djup; ca 0,7 m raseringslager; 0,1 m brandlager (kritpipor, en daterad 1772); 0,7 m husgrund i bottenlera; observation, schaktning, 1961 (BM arkiv dnr 393/61).

Kv Hegardt 51,4–1,6 m djup; 1,3–1,5 m kulturlager; 0,15 m + 0,3 m kulturlager (1700-1800-tal); stenläggning, bebyggelse (före mitten av 1700-tal); 0,5 m kulturlager (1600-tal senare del–början av 1700-tal); stenläggning täckt av bränd lera, bebyggelse (efter mitten 1600-tal); avsatt lager, rödgods (slutet av 1500-tal–början av 1600-tal); provundersökning, UV Väst, 1986 (RAÄ & SHM Rapport UV 1988:13).

Kv Hegardt 52,0 m djup; 0,6–1,2 m kulturlager (1500-tal slut–1700-tal början); 0,2 m ned i kulturlager bränt plankgolv

(bebyggelse); botten av kulturlager stockvirke (bebyggelse?); provundersökning, UV Väst, 1987 (RAÄ & SHM Rapport UV 1988:13).

Kv Hegardt 50,5–1,0 m kulturlager; stadstomt med bebyggelselämningar, 4 skeden (mitten av 1500-t – första hälften 1700-t); gata, kavelbro/kullersten; bostadshus, ekonomibyggnader; slutundersökning, UV Väst, 1987 (RAÄ & SHM Rapport UV 1988:14).

Kv Hegardt 30,4–0,8 m kulturlager; bebyggelse i 3 skeden; hus, stenlagd gårdsplan, grop, stenpackning, fundament, stenläggningar (ca 1700–ca 1750); 2 hus, grop, stock, stockvirke, stenläggningar (1644–ca 1700); 2 hus, 2 gropar, trävirke (gata) (ca 1550–1644); slutundersökning, UV Väst, 1989 (UV Väst Rapport 2005:11).

Kv Hegardt 12,1 m djup; 0,6–0,8 m kulturlager; 0,4–1,0 m omrörda/påförda lager; därunder kulturlager (yngre rödgods, tegelflis, träflis, sten (byggnadskonstruktion?)), i botten 0,06–0,1 m brandhorisont (1806?); därunder delvis bränd lerlins; upp till 0,3 m grå lerig sand; 0,2 m kulturlager (yngre rödgods, kritpipsfrag, bryne, ben, obränt trä, byggnadsrest?); 0,2 m brandlager på rustbädd med lätt brandskada; 0,2 m sand med träflis. Kulturlager = 1600-1700-tal; arkeologisk schaktningsövervakning, UV Väst, 1991 (UV arkivrapport Pettersson 1991).

Norra HamngatanResultat? arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1994, ingen rapport (BM arkiv).

Kålgårdsbergsgatan (mellan kv Hegardt–kv Banken)Kulturlager, osäkert läge, schaktning, 1970-talet (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Kilbäcksgatan (mellan kv Banken–kv Stake, samt kv Aminoff–Margretegärdeparken)Delvis omrörda lager; 0,1–0,4 m kulturlager (1700-tal?); dike, stolphål; dagvattenledning (1800-tal); arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1995-1996 (BM Rapport 1996:8).

Kv Banken 6, 70,4–0,6 m kulturlager (N om Kilbäcken), ca 1,0 m (S om Kilbäcken), 1600-tal och framåt; 1500-talsmynt och 1200-talskeramik; avfallsgropar; Kilbäckens fåra med stockar, pålar; provundersökningar, UV Väst, 1983 (RAÄ & SHM Rapport UV 1984:15).

Väster om KungstorgetCa 0,7 m djup (”ett par fot”); äldre gatuläggning, rustbäddar, rester av båt; osäkert läge, schaktning, efter 1859/1860 (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Kv Åberg1,1–ca 2 m djup; delvis bara utfyllnadslager; tunt kulturlager (sent 1700-tal–tidigt 1800-tal); 0,6 m utfyllnadslager (1700-tal), 1-2 stenläggningar, igenfylld källare; alternativt: 0,75 m kulturlager (på 0,4 m djup) (1500–1600-tal); bebyggelse, stockvirke i 2 skikt; förundersökning, UV Väst, 1988 (UV Väst Rapport 2005:11).

Kv Åberg 60,75 m kulturlager; bebyggelse i 2 skeden, det yngsta stört av markberedning; stenläggning, syllstenar, hägnad (1700-tal?); kavelbro, syllstensrad, 2 mindre hus, kolbinge, stockläggning (första delen 1600-talet - ?); 0,15 m kulturlager

Bilaga 1. Förteckning över antikvariska insatser och iakttagelser till dags dato inom fornlämningen RAÄ Uddevalla 191 :1. Uppgifter ur rapporter och Bohusläns museum topografiska arkiv.

(avstjälpningsplats?) (1500-tal senare del?); slutundersökning, UV Väst, 1989 (UV Väst Rapport 2005:11).

Kv ÅbergCa 1,7 m djup; 0,7 m påförda massor (1600-1700-tal); cementplatta; 0,2 m svart, något sotigt kulturlager; 0,4 m kulturlager med trärester; förundersökning; BM 2007 (BM Rapport 2007:41).

Kv Åberg 14Ca 1,5 m djup; 0,7 m påförda massor (1600-1700-tal); betongtplatta; 0,2 m mörkt kulturlager (första delen 1600-tal?), trärester, stock, flat sten; 0,15–0,2 m sand med träbitar och stenar, obrända ben (1500-tal?); förundersökning, BM, 2007-2008 (BM Rapport 2008:3).

Kv Rådhuset0,6–1,0 m kulturlager; fyllnadsmassor; raseringsmassor; brandlager, hus på syllsten; brandlager, golv; brandlager, golv; brandlager; hus med stenskodda stolphål, flislager; broläggning, flislager; pålar, plöjningsspår, lågteknisk järnframställning (1500-tal); arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1989 (BM Rapport 2006:50).

Kv Rådhuset (Stadskärnan 1:236)Inget av intresse, omrörda lager; arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1991 (BM arkiv 129/91).

Kungstorget, södra delen (vid Norra Hamngatan)Ca 1–2,5 m djup; delvis upp till 2 m fyllnadsmassor; 0,2–0,8 m kulturlager (1600-1700-tal); ränna (1600-tal, 1700-tal?), blå glaspärla; nedgrävningar m kulturlager (äldst 1600-tal), stengods; provundersökning, UV Väst, 1986 (RAÄ & SHM Rapport UV 1988:13).

Kungstorget, sydvästra delenCa 1,0 m djup: 0,2–0,45 m brandlager/kulturlager; sjösand; husgrund, stengolv ovanpå kollager, stencirkel (1600-1700-tal); arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1993 (BM Rapport 1994:9).

Kv Hasselbacken1,4 m djup; påfört skalgrus, 0,20 m kulturlager; bränt trä; syllstensrad, äldre rödgods; arkeologisk förundersökning, BM, 2005 (BM Rapport 2005:76).

Kungstorget, östra delen, samt Torggatan, KyrkogatanTill delar omrört och utschaktat; 0,25–0,5–0,8 m kulturlager (1600-tal?, 1700-tal), täckt av 0,5–0,9 m rasering/fyllnadsmassor; tunt brandlager; brunnskar i kluven ek; bebyggelse, 2 skeden; trävirke, golv?; hus med golv av stockar och väggstockar; arkeologisk schaktningsövervakning, UV Väst, 1988 (UV Väst Rapport 2005:11).

Kungsgatan, över Kungstorgets nordöstra del, samt Torggatan, KyrkogatanNÖ hörnet av Kungstorget, 2 hus med grundstenar, rustbäddar, raseringsmassor; Torggatan, brunn; arkeologisk schaktningsövervakning, UV Väst, 1992 (UV Väst Rapport 2005:11).

Kungsgatan (mellan kv Aminoff–kv Krummedike)Kulturlager, osäkert läge, schaktning, 1970-talet (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Kungsgatan (mellan Kv Aminoff–kv Krummedike)1,3–2,0 m kulturlager; bebyggelse, trävirke i 4 lager (de två mellersta med brandspår) (äldst 1500-tal, yngst 1700-tal); bebyggelse, 3 lager, stenläggning, lerpackning med

tegel, stockvirke (1600-tal och senare); arkeologisk schaktningsövervakning, UV Väst, 1988 (UV Väst Rapport 2005:11).

Kv Aminoff 1, 160,7–0,9 m rasering (1700-tal); 0,6–0,9 m kulturlager (1500–1600-tal); minst 2 bebyggelselager, 2 lager bränt golvvirke, rödbränt lerlager; träflislager med trärester (bebyggelse?); förundersökning, UV Väst, 1988 (UV Väst Rapport 2005:11).

Kv Aminoff 10,5–1,0–1,4 m kulturlager (1500–1600-tal); 5 bebyggelseskeden; syllstensrader, 2-3 husgrunder, stenläggning, spisfundemant? i kraftigt brända sand-/raseringslager (ca 1775–1806); ett/flera hus, spisfundament, stenläggningar, syllstensrad, golv (ca 1700–1775); 2 hus, spisfundament, stenläggning (ca 1625–1700); trävirke, stolpar (hus?), huslänga, trägolv, avfallsbrunnar (organiskt material), stenläggning, trävirke (hus) (ca 1550–1625); plogspår, avfallsgrop, stockvirke (hus) (ca 1500–1550); slutundersökning, UV Väst, 1988 (UV Väst Rapport 2005:11).

Kungsgatan 30 (vid Kv Krummedike)Ca 1,0 m djup, fyllnadsmassor, därunder stenläggning ca 0,8 m djup, schaktning, ca 1980? (BM arkiv; Bo Åkerström).

Kv Krummedike 42,1 m djup; 0,8 m kulturlager; kavelbro, träkonstruktion, pålar; arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1978 (BM arkiv; Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980; BM arkiv dnr 583/78).

Kv Krummedike1,8 m djup; 0,4–0,8 m fyllnadslager; 0,4–0,8 m djup brandlager; sandig lera (tegel, trähorisonter, ben, kol); 1,3–1,35 m djup brandlager; ljusgrå lera; mörkt gråbrun torvig lera; schaktningsövervakning, BM, 1986 (BM arkiv 779/88 D).

Kv Krummedike 13, 14, 150,9-1,7 m djup; 0,6 m raserings/fyllnadslager; 0,9 m kulturlager (slutet av 1700-tal); Lämningar från 1700-1800-tal; arkeologisk schaktningsövervakning, UV Väst, 1986 (RAÄ & SHM Rapport UV 1988:13).

Kv Krummedike 14, 151,5+ m djup; stenläggning på 0,9 m djup täckt av starkt sotblandat lager (1806 års brand); 0,5 m kulturlager (1700-tal första del); odlingslager; förundersökning, UV Väst, 1989 (UV Väst Rapport 2005:11).

Hasselbacken (mot Kyrkeberget, vid den terrasserade slänten mot ån)Rester av grunder och murar, osäkert läge, schaktning, 1925 (Uddevalla kommun).

Lagerbergsgatan (NÖ hörnet Margretegärdeparken)Kulturlager saknas, osäkert läge, schaktning, 1970-talet (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Kungsgatan (mellan kv Krummedike–kv Hernhut)Äldre stenläggning, schaktning, 1979 (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Sillgatan (mellan kv Aminoff–kv Hernhut)Kulturlager, osäkert läge, schaktning, 1970-talet (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Uddevalla kyrka (NV-del mot Stora Nygatan)0,5 m fyllnadslager (grus, tegel, obrända ben, sten); 0,6 m grus (nedre 0,1 m svallgrus); 0,4 m gulgrå sandig lera; 0,1

m mörkbrunt grus; 1,0+ m blågrå marin lera; arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1979 (BM arkiv dnr 335/79).

Uddevalla kyrkaFynd vid schaktgrävning (kopparbeslag); observation, schaktning, BM, 1981 (BM arkiv dnr 560/81).

Uddevalla kyrka (mot Kyrkeberget)0,6 m fyllnadslager (tegel, glas, ben); sand respektive moig lera; arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1990 (BM arkiv dnr 411/85 D).

Uddevalla kyrka (NÖ-del mot Stora Nygatan)0,2 – 0,25 m omrört lager, fyllnadslager (1600–1800-tal); sand med 5 mörkfärgning, varav 3 med humana ben ytligt (återbegravningsgropar?); arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 2007 (BM Rapport 2007:85).

Kv HernhutKulturlager saknas i stort sett; stenfyllt dike, 1700-tal, provundersökning, UV Väst, 1983 (RAÄ & SHM Rapport UV 1984:15).

Kv Hernhut0,2–1,2 m kulturlager, 1700- och 1800-tal; provundersökning, UV Väst, 1985 (RAÄ & SHM Rapport UV 1988:13).

Söder om Bäveån (från V mot Ö)Räknat från V mot Ö, i andra hand från N mot S

Kv DagsonDelvis utan kulturlager; kulturlager (vid järnvågen) (tidigt 1700-tal); stenläggning, golvyta (flera faser); kullersten, brandlager (1738?); grundmurar mm (sent 1800-tal); arkeologisk förundersökning, BM, 1999 (BM Rapport 2000:16).

Kv LancasterTill stora delar utschaktat (bebyggelse från 1800-tal); provundersökning, UV Väst, 1983 (RAÄ & SHM Rapport UV 1984:15).

Södra Drottninggatan (mellan Järnbron och Asplundsgatan)Schaktning, arkeologisk schaktningsövervakning?, 1996? (BM arkiv).

Södra HamngatanUrholkad ekstock, sländtrissa/sänke täljsten; observation, schaktning, 1939 (BM arkiv, accession UM 4233(?)).

Södra Hamngatan (vid kv Tordenskjold)0,5 m djup, i botten kulturlager (fyndförande), omrört; arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1991 (BM arkiv 129/91).

Kv TordenskioldCa 2,0 m djupt; påfört skalgrus, raseringslager (1700-tal–); delvis omrört kulturlager, trä/flis, påförd sand, ställvis med tydligt brandlager (1690?); svämlager; kulturlager med träflis etc och påförd sand (1600-tal?), stenläggning, kavelbro, rännsten; svämlager; arkeologisk förundersökning, BM, 2001 (BM Rapport 2001:30).

Kv Knape 10, 11, 12Kulturlager saknas i stort sett; 1,0 m djup; hus, trägolv, 1700-tal, provundersökning, UV Väst, 1983 (RAÄ & SHM Rapport UV 1984:15).

Stora Hellevigsgatan (mellan kv Tordenskiold–kv Ascheberg)Ca 1,5 m djup; mycket omrört, kulturlager saknas i stora delar; övre kulturlager 0,4 m (1700-1800-tal); svämgyttja 0,2 m; undre kulturlager 0,15 m (1600-tal?); slutet av 1600-talet, arkeologisk schaktningsövervakning, UV Väst, 1986 (RAÄ & SHM Rapport UV 1988:13).

Stora Hellevigsgatan (mellan kv Knape–kv Wägge)Kulturlager saknas, osäkert läge, schaktning, 1970-talet (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

TräbronLösfynd 1500-talskeramik mm, Bäveån Träbron, 1949 (BM accession UM 2132 ½; 28699).

Kv von Ascheberg 51,45–1,7 m djup; kulturlager med upp till 3 bebyggelsefaser; syllstenar, stenläggningar; gata (efter 1690?); husgrund, stensatt gårdsplan (före 1690); stenläggning (1500-tal); sand, kulturpåverkad äldre markhorisont (1200-tal) / huskonstruktion, källare? (1700-tal), avfallslager / huskonstruktion, syllstenar, förkolnat golv (före 1806), avfallslager (1700-tal?); förundersökning, BM, 2010 (BM Rapport 2011:14).

Södergatan (mellan S:t Mikaelsgatan och Stora Hellevigsgatan)VA-schakt, omrörda lager, ”ytterst begränsat med orört kulturlager”; arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 2004 (BM arkiv dnr 468/04 K)

Kv Wägge 3, 4, 8Ca 0,5–0,9 m djup: 0,5–1,05 m kulturlager; tegelstenskonstruktioner (1800-tal, bageri?); arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1990 (BM Rapport 1990).

Kv Wägge 10,4–0,5 m djup, till stor del omrört; fyllnadsmassor/kulturlagerrest; kullersten; stenlagd yta, trä, bebyggelse? (1600-tal); arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 1991 (BM Rapport 2008:31)

Asplundsgatan (mellan kv Wägge–Södertull)Kulturlager saknas, osäkert läge, schaktning, 1970-talet (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Kv Dyrhaven (norra delen?)Skelett, osäkert läge, schaktning, okänt år (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Kv Dyrhaven (Stadskärnan 1:221)0,9 m djup; intakt skelettbegravning (kistspikar) på 0,8 m djup, arkeologisk forskningsundersökning (Uddevallas 500-årsjubileum), BM, 1998, ingen rapport (BM arkiv; Bohusläningen tidig höst 1998).

Kv Dyrhaven (Jörgens gränd)Omrörda lager, arkeologisk schaktningsövervakning, BM, 2000 (BM arkiv dnr 431/00 K)

Kv Dyrhaven (Stadskärnan 1:221)8-10 kg omrört humant skelettmaterial (vuxna, barn), rester av gravar; schaktning, observation, BM, 2005 (BM dnr 323/05K).

Kv Dyrhaven (Södra Dyrhaven 1:1)Omrört humant skelettmaterial?; schaktning, 2008 (BM yttrande 2008-11-10).

Kv Dyrhaven 4Minst 0,3 m djup; omrört humant skelettmaterial, rester av

gravar; schaktning, observation, BM, 2011 (BM dnr ad NOK 57-2011).

Strömbergsgatan (mellan kv Wägge–Håljuteberget) samt korsningen Strömbergsgatan–S:t Mikaelsgatan0,8–1,4 m djup; 0,6-1,0 m kulturlager; arkeologisk schaktningsövervakning, 1978 (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980; BM arkiv dnr 666/78, accession UM 28718).

Strömbergsgatan (mellan Bäveån–kv Väktaren)Kulturlager, osäkert läge, schaktning, 1970-talet (Medeltidsstaden 23, RAÄ & SHM Rapport 1980).

Bilaga 2. Schakt- och provgropstabell för förundersökning av Aschebergsplatsen och Jörgens gränd.Sc

hakt

nr

Läge

Läng

d m

Bre

dd m

Dju

p m

Are

al m

2B

eskr

ivni

ngIn

gåen

de k

onte

xter

(S)

Anm

ärkn

ing

1Jö

rgen

s gr

änd

4,2

1,8

1,1

7,5

Se b

ilaga

3 fö

r kon

text

besk

rivni

ngar

.7,

39,

40,

5, 2

, 3, 4

, 52,

8, 6

, 9,

36, 3

7, 3

8, 4

1, 4

4, 4

2, 4

9, 4

3,

48, 4

6, 4

7, 4

5, 3

2

2A

sche

berg

spla

tsen

5,3

3,2

1,3

16,4

Se b

ilaga

3 fö

r kon

text

besk

rivni

ngar

.15

, 31,

10,

13,

12,

11,

14,

32

3A

sche

berg

spla

tsen

5,1+

3,7

2,9+

1,9

1,5

21,3

Se b

ilaga

3 fö

r kon

text

besk

rivni

ngar

.21

, 22,

28,

29,

33,

16,

17,

26,

27

, 30,

23,

24,

32

Prov

grop

1

4A

sche

berg

spla

tsen

5,0

3,1

0,7

15,2

Se b

ilaga

3 fö

r kon

text

besk

rivni

ngar

.34

, 19,

20,

18,

25,

32

5A

sche

berg

spla

tsen

4,6

2,9

0,55

13,0

Se b

ilaga

3 fö

r kon

text

besk

rivni

ngar

.35

, 50,

32

Spad

gräv

t ne

d til

l 0,8

5 m

dju

p

Prov

grop

nr

Anm

ärkn

ing

Läng

d m

Bre

dd m

Dju

p m

Are

al m

2B

eskr

ivni

ngIn

gåen

de k

onte

xter

(S)

Anm

ärkn

ing

1A

sche

berg

spla

tsen

0,50

0,50

0,22

0,25

0,05

m g

rå s

and

med

myc

ket

m

ollu

sksk

al (S

26),

0,01

-0,0

2 m

bru

n hå

rt p

acka

d si

ltig

sand

(S30

), 0,

04-

0,05

grå

hår

t pa

ckad

silt

ig s

and

med

ko

lbita

r (S2

3), c

a 0,

10 m

var

vig

grå

och

rost

röd

silt

26, 3

0, 2

3, 3

2I s

chak

t 3

(tot

alt

djup

und

er m

ark-

yta

0,59

m)

Kontext- och gruppbeskrivningar för Aschebergsplatsen och Jörgens gränd Kontexter Aschebergsplatsen S10 Fyllning Schakt: 2 Beskrivning: Brungrå sand. Mäktighet: . Innehåller: Tegelkross, träbitar, obrända ben, keramik(?), snäckskal. Tolkning: Trädplanteringsgrop. Återfylld. Överliggande relation: S31. Samtida med: S16, S26. Underliggande relation: S13. Del av: G5. S11 Fyllning Schakt: 2 Beskrivning: Blågrå lera. Mäktighet: . Innehåller: . Tolkning: Grop/stolphål. Överliggande relation: S12. Underliggande relation: S14. S12 Lager Schakt: 2 Beskrivning: Mörk brungrå sand. Flera horisonter med gulgrå sand. Mäktighet: . Innehåller: Träkol, tegelkross, bränt ben. Tolkning: Tunn rest av kulturlager med äldre tramplager(?). Överliggande relation: S13. Samtida med: S23, S50. Underliggande relation: S11. Del av: G4. S13 Nedgrävning Schakt: 2 Form: Oregelbundet skålformad. Tolkning: Trädplanteringsgrop. Överliggande relation: S10. Underliggande relation: S12. Del av: G5. S14 Nedgrävning Schakt: 2 Form: U-formad. Tolkning: Grop/stolphål. Överliggande relation: S11. Underliggande relation: S32.


S15 Lager Schakt: 2 Beskrivning: Överst asfalt. Därunder grå sand med sprängsten. Brunare sand mot botten. Mäktighet: . Innehåller: . Tolkning: Bärlager för asfaltsgata. Överliggande relation: S33. Underliggande relation: S31. Del av: G1. S16 Fyllning Schakt: 3 Beskrivning: Grå till mörkbrun skiktad sand med kulturlagerinblandning. Mäktighet: . Innehåller: Tegelkross, brända ben, musselskal, träkol, träflis. Tolkning: Trädplanteringsgrop. Återfylld i omgångar. Överliggande relation: S33. Samtida med: S10, S26. Underliggande relation: S17. Del av: G5. S17 Nedgrävning Schakt: 3 Form: Oregelbundet skålformad. Tolkning: Trädplanteringsgrop. Överliggande relation: S16. Underliggande relation: S23. Del av: G5. S18 Stenkonstruktion Schakt: 4 Beskrivning: Kullerstenstenbeläggning. Rundade stenar ca 0,1–0,2 m stora. Mäktighet: (0,15 m inklusive S25). Höjdnivå topp: 4,4 (i S), 4,34 (centralt), 4,25 (i N) m öh. Innehåller: . Tolkning: Stenlagt torg/gata. Överliggande relation: S20. Samtida med: S27. Underliggande relation: S25. Del av: G3. S19 Fyllning Schakt: 4 Beskrivning: Grus i öster. Gul sand och stenar i väster. Mäktighet: . Innehåller: . Tolkning: Störning. Överliggande relation: S34. Underliggande relation: S20. S20 Nedgrävning Schakt: 4 Form: . Tolkning: Störning. Överliggande relation: S19. Underliggande relation: S18.

S21 Fyllning Schakt: 3 Beskrivning: Mörkgrå grusig sand med stenar 0,02–0,15 m stora. Blandad med

kulturlagerrester. Mäktighet: . Innehåller: Brända ben, träkol, tegelkross. Tolkning: Störning. Grop för modernt ändamål på Sagaplan (stolpe etc). Samtida med: S28. Underliggande relation: S22. Del av: G2. S22 Nedgrävning Schakt: 3 Form: . Tolkning: Störning. Överliggande relation: S21. Samtida med: S29. Underliggande relation: S33. Del av: G2. S23 Lager Schakt: 3 Beskrivning: Brungrå sand. Mäktighet: . Innehåller: Musselskal, tegelkross, brända ben, järnspikar, träflis mm. Tolkning: Tunn rest av kulturlager. Överliggande relation: S17, S30. Samtida med: S12, S50. Underliggande relation: S24. Del av: G4. S24 Lager Schakt: 3 Beskrivning: Brun sand. Mäktighet: . Innehåller: . Tolkning: Äldre vegetationshorisont. Överliggande relation: S23. Underliggande relation: S32. S25 Lager Schakt: 4 Beskrivning: Grå sand blandad med grå lera. Mäktighet: (0,15 m inklusive S18). Innehåller: . Tolkning: Sättsand. Överliggande relation: S18. Samtida med: S30. Underliggande relation: S32. Del av: G3.

S26 Lager Schakt: 3 Beskrivning: Brungrå grusig sand. Mäktighet: 0,01 (över stenar) – 0,10 (mellan stenar) m. Innehåller: Fönsterglas, tegelkross, musselskal, träkol, ”diverse skräp”. Tolkning: Kulturlager. Överliggande relation: S33. Samtida med: S10, S16. Underliggande relation: S27. Del av: G3. S27 Stenkonstruktion Schakt: 3 Beskrivning: Kullerstenstenbeläggning. Rundade stenar ca 0,1–0,2 m stora. Mäktighet: 0,10 m. Höjdnivå: Ca 0,15–0,25 m under markytan. Höjdnivå topp: 4,9 (i S), 4,9 (centralt), 4,9 (i N) m öh. Innehåller: . Tolkning: Stenlagt torg/gata.. Överliggande relation: S20. Samtida med: S27. Underliggande relation: S25. Del av: G3. S28 Fyllning Schakt: 3 Beskrivning: Grusig sand. Mäktighet: . Innehåller: Brända ben, träkol, tegelkross. Tolkning: Störning. Grop för modernt ändamål på Sagaplan (stolpe etc). Samtida med: S21. Underliggande relation: S29. Del av: G2. S29 Nedgrävning Schakt: 3 Form: . Tolkning: Störning. Överliggande relation: S28. Samtida med: S22. Underliggande relation: S33. Del av: G2. S30 Lager Schakt: 4 Beskrivning: Brun torr, något lucker sand med småstenar. Mäktighet: 0,05 m. Innehåller: Snäckskal, enstaka tegelbitar. Tolkning: Påfört lager. Sättsand. Överliggande relation: S27. Samtida med: S25. Underliggande relation: S23. Del av: G3.

S31 Lager Schakt: 2 Beskrivning: Gul finsand med kullerstenar i övre delen. Mäktighet: . Innehåller: . Tolkning: Sättsand. Rest av stenlagd gata. Överliggande relation: S15. Underliggande relation: S10. S32 Lager Schakt: 2, 3, 4, 5 Beskrivning: Varvig beige-brunröd-grå sand/silt följt av vitgrå-grå sandig varvig lera och

underst blågrå lera. Mäktighet: . Innehåller: . Tolkning: Undergrund/alv. Överliggande relation: S14, S24, S25, S50. S33 Lager Schakt: 3 Beskrivning: Överst asfalt. Därunder grå (upptill svart) sand med bergkross och stenar. Mäktighet: . Innehåller: . Tolkning: Bärlager för asfaltsgata. Överliggande relation: S22, S29. Samtida med: S15, S34, S35. Underliggande relation: S16, S26. Del av: G1. S34 Lager Schakt: 4 Beskrivning: Asfalt. Därunder grå sand med bergkross/stenar. Mäktighet: 0,2 m. Innehåller: . Tolkning: Bärlager för asfaltsgata. Samtida med: S15, S33, S35. Underliggande relation: S19. Del av: G1. S35 Lager Schakt: 5 Beskrivning: Asfalt. Därunder grå sand med sprängstenar. Mäktighet: 0,25 m. Innehåller: . Tolkning: Bärlager för asfaltsgata. Samtida med: S15, S33, S34. Underliggande relation: S50. Del av: G1.

S50 Lager Schakt: 5 Beskrivning: Brungrå sand. Mäktighet: 0,05–0,08 m. Innehåller: Musselskal, träkol. Tolkning: Kulturlagerrest. Överliggande relation: S35. Samtida med: S12, S23. Underliggande relation: S32. Del av: G4. Kontextgrupper Aschebergsplatsen G1 Gata Består av: S15, S33, S34, S35. Tolkning: Nutida gata Datering: 1900-talets senare hälft. G2 Störning Består av: S21, S22, S28, S29. Tolkning: Stolpgropar. För moderna vägskyltar, belysning etc. Datering: 1900-talets senare hälft. G3 Gata Består av: S18, S25, S27, S30. Tolkning: Äldre kullerstensgata. Datering: Före/efter 1806? G4 Kulturlager Består av: S12, S23, S50. Tolkning: Undre kulturlager. Datering: Före 1806. G5 Störning Består av: S10, S13, S16, S17. Tolkning: Trädplanteringsgropar. Datering: 1800-tal.

Kontext- och gruppbeskrivningar för Jörgens gränd Kontexter Jörgens gränd S2: Fyllning Schakt: 1 Beskrivning: Brungrå sand. Mäktighet: 0,10 m. Innehåller: Porslin (fnr 2), yngre vitgods (fnr 5), flintgods (fnr 3), kritpipor (fnr 4, 58), spik

(fnr 1), flinta (fnr 6). Ben av människa, nöt, får/get, svin, fågel, fisk, odef. däggdjur.

Prover: Miljöprov PMY. Tolkning: Avfallsgrop. Överliggande relation: S5. Underliggande relation: S3. S3: Nedgrävning Schakt: 1 Form: Skålformade sidor, plan botten, jämna kanter. 0,5 x 0,6 m i plan. Tolkning: Avfallsgrop. Överliggande relation: S2. Underliggande relation: S4. S4: Lager Schakt: 1 Beskrivning: Mörkt gråbrun sand, bitvis siltig, med inslag av grus och siltig lera. Grusigare

mot Ö. Mäktighet: 0,15–0,25 m, mäktigast i V. Innehåller: Fajans (fnr 10, 16), yngre rödgods (fnr 12, 17, 19, 20), jydepotta (fnr 15), yngre

vitgods (fnr 21), kritpipor (fnr 8, 18), murbruk (fnr 59), buteljglas (fnr 7), fönsterglas (fnr 9), flinta (fnr 22), kvartsit (fnr 57), tegelkross, spikar. Ben av människa, nöt, får/get, berggylta, långa, odef. däggdjur. Fynd främst i översta 0,10 m.

Prover: Miljöprov PM1355. Tolkning: Äldre matjordsyta/odlingshorisont. Överliggande relation: S7, S40. Underliggande relation: S2, S52. S5: Lager Schakt: 1 Beskrivning: Brun grusig sand. Mäktighet: 0,18–0,32 m. Innehåller: Tegelkross, murbruk mm. Tolkning: Raseringslager. Påfört och omrört. Överliggande relation: S7, S40. Underliggande relation: S2, S52. S6 Stenkonstruktion Schakt: 1 Beskrivning: Stenar i flera skikt, ca 0,15–0,25 m stora, lagda i en rad. Intill och mellan

stenarna grusigare än i omgivande kulturlager S4. Mäktighet: 0,40 m. Höjdnivå topp: Ca 9,5 m öh. Innehåller: Enstaka tegelbitar. Tolkning: Stengrund för hus. Överliggande relation: S8. Underliggande relation: S9. Del av: G7.

S7: Lager Schakt: 1 Beskrivning: Kullerstensgata, stenar ca 0,10–0,15 m stora. Därunder brun sättsand. Mäktighet: 0,10 m. Tolkning: Kullerstensgata med bärlager. Underliggande relation: S5, S39. S8: Lager Schakt: 1 Beskrivning: Brungrå grusig sand. Runt om och mellan stenarna i S6. Mäktighet: 0,15 m. Innehåller: Kritpipsfragment. Tolkning: Nedgrävning för mur S6. Överliggande relation: S4, S52. Underliggande relation: S6. Del av: G7. S9: Nedgrävning Schakt: 1 Form: Rännformad, plan botten. Sned, lutande nedåt mot V. Tolkning: Nedgrävning för stenmur S6. Överliggande relation: S6. Underliggande relation: S38. Del av: G7. S32: Lager Schakt: 1 Beskrivning: Brungrå grov sand. Mäktighet: 0,10+ m. Tolkning: Alven (undergrunden). Överliggande relation: S46. S36: Fyllning Schakt: 1 Beskrivning: Gråbrun sand med röda intrusioner (översta 0,16 m), gråbrun något grusig

sand (nedersta 0,12 m). Mäktighet: 0,28 m. Innehåller: Yngre rödgods (fnr 60), fajans (fnr 61), träkol. Ben av människa, nöt, får/get,

svin, fågel, fisk, odef. däggdjur. Enstaka människoben i västra delen. Träkol i översta 0,16 m. Keramik mm i nedersta 0,12 m.

Prover: Miljöprov PMY, vedartsprov PKZ. Tolkning: Barngrav. Överliggande relation: S4. Underliggande relation: S37. Del av: G8. S37 Nedgrävning Schakt: 1 Form: Något diffus avgränsning. Tolkning: Barngrav. Överliggande relation: S36. Underliggande relation: S38. Del av: G8.

S38 Lager Schakt: 1 Beskrivning: Grusig gråbrun sand med småstenar. Grusigare än S4. Mäktighet: Ca 0,1 m. Innehåller: Yngre rödgods (fnr 25, 26), fajans (fr 24), fönsterglas (fnr ), tegelbitar, träkol.

Ben av människa, får/get, svin, odef. däggdjur (fåtal). Tolkning: Undre kulturlager. Ursprunglig marknivå lutar nedåt V från muren S6. Överliggande relation: S9, S37. Underliggande relation: S41. S39 Fyllning Schakt: 1 Beskrivning: Brun sand, liknar S38, men är slätare. I S gulgrå lera från 0,2 m djup. Mäktighet: . Innehåller: Yngre rödgods (fnr 27, 35, 37, 38), fajans (fnr 33), yngre vitgods (fnr 32),

jydepotta (fnr 34), porslin (fnr 39), kritpipor (fnr 28, 36), spik (fnr ), flinta (fnr ), kvarts (fnr ). Ben av människa, får/get, odef. däggdjur (fåtal).

Tolkning: VA-ledningsgrop. Om-/genomgrävda lager är S5, S4, S38 samt ev. S47. Överliggande relation: S7. Underliggande relation: S40. Del av: G6. S40 Nedgrävning Schakt: 1 Form: Oregelbundet skålformad(?) i V, rakt skuren i Ö. Oklart i söder och norr. Tolkning: VA-ledningsgrop. Överliggande relation: S39. Underliggande relation: S5. Del av: G6. S41 Fyllning Schakt: 1 Beskrivning: Mörk gråbrun sand. Fyllningen påminner om S38. Mäktighet: . Innehåller: Yngre rödgods (fnr 40), kritpipor (fnr 41). Ben av människa, nöt, får/get, svin,

odef. däggdjur (fåtal). Mitt i fyllningen fanns en del av en mänsklig skalle löst liggande.

Tolkning: Kistgrav 1. Överliggande relation: S38. Underliggande relation: S44. Del av: G9. S42 Nedgrävning Schakt: 1 Form: Rektangulär i plan, endast framrensad i ytan. Skär kistgrav 2 (G5) i NV inom en

ca 0,05 m bred remsa. I väster otydlig avgränsning, ungefärlig gräns inmätt. Sträcker sig in under muren G7, skärs av S9.

Tolkning: Kistgrav 1. Överliggande relation: S44. Underliggande relation: S47, S49. Del av: G9.

S43 Träkonstruktion Schakt: 1 Beskrivning: Träfärgning. Mäktighet: . Höjdnivå: . Höjdnivå topp: . Innehåller: Träspår. Tolkning: Träkista i kistgrav 2. Överliggande relation: S49. Underliggande relation: S48. Del av: G10. S44 Träkonstruktion Schakt: 1 Beskrivning: Träfärgning. Mäktighet: . Höjdnivå: . Höjdnivå topp: . Innehåller: Träspår. Prover: Vedartsprov PK1452. Tolkning: Träkista i kistgrav 1. Överliggande relation: S41. Underliggande relation: S42. Del av: G9. S45 Träkonstruktion Schakt: 1 Beskrivning: Träfärgning? Mäktighet: . Höjdnivå: . Höjdnivå topp: . Innehåller: . Tolkning: Ej bekräftad träkista. Kistgrav 3. Överliggande relation: S47. Underliggande relation: S51. Del av: G11. S46 Lager Schakt: 1 Beskrivning: Brungrå sand med inslag av stenar, grå sand. Mäktighet: . Innehåller: Enstaka träkol. Tolkning: Kulturpåverkat lager. Fyllning i grav? Överliggande relation: S48, S51. Underliggande relation: S32. S47 Fyllning Schakt: 1 Beskrivning: Brungrå sand melerad med grå sand och grus. Mäktighet: . Innehåller: Ben av människa. Skelett i anatomiskt riktigt läge med skallen i väster. Skallen

har tippat bakåt. Prover: 14C (Ua-44987) på underkäke av begravd individ. Tolkning: Kistgrav 3. Överliggande relation: S38, S42. Underliggande relation: S45. Del av: G11.

S48 Nedgrävning Schakt: 1 Form: Oklar utbredning, endast framrensad i ytan. Skärs av kistgrav 1 (G9) i SÖ inom

en ca 0,05 m bred remsa. I väster otydlig avgränsning. Tolkning: Kistgrav 2. Överliggande relation: S43. Underliggande relation: S46. Del av: G10. S49 Fyllning Schakt: 1 Beskrivning: Svartbrun sand. Mäktighet: . Innehåller: . Tolkning: Kistgrav 2. Överliggande relation: S38, S42. Underliggande relation: S43. Del av: G10. S51 Nedgrävning Schakt: 1 Form: Oklar utbredning, endast delvis undersökt. Skärs av kistgrav 1 (G9) i NÖ inom

en ca 0,05 m bred remsa. Oklart om/hur VA-schaktets nedgrävning S40 har skurit graven i väster.

Tolkning: Kistgrav 3. Överliggande relation: S45. Underliggande relation: S46. Del av: G11. S52 Lager Schakt: 1 Beskrivning: Grusig gråbrun sand. Mäktighet: . Innehåller: . Tolkning: Kulturlager. Avsatt efter muren G7. Överliggande relation: S5. Underliggande relation: S8. Kontextgrupper Jörgens gränd G6 Störning Består av: S39, S40. Tolkning: VA-schakt Datering: Ca 1900? G7 Mur Består av: S8, S6, S9. Tolkning: Syllkonstruktion för hus. Datering: 1700-talets mitt. G8 Grav Består av: S36, S37. Tolkning: Barngrav. Datering: 1700-talets mitt/senare hälft.

G9 Kistgrav Består av: S41, S44, S42. Tolkning: Kistgrav 1 Datering: 1700-talets mitt? G10 Kistgrav Består av: S49, S43, S48. Tolkning: Kistgrav 2 Datering: 1700-talets början? G11 Kistgrav Består av: S47, S45, S51. Tolkning: Kistgrav 3 Datering: 1700-talets början.

Bilaga 4. Fyndrapport och fyndlista ( UM nr 29 514 ) för Aschebergsplatsen och Jörgens gränd samt jämförande material från stadslager i södra delen av Uddevalla 191. Torbjörn Brorsson, KKS.

Bilaga 4a. Fyndrapport

Fyndmaterialet från Uddevalla 191 Torbjörn Brorsson Från förundersökning togs 136 fynd med en vikt av drygt 1 kg tillvara (Tab. I). Föremålen har fördelats på 61 fyndposter och materialet har insamlats från Jörgens Gränd (schakt 1) och frånAschebergsplatsen (schakt 2 och 3). Fynden har främst använts för att dels belysa föremålens och därmed bebyggelsens kronologi och dels som underlag för diskussion om olika sociala aspekter, samt för att diskutera förutsättningarna för vidare undersökningar i området. Fyndmaterialet har även jämförts med material från äldre närliggande utgrävningar i staden. Fynden har registretats i MS Excel och följande variabler har noterats på samtliga fynd; vikt (g), antal, material, sakord samt relation till kontext. Dessutom har kärltyp och proveniens antecknats för keramiken och eventuell dekor har registrerats på keramik och kritpipor. Material Vikt (g) AntalBergart 38 2Flinta 43 6Kakel/Tegel 185 7Cu-leg. 3 1Glas 68 12Järn 25 3Keramik 582 63Kritpipa 87 36Murbruk 8 1Mussla 11 4Mynt 8 1

1058 136 Tab. I. Det totala antalet fynd var 136 st. och dessa har fördelats på 11 olika materialkategorier. Bergart I störning S39 i schakt 1 påträffades en kärna av kvarts. I kulturlager S4 i samma schakt fanns ett kvartsitavslag. Bränd lera Bränd lera har fördelats på en bit kakel från S10 i schakt 2 från Aschebergsplatsen samt en bit tegel från samma kontext. Kakelbiten var glaserad i en mörk glasyr och den var antingen brun eller svart. Troligtvis är kakelplattan rektangulärt ugnskakel med en datering efter 1550, då svartglaserat kakel började bli vanligt. I schakt 3 i lager S16 fanns även något som kan ha varit kraftigt bränt tegel. Cu-legering Endast ett kopparföremål påträffades och det fanns i kulturlager S23 i schakt 2. Det var ett droppformat föremål som kan ha varit en smälta.

Flinta Från undersökningen togs sex flintföremål tillvara. Samtliga flintor påträffades i schakt 1 och de fanns i fyllningen i avfallsgrop S2, kulturlager S4 samt i störning S39. Flintorna utgjordes av avslag och möjligtvis hade avslaget från S39 tillhört en slipad yxa. Glas Fynden av glas från undersökningen utgörs av fönsterglas, skärvor från butelj samt två smältor. Antalet skärvor tillhörandes fönsterglas är sju stycken och skärvorna har enbart påträffats i schakt 1 i kulturlager S4 samt kulturlager S38. S38 fanns även tre skärvor från buteljer. I schakt 3 i kulturlager S23 påträffades två bitar som troligtvis består av smält glas. Järn Endast tre järnföremål togs tillvara och dessa har klassificerats som spik. Två spik påträffades i en fyllning i schakt 1 och ett spik fanns i störning S39 i samma schakt. Keramik Med hänsyn till att det fanns få andra väldaterade fynd, som exempelvis mynt, är keramiken den viktigaste artefaktgruppen för att datera lämningarna. Den totala mängden keramik från undersökningen uppgick till 59 skärvor som fördelats på sex olika godstyper (Tab. II). Keramiken kan dateras från 1600-talet fram till modern tid. Utöver de 59 skärvorna påträffades fyra skärvor som består av någon form av smält keramik. Dessa skärvor påträffades i schakt 1, 2 samt i schakt 3. Godstyp Vikt (g) Antal % av vikt % av antalYngre glaserat rödgods (BII:4) 441 36 82,4 61,0Yngre vitgods 13 3 2,4 5,1Fajans 62 14 11,6 23,7Porslin 7 3 1,3 5,1Jydepotta 9 2 1,7 3,4Flintgods 3 1 0,6 1,7

535 59 Tab. II. Fördelning av de olika godstyperna från undersökningen. Yngre glaserat rödgods (BIIb) Den största godsgruppen från undersökningen utgjordes av yngre glaserat rödgods, dvs. en godstyp med glasyr på insidan av kärlen. Den förekommer normalt från omkring 1400 och fanns in i 1900-talet. En viktig kärlform som hör samman med det yngre glaserade rödgodset var faten som började tillverkas i mitten av 1500-talet. En annan viktig kärltyp är trefotsgrytor som normalt dateras från 1400 till mitten av 1700-talet. Vid undersökningen i Uddevalla påträffades 36 skärvor med en total vikt av 441 g. De olika kärltyperna som identifierats är skålar, kruka/gryta, odefinierade kärl samt en stekpanna. Antalet skålar var störst och skärvantalet var 22 stycken, medan trefotsgrytor/krukor utgjordes av nio skärvor. En stekpanna påträffades i kulturlager S4 schakt 1 och denna är troligtvis från 1700-talet. Förekomsten av både fat och trefotsgrytor/krukor i kulturlager S4, i kulturlager S38 samt i störning S39 i schakt 1 visar att dessa kontexter sannolikt är från 1700-talet. Även i kulturlager S11 i schakt 2 samt i kulturlager S23 i schakt 3 fanns skärvor från skålar och de bör vara samtida med de övriga rödgodsskärvorna. I skelettgrav S41 i schakt 1 fanns en

skärva från kruka, som troligtvis var 1700-talet. I samma grav påträffades även två fragment från kritpipor. Yngre vitgods Vid undersökningen har endast tre skärvor med en vikt av135 g odefinierbart yngre vitgods påträffats. Skärvorna kan dateras till 1600- och 1700-talen. Vitgodset i Uddevalla 191 påträffades i kulturlager S4, lager S2 samt i störning S39 i schakt 1. Porslin Vid undersökningen framkom tre skärvor porslin. Fynden fanns i störning S39 i schakt 1 och i fyllningen S2 till en avfallsgrop i samma schakt. Skärvorna hade tillhört en porslinsskål respektive en kopp. Troligtvis var både skålen och koppen från 1700-talet och man kan notera att porslin började importeras i större skala till Europa från Kina under 1600-talet (Augustsson 1985:98). Fajans Fajans är benämningen på ett lergods som är täckt med en ljus ogenomskinlig glasyr. Under slutet av 1600-talet blev fajans vanligt i Skandinavien och då var det främst den holländska Delft-produktionen som dominerade. Syftet med keramiken, med det ljusa godset och fantasifulla mönster, var att efterlikna porslin. Fajans var billigare än porslin och kom under 1700-talet att produceras i stor omfattning. Mot slutet av århundradet tog emellertid flintgodset över fajansens betydelse. Vid undersökningen har 14 skärvor med en vikt av 62 g påträffats. Samtliga skärvor påträffades i schakt 1 i kontexterna kulturlager S4, S38, barngrav S36 samt i störning S39. Jydepotter Från mitten av 1500-talet och fram till slutet av 1800-talet var det lågbrända, handgjorda svartgodset en viktig inkomstkälla för människor i Jylland i Danmark. Deras keramik har benämnts för jydepotter och påträffas relativt rikligt i eftermedeltida kontexter. Vid undersökningen i Uddevalla framkom två skärvor med en vikt av 9 g. Skärvorna fanns liksom mycket annan keramik i kulturlager S4 och i störning S39 i schakt 1. Keramiken är troligtvis från 1700-talet. Flintgods Flintgodset är det yngsta inslaget i keramiken från undersökningen och tre skärvor har påträffats. Flintgods tillverkades främst för att efterlikna porslin, fast det var en avsevärt mycket billigare produkt. En avgörande skillnad mellan flintgods och porslin är att flintgodset är betydligt mjukare och lerorna tål inte lika höga temperaturer som porslinslerorna. I Sverige blev flintgodset på kort tid dominerande med bland annat fabriker som Marieberg, Rörstrand och Gustavsberg. Från undersökningen påträffades endast en skärva, och den framkom i fyllning i avfallsgrop S2 i schakt 1 och den är troligtvis från senare delen av 1700-talet. Sammanfattning om keramiken Keramiken från undersökningen av Uddevalla 191 kan huvudsakligen dateras till 1700-talet, med någon enstaka skärva som möjligtvis kan vara från århundradet tidigare. Materialet utgörs av inhemskt yngre glaserat rödgods keramik, men exempelvis var jydepotterna framställda på Fyn eller Jylland och porslinet var troligtvis kinesiskt. Dessutom

fanns det fajans av möjligt holländskt ursprung och man kan även notera att vitgodset sannolikt också var från Holland. Vidare kan man notera avsaknaden av stengods, men fördelningen mellan lokaltillverkad keramik och importer visar att det var ungefär en tredjedel av samtliga kärl som var importerade. Denna andel är förhållandevis hög och antyder att staden Uddevalla under 1700-talet hade tydliga handelskontakter med framför allt västra Europa. Detta behöver dock inte betyda att handeln bedrevs direkt med dessa länder utan att det kunde ha skett via flera led. Jydepotterna är tydliga exempel på utbyte mellan Uddevalla och västra Danmark. Kritpipor En av de större föremålskategorierna från undersökningen var kritpipor. Dessa dateras främst till 1600- och 1700-talen och de kan dateras närmre om det finns exempelvis stämplar och andra typer av ornering på kritpiporna. Man kan i viss mån också datera efter pipornas storlek men detta är osäkert. Från undersökningen påträffades 36 fragment av kritpipor i två olika schakt. I schakt 1 fanns sammanlagt 34 fragment fördelade på fyllningen till skelettgrav S42, kulturlager S24, fyllningen i avfallsgrop S2 samt i störning S39. I schakt 3 fanns två fragment i kulturlager S23. Kritpiporna förefaller vara från 1700-talet. På ett kritpipshuvud i schakt 3 fanns en rullstämpel på övre delen av huvudet. På sidan på klacken på en kritpipa i schakt 1 fanns en liten stjärna och denna typ av dekor förekom bland annat på pipor under 1700-talet från Jonas Alströmers kritpipsfabrik (Åkerhagen, CD-skiva). Murbruk I kulturlager S4 påträffades en bit murbruk. Mussla I S10 i schakt 2 samt i S23 i schakt 3 påträffades snäckskal som tillhört musslor. Dessa är av typerna Mya truncata uddevallenis (sandmussla) respektive Hiatella arctica (stenmussla). Båda typerna förekommer naturligt i de senglaciala skalgrusbankarna kring Uddevalla. Mynt I kulturlager S23 i schakt på Aschebergsplatsen påträffades ett kopparmynt. Myntet var en ½ skilling från intervallet 1819-1830. Sammanfattning över fynden i de olika områdena Jörgens Gränd - Schakt 1 Från Jörgens Gränd påträffades glasskärvor från buteljer, fönsterglas, järnspik, tegel, musselskal, kritpipor samt keramik i form av yngre glaserat rödgods, fajans, vitgods, flintgods och jydepotter. Materialet i schaktet utgörs därmed både av hushållsavfall och av rivningsmaterial. Antalet fynd är 99 stycken och dess vikt är 703 g. Därmed påträffades en relativt stor mängd fynd i schaktet. Aschebergsplatsen - Schakt 2, 3 Från Aschebergsplatsen påträffades glassmältor, en kopparsmälta, glaserat kakel, tegel, musselskal, kritpipor samt keramik i form av yngre glaserat rödgods. På Aschebergsplatsen framkom även ett kopparmynt från 1819-1830. Materialet i schaktet utgörs därmed både av hushållsavfall och av rivningsmaterial. Antalet fynd är 24 stycken och dess vikt är 292 g.

Jämförande studier med äldre material från Uddevalla UM 57.5.1-4; 57.6.1-15 Gamla Träbron Från undersökningen påträffades saltglaserat stengods, svartglaserat stengods samt yngre glaserat rödgods. Det saltglaserade stengodset kan ha varit Skandinaviskt och vara från 1800-talet, men det fanns även svartglaserat stengods som troligtvis var tyskt. I detta material fanns ett lock med inskriptionen ”..91” och locken hade troligtvis framställts under 1700-talet och sannolikt under den senare delen av århundradet I materialet från undersökningen fanns även två rörskaft i yngre glaserat rödgods och dessa var sannolikt från 1600- och 1700-talen, men man kan inte utesluta en något äldre datering. Man kan därmed fastslå att materialet från Gamla Träbron var samtida med fyndmaterialet från undersökningen år 2012 i Uddevalla 191. UM 2132 1/2 Träbron Det enda fyndet utgjordes av en större skärva från ett Siegburgkrus från 1500-talet. Denna typ av stengods var den vanligaste under 1400- och 1500-talen i norra Europa. Därmed utgör skärvan en av de äldsta från Uddevalla stad. UM 28699 Träbron Det enda fyndet utgjordes av ett rörskaft yngre glaserat rödgods som troligtvis tillhört en stekpanna. Det kan sannolikt dateras till 1500- och 1600-talen. UM 29287 Kv. Wägge 11 Från undersökningen påträffades en hänkel till en kruka och ett rörskaft som troligtvis tillhört en trefotsgryta. Skaftet antyder att grytan var från 1600- eller 1700-talet. Utöver denna keramik fanns fler skärvor yngre glaserat rödgods samt en modern skärva saltglaserat lergods. UM 28718 Strömbergsgatan Från undersökningen påträffades lerklining, fönsterglas, delar från avloppsledning, glas från flaskor, kritpipor samt keramik i form av yngre glaserat rödgods, stengods, porslin, fajans och flintgods. Rödgodset består av skålar, krukor och trebensgrytor och tillsammans med förekomsten av kritpipor, porslin, fajans och saltglaserat stengods är majoriteten av fynden sannolikt från senare delen av 1700-talet eller möjligtvis 1800-talet. Detta stöds även av förekomsten av flintgods som blev vanligt under slutet av 1700-talet. Man kan emellertid notera att förekomsten av flera grytor i yngre glaserat rödgods antyder även att mitten av 1700-talet är väl respresenterat inom området, men några äldre fynd än så har inte kunnat konstateras. UM 28718 S:t Mikaelsgatan – Asplundsgatan – Hötorget Från undersökningen påträffades en takpanna, fönsterglas, svartglaserat kakel, en möjlig del av en avloppsledning, glas från flaskor, kritpipor samt keramik i form av yngre glaserat rödgods, saltglaserat stengods och porslin. Rödgodset består av skålar och en kruka och tillsammans med förekomsten av kritpipor, porslin och saltglaserat stengods är majoriteten av fynden sannolikt från senare delen av 1700-talet eller möjligtvis 1800-talet.

Kv. von Ascheberg – undersökning år 2010 (Öbrink 2011) Vid undersökningen påträffades bland annat yngre glaserat rödgods och fajans. I materialet förekom olika typer av kärl och de kan främst dateras till 1700-talet och möjligtvis en tidig del av 1800-talet. Det fanns även en trefotsgryta med en möjlig senmedeltida datering. Sammanfattning Fynden från utgrävningen i Uddevalla 191 år 2012 utgörs av normalt hushållsmaterial och en del rivningsmaterial. Föremålen påvisar att de kontexter som undersökts är från 1700-talet och det är bl.a. förekomsten av kritpipor samt keramiken som tydligt visar på denna tidsperiod. Man kan vidare notera att en förhållandevis stor mängd av keramiken var importerad vilket sannolikt beror på att Uddevalla var en stad, dit importföremål lätt transporterades och såldes. De främmande föremålen kom uteslutande från västra Europa och då främst västra Danmark och Holland. Den jämförande studien med material från äldre grävningar visar delvis på samma resultat. De äldsta dateringarna ligger i 1700-talet, men en stor del av fynden kan placeras i den senare delen av århundradet. Inom de olika undersökningarna förekommer samma typ av material och det finns mycket litet som avviker socialt eller kronologiskt. Det tydligaste undantaget är fyndet av ett Siegburgskrus vid Gamla Träbron. Detta krus är sannolikt från 1500-talet. Litteratur Augustsson, J.-E. 1985. Keramik i Halmstad ca. 1322-1619. Produktion – Distribution – Funktion. Hallands Länsmuseers Skriftserie Nr.2. Halmstad. Åkerhagen, A. CD-skiva. Kritpipor funna i Sverige. Del 2. Öbrink, M. 2011. Änkefru Strandbergs tomt. Bohusläns museum rapport 2011:14. Uddevalla.

Bilaga 4b. Fyndlista ( UM nr 29 514 )Fn

rSc

hakt

Ant

alV

ikt

(g)

Ant

alM

ater

ial

Sako

rdKe

ram

ikÖ

vrig

t

11

S2. F

ylln

ing

152

Järn

Spik

21

S2. F

ylln

ing

21

Kera

mik

Kopp

Pors

lin

31

S2. F

ylln

ing

31

Kera

mik

Fat

Flin

tgod

s

41

S2. F

ylln

ing

205

Kera

mik

Kritp

ipa

Stjä

rna

på k

lack

en

51

S2. F

ylln

ing

81

Kera

mik

Gry

taV

itgod

sG

rön

glas

yr

61

S2. F

ylln

ing

322

Flin

taAv

slag

71

S4. K

ultu

rlage

r und

er o

mrö

rt la

ger

71

Gla

sBu

telj

81

S4. K

ultu

rlage

r und

er o

mrö

rt la

ger

126

Kera

mik

Kritp

ipa

Skaf

t

91

S4. K

ultu

rlage

r und

er o

mrö

rt la

ger

41

Gla

sFö

nste

rgla

s

101

S4. K

ultu

rlage

r und

er o

mrö

rt la

ger

464

Kera

mik

Skål

Faja

ns

111

S4. K

ultu

rlage

r und

er o

mrö

rt la

ger

252

Kera

mik

Kärl

Smäl

t, od

ef.

121

S4. K

ultu

rlage

r und

er o

mrö

rt la

ger

101

4Ke

ram

ikSk

ålYn

gre

glas

erat

rödg

ods

131

S4. F

rån

lage

r41

2G

las

Bute

lj

141

S4. F

rån

lage

r5

4G

las

Föns

terg

las

151

S4. F

rån

lage

r7

1Ke

ram

ikKä

rlJy

depo

tta

161

S4. F

rån

lage

r5

3Ke

ram

ikKä

rlFa

jans

171

S4. F

rån

lage

r31

6Ke

ram

ikFa

tYn

gre

glas

erat

rödg

ods

181

S4. F

rån

lage

r25

16Ke

ram

ikKr

itpip

a

191

S4. F

rån

lage

r72

1Ke

ram

ikSt

ekpa

nna

Yngr

e gl

aser

at rö

dgod

sSk

aft

201

S4. F

rån

lage

r53

4Ke

ram

ikKr

uka,

gry

taYn

gre

glas

erat

rödg

ods

211

S4. F

rån

lage

r4

1Ke

ram

ikKä

rlV

itgod

s

221

S4. F

rån

lage

r10

3Fl

inta

Avsl

ag

231

S38

12

Gla

sFö

nste

rgla

s

241

S38

42

Kera

mik

Kärl

Faja

ns17

00-t

al

251

S38

242

Kera

mik

Gry

ta/k

ruka

Yngr

e gl

aser

at rö

dgod

s

261

S38

234

Kera

mik

Fat

Yngr

e gl

aser

at rö

dgod

s

Fnr

Scha

ktA

ntal

Vik

t (g

)A

ntal

Mat

eria

lSa

kord

Kera

mik

Övr

igt

271

S39

22

Kera

mik

Gry

ta/k

ruka

Yngr

e gl

aser

at rö

dgod

s

281

S39

12

Kera

mik

Kritp

ipa

291

S39

351

Sten

Kvar

tsKä

rna

301

S39

11

Flin

taAv

slag

(Yxa

?)

311

S39.

Stö

rnin

g10

1Jä

rnSp

ik

321

S39.

Stö

rnin

g1

1Ke

ram

ikKä

rlV

itgod

s

331

S39.

Stö

rnin

g3

3Ke

ram

ikKä

rlFa

jans

341

S39.

Stö

rnin

g2

1Ke

ram

ikKä

rlJy

depo

tta

351

S39.

Stö

rnin

g10

1Ke

ram

ikSk

ålYn

gre

glas

erat

rödg

ods

361

S39

92

Kera

mik

Kritp

ipa

Klac

k

371

S39

102

Kera

mik

Kärl

Yngr

e gl

aser

at rö

dgod

s

381

S39

652

Kera

mik

Fat

Yngr

e gl

aser

at rö

dgod

s

391

S39

52

Kera

mik

Skål

Pors

lin

401

S41

Skel

ettg

rav

91

Kera

mik

Kruk

aYn

gre

glas

erat

rödg

ods

411

S41

Skel

ettg

rav

32

Kera

mik

Kritp

ipa

422

S10

421

Brän

d le

raTe

gel?

432

S10

191

Brän

d le

raKa

kel

Brun

gla

syr

442

S10

92

Mus

sla

Mus

sla

452

S11.

I bo

tten

av

kultu

rlage

r, öv

er le

ra25

3Ke

ram

ikFa

t/sk

ålYn

gre

glas

erat

rödg

ods

462

S11.

I bo

tten

av

kultu

rlage

r, öv

er le

ra13

1Ke

ram

ikSm

ält

mat

eria

l

473

S16.

I bo

tten

124

5Ke

ram

ikBy

ggna

dsm

ater

ial

Ode

f.

483

S23.

Kul

turla

ger

31

Kopp

arSm

älta

?

493

S23.

Kul

turla

ger

81

Kopp

arM

ynt

503

S23.

Kul

turla

ger

11

Gla

sSm

älta

?

513

S23.

Kul

turla

ger

152

Kera

mik

Kritp

ipa

Rulls

täm

pel p

å hu

vude

t

523

S23.

Kul

turla

ger

91

Kera

mik

Smäl

t m

ater

ial

Fnr

Scha

ktA

ntal

Vik

t (g

)A

ntal

Mat

eria

lSa

kord

Kera

mik

Övr

igt

533

S23.

Kul

turla

ger

121

Kera

mik

Skål

Yngr

e gl

aser

at rö

dgod

s

543

S23.

2

2M

ussl

aM

ussl

a

553

S23.

9

1G

las

Smäl

t

563

S26.

Kul

turla

ger o

vanp

å st

enpa

ckni

ng1

1Ke

ram

ikFa

tYn

gre

glas

erat

rödg

ods

571

S4. F

rån

lage

r3

1Kv

arts

itAv

slag

581

S2. F

ylln

ing

21

Kera

mik

Kritp

ipa

591

S4. K

ultu

rlage

r und

er o

mrö

rt la

ger

81

Mur

bruk

601

S36.

Bar

ngra

v3

2Ke

ram

ikKä

rlYn

gre

glas

erat

rödg

ods

611

S36.

Bar

ngra

v4

2Ke

ram

ikKä

rlFa

jans

621

S2. F

ylln

ing

128,

733

Ben

Ben

Män

nisk

a, n

öt, f

år/g

et,

svin

, fåg

el, fi

sk, o

iden

t. dä

ggdj

ur

631

S4.

231

12Be

nBe

nM

änni

ska,

nöt

, får

/get

, be

rggy

lta, l

ånga

, oi-

dent

. däg

gdju

r

641

S36.

Bar

ngra

v47

,615

Ben

Ben

Män

nisk

a, o

iden

t. dä

ggdj

ur

651

S38

156,

210

Ben

Ben

Män

nisk

a, få

r/ge

t, sv

in,

oide

nt. d

äggd

jur

661

S39

68,9

10Be

nBe

nM

änni

ska,

får/

get,

oi-

dent

. däg

gdju

r

671

S41

Skel

ettg

rav

116,

26

Ben

Ben

Nöt

, får

/get

, svi

n, o

i-de

nt. d

äggd

jur

681

S47

1Be

nBe

nM

änni

ska

691

Lösf

ynd

18,2

1Be

nBe

nN

öt

702

S10

1,3

1Be

nBe

nO

iden

t. dä

ggdj

ur

71S:

t M

ikae

lsga

tan

3, J

örge

ns g

ränd

424

621

Ben

Ben

Män

nisk

a, n

öt, f

år/g

et,

oide

nt. d

äggd

jur

Bilaga 5. Makroskopisk analys av jordprover från FU Uddevalla 191, Aschebergsplatsen och Jörgens gränd. Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt.

1

Makroskopisk analys av jordprover från FU Uddevalla 191, Aschebergsplatsen och Jörgens gränd Teknisk rapport Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet, UV Region mitt 2013-01-28 Bakgrund och syfte Under förundersökningen vid Uddevalla 191, Aschebergsplatsen och Jörgens gränd, 2012, togs tre jordprover från två olika strata för makroskopisk analys. Proverna togs i vad som tolkades som ett vegetationsskikt (PM 1295), en fyllning av en avfallsgrop (PM y) och ett kulturlager (PM 1355). Proverna har analyserats under januari 2013. Allmänt efterfrågas huruvida det makroskopiska innehållet kan avslöja något om de kulturella aktiviteter och den miljö som gett upphov till de olika lagren och anläggningarna. Metod Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. De preparerades genom flotering och våtsiktning (maskstorlek 0,25mm) enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Provvolymerna varierade mellan 0,8-2,5 liter jord. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7-100 gångers förstoring. I samband med bestämningarna utnyttjades litteratur (se referenslista) samt referenssamlingar av recenta fröer. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. I det följande anges alla typer av fröer, frukter, delfrukter, acener etc. som ”fröer” eller ”frukter”. Materialets källvärde Den provtagna kulturlagerstratigrafin utgörs av lager med hög organisk halt som i flera fall definierats med tydliga kontakter (lagerskiljen) vilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad, och i de flesta fall försumbar. Materialet kan sålunda bedömas ligga in situ sedan lagrets tillkomst och eventuell omlagring av material har således skett innan depositionstillfället. I ett fall visar innehållet att det provtagna stratat troligen består av odlingsjord (PM 1355), vilket en särskild kommentar. En kontinuerligt brukad odlingsjord utgörs av en markhorisont som regelbundet omrörs genom grävning eller plöjning, samt regelbundet tillförs och uppblandas med nytt material som gödsel och jordförbättring. Syftet med omrörningen är att syresätta markhorisonten för att öka den biologiska aktiviteten, och därmed nedbrytandet av organiskt material och frigörandet av näringsämnen. En brukad odlingsjord är alltså en miljö i vilket ömtåligt organiskt material snabbt bryts ner, och mer motståndskraftigt material (t.ex. vissa fröer) med kan anrikas, men så småningom också bryts ner. Detta innebär att odlingsjordar med fortsatt odling, eller fortsatt biologisk aktivitet, generellt sett är dåliga miljöer för studier av forntida odling. Istället tenderar det organiska innehållet att spegla de senaste decenniernas vegetation och fröbank. De forntida odlingsspåren kan finnas kvar i motståndskraftigt material (som förkolnat material eller ben) men utan datering är detta omöjligt att skilja från modernare material. Om en odlingsjord begravs, t.ex. under fyllnadsmassor (som i detta fall), kan dock den biologiska aktiviteten avsevärt minska, i synnerhet om jorden samtidigt är vattenmättad. Detta kan leda till att odlingsjorden bevaras med det innehåll den hade när den begravdes, vilket, om det skett någorlunda när inpå odlingens avslutande, alltså speglar den avslutande, eller sista, odlingsfasen. Mer motståndskraftigt material (förkolnat material, ben och vissa fröer) kan vara tillsatta i äldre odlingsfaser, men detta är generellt sett svårbedömt. Däremot speglar

2

många kulturväxter med stor säkerhet den sista odlingsfasen, eftersom många kulturväxtfröer är ömtåliga och känsliga för nedbrytning. Jordprovernas innehåll I bifogade tabell nedan har materialet (det som inte är fröer) kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1-3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1-5) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt – att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Siffrorna för makrofossil anger antalet räknade fröer/frukter.

Udevalla 191 PM 1295

Y

1355

Jens Heimdahl 2013-01-28 Schakt 3 1

Kontext/beskrivning

S24

Veg

etat

ions

skik

t

S2

fylln

ing

i avf

alls

grop

S4

Kul

turla

ger

Analyserad volym jord 0,8 2,5 2,5

Oförkolnade växtrester Obränt träflis (0-3) ●● ●●● ●●●

Granris och granbarr ●●

Rottrådar ●● ●●●

Förkolnade växtrester

Träkol ●● ●●● ●●●

Förkolnad bark ●● Förkolnade granbarr ●● Förklolnade enbarr ●● Förkolnade örtdelar ●

Matrester

Däggdjurs- och fågelbensfragement ●● ●● ●●

Brända benfragment (däggdjur och fågel) ● ●● Fiskben och -fjäll ●● ●●●

Brända fiskben & fjäll ● Förkolnade klumpar (trol. matrester) ● ●

Anemalier Mollusker (snäckor) ● Hantverks och byggnadsavfall Mineralsmältor ●● Tot. Antal identifierade makrofossil 3 17

Svenskt namn Latinskt namn Slankstarr-typ Carex flacca-type 2 Hundstarr-typ Carex nigra-type 1 Svinmålla-typ Chenopodium album-type 2 3 3 Smultron Fragaria vesca 1 Bolmört Hyoscyamus niger 1 Korndådra Neslia paniculata 1 Virginiatobak Nicotiana cf. tabaccum 2 Pilört (förkolnat) Persicaria laphatifolium* 1 Hallon Rubus idaeus 8 3 Brännässla Urtica dioica 1 1 2

3

Diskussion PM 1295 Vegetationsskikt Innehållet i provet från detta markskikt är ganska fattigt och består av träflis, träkol och benfragment – en kombination som kan tolkas som hushållsavfall. Endast tre fröer från två arter påträffades: brännässla och svinmålla, typiska näringskrävande bakgårdsväxter. Bevarandegraden är dock för dålig för att man skall dra säkra slutsatser utifrån detta. Av innehållet att döma är det också rimligt att tolka jorden som en odlingsjord med dåliga bevarandeförhållanden. PM y Fyllning i avfallsgrop Det organiska innehållet i denna fyllning domineras av spisavfall, förutom träkol och träflis, i form av ben, fisk och brända matklumpar. En vissa del av avfallet tycks också bestå av kreatursdynga (här avspeglat i starr), samt möjligen latrinavfall (hallon). Utifrån detta är det rimligt att anta att hushållet som gropen tillhört haft egna stallade djur, och att tomten innehållit bostadshus i vilka man lagat mat (det rör sig alltså inte t.ex. om en hantverkartomt med endast verkstad). PM 1355 Odlingshorisont Fynd av två frön från virginiatobak i kombination med spår av djurdynga och näringskrävande ogräs indikerar spår av en välgödslad urban tobaksodling. Det organiska innehållet i jorden avslöljar vilka komponenter av avfall som blandats i den. Materialet domineras av träflis och träkol, samt matavfall i form av benfragment och fiskfjäll, sannolikt en form av jordförbättingsmedel. I frömaterialet kan också urskiljas spår av djurdynga i form av ängsvegetation som starr, samt ett starkt inslag av näringskrävande ogräs i form av nässlor och målla. Inslaget av hallon skulle kunna vara spår av att även latrinavfall blandats i jorden, vilket var vanligt i tobaksodlingar. Tobaksodlingen i städerna förekom främst under perioden 1725-1775. Dessförinnan förekom odlingar i mindre skala för medicinska ändamål. Efter 1775 tog landsbygdsodlingar nästan helt över all produktion. Odlingen var ett resultat av kraftfulla statliga subventioner och kampanjer från Kommerskollegium, motiverade av merkantila idéer. Av historiskt källmaterial framgår att tobaksodling sysselsatte människor från vitt skiljda samhällsklasser, alltifrån fattiga änkor och pensionerade sjömän, till adelsmän. I Sverige odlades huvudsakligen två arter: bondtobak och virginiatobak. I detta fall är det fråga om odling av spår av den senare. Tobaksodling har idag arkeobotaniskt belagts i en rad tidigmoderna Svenska städer: t.ex. Jönköping; Linköping; Lund; Norrköping och Nyköping. På västkusten har spår av tobaksodling också hittats i Karlstad och i Kungsbacka Referenser Anderberg, A-L. 1994: Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbelliferae. Naturhistoriska Riksmuseet.

Stockholm. Beijerinck, W. 1976: Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Amsterdam. Berggren, G. 1969. Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet,

Stockholm. Berggren, G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet,

Stockholm. Cappers, R, T. T., Neef, R. & Bekker, R- M. 2009: Digital atlas of economic plants. Groningen

Archaeological Studies vol 9. Groningen Heimdahl, J., 2005: Urbanised Nature in the Past: Site Formation and Environmental Developement

in Two Swedish Towns, AD 1200-1800. Thesis in Quaternary Geology. Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi. Stockholms universitet.

Schoch W H, Pawlik B, Schweingruber F H (1988) Botanical macro-remains, 228 pp. Paul Haupt Publishers, Stuttgart.

Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571-590

Udevalla 191 PM 1295

Y 1355

Jens Heimdahl 2013-01-28 Schakt 3 1

Kontext/beskrivning

S24

Veg

etat

ions

skik

t

S2

fylln

ing

i avf

alls

grop

S4

Kul

turla

ger

Analyserad volym jord 0,8 2,5 2,5Obränt träflis (0-3) ●● ●●● ●●●Granris och granbarr ●●Rottrådar ●● ●●●Träkol ●● ●●● ●●●Förkolnad bark ●●Förkolnade granbarr ●●Förklolnade enbarr ●●Förkolnade örtdelar ●Däggdjurs- och fågelbensfragement ●● ●● ●●Brända benfragment (däggdjur och fågel) ● ●●Fiskben och -fjäll ●● ●●●Brända fiskben & fjäll ●Förkolnade klumpar (trol. matrester) ● ●

Anemalier Mollusker (snäckor) ●Hantverks och byggnadsavfall Mineralsmältor ●●

Tot. Antal identifierade makrofossil 3 17

Svenskt namn Latinskt namnSlankstarr-typ Carex flacca -type 2Hundstarr-typ Carex nigra- type 1Svinmålla-typ Chenopodium album -type 2 3 3Smultron Fragaria vesca 1Bolmört Hyoscyamus niger 1Korndådra Neslia paniculata 1Virginiatobak Nicotiana cf. tabaccum 2Pilört (förkolnat) Persicaria laphatifolium* 1Hallon Rubus idaeus 8 3Brännässla Urtica dioica 1 1 2

Matrester

Förkolnade växtrester

Oförkolnade växtrester

Bilaga 6. Osteologisk rapport, Aschebergsplatsen och Jörgens gränd samt jämförande material från stadslager i södra delen av Uddevalla 191. Astrid Lennblad, Bohusläns museum. Sid 1/5

Projekt: FU Uddevalla 191 Osteologisk Rapport, 2012 Fornlämning: Uddevalla 191, Astrid Lennblad Aschebergsplatsen och Jörgens gränd Uddevalla socken, Uddevalla kommun, Bohuslän Det osteologiska materialet kommer från två platser inom fornlämningen Uddevalla 191, nämligen Achebergsplatsen och Jörgens gränd. Området som grävdes i Jörgens gränd ingår i den gamla kyrkogården och området som grävdes på Achebergsplatsen har bl.a. varit ett torg. Majoriteten av benmaterialet härrör dock från Jörgens gränd. Benmaterialet består i huvudsak av obrända ben med några enstaka inslag av brända fragment. Materialet är fördelat på 10 fyndposter varav 8 stratigrafiska objekt, 1 lösfynd samt en fyndpost från ”Slöjdhuset” (S:t Mikaelsgatan 3 och Jörgens gränd 4) som består av benmaterial som påträffats vid grävningar på de tomterna. Ett av de stratigrafiska objekten, grav S47, har lämnats kvar i fält till en eventuell slutundersökning och ingår således inte i sammanräkningen av fragmentantal och -vikt. De 9 fyndposterna består av 161 fragment om 1 262,6 gram. Identifierat till art är 63 fragment (39,1 %), 871,2 gram (69 %).

Resultat S2 – fyllning avfallsgrop, Jörgens gränd Schakt 1 Människa (Homo sapiens) – Språngben (talus), 1 fragment, 20,3 gram, höger (dexter).

Utifrån två olika längsta mått (A:47mm, B:53mm) på språngbenet kan kön och kroppslängd beräknas. Kön, mått A: ♀, Gränsvärdet är 52 mm (Steele 1976:583f). Kroppslängd, mått B: 160,34 cm +/-5,89 cm (Holland 1995:318).

Nöt (Bos taurus dom.) – Tåben 1 (phalange 1), 1 fragment, 20,3 gram. Får/Get (Ovis/Capra) – Lårben (femur), 1 fragment, 8,6 gram. Lös nedre (distal)

epifys. Ålder: <3,5 år (Vretemark 1997:41) Svin (Sus scrofa dom.) – Hörntand (canini), 1 fragment, 12,7 gram. Kön: ♂ (Schmid

1972) Fågel (Aves sp.) – Höftben, 2 fragment, 13,0 gram. Fisk (Pisces sp.) – 3 fragment, 0,8 gram. Däggdjur (Mammalia sp.) – Kotor (vertebrae) 4 fragment, 38,4 gram.

Oidentifierat, 20 fragment, 14,6 gram, varav 1 bränt. S4 kulturlager, Jörgens gränd Schakt 1 Människa – Arbågsben (ulna), 1 fragment 7,0 gram. Ej färdigutvecklad, sannolikt

nyfödd eller foster, baserat på storlek, max något år, mycket fragmenterad. Nöt – Andra halskota (axis) 1 fragment 23,4 gram.

Bröstkota (vertebrae thoracicae) – 1 fragment, 4,1 gram. Hand- och fotrotsben (carpi/tarsi) 3 fragment 18,3 gram. Mellanhands-/-fotsben (metapodalia) 3 fragment, (varav 2 från samma ben) 100,1 gram.

Sid 2/5

Hälben (calcaneus) 1 fragment 43,8 gram. Saknar nedre epifys. Ålder: <4 år (Vretemark 1997:41) Tåben 3 (phalange 3), 2 fragment, 34,3 gram.

Får/Get – Mellanhands-/-fotsben, 1 fragment, 5,2 gram. Berggylta (Labrus berggylta) – Gälräfsben (pharyngeum), 1 fragment 1,5 gram. Långa (Molva molva) – Fyrkantsben (quadratum), 3 fragment (samma ben), 2,2 Däggdjur – Tand (dentes), 1 fragment 0,1 gram. Emaljfragment.

Kotor, 8 fragment, 49,5 gram, varav ett fragment har slaktspår. Revben (costae), 1 fragment, 5,8 gram. Rörben (ossa longa), 5 fragment, 63,3 gram. Oidentifierat, 32 fragment, 80,8 gram, varav 3 brända.

S36 – fyllning skelettgrav/barngrav, Jörgens gränd Schakt 1 Människa – Underkäke (mandibula), 3 fragment (samma ben), 38,0 gram. Endast M1

av de permanenta tänderna har brutit fram. Ålder: 6-7 år (White & Folkens 2000:342-343).

Däggdjur – Oidentifierat, 12 fragment, 9,6 gram. S38 – grusigt kulturlager, Jörgens gränd Schakt 1 Människa – Tinningsben (temporale), 1 fragment, 23,7 gram. Liten ”geniknöl”

(processus masteodeum). Kön: ♀ (White & Folkens 2000: 362-365). Skenben (tibia), 1 fragment, 30,2 gram. Diafysfragment, troligen ung men för fragmenterad för närmare åldersbedömning.

Får/Get – Skenben, 1 fragment, 8,9 gram. Diafysfragment med slakt/styck spår. Svin – Lårben, 1 fragment, 16,6 gram. Vänster (sinister), övre (proximal) delen

epifysen helt fastväxt. Ålder: >3,5 år (Vretemark 1997:41). Hälben, 1 fragment, 6,8 gram.

Däggdjur – Kota, 1 fragment, 16,3 gram. Revben, 4 fragment, 25,9 gram. Oidentifierat, fragment, 27,8 gram.

S39 – fyllning störning/VA-ledning, Jörgens gränd Schakt 1 Människa – Nackben (occipitale), 1 fragment, 21,4 gram. Vuxen individ. Får/Get – Kindtänder (premolar/molar), 2 fragment, 9,8 gram. Däggdjur – Revben, 3 fragment, 7,8 gram.

Oidentifierat, 4 fragment, 29,9 gram, varav 1 bränt. S41 – fyllning skelettgrav (under stenmur), Jörgens gränd, Schakt 1 Nöt – Strålben (radius), 1 fragment, 80,2 gram. Nedre del, vänster, helt fastväxt epifys.

Ålder: >1 år (Vretemark 1997:41). Får/Get – Skenben, 1 fragment, 19,0 gram. Övre del, vänster, helt fastväxt epifys.

Ålder: >2,5år (Vretemark 1997:41). Svin – Skenben, 1 fragment, 9,9 gram. Övre epifysen. Ålder: <3,5 år (Vretemark

1997:41)

Sid 3/5

Däggdjur – Rörben, 1 fragment, 2,2 gram. Oidentifierat, 2 fragment, 4,9 gram.

S47, fyllning grav vid avloppsrör, Jörgens gränd, Schakt 1 Graven är inte utgrävd, förutom prover, är inget benmaterial medtaget från platsen, så följande bedömningar är gjorda i fält. Graven har en öst/västligt utsträckning, och skelettet återfanns i anatomiskt riktigt läge. Dock har skallen tippat något bakåt. Kön: ♀ (White & Folkens 2000: 362-365), bedömningen är gjord utifrån olika karakteristika på kraniet. Ålder: 30+ (White & Folkens 2000:346), alveolen för M1 har nästan helt växt igen, M3 saknas (ev. post-mortem). Åldersbedömningen kan därför vara något i underkant. Hälsa: Inciciverna sitter i fel läge, för trångt i munnen. Kraftig tandsten. Prov: Mandibula, hakpartiet är avlägsnat för datering. Lösfynd, dumpmassorna, Jörgens gränd Schakt 1 Nöt – Tåben 1, 1 fragment, 18,2 gram. S10 – mörkt lager, Aschebergsplatsen Schakt 2 Däggdjur – Oidentifierat, 1 fragment 1,3 gram. ”Slöjdhuset” S:t Mikaelsgatan 3 och Jörgens gränd 4 Människa – Tinningsben, 1 fragment, 2,9 gram.

Underkäke, 1 fragment, 15,4 gram. Mycket kraftig käke, inga tänder finns bevarade och flera alveoler är helt eller delvis igenväxta. Kön: ♂ (White & Folkens 2000: 362-365). Ålder: äldre individ. Hörntand, 1 fragment, 1,1 gram. Skenben, 1 fragment, 9,6 gram. Mellanhandsben III (Metacarpalia III), 1 fragment, 4,8 gram. Mellanfotsben V (Metapodalia V), 1 fragment, 3,9 gram. Oidentifierade mänskliga fragment, 7 fragment, 6,9 gram. Revben (människa?), 1 fragment, 2,6 gram.

Nöt – Mellanhandsben III & IV, 1 fragment, 70,7 gram. Övre del, höger. Mellanhandsben III & IV, 1 fragment 11,5 gram. Diafys, inga epifyser. Ålder: <3 år (Vretemark 1997:41). Skenben, 1 fragment 21,2 gram. Diafys, vänster, nedre epifysen saknas. Ålder: <3 år (Vretemark 1997:41). Skenben, 1 fragment, 41,5 gram. Nedre del, höger, helt fastväxt epifys. Ålder: >2 år (Vretemark 1997:41). Strålben, 1 fragment, 36,2 gram. Diafys.

Får/Get – Mellanhandsben III & IV, 1 fragment, 13,5 gram. Diafys, höger, nedre epifysen saknas, ålder: <2,5 år (Vretemark 1997:41).

Däggdjur – Revben, 1 fragment, 4,2 gram.

Sid 4/5

Diskussion Vid utgrävningen av Jörgens gränd påträffades en rad mänskliga kvarlevor. Dessa kan alla antas komma från den kyrkogård som legat på platsen. Majoriteten av människobenen har inte påträffats i intakta gravar, utan benmaterialet har blivit omrört av senare tids aktiviteter. Det är egentligen endast en grav, S47, som kan antas vara ostörd eftersom skelettet ligger kvar i anatomisk riktigt läge. Denna grav ligger även på ett större djup än de övriga mänskliga benmaterialet vilket kan tyda på att det finns fler välbevarade gravar längre ner i schaktet.

Vad som kan utläsas av de ben från människa som påträffats i Jörgens gränd är att det är blandat män – kvinnor och gamla – unga. Det verkar således inte som att det funnits några tydliga köns- eller åldersskillnader inom kyrkogården, i alla fall inte vad som kan ses inom det utgrävda området.

Hälsomässigt har observerats att tandhälsan verkar varit låg hos de vuxna individerna. Kvinnan i grav S47 hade kraftig tandlossning och mycket tandsten. Framtänderna satt även i ”fel” läge i käken på grund av att tänderna inte har haft tillräckligt med utrymme. Även den käken som påträffades vid Slöjdhuset, Jörgens gränd, uppvisade kraftig tandlossning med flertalet sammanväxta alveoler. Det har dock inte observerats andra patologiska förändringar hos de mänskliga kvarlevorna, varför det enbart verkar vara själva tandhälsan som varit vacklande. De djurben som påträffats i Jörgens gränd, samt det enda fragment som påträffade på Aschebergsplatsen, kommer med största sannolikhet från matavfall. De arter som identifierats är nöt, får/get, svin, fisk och fågel.

Det är inga stora mängder djurben som påträffats vilket kan ha olika orsaker. På Aschebergsplatsen har man troligen schaktat av hela ytan vid flera tillfällen varför det arkeologiska materialet tyvärr har gått förlorat. Jörgens gränd har fram på 1800-talet varit en del av kyrkogården varför det är naturligt att man inte dumpat större mängder matavfall här. Dock påträffas som sagt mindre mängder avfall som troligen fungerat som utfyllning i gravarna. Men troligen har man även dumpat/tappat avfall här efter att kyrkogården stängdes.

Fördelningen av benslag hos djurbensmaterialet tyder på att hela djuren har omhändertagits i hushållen. Ben från hela djuren finns representerade i materialet, med undantag av kranier där det enbart finns två tänder från får/get i materialet. Hade man enbart köpt enstaka delar av djuren borde benmaterialet varit mer homogent, exempelvis enbart kotor och revben. Eventuellt har dock kranierna varit avlägsnade innan försäljning eller så har man gjort sig av med dessa på annan plats. De fiskarter som påträffats i Jörgens gräns är Berggylta och Långa, vilka båda finns lokalt längs västkusten (Muus och Dahlström 1965:114, 128). Berggylta är dock en art som inte fiskas så ofta vilket kan tyda på mer av en ”fattigmans” hushållning. Man har sålt av den ”finare” fisken och behållit den sämre fisken i det egna hushållet. Långan fiskas oftare och ett vanligt förtäringssätt är som lutfisk.

Sid 5/5

Källor Holland, T.D. 1995. Brief Communication: Estimation of Adult Stature From the Calcaneus and Talus. American Journal of Physical Anthropology 96. Sid 315-320. Muus, B. J. och Dahlström, P. 1965. Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm. Sid 114, 128. Schmid, E. 1972. Atlas of Animal Bones. Amsterdam, London & New York: Elsevier Publishing Company. Steele, D.G. 1976. The Estimation of Sex on the Basis of the Talus and Calcaneus. American Journal of Physical Anthropology 45. Sid 581-588. White, T. D. och Folkens, P. A. 2000. Human Osteology. Andra utgåvan. Academic Press. Sid 342-343, 346, 362-365 Vretemark, M. 1997. Från ben till boskap, Kosthåll och djurhållning med utgångspunkt i medeltida benmaterial från Skara, Del 1. Akademisk avhandling för filosofie doktorsavhandlin, Stockholms universitet 1997. Skaraborgs Länsmuseum. Sid 41.

Sid 1/3

Projekt: 11059 Osteologisk rapport, 2013 Fornlämning: Uddevalla 191 Astrid Lennblad Uddevalla socken, Uddevalla kommun, Bohuslän

Det osteologiska materialet härrör sex olika platser inom fornlämningen Uddevalla 191, Gamla Träbron, Kv. Wägge 11, Oklart varifrån, S:t Mikaelsgatan–Asplundsgatan, S:t Mikaelsgatan–Asplundsgatan–Hötorget (=Aschebergsplatsen?) och Strömbergsgatan.

Materialet består uteslutande av obrända djurben, och är fördelat på 13 fyndposter. Totalt har 53 fragment om 998 gram analyserats. Identifierat till art och benslag är 31 fragment (58,5 %) om 813,8 gram (81,5 %). Resterande material har endast identifierats till däggdjur, och i vissa fall även till benslag. Resultat 1) UM 57.5.4, Uddevalla, Gamla Träbron Får (Ovis) – Strålben (radius), vänster (sinister), 1 ben (hel), 26 gram. Fastväxta

ledändar (epifyser). Benets längd, 15 cm. Ålder: > 2,5 år (Vretemark 1997:41). Mankhöjd: 60,3 cm (Teichert 1975).

2) UM 29287, Kv. Wägge 11 Får/Get (Ovis/Capra) – Lårben (femur), vänster, 1 ben (hel), 32,5 gram. Saknar alla

ledändar. Ålder: < 3,5 år (Vretemark 1997:41).

3) UM 28718, Oklar härkomst Nöt (Bos taurus dom.) – Mellanfotsben (metatarsalia), höger (dexter), 1 fragment,

96,5 gram. Fastväxta ledändar. Ålder: > 2 år (Vretemark 1997:41). Slakt-/Styckspår: Benet är kluvet axialt nästan hela vägen till den övre (proximala) ledytan

4) UM 28718, S:t Mikaelsgatan – Asplundsgatan, Schakt B, profil kulturlager II (+1) Svin (Sus scrofa dom.) – Överarmsben (humerus), nedre (distala) delen, 1 fragment,

27,6 gram. Nöt – Korsben (sacrum), 1 fragment, 30,2 gram. Överarmsben, nedre delen, 1 fragment, 67,8 gram. Fastväxt ledände. Ålder: > 1 år

(Vretemark 1997:41).

5) UM 28718, S:t Mikaelsgatan – Asplundsgatan – Hötorget (=Aschebergsplatsen?), Schakt B, profil kulturlager II +1 Älg? (alces alces?) – Överarmsben, 1 fragment, 172,2 gram. Slakt-/Styckspår: Benet är

kapat innanför ledändarna. Nöt – Kindtand 3 (molar 3) i underkäken (mandibula), 8 fragment (samma tand), 27,0

gram. Språngben (talus), 1 ben (hel), 36,3 gram.

Däggdjur – Oidentifierade, 2 fragment, 0,9 gram

Sid 2/3

6) UM 28718, Strömbergsgatan, Schakt B, kulturlager I Får/Get – Armbågsben (ulna), vänster, 1 fragment, 27,3 gram.

Tåben 1 (phalange 1), 1 ben (hel), 2,6 gram. Nöt – Skulderblad (scapula), vänster, 1 fragment, 16,3 gram. Revben (costae), 1 fragment, 10,3 gram. Däggdjur – Rörben (ossa longa), 3 fragment, 64,9 gram Oidentifierade, 6 fragment, 0,4 gram

7) UM 28718, Strömbergsgatan, Schakt A, kulturlager II Nöt – Mellanhandsben (metacarpalia), 1 fragment, 61,4 gram. Fastväxta ledändar.

Ålder: > 2 år (Vretemark 1997:41). Slakt-/Styckspår: Benet är kluvet axialt. Kindtand överkäke (maxilla), 1 tand, 34,6 gram. Däggdjur – Rörben, 1 fragment, 56,5 gram

8) UM 28718, Strömbergsgatan, Schakt A, kulturlager II, sektion 0-3 meter Svin – Överarmsben, nedre delen, vänster, 1 fragment, 32,1 gram. Fastväxt ledände.

Ålder: > 1 år (Vretemark 1997:41). Nöt – Strålben, övre del, vänster, 1 fragment, 48,9 gram. Fastväxt ledände. Ålder: > 1 år

(Vretemark 1997:41). Mellanhands-/-fotsben (metapodalia), lös nedre ledände, 1 fragment, 9,7 gram.

Ålder: < 3 år (Vretemark 1997:41). Däggdjur – Revben, 1 fragment, 4,2 gram

9) UM 28718, Strömbergsgatan, Schakt A, kulturlager I+II Get (Capra) – Mjölktand pd4, 1 fragment, 3,8 gram. Nöt – Mellanhands-/-fotsben, nedre del, 1 fragment, 15,8 gram. Fastväxt ledände.

Ålder: > 2 år (Vretemark 1997:41). Däggdjur – Oidentifierad, 1 fragment, 0,5 gram.

10) UM 28718, Strömbergsgatan, Schakt A, kulturlager I, sektion 5-7 meter Nöt – Strålben, nedre delen (med sammanväxt armbågsben), 1 fragment, 32,5 gram.

Fastväxt ledyta. Ålder: > 3 år (Vretemark 1997:41). Slakt-/Styckspår: Benet är kluvet axialt

Däggdjur – Kota (vertebrae), 1 fragment, 9,0 gram.

11) UM 28718, Strömbergsgatan, Schakt A, kulturlager I, sektion 0-3 meter Däggdjur – Revben, 3 fragment, 14,4 gram.

Rörben, 1 fragment, 9,7 gram.

12) UM 28718, Strömbergsgatan, Schakt B, kulturlager II Däggdjur – Oidentifierade, 2 fragment, 23,4 gram.

13) UM 28718, Strömbergsgatan, Schakt B, kulturlager I Fågel (Aves sp.) – Rörben, 3 fragment (samma ben), 2,4 gram. Däggdjur – Oidentifierad, 1 fragment, 0,3 gram.

Sid 3/3

Diskussion Arterna som identifierats i detta benmaterial är: Får, Get, Får/Get, Svin, Älg?, Nöt och Fågel. Av de benslag som identifierats härstammar majoriteten av benen från extremiteterna, medan kraniet och bålen underrepresenterade. Arterna tillsammans med benslagsfördelningen tyder på att materialet har utgjort delar av hushållsavfallet samt att slakten och styckningen troligen skett på annan plats, alternativt att man endast införskaffat de delar av djuren man velat ha. Hade detta material även innehållit slakt- och styckresterna skulle den anatomiska fördelningen sett anorlund ut.

Med tanke på närheten till havet är det något oväntat är det att det inte finns några fiskben i materialet. Troligen beror detta på utgrävningsmetodiken snarare än att det inte funnits fiskben på de sex utgrävda platserna. Eftersom det finns fågel och troligen älg i materialet visar det på att man nyttjat de vilda resurserna i området. Det verkar således logiskt att även havet borde ha nyttjats även om fiskben inte finns representerat bland benmaterialet som analyserats här. De slakt-/styckspår som noterats på benen utgörs till stor del av att benen har kluvits axialt, vilket är ett vanligt förfarande för att få ut märgen. Inga märken/rester som kan härleda till hantverk har noterats bland benen, vilket styrker tolkningen av benen som hushållsavfall. Åldersfördelning i materialet tyder på att djuren slaktats när de varit något äldre. Bland de ben som har kunnat åldersbedömmas har de flesta benen varit fullt utvecklade och således haft minst ett år på sig att växa innan det varit dags för slakt. Källor Teichert, M. 1975. Osteometriche zur Berechnung der Widerristhöhe bei Schafen. Ur: Archaeozoological Studeis. Red. Clason, A. T. Amsterdam Vretemark, M. 1997. Från ben till boskap, Kosthåll och djurhållning med utgångspunkt i medeltida benmaterial från Skara, Del 1. Akademisk avhandling för filosofie doktorsavhandlin, Stockholms universitet 1997. Skaraborgs Länsmuseum. Sid 41.

Bilaga 7. Vedanatomisk analys av ved- och träkolsprover från FU Uddevalla 191, Aschbergsplatsen och Jörgens gränd. Thomas Bartholin, Scandinavian Dendro Dating.

Wentorf, den 4. Januar 2013. Niklas Ytterberg, Bohusläns Museum Vedanatomisk analyse af 6 ved- og träkulsprover fra FU Uddevalla 191, Bohuslän. Aschebergplatsen, schakt 2, S12 kulturlager, PK 1199: Meget få og meget små stykker träkol, som også er for små til at analysere. Jeg finder det tvivlsomt om de er egnede til datering! Aschebergplatsen, schakt 3, ruta 1, S22 kulturlager, PK x: < 1 ml ej rent kol. 2 stk. = alle, analyseret med fölgende resultat: 2 stk. Juniperus communis, en, fra grene. C-14-prov: 1 stk. Juniperus communis, en, med egenalder, som skönnes at väre max. 10 år. Aschebergplatsen, schakt 3, S16 mörkt lager, PK 1296: Ca. 25 ml ej rent kol. 12 stk. = alle, analyseret med fölgende resultat: 12 stk. Picea abies, gran, fra unge stammer. C-14-prov: 1 stk. Picea abies, gran, med egenalder, som skönnes at väre max. 10 år. Aschebergplatsen, schakt 4, S25 sättlager, PK 1301: Meget få og meget små stykker träkol, som også er for små til at analysere. Eller er det endast svartfärget jord? Jeg finder det tvivlsomt om de er egnede til datering! Jörgens gränd, schakt 1, S44 kista, trärester, PK 1452: Ca. 10 ml ej rent ved. 1 stk. = alla, analyseret med fölgende resultat: 1 stk. Pinus sp., tall, fra ung stamme. C-14-prov: 1 stk. Pinus sp., tall med egenalder, som skönnes at väre max. 30 år. Jörgens gränd, schakt 1, S36 fyllning/skelettgrav, PK 1356: Ca. 5 ml ej rent kol. 11 stk. = alle, analyseret med fölgende resultat: 11 stk. Picea abies, gran, fra unge stammer. C-14-prov: 1 stk. Picea abies, gran, med egenalder, som skönnes at väre max. 30 år. C-14-proverne sendes dd. Faktura bif. Med venlig hilsen Thomas Bartholin, Am Haidberg 18 D 21 465 Wentorf bei Hamburg.

Bilaga 8. Resultat av 14C-datering av obränt ben från FU Uddevalla 191, Bäve kyrkogård. Uppsala universitet, Tandemlaboratoriet.

Uddevalla 191 Konserveringsrapport

Uddevalla 191

Uddevalla kommun

Sara Gainsford

Studio Västsvensk Konservering

VA 00888-2012

Bilaga 9. Uddevalla 191. Konserveringsrapport. Sara Gainsford, SVK.

Uddevalla 191 Konserveringsrapport

Tekniska och administrativa uppgifter

Västarvet dnr: VA 00888-2012 Västarvet pnr: 11059 Länsstyrelse: Västra Götaland, Vänersborg. Handläggare: Susanne Axelsson

Länsstyrelsens dnr: 431-18010-2012

Län: Västra Götalands län Kommun: Uddevalla kommun Socken: Uddevalla socken Fastighet: Uddevalla 191 Uppdragsgivare: Bohusläns Museum Projektansvarig: Niklas Ytterberg

Författare: Sara Gainsford Grafisk form och Layout: Västarvet Omslagsbild: foto taget av Peter Ahlberg, fotot mynt s22 Västarvet Studio Västsvensk Konservering Gamlestadsvägen 2-4 Hus B2 415 02 Göteborg Telefon 031-63 70 00 Fax 031-707 03 26 Hemsida www.vastarvet.se, www.svk.com

Uddevalla 191 2013

Studio Västsvensk Konservering 1

Innehåll

Konserveringsrapport..............................................................................2

Syfte.....................................................................................................2 Tillstånd/kondition ................................................................................2 Konservering........................................................................................2 Slutsats, resultat och diskussion ..........................................................3 Råd och anvisningar om förvaring och hantering .................................3

Figurförteckning ......................................................................................3

Uddevalla 191 2013

Studio Västsvensk Konservering 2

Konserveringsrapport Myntet (S22) påträffades vid en arkeologisk förundersökning av Uddevalla 191 i Bohuslän. Undersökningen utfördes av Bohusläns Museum. Konserveringsåtgärder utförs med utgångspunkt i internationell forskning och praxis gällande utrustning, kemikalier och material som anpassats för konserveringsområdets behov. Alla åtgärder syftar till att föremålet skall kunna studeras, hanteras och bevaras på bästa sätt. Rapport, bilder samt röntgenfotografier medföljer föremålet.

Syfte

Syftet med konserveringen är att rengöra och stabilisera myntet. Konserveringen syftar även till att fortsätta den arkeologiska undersökningen och att dokumentera och frilägga informa-tionsbärande ytor, fokus läggs på att ta fram en eventuell prägling. Härigenom göra det till-gängliga för vidare forskning och förvaring alternativt exponering.

Tillstånd/kondition

Myntet var helt torrt vid mottagandet och har en stabil metallisk kärna. Originalytan med präglingen är genomkorroderad och består av ljusgröna mycket porösa samt hårdare mörk-gröna kopparkarbonater som underlagras av ett porigt, röd-brunt, hårt kupritlager. Präglingen saknas i detta lager.

Myntet har röntgats med hjälp av röntgenkabinettröntgen; HP Faxitron series, mod 4385517, för identifikation och/eller tillståndsbedömning innan konservering påbörjades.

Röntgenplåt Strömstyrka Spänning Tid Avstånd från röntgenkälla

nr. mA kVp sek cm

1 3 110+blyficka 30 50

Konservering

Ett tunt lager av jord och smuts avlägsnas med hjälp av mjuk pensel och avjoniserat vatten, delar av pulvrig originalyta faller. Försiktig framrensning sker med hjälp av mjuk pensel. Torkning i ugn vid ca 50oC sedan ytbehandlas föremålet med mikrokristallint1 vax som värms in med hjälp av varmluftspistol för att stabilisera de lösa fragmenten samt ge ett skyddande ytskikt.

1 Carbona nr 3971

Uddevalla 191 2013

3

Det konserverade föremålen förpackas i syrafritt material avsett för transport och magasine-ring. Föremålet stöds upp med formskuren Neopolen som är en polyetenprodukt känd för att ha bra åldringsegenskaper.

Slutsats, resultat och diskussion

Myntet var väldigt nedbrutet men trots detta har man kunnat få fram daterande information. Vikt efter konservering var 7,6812g och diametern mellan 30,3-30,4 mm. Två korslagda pilar syns inom en slät linje. Enligt arkeolog Niklas Ytterberg rör det sig om en ½ skilling präglad någon gång mellan 1819-1830 under Karl XIV Johan.

Råd och anvisningar om förvaring och hantering

Kopparlegeringar är som regel relativt stabila men bör förvaras vid en relativ luftfuktighet runt 20% som inte fluktuerar över dygnet.

Hantering av arkeologiska föremål bör alltid ske med handskar för att undvika att skadlig handsvett och smuts hamnar på föremålen, vilket påskyndar nedbrytningen. Var försiktig så att inte bomullshandskar fastnar i utstickande delar. Konservering bromsar den naturliga nedbrytningen men kan aldrig avstanna den helt. Var därför noga med att kontrollera föremålens kondition med jämna mellanrum och kontakta en konservator för konsultation eller konservering om föremålen ändrar utseende eller behöver vård.

Figurförteckning Fig.1. Frånsida med korslagda pilar Fig 2. Åtsida, saknar synlig prägling

Fig.1. Frånsida med korslagda pilar

Fig 2. Åtsida, saknar synlig prägling

Stratigrafisk beskrivning, förundersökning i form av schaktningsövervakning, RAÄ Uddevalla 191:1Ledningsbyte i S:t Mikaelsgatan mmFältarbetstid: 2013-05-28–06-13Ansvarig arkeolog: Niklas Ytterberg

Schaktningsövervakningen skedde etappvis i sektioner, vanligen omkring 6 meter i taget. VA-schaktet var normalt 1,5–1,8 meter djupt och ca 3 m brett. Schaktets löpmeter 0 räknas från Träbron och därefter ökande söderut. Dokumentationen skedde vanligen i form av rensning av schaktets östra långvägg, fotografering (översikt och detaljer) samt beskrivning. Ett urval representativa fynd har insamlats från daterbara lager/konstruktioner. Schaktets utsträckning och bevarade kulturlager har mätts in med GPS.

Nyckel: A = avsatt, M = äldre markyta, O = omrört, PF = påfört, R = recent, FL = fyllnads-/utjämningslager, KL = kulturlager, RL = raseringslager, S = störning, UG = undergrund

BeskrivningStratigrafisk beskrivning, räknad från dagens markyta. Notis: Lager 4 karakteriseras som påfört skalgrus.

Löpmeter 0–15Recenta fyllnadslager och ingen lera i botten. Troligen urschaktat i samband med senaste ombyggnationen av Träbron ca 1950. Jfr. foto 1, 148-153.

Löpmeter 20–241. asfalt (R PF)2. grå bergkross/krossgrus (R PF)3. ljusbrun sättsand med gatstenar i övre delen (0,05-0,25 m st) (PF)4. brun sand med molluskskal, trärester och träkol. Andelen brun sand med organiska rester (4) ökar söderut (FL)7. blågrå varvig siltig/sandig lera med enstaka stenar (UG)Foto: 1-2 översikt, 3-5 detaljer, 6 arbetsbild.

Löpmeter 25,9–31,81. asfalt2. grå bergkross/krossgrus (R PF)3. ljusbrun sättsand med gatstenar i övre delen (PF)

4. brun sandig silt med molluskskal och trärester (FL)6+7. övergående i blågrå sandig/siltig lera med trärester (UG)Foto: 7-8 översikt, 9-11 detaljer.

Löpmeter 28,1–31,81. asfalt2. grå krossgrus (R PF)3. ljusbrun sättsand med gatstenar i övre delen (PF)4. grå sand med molluskskal (FL)6. övergående i mörkgrå varvig siltig sand med trärester (UG)7. övergående i blågrå sandig/siltig lera med trärester och sandlinser (UG)Foto: 11-12 detaljer.

Löpmeter 31,8–351. asfalt2. grå krossgrus (R PF)3. ljusbrun sättsand med gatstenar i övre delen (PF)4. brungrå sand, nedtill med molluskskal (FL)6. grå varvig sand (UG)7. blågrå siltig/sandig lera med trärester (UG)Foto: 13-14 översikt, 15-16 detaljer.

Efter löpmeter 35 en avstickare österut till Gröna villan (foto 14, 16-18, 23).

Löpmeter 37,3–40,51. asfalt2. grå krossgrus (R PF)3. ljusbrun sättsand med gatstenar i övre delen (PF)4. brungrå till beige grusig sand med mollusker (FL)5. grå finsand med kolstänk och träkol (UG)6. brun varvig sand (UG)7. blågrå siltig lera (UG)Foto: 17-18 översikt, 19-20 detaljer.

Efter löpmeter 40,5 avstickare för dagvattenbrunnar åt V och Ö (foto 20-24, 26-27).

Löpmeter 42,1–49,3Djup 1,50-1,60 m.1. 0,05 m asfalt2. 0,03 m grå krossgrus (R PF)3. 0,15 m brun sättsand med gatstenar i övre delen, noterat tunt lager grå sand i överskiktet

Bilaga 10. Stratigrafisk beskrivning, schaktningsövervakning i S :t Mikaelsgatan mm.

mellan gatstenarna, sättsand både över och fr.a. under gatstenslagret (PF)4. 0,15 m brungrå-beige grusig sand med mollusker (FL)5. 0,22 m grå finsand med kolstänk, träkol, träflis, med delvis bevarad lins av dåligt bevarat trä och träkol (0,01-0,02 m tj, se foto 34-35) (UG)6. 0,10 m brun-gråbrun varvig sand (UG), överst med tunn lins med trärester (0,005 m tj, se foto 32-33)7. 0,8 + m omväxlande blågrå siltig lera med sandlinser (UG)Foto: 21-25, 33, 154 översikt, 26-32, 34-35 detaljer, 154 arbetsbild.

Löpmeter 49,3–57,11. asfalt2. grå krossgrus (R PF)3. ljusbrun sättsand med gatstenar i övre delen, innehållande tunt lager grå sand i överskiktet mellan gatstenarna (PF)4. gråbrun sand med kolstänk och något mollusker, med siltiga linser (FL)5. övergående i grå finsand med träkol och molluskskal, minskande från 0,15-0,20 m i N till 0,05 m i S (UG)6. brun varvig sand (UG)7. övergående i blågrå siltig lera (UG)Foto: 36-41, 154 översikt, 43-48 detaljer, 42, 154 arbetsbild.

Efter löpmeter 57 flera brunnar, urschaktat större parti (foto 40-41).

Löpmeter 60,8–66Djup: 1,50 m i N, 1,70 m i S.1. asfalt2. grå krossgrus (R PF)3. ljusbrun sättsand med gatstenar i övre delen (PF)5+6. gråbrun till grå spräcklig lerig silt, med skikt av brun sand (UG), nedåt övergående i7. blågrå siltig lera (UG)Löpmeter 61,8–63,2 på djup 0,65–1,35 m: recent störning äldre dagbrunn (foto 51-53) (R S)Löpmeter 64,1–65,8 på djup ca 1,10 m: stenar i övergång lerig silt/siltig lera (5/6-7), dock utan recenta störningar ovan (foto 53-54). Troligen ingrävd från sidan (R S)Foto: 49-50 översikt, 51-53 detaljer, 54 arbetsbild.

Löpmeter 67,1–70,9Djup: 1,70 m (i S)1. asfalt2. grå krossgrus (R PF)3. ljusbrun sättsand med gatstenar i övre delen (PF)6. brun spräcklig sandig silt (UG)5. grå silt (UG), nedåt övergående i6+7. skiktad grå/blågrå siltig lera med sandlinser (UG)Löpmeter 67,1–67,6 (skuren i N): nedgrävning med fyllning av silt med kolfläckar, ett rött rostigt band med mycket kol efter rör (se foto 58), särskilt mycket kol vid störning i N (R S)Löpmeter 70,3–? (mot S): störning nedgrävning för höganäsrör (R S)Foto: 56-57 översikt, 58-59 detaljer.

Efter löpmeter 71 anslutning till fastigheten ”Gula villan” i Ö och två gatbrunnar på V sidan (foto 55, 56-57, 59-61.

Löpmeter 77–86,3Djup: 1,80 m1. asfalt2. grå krossgrus (R PF)3. ljusbrun sättsand eller grus med gatstenar i övre delen (PF)17. bevarad ficka på löpmeter 82,3–82,85: 0,07 m tjock äldre matjord/markhorisont(?), innehållande gråbrun-beige siltig sand med kolbitar (se foto 72-73) – djup från överkant till markyta 0,45 m (M)6. brun spräcklig sandig silt (UG)5. grå finsand (UG)6. blågrå lerig silt (UG)5. grå sand med kolbitar och kolstänk (UG)7. blågrå siltig lera (UG)Foto: 61-64 översikt, 65-71 detaljer.

Löpmeter 86,6–98,61. asfalt2. grå krossgrus (R PF)3. ljusbrun sättsand eller grus med gatstenar i övre delen (PF)6. brun silt. Från löpmeter ca 97,1 söderut smärre sotiga fläckar i övergången mellan sättsand (3) och silt (6) (UG)5. grå sand med kolstänk (UG)7. blågrå siltig lera (UG)Löpmeter ca 90,8–94,6: störning grusigt lager med någon gatsten, ca 0,80 m djup, recent lednings-/

brunnsgrävning? (se foto 78-80) (R S)Löpmeter ca 92,7–93,2: ytlig recent störning genom gatstenen under asfalten (foto 79) (R S)Från löpmeter 98,4– (mot S): nedgrävning/störning med äldre gatsten(?) och annan lagerföljd (foto 83) (S)Foto: 74-83 detaljer.

Löpmeter 98,6–112,3 (fram till Jörgens gränd)1. asfalt2. grå krossgrus (R PF/PF)3. ljusbrun sättsand eller grus med gatstenar i övre delen (PF)6. brungrå sandig silt (UG)7. blågrå siltig lera (UG)Löpmeter 98,6–100,6: störning med brun sand med gatstenar (såväl runda som huggna). Från 0,45 m djup under sättsanden (lager 3) till ca 1,50 m djup. Se foto 95 (R S)Löpmeter 108,7 – 110,7: 0,05–0,15 m tjock störning med mörkbrun hårt packad sand. Innehåller molluskskal. Under finns ett tunt lager sättsand, samt mer ovanpå. Störningen grävd genom sättsanden (lager 3), gatstenarna är borta här. Se foto 94, 96-100 (R S)Foto: 84-93 översikt, 94-100 detaljer.

Löpmeter ca 107–108 (OBS! V sidan av S:t Mikaelsgatan, mitt för fastigheten S:t Mikaelsgatan 4-6, kv. Wägge)Djup: 1,85 mIntakt stratigrafi mot V:2. 0,25–0,30 m trottoarsten i grå krossgrus (R PF)3. 0,11–0,20 m brun sättsand (PF)4. 0,07–0,18 m skalgrus med mycket molluskskal, tegelkross, träkol, flinta (FL)9. 0,07–0,14 m övre kulturlager av mörkgrå sandig silt, med träflis, träbitar, yngre rödgods, järnbitar, träkol, tegelkross, småsten. I botten mot underliggande lager träbitar (A/O KL)10. 0,07–0,14 m grå siltig lera (PF)11. 0,07 – 0,09 m undre kulturlager av komprimerad mörkgrå sandig silt, med djurben, träflis, träkol, yngre rödgods (A KL)6. 0,07 m grå till gråbrun silt (UG)7. gråblå siltig lera (UG)Foto: 106-109 översikt, 110-115 detalj, 105, 146 arbetsbilder

Löpmeter 115,0–116,8 (hörnet vid nedersta fastigheten på Jörgens gränd)

Östra delen (nedersta delen av Jörgens gränd)Djup: Ca 1,25 m2. 0,10 m kullersten och grus (PF)3. 0,05–0,10 m brun sättsand (PF)12. brun sand, se stenpackning/fundament nedan, nedgrävd genom lager 9 och 11, längs en 0,4 m lång del av profilen ned till 0,4 m under markytan 9. 0,30 m övre kulturlager, mörkgrå sandig silt, med tegelkross, djurben, träbitar (A/O KL)11. 0,03–0,08 m undre kulturlager, mörkgrå sandig silt, med yngre rödgods, djurben, molluskskal, tegelkross, vilar direkt på brädgolv (A KL)13. brädgolv(?): åtminstone två parallella brädor, ca 0,16 m breda, 0,025 m tjocka, okänd längd, avgrävda. Brädorna vilar på:14. Ca 0,04 m gråblå lera, troligen uppkastat från lager 7 (PF)6. 0,30–0,35 m spräcklig grå, styv lera (UG)7. Blågrå lera (UG)Stenpackning/fundament bestående av ca 7 stenar, ca 0,20 m stora (se foto 121-123, 130), med brun sand mellan. Äldre murfundament jämte hörnet på nedersta fastigheten av Jörgens grändFoto: 116-118, 133, 147 översikt, 119-124, 129-130 detaljerVästra delen (korsningen S:t Mikaelsgatan–Jörgens gränd)Djup: ca 1,0 m2+3. 0,22–0,31 m kullersten, i V delen storgatsten (0,15 m st) i brun sättsand (PF)9. 0,14–0,28 m övre kulturlager, mörkgrå sandig silt, med tegelkross, träkol, träbitar, stenar (upp till 0,20 m st), djurben och pinnar. Uttunnande till tunn lins, 0,01–0,02 m tj, mot gatan i V (A KL)16. 0,10–0,60 m (uttunnande mot V ca 0,10–0,15 m tj) grå spräcklig siltig lera, med träkol, djurben, kritpipor, järnspikar mm. (O FL/KL)13. brädgolv(?). Horisontellt lagda brädor samt en kantställd, 0,25 m breda, 0,025 m tjocka, bevarade till ca 0,90 m längd. I anslutning till detta läderspill, yngre rödgods, djurben/djurtand14. 0,05 m ljus silt under golvet (PF)6. grå spräcklig siltig lera (UG)Foto: 116-118, 133, 147 översikt, 123-129 detaljer

Vattenledningsschakt i cykelväg: Nollpunkt 2 m SSV hörnet fastigheten Asplundsgatan–S:t Mikaelsgatan, sedan 12 löpmeter åt SVDjup: 1,10–1,35 m1. 0,05 m asfalt (i NÖ trottoarkant med asfalt under)

2. 0,10 m grå krossgrus (längst i SV istället 0,35 m rätt grovt grus/sand) (R PF)3. 0,10–0,25 m (tjockast i SV) ljusbrun sand (PF)15. brungrå sand med linser av ljusbrun sand (PF)16. ca 0,20–0,60 m omrörd lera med molluskskal och omblandade kulturlagerrester (tjockast i NÖ), innehåller träkol, tegelkross, etc. (O FL/KL)11. ca 0,05–0,20 m kulturlager av mörkgrå humös sand med trärester, träkol, tegelkross, djurben, fönsterglas, porslin, yngre rödgods, murbruk, molluskskal etc (A KL)13. i övergången till lager 7 längst i SV, två brädor nedgrävda plant (se foto 144-145)7. blågrå till blågrön lera (UG)Foto: 132, 134, 146, 155 översikt, 135-145 detaljer, 132, 146 arbetsbilder (från SV mot NÖ)

Övriga iakttagelser: Korsningen S:t Mikaelsgatan–S. Hamngatan (N om Aschebergsplatsen)Två stratigrafiskt åtskilda stenläggningar noterades Grävmaskinist David Johansson i sidoschaktet närmast N änden av Sagaplan ned mot S. Hamngatan (meddelat 23/6 2013). Den övre stenläggningen (lager 19) bör vara samma som påträffades vid FU hösten 2012, gatu-/torgytan benämnd G3. Den undre antas vara identisk med en gatusträckning på 1700-talskartorna, fram till föregångaren till Träbron.Schaktdjup ca 1,40 m. Stratigrafi:1. Asfalt4. Ca 0,6-0,7 m fyllnadslager18. stenläggning19. ca 0,3-0,4 m mörkt ”svart” lager = kulturlager(?)20. stenläggning av äldre gatsten5/6. Steril sand (UG)Den undre stenläggningen fortsatte in i schaktkanten västerut på S. Hamngatan, i övrigt avgränsades den av VA-schaktet i S, N och Ö. I söder var det helt omrört (mot Aschebergsplatsen). En ungefärlig begränsning för den undre stenläggningen är inmätt med GPS.

Bilaga 11. Schaktbeskrivning, Strömberget 6.

Scha

kt n

rLä

ngd

(m)

Bre

dd (m

)D

jup

(m)

Yta

(m2 )

Lage

rföl

jd (m

)Ko

nstr

ukti

oner

Fynd

Anm

ärkn

ing

S12,

51,

61,

34,

14

(1) 0

-0,1

5 br

unjo

rd

(2) 0

,15-

1,2

lerig

silt

med

in-

klus

ione

r av

skal

grus

, ned

åt

allt

lerig

are

(3) 1

,2- l

era

0-0,

6 m

: yng

re rö

dgod

s, d

elvi

s m

ed g

la-

syr/

slip

, tre

fots

gryt

or, f

at, o

ljela

mpa

?;

yngr

e st

engo

ds (t

yp H

ögan

äs);

flin

tgod

s;

plan

glas

(mod

ell ä

ldre

); os

tron

; ben

; gla

s;

spik

ar m

m.

0,6-

1,0

m: y

ngre

rödg

ods,

del

vis

med

m

örk

blyg

lasy

r el.

invä

ndig

gla

syr,

gryt

or,

ev s

kåla

r; st

engo

ds (r

enäs

sans

typ)

; en-

kupi

gt t

akte

gel;

kritp

ipss

kaft

; pla

ngla

s m

m.

0,9-

1,2

m: y

ngre

rödg

ods,

gla

syr/

järn

-ha

ltig

alt

vit

slip

, skå

lar,

fat,

gryt

or; fl

int-

gods

; yng

re s

teng

ods

(typ

Hög

anäs

); vi

t-br

änna

nde

gods

; pla

ngla

s; k

ritpi

pssk

aft;

glas

; sin

trad

brä

nd le

ra (d

elvi

s se

kund

ärt

brän

d).

Skal

grus

et fö

reko

m d

els

i lin

ser,

dels

sta

rkt

uppb

land

at.

Fynd

gen

erel

lt i h

ela

stra

ti-gr

afin

dess

utom

: trä

kol,

trä,

jä

rnfö

rem

ål, t

egel

kros

s,

sten

ar, p

orsl

in, m

urbr

uk, k

a-ke

l, dj

urbe

n.

S22,

71,

60,

854,

72

(1) 0

-0,2

0 br

unjo

rd

(2) 0

,20-

0,65

bru

ngrå

lerig

silt

m

ed in

klus

ione

r av

skal

grus

(3

) 0,6

5- b

lågr

å br

unsp

räck

-lig

lera

Lage

r 2: y

ngre

rödg

ods,

gry

tor,

fat;

flin

t-go

ds; p

orsl

in; s

pika

r.Sp

orad

iskt

med

fynd

.

S31,

81,

6-1,

950,

45-

0,60

3,42

(1) 0

-0,1

0 br

unjo

rd

(2) 0

,10-

0,14

m b

rung

rå s

and

(3) 0

,14-

0,37

mör

kbru

n hu

-m

ös s

and

med

ska

lrest

er, n

gt

mur

bruk

(4

) 0,3

7- m

örkb

run

hum

ös

sand

med

ngt

ska

lrest

er

A1,

ste

nlag

d gå

ng m

ella

n la

-ge

r 3 o

ch 4

Lage

r 2: y

ngre

rödg

ods,

del

vis

med

ut-

förli

g de

kor i

pip

lers

glas

yr, s

kål,

kruk

a,

fat;

yngr

e st

engo

ds; fl

intg

ods;

mur

bruk

; te

gel.

Lage

r 3: y

ngre

rödg

ods,

gry

ta, ä

ven

frag

-m

ent

av k

ärl m

ed ru

llstä

mpe

ldek

or; y

ng-

re s

teng

ods;

flin

tgod

s; g

las;

teg

el; t

räko

l.

I lag

er 2

finn

s le

rgod

s m

ed

glas

yr s

om ä

r sek

undä

rt

brän

d.

Prov

stic

k ne

d til

l 0,7

5 m

dju

p,

fort

satt

bru

n si

lt m

ed få

fynd

.

Bilaga 12. Anläggningsbeskrivning, Strömberget 6.

Anläggningsnr Schaktnr Typ Längd (m) Bredd (m) Beskrivning Fynd Anmärkning

A1 S3Stenlagd gångväg

Minst 12 m 1,3 m

Vällagd, enskiktad gångväg bestående av 0,10-0,30 m stora stenar, vanligen ca 0,20 m, som var lagda med flatsidan uppåt.

-Anlagd i riktning mot husets nuvarande ingång men för-skjuten mot väster.

Bilaga 13. Fyndlista, S :t Mikaelsgatan mm ( UM nr 29 515 ).

Fnr Kontext Antal Sakord Material Anmärkning

1 S:t Mikaelsgatan löpmeter 108 2 Kärl Yngre glaserat rödgods Övre kulturlager, 0,65 m djup

2 S:t Mikaelsgatan löpmeter 108 1 Fat Yngre glaserat rödgods Undre kulturlager, 0,90 m djup

3 Jörgens gränd, löpmeter 116 4 Kritpipa LeraStämpel ”I A” på klacken, undre kulturlager, 0,65 m djup

4 Jörgens gränd, löpmeter 116 1 Gryta Yngre glaserat rödgods Undre kulturlager, 0,70 m djup

5 Asplundsgatan-S:t Mikaelsgatan 2 Gryta Yngre glaserat rödgods Kulturlager, 1,0-1,1 m djup

6 Asplundsgatan-S:t Mikaelsgatan 1 Fat Kinesiskt porslin Kulturlager, 1,0-1,1 m djup

7 Asplundsgatan-S:t Mikaelsgatan 1 Fat Fajans Kulturlager, 1,0-1,1 m djup

Bilaga 14. Fyndlista, Strömberget 6 ( UM nr 29 513 )

Fnr Kontext Antal Sakord Material Anmärkning

1 Schakt 1: 0-0,6 m 2 Skål Fajans En skärva med dekor

2 Schakt 1:0,6-1,0 m 4 Grytor/skålar Yngre glaserat rödgods Ett rörskaft

3 Schakt 1:0,6-1,0 m 1 Kärl Stengods Renässanstyp

4 Schakt 1:0,9-1,2 m 5 Skålar/fat/grytor Yngre glaserat rödgods Delvis med vit slip

5 Schakt 1:0,9-1,2 m 1 Kärl Vitbrännande gods

6 Schakt 3: lager 2 1 Skål Yngre glaserat rödgods Dekor i piplersglasyr

7 Schakt 3: lager 3 2 Gryta Yngre glaserat rödgods Ett rörskaft

Lämningar från 1700-tal

i centrala Uddevalla

Arkeologiska förundersökningarUddevalla 191:1, Stadskärnan 1:222, Strömberget 6 m.fl. Uddevalla socken och kommunNiklas YtterbergBohusläns museumRapport 2014: 28

Documents

Lämningar från 1700-tal i centrala Uddevalla. Arkeologiska förundersökningar