1

Miljöpartiet i Stockholms

stadS kommunpolitiskA

program

2Foto: folio / Lena Katarina Johansson

3

Miljöpartiet de gröna är ett kon-struktivt och framtidsinriktat parti med politiska idéer för en modern, mänsklig och miljö vänlig stad. Vi formulerar en politik för framtidens Stockholm. I det här programmet presenterar vi våra visioner för Stockholms stad och vad Miljöpartiet de gröna vill genomföra under mandatperioden 2014-2018.

Miljöpartiet har alltid kämpat för alla människors lika rättig-heter och jämställdhet. Vi vill se en stad där alla människor har lika möjligheter att skapa sig ett gott liv. Vi sätter individen i fokus

som en ansvarstagande, aktiv och skapande varelse. Bostad, arbete och goda möjligheter till utbildning är grundstenar för en stad där människor ges många livschanser.

Miljöpartiet vill skapa ett miljö-vänligt Stockholm och ge män-niskor förutsättningar för att leva miljövänligt. Vi vill se en klimatsmart stad med satsningar på förnybar energi, miljöteknik, hållbara bostäder och goda lös-ningar för cyklister, gående och kollektivtrafikanter. Så skapar vi en modern, mänsklig och miljö-vänlig stad.

VÄLKOMMEN TILL MILjÖPARTIET DE GRÖNA

I STOCKHOLMS STAD

–

4

1. Livsmöjligheternas stad 5

2. Den miljövänliga staden 11

3. Den växande staden 19

4. Den barnvänliga staden 25

5. Den moderna staden 29

6. Den hälsosamma staden 35

7. Den klimatsmarta staden 39

8. Den mänskliga staden 42

9. Den kreativa staden 48

INNEHÅLL

Foto: Johnér RM

5

1. LIVSMÖJLIGHETERNAS STADAlla människors lika värde och rätt till delaktighet och infly-tande är en av utgångspunkterna i Miljöpartiets politik. I Stockholm ska alla kunna leva och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Demokrati och levande kultur, lika rättigheter och jämställdhet ger utrymme för livskvalitet och nya livschanser.

1.1 Lika möjligheter för allaStockholm ska vara en stad fri från diskriminering. Staden ska föra en aktiv politik som främjar lika rättigheter och jämställdhet samt arbeta för att alla invånares kompetens ska tas tillvara och värdesättas. Diskriminering, seg-regation, rasism och hatbrott är

demokratiska problem som måste bekämpas.

Stockholm ska vara en stad där alla känner sig välkomna och respekte-rade. De olika kulturer, erfarenheter och kunskaper som ryms i Stockholm är en stor resurs. Mångfalden av individer är det som utvecklar och berikar vår stad.

Människors livsmöjligheter ska vara lika goda oavsett stadsdel. Bostadsområden med olika upplå-telseformer, tillgång till grönom-råden och parker, levande cen-trum och mötesplatser är viktiga för att Stockholms invånare ska kunna mötas. Alla, oavsett bak-grund, ska ha samma möjligheter att få en anställning och en bostad

6

i Stockholm. Ungdomsarbets-lösheten är ett stort samhälls-problem som måste bekämpas.

Främlingsfientlighet och diskrimi-nering utgör hinder i strävan mot att skapa en stad där alla människors lika rättigheter tillgodoses. Stock-holms stad ska bekämpa hatbrott och motverka vardagsrasism och diskriminering i stadens verksam-heter. Nöjeslivet i Stockholm måste välkomna alla. Krogar som diskri-minerar ska förlora sitt serverings-tillstånd. Att människor kan få upp rättelse när deras rättigheter kränks är viktigt för demokratin och det ökar också medvetenheten om diskriminering. Genom att stötta Stockholms antidiskriminerings-byråer kan staden ta ett steg mot ett bättre rättsskydd för individen.

Människor ska erkännas för vilka de är och inte begränsas av andras fördomar och normer. All kärlek är bra kärlek. Ingen ska diskrimi-neras på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Hbtq-kompetensen behöver höjas i Stockholms stad för att säker-ställa att invånarna får ett bra bemötande när de har kontakt med stadens verksamheter. Det är nödvändigt att skapa fler trygga mötesplatser i staden för hbtq-personer i alla åldrar.

1.2 Öka jämställdhetenSträvan efter en jämställd stad ska genomsyra all stadens verksamhet, i allt från snöröjning till lönesätt-ning. Föreställningar om kvinnor

” Strävan efter en jämställd stad ska genomsyra all stadens verksamhet, i allt från snöröjning till lönesättning.”

7

och män ska inte begränsa Stock-holms invånare i deras vardag. Begränsande könsnormer och för-domar ska motverkas. Detta arbete måste starta i förskola och skola.

Osakliga löneskillnader mellan könen måste undanröjas och Stockholms stad ska aktivt ar-beta för att avskaffa strukturella löne skillnader mellan kvinnor och män. Det krävs att de kvinno-dominerade yrkeskategorierna värderas högre och att detta syns i lönenivån. En riktad lönesats-ning ska göras på de yrkesgrupper inom stadens verksamhet som har lägst löner. Staden ska också verka för att bryta upp den köns-segregerade arbetsmarknaden.

Kvinnor och män som drabbas av våld i nära relationer ska ha rätt till stöd och skyddat boende. Stockholms stad ska se till att det finns tillräckligt med säkra boenden. Stödet till kvinnojourer ska öka. Det ska finnas mans-mottagningar som ger män som misshandlar stöd och behand-ling. Staden ska synliggöra och mot arbeta människohandel och prostitution.

Kvinnor reser generellt mer miljö-vänligt än män eftersom kvinnor tenderar att gå eller åka kollektivt medan män oftare åker bil till och från jobbet. I de infrastruktur-

satsningar som har gjorts hittills är det tydligt att det är mäns behov som har fått styra. En ökad sats-ning på kollektivtrafiken bidrar till en jämställd stad.

1.3 Hållbar upphandlingStockholms stad köper in varor och tjänster för flera miljarder kronor varje år och är därmed en stor konsument. Staden ska ta ansvar för att köpa in va-ror som är producerade på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. Staden ska i sina upphand-lingar utnyttja alla möjligheter att förbättra för miljö, klimat, mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor och social rättvisa. Staden ska också bidra till att utveckla sätt att ställa hållbar-hetskrav. Upphandlingarna ska användas strategiskt för att bidra till en bättre miljö och en inklu-derande arbetsmarknad fri från diskriminering.

För att bidra till och öka kunskapen om rättvis handel ska Stockholm arbeta för att bli en Fairtrade City. Små leverantörer som till exempel sociala företag och mindre livs-medelsproducenter ska ges ökade möjligheter att delta i upphand-lingar. Kontrakten kan, där det är lämpligt, delas upp i mindre delar och klusterbildningar ska upp-muntras.

8Foto: Maskot/Folio

9

För att gynna leverantörer som erbjuder hållbara produkter och tjänster ska uppföljningen av hållbarhetskraven systematiseras. Uppföljning av hållbarhetskrav och andra parametrar ska utveck-las så att staden kan säkerställa att rätt produkt eller tjänst köps in. Ett effektivt uppföljningsarbete kommer att minska kostnaderna och öka stadens anseende som professionella upphandlare.

1.4 Lokal demokratiMedborgares, politikers och företagares lokala engagemang stärker stadsdelarnas kvaliteter. För att skapa en aktiv lokal dialog ska Stockholm införa direktval till stadsdelsnämnderna. Stadsdelarna ska få tillbaka det politiska ansva-ret för närmiljön och beslut ska fat-tas i en öppen process. Medborgar-dialog och lokala rådslag ska an vändas oftare och utgöra ett av underlagen när de förtroende-valda fattar beslut i stora avgörande frågor som berör invånarna.

Stockholm ska ge barn och unga mer inflytande. Barns och ungas åsikter

och perspektiv ska bli en maktfaktor och staden ska ansöka om att bli försökskommun för en sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommun-valet. Även äldre ska ha inflytande i samhället och över sina egna liv.

Stadens information till och dialog med sina invånare ska vara tydlig och lättillgänglig för alla. Medbor-garkontor ska finnas i varje stadsdel och erbjuda god service till Stock-holms stads invånare. Alla stadens medborgare, oavsett i vilken stadsdel de bor, ska ha nära till konsument-rådgivning. Det ska vara enkelt att ge förslag, beröm eller kritik och att få respons, oavsett om det sker i möten, per telefon eller via sociala medier. Sociala medier och internet ska vara ett verktyg för att öka med-borgarnas insyn i och inflytande över stadens politik och verksamheter.

Det ideella föreningslivet har stor betydelse för demokratins utveck-ling. Stödet till föreningslivet ska öka samtidigt som det måste vara förutsägbart för att möjliggöra långsiktighet. Endast föreningar som verkar för människors lika värde ska beviljas stöd.

” Det ideella föreningslivet har stor betydelse för demokratins utveckling. ”

10Foto: Ola Ericson/www.stockholmsfoto.se.

11

2. DEN MILjÖVÄNLIGA STADENStockholm ska arbeta aktivt för att ha rent vatten, ren luft, skyddade strandområden och god tillgång till grönområden även i framtiden. Miljömålen för staden ska vara mycket ambitiösa och baseras på de nationella och regionala miljö-målen. Staden ska ha som mål att kontinuerligt minska sitt ekologiska fotavtryck och ha hög beredskap för klimatförändringar.

Stockholm ska vara en stad fri från fossila bränslen. Resandet inom Stockholm ska vara effektivt och klimatsmart. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara de självklara förstahandsvalen när Stockholms invånare reser. När fler reser kollektivt blir det mindre trängsel på våra vägar och gator. Mindre biltrafik minskar utsläppen av koldioxid och luftföroreningar samtidigt som det blir mer plats för gående, cyklister och kollektiv-trafik.

Allt fler kommer att välja att bo i Stockholm framöver. Det kan innebära att trafiken ökar och med den de problem det för med

sig i form av ännu mer trängsel och sämre luft. Staden ska under-lätta för el- och biogasbilar och uppmuntra invånarna att gå med i bilpooler för att ändra fokus från ägande av bil till tillgänglighet till bil. Detta minskar även behovet av parkeringsplatser. Genom ett väl utvecklat transportsystem kan resandet effektiviseras och klimat-påverkan minskas.

2.1 Ren luft, rent vatten och giftfri miljö

Stockholms luftkvalitet måste förbättras. Höga halter av luft-föroreningar och partiklar leder till hjärt- och kärlsjukdomar, astma och allergier i Stockholm. Barn drabbas särskilt hårt. EU-domstolen har dömt Sverige för fördragsbrott då partikelhalterna i delar av staden överskridit EU:s miljökvalitetsnormer. Sverige riskerar höga böter om man inte kommer tillrätta med de höga partikelhalterna i bland annat Stockholm. Det krävs kraftfulla åtgärder i trafiken för att för-bättra luftkvaliteten. Stockholms

12

miljözon, innerstadsområdet där tunga fordon med de smutsigaste utsläppen inte får köra, ska även gälla de mest miljöbelastande personbilarna. Samtidigt ska användningen av dubbdäck be-gränsas genom dubbdäcksförbud på fler gator och en dubbdäcks-avgift.

Miljögifter är ett allvarligt hot mot såväl människor som natur. För-siktighetsprincipen måste gälla vid bedömning av vilka kemikalier som ska godkännas. Detta efter-som det kan ta tid innan kemi-kaliernas negativa effekter blir tydliga. Barn är särskilt känsliga för miljögifter och därför måste de produkter som barn använder och de miljöer som barn vistas i vär-nas särskilt. Barn har rätt till en giftfri miljö. Skadliga kemikalier ska fasas ut. Stockholms stad ska alltid kräva information om ifall de produkter som staden köper innehåller kemikalier som finns

på EU:s så kallade kandidatlista, en lista över ämnen som kan ha allvarliga effekter på människors hälsa eller för miljön. I möjligaste mån ska staden undvika att köpa in produkter som innehåller de ämnen som finns med på listan.

Alla ska garanteras rent och friskt dricksvatten nu och i framtiden. Arbetet med att skydda Stockholms vatten måste utvecklas så att den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag förbättras. För att sjöar, vattendrag och hav ska tillfriskna krävs omfattande åtgärder för att minska utsläpp från transporter, avlopp och industrier. Utsläpp av miljöstörande ämnen som kväve, fosfor, läkemedelsrester, hormon-störande ämnen och tungmetaller ska minska. Avloppsnät och rening ska förbättras och miljöfarliga pro-dukter bytas ut.

Mälarens vatten är vårt dricks-vatten och måste skyddas lång-

”Staden ska ha beredskap för klimatförändringar. ”

13

siktigt. Stadsplaneringen påver-kar vattenkvaliteten i Mälaren. Det vatten som hamnar på gator och torg måste renas innan det når Saltsjön och Mälaren. Detta bör i större utsträckning ske i lokalt anlagda våtmarker och synliga vattendrag. Även stadens grönytor har en naturlig roll som luft- och vattenrenare.

Klimatförändringarna leder till häftiga regn och högt stående vatten, vilket innebär att vatten-kvaliteten kan försämras. Staden ska ha beredskap för klimatför-ändringar. Det handlar exempelvis om att bygga i områden utan risk för framtida översvämning samt att behålla strandnära grönytor. De strandnära grönytorna är om-råden som kan utgöra buffertar vid höga vattenflöden.

2.2 Bevara den bio- logiska mångfalden

Ekosystemen, det vill säga alla levande varelser och miljön inom ett område, i stadens natur ger mer-värden som ska värderas i stads-planeringen. Ekosystemen finns runt omkring oss och är en del av de processer som ger liv. Ekosyste-mens funktioner ger människan en mängd ”gratistjänster”, så kallade ekosystemtjänster. Men vi männis-kor är också en del av ekosystemen och hur vi förvaltar ekosystemen

påverkar dem. Att förstå kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande och värna naturens ekosystemtjänster är av avgörande betydelse för att skapa ett hållbart samhälle.

Grönytornas betydelse i stads-planeringen ska utgå ifrån ett eko-systemperspektiv. Det kan handla om att planera grönstrukturen för att skapa spridningsvägar för fåglar och pollinerande insekter. Det kan också handla om att anlägga träd och gröna växter på stadens tak så att effekterna av ett förändrat klimat mildras.

I stadens skötsel av grönområden ska den biologiska mångfalden stödjas och utvecklas. Till exem-pel genom att så långt som möj-ligt spara gamla och döda träd, skydda och nyplantera sälg och låta våtmarker fortsätta att vara våtmarker. Detta är särskilt viktigt i stadens naturreservat.

De mest värdefulla naturområdena för friluftsliv och naturvård ska få varaktigt skydd. Sex nya natur-reservat ska inrättas: Årstaskogen (inklusive Årsta holmar), Älvsjö-skogen, Lillsjön, Kyrkhamn-Lövsta, Norra och Södra Djurgården samt Majroskogen-Fagersjö-Rågsved-Högdalstopparna. När det gäller Lillsjön bör ett kultur- och natur-reservat bildas med omgivande koloniområden. Vi vill inrätta ett

14

sammanhängande naturreservat i söderort, kallat Ekopark Syd, som ska innefatta sjön Magelungen och omgivande naturområden i Stock-holm och Huddinge.

Spridningsvägar för växter och djur ska värnas och nya sprid-ningsvägar ska etableras i samspel med ny bebyggelse. Tillsammans med närliggande kommuner ska staden stärka länets större samman-hängande naturområden, de så kallade gröna kilarna.

Det ska finnas goda möjligheter till stadsodling i Stockholm i parker, på kvartersgårdar och på koloni-lotter. I takt med att Stockholm växer vill allt fler ha egna odlingar. Urban odling skapar samhörighet i bostadsområden, fler mötesplat-ser och möjlighet för barn att odla. Spontana samtal om odling, mat-rätter och smaker för människor samman. Stadsodling har också betydelse för den biologiska mång-falden och kan bidra till säkrare livsmedel. Kolonilotter är popu-lära och viktiga för folkhälsan och närmiljön. De ska ges ett starkare skydd och möjlighet till utveckling i stadsplaneringen.

2.3 Ett promenadvänligt Stockholm

Att fler människor rör sig på stadens gator och torg bidrar till

en levande stad med fler mänsk-liga möten. Stockholm måste planeras för gångtrafik och för promenader. Fler gator ska göras om till gångstråk och trottoarer ska breddas för att ge möjlighet till fler uteserveringar och andra mötesplatser. En sammanhäng-ande gågata mellan Medborgar-platsen och Norrtull ska knyta ihop innerstaden.

Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ska förbättras genom att hastigheten för bilar sänks samtidigt som fler övergångs­ställen anläggs och bilfria zoner skapas. Genom att staden anpassas för gående blir den också bättre för personer med funktions nedsättning. Snöröjning och städning på stadens trottoarer och gångvägar ska förbättras.

2.4 Satsa på cyklisternaStockholm ska bli en bra och säker cykelstad. För att det ska bli verk-lighet krävs det en rad åtgärder och tillräckligt med resurser. Fler och bredare cykelbanor i ett samman-hängande nät behövs. Regionala snabbcykelleder bör byggas för pendelresor till och från inner-staden. Att ställa bilen och i stället cykla är ett bra val för både hälsan och miljön. De redan planerade cykelsatsningarna ska genomföras och säkerheten för cyklister och gångtrafikanter ska förbättras

15

och vara god. Cykelfartsgator, där bilar tillåts på cyklisternas villkor, ska införas på lämpliga gator. Snöröjningen, underhål-let och städningen av cykel-banorna måste förbättras. Bris-tande underhåll orsakar många singelolyckor för cyklister. Alla cykelbanor behöver inte vara för pendlingstrafik utan det ska även finnas stråk för den som vill njuta av allt det gröna som Stockholm erbjuder under en cykeltur. Därför ska det även finnas gröna cykel-stråk som inte löper längs våra hårt trafikerade bilvägar.

När antalet cyklister ökar, ökar också behovet av bättre och säkrare cykelparkeringar, särskilt nära kollektivtrafik. Vid större knut-punkter ska det finnas cykelgarage. Cykelparkeringar ska alltid planeras in vid nya bostäder och lånecyklar ska finnas på fler ställen än i dag.

2.5 Utveckla kollektivtrafikenAtt resa kollektivt är ett klimat-smart och säkert resande. Bostads-områden och arbetsplatser ska vara lätta att nå med kollektivtra-fik. Fler linjer, nya vagnar och ny

Foto: Johnér RF

16

teknik gör det attraktivt och en-kelt att resa kollektivt. Det ska gå snabbt och vara smidigt att resa med buss och tåg, både in mot city och på tvären mellan bostadsom-råden, knutpunkter och arbets-platser. De nya tvärförbindelserna ska vara snabba och bekväma så att många väljer att resa kollektivt i stället för med bil.

Staden ska vara pådrivande för att Stockholms läns landsting ska satsa på mer kollektivtrafik. Sam-tidigt ska staden möjliggöra bättre framkomlighet för bussar och spårvagnar. God framkomlighet är helt avgörande för att kollektiv-trafiken ska vara snabb och pålitlig. Fler reserverade bussfiler, bättre trafikövervakning och trafikstyr-ning är viktiga åtgärder som dess-utom är snabba och billiga.

De populära blå busslinjerna ska byggas ut till ett sammanhäng-ande nät som i framtiden kan trafi keras av spårvagnar. Nya spår som knyter samman tunnelbanan och pendeltågen på fler ställen ger bekväma övergångar för kollektiv-resande på många fler platser. Det behövs järnväg med hög kapacitet för arbetspendling från Mälar-dalen och för att pendeltågen ska kunna få tätare turer. I söder ska Spårväg syd byggas mellan Flemings berg, Skärholmen, Älvsjö och vidare mot Skarpnäck för att knyta ihop pendeltåg och tunnel-

banor i södra Stockholm. I väntan på att spårvägen byggs ska det gå snabbussar längs denna sträcka.

Tunnelbanan till Nacka ska dras från Kungsträdgården och över Södermalm. Vi vill att det byggs en ny tunnelbanelinje – orange linje – som minskar restiden för dem som vill åka mellan södra och norra Stockholm. Orangea linjen ska sträcka sig mellan Älvsjö och Universitetet och ha en förgre-ning västerut till Solvalla för att även trafikera stadsdelen Bromma parkstad, som vi vill ska byggas på Bromma flygplats.

Kollektivtrafik på vatten är en del av ett komplett och modernt transportsystem. Båtar som drivs med klimatsmart bränsle ska komplettera buss­ och spårtrafik och ge nya möjligheter till att resa på Stockholms inre vatten. Staden ska verka för att det startar fler nya båtlinjer som förbinder centrala Stockholm med nya och befintliga bostadsområden i närförort och kranskommuner.

2.6 Minska bilismenStockholms län får allt fler invå-nare och det ställer ökade krav på hållbart resande. I dag är invånarna i Stockholm och de omgivande kommunerna de som kör flest mil per år jämfört med resten av

17

Sverige. Bilismen måste minska för att klimatmålen ska kunna nås och för att ge plats för mer yt effektiva och energisnåla trans-portsätt. Biltrafiken ger höga ut-släpp av koldioxid, luftföroreningar och skapar trängsel. Lösningen på trängsel och trafikproblem är inte fler motorvägar utan en kraftigt utbyggd kollektivtrafik.

Nya motorvägar leder till ökad bil-trafik, ökad belastning på miljön och ökade klimatutsläpp och dess-utom minskar de inte trängseln. Motorvägarna leder till en gles, utbredd bebyggelse och många nya bilpendlare.

Trängselavgifterna är en av Miljö-partiets viktigaste framgångar. De är effektiva för att minska trängsel och köer. Trängselavgifterna har lett till att nytto­ och kollektivtrafik har lättare att komma fram i tid. Vi vill att trängselavgifterna ska göras om till en regional avgift som Stockholms invånare själva kan förfoga över. Det är dags att utveckla systemet genom att se över avgiftsnivåerna samt genom att ta ut avgifter på Essingeleden och andra vägar med mycket trängsel. Trängselavgifterna ska hållas på en nivå som säkrar god framkomlighet på gator och vägar i Stockholm.

Foto: Werner Nystrand/Briljans

18

Parkeringar tar upp mycket stora ytor i Stockholm. Staden behöver effektivisera markutnyttjandet så att marken kan användas till bo-städer, bättre gatumiljö och fram-komlighet för bussar, nyttotrafik och fordon för funktionsnedsatta. Den som vill ha en bilparkering ska själv stå för hela kostnaden så att bilfria hushåll inte tvingas subventionera hushåll med bil.

Staden ska införa mer enhetliga regler för boendeparkering mellan ytter- och innerstaden, men det ska även fortsättningsvis finnas skillnader i avgifternas storlek

beroende på läget. Genom att höja parkeringsavgifterna vid arbets-platser kan staden styra så att fler väljer att åka kollektivt till jobbet. Staden ska skapa fler säkra cykel-parkeringar och skapa förutsätt-ningar för parkeringsplatser för bilpoolsbilar.

Varor ska i högre grad komma till regionen med båt och järnväg. Genom bättre planering och fler omlastningscentraler kan antalet varutransporter minska. Stock-holms stad ska ställa tuffa miljö-krav på transporterna av de varor som handlas in av staden.

Foto: Lasse Nilsson

19

3. DEN VÄXANDE STADENI takt med att Stockholm växer be-hövs fler bostäder. Staden ska skapa bästa möjliga förutsättningar för en kraftig ökning av bostadsbyggandet. Samtidigt måste stadens goda livs-miljö – grönytor, närhet till vatten och fina kulturmiljöer – finnas kvar. Staden ska byggas yteffektivt, klimatsmart, kollektivtrafiknära och med fler bostäder, inte minst för unga och studenter. Staden ska bestå av både bostäder och kontor, hyresrätter och bostads rätter. Vi vill att det ska byggas hyresrätter i de områden som i dag har en majoritet bostadsrätter och tvärtom. Då blir Stockholm en blandad stad.

Erfarenheten från upprustningen av Mälarbanan visar att det finns en stor potential i ett boende baserat på pendling. Staden ska medverka till att utveckla bättre järnvägsförbindelser till orter i Sörmland och Uppland som ett sätt att minska trycket på bostads-marknaden i Stockholm.

Stockholm måste ha en övergripan-de, långsiktig och hållbar plan för allt bostadsbyggande. Staden ska byggas utifrån en övergripande plan för varje område som Stockholms invånare ska ha goda möjligheter att påverka. Närheten till kollektiv-trafik ska garanteras och kultur-historiska värden och värdefulla grönytor ska bevaras. Som värde-fulla grönytor ska även små kvar-lämnade naturplättar betraktas. De har särskild betydelse för barnens närmiljö och för förekomsten av ett varierat naturliv i staden. Staden ska byggas så att den erbjuder sina invånare en trivsam, trygg, hälso-sam och vacker miljö.

3.1 Bygg för en ny gene-ration stockholmare

Bostadssituationen i Stockholm är akut och kräver både snabba åtgärder och långsiktiga lösningar. Det är framför allt unga, nyanlända,

20Foto: Ola Ericson/www.stockholmsfoto.se.

21

studenter och andra med knappa ekonomiska resurser som har svårt att hitta bostad i Stockholm. Det behövs fler små hyresrätter.

Att bygga små, yteffektiva lägen­heter leder till lägre boendekostnad. I nyproduktionen ska åtminstone var femte lägenhet vara anpassad för unga och studenter. Den akuta situationen kräver även tillfälliga lösningar, exempelvis temporära bostäder på framtida byggområden. Bostadsförmedlingen ska förmedla trygga andrahandskontrakt och ver-ka för att stärka ungas och studen-ters rätt till en bostad i Stockholm.

Stockholms begränsade yta måste användas på ett effektivt och håll-bart sätt. Mark som i dag används till parkeringsplatser kan i stället användas för bostäder.

3.2 Blandade boendeformerDet är viktigt att staden planerar för en stad som erbjuder Stockholms in-vånare ett varierat utbud av bostäder som passar olika livsstilar, livsskeden och ekonomiska förutsättningar.

Alla har rätt till en bra bostad. Staden ska ha blandade boende-former men inte en aggressiv ombildningspolitik. Stockholm behöver fler hyresrätter, inte färre.

Allmännyttan är viktig för Stock-holm. De allmännyttiga bostads-

bolagen har ett särskilt ansvar att verka för att Stockholms bostads-marknad ska vara jämlik och fri från diskriminering. Allmännyt-tans andel av bostadsbeståndet ska öka. Bostadsbolagen ska ta ett socialt ansvar genom att till ex-empel garantera skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn.

Det är viktigt att känna inflytande över sitt boende. Lokala boende-styrelser, kollektivhus och byggemen-skaper ska uppmuntras. Andelen kooperativa hyresrätter ska öka.

3.3 Attraktiva miljon- programsområden

Stockholms förortsområden från 1960- och 1970-talen behöver rustas upp. Områdena måste också göras mer varierade med fler arbetsplatser, affärer och annan service. De som bor här ska ges inflytande över de förändringar som görs och involveras tidigt i förändringsarbetet.

Områdena ska utvecklas med ett tydligt fokus på energieffektivise-ring, miljöteknik och de boendes önskemål och behov. Små och stora grönområden ska bevaras och utvecklas. Lokala centrum och torg med scener, kaféer och restauranger utgör viktiga mötes-platser som bidrar till stadsdelarnas unika kvaliteter.

22

Skolan, fritidsaktiviteterna och den sociala omsorgen i ytterstadsom-rådena ska prioriteras. Lokal små-företagsverksamhet ska främjas med bra och kostnadseffektiva lokaler. Det ska finnas attraktiva lokaler för företag som vill etablera sig i ytterstaden, där det behövs fler

arbetsplatser. Arbetslösa i området ska ges möjlighet till jobb genom anställning i upprustningsprojekten.

3.4 Miljövänlig stadsplaneringAlla i Stockholm ska erbjudas en hållbar boendemiljö. Yteffektiva

23

flerbostadshus ska byggas på redan exploaterad mark. Tätorts-nära natur ska inte försvinna. Om grönytor bebyggs ska de ersättas så att ekologiska värden och möjlig-het till rekreation inte försämras.

Staden ska uppvakta regeringen om att avveckla flygverksamheten på Bromma flygplats för att i stället använda marken till bostäder. Vi vill skapa Bromma parkstad som ett nytt miljöprofilområde i Stock-holm med höga krav på material och energieffektivitet och moderna lösningar för avfallshantering. De som bor i Bromma parkstad ska inte behöva vara beroende av bilen.

Stockholm måste komma bort från en stadsplanering som utgår ifrån ett bilberoende. Lika viktigt som att uppföra nya bostäder i kollektivtrafiknära lägen är det att i ett tidigt skede planera in kollektiv trafik i nya bostads-områden. Antalet parkerings-platser ska vara lågt vid nybyggna-tion. Det ska vara enkelt att cykla och gå till och från sin bostad och lätt att leva utan bil i Stockholm. Stadens biltrafikleder ska, där det är möjligt, grävas ner och däckas över. Allt för att frigöra ytor, minska buller och avlägsna barriärer.

Staden kan och ska ställa höga miljö- och energikrav när byggna-der uppförs. Energiförbrukningen ska vara minimal och bygg-

materialet miljöanpassat. I bostads-husens bottenvåningar kan det ges plats för kontor, restauranger, caféer och serviceinrättningar. Grönska på lämpliga tak och fasa-der ska uppmuntras och husen kan förses med terrasser som de bo-ende kan använda för till exempel stadsodling eller biodling. Stadens takytor ska även kunna användas för produktion av förnybar energi som solvärme och solel.

Ambitionen är att alla nya byggna-der ska uppfylla minst passivhus-standard med minimal energi för uppvärmning. I miljöprofilområden ska alla byggnader ha minimal energiförbrukning och byggas i klimatsmarta material. Staden ska erbjuda rådgivning till byggföretag och noggrant följa att kraven upp-fylls. Energi för uppvärmning ska i första hand vara fossilfri fjärrvärme. Även i befintligt fastighetsbestånd ska miljösmarta och energibe-sparande lösningar uppmuntras.

3.5 Konsumentmakt och seriösa hyresvärdar

Hyresgästernas makt över och kunskap om sitt eget boende måste stärkas och konsumenterna måste ges kunskap och stöd för att kunna ställa krav på hyresvärdar. Oseriösa, icke ansvarstagande hyresvärdar ska hindras från att kunna köpa stadens fastigheter. Krav på serio-sitet ska ställas på hyresvärden.

24Foton: Christina Blendea

25

4. DEN BARNVÄNLIGA STADENBarn och unga ska känna att deras framtid är trygg och hoppfull, de ska ha god självkänsla och kunna påverka sin vardag. Varje barn ska få utvecklas utifrån sina egna för-utsättningar.

För barn och unga ska Stockholm vara en stad som präglas av framtidstro – utan miljöproblem, bostadsbrist och nedskärningar.

4.1 Barns och ungas medbestämmande

Barnets bästa ska sättas i främsta rummet och FN:s barnkonvention ska genomsyra allt arbete i staden. En lokal barnombudsman, som ska se till att barns rättigheter till-godoses och att Barnkonventionen följs, ska inrättas. I alla beslut och på alla nivåer ska barnets bästa beaktas.

I enlighet med Barnkonventionen ska barn och unga i Stockholm kunna vara med och bestämma på

riktigt i frågor som rör deras var-dag och stadens framtida utveck-ling. Stockholm ska ansöka om att få införa rösträtt från 16 års ålder i kommunvalet. Forum för barns och ungas inflytande ska inrättas, till exempel lokala ungdomsråd eller ett ungdomsfullmäktige. Ett väl fungerande elevinflytande på varje skola ska ytterligare stärka möjligheterna till delaktighet och inflytande.

En meningsfull fritid som stärker barns och ungas självkänsla och delaktighet i samhället motverkar utanförskap och ohälsa. I Stock-holm ska barn och unga ha goda förutsättningar för en aktiv fri-tid. Alla barn och ungdomar ska kunna ägna sig åt fritidsaktiviteter oberoende av hur familjens eko-nomi ser ut. Eget skapande och deltagande i kultur och idrott ska främjas. Stockholm behöver fler fritidsgårdar, idrottslokaler, rep-lokaler, kaféer, kulturaktiviteter och andra träffpunkter formade utifrån ungdomars egna önske-

26

mål och behov. Särskilt viktigt är det att skapa förutsättningar för hbtq­ungdomar att träffas på egna villkor.

Kollo är en möjlighet för barn och unga att träffa vänner, bygga upp sin självkänsla och få upp-leva naturen. Stockholms stad ska göra kollo attraktivt för fler och bredare grupper av unga stock-holmare. Familjens ekonomi ska inte utgöra ett hinder för barn att åka på kollo.

4.2 En förskola för utvecklingBåde kommunala och fristående förskolor ska hålla högsta kvalitet, med små barngrupper och kom-petent personal. Förskolorna ska servera ekologisk mat lagad på plats. För att skydda barn från skadliga kemikalier ska samtliga förskolor miljödiplomeras och vara fria från gifter. En ekologiskt hållbar uppväxtmiljö uppmunt-rar barnens framtida intresse för miljö och utveckling. Källsortering och annat konkret miljöarbete ska finnas med som ett naturligt och lekfullt inslag. Utemiljön och platserna där barnen leker ska uppmuntra till aktivitet och natur-kontakt.

Alla förskolor ska ha tillgång till genuspedagoger för att kunna ha ett medvetet arbete med både poj-kars och flickors utveckling. För-

skolan ska ha ett interkulturellt förhållningssätt som tar tillvara barns olika bakgrund och erfa-renheter. Modersmålsstödet ska utvecklas så att även små barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på både svenska och sitt modersmål. Förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla sådant som initiativför-måga, kreativitet, tillit till egen förmåga, empati, samarbete och ansvarskänsla.

Öppna förskolor och parklekar be-hövs i en stad som Stockholm. De bidrar till att stärka nätverk och föra människor samman. Aktivite-ter med inriktning på ”lek och lär i naturen” ska uppmuntras.

4.3 En skola för alla Skolan ska vara en plats för nyfi-kenhet och kunskap där barn och unga växer som människor. Varje Stockholmsbarn har rätt att mötas av kompetent skolpersonal som med tillräcklig tid och tillräckliga resurser ger den bästa skolgången. I dag är det alldeles för stora skill-nader mellan olika skolor i staden. Arbetet med att skapa likvärdiga skolor måste prioriteras och sko-lans resurser måste styras dit de behövs som mest.

Skolgården är den plats där barn och unga ska kunna leka, samtala,

27

strosa runt och helt enkelt ha rast. Barn behöver frisk luft, tillgång till både solsken och skugga samt en inspirerande miljö för att ras-terna ska bli uppfriskande. Skol-gårdarna i Stockholm har blivit allt kargare. Det är inte ovanligt att skolor har gårdar som ser ut som asfalterade parkeringsytor. Brist på träd gör att barnen inte får skugga när solen skiner som starkast. En fyrkantig asfaltsgård lockar inte ut barnen. Stadens skolgårdar behöver ses över och rustas upp.

Stockholms skolor behöver mer resurser för att ge lärare bättre ar-betsvillkor och fler elever en bättre chans att nå så långt de bara kan. Alla elever ska lära och utvecklas

utifrån sina egna förutsättningar och ges det stöd de behöver. Lä-rarna ska ges utrymme att skapa god kvalitet i undervisningen och arbetsvillkoren och arbetsmiljön i skolorna ska förbättras.

Alla barn och ungdomar har rätt att nå skolans kunskapsmål. Alla barn ska kunna läsa, räkna och skriva när de går ut grundskolan. Men de behöver också ha en god grund att stå på inom exempelvis natur-vetenskap och teknik för att kunna förstå och hantera vår tids, och framtidens, utmaningar på miljö-området. Stockholms skolor ska ar-beta aktivt för att ge eleverna bästa möjliga undervisning, exempelvis genom att dra nytta av de senaste rönen inom pedagogisk forskning.

Foto: Erik G Svensson / TT Nyhetsbyrån

28

Fritidshemmet är en viktig del av skolan som skapar mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Barngrup-perna på fritidshemmen måste bli mindre. Vi vill också se fler behöriga fritidspedagoger som får ta del av kompetens- och yrkesut-veckling på samma sätt som andra lärare i skolan.

Fyra av tio elever i Stockholms skolor har ett annat modersmål än svenska. Staden måste därför bättre utveckla sitt arbete med modersmålsstöd och flerspråkig-het i skolan. Det ger fler elever en bättre chans att följa med i undervisningen, på vägen mot kunskapsmålen.

Både kommunala och fristående skolor med olika inriktningar behövs. Staden måste säkerställa en bra kvalitet i stadens skolor och se till att skolans demokratiupp-drag följs. Elever, föräldrar och personal ska ha inflytande över sin skola och elevers organisering ska stödjas. Lärare, elever och föräldrar ska ha en bra dialog om elevens kunskapsutveckling.

Barns rättigheter behöver stärkas. Barn måste få bättre kunskap om sina rättigheter och skolorna måste arbeta för att leva upp till nolltoleransen mot kränkningar och diskriminering. Alla vuxna i skolan har ett ansvar för att

ingripa mot mobbning. Tillgången till särskilt stöd måste öka och barn med särskilda behov ska prioriteras både under och efter skoltid. Varje elev ska ha tillgång till kurator, psykolog, sjuksköterska och studie- och yrkesvägledare när de behöver det.

4.4 Bygg staden för barnenBarnets bästa ska vara en utgångs-punkt för alla planer och allt byg-gande i Stockholm. Barns behov, vilja, åsikter och upplevelser ska värderas lika högt som vuxnas. Deras perspektiv är värdefulla för att skapa ett mer barnvänligt sam-hälle. Barns inflytande är en rät-tighet enligt Barnkonventionen.

I samband med att staden utveck-las och nya områden byggs ska barns behov av närhet till grön-ytor, lek och idrott respekteras. Barnfamiljer och ungdomar ska enkelt kunna röra sig fritt och tryggt till fots eller på cykel i hela staden. Skogsområden i närheten av förskolor och skolor är ovär-derliga platser för lek, äventyr, pedagogisk verksamhet och na-turstudier. Staden ska öka barns säkerhet i trafiken genom bättre gångvägar, fler övergångsställen och bättre belysning på skolvägar-na. En bilfri zon ska finnas vid alla låg- och mellanstadieskolor.

29

5. DEN MODERNA STADENKlimatomställning ger jobb. Förnybar energi, energieffektivi-sering och andra gröna lösningar är en snabbt växande sektor. En energiomställning i Stockholm skapar nya jobb och utvecklar nya företag och ny teknik. Stockholm ska investera i fossilfri fjärrvärme, solenergi, vindkraft och biogas.

I ett grönt Stockholm har alla en väg in till, och en plats på, arbets-marknaden. Trots att Stockholm har en lägre arbetslöshet än genom-snittet i Sverige råder stora skill-nader mellan olika stadsdelar och

mellan olika grupper. För att nå de utsatta grupperna och om-rådena krävs välriktade insatser. Stockholms stad ska skapa för-utsättningar för människor att få rätt jobb – arbeten där individen, och därmed samhället, tillgodogör sig sin fulla potential. Det måste erbjudas goda möjligheter till ut-bildning.

Arbetsmarknaden ska vara mänsk-lig och den som arbetar ska kunna ha en balans mellan arbetsliv och det övriga livet. Dagens system där många människor blir sjuka

Foto: Jamie Silva

30

av för hög arbetsbelastning medan andra människor mår dåligt av ar-betslöshet är ett stort resursslöseri. Arbetsmarknaden i Stockholm ska vara inkluderande och det ska finnas möjligheter till omställning under arbetslivet. Möjlighet till att ta ett friår är en åtgärd som skulle leda till högre kvalitet i arbetslivet.

5.1 En arbetsmarknad för ungaAtt ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden är ett stort samhällsproblem. Stockholm ska satsa kraftfullt på att fler unga ska kunna försörja sig genom att arbeta. Satsningen ska inne-hålla uppsökande verksamhet, individuella utvecklingsplaner, utbildning, särskilt stöd till ungas entreprenörskap, samarbete med ideella organisationer och närings liv, fler praktikplatser samt visstidsanställningar inom stadens verksamheter.

Det är alldeles för många unga i åldersgruppen 16–24 år som var-ken arbetar eller studerar. Därför behövs stora satsningar på upp-sökande verksamhet och insatser som är väl anpassade för den mål-gruppen. Ungdomar som av olika skäl hoppar av gymnasieskolan har betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden, vilket ställer höga krav på samhället. För att ge alla möjlighet att fullfölja gymna-

siet med godkända betyg behövs fler motiverande insatser och individuellt stöd.

Unga som väljer att inte full-följa gymnasiet eller som av olika anledningar inte kan studera på gymnasiet ska erbjudas kvalifice-rad studie- och yrkesvägledning och flexibla möjligheter att gå vidare. Genom en kombination av arbete, praktik och studier håller vi fler dörrar öppna. Insatserna måste ordnas utifrån individens ambitioner, behov och förutsätt-ningar. Det ska finnas alternativa studievägar, exempelvis möjlig-het att läsa på folkhögskola. För många individer erbjuder folkhög-skolor en alternativ studiemiljö med större fokus på elevernas egna behov och förutsättningar.

5.2 En inkluderande arbetsmarknad

Vi vill att arbetsmarknaden i Stock-holm ska vara inkluderande och fri från diskriminering. Arbetslöshets-statistiken visar tydligt att många människor missgynnas i arbetslivet på grund av faktorer som kön eller etnicitet. Personer födda utanför Europa, i synnerhet kvinnor, tillhör de som har allra svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. De har också svårast att få ett arbete som mot-svarar deras kvalifikationer.

31

Språket är avgörande för männis-kors väg in i samhälle och arbete. Svenska för invandrare (sfi) är därmed en av de viktigaste arbets-marknadsåtgärderna. Stockholms stad ska ha en sfi­undervisning av god kvalitet där den enskilda personens förutsättningar och behov sätts i centrum. Det innebär att alla ska ha möjlighet att till exempel vara föräldralediga och samtidigt erbjudas en möjlighet att delta i sfi­undervisning.

Vuxenutbildning är en möjlig-het till nya livschanser. Det ska aldrig vara för sent att utbilda sig. Vuxen utbildningen ska vara öp-pen för alla och hålla hög kvalitet.

Människor som står utanför arbetsmarknaden ska erbjudas in-dividuellt stöd såsom vägledning, kompetensutveckling, utbildning och lärande på arbetsplatser. Stödet ska utformas utifrån den arbets sökandes behov genom att de olika stöden samordnas i så kallade ”en dörr in”-verksamheter. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärnor i verksamheten.

5.3 Socialt företagandeSamtidigt som många som blir arbetslösa i Stockholm hittar ett nytt jobb relativt snabbt har antalet långtidsarbetslösa ökat de

Foto: Maskot/Folio

32Foto: Bodil Johansson/Folio

33

senaste åren. Vi vill att Stockholm ska göra extra satsningar för att vända denna trend och minska den strukturella arbetslösheten.

Arbetsintegrerande sociala före-tag är företag som skapar arbete, sysselsättning, varor, tjänster och nytta av och för människor som samhället i övrigt ofta dömt ut. Förutom långtidsarbetslösa kan det handla om långtidssjuka eller personer som har en funktions-nedsättning som påverkar deras arbetsförmåga. De arbetsintegre-rande sociala företagen måste till-låtas växa så att fler människor får chansen att få vara en del av ett sammanhang och bidra till sam-hället. Staden kan bidra genom att ställa sociala krav i upphandlingar, se över finansieringsmöjligheter för de sociala företagen och er-bjuda dem kunskap och stöd.

5.4 Staden som arbetsgivare Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare och ska vara en god förebild. Målet ska vara att erbjuda en god arbetsmiljö och arbetsplatser fria från diskrimine-ring. Att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsplaner är ett sätt att åstadkomma detta. Stockholm ska arbeta för att få fler att vilja söka sig till chefspositioner. Stadens

chefer ska spegla befolkningen i Stockholm och därför vara kvin-nor och män med olika ursprung och erfarenheter.

Anställda i stadens verksamheter ska kunna påverka sitt arbete. Ett stort inflytande på arbetsplatsen skapar en välmående arbets-plats. Staden ska aktivt arbeta med lönekartläggning och arbeta för att få bort osakliga löneskill-nader mellan kvinnor och män.

Den arbetsbelastning som många anställda upplever är ett problem. Ofta är det kvinnor som har de tyngsta jobben och som riskerar att slita ut sig. Många tvingas därför att jobba deltid med sänkt inkomst som resultat. Möjligheten att arbeta heltid eller deltid ska erbjudas dem som önskar. Arbets-tidsförkortning kan bidra till att förebygga ohälsa, förlänga arbets-livet och öka kvaliteten i verksam-heterna. Det ska vara möjligt att försörja sig på sin lön.

I stället för tjänstebilar vill vi att staden ska erbjuda tjänste cyklar. Staden ska uppmuntra sina an-ställda till att cykla, till exempel genom att subventionera inköp av cykel för dem som använder cykeln i tjänsten eller väljer att cykla till och från jobbet.

34Foto: Lasse Nilsson

35

6. DEN HÄLSOSAMMA STADENStockholm har en fantastisk natur som vi alla som bor här måste vara rädda om. Det är en förmån att få bo och leva i en stad med mycket grönska och vatten. Naturen ger livskvalitet och är bra för människors hälsa. Stadens kajer med sina vackra vyer ska upplåtas för gående och cyklister. Kajerna ska präglas av marina inslag med båtliv men även småbutiker, restauranger och caféer ska finnas här. De kulturarv som finns kvar ska lyftas fram.

Stadens natur ska tas tillvara och utvecklas, både för dagens och morgondagens invånare. Alla ska ha nära till parker eller grönområden och tillgång till stadens stränder. Tysta områden i naturreservat och andra natur-områden ska bevaras som en viktig del av stadens folkhälso-arbete.

6.1 Rekreation och friluftslivNaturen är en plats för rekreation och skönhetsupplevelser. Staden ska driva en friluftspolitik som leder till att fler människor får möjlighet att komma ut i naturen. Rik biologisk mångfald i staden ger fågelsång i våra parker, sur-rande bin i koloniträdgårdarna och möjlighet att plocka blåbär i skogsgläntan.

Stockholm ska vara ledande i arbe-tet med att uppmärksamma och ta hand om stadsnära skogsområden.

Kungliga Nationalstadsparken sträcker sig från Skeppsholmen i väster, till Fjäderholmarna i öster och vidare upp till Sörentorp i norr. Den omfattar de kungliga parkerna Djurgården, Haga och Ulriksdal. Den är världens första national-stadspark och har ett stort värde för det nationella kulturarvet, stadens ekologi och rekreation. Kungliga

36

nationalstadsparkens unika natur- och kulturvärden ska skyddas och parken ska skyddas mot exploate-ring. Staden ska satsa på hållbar ekoturism.

Parkerna ska skötas och utvecklas så att de är attraktiva för stadens invånare. Väl skötta parker och promenadstråk är viktiga inslag i Stockholms stadsmiljö. Staden ska ta fram naturvårdsplaner för att samordna och säkra skötseln av sta-dens grönytor. Gatuträd är viktiga för grönskan och den biologiska mångfalden i staden. De träd som är dåliga ska ersättas och nya träd ska planteras i hela staden. Sälgen är livsviktig som första föda på vå-ren för humlor och bin. Därför ska sälgen, så långt det är möjligt, skyd-das överallt där den förekommer och ny sälg ska planteras.

Stockholms stadsnära jordbruk ska värnas och det ska finnas möjlig heter för organisationer som 4H­gårdarna att finnas kvar och utvecklas. För barn som bor i staden är de ofta den enda möjlig-heten att få direkt kunskap om djur och nyttoväxter och få en in-sikt om varifrån vår mat kommer. Vi vill också att staden ska öppna fler naturskolor för alla skolbarn.

6.2 Idrott och folkhälsaGoda möjligheter till motion och friluftsliv förbättrar förutsätt-

ningarna för en god folkhälsa. Stockholms stad ska ha ett sam-manhållet och aktivt arbete för att förbättra folkhälsan. Folkhälso-perspektivet ska genomsyra inte bara idrottspolitiken utan också andra områden som till exempel trafik och miljö.

Villkoren för idrottande ser fort-farande mycket olika ut för kvinnor och män. Stockholms stad ska till ämpa lika villkor för flickor och pojkar och kvinnor och män när det gäller investeringar, tränings-tider och fördelning av stadens resurser.

Förutsättningar för motion och friluftsliv ska finnas i alla delar av Stockholm. Bristen på idrotts-hallar är ett stort problem och fler idrottshallar måste därför byggas i staden. När detaljplaner för nya stadsdelar tas fram måste det re-dan från början finnas en plan för var idrottshallar, idrottsplaner och spontanidrottsplatser ska ligga.

Staden ska uppmuntra alla stock-holmare att röra på sig och mo-tionera i vardagen. Alla ska ges möjlighet att ägna sig åt idrott och motion, oberoende av familjens ekonomi eller i vilken stadsdel en person bor.

Föreningslivet och dess tusentals ideella ledare gör en ovärderlig in-sats för barn och unga i Stockholm.

37

Det ska finnas goda förutsättningar för såväl etablerade idrotter med många utövare som för idrotter med färre utövare, spontanidrott, motion och lek. En bredd av idrottsmöjligheter är viktigt för att alla ska kunna hitta en motions-form som passar.

Det är ett allvarligt problem att simkunnigheten är mycket låg i vissa delar av staden. Stockholms stad måste ta ansvar för att öka simkunnigheten hos invånarna i hela Stockholm.

Vi prioriterar breddidrotten framför eliten. Barns möjligheter att få delta i föreningslivet ska främjas. Att prioritera bredd-idrotten är en satsning på folk-hälsa i tider där fler och fler barn rör sig allt mindre.

Staden ska erbjuda idrottsledare fortbildning med fokus på lika rättigheter, normkritik och lika-behandling. Vi vill att stadens bidrag ska gå till de föreningar som verkar för människors lika värde och jämlikhet. Bidrag ska inte gå till att uppmuntra tidiga elitsatsningar.

6.3 Ekologisk och god matDen mat som staden serverar barn, unga och äldre ska vara näringsriktig, ekologisk och god. Råvaror av hög kvalitet ska ge

bättre mat. Maten ska lagas från grunden och tillagas nära verk-samheten.

Matproduktionen påverkar klimat och miljö. Staden ska ha en hög ambition när det gäller inköp av ekologisk mat. Under mandat-perioden ska minst hälften av all mat som köps in vara ekologisk. Hotade fiskarter ska inte serveras i stadens verksamheter. Stadens verksamheter ska arbeta för minskad konsumtion av kött och informera om matens påverkan på klimatet. Klimatpåverkan ska också minska genom att stadens verksamheter ska arbeta för att minska den mängd mat som slängs. Staden ska där så är möj-ligt ställa samma krav på andra utförare inom kommunen.

Staden ska starta samordning av transporter vid inköp av livsmedel via en distributionscentral. Detta för att minska transporterna och förenkla inköp från mindre lokala producenter. Livsmedel och miljö-vänligare transporter ska upp-handlas var för sig.

Varje dag, i butiken och vid mat-bordet, gör vi val som påverkar vår hälsa och miljön i stort. Staden ska informera konsumenter om vilka produkter som är bäst för miljön, hälsan och den privata ekonomin. Det ska vara lätt att leva ett miljö-vänligt och sunt liv i Stockholm.

38Foto: Maskot/Folio

39

7. DEN KLIMATSMARTA STADENKlimatförändringarna är en av mänsklighetens största utmaningar. En stor del av stockholmarnas klimatutsläpp kommer från kon-sumtion. Vårt sätt att leva leder till utsläpp i alla världsdelar. Det gäller exempelvis långväga flyg­resor och konsumtion av livsmedel och andra varor som är produce-rade i andra länder.

Det finns goda möjligheter för Stockholm och alla som bor här att ta ett stort ansvar för klimatet. Det kräver att staden fattar många framtidsinriktade beslut och ett medvetet agerande av Stockholms invånare varje dag. Biltrafiken måste minska, koleldningen i Värtaverket måste fasas ut och fastigheter måste energieffektivi-seras. Stadens alla fordon och SL:s

bussar ska köras på förnybara bränslen.

7.1 Ät mer klimatsmartVi måste äta mindre kött för att minska klimatutsläppen från pro-duktionen av livsmedel. Det gäller särskilt nötkött som orsakar stora klimatutsläpp. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till för att producera mat åt alla. Genom att välja att äta en större andel vegetariskt och eko-logiskt kan vår matkonsumtion bli mer hållbar och barnen kan få klimatvänliga matvanor med sig från tidig ålder. Maten som serveras i stadens verksamheter ska vara god och näringsriktig och mer klimatsmart än idag.

40

7.2 Ett fossilbränslefritt Stockholm

De pågående klimatförändring-arna accelererar och äventyrar vår och våra barns framtid. Stock-holm ska vara ledande i att minska människors påverkan på klimatet. Stockholm ska bli oberoende av fossila bränslen i transporter och för energianvändning. All olja som används för uppvärmning i Stockholms byggnader ska ersät-tas med förnybara bränslen och

fjärrvärme. Biltrafiken måste minska och fler resor ska göras med kollektivtrafik. Nya fordon ska vara energieffektiva och drivas med förnybara bränslen, som till exempel biogas, eller el som klarar de högsta miljökraven.

De flesta husen i Stockholm har fjärrvärme. Fossilfri fjärrvärme är bra och ska byggas ut, men i dag kommer en del av fjärr värmen i Stockholm från koleldning som ger höga koldioxidutsläpp.

Foto: Peat Bakke

41

Stadens fjärrvärme levereras av Fortum, där Stockholms stad är delägare. Vi vill att Fortum ska sluta elda med kol i Stockholm.

Stockholm ska vara en förebild när det gäller att använda energin mer effektivt i bostäder, kontor, idrottshallar och andra lokaler. Stockholms stad måste ta till kraftfulla åtgärder för att minska användningen av energi i stadens byggnader.

7.3 Satsa på solenergi och vindkraft

Stockholm ska satsa på solenergi och köp av vindkraft. Nya lösningar som sol- och vindkraft ger en-ergi som kan skapa ett överskott i värme- och elnäten. Att använda solceller minskar utsläppen av koldioxid. Staden ska arbeta aktivt med att informera stockholmarna om möjligheterna att bidra till mer solenergi. Staden ska inventera sina fastigheters tak och där det är lämpligt använda taken för sol celler. Staden ska köpa vind-kraftsandelar och endast köpa in el som klarar de högsta miljökraven.

7.4 Kretsloppsanpassad avfallshantering

Stockholms avfallshantering ska kretsloppsanpassas. Att hushålla

med resurser är nödvändigt för en hållbar utveckling. Matavfal-let i staden är en värdefull resurs som behöver användas till att öka produktionen av biogas. Biogas tillhör de fordonsbränslen som påverkar miljön minst. Dessutom råder stor brist på biogas i hela Stockholmsregionen. Vårt mål är att Stockholm ska samla in minst 70 procent av stadens matavfall från storkök, restauranger och hushåll. Optisk sortering är ett av flera sätt som staden kan använda vid insamling av sopor och matav-fall som ska bli till biogas.

Återanvändningen av saker och material måste öka. Secondhand, loppmarknader och privat nät-handel är viktigt för att främja återbruk av kläder, möbler och prylar. Staden ska verka för att starta kretsloppsparker, där invånare kan lämna saker som de vill bli av med och samtidigt köpa sådant som andra inte längre vill ha. Det ska vara en-kelt att lämna sina källsorterade sopor till materialåtervinning i eller intill bostadsfastigheten.. I Stockholms innerstad och i norrort behöver det anläggas nya återvinningscentraler. För att möjliggöra ökad återvinning måste mängden osorterade sopor som Stockholms invånare läm-nar till förbränning minska.

42

8. DEN MÄNSKLIGA STADENStockholms stad ska vara en stad där alla människor har lika möjlig-heter att skapa sig ett gott liv. Äldreomsorgen ska garantera en trygg vardag med hög livskvalitet för Stockholms äldre. Det ekono-miska biståndet ska utformas så att ingen riskerar att falla igenom. Människor ska inte isoleras i sin stadsdel och därför ska SL-kort ingå i det ekonomiska bistån-det. Stockholm måste arbeta för att motverka hemlöshet. Mat, klä-der och en egen bostad är grund-läggande mänskliga rättigheter. Varje barn har rätt till en god hälsa och en skälig levnadsstan-dard. Alla människor ska känna

sig välkomna i Stockholm och allas kompetens och erfarenheter ska tas till vara.

8.1 Ökad tillgänglighetAlla stockholmare, oavsett funktionsförmåga, ska ha lika möjligheter till full delaktighet. Stockholm brister i tillgänglig-het för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, bland annat i kollektivtrafiken, vid övergångsställen, i affärer och i stadens verksamheter. Arbetet med att göra Stockholms stad till-gänglig för alla ska prioriteras.

Foto: Maskot/Folio

43

Stockholms stad ska garantera att alla invånare får en god omsorg och service oavsett var i staden personen bor. Insatserna ska utformas utifrån den enskildes önske mål och val. Samarbetet med brukarorganisationer är viktigt och ska utvecklas. Kvalite-ten på personlig assistans, boende med särskild service, ledsagning, stöd till anhöriga och annan ser-vice ska förbättras. Det ska byggas fler bostäder med särskild service och hyrorna för dessa ska inte vara högre än i allmännyttan.

Personer med funktionsnedsätt-ningar utsätts ofta för diskrimine-ring på arbetsmarknaden. Staden ska utveckla metoder och akti-viteter som främjar allas möjlig-heter till anställning och befordran inom stadens egna verksamheter. Arbetsförhållandena ska anpassas efter behov och förutsättningar.

8.2 Omsorg om äldreÄldreomsorgen i Stockholm ska vara tillgänglig för alla som be-höver den och garantera en trygg vardag med hög livskvalitet. Alla över 75 år ska erbjudas hemtjänst för att öka äldres valfrihet och hälsa. Staden ska aktivt stödja och avlasta anhöriga. Äldreomsorgen ska vara likvärdig och jämställd. Äldre ska i större utsträckning kunna välja vad de vill ha hjälp

med samt påverka och välja den miljö de vill åldras i.

Det behövs fler mötesplatser för äldre, med aktiviteter som exem-pelvis träning och naturupplevel-ser. Gemensamma måltider med hemlagad, näringsrik och god mat ska bidra till att höja livskvaliteten och förbättra hälsan. Alla äldre ska ha rätt till regelbundna vistel-ser utomhus och i naturmiljö.

Äldre, deras anhöriga och vård-personalen ska ha konkreta möjligheter att tidigt slå larm om missförhållanden inom äldre-omsorgen. Eventuella missförhål-landen ska snabbt utredas och åtgärdas.

Mångfalden inom äldreomsorgen är viktig. Äldreomsorgen kan drivas av kommunala, kooperativa eller privata aktörer. Det ska fin-nas möjlighet att välja kommunal äldreomsorg i alla delar av staden. Den idéburna sektorn inom äldre-omsorgen ska särskilt stöttas. För den som vill och behöver ska det vara lätt att få plats på ett äldre-boende med god kvalitet. Äldre med stora funktionsnedsättningar ska aldrig tvingas bo kvar hemma mot sin egen vilja. Profilerade bo-enden, till exempel boenden där husdjur är tillåtna, där det finns en inriktning på kultur och språk eller boenden med hbtq­profil, ska utvecklas vidare.

44

8.3 Allas rätt till en bostadSituationen för Stockholms hemlösa kräver nytänkande och krafttag. Precis som mat, kläder och utbildning är bostad en grund-läggande mänsklig rättighet. I Stockholm finns det flera tusen hemlösa. Några hundra av dessa är människor som sover utomhus eller i trappuppgångar. Dessa har ofta en missbruksproblematik eller psykiska problem.

För dem med stora sociala problem är tillgång till boendestöd samt missbruks- och psykiatrisk vård avgörande. Många hemlösa är dock människor utan missbruk eller psy-kisk sjukdom och de riskerar att slås ut helt om de tvingas leva i till fälliga boenden under för lång tid. En fast bostad är en förutsättning för att kunna ta tag i andra problem.

De flesta har svårt att komma ur hemlöshet på grund av att det är

Foto: Lasse Nilsson

45

svårt att komma in på bostads-marknaden. Det kan bland an-nat bero på att den hemlöse har betalningsanmärkningar eller skulder. Staden ska i nära samar-bete med hyresvärdar skaffa sig tillgång till bostäder för att kunna erbjuda förstahandskontrakt till dem som inte kommer in på bostadsmarknaden på egen hand. Det krävs också att staden genom sina allmännyttiga bostadsbolag bygger fler små och billiga hyres-rätter. Samtidigt måste kraven på den som vill hyra en bostad sänkas så att fler får möjlighet att teckna hyres kontrakt. Det kan till exempel handla om kraven på årsinkomst eller kravet på att personen inte får ha en betalningsanmärkning.

Barn och unga ska aldrig vara hemlösa i Stockholm. Det upp-sökande, förebyggande arbetet och särskilt stöd till barn och ung-domar i hemlöshet ska utvecklas. Barnets bästa ska alltid sättas främst. Barnfamiljer ska inte vrä-kas, familjer som riskerar hemlös-het ska få tidig hjälp och insatser-na ska utformas utifrån barnens rättigheter och välmående.

Stockholms stad ska satsa på det förebyggande arbete som kan förhindra att människor vräks. Arbetet med att motverka hemlös-het ska bygga på samarbete med frivilligorganisationer, aktuell forskning, beprövade erfarenheter

och kunskap hos personer med egen erfarenhet av hemlöshet. Staden måste stärka sitt arbete för EU-medborgare från andra länder och papperslösa som lever som hemlösa i Stockholm.

8.4 Stoppa barnfattigdomenInga barn i Stockholm ska växa upp i fattigdom. I dag skiljer sig barns uppväxtvillkor kraftigt mellan olika stadsdelar i Stockholm. Levnads-villkoren har stor betydelse för den individuella hälsan och för folkhäl-san. Att ha mycket små resurser stänger ute barn från många möjlig-heter som andra barn har, som till exempel skolresor, biobesök eller att delta i idrottsaktiviteter. Sam-bandet är tydligt mellan ekonomisk utsatthet och utbildningsresultat, etablering på arbetsmarknaden, hälsa, mobbning och trygghet i det egna bostadsområdet.

Kraftfulla insatser ska göras för att garantera varje barns rätt till en god hälsa och en skälig levnadsstandard samt för att se till att inget barn diskrimineras, vilket är rättigheter som slås fast i Barnkonventionen. Skola och fritids ska ges bättre möjligheter att låta barn växa, lära och utveck-las. Skolan ska vara helt avgiftsfri och det ska finnas tillgång till kostnadsfria fritidsaktiviteter. En trygg barnomsorg på obekväm

46

arbetstid, med utbildad personal, ska kunna erbjudas alla föräldrar för att göra det möjligt för framför allt ensamstående med kvälls- och nattarbete att kunna arbeta och försörja familjen.

8.5 Utsatta barn och ungdomar

Arbetet med att hjälpa och stödja utsatta barn och familjer ska prioriteras. För att upptäcka pro-blem tidigt är de förebyggande och uppsökande insatserna viktiga. Barn och familjer som är i behov av stöd ska få det och inte slussas runt mellan stadens olika verksamheter. Varje barn ska veta vart det kan vända sig om det behöver stöd.

Förskolan, inklusive den öppna förskolan, ska ha tydliga rutiner för hur utsatta barn ska fångas

upp och få hjälp. Samarbetet mellan skola, socialtjänst, lands-tinget och polis ska utvecklas och förbättras. Det behövs fler vuxna i skola och andra verksamheter. Det ska finnas fler kuratorer och psykologer i skolorna och fler fält-assistenter i staden.

Staden ska aktivt hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruks-problem eller psykisk funktions-nedsättning samt barn som utsätts för våld eller far illa på andra sätt. Mötesplatser, gruppverksamheter och familjestöd för barn och för-äldrar med olika typer av problem ska utökas för att bättre kunna möta och stödja barnen och deras familjer.

Socialtjänsten ska bli mer inriktad på att hjälpa barn tidigt. Det före-byggande arbetet mot missbruk ska prioriteras och föräldrarnas

”Stockholm ska vara en välkomnande och inkluderande stad som människor vill flytta till. ”

47

roll som förebilder särskilt lyftas fram. Det krävs god samverkan och systematiska insatser för att förebygga och minska våldet bland unga. Samverkan ska ske mellan hem, skola, staden, fri-villigorganisationer och närpolis.

8.6 Välkommen till Stockholm Stockholm ska vara en välkom-nande och inkluderande stad som människor vill flytta till. Alla som lever i Stockholm har samma grundläggande rättigheter. Varje människa ska känna sig välkom-men och allas kompetens och erfarenheter ska tas tillvara.

Antalet ensamkommande asyl-sökande flyktingbarn ökar. Stock-holms stad ska möta de behov som finns, både genom att ta emot många barn och genom att se det individuella barnets behov. Staden ska leva upp till FN:s barn-konvention och se till att varje barn får sina rättigheter tillgodo-sedda. Barn och unga har rätt till insyn och inflytande i de beslut som berör dem och hänsyn ska tas till barnets bästa vid alla beslut.

Stockholms stad ska ha ett gene-röst flyktingmottagande som ser till människors hela livssituation och sociala behov, oavsett var i asylsystemet de befinner sig. De människor som flytt från svåra livsförhållanden måste få rimliga

förutsättningar för att etablera sig i samhället.

Människor som kommer till Stockholm ska snabbt få kontakt med skola, vård och arbetsmark-nad. Det ska vara lätt att lära sig svenska och få jobb eller utbild-ning. Utländsk utbildning, arbets-livserfarenhet och språkkunskaper ska kunna tillgodoräknas.

Ingen människa ska känna sig tvungen att försörja sig genom att tigga. Staden ska kartlägga situationen kring personer som tigger i Stockholm samt fördjupa samarbetet med frivilliga krafter i syfte att stödja dem som försörjer sig genom tiggeri. Staden har det yttersta ansvaret för att enskilda får den hjälp de behöver.

Människor som lever som pappers -lösa i Stockholm ska bemötas på ett värdigt sätt. Sjukvård och utbildning är mänskliga rättig-heter som också papperslösa ska ha tillgång till. Papperslösa kvin-nor ska vid behov ha rätt till plats på kvinnojourer och skyddade boenden och papperslösa män ska kunna besöka mansmottagningar. Stockholms stad ska ha ett hbtq-vänligt flyktingmottagande, då många individer tvingas fly sitt hemland på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet eller köns-uttryck.

48

9. DEN KREATIVA STADENFramtidens företag är de företag som förmår att ta ansvar, vara krea-tiva och som vågar vara föregångare för ett hållbart Stockholm och ett hållbart samhälle i stort. I det mo-derna Stockholm behövs människor som vågar starta och driva företag. Entreprenörer och småföretagare måste ges goda förutsättningar att starta nya och utveckla befintliga verksamheter. Den positiva för-ändringskraft som ligger i före-tagandet ska uppmuntras och gå hand i hand med en långsiktigt hållbar utveckling. De små och

medelstora företagen är en viktig del av Stockholms och Sveriges framtida ekonomiska utveckling.

9.1 Framtidens företagandeFramtidens företag är de företag som förmår att ta ansvar, vara kreativa och som vågar vara entre-prenörer för ett hållbart Stockholm och samhället i stort. Staden ska vara pådrivande för att se till att det finns goda förutsättningar för den som vill starta ett eget företag.

Foto: Maskot/Folio

49

Stockholm ska ha en ledande roll i utvecklingen av framtidens lösning-ar inom förnybar energi, energihus-hållning och annan miljöteknik.

Stockholms näringsliv har goda möjligheter att utveckla spjutspets-kompetens inom miljöteknik och klimatområdet. Ett miljöteknik-centrum ska inrättas för att det ska bli attraktivt för nuvarande och framtida aktörer inom miljöteknik att etablera sig i Stockholm. Staden ska fokusera sina satsningar på miljö vänlig teknik, exempelvis teknik som kan bidra till utsläpps-minskningar. Det är viktigt att staden samarbetar med högskolor och universitet i Stockholmsom-rådet för att möjliggöra utveckling av miljöteknik och ekodesign.

Konsthantverkare och formgivare är en viktig del av det kreativa Stockholm. Genom stadens stöd till kulturen intar design och konsthantverk en naturlig plats i gaturummet. Framtidens före-tag finns också inom de kreativa näringarna. Stockholm ska aktivt bidra till utvecklingen av företags-kluster som kan ge plats för IT-, design- och kulturföretag. Kreati-va miljöer har en stark dragnings-kraft på andra yrkesgrupper och branscher. Stockholm ska erbjuda lämpliga lokaler i till exempel före detta industrifastigheter som kan omvandlas till kreativa centrum.

9.2 En småföretagarvänlig stadStadens goda samarbete med nä-ringslivet ska vidareutvecklas och Stockholm ska göra sitt bästa för att minska de byråkratiska hinder som små och medelstora företag kan stöta på.

Stockholm ska utveckla små-företagscentrum där företag och affärsidéer kan utvecklas. Dessa ska erbjuda nät verkande, ut-bildning, rådgivning och stöd inte bara för den som startar företag utan även efter hand som före-taget utvecklas. Småföretagar-centrumen ska bidra till att utveckla mångfalden i stadens näringsliv genom att särskilt prioritera stödet till entre-prenörskap bland kvinnor och utrikes födda, entreprenörer inom den sociala ekonomin samt företagande inom kreativa verk-samheter

Staden ska säkerställa att det finns lämpliga lokaler för små service- och hantverksföretag i alla stads-delar och för tillverknings- och serviceföretag inom alla bran-scher. I de upphandlingar som staden gör ska fler små företag kunna konkurrera på lika villkor med större företag. Staden ska in-rätta en särskild stödfunktion som ska göra det lättare för mindre företag att delta i upphandlingar.

50

9.3 Kulturen utvecklar Stockholm

Kulturlivet i Stockholm ska blomstra utifrån de unika möjlig-heter som finns i en stor stad. Goda förutsättningar för den fria kulturen är en fråga om yttrande-frihet, demokrati och mångfald. Musik, teater, film, konst, festi-valer och andra kulturyttringar får människor att växa och är en

viktig del i stadens utveckling. Det ska vara enkelt för alla att både skapa och ta del av kultur.

De lokala biblioteken har en viktig roll i kunskaps- och informations-samhället, liksom för barns läsut-veckling. Tillsammans med Kultur-huset, Stadsteatern och våra muséer ska biblioteken utgöra navet för den kulturella mångfalden i staden. Alla barn och unga ska ges möjligheten

Foto: Ola Ericson/www.stockholmsfoto.se.

51

att ägna sig åt kultur, oberoende av familjens ekonomi eller i vilken stadsdel de bor i. Genom att skapa fler träffpunkter, exempelvis fler kulturhus i Stockholms förorter, ges stockholmarna möjligheter att uppleva och delta i kulturlivet i sin närmiljö. Det behövs även större satsningar på Kulturskolan. I dag är det stor skillnad mellan de olika stadsdelarna när det kommer till hur stor andel av eleverna som tar del av Kulturskolan. För att nå ut till fler behöver utbudet ses över och i större utsträckning anpassas efter elever-nas behov, önskemål och ekonomi.

Det är viktigt med ett långsik-tigt perspektiv i kulturpolitiken. Stockholms stad ska skapa förut-sättningar för såväl smal som bred kulturverksamhet där mångfald och konstnärlig frihet ska vara vägledande. Det måste få finnas utrymme för kultur som inte har krav på sig att vara ekonomiskt lönsam. Konstnärer, scenartister, författare och andra kulturarbetare

behöver – och kan – inte alltid vara entreprenörer. Kultur i sig har ett egenvärde som erbjuder människan livskvaliteter som inte går att mäta i pengar eller vär-dera i antalet sålda biljetter eller exemplar. Verksamhetsstödet från staden spelar en viktig roll i att garantera mångfald, nytänkande och långsiktighet i Stockholms kulturliv.

9.4 Stockholm som turiststadStockholm är en vacker stad som många gärna besöker. För oss är det viktigt att många aktörer och småföretag ges utrymme att erbjuda service och en mångfald av upplevelser till våra besökare. Turistorganisationen Stockholm Visitors Board ska skapa utrymme för små aktörer som saknar stora ekonomiska resurser att synas i den turist- och besöksinformation som stadens turistbyråer erbjuder stadens besökare.

”Det måste få finnas utrymme för kultur som inte har krav på sig att vara ekonomiskt lönsam. Konstnärer, scen-

artister, författare och andra kultur- arbetare behöver – och kan – inte

alltid vara entreprenörer.”

52

Läs mer på ...

www.mp.se/stockholmwww.facebook.com/miljopartietstockholmsstad