Öka resandet och minska kostnaderna - Ingen motsättning

Öka resandet och minska kostnaderna

– Ingen motsättning

Stockholm 2015-10-15

Torbjörn Eriksson Urbanet AB

www.urbanet.se

Problem I. Ökade kostnader utan motsvarande resandeökningarII. Traditionella angreppssätt, faktorer som har stor

betydelse för kunderna saknas/ används inte i dagens modeller• Trängsel/ komfort • Pålitlighet/ rätt tid• Nöjdhet

III. Marknadspotentialen uppmärksammas inte

Nuläge / utveckling

Kostnader / produktionMarknadspotentialenPriset

Källa: Bo Legeruis, SKL, (Sve kommun & landstingsförbund)Föredrag: K2/VTI , Stockholm 15 okt 2013

NK Totalt - - - är den totala kostnadsutveckling för kommuner & landstings verksamheter.Notera, kollektivtrafiken som enskild bransch är den verksamhet vars nettokostnad ökar mest.

5

Exempel Stad i Mälardalen Stadsbussutbudet har ökat med 65 %, samtidigt har resorna ökat med 17 %

Potential & Värderingar Kunder och potentiella

Resefrekvens med RKTM per länPotentialen är ungefär 50 % överallt förutom i Stockholm

Potentialen

Bas: intervjuer för resp. RKTM under helår 2013 från Kollektivtrafikbarometern.

Ca 30 % motsvarar ca 400 000 vuxna i Sthlm län

Tidserie prisvärdhet Kollektivtrafikbarometern 2009-2013

Bas: Kollektivtrafikbarometern, 2009 till 2013

2009 2010 2011 2012 20130%

10%

20%

30%

40%

50%

60%52%

49% 50% 48% 47%

39% 36% 37% 36% 36%

28%25% 23% 22% 22%

Frekventa resenärer (betyg 4+5) Sällanresenärer (betyg 4+5) Reser aldrig(betyg 4+5)

3,5 miljoner invånare upplever inte kollektivtrafiken som prisvärd, varav Ca 800 000 bor i Stockholm län Ca 600 000 bor i Västra Götaland Ca 500 000 bor i Region Skåne

Huvudproblem = kollektivtrafikens marknadspotential !

Urbanet lokala tidsvärden

Tidsvärden för kollektivresenärer

Restid ombord med sittplats i Sverige och Norge

0

20

40

60

80

100

23

6452

81

64

37 38 4355

Urbanet lokala tidsvärden

Kronor per timme

Potentiella kunder har högre tidsvärden än dagens frekventa kollektivtrafik kunder

• De ställer högre krav till att komma fram snabbt• De kräver ett bättre kollektiv-

trafikutbud för att tänka sig att resa

Uppsala Tä-tort

Stockholm Stavanger Kristiansand Ålesund0

20

40

60

80

100

120

23

64 66

3641

33

10596

63

103

Tidsvärde av restid ombord med sittplats

Befintliga kunder Potentiella resenärer

Kron

or p

er ti

mm

e

Eksempel fr Norge: Effekt på efterfrågan genom ökad 20% framkomlighet

• Medelvärden av tidsvärden – (kan) innebära att investeringar/ åtgärder över-/ eller undervärderas

Oslo/Akershus Kristiansandområdet0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

18%16%

26%

10%

Effekter på efterfrågan av 20% ökad framkomlighet

(inkl. Synergieffekter av minskad trängsel / ökad pålitlighet (minskade förseningar)

Nasjonale tidsverdier Lokale tidsverdier

Effekten av Investeringar i storstadsområden underskattas

Tidsvärden Stockholm - bussresenärer

Buss - frekventa kunder

Snittpris för resan24%

Tid till/fr hållplats

16%

Väntetid mellan avgångar18%

Restid med sittplats

21%

Restid med ståplats

4%

Förseningstid5%

Bytestid4%

Bytesmotstånd8%

Vikter för Generalisade resekostnader (GK) för en genomsnittsresa med buss i Stockholm. Frekventa

Kollektivtrafikresenärers tidsvärden

Buss – sällan kunder

Snittpris för resan17%

Tid till/fr hållplats19%

Väntetid mellan avgångar23%

Restid med sittplats

24%

Restid med ståplats

4%

Förseningstid4%

Bytestid4%

Bytesmotstånd6%

Vikter för Generaliserade resekostnader (GK) för en genomsnittsresa med buss i Stockholm. Sällanresenärernas

tidsvärden

Pendeltåg – frekventa kunder

Snittpris för resan27%

Tid till/fr hållplats17%

Väntetid mellan avgångar4%

Restid med sittplats

26%

Restid med ståplats6%

Förseningstid6%

Bytestid5%

Bytesmotstånd9%

Vikter för Generaliserad resekostnader (GK) för en genomsnittsresa i med Pendeltåg i Stockholm.

Pendeltåg – sällan kunder

Snittpris för resan12%

Tid till/fr hållplats36%

Väntetid mellan avgångar4%

Restid med sittplats25%

Restid med ståplats6%

Förseningstid3%

Bytestid4%

Bytesmotstånd9%

Vikter för Generaliserad resekostnad (GK) för en genomsnittsresa med Pendeltåg i Stockholm.

Tidsvärden Stockholm - pendeltåg

Tidsvärdena i Stockholm

• Dagens beslutsmodeller (kan) innebära att effekterna av investeringar i Kollektivtrafik underskattas i Stockolm (eftersom tidsvärden är högre)

• Bussen – restider och väntetider (högre frekvens) måste minska• Frekvens är den viktigaste faktorn att …

• Attrahera nya kunder minskar trängseln i rusningstrafik

• Pendeltåg (”sällan kunderna”) - för lång restid till/ fr station • (bussen går för långsamt)

ProduktutvecklingExempel - Stockholm Innerstad

Hastighet och hållplatsavstånd

Optimala hållplatsavstånd ?

Stationer / Hpl med 300m radieAlla stationer/ hpl i Innerstaden

• «okritisk utval av stationer baserat på SAMPERS

Stationer med 300m radieT-Bana och stomlinjer

• 77 % bor innenfor 300 meters omkrets

Stationer/ hpl med 500m radieT-Bana och stomlinjer

• 97 % bor innenfor 500 meters omkrets

Vad gjorde vi ? • Behöll stomlinjerna 1-4 • Samt behöll ca 7-8 av de tyngsta linjerna (några av de s.k. 70 linjerna

5 min frekvens stora delar av dagen/ minskad väntetidÖkat gångavstånd/ längre avstånd mellan HållplatserOlika scenarios med varierad framkomlighet

Resultat Sthlm innerstad prel. analys 2013• Ökat resande ca. 8-9 % • Minskade kostnader ca. 7-8 %

• Nettoresultat = ca 10-12 % förbättrad ekonomi • Lågt räknat ca 50-60 milj kr

Exempel - framkomlighet Oslo• Oslo spårvagn (Trikken, 2004) – • Förbättrad/ full framkomlighet med 20 % (längre avstånd mellan

Hpl, inga störande bilar och p-platser längs spåren, m.m.) +23 % ökat resande genom 20 % mer produktion0 % kostnader

”Den traditionella prognosen som inte tog hänsyn till trängsel och minskade förseningar förutspådde 4-5 % ökat resande”

Exempel –

Prognoser, våren 2015, från de norska ”BY-miljöavtalen” – nollväxtmålet för bilen”

På uppdrag av Samferdseldepartementen och norska forskningsrådet

Stavanger - Färre linjer och minskad produktion

Stomlinjenät med färre linjer• Behåller linjerna med flest

resande:• Minskar från 87 till 30 linjer

• 40 % minskad produktion• gångavstånd ökar med 10 %

• Möjligt att öka produktion med 65 % på kvarvarande linjer

Förändringar i produktion

Effekt på antal kollektivtrafikresor

Effektivisering Øke frekvensen på rest Fremkommelighet/knutepunkt

-2.4 %

17.8 %

22.9 %

Total förändring i 4 städer/fylken

Effektivisering Øke frekvensen på rest Fremkommelighet/knutepunkt

-0.9 %

7.1 %8.5 %

-2.4 %

17.8 %

22.9 %

-6.3 %

9.5 %

15.9 %

5.9 %

15.9 %17.6 %

Kristiansand Stavanger Ålesund Tromsø

Vilka är de nya kunderna?

Minskade CO2-utsläpp rusningstrafiken (ton/år)

Kristiansand Stavanger Ålesund Tromsø Sum

-425

-1095

-37 161

-1396

-317

-1155

-75 -89

-1636

-359

-1471

-167 -137

-2134

Effektivisering Øke frekvensen på rest Fremkommelighet/knutepunkt

Frekventa bussresenärer Sällanresenärer

Konkurrensindex för resor t/fr centrumzonen i Uppsala tätort för två resenärsgrupper

Från … till centrumCentrum 2,2Nordväst 1,4Nord 1,6Öst 1,4Boländerna 1,5Sävja 1,3Ulleråker 1,4Sunnersta 1,2Gottsunda 1,1Eriksberg/Norby 1,4Flogsta/S-hagen 1,3

Från … till centrumCentrum 2,7Nordväst 1,7Nord 2,0Öst 1,7Boländerna 1,8Sävja 1,7Ulleråker 1,7Sunnersta 1,6Gottsunda 1,4Eriksberg/Norby 1,8Flogsta/S-hagen 1,6

Konkurrensindex för resor t/f centrumzonen i Uppsala tätort – beräknat på: 20 % kortare restid och 25% lägre pris (15 kr)

Frekventa bussresenärer Sällanresenärer

KI per zon CentrumCentrum 0,7Nordväst 0,9Nord 0,9Öst 1,0Boländerna 0,9Sävja 0,8Ulleråker 0,9Sunnersta 0,7Gottsunda 0,8Eriksberg/Norby 1,0Flogsta/S-hagen 0,9

KI per zon CentrumCentrum 0,9Nordväst 1,1Nord 1,2Öst 1,3Boländerna 1,2Sävja 1,0Ulleråker 1,1Sunnersta 1,0Gottsunda 1,0Eriksberg/Norby 1,3Flogsta/S-hagen 1,2

Slutsatser (1)

• Styrkor

• Full framkomlighet och längre avstånd mellan hållplats• Minskar restiden• Minskar användandet av fordon

• Möjlighet att öka frekvensen utan fler fordon• Minskar trängsel (ökad frekvens)• Ökar pålitligheten/ minskar förseningar• Ökar nöjdheten

• Ger ordentligt mycket mer resande & trafik för pengarna

• Svagheter

• Längre gångavstånd• 10 – 15 %

• I stad • ca 50 – 100 meter längre

avstånd dvs. ca 30 sek – 1 minut• Regiontrafik/ landsbygd

• Ca 100- 150 meter längre dvs 1-2 minuter längre

• Några områden måste få ”ersättningstrafik”

Slutsatser (2)• Dagens beslutsmodeller (kan) innebära att effekterna av investeringar i

Kollektivtrafik underskattas i storstadsområden• Modellerna saknar värde för faktorer som har stor betydelse i färdmedelsvalet

• Nöjdhet• Trängsel• Förseningar

• Marknadspotentialen/ ”sällan kunderna” har högre krav på produkten, som idag inte möts• Potentiell resurseffektivitet 10-20 % 1 miljard för SL (?) • Ny prismodell som utgår från ytterligare XXX milj kr

• produktens konkurrenskraft • Prisdifferentierar …

Tack för uppmärksamheten

Torbjörn Erikssonwww.urbanet.se

torbjorn.eriksson@urbanet.se