View
1
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
AFA Livförsäkringsaktiebolag
Solvens- och verksamhetsrapport (SFCR) org. nr. 502000-9659
2017
Innehållsförteckning
Sammanfattning 4
A Verksamhet och resultat 8
A.1 Verksamhet 8
A.2 Försäkringsresultat 10
A.3 Investerings resultat 12
A.4 Resultat från övriga verksamheter 12
A.5 Övrig information 12
B Företagsstyrningssystem 13
B.1 Allmän information om företagsstyrningssystemet 13
B.2 Lämplighetskrav 19
B.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning 20
B.4 Internkontrollsystem 27
B.5 Internrevisionsfunktion 29
B.6 Aktuariefunktion 30
B.7 Uppdragsavtal 30
B.8 Övrig information 30
C Riskprofil 31
C.1 Teckningsrisk 32
C.2 Marknadsrisk 33
C.3 Kreditrisk 34
C.4 Likviditetsrisk 35
C.5 Operativ risk 35
C.6 Övriga materiella risker 36
C.7 Övrig information 37
D Värdering för solvensändamål 38
D.1 Tillgångar 38
D.2 Försäkringstekniska avsättningar 40
D.3 Andra skulder 44
D.4 Alternativa värderingsmetoder 45
D.5 Övrig information 45
E Finansiering 46
E.1 Kapitalbas 46
E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav 48
E.3 Användning av undergruppen för durations baserad aktiekursrisk vid beräkning av solvenskapitalkravet 49
E.4 Skillnader mellan standardformeln och använda interna modeller 49
E.5 Överträdelse av minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet 49
E.6 Övrig information 49
4 AFA LIVFÖRSÄKRING
Sammanfattning
Verksamhet och resultatAFA Livförsäkring är ett svenskt privat försäkringsaktiebolag.
Företaget utgör tillsammans med försäk-ringsföretagen AFA Sjukförsäkring, AFA Trygghetsförsäkring och AFA Livför-säkring samt ett antal anknutna företag AFA Försäkringrgruppen (Gruppen). AFA Livförsäkring är knutet till de andra försäkringsföretagen i Gruppen genom en i huvudsak gemensam ledning.
AFA Livförsäkring är försäkringsgivare för avgångsbidragsförsäkring (AGB), tjän-stegrupplivförsäkring (TGL) samt famil-jeskyddsförsäkring (FSK). Verksamheten är uppdelad i en skadeförsäkringsrörelse (AGB) och en livförsäkringsrörelse (TGL och FSK). Vinstutdelning till aktieägare-får enligt bolagsordningen inte ske.
Betydande affärshändelser under 2017Under räkenskapsåret har verksamheten arbetat med förberedelserna inför över-gången till EU:s nya dataskyddsregler (GDPR).
FörsäkringsresultatFörsäkringsresultatet är det sammanlagda ekonomiska resultatet för försäkrings-verksamheten. Det innefattar de premier som betalas av försäkringstagarna, de ersättningar som betalas ut till de försäk-rade, kostnader för administration samt anslag för forskning. AFA Livförsäkrings försäkringsresultat uppgick till -330 mil-joner kronor (-368). Resultatförändringen beror främst på förändringar i livförsäk-ringsavsättning, som består av minskning-ar i beståndet för tjänstegrupplivförsäk-ringen TGL.
AFA Livförsäkring Försäkringsrörelsens tekniska resultat (mnkr) 2017 2016
Premieintäkter 557 540
Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen -1 0
Försäkringsersättningar -818 -836
Driftkostnader -55 -58
Övriga tekniska kostnader -14 -13
Summa -330 -368
InvesteringsresultatInvesteringsresultatet är det sammanlag-da resultatet av företagets kapitalförvalt-ning. AFA Livförsäkrings investerings-resultat uppgick till 385 miljoner kronor (432). Merparten av investeringsresultatet hänför sig till tillgångsslaget Aktier och andelar.
AFA Livförsäkring Investeringsresultat (mnkr) 2017 2016
Kapitalavkastning, intäkter 342 449
Orealiserade vinster på placeringstillgångar 166 69
Kapitalavkastning, kostnader -100 -31
Orealiserade förluster på placeringstillgångar -23 -55
Summa 385 432
Företagsstyrnings-systemEtt försäkringsföretag ska ha ett före-tagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Genom ett välfungerande riskhan-teringssystem, med tydliga processer och tydlig ansvarsfördelning säkerställs att
5AFA LIVFÖRSÄKRING
AFA Livförsäkrings ledning och styrelse hålls väl informerade om företagets risker.
Funktionen för internrevision har utvär-derat relevanta delar av AFA Livförsäk-rings företagsstyrningssystem avseende verksamhetsåret 2017. Funktionens bedömning är att AFA Livförsäkrings företagsstyrningssystem i huvudsak främ-jar en sund och ansvarsfull styrning.
RiskhanteringssystemRiskhanteringssystemet är en central del av företagsstyrningssystemet och innehåller de strategier, processer och rapporteringsrutiner som är nödvändiga för att fortlöpande kunna identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera de risker som verksamheten är förknippad med. Riskhanteringssystemet är inte en-dast utformat i syfte att efterleva gällande regelverk, utan även för att tillmötes-gå interna behov samt för att följa god marknadspraxis. Såväl de risker som täcks av solvenskapitalkravet (SCR) som andra väsentliga risker som verksamheten ger upphov till, hanteras av riskhanterings-systemet.
Egen risk- och solvens-bedömning (ORSA)AFA Livförsäkring genomför årligen en egen risk- och solvensbedömning (ORSA) där samtliga risker som företaget utsätts för, eller kan komma att utsättas för, ana-lyseras och värderas. Utifrån värderingen gör företaget sedan en uppskattning av det totala solvensbehovet på medellång sikt och vad det innebär för företagets ka-pitalplanering. Resultatet och slutsatserna från ORSA används sedan i verksamhets-planeringen och i det övriga strategiska beslutsfattandet inom AFA Livförsäkring.
Arbetet bedrivs utifrån framtagna interna regler för den egna risk- och solvens-bedömningen. ORSA omfattas av den interna kontrollen och den granskas även av funktionen för internrevision. Resultat och slutsatser godkänns av styrelsen. För varje ORSA upprättas en särskild tillsyns-rapport som beslutas av styrelsen.
Riskprofil AFA Livförsäkrings riskexponering är huvudsakligen relaterad till försäkrings-risker, i form av variationer i skadeutfall, och finansiella risker, i form av variationer i kapitalavkastning. AFA Livförsäkrings försäkringsrisker fångas inom ramen för teckningsrisker medan de finansiella återfinns inom marknadsrisker och kre-ditrisker. Företaget har fastslagit solvens-behovet med beaktande av riskprofilen.
TeckningsriskAFA Livförsäkrings teckningsrisker utgjordes av en livförsäkringsrisk på 529 miljoner kronor (524) och en sakförsäk-ringsrisk på 358 miljoner kronor (340).
AFA Livförsäkring Teckningsrisk (mnkr)
2017-12-31
2016-12-31
Livförsäkringsrisk
Dödlighetsrisk 165 161
Kostnadsrisk 9 9
Katastrofrisk 462 457
Diversifiering -103 -103
Livförsäkringsrisk, totalt 529 524
Sakförsäkringsrisk
Premie- och reservrisk 242 230
Katastrofrisk 210 200
Diversifiering -94 -89
Sakförsäkringsrisk, totalt 358 340
AFA Livförsäkrings konstruktion med kollektivavtalade försäkringar medför en inbyggd riskreducering. Eftersom de försäkrade kollektiven är stora medför detta en hög rad av riskdiversifiering och därmed en låg risk för moturval. Utöver detta hanteras bara svenska risker och därför kan det betraktas som en risk-koncentration avseende teckningsrisker till den svenska marknaden. Företagets riskkänslighetsanalyser visar på en god motståndskraft.
MarknadsriskAFA Livförsäkrings marknadsrisker uppgick vid årets slut till 1 384 miljoner kronor (1 204).
6 AFA LIVFÖRSÄKRING
AFA Livförsäkring Marknadsrisk (mnkr)
2017-12-31
2016-12-31
Aktierisk 1 245 1 098
Valutarisk 266 222
Ränterisk 38 44
Spreadrisk 58 37
Koncentrationsrisk 40 30
Diversifiering -263 -227
Totalt 1 384 1 204
En övergripande princip för hur AFA Livförsäkrings tillgångar ska investeras är att investeringar ska ske på ett akt-samt sätt (aktsamhetsprincipen). Inves-teringarna görs på sådant sätt att en god riskspridning uppnås vilket innebär att placeringstillgångarna sprids över olika tillgångsslag, marknader, branscher/sekto-rer och emittenter, i syfte att reducera de finansiella riskerna.
Tack vare en omfattande diversifiering har den totala marknadsrisken reducerats med 16 procent (16).
KreditriskAFA Livförsäkrings exponering mot kredit risk var mycket marginell under 2017. Företagets spreadrisker uppgick per 2017-12-31 till 58 miljoner kronor (37) och motpartsrisken till 21 miljoner kronor (37).
Kreditrisker begränsas genom att place-ringar i enlighet med placeringsinstrukt-ionerna huvudsakligen sker mot emitten-ter och i värdepapper med låg kreditrisk enligt välrenommerade kreditvärderings-företags rating. Kreditrisker följs löpande upp gentemot emittenters eller värdepap-pers rating.
LikviditetsriskAFA Livförsäkrings exponering mot likviditetsrisk var mycket marginell under 2017.
Marknadslikviditetsrisken hanteras genom löpande uppföljning av att place-ringar görs i enlighet med av styrelsen fastställda placeringsriktlinjer. Tillgång-ar som inte är föremål för handel på en reglerad marknad ska hållas på aktsamma nivåer. Merparten av innehaven i såväl de räntebärande portföljerna som i den no-
terade aktieportföljen ska dessutom bestå av värdepapper som snabbt kan omsättas utan att prissättningen påverkas i större omfattning.
Finansieringslikviditetsrisken hanteras med en likviditetsreserv bestående av korta placeringar och mycket likvida värdepapper som säkerställer att företaget alltid har tillräckligt med likvida medel för att hantera dels interna flöden inom tillgångsförvaltningen, dels utflöden till den löpande försäkringsrörelsen.
Operativ riskAFA Livförsäkring har inte identifie-rat några materiella risker inom risk-områdena operativ risk under 2017.
Den operativa riskhanteringen delas in i tre faser: riskanalys, åtgärdshantering och uppföljning.
Riskerna identifieras, kategoriseras och värderas, därefter bestäms respons, åtgär-der planeras och genomförs. Respondering innebär att en ambitionsnivå bestäms för hanteringen av respektive risk. Respon-sen kan vara att risken ska reduceras, accepteras eller undvikas. Genom analys och uppföljning samordnas och övervakas slutligen riskerna och genomförandet av åtgärderna. Arbetet följs upp och rappor-teras.
Övriga materiella riskerAFA Livförsäkrings övriga materiella ris-ker utgörs av strategisk risk och anseende-risk. Företaget har inte identifierat några materiella risker inom dessa riskområden.
Strategisk risk hanteras främst genom fokus på regelförändringar och ändringar i marknadsläget samt tydliga, väl kommu-nicerade beslutsvägar inom ramarna och processerna för den operativa riskhanteringen. Anseenderisken hanteras genom en väl fungerande kommunikation med såväl företagets anställda som om-värld och kunder. Verkställande direktö-ren ansvarar, i samråd med företagsled-ningen för att värdera AFA Livförsäkrings operativa risker ur ett anseendeperspektiv.
7AFA LIVFÖRSÄKRING
Värdering för solvens-ändamålTillgångarAFA Livförsäkrings tillgångar värderade enligt Solvens II uppgår till 6 652 miljoner kronor, vilket till fullo överensstämmer med värderingen i den finansiella rappor-teringen.
Försäkringstekniska avsättningarVärdet av försäkringstekniska avsättning-ar bestäms genom en marknadsmässig uppskattning av de framtida kassaflödena som försäkringsavtalen ger upphov till plus en riskmarginal. De totala försäk-ringstekniska avsättningarna uppvisar hög grad av stabilitet mellan 2016 och 2017. Vid årets slut uppgick de till 1 563 miljoner kronor (1 530). Riskmarginalen var i stort sett oförändrad.
Jämfört med den finansiella redovisningen skattas de försäkringstekniska avsättning-arna lägre i Solvens II. Skillnaden år 2017 uppgick till 250 miljoner kronor (242).
Andra skulderAndra skulder utgörs av samtliga skulder i företagets balansräkning som inte inne-fattas i de försäkringstekniska avsättning-arna. Här ingår bland annat skatteskulder och skulder till kreditinstitut. Värderade enligt Solvens II uppgick andra skulder vid årets slut till 579 miljoner kronor, jämfört med 523 miljoner kronor i den fi-nansiella redovisningen. Differensen beror på värderingsskillnader gällande uppskjut-na skatteskulder.
FinansieringKapitalbasAFA Livförsäkrings kapitalbas utgörs av skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas värdering enligt Solvens II. Kapitalbasen består av aktiekapital, kon-solideringsfond, överskottsmedel samt en avstämningsreserv som i sin tur består av
balanserade vinstmedel och obeskattade reserver. Per den 31 december 2017 upp-gick den till 4,5 miljarder kronor (4,5).
AFA Livförsäkrings kapitalbasposter omfattas inte av några restriktioner och bedöms vara tillgängliga, varaktiga och fullt efterställbara enligt regelverkets definitioner. Detta ger innebär att AFA Livförsäkrings kapitalbas består av endast primärkapital tillhörande nivå 1. Detta kapital medräknas för att täcka SCR och MCR. Samtliga poster upptas till verkligt värde.
Solvenskapitalkrav och minimikapitalkravFör att betraktas som solvent behöver ka-pitalbasen överstiga solvenskapital kravet (SCR). Detta uppgick per den 31 december 2017 till 1,6 kronor (1,4). Kapitalbasen täcker med god marginal kapitalkraven vid utgången av 2017.
AFA LivförsäkringKapitalbas och kapitalkrav (mdkr)
2017- 12-31
2016- 12-31
Kapitalbas 4,5 4,5
Solvenskapitalkrav (SCR)
Operationell risk 0,0 0,0
Sakförsäkring 0,2 0,2
Hälsoförsäkring - -
Livförsäkring 0,4 0,4
Marknadsrisk + Motpartsrisk 1,1 0,9
Riskabsorberande effekt -0,1 -0,1
Summa SCR 1,6 1,4
Minimikapitalkrav (MCR) 0,4 0,4
8 AFA LIVFÖRSÄKRING
A Verksamhet och resultat
A.1 VerksamhetA.1.1 InledningDenna solvens- och verksamhetsrapport avser AFA Livförsäkringsaktiebolag, orga-nisationsnummer 502000-9659 (AFA Livförsäkring).
A.1.2 KontaktuppgifterTillsynsmyndighet:
Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm 08-408 985 03 karolina.nyman@fi.se
Externa revisorer:
Henrik Nilsson, Deloitte AB 0733-97 11 02
Elisabeth Werneman, Deloitte AB 0733-97 24 86
Rehnsgatan 11 113 79 Stockholm
A.1.3 Om AFA LivförsäkringAFA Livförsäkring är ett svenskt privat försäkringsaktiebolag.
AFA Livförsäkring utgör tillsammans med AFA Sjukförsäkringsaktiebolag, organisationsnummer 502033-0642 (AFA Sjukförsäkring) och AFA Trygghetsför-säkringsaktiebolag, organisationsnummer 516401-8615 (AFA Trygghetsförsäkring) samt ett antal anknutna företag enligt förteckningen i bilaga 1 AFA Försäkrings-gruppen. Företagen i gruppen är knutna till varandra genom en i huvudsak gemen-sam ledning. AFA Försäkringsgruppen utgör en enkel gruppstruktur. När de tre försäkringsföretagen (AFA Sjukförsäkring, AFA Trygghetsförsäkring och AFA Livför-säkring) åsyftas i denna rapport används samlingsnamnet AFA Försäkring.
AFA Livförsäkring tillhandahåller, på uppdrag av ägarna, kollektivavtalade
försäkringar för den svenska arbetsmark-naden som ger ersättning vid arbetsbrist och dödsfall. AFA Livförsäkring är försäk-ringsgivare för avgångsbidragsförsäkring (AGB) samt tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och familjeskydd (FSK). I uppdra-get ingår att försäkra, förvalta kapital, hantera försäkringsärenden samt förebyg-ga ohälsa genom stöd till forskning och utveckling.
AFA Livförsäkring har tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse avseende ris-ker hänförliga till försäkringsklass 16, annan förmögenhetsskada samt direkt livförsäkrings rörelse avseende risker hän-förliga till försäkringsklasserna 1 a) och b), det vill säga livförsäkring och tilläggs-försäkring.
AFA Livförsäkring bedriver försäkrings-verksamhet i hela Sverige, och endast i Sverige. Företaget har sitt huvudkontor i Stockholm. Adressen är AFA Livförsäk-ring, 106 27 Stockholm.
A.1.4 Ägare AFA Livförsäkring ägs till lika delar av Svenskt Näringsliv (org.nr. 802000-1858) och Landsorganisationen i Sverige (LO) (org.nr. 802001-9769). Svenskt Näringsliv före träder drygt 60 000 små, medelstora och stora företag med totalt cirka 1,5 mil-joner anställda. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbun-den utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar. LO är en samman slutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige. LO samlar 14 medlemsförbund som i sin tur organiserar cirka 1,5 miljoner privat och offentligt anställda arbetare.
Ägarna har huvudkontor i Stockholm. Vinstutdelning till ägarna får enligt bolags ordningen inte ske.
9AFA LIVFÖRSÄKRING
Våra ägare
AFA Trygghetsförsäkrings-
aktiebolag
• Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA/TFA-KL)
• Det statliga personskadeavtalet (PSA)
AFA Sjukförsäkrings-
aktiebolag
• Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS/AGS-KL)
• Premiebefrielseförsäkringen
• Avgiftsbefrielseförsäkringen
• Föräldrapenningtillägg (FPT)
AFA Livförsäkrings-
aktiebolag
• Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)
• Försäkring om avgångsbidrag (AGB)
• Familjeskyddet i avtalspension SAF-LO
• Trygghetsfonden (TSL)
9.1% 50% 50% 50% 50%
90.9%
A.1.5 AFA Livförsäkrings verksamhetAFA Livförsäkring är en del av den svens-ka modellen. Parterna på den svenska arbetsmarknaden har valt att adminis-trera de kollektivavtalade försäkringarna inom AFA Försäkring, en lösning som går tillbaka till 1960-talet.
De kollektivavtalade försäkringarnas syfte är att tillgodose människors behov av ekonomisk trygghet i arbetslivet till en låg kostnad. AFA Livförsäkring tillhan-dahåller, på uppdrag av ägarna, kollek-tivavtalade försäkringar för den svenska arbetsmarknaden som ger ersättning vid arbetsbrist och dödsfall. AFA Livförsäk-ring är försäkringsgivare för avgångsbi-dragsförsäkring (AGB) samt tjänstegrupp-livförsäkring (TGL) och familjeskydd (FSK). Verksamheten är uppdelad på en skadeförsäkringsrörelse och en livförsäk-ringsrörelse. I skadeförsäkringsrörelsen ingår avgångsbidragsförsäkringen och i livförsäkringsrörelsen ingår familjeskydds-försäkringen samt tjänstegrupplivförsäk-ringen. I uppdraget ingår att försäkra, förvalta kapital, hantera försäkringsären-den samt förebygga ohälsa genom stöd till forskning och kunskapsförmedling.
Vinstutdelning till aktieägare får enligt bolagsordningen inte ske.
AFA Försäkrings verksamhetsområden: Försäkra: Administrera kollektiv-avtalade försäkringsskydd inom arbetslivet. Förvalta: Förvaltning av kunskap och kapital från försäkringsverksamheten. Förebygga: Förebyggande åtgärder och stöd till forskning för ökad hälsa i arbetslivet.
10 AFA LIVFÖRSÄKRING
Milstolpar i AFA Försäkrings historia
Arbetsmarknadens parter sluter avtal om en tjänstegrupplivförsäkring (TGL) för privatanställda arbetare (träder i kraft 1963). Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag AFA bildas.
1962
Avtalsgruppsjuk-försäkringen (AGS) börjar att gälla.
1972
En ny försäkring – Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) bildas. Föregångaren var Trygghetsförsäkring vid yrkesskada (TFY) från 1974.
1977
Parterna beslutar att sammanföra administrationen av AGS, TFA, AGB och TGL. Tre bolag bildar nu AMF Försäkring. Premie-befrielseförsäkringen för Kooperationens Avtalspension (KAP) börjar att gälla.
1997
De tre bolagen byter namn. Samlingsnamnet för bolagen blir AFA.
2001
Namnförstärkning av varumärket AFA. Den gemensamma organisationen får namnet AFA Försäkring.
2006
Kundwebben lanseras. Ett webbaserat verktyg som förenklar hanteringen av sjuk-, arbetsskade- och föräldraförsäkringen.
2011
AGB-fonden från 1965 förändras och blir en försäkring som gäller vid uppsägning.
1967
Avtalsgruppsjuk-försäkringen (AGS-KL) börjar att gälla.
1974
Premiebefrielse-försäkringen för Avtalspension SAF-LO börjar att gälla.
1996
Avgiftsbefrielse-försäkringen börjar att gälla.
1998
Föräldrapenning-tillägget börjar att gälla.
2014
Milstolpar i AFA Försäkrings historia
A.1.6 Betydande affärshändelser under 2017Under räkenskapsåret har verksamheten ar-betat med förberedelserna inför övergången till EU:s nya dataskyddsregler (GDPR).
I övrigt har inga betydande affärshändelser inträffat för AFA Livförsäkring under året.
A.2 FörsäkringsresultatFörsäkringsresultatet är det sammanlagda ekonomiska resultatet för försäkringsverk-samheten. Det innefattar de premier som betalas av försäkringstagarna, de ersätt-ningar som betalas ut till de försäkrade, kostnader för administration och anslag för forskning.
Försäkringsresultatet för AFA Livförsäkring uppgick till -330 miljoner kronor (-368). Re-sultatförbättringen beror främst på föränd-ringar i livförsäkringsavsättning, som består av minskningar i beståndet för TGL.
AFA Livförsäkring Försäkringsrörelsens tekniska resultat (mnkr) 2017 2016
Premieintäkter 557 540
Kapitalavk. överförd från finansrö-relsen -1 0
Försäkringsersättningar -818 -836
Driftkostnader -55 -58
Övriga tekniska kostnader -14 -13
Summa -330 -368
Nedan presente-ras resultatet per försäkring för de
poster där detta är relevant.
A.2.1 PremieintäkterPremieintäkterna ökad till 526 miljoner kronor (503) i skadeförsäkringsrörelsen och minskade till 32 miljoner kronor (36) i livförsäkringsrörelsen på grund av att ingen premie för TGL-försäkringen har tagits in under 2017. Premiesatsen för AGB-försäkringen har under året varit oförändrad och har uppgått till 0,15 procent av lönesumman. Premie satsen för TGL-försäkringen uppgick under året till 0,00 procent av löne summan (0,00).
11AFA LIVFÖRSÄKRING
AFA Livförsäkring Premieintäkter (mnkr) 2017 2016
AGB 526 503
TGL 1 5
FSK 31 31
Summa 557 540
A.2.2 Försäkringsersättningar
SkadeförsäkringsrörelsenFörsäkringsersättningar i skadeförsäk-ringsrörelsen består av ersättningar för friställningar under verksamhetsåret i samband med omstruktureringar inom näringslivet. Årets försäkringsersättning-ar uppgick till 377 miljoner kronor (444).
LivförsäkringsrörelsenFörsäkringsersättningar för TGL består av ersättningar i samband med dödsfall under året. Kostnaden för försäkrings-ersättningar uppgick till 359 miljoner kronor (337).
Försäkringsersättningar för familje-skydds försäkringen består av ersättningar till efter levande för under året avlidna personer. Kostnaden för försäkringsersätt-ningar uppgick till 32 miljoner kronor (55).
Förändring i livförsäkringsavsättningLivförsäkringsavsättningen i TGL ökade med 37 miljoner kronor (minskade med 21). Livförsäkringsavsättningen i familjeskyddsförsäkringen ökade med 13 miljoner kronor (ökade med 21).
AFA Livförsäkring Försäkringsersättningar (mnkr) 2017 2016
AGB 377 444
TGL 396 337
FSK 45 55
Summa 818 836
A.2.3 DriftkostnaderAFA Livförsäkrings driftkostnader upp-gick till 55 miljoner kronor (58). Här ingår även kostnader för företagets förebyggan-de verksamhet..
AFA Livförsäkring Driftkostnader (mnkr) 2017 2016
AGB 23 26
TGL 30 30
FSK 2 2
Totalt 55 58
A.2.4 Övriga tekniska kostnaderÖvriga tekniska kostnader utgörs av anslag för forskning. Dessa uppgick till 14 miljoner kronor (13).
AFA Livförsäkring ,Övriga tekniska kostnader (mnkr) 2017 2016
TGL 14 13
Totalt 14 13
12 AFA LIVFÖRSÄKRING
A.3 Investerings-resultat
Investeringsresultatet för AFA Livför-säkrings uppgick till 385 miljoner kronor (432). Merparten hänför sig till tillgångs-slaget Aktier och andelar.
AFA Livförsäkring 2017 2016
Aktier och andelar
Utdelningar 79 86
Realiserade vinster/förluster, netto 207 172
Orealiserade vinster/förluster, netto 121 69
Summa Aktier och andelar 407 327
Räntebärande värdepapper
Ränteintäkter/-kostnader, netto 8 19
Realiserade vinster/förluster, netto 23 76
Orealiserade vinster/förluster, netto -21 -2
Summa räntebärande 10 93
Valutakursresultat, netto -63 79
Derivat
Orealiserade vinster/förluster, netto 43 -53
Övrigt, netto -12 -14
Totalt investeringsresultat 385 432
Särskild uppgift om vinster eller förluster som direkt påverkar eget kapital
Inte tillämpbart.
Särskild uppgift om värdepapperisering
Inte tillämpbart.
A.4 Resultat från övriga verksam-heter
A.4.1 LeasingavtalAFA Livförsäkring har inte tecknat några leasingavtal.
Utöver de tekniska och icke-tekniska resultatposterna som presenterats i kapi-tel A har AFA Livförsäkring inga övriga materiella inkomster och utgifter.
A.5 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen ytterligare information att delge som är av materiell betydelse för bedömning av företagets verksamhet och resultat.
13AFA LIVFÖRSÄKRING
B Företagsstyrningssystem
B.1 Allmän information om företagsstyr-ningssystemet
B.1.1 Företagsstyrning s-systemets lämplighetEtt försäkringsföretag ska ha ett företags-styrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Vidare ska systemet ses över regel-bundet. Funktionen för internrevision ska utvärdera systemet för internkontroll, utvärdera andra delar av företagsstyr-ningssystemet samt rapportera resultat och lämna rekommendationer efter utvär-deringarna till företagets styrelse. Funktionen för internrevisions utvärdering av AFA Livförsäkrings företagsstyrningssystem, avseende verksamhetsåret 2017, baserar sig på de iakttagelser som gjorts i samband med granskningsinsatser av funktionen för internrevision samt relevanta delområden av övriga centrala funktioner. I flertalet granskningsinsatser har endast mindre avvikelser identifierats. Funktionens be-dömning, baserad på det samlade resulta-tet av utförda granskningar under 2017, är att AFA Livförsäkrings företagsstyrningssystem i huvudsak främ-jar en sund och ansvarsfull styrning.
B.1.2 Förvaltnings- och ledningsorgan
B.1.2.1 StyrelsenStyrelsen ansvarar för AFA Livförsäkrings organisation och förvaltningen av företa-gets angelägenheter och bedömer fort-löpande företagets ekonomiska situation och fattar beslut om det samlade riskta-gandet.
Arbetet i styrelsen följer en arbetsord-ning som säkerställer att styrelsen hålls
informerad och att alla styrelserelaterade aspekter av företagets verksamhet tas upp till behandling. Styrelsen har beslutat att anpassa AFA Livförsäkrings styrdokument till Solvens II-regelverkets bestämmelser. Styrelsen har beslutat om riskpolicy, rikt-linjer för egen risk- och solvensbedömning (ORSA) samt policy för fastställande av kapitalbas och beräkning av kapitalkrav. Andra centrala dokument som styrelsen fastställt är bland annat försäkringstek-niska riktlinjer, placeringsriktlinjer, rikt-linjer för operativ riskhantering, riktlinjer för lämplighetsprövning, funktionsriktlin-jer för de centrala funktionerna och rikt-linjer för hantering av intressekonflikter.
Styrelsen behandlar löpande strategiska frågor avseende företagets premiesättning och risktagande.
AFA Livförsäkring har tillsammans med AFA Sjukförsäkring och AFA Trygghets-försäkring inrättat fyra gemensamma styrelseutskott: Finansutskottet, Försäk-ringsutskottet, Revisionsutskottet och Ersättningsutskottet. Utskotten bereder ärenden i frågor avseende områden de genom delegation ansvarar för.
Finansutskottet
Styrelsen ska utse ett för AFA Försäkring gemensamt Finansutskott bestående av styrelsens ordförande samt fyra ledamöter.
Finansutskottet ansvarar för styrelsens löpande uppföljning av placeringsverk-samheten. Finansutskottet ska dessutom bereda ärenden i frågor avseende den strategiska tillgångsportföljen (normalp-ortföljen), placeringsriktlinjer, ägarpolicy samt affärer i illikvida tillgångar som enligt placeringsriktlinjerna ska beslutas av styrelsen.
Finansutskottet är ett inför styrelsen be-redande organ och fattar ej beslut såvida ej protokollförd beslutanderätt delegerats
14 AFA LIVFÖRSÄKRING
av styrelsen. De beslut som fattas med stöd av delegationsbeslut ska regelmäs-sigt redovisas för styrelsen. Protokoll förs separat för varje försäkringsföretag.
Försäkringsutskottet
Styrelsen ska utse ett för AFA Försäkring gemensamt Försäkringsutskott bestående av styrelsens ordförande samt två leda-möter som utses av Svenskt Näringsliv och två leda möter som utses av LO.
Försäkringsutskottet ska bereda ären-den till styrelsen i frågor som kan avse försäkringstekniska riktlinjer, värde-säkringsfrågor, premie- och förmögenhets-analys, bokslut och prognoser, villkors-förändringar samt frågor om kvalitet och effektivitet i skaderegleringen.
Försäkringsutskottet är ett inför styrelsen beredande organ och fattar endast beslut i de fall protokollförd beslutanderätt dele-gerats av styrelsen. De beslut som fattas med stöd av delegationsbeslut ska regel-mässigt redovisas för styrelsen.
Samtidiga möten med Finansutskottet och Försäkringsutskottet
Finansutskottet och Försäkringsutskot-tet bereder på samtidiga utskottsmöten frågor till styrelsen som bland annat avser premie- och förmögenhetsanalys, ORSA, och premiesättningen samt årsvisa rap-porteringen av QRT, RSR och SFCR.
Revisionsutskottet
Styrelsen ska utse ett för AFA Försäkring gemensamt Revisionsutskott bestående av styrelsens ordförande samt två ledamöter som utses av Svenskt Näringsliv och två ledamöter som utses av LO.
Revisionsutskottet ska bereda ärenden till styrelsen i frågor som kan avse finansiell rapportering, intern styrning och kontroll, övergripande riskhantering, regelefterlev-nad, intern och extern revision, redovis-ning, skatt samt revisorer.
Revisionsutskottet ska bevaka att lagen om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision följs. Utskottet har ett särskilt ansvar för:
• att – som ett led i beredningen av styrel-seärenden – övervaka och kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen,
• att med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i den interna kontrollen, internrevisionen och riskhanteringen,
• att hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredo-visningen,
• att granska och övervaka revisorernas opartiskhet och självständighet,
• att hålla sig informerat om resultatet av Revisorsnämndens kvalitetskontroll av bolagets revisorer, samt
• att EU:s revisorsförordning följs.
• Revisionsutskottet får besluta om köp av icke-revisionstjänster från AFA Försäkrings revisorer enligt artikel 5.4 i EU:s revisorsförordning (Europaparla- mentet och rådets förordning (EU) nr 537/2014).
Revisionsutskottet ska bevaka att samma revisor inte anlitas under en längre tids-period än vad som är tillåtet enligt 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen (jfr. 11 kap. 13 a § försäkringsrörelselagen). Vidare ska ut-skottet bevaka att en revisor inte entledi-gas i förtid utan saklig grund i strid med 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen.
Ersättningsutskottet
Styrelsen ska vid det första ordinarie sammanträdet efter bolagsstämman utse ett för AFA Försäkring gemensamt Ersätt-ningsutskott bestående av styrelsens ordförande samt en ledamot som utses av Svenskt Näringsliv och en ledamot som utses av LO. Styrelsens, Ersättnings-utskottets och verkställande direktörens ansvar och uppgifter i frågor som rör ersättning till anställda inom AFA Försäk-ring regleras i den ersättningspolicy som beslutas av styrelsen. Styrelsens, Ersätt-ningsutskottets och verkställande direk-törens ansvar och uppgifter i frågor som rör lämplighetsprövning av befattnings-havare regleras i de riktlinjer för lämplig-
15AFA LIVFÖRSÄKRING
hetsprövning som beslutas av styrelsen. Ersättningsutskottet ska godkänna, eller till styrelsen hänskjuta, frågor som rör verkställande direktörens väsentliga upp-drag utanför AFA Försäkring. Intresse-konflikter i frågor som inte kan hanteras enligt de åtgärder som anges i riktlinjer för hantering av intressekonflikter kan hänskjutas till Ersättningsutskottet. Er-sättningsutskottet ska därutöver fungera som rådgivare till verkställande direktö-ren i verksamhetsfrågor.
B.1.2.2 Verkställande direktören och övriga i företagsledningenStyrelsen i AFA Livförsäkring utser verk-ställande direktör och vice verkställande direktör. Den verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av företaget i enlighet med styrelsens instruktioner. Det innebär bland annat ansvar för ekonomisk rapportering och framtagande av informations- och be-slutsunderlag till styrelsen. Verkställande direktören fast ställer målen för den opera-tiva verksamheten, fördelar resurser och följer upp verksamhetens resultat.
Den verkställande direktören ansvarar för den dagliga verksamheten. Företags-ledningen består av cheferna för enheter-na Skadereglering, Partsrelationer och försäkringsvillkor, Förebygga, Ekonomi, IS/IT, Kapitalförvaltning, Kommunika-tion, HR och Aktuarie. Enhetschefer utses av verkställande direktören och ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt samt med hög kvalitet. Detta innefatt-ar ansvar för ekonomi, information och de risker som uppstår inom den egna enheten. Verkställande direktören leder företagsledningens möten och beslutar om styrande dokument och övergripande stra-tegier. Företagsledningen sammanträder vanligtvis var fjortonde dag.
Ett ALM-råd (en arbetsgrupp under företagsledningen för frågor som rör hantering av balansräkningsrisker, så kallad Asset Liability Management) utses av den verkställande direktören med representanter huvudsakligen från företagsledningen. ALM-rådet ska bistå
den verkställande direktören i styrningen av företagets finansiella risker, försäk-ringsrisker, operativa risker, strategiska risker och anseenderisker. Vid en eventu-ell kris eller hot om kris har verkställande direktören en särskild krisledningsgrupp som hanterar operativa risker, strategiska risker och anseenderisker.
B.1.2.3 Centrala funktionerAFA Livförsäkrings styrelse har beslutat riktlinjer för de centrala funktionerna, det vill säga funktionen för internrevision (i det följande internrevisionen), funktionen för riskhantering (i det följande riskfunk-tionen), funktionen för regelefterlevnad och aktuariefunktionen, i enlighet med Solvens II-regelverket. Enligt riktlinjerna ska styrelsen besluta om vem som ska vara innehavare och ansvarig för respekti-ve funktion. Styrelsen beslutar om ansva-rig för internrevisionen och den verkstäl-lande direktören beslutar om ansvarig för riskfunktionen, ansvarig för funktionen för regelefterlevnad och ansvarig för aktu-ariefunktionen. De centrala funktionernas uppgifter anges i huvudsak i försäkrings-rörelselagen samt i EU-förordningen.
Riskfunktionens uppgift är att tydliggöra AFA Livförsäkrings riskexponering genom att följa upp, sammanställa och rapportera samtliga väsentliga risker till styrelsen och den verkställande direktören. Funk-tionen arbetar kontinuerligt för en god riskkultur inom företaget och den ansvari-ge för funktionen är ledamot i ALM-rådet.
Funktionen för regelefterlevnad utgör ett stöd för att verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga regler för den tillståndspliktiga verksamheten. Vidare bistår funktionen styrelsen och den verk-ställande direktören i regelefterlevnads-frågor. Funktionen för regel efterlevnad har en självständig ställning för att kunna utföra sina uppgifter på ett objektivt och oberoende sätt.
Aktuariefunktionen ska samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstek-niska beräkningarna inklusive metoder och data. Aktuariefunktionen ska vidare
16 AFA LIVFÖRSÄKRING
säker ställa att de premier som intjänas är tillräckliga för att täcka framtida kostna-der.
Internrevisionsfunktionen är en oberoen-de, objektiv säkringsfunktion med uppgift att tillföra värde och förbättra verksam-heten i organisationen. Funktionen ska hjälpa organisationen att nå sina mål genom att systematiskt och strukturerat värdera och öka effektiviteten i riskhante-ring, styrning och kontroll samt lednings-processer. Intern revisionsfunktionen ska även utvärdera systemet för internkon-troll, utvärdera andra delar av företags-styrningssystemet, rapportera resultat och lämna rekommendationer till styrelsen. Internrevisionsfunktionen ska även ge råd avseende intern styrning och kontroll ut-ifrån bedömd nytta för verksamheten och under förutsättning att det inte uppkom-mer någon intressekonflikt som påverkar funktionens oberoende.
Förutsättningar
Avgörande för att ovanstående centrala funktioner ska kunna fungera som avsetts är att de har nödvändiga resurser och befogenheter. Dessa regleras i de antagna funktionsriktlinjerna, som slår fast att:
• Funktionen ska tillförsäkras tillräck-liga resurser för att kunna utföra sina arbets uppgifter enligt dessa riktlinjer samt tillämpliga regler.
• Funktionen ska ges åtkomst till mate-rial, personal och egendom som är rele-vanta för utförande av de arbetsuppgif-ter som åligger funktionen. Begränsning avseende denna rätt ska rapporteras till styrelsen och verkställande direktören.
• Anställda har en skyldighet att informe-ra den centrala funktionen om eventuel-la omständigheter som är relevanta för de uppgifter som åligger funktionen.
HR
Aktuarie
Skadereglering
Ekonomi
IS/IT
Kapitalförvaltning
Centrala funktioner • Aktuariefunktionen • Funktionen för riskhantering • Funktionen för regelefterlevnad • Funktionen för internrevision
Kommunikation
VD
Partsrelationer och försäkringsvillkor Förebygga
Juridik
AFA Livförsäkrings linjeorganisation med de centrala funktionerna
17AFA LIVFÖRSÄKRING
B.1.3 Organisationsstruktur och rapporteringsrutinerNedanstående organisationsschema illus-trerar AFA Livförsäkrings organisations-struktur avseende ägare, styrelse,
verksam hetsorgan, befattningshavare och centrala funktioner. Rapporteringsvägar illustreras och beskrivs övergripande, för en mer ingående beskrivning över företa-gets riskrapportering hänvisas till kapitel B.3 om riskrapportering.
Styrelse
Funktion för internrevison
Försäkringsutskott Finansutskott RevisionsutskottErsättningsutskott
UtserÄgare
Styrelse
Extern revision
Verksamhet
Central funktion
Risker
Rapporterar
Övervakar
FINANSIELLA RISKERhanteras av
Chef Kapitalförvaltning
FÖRSÄKRINGSRISKERhanteras avChefaktuarie
STRATEGISKA RISKERhanteras av
företagsledning
Bolagsstämma Externrevisor
Ansvarar för styrning mot solvensmålet och premiemålet genom gemensam riskmodell
VD
ALM-råd
Företagsledning
Funktion för riskhantering
Funktion för regelefterlevnad
Aktuariefunktion
ANSEENDERISKERhanteras av
företagsledning
OPERATIVA RISKERhanteras av
chefer och ledare
De av styrelsen inrättade utskotten bere-der frågor inom sina respektive områden, inför styrelsens beslut.
Verkställande direktören rapporterar löpande till styrelsen i frågor hänförli-ga till förvaltningen, särskilt avseende verksamhetens utveckling, ekonomiska ställning, personalutveckling, större investeringar, aktuell riskexponering och de förhållanden som väsentligt påverkar verksamheten.
Företagets verkställande direktör är ord-förande i ALM-rådet. Härutöver åligger det den verkställande direktören att rap-portera i ersättningsrelaterade frågor om väsentliga brister i redovisningssystemen eller förmögenhetsbrott skulle avslöjas utan dröjsmål rapportera detta till styrel-sen och revisorerna.
Ansvarig för riskfunktionen rapporterar till den verkställande direktören och till
styrelsen i samband med förändringar av riskhanteringssystemet eller vid behov.
Ansvarig för funktionen för regelefterlev-nad rapporterar regelbundet till styrelsen och den verkställande direktören.
Ansvarig för funktionen för internrevision utses av företagets styrelse och rapporte-rar års- och delårsrapport till styrelsen. Samtliga granskningar enligt revisions-planen rapporteras löpande, såväl till den verkställande direktören som till ansva-riga för den verksamhet som granskats. Vidare rapporterar internrevisionen kvartalsvis resultatet av samtliga gransk-ningar till Revisionsutskottet.
Utöver den rapportering som beskrivits ovan rapporterar samtliga centrala funk-tioner omedelbart till den verkställande direktören, och i förekommande fall till styrelseordföranden, om behov skulle föreligga.
18 AFA LIVFÖRSÄKRING
Verksamhetsområdet kapitalförvaltning ansvarar för hantering och kontroll av AFA Livförsäkrings finansiella risker i en-lighet med fastställda placeringsriktlinjer, rapporterar till styrelsens Finansutskott och företagsledningens ALM-råd.
Försäkringsriskerna hanteras och rap-porteras av chefaktuarien i egenskap av ansvarig för aktuariefunktionen. Chefak-tuarien rapporterar försäkringsrisker till företagsledningens ALM-råd. Försäkrings-riskerna rapporteras även till Försäk-ringsutskottet.
B.1.4 Materiella förändringar i företagsstyrningssystemetFöretagsstyrningssystemet är i allt väsent-ligt oförändrat jämfört med föregående år.
B.1.5 Ersättningsfrågor
B.1.5.1 Principer för ersättningarÅrsstämman beslutar om ersättningar till styrelsernas ordförande, övriga styrelse-ledamöter och styrelsesuppleanter. Rörlig ersättning utgår inte.
Styrelsen beslutar årligen en ersättnings-policy för ersättning till anställda inom AFA Försäkring anges. Utgångspunkten ska främja en effektiv riskhantering och AFA Försäkrings långsiktiga intressen. Ersättning utgår i form av fast månads-lön, övriga förmåner och pension. Lö-nesättningen är individuell. Löner och förmåner ska vara marknadsanpassade. Pension utgår i huvudsak enligt kollektiv-avtal.
Rörlig ersättning kan endast utgå till vissa anställda inom kapitalförvaltningen och kan som mest uppgå till sex månadslöner per år.
B.1.5.2 Rörliga ersättningarDen rörliga ersättningen baseras på det sammanvägda utfallet per kalenderår av den anställdes resultat, gruppens eller av-delningens resultat och AFA Försäkrings resultat. Resultatet för de olika delarna ska ange hur mycket bättre förvaltning-en är än motsvarande index mätt på en rullande treårsperiod. Rörlig ersättning kan endast utgå om AFA Försäkring visat
en positiv absolut avkastning och till en enskild anställd som har följt placerings-reglementen, placeringsriktlinjer och övriga styrande regelverk.
Sextio procent av ersättningen betalas ut först efter tre år. Den uppskjutna ersätt-ningen kan bortfalla eller sättas ned om det i efterhand skulle visa sig att den anställde, gruppen, avdelningen eller AFA Försäkring inte uppfyllt resultatkriteri-erna.
Styrelsen kan ett enskilt år besluta att det inte ska utgå någon rörlig ersättning. Det kan bli aktuellt om till exempel den absoluta avkastningen varit negativ eller det finns något annat skäl med hänsyn till den finansiella ställningen.
Ersättning utgår i kontanta medel.
B.1.5.3 Tilläggspensioner eller för-tidspensioner Styrelsernas ordförande, övriga styrelsele-damöter och styrelsesuppleanter erhåller inte pension.
Pensionsåldern för verkställande direk-tören och vice verkställande direktören är 65 år. Pensionen är en premiebestämd pension och den årliga kostnaden uppgår till 30 procent av lönen plus förmånsvärde av tjänstebil.
Pensionsåldern för ansvariga för centrala funktioner är 65 år. Pension utgår enligt kollektivavtal.
B.1.5.4 Upplysningar om väsentliga relationer med närståendeLO och Svenskt Näringsliv äger gemen-samt AMF Pensionsförsäkring AB (AMF) och Fora AB (Fora). AFA Sjukförsäkring och AMF äger gemensamt fastigheten Svalan 9 där bolagen har sina huvudkon-tor och bedriver gemensamt ett begränsat antal administrativa tjänster relaterade till kontorsfastigheten. Fora hanterar alla tjänster relaterade till tecknande av för-säkringsavtal samt fakturering av premier och inkasso gentemot försäkringstagarna.
AFA Livförsäkring köper informations- och utbildningstjänster avseende företa-
19AFA LIVFÖRSÄKRING
gets försäkringar av Svenskt Näringsliv och LO.
Närstående
Under året har AFA Livförsäkring betalat 87 miljoner kronor (92) avseende drift-kostnadsersättning till AFA Sjukförsäk-ring. Kostnaden avseende avtalsteck-nings-, fakturerings- och inkassotjänster erlagd till Fora har uppgått till totalt 18 miljoner kronor (21).
AFA Livförsäkring Närstående (mnkr) Transaktion 2017 2016
Andra närstå-ende
Intäkter 8 35
Kostnader 123 131
Fordringar 0 12
Skulder 14 16
B.2 LämplighetskravStyrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktören, vice verkstäl-lande direktören och innehavarna av de centrala funktionerna ska vara lämpliga för sina respektive uppgifter. Lämplig- hetskraven innebär att befattningshavar-na dels ska ha de insikter, erfarenheter och kvalifikationer som krävs för att delta i styrningen av företagen, dels ett anseen-de och en integritet som motsvarar högt ställda krav. Lämplighetskraven för en viss befattning (t.ex. krav på viss utbild-ning, arbetslivserfarenhet eller kunskap) anges i riktlinjer för lämplighetsprövning som beslutats av styrelserna eller i en kravprofil som fastställts av den som är ansvarig för lämplighetsprövningen av befattningshavaren.
Ansvaret för lämplighetsprövning av styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktören, vice verkstäl-lande direktören och den ansvariga för funktionen för internrevision ligger på Ersättningsutskottet. Utskottet prövar även om respektive styrelse som helhet har tillräcklig kompetens avseende:
• försäkrings- och finansmarknaden,
• affärsstrategi och affärsmodeller,
• företagsstyrning,
• finansiell och aktuariell analys,
• regler som gäller för den tillståndsplikti-ga verksamheten och
• kollektivavtal och andra partsöverens-kommelser.
Ansvaret för lämplighetsprövning av de ansvariga för funktionen för riskhan-tering, funktionen för regelefterlevnad och aktuariefunktionen ligger på den verkställande direktören medan lämp-lighetsprövning av den som innehar en central funktion utan att vara ansvarig för funktionen, ankommer på den ansvariga för funktionen.
En lämplighetsprövning ska ske inför rekrytering samt när det kommer fram uppgifter som gör att en tidigare lämp-lighetsprövning bör förnyas. En lämp-lighetsprövning ska dessutom ses över årligen och vid behov kompletteras. Vid en lämplighetsprövning avseende en nytill-trädd enskild styrelseledamot ska även styrelsens samlade kompetens prövas.
En lämplighetsprövning utgår från de uppgifter som lämnats av befattningsha-varen själv. En befattningshavare är skyl-dig att anmäla om det inträffar något av relevans för frågan om lämplighetskraven ska anses uppfyllda. Befattningshavarna påminns årligen om anmälningsplikten.
Den som är ansvarig för att göra lämp-lighetsprövningen avseende en befatt-ningshavare ska se till att prövningen och underlaget för prövningen dokumenteras i lämplig omfattning. Detsamma gäller vid en prövning av styrelsernas samlade kompetens. En prövning som resulterar i att kraven anses uppfyllda ska motiveras.
20 AFA LIVFÖRSÄKRING
B.3 Riskhanterings-system inklusive egen risk- och solvensbedömning
B.3.1 Riskhanteringsstrategi, mål, processer och rapportering
B.3.1.1 RiskhanteringsstrategiStyrelsen i AFA Livförsäkring har upp-rättat och antagit en Solvens II-anpassad riskpolicy. Riskpolicyn anger mål, prin-ciper och strategier för hur målen ska uppnås samt tillåtna avvikelser från dessa mål.
Riskhanteringssystemet är en central del av företagsstyrningssystemet och de stra-tegier, processer och rapporteringsrutiner som är nödvändiga för att fortlöpande kunna identifiera, mäta, övervaka, hante-ra och rapportera de risker som verksam-heten är förknippad med. Riskhanterings-systemet är inte endast utformat i syfte att efterleva gällande regelverk, utan även för att tillmötesgå interna behov och att följa god marknadspraxis. Riskhanterings-systemet haterar såväl de risker som täcks av solvenskapitalkravet (SCR) som andra väsentliga risker som verksamheten ger upphov till.
De riskkategorier som beaktas i riskhante-ringssystemet är försäkringsrisker, finan-siella risker, operativa risker, strategiska risker och anseenderisker.
TOTAL RISK
Försäkringsrisker Finansiella risker Operativa risker Strategiska risker Anseenderisker
PremieriskReservrisk
MarknadsriskerRealränteriskIn� ationsriskValutariskPrisrisk • Aktierisk • FastighetsriskKreditriskerLikviditetsrisker
IT- och systemriskerPersonalriskerProcess-/organisationsriskExterna riskerEfterlevnadsrisker
Nya (förändrade) lagar och reglerPolitiska beslut och reformerMarknads- och branschtrenderAttityder och värderingarKonjunktur
Kulturella riskerLedningsriskerExterna risker
Försäkringsrisker utgörs av premierisk och reservrisk. Med premierisk avses den förväntade förändringen av de försäk-ringstekniska avsättningarnas värde för period som ej intjänade premier ska täcka. Med reserv risk avses den förväntade förändringen av de försäkringstekniska avsättningarnas värde på grund av slump-mässiga svängningar i skadeutfallet runt en antagen skadefrekvens, men också att själva skadefrekvensen är prognostiserad på fel nivå. Riskerna kan även uppstå om
brister finns vid tecknande av sjukförsäk-ring.
Finansiella risker utgörs av marknads-risk, kreditrisk och likviditetsrisk. Med marknads risker avses risken för att marknadsvärdet ändras, dels till följd av förändringar av en särskild faktor såsom realränta, nominell ränta och valuta, dels till följd av risker som inte kan härle-das till någon särskild faktor. De senare benämns prisrisker. Med kreditrisk avses risken att emittenten eller motparten helt
21AFA LIVFÖRSÄKRING
eller delvis inte fullgör sina betalningsför-pliktelser mot företagen. Likviditetsrisk delas upp i marknadslikviditetsrisk och finansieringslikviditetsrisk. Med mark-nadslikviditetsrisk avses risken att ett finansiellt instrument endast kan avyttras till ett väsentligt reducerat pris eller att transaktionen medför stora kostnader. Med finansieringslikviditetsrisk avses ris-ken för att inte kunna klara av finansiella betalningsåtaganden utan att oplanerade försäljningar måste göras.
Operativa risker är framför allt hänförliga till externa faktorer, såsom påverkan av lagar och regler. När det gäller interna faktorer utgör hanteringen av informa-tionssäkerhet den främsta exponeringen mot operativ risk. Process- och personalre-laterade risker hänförs också till opera-tiva risker. AFA Livförsäkrings operativa risker kategoriseras i dels orsaksområden, vilka avser den underliggande och främst bidragande orsaken, dels händelsetyper, vilka baseras på Finansinspektionens rekommendationer.
Med strategiska risker avses de risker som AFA Livförsäkring exponeras mot i form av samhälleliga förändringar, regelverks-förändringar och utveckling inom för-säkringsbranschen samt i hanteringen av AFA Försäkringsgruppens strategiska kapital i form av skadedatabasen.
Med anseenderisker avses risker som är förenade med förtroendeskadliga händel-ser och dålig publicitet. Anseenderisker uppkommer oftast som en sekundär effekt av att företagen haft en oönskad händelse eller förhöjd risk inom någon av företagets övriga risktyper (försäkringsrisker, finan-siella risker, operativa risker och strategis-ka risker).
AFA Livförsäkring gör bedömningen att samtliga materiella risker som företaget är exponerat mot inkluderas i ovanstående riskkategorier.
Styrande dokument
Riskhanteringssystemet i AFA Livförsäk-ring definieras och styrs utifrån ett antal styrande dokument. Dessa fastställs av
AFA Livförsäkrings styrelse eller verkstäl-lande direktör och utvärderas minst en gång om året. I styrdokumenten definieras mål och syften, principer och regler för respektive område samt hur ansvaret för beslut fördelas. Här beskrivs också hur oli-ka risker ska begränsas och kontrolleras samt hur resultatuppföljning och rappor-tering ska ske.
B.3.1.2 Riskhanteringens målAFA Livförsäkrings riskstrategi bygger på de av styrelsen uppsatta målen för verk-samheten. Särskild fokus lägger företaget på målet Stabil finansiell ställning.
Målet Stabil finansiell ställning innebär att AFA Livförsäkring:
• säkerställer att alltid vara solvent
• håller en stabil premie över tid
• skapar en hög avkastningsfinansiering, samt
• strävar efter skatteeffektivitet.
AFA Livförsäkringsbolag är ett livförsäk-ringsbolag med så kallad blandad rörelse. Företaget består av en skadeförsäkrings-gren (AGB) och en livförsäkringsgren (TGL och FSK). Till följd av att försäk-ringarna är föremål för olika beskatt-ningsregler har de också olika mål för riskhanteringen. Det grundläggande målet att klara solvenskraven är dock gemen-samt.
AGB-försäkringens ersättningsnivåer bestäms årligen av styrelsen utifrån försäkringens ekonomiska förutsättningar. Skadekostnaderna i AGB-försäkringen beror av läget på arbetsmarknaden och kan därför variera kraftigt mellan olika år. Målet för riskhanteringen av AGB-för-säkringen är att utan att justera ersätt-ningsnivåerna klara utbetalningarna även vid en kris liknande den som inträffade i början på 1990-talet. Strategin är att maximera den långsiktiga avkastningen givet att företaget alltid ska kunna klara utbetalningarna.
Målet för riskhanteringen av TGL är att uppnå en kombination av premieintäkter
22 AFA LIVFÖRSÄKRING
och totalavkastning som är effektiv ur ett skattehänseende, samtidigt som konsoli-deringen i försäkringen inte ska urholkas långsiktigt med förhöjd insolvensrisk som resultat. Fonderingsmålet fokuserar där-för på att uppnå en stabil fondering över tiden på en nivå som minst motsvarar de kapitalkrav som beräknats för försäkring-en.
FSK-försäkringens mål för riskhantering-en är hålla en stabil fondering över tiden på en nivå som minst motsvarar de kapi-talkrav som beräknats för försäkringen.
Andelarna riskfyllda tillgångar har under lång tid varit stabil i företaget och ut-gångspunkten i den finansiella styrningen är därför att bibehålla dessa nivåer också som strategiska mål i riskpolicyn. Detta innebär samtidigt att konsolideringen över tid måste vara på en viss målnivå för att kunna uppfylla ovanstående mål.
Ett mål på en viss konsolidering i före-taget är inte tillräckligt för att fastställa önskad risknivå mot insolvensrisken, detta måste också vara kopplat till en risknivå på SCR och minimikapitalkra-ven (MCR). I den finansiella styrningen sammanfattas det strategiska fonderings- kvotsmålet och risken att understiga SCR i ett solvenskvotsmått, där solvenskvoten utgör tillgångar minus skulder dividerat med SCR. Måttet är enkelt att beräkna, lätt att följa upp och mäter på ett uttöm-mande sätt den aktuella insolvensrisken. Det är dock viktigt att i den mer långsik-tiga styrningen fortsätta att följa fonde-ringskvoten då den är strategiskt viktig för avkastningsfinansieringen av skade-kostnaden och därtill möjligheterna till att inneha riskfyllda tillgångar.
Önskade risknivåer och risktoleranser
AFA Livförsäkring har formulerat önskade risknivåer som företaget i sin riskstyrning ska uppnå eller upprätthålla i syfte att uppnå målet Stabil finansiell ställning. De variationer från den önskade risknivån som verksamheten kan acceptera definie-ras som risktolerans.
AFA Livförsäkring har fastställt risknivå och risktolerans dels på aggregerad nivå (total önskad risknivå och risktolerans) och dels på riskområdesnivå (det vill säga
inom försäkringsrisker, finansiella risker, operativa risker och strategiska risker). Givet en normalportfölj med 45 procent riskfyllda tillgångar (aktier) och konsolide-ring enligt nedanstående mål och limiter, skall den önskade risknivån på SCR-ris-ken för hela AFA Livförsäkring vara noll på ett års sikt.
MCR-risken för hela AFA Livförsäkring sätts endast genom en långsiktig riskto-lerans som innebär att den ackumulerade MCR-risken på fem års sikt inte skall överstiga 5 procent. AGB-försäkringen har för att klara ett krisscenario enligt ovan en önskad risknivå, uttryckt som ett mål på tillgångsmassan i skadeförsäkrings-rörelsen, om 3,0 miljarder kronor och en risktolerans nedåt, för att inte behöva ändra ersättningsnivåerna i samband med ett sådant krisscenario, om 1,2 miljarder kronor.
TGL-försäkringen och FSK-försäkringen skall över tid finansiera sig, men försäk-ringarna inom AFA Livförsäkring kan dela risk. Resultatet är att TGL-försäkring och FSK-försäkringen endast behöver ha en önskad risknivå som motsvarar SCR-kra-ven. Detta innebär en önskad risknivå på fonderingskvoten för livförsäkringsgrenen inom AFA livförsäkring på 1,55. Riskto-leranserna för fonderingskvoten sätts på samma nivåer som AFA Sjukförsäkring då underliggande sjukrisker inom försäk-ringsriskerna och de finansiella riskerna båda är liknande de som återfinns i livför-säkringsgrenen inom AFA Livförsäkring. Detta ger en övre risktolerans på fonde-ringskvoten om 1,7 och en undre tolerans om 1,4.
B.3.1.3 Riskhanteringens processerAFA Livförsäkrings riskhanteringsprocess består av tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering och riskrapportering.
1. Riskstyrning
Riskstyrningen på aggregerad nivå sker inom ramen för AFA Livförsäkrings finan-siella styrmodell.
Den så kallade långsiktiga premie- och förmögenhetsanalysen (PF-analysen) och ORSA har till uppgift att visa den för-väntade utvecklingen på medellång sikt i
23AFA LIVFÖRSÄKRING
syfte att analysera hur bolaget klarar att möta kapitalkraven (SCR och MCR) över tid. Analysen ger bolagets styrelse och företagsledning indikationer som gör det möjligt att i rätt tid aktivera olika typer av kapitalplaneringsåtgärder (se bild ovan). Dessa åtgärder syftar till att förändra riskbilden och därmed kapitalkraven (till exempel omallokering till mindre riskfyll-da tillgångar), eller konsolideringsgraden i bolaget (till exempel genom att höja premierna). En simulering används för att kunna analysera risken för att bolaget inte kommer att kunna möta SCR eller MCR. Utfallet av simuleringarna jämförs sedan mot uppsatta mål och restriktioner.
Känslighetsanalyser och omvända stresstester
Vid ORSA kompletteras simuleringarna med känslighetsanalyser och så kallade omvända stresstester för försäkringsris-ker och finansiella risker. Vid ett omvänt stresstest utgår företaget från det oför-delaktiga utfallet att kapitalbasen precis täcker solvenskapitalkravet SCR och analyserat vilka händelser som kan leda till ett sådant utfall.
Känslighetsanalyserna utförs med avseen-de på den största risken på tillgångssidan (aktier) och motsvarande på skuldsidan (okända skador). Dessutom tas ränteris-ken med för att visa matchningsriskens omfattning. Vid varje stresstest beaktas relevanta stressnivåer utifrån försäk-ringsrisker och finansiella risker antingen utifrån stokastisk simulering eller deter-ministiska scenarier.
Premiesättning och normalportföljs-
konstruktion
Premieprocessen och processen för fastställande av normalportföljen bygger på PF-analysen. Hanteringen av premie-sättningen regleras i försäkringstekniska riktlinjer (som styrelsen fastställer) och försäkringstekniskt beslutsunderlag (som Enhetschef Aktuarie fastställer). Resul-tatet av fastställande av normalportföljen översätts till placeringsriktlinjer (som styrelsen fastställer) och detaljerade pla-ceringsinstruktioner (som verkställande direktören fastställer).
2. Löpande riskhantering
Hanteringen av riskkategorierna sker inom ramen för företagets styrdokument.
AFA Livförsäkring använder sig av redu-ceringstekniker som följer branschpraxis och andra vedertagna riktlinjer. Övervak-ning av dessa tekniker sker dels löpande inom ramen för internkontrollsystemet, dels genom särskilda granskningsaktivite-ter som utförs av de centrala funktioner-na. Därutöver ingår viss övervakning av riskreduceringsteknikernas tillämplighet som en del av den externa revisionen.
Försäkringsrisker
För att hantera reservsättningsrisker-na i AFA Livförsäkring görs under året regelbundna och noggranna uppföljning-ar av utfall per försäkring. Trender och avvikelser i utfall och omvärld bevakas och analyseras. Effektivitet och lämplighet i tillämpade beräkningsmetoder övervägs kontinuerligt. Resultatet av uppfölj-ningen, gjorda bedömningar och förslag rapporteras till riskorganisationen som beslutar om eventuella åtgärder.
Eftersom AFA Livförsäkring inte avger återförsäkring återstår som möjliga åt-gärder för att hantera en ökande försäk-ringsrisk att genomföra kapitalstärkande åtgärder, förändra försäkringsvillkoren eller justera det finansiella risktagandet.
Om uppföljningen visar på en systematisk avvikelse mellan erfarenheter och den be-räknade bästa skattningen av åtagandena, görs lämpliga anpassningar av de försäk-ringsmatematiska metoder som används och/eller av tillämpade antaganden.
Finansiella risker
Vid hantering av realränterisken och infla-tionsrisken anläggs ett balansräkningsper-spektiv (matchningsrisk). Matchningsris-ken hanteras genom att tillgångar i reala och nominella räntebärande värdepapper investeras med durationer valda så att realränterisken och break-even-infla-tionsrisken begränsas. Aktiekursrisken hanteras genom diversifiering mellan olika länder och branscher och genom limiter på maximala avvikelser från index. Aktieris-ken utgörs nästan uteslutande av innehav i noterade företag och noterade fonder. Valutarisken hanteras genom begräns-ning av den totala valutaexponeringen och begränsning av varje enskild valutas exponering. Valutariskexponeringen hanteras aktivt med hjälp av valutaderi-vat. Utländska räntebärande placeringar valutasäkras enligt nuvarande policy i sin
24 AFA LIVFÖRSÄKRING
helhet avseende både värde och kassaflö-den, medan aktieportföljen valutasäkras till viss del. Kreditrisken begränsas genom att placeringar huvudsakligen görs i värdepapper och mot emittenter med låg kreditrisk. Kreditrisken följs löpande upp gentemot emittenters eller värdepappers rating. I handel med OTC-derivat och återköpstransaktioner regleras kreditris-ken med standardavtal för handel med respektive motpart. För de värdepapper som lånas ut reduceras kreditrisken ge-nom att fullgoda säkerheter erhålls.
Aktsamhetsprincipen
En övergripande princip för hur AFA Liv-försäkrings tillgångar ska investeras är att investeringar ska ske på ett aktsamt sätt (aktsamhetsprincipen). Detta innebär att företagets placeringstillgångar investeras på ett sätt som beaktar företagets verk-samhet och åtaganden samt garanterar portföljens säkerhet, kvalitet och lönsam-het. Investeringarna görs på sådant sätt att en god riskspridning uppnås, vilket innebär att placeringstillgångarna sprids över olika tillgångsslag, marknader, bran-scher/sektorer och emittenter, i syfte att reducera de finansiella riskerna. Limiter sätts för exponeringar mot enskilda emit-tenter av värdepapper eller en grupp av närstående emittenter i placeringsportföl-jen. Derivat får användas för att reducera risker eller för att effektivisera förvalt-ningen. Investeringar får endast göras i tillgångar vars säkerhet, tillgänglighet och risker företaget tillförlitligt kan mäta och hantera. Inget enskilt direkt eller indirekt engagemang får ha en betydande inverkan på totalavkastningen.
Företaget ska inför varje investering i nya värdepapperstyper, i värdepapper som ej är upptagna för handel på en reglerad marknad, i illikvida tillgångar eller vid transaktioner som bedöms vara av ej rutinmässig karaktär, säkerställa att före-taget har lämpliga rutiner för att löpande hantera och mäta innehavets påverkan på
portföljens kvalitet, likviditet, säkerhet och riskprofil.
Tillgångsportföljens sammansättning anpassas vidare till företagets försäkrings- åtaganden och dess art och duration så att utbetalningar vid var tid kan uppfyllas och företagets matchningsrisk begränsas. Årligen fastställs en långsiktigt optimal tillgångssammansättning, den så kallade normalportföljen.
Kreditrisk
AFA Livförsäkrings kreditrisker består av spreadrisker, som är en del av den totala marknadsrisken, och av motpartsrisker.
Spreadrisk begränsas genom diversifiering och limiter för enskilda exponeringar mot en enskild emittent av värdepapper eller en grupp av närstående emittenter i place-ringsportföljen.
Företaget utvärderar och säkerställer årligen och vid behov att emittentrisker-na är i linje med företagets fastställda riskprofil genom en analys av det samlade innehavet, företagets finansiella ställ-ning och förväntade framtida utveckling. Bedömningen sker med hänsyn tagen till rådande förhållanden på de finansiella marknaderna eller givet indikationer på finansiella problem i enskilda bolag eller i grupper av bolag med nära finansiella eller ägarmässiga förhållanden, som kan inne-bära förhöjd risk. Analysen dokumenteras.
Företagets motpartsexponering fördelas på flera motparter och på ett sådant sätt som i övrigt bedöms vara lämpligt för att nå tillräcklig riskspridning. Företagets be-dömning av vad som anses vara en lämplig motpart baseras på en samlad erfarenhets-baserad bedömning av motpartens kvalitet inklusive förmåga att omsätta större volymer, pris, god administrativ service samt dess finansiella och organisatoriska stabilitet. Affärer får endast göras med ak-törer angivna på en av företaget fastställd förteckning över tillåtna motparter som uppfyller ovanstående krav.
25AFA LIVFÖRSÄKRING
Likviditetsrisk
Allokering av AFA Livförsäkrings till-gångar görs med beaktande av företagets totala likviditetsbehov på kort och lång sikt. Andelen tillgängliga likvida tillgång-ar samt förväntade kassainflöden och dess förfallostruktur ska över tid matcha de sammanlagda försäkringsåtagandenas förväntade kassaflöden.
AFA Livförsäkrings likviditetsrisker delas upp i marknadslikviditetsrisk och finan-sieringslikviditetsrisk. Med marknadslik-viditetsrisk avses risken att ett finansiellt instrument endast kan avyttras till ett väsentligt reducerat pris eller att trans-aktionen medför stora kostnader. Med finansieringslikviditetsrisk avses risken för att inte kunna klara av finansiella betalnings åtaganden utan att oplanerade försäljningar måste göras.
Marknadslikviditetsrisken hanteras genom löpande uppföljning av att place-ringar görs i enlighet med av styrelsen fastställda placeringsriktlinjer, vilket innebär att tillgångar som inte är föremål för handel på en reglerad marknad ska hållas på aktsamma nivåer samtidigt som merparten av innehaven i såväl de ränte-bärande portföljerna som i den noterade aktieportföljen ska bestå av värdepapper som snabbt ska kunna omsättas utan att prissättningen påverkas i större omfatt-ning.
Finansieringslikviditetsrisken hanteras genom att företaget kontinuerligt följer upp förväntade framtida kassaflöden och håller en likviditetsreserv bestående av korta placeringar och mycket likvida vär-depapper för att säkerställa att företaget alltid har tillräckligt med likvida medel för att hantera dels interna flöden inom tillgångsförvaltningen, dels utflöden till den löpande försäkringsrörelsen
Operativa risker
Den operativa riskhanteringen delas in i tre faser:
• Fas 1 – riskanalys Riskerna identifieras, kategoriseras och värderas. Riskexponeringar identifieras (i) i planeringsstadiet inom ramen för ordinarie verksamhet, (ii) vid större pla-nerade förändringar, samt (iii) vid behov.
Med planeringsstadiet avses den årliga verksamhetsplaneringen, som beroende på typen av verksamhet, resulterar i en verksamhetsplan, SLA (”Service Level Agreement”) eller processplan. I projekt görs riskanalyser gentemot projektbe-skrivningen vid projektstart och under genomförandet. Varje operativ risk värderas utifrån påverkan och sanno-likhet. När en risks påverkan värderas uppskattas den negativa konsekvensen för måluppfyllelse, ekonomi och anseen-de om risken skulle inträffa. Värdering av påverkan sker enligt skalan kritisk, stor, marginell och omärkbar. Värdering av sannolikhet sker enligt skalan nästin-till säkert, troligt, möjligt och nästintill omöjligt.
• Fas 2 – åtgärdshantering Respons bestäms, åtgärder planeras och genomförs. Respondering innebär att en ambitionsnivå bestäms för hanteringen av respektive risk. Responsen kan vara att risken ska reduceras, accepteras eller undvikas.
• Fas 3 – uppföljning Genom analys och uppföljning samord-nas och övervakas slutligen riskerna och genomförandet av åtgärderna. Arbetet följs upp och rapporteras.
Som stöd i hanteringen av operativa risker tillämpar AFA Livförsäkring gemensamma arbetssätt och verktyg. Att arbeta struk-turerat med operativ riskhantering ökar riskmedvetenheten i företaget och utgör därmed ett stöd i att synliggöra och prio-ritera förbättringsområden samt skapar ett bättre underlag för beslut i det dagliga arbetet.
Som ett led i riskhanteringen har AFA Livförsäkring utformat system och rutiner för hantering av oönskade händelser som leder till en bättre förståelse för samband mellan händelser, orsaker och konse-kvenser. Dessutom kan fler riskmoment åtgärdas och effektiva förebyggande åtgärder genomföras i syfte att minska risken för att liknande händelser inträffar i framtiden.
Övriga materiella risker
Strategisk risk hanteras främst genom tydligt fokus på regelförändringar och ändringar i marknadsläget samt tydliga,
26 AFA LIVFÖRSÄKRING
väl kommunicerade beslutsvägar inom ra-marna och processerna för den operativa riskhanteringen. Anseenderisken hanteras genom en väl fungerande kommunika-tion med såväl företagets anställda som omvärlden och kunder samt att verkstäl-lande direktören, i samråd med företags-ledningen, ansvarar för att värdera AFA Livförsäkrings operativa risker ur ett anseendeperspektiv.
3. Riskrapportering
Riskfunktionen
Riskfunktionen har till uppgift att tydlig-göra AFA Livförsäkrings riskexponering genom att följa upp, sammanställa och rapportera samtliga väsentliga risker till styrelsen och den verkställande direktö-ren.
Ansvarig för riskfunktionen avger halvårsvis en rapport avseende aktuella risknivåer till den verkställande direktö-ren. Riskfunktionen rapporterar även till Finansutskottet och Försäkringsutskottet, vilka bereder riskrapporten inför styrel-sebehandling. Rapporten omfattar en analys av väsentliga risker och en samlad bedömning av företagets totala risknivå och hur identifierade risker kan hanteras. Rapporten innehåller vidare en analys av riskhanteringssystemets effektivitet. Riskfunktionen rapporterar även direkt till styrelsen i samband med förändringar av riskhanteringssystemet eller vid behov. Riskfunktionens rapport ska godkännas av styrelsen.
Riskfunktionen ansvarar också för att:
• följa upp att risker som AFA Livförsäk-ring är eller kan komma att bli expone-rade mot identifieras, värderas, hanteras och rapporteras
• bistå styrelsen och andra funktioner så att riskhanteringssystemet fungerar effektivt, bland annat genom att koordi-nera och utveckla riskhanteringen
• stödja styrelsen och verkställande direk-tör i framtagandet av riskstrategi, öns-kad risknivå och risktolerans, riskmät-
ningsmetoder, stresstester samt egna risk- och solvensbedömningar (ORSA).
• bistå styrelsen och den verkställande direktören med en samlad bedömning av AFA Livförsäkrings risker samt hante-ringen av bolagets önskade risknivå och risktolerans
• leda processen för framtagande av ORSA och tillsynsrapporten över ORSA, samt kommunicera resultat och slutsat-ser från ORSA internt och externt.
• ge råd till styrelsen och den verkställan-de direktören i riskhanteringsfrågor
• föreslå utformning och uppdatering av Riskpolicy, Riktlinje för ORSA och Rikt-linje för operativ risk.
B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning (ORSA)ORSA syftar till att utifrån AFA Liv-försäkrings mål, riskprofil och önskad risknivå bedöma det totala solvensbeho-vet på medellång sikt (den kommande 5-årsperioden). ORSA ligger till grund för det strategiska beslutsfattandet inom AFA Livförsäkring. Inom ramen för ORSA säkerställs också att tillämpliga regelverk för solvens och beräkning av försäkringså-taganden efterlevs.
AFA Livförsäkring genomför ORSA minst årligen. Utöver regelbunden ORSA genomförs ORSA även i direkt anslut-ning till händelser som har en betydande påverkan på AFA Livförsäkrings risk- eller solvenssituation.
Varje genomförd ORSA dokumenteras och rapporteras internt till styrelsen och externt till tillsynsmyndigheten. ORSA består av:
• riskanalys (identifiering och värde-ring av samtliga materiella risker som AFA Livförsäkring utsätts för eller kan komma att bli exponerat för)
• uppskattning av det totala solvensbeho-vet på medellång sikt baserat på utfall från simuleringar, känslighetsanalyser och stresstester
27AFA LIVFÖRSÄKRING
• kapitalplanering på medellång sikt
• bedömning av om tillämpliga regelverk för solvens och beräkning av försäk-ringsåtaganden kan efterlevas under analysperioden
• utvärdering av avvikelser mellan AFA Livförsäkrings riskprofil och de antaganden som ligger till grund för standardformeln
• produktion och kommunikation av OR-SA-rapporten och tillsynsrapport över ORSA.
Arbetet med ORSA sträcker sig från februari till juni. Utifrån verksamhetens mål, riskprofil och önskade risknivåer fast-ställer styrelsen antaganden, parametrar och stressnivåer som används i simule-ringar, känslighetsanalyser och stresstes-ter i ORSA. I framtagandet och bered-ningen deltar ALM-rådet, Finansutskottet och Försäkringsutskottet. Resultat och slutsatser från ORSA bereds i ALM-rådet och i Finansutskottet och Försäkrings-utskottet inför att ORSA-rapporten och tillsynsrapporten över ORSA läggs fram för styrelsen. Resultat och slutsatser be-aktas i verksamhetsplaneringen och i det övriga strategiska beslutsfattandet inom AFA Livförsäkring.
B.3.2.1 Ansvarsfördelning I samband med ORSA involveras flera funktioner och enheter inom AFA Livför-säkring. Arbetet bedrivs utifrån framtag-na interna regler för den egna risk- och solvensbedömningen.
B.3.2.2 Dokumentation och rappor-teringVarje genomförd ORSA ska dokumenteras, beslutas och rapporteras enligt följande:
1. Egen risk- och solvensbedömning (ORSA) för AFA Livförsäkring och AFA Försäkringsgruppen.
2. Gemensam tillsynsrapport för AFA Sjukförsäkring, AFA Trygghetsför-säkring och AFA Försäkringsgruppen.
Resultat och slutsatser från ORSA god-känns av AFA Livförsäkrings styrelse (punkt 1 ovan). För varje ORSA upprät-tats en särskild tillsynsrapport och beslu-tas av styrelsen (punkt 2 i ovan).
B.3.2.3 Intern granskningUtöver beredning i ALM-råd, utskott och styrelse kvalitetssäkras och granskas alla underlag som ingår i rapporterna i enlighet med AFA Livförsäkrings interna regler, bland annat genom dokumenterad uppföljning av genomförda aktiviteter (in-tern kontroll) och datakvalitetskontroller. Därutöver granskas ORSA av funktionen för internrevision.
B.3.2.4 Riskhanteringssystemet och AFA Sjukförsäkrings finansieringAFA Livförsäkring har fastslagit sitt egna solvensbehov med beaktande av sin riskprofil. Risker som AFA Livförsäkring är eller kan bli exponerat för identifieras, mäts, övervakas, hanteras och rapporteras löpande. Genom ett välfungerande risk-hanteringssystem, med tydliga processer och tydlig ansvarsfördelning säkerställs att AFA Livförsäkrings ledning och styrel-se hålls väl informerade om AFA Livför-säkrings aktuella riskexponering. Detta gör att AFA Livförsäkrings riskprofil på ett aktuellt och säkert sätt beaktas när strategier och operativa beslut angående finansiering behandlas. AFA Livförsäkring har därmed en väl fungerande samverkan mellan finansiering och riskhanterings-system.
B.4 Internkontroll-system
B.4.1 SyfteIntern kontroll i AFA Livförsäkring är en struktur av ansvar, styrande interna reg-ler och processer som ska bidra till att:
• säkerställa efterlevnad av tillämpliga lagar och regler,
28 AFA LIVFÖRSÄKRING
• verksamheten är ändamålsenlig och effektiv med hänsyn till fastställda mål samt
• ekonomisk och icke-ekonomisk informa-tion är tillgänglig och tillförlitlig.
B.4.2 OmfattningUtöver generella krav på god intern kontroll, ingår väsentliga delar av verk-samheten i en särskild utvärderings- och rapporteringsstruktur.
Områden som utvärderas är kritiska processer som väljs utifrån förutbestämda kriterier. Omfattningen av utvärderingen omvärderas löpande, beroende på faktorer som förändringar i exponering mot risk eller uppkomsten av systematiska brister. Dessa förändringar formaliseras genom en årlig plan som ligger till grund för periodens särskilda aktiviteter avseende granskning av den interna kontrollen.
B.4.3 UtformningIntern kontroll bygger på styrande doku-ment, processer och en organisation, vilka tar utgångspunkt i AFA Livförsäkrings verksamhet och övergripande mål. Till-sammans skapar det ett system, vars syfte är att aggregera den interna kontrollen på företagsövergripande nivå och därmed möjliggöra en rimlig helhetsbedömning kring dess effektivitet och ändamålsen-lighet. Internkontrollsystemet verkar genom följande beståndsdelar:
1. Kontrollmiljö
2. Riskbaserad ansats
3. Kontrollaktiviteter
4. Uppföljning och utvärdering
5. Rapportering
B.4.3.1 KontrollmiljöKontrollmiljön är grunden för övriga kom-ponenter inom intern kontroll och anger tonen som påverkar kontrollmedvetenhe-ten hos medarbetarna. Detta innefattar integritet, etiska värden, kompetens samt ledningens filosofi och ledarstil. Kon-trollmiljön omfattar även strukturer och roller som fördelar ansvar och mandat för den interna kontrollen.
B.4.3.2 Uppföljning och utvärderingDen interna kontrollen ska följas upp och utvärderas utifrån ändamålsenlighet och effektivitet. Detta innebär att de formali-serade kontrollaktiviteterna periodiskt ska följas upp i syfte att säkerställa att de är implementerade samt utvärdera funktion och effektivitet.
B.4.3.3 RapporteringDen sammantagna informationen rap-porteras minst årligen till styrelsen och verkställande direktören, i syfte att fram-ställa ett fullödigt beslutsunderlag för en välgrundad bedömning kring uppfyllandet av kravet om god intern kontroll.
B.4.4 Internkontrollsystemets ändamålsenlighetEtt väl fungerande internkontrollsystem ger verkställande direktören och styrelse en rättvisande bild av organisationens samlade risker. Internkontrollsystemet omfattar de mest verksamhetskritiska områden, tillika de med högst riskexpone-ring. Processfokus säkerställer en heltäck-ande riskbedömning genom hela föräd-lingskedjan. Organisationens kontrollmiljö förmedlar ett homogent förhållningssätt till risk, där dimensionerna effektivitet och ändamålsenlighet, regelefterlevnad samt tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk informa-tion beaktas. Rapportering kring utvärde-ring och uppföljning sker sedan genom ett fördefinierat format för att säkerställa att samtlig väsentlig information rapporteras.
B.4.5 Funktionen för regelefterlevnadFunktionen för regelefterlevnad är en cen-tral funktion direkt underställd VD. Funk-tionens arbete styrs på övergripande nivå av Riktlinje för funktionen för regelefter-levnad, som beslutas av styrelsen. Riktlin-jen bestämmer funktionens ansvarsområ-de, arbetsuppgifter och befogenheter samt vilken rapportering som ska ske.
Funktionen för regelefterlevnad utgör ett stöd för att verksamheten bedrivs i enlig-het med tillämpliga lagar, förordningar och andra regler för den tillståndspliktiga verksamheten. Funktionen bistår sty-relsen och den verkställande direktören
29AFA LIVFÖRSÄKRING
i regelefterlevnadsfrågor. Funktionens organisatoriska placering ger en självstän-dig ställning som gör att funktionen kan utföra sina uppgifter på ett objektivt och oberoende sätt.
I funktionens arbetsuppgifter ingår bland annat att identifiera och bedöma risker vid bristande efterlevnad av interna och externa regler gällande den tillståndsplik-tiga verksamheten. Som ett led i detta arbete följer funktionen upp efterlevnad av interna och externa regler för den till-ståndspliktiga verksamheten. Funktionen analyserar potentiella konsekvenser av kommande eller reviderade externa regler. Funktionen identifierar också medarbetar-nas utbildningsbehov.
Ansvarig för funktionen rapporterar regelbundet till styrelsen och verkställan-de direktör. Rapporteringen innehåller bland annat en uppföljning av tidigare rapporterade brister och rekommendera-de åtgärder samt en redogörelse för nya iakttagelser. Utöver den regelbundna rapporteringen, rapporterar funktionen omedelbart till verkställande direktören, och i förekommande fall, till styrelseordfö-randen, när behov föreligger.
B.5 Internrevisions-funktion
Funktionen för internrevision är en cen-tral funktion, direkt underställd styrelsen. Funktionens arbete styrs på övergripan-de nivå av Riktlinjer för funktionen för internrevision som beslutas av styrelsen, efter beredning i revisionsutskottet. Riktlinjen fastställer funktionens ansvars-område, arbetsuppgifter och befogenheter samt vilken uppföljning och rapportering som ska ske.
Funktionen för internrevision är en obe-roende och objektiv säkringsfunktion, med uppgift att tillföra värde och förbättra verksamheten i organisationen. Funktio-nen ska hjälpa organisationen att nå sina mål genom att systematiskt och struk-turerat värdera och öka effektiviteten i riskhantering, styrning och kontroll samt
ledningsprocesser. Funktionen ska även ge rådgivning avseende intern styrning och kontroll utifrån bedömd nytta för verk-samheten och under förutsättning att det inte uppkommer någon intressekonflikt som påverkar funktionens oberoende.
Den som innehar funktionen för internre-vision ska uppfylla de vid varje tidpunkt gällande lämplighetskrav som följer av riktlinjer för lämplighetsprövning. Funktionen ska tillämpa de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som krävs för utförande av sitt uppdrag i överensstäm-melse med internationella riktlinjer för yrkesmässig internrevision. Saknas kun-skaper, färdigheter eller annan kompetens kan extern expertis anlitas.
Funktionen för internrevision är direkt underställd och rapporterar till styrelsen. Rapporteringen till styrelsen omfattar en års- och en delårsrapport. Samtliga granskningar rapporteras även löpande till verkställande direktören och ansva-rig för den verksamhet som granskats. Kvartalsvis rapportering av resultatet av samtliga granskningar avges till revisions-utskottet.
Styrelsen utser internrevisionschef, tillika ansvarig för funktionen för internrevision för AFA Försäkringsgruppen samt beslu-tar om dennes lön och andra förmåner. Personer som arbetar inom funktionen för internrevision får inte delta i andra centrala funktioners arbete eller i den operativa verksamheten. Personer som rekryterats internt, får inte granska akti-viteter och verksamheter som de tidigare varit delaktiga i.
Funktionen för internrevision ska när den genomför granskningar och rapporterar resultaten, utföra sitt uppdrag objektivt och utan påverkan från styrelserna eller verkställande direktör. Funktionen ska vara fri att uttrycka sin åsikt och att rap-portera resultat och rekommendationer till styrelsen. Styrelsen beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.
30 AFA LIVFÖRSÄKRING
Internrevisionschef ska minst en gång per år sammankalla till ett enskilt möte med revisionsutskottet.
B.6 Aktuariefunktion Aktuariefunktionen har införts som en central funktion direkt underställd verk-ställande direktören. Aktuariefunktionens ansvar, uppgifter, befogenheter och rutiner för rapportering regleras i en separat riktlinje.
Aktuariefunktionens ansvarsområde är att samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkningarna inklu-sive använda metoder och data. Aktuarie-funktionens ansvar är vidare att säker-ställa att de premier som ska intjänas är tillräckliga för att täcka framtida kostna-der. Aktuariefunktionen ska också bidra till företagets riskhanteringssystem och effektiva genomförande genom att ansvara för beräkningen av SCR- och MCR-kapi-talkraven, för framtagande av Premie- och förmögenhetsanalysen samt att samordna framtagande av nuläge av Solvensbalans-räkningen, beräkningar av känslighetsa-nalyser och omvända stresstester.
Chefaktuarien i AFA Försäkring ansvarar för aktuariefunktionen i AFA Livförsäk-ring. Chefaktuarien ansvarar även för aktuariefunktionen för AFA Försäkrings-gruppen.
Aktuariefunktionen ska vara oberoende vid värdering av försäkringstekniska av-sättningar och vid bedömning av premiens tillräcklighet i syfte att motverka intres-sekonflikter. Chefaktuarien är direkt un-derställd den verkställande direktören och är kontaktperson i frågor rörande dessa riktlinjer. Chefaktuarien rapporterar i egenskap av aktuariefunktion till verkstäl-lande direktören och till styrelsen.
Den som ansvarar för aktuariefunktionen ska uppfylla de kompetenskrav som fast-ställs i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsrörelse
samt gällande lämplighetskrav som följer av riktlinjer för lämplighetsprövning..
B.7 UppdragsavtalStyrelsen beslutar om riktlinjer för upp-dragsavtal. Riktlinjerna omfattar avtal där AFA Livförsäkring uppdrar åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa funktioner som ingår i försäkringsrörel-sen. Med försäkringsrörelse avses verk-samhet som innebär att försäkring med-delas enligt försäkringsföretagets tillstånd från Finansinspektionen. I riktlinjerna finns bestämmelser om bland annat upp-handlingsförfarande och avtalsinnehåll. Särskilda bestämmelser gäller för upp-dragsavtal som avser operativ verksamhet eller funktioner som är av väsentlig bety-delse (väsentliga uppdragsavtal). Bedöm-ningen av om en operativ verksamhet eller funktion är av väsentlig betydelse görs av styrelsen i samband med godkännande av avtal om utläggning av verksamheten. Ärendet bereds i ett särskilt styrelse-utskott (ersättningsutskottet).
AFA Försäkring har inte lagt ut någon verksamhet som faller inom riktlinjens tillämpningsområde.
B.8 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig infor-mation av materiell art att rapportera gällande företagsstyrningssystemet.
31AFA LIVFÖRSÄKRING
C RiskprofilSolvens II-regelverkets standardformel
Kvantifieringen av företagets risker bygger i Solvens II-regelverket på stan-dardiserade antaganden. Företagen kan välja att beräkna sitt solvenskapitalkrav (SCR) med en förutbestämd modell, den så kallade standardformeln, eller ansöka om att få använda en intern modell. AFA Liv-försäkring använder standardformeln som tar sin utgångspunkt i separat beräknade kapitalkrav för särskilt angivna riskkate-gorier.
Solvenskapitalkravet ska skapa mot-ståndskraft mot betydande oförutsedda förluster och beräknas som den minskning av det egna kapitalet som kan uppstå vid olika scenarier – till exempel en oförmån-lig ränteutveckling eller ett ökat antal sjukersättningar – med en konfidens på 99,5 procent över en tidshorisont på ett år. Kapitalkravet per risk aggregeras till ett totalt solvenskapitalkrav.
SCR
Operationell risk BSCRJustering för
riskabsorberande effekter
Marknadsrisk Motpartsrisk Livförsäkringsrisk HälsoförsäkringsriskImmateriella
tillgångar Sakförsäkringsrisk
Ränterisk
Aktierisk
Valutarisk
Spreadrisk
Fastighetsrisk
Koncentrationsrisk
Dödlighetsrisk
Långlevnadsrisk
Sjuklighetsrisk
Flyttrisk
Kostnadsrisk
Omprövningsrisk
Katastrofrisk
Hälsoförsäkring som liknar livförsäkring Katastrofrisk
Hälsoförsäkring som liknar sakförsäkring
Dödlighetsrisk
Långlevnadsrisk
Sjuklighetsrisk
Flyttrisk
Kostnadsrisk
Omprövningsrisk
Premie- och reservrisk
Premie- och reservrisk
Flyttrisk
Flyttrisk
Katastrofrisk
Nedan följer en presentation av företagets risker uppdelade på de riskkategorier som återfinns i standardformeln. AFA Livför-säkrings riskhanteringssystem omfattar de strategier, processer och rapporterings-rutiner som är nödvändiga för att fortlö-pande kunna identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera de risker som ingår i fastställandet av solvenskapitalkra-vet. För en utförlig redogörelse för AFA
Livförsäkrings riskhanteringssystem, se kapitel B.3.
AFA Livförsäkrings riskexponering är huvudsakligen relaterad till försäkrings-risker, i form av variationer i skadeutfall, och finansiella risker, i form av variationer i kapitalavkastning.
Information om riskexponeringar och risk-koncentrationer, riskreduceringstekniker,
32 AFA LIVFÖRSÄKRING
riskkänslighet och nödvändig kvantitativ data för försäkringsrisker återfinns i C.1.
Information om riskexponeringar och risk-koncentrationer, riskreduceringstekniker, riskkänslighet och nödvändig kvantita-tiv data för finansiella risker återfinns i C.2–C.4.
Information om riskexponeringar och risk-koncentrationer, riskreduceringstekniker, riskkänslighet och nödvändig kvantitativ data för operativa risker återfinns i C.5.
Information om riskexponeringar och risk-koncentrationer, riskreduceringstekniker, riskkänslighet och nödvändig kvantitativ data för strategiska risker och anseende-risker återfinns i C.6.
C.1 TeckningsriskAFA Livförsäkrings bedömning är att företagets försäkringsrisker fångas inom ramen för teckningsrisker.
C.1.1 Materiella riskexponeringarFörsäkringsrisken består till lika stora delar av livförsäkringsrisk och skadeför-säkringsrisk. Inom livförsäkringsrisken är dödlighetsrisken och katastrofrisken dominerande. Sakförsäkringsrisken utgörs till hälften av premie- och reservrisken och till hälften av katastrofrisken. Före-taget ska inte avge återförsäkring och är därför inte exponerat mot återförsäkrings-risker. Företaget använder sig inte heller av specialföretag.
AFA Livförsäkring Teckningsrisk (mnkr) 2017-12-31 2016-12-31
Livförsäkringsrisk
Dödlighetsrisk 165 161
Kostnadsrisk 5 9
Katastrofrisk 462 457
Diversifiering -103 -103
Livförsäkringsrisk, totalt 529 524
Sakförsäkringsrisk
Premie- och reservrisk 243 230
Katastrofrisk 210 200
Diversifiering -94 -89
Sakförsäkringsrisk, totalt 358 340
Inga materiella förändringar gällande teckningsrisk har skett under rapportpe-rioden.
C.1.2 Materiella riskkoncentrationerGenerellt har AFA Livförsäkring en hög grad av riskspridning eftersom bolaget försäkrar alla inom aktuella kollektiv. Exponeringen mot riskkoncentration i förhållande till teckningsrisken föreligger därför i riskkoncentration till vissa kol-lektiv inom svensk arbetsmarknad. I AFA Livförsäkring hanteras Arbetarkollektivet. Utöver detta hanteras bara svenska risker och därför kan det betraktas som en risk-koncentration avseende teckningsrisker till den svenska marknaden.
C.1.3 RiskreduceringsteknikerAFA Livförsäkrings konstruktion med kollektivavtalade försäkringar medför en inbyggd riskreducering. Eftersom de försäkrade kollektiven är stora medför detta en hög rad av riskdiversifiering och därmed en låg risk för moturval. Samti-digt finns ingen materiell annullationsrisk eftersom enskilda försäkringstagare med kollektivavtal inte kan lämna kollektivet.
Risken för Moralisk risk (Moral Hazard) kan kollektivavtalade försäkringar bli ut-satta för då försäkringarna bygger på so-cialsystemet där de sammantagna ersätt-ningsnivåerna kan bli så pass generösa att de försäkrade eller försäkringstagarna tar större risker än om de inte var försäkrade. Bolaget kan inte själv reducera denna risk annat än att påtala risken och beskriva effekterna av den för arbetsmarknadens parter som ansvarar för villkorsskrivning-arna.
Reservrisken hanteras också genom ana-lyser av frekvensen av försäkringsärenden samt en god omvärldsanalys. Dessutom finns en generell paragraf om force majeu-re i villkoren.
Företaget varken mottar eller avger återförsäkring. Inga andra riskreduce-ringstekniker har anskaffats eller ingåtts under 2017.
C.1.4 Likviditetsrisker
C.1.4.1 Särskild uppgift om förvän-tad vinst i framtida premierAFA Livförsäkrings premiesättning är inte utformad så att försäkringskontrakten ska ge en förväntad vinst.
33AFA LIVFÖRSÄKRING
C.1.5 Riskkänslighet – metoder, antaganden och utfall Följande resultat är baserat på senaste ORSA (2016).
C.1.5.1 Relevanta stresstester och scenarieanalysSom en del av riskhanteringssystemet genomförs årligen stresstester av känslig-het för försäkringsrisker. Detta sker inom ramen för premie- och förmögenhetsa-nalysen samt i samband med ORSA- och premiesättningsprocessen. För vidare information, se B.3.1.3.
Vid varje stresstest beaktas relevanta stressnivåer utifrån försäkrings- och finansiella risker, antingen utifrån stokas-tisk simulering och/eller deterministiska scenarier.
Ad hoc-stresstestning sker vid förändring-ar i marknadsförutsättningar, politiska beslut, förslag till villkorsändringar i kollektivavtal som har väsentligt påverkan på bolagets riskprofil.
C.1.5.2 KänslighetsanalysNedanstående tabell innehåller värden per 2016-12-31. Känslighetsanalysen är utförd med avseende på den största risken på skuldsidan (okända skador).
AFA Livförsäkring Känslighet (mdkr) Värde
Livförsäkrings-avsättningen
ökar med 10 procent
Tillgängligt kapital 6,1 -
FTA 1,5 0,1
SCR 1,4 0,0
Marginal 3,1 -0,1
C.1.5.3 Omvänt stresstestKänslighetsanalyserna kompletteras också med omvända stresser där olika parame-trar stressas så mycket att kapitalbasen per 2016-12-31 urholkas till att precis motsvara SCR-kraven, en solvenskvot motsvarande 1,0. Dessa stresser ger en uppfattning av vilken magnitud av stress som behövs för att bolaget precis ska klara SCR-kraven.
En stress på skuldsättningen motsvarande en ökning av livförsäkringsavsättningen
om 70 procent resulterar i att kapitalba-sen urholkas till SCR-nivån.
C.1.6 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig materi-ell information gällande teckningsrisk att rapportera.
C.2 MarknadsriskC.2.1 Materiella riskexponeringarFör AFA Livförsäkring utgör aktierisken den helt dominerande marknadsrisken. Företagets diversifiering är omfattande och medför en reducering av marknadsris-ken 2017-12-31 med 16 procent (16).
AFA Livförsäkring Marknadsrisker (mnkr) 2017-12-31 2016-12-31
Aktierisk 1 245 1 098
Valutarisk 266 222
Fastighetsrisk - -
Ränterisk 38 44
Spreadrisk 58 37
Koncentrationsrisk 40 30
Diversifiering -263 -227
Totalt 1 384 1 204
C.2.2 Materiella riskkoncentrationer Generellt har företagets marknadsrisker en hög grad av diversifiering Koncentrations-risken 2017-12-31 uppgick till 40 miljoner kronor (30).
C.2.3 Riskreduceringstekniker AFA Livförsäkring tillämpar de riskredu-ceringstekniker som beskrivs i B.3.1.3.
C.2.4 Riskkänslighet – metoder, antaganden och utfall Följande resultat är baserat på senaste ORSA (2016).
C.2.4.1 Relevanta stresstester och scenarieanalysSom en del av riskhanteringssystemet genomförs årligen stresstester av käns-lighet för finansiella risker. Detta sker inom ramen för premie- och förmögen-hetsanalysen samt i samband med ORSA, och premiesättningsprocessen. Vid varje
34 AFA LIVFÖRSÄKRING
stresstest beaktas relevanta stressnivåer för finansiella risker antingen utifrån stokastisk simulering eller deterministiska scenarier. Ad hoc-stresstestning sker vid större förändringar i marknadsförutsätt-ningar. För vidare information, se B.3.1.3.
C.2.4.2 KänslighetsanalysKänslighetsanalyserna är utförda med av-seende på aktierisken, den största risken på tillgångssidan. Dessutom har ränteris-ken tagits med för att påvisa företagets grad av matchning av denna risk.
Nedanstående tabell innehåller värden per 2016-12-31. Aktiestressen motsvarar en momentan omvärdering av aktierna med -10 procent. Räntestressen motsvarar en uppgång av räntan (nominell och real) med 1 procentenhet.
Känslighetsanalysen vid aktienedgång visar på en begränsad effekt på kapitalba-sen då tillgångsminskningen till stor del uppvägs av minskad SCR. Detta är dels en följd av att aktievolymen för aktier minskar, vilket medför att även basen för beräkningen av SCR också minskar, men det beror också på dels en följd av den så kallade aktiedämparen, som innebär mins-kad stress efter en aktienedgång.
En ränteuppgång har också en begränsad effekt på kapitalbasen gentemot SCR. Det-ta är ett resultat av att ränterisken match-as så att lägre värden på räntetillgångar möts av en lägre värdering av skuldsidan. Det motsatta förhållandet gäller vid en räntenedgång.
Nettoeffekten är dock att AFA Livförsäk-ring ökar marginalen något gentemot SCR vid en ränteuppgång, vilket beror på att durationen i skuldsidans kassaflöde är längre än tillgångssidans kassaflöde.
AFA Livförsäkring Känslighet (mdkr) Värde
Aktiers värde minskar med
10 procent
Räntan stiger med 1 procent-
enhet
Tillgängligt kapital 6,1 -0,3 -0,1
FTA 1,5 - -0,1
SCR 1,4 -0,2 0,0
Marginal 3,1 -0,1 0,0
C.2.4.3 Omvänt stresstestDet omvända stresstestet syftar till att klargöra hur mycket AFA Livförsäkrings aktieportfölj kan falla i värde utan att fö-retaget underskrider SCR. Stressen visar att ett prisfall på 100 procent för aktier inte resulterar i att kapitalbasen urholkas till SCR-nivån. För att komma ner till SCR-nivån måste samtidigt skuldsättning-en stiga med en ökning av antalet okända skador motsvarande runt 20 000 friställ-ningar.
C.2.5 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig information gällande marknadsrisk att rapportera.
C.3 KreditriskC.3.1 Materiella riskexponeringarAFA Livförsäkring har under 2017 ökat kreditrisken, eftersom ränteportföljen fått en ökad exponering mot kreditrisk- och illikviditetsriskpremier.
Företagets spreadrisker uppgick per 2017-12-31 till 58 miljoner kronor (37). Den låga riskexponeringen beror på att en stor del av innehavet utgörs av värdepapper med hög kreditrating.
Företagets motpartrisker uppgick per 2017-12-31 till 21 miljoner kronor (37). Här ingår bland annat riskreduceringsav-tal, banktillgodohavanden, värdepappers-lån och rättsligt bindande åtaganden.
C.3.2 RiskkoncentrationerAFA Livförsäkring har inga koncentra-tionsrisker avseende kreditrisker.
C.3.3 RiskreduceringsteknikerAFA Livförsäkring tillämpar de riskredu-ceringstekniker som beskrivs i B.3.1.3.
Kreditrisker begränsas genom att place-ringar i enlighet med placeringsinstruktio-nerna huvudsakligen sker mot emittenter och i värdepapper med låg kreditrisk motsvarade en lägsta rating av BBB enligt S&P eller motsvarande enligt Moody’s.
35AFA LIVFÖRSÄKRING
Kreditrisker följs löpande upp gentemot emittenters eller värdepappers rating.
För innehav där kreditrating används som underlag för företagets solvenskapi-talberäkning görs minst årligen en egen bedömning av externa kreditvärderings-företags kreditbedömning. Analysen dokumenteras.
C.3.4 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig mate-riell information gällande kreditrisk att rapportera.
C.4 LikviditetsriskC.4.1 Materiella riskexponeringarDet föreligger inga materiella riskexpo-neringar gällande likviditetsrisk. Allo-kering av AFA Livförsäkrings tillgångar görs med beaktande av företagets totala likviditetsbehov på kort och lång sikt. Andelen tillgängliga likvida tillgångar, samt förväntade kassainflöden och deras förfallostruktur, ska över tid matcha de sammanlagda försäkringsåtagandenas förväntade kassaflöden.
Finansieringslikviditeten beräknas som inflöden från obligationsportföljen inklu-sive förfall och kuponger i förhållande till företagets samtliga utflöden inklusive skadeersättningar.
AFA Livförsäkring Finansieringslikviditet 2017-12-31 (mdkr) År 1
Kassaflöde skulder -0,5
Kassaflöde räntebärande tillgångar 0,7
Nettokassaflöde 0,2
AFA Livförsäkrings har inga innehav i tillgångar som kan betraktas som illikvi-da, till exempel fastigheter och alternativa investeringar.
C.4.1.1 Särskild uppgift om förvän-tad vinst i framtida premierAFA Livförsäkrings premiesättning är inte utformad så att försäkringskontrakten ska ge en förväntad vinst. Likviditetspla-neringen inriktas på att matcha utflödena genom kapitalavkastning.
C.4.2 Riskkoncentrationer AFA Livförsäkring har inga koncentra-tionsrisker gällande likviditetsrisker.
C.4.3 Riskreduceringstekniker AFA Livförsäkring tillämpar de riskredu-ceringstekniker som beskrivs i B.3.1.3.
C.4.4 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig materi-ell information gällande likviditetsrisk att rapportera.
C.5 Operativ riskC.5.1 Materiella riskexponeringarAFA Livförsäkrings operativa risker kate-goriseras i orsaksområden (den underlig-gande och främst bidragande orsaken) och händelsetyper (som baseras på Finansin-spektionens rekommendationer).
Orsaksområden:
• Ledning och styrning – till exempel bristande kompetens, tidsbrist, bristan-de attityder och värderingar, eller att organisationen är ineffektiv
• IT (Systemstöd) – till exempel felaktigt/ineffektivt IT-stöd eller att IT-stöd sak-nas helt eller delvis
• Personella resurser – till exempel tidsbrist, ineffektivt tidsutnyttjande, kompetensbrist och motivationsbrist
• Materiella resurser – till exempel brist på tillgångar och felaktig utrustning
• Information från extern part – till exem-pel utebliven information eller felaktig information från extern part
36 AFA LIVFÖRSÄKRING
• Säkerhet – till exempel bristande fysisk säkerhet, bristande personell säkerhet, bristande intern ekonomisk kontroll samt bristande IT-säkerhet
• Policys, rutiner och arbetssätt – till exem-pel att dessa saknas, inte är kända eller att de inte efterlevs
Händelsetyper:
• Interna oegentligheter – någon anställd eller kontrakterad av företaget frångår avsiktligt lagar, regler eller rutiner
• Extern brottslighet – någon som ej är an-ställd eller kontrakterad av företaget utför en brottslig handling
• Brister i anställningsförhållanden och arbetsmiljö – brister i anställningsförhål-landen, arbetsmiljö eller diskriminering
• Brister i affärsförhållanden – oavsiktliga eller vårdslösa felaktigheter utförda inom ramen för en kundrelation
• Skada på fysiska tillgångar – angrepp, katastrofer eller olyckor
• Avbrott och störning i verksamhet och system – störningar avseende infrastruk-tur
• Brister i hantering – felaktig hantering eller relaterade till motparter såsom leve-rantörer
AFA Försäkring har identifierat ett antal operativa risker på företagsövergripan-de nivå, vilka även är relevanta för AFA Livförsäkring. Se därför AFA Försäkrings grupprapport.
C.5.2 RiskkoncentrationerAFA Livförsäkrings bedömning är att det inte förekommer några materiella operativa riskkoncentrationer.
C.5.3 RiskreduceringsteknikerAFA Livförsäkring har fastställt risknivå och risktolerans (den variation från målen som verksamheten kan acceptera) dels på aggregerad nivå (total önskad risknivå och risktolerans), dels på riskområdesnivå för operativa risker. Riskreduceringstekniker-nas effekt följs upp genom att risknivåer (i detta fall för operativa risker) löpande över-vakas och rapporteras av riskfunktionen till styrelsen.
AFA Livförsäkring responderar operativa risker på tre olika sätt. Att reducera en ope-rativ risk innebär att åtgärder planeras och genomförs för att minska sannolikheten för att händelsen inträffar och/eller minska på-verkan om händelsen inträffar. Att accepte-ra en operativ risk innebär att ingen åtgärd genomförs för att hantera riskens sannolik-het och/eller påverkan. Om en risk accep-teras ska detta dock motiveras. Operativa risker kan också undvikas, vilket innebär att åtgärder genomförs för att risken inte ska kunna inträffa, eller att man upphör med den aktivitet som ger upphov till risken.
Specifika riskreduceringstekniker och -åtgärder utvecklas och appliceras för res-pektive operativ risk. Några exempel under 2017 var genomförandeprojekt avseende dataskyddsförordningen, samordningsgrup-per med representanter från områden och funktioner för att bevaka regelverksfrågor, utveckling av IT-plattform och digitala kana-ler, analyser av sjukfrånvaro och relaterade HR-frågor samt löpande uppdatering av styrdokument.
C.5.4 Riskkänslighet – relevanta stresstester och scenarioanalysStresstester och scenarioanalyser för opera-tiva risker görs indirekt, genom ovan nämn-da riskanalyser via beredskapsplanering. Med beredskapsplanering avses den process som skapar förutsättningar för att verksam-heten ska kunna bedrivas utifrån verksam-hetsmålen och att åtaganden kan fullgöras enligt gällande lagar och förordningar, även under oförutsedda eller ansträngda förhål-landen.
C.5.5 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig mate-riell information gällande operativ risk att rapportera.
C.6 Övriga materiella risker
C.6.1 Materiella riskexponeringarEtt antal strategiska risker har definierats som relevanta:
• Samhälle Avser trender, attityder och värderingar i samhället och hur AFA Försäkrings för-
37AFA LIVFÖRSÄKRING
måga att genomföra sitt uppdrag påverkas av dessa.
• EU Avser hur direktiv och förordningar samt relaterade rättsfall och övrig regelutveck-ling påverkar AFA Försäkring.
• Riksdag/regering Avser lagar och förordningars påverkan på AFA Försäkring.
• Tillsynsmyndighet Avser föreskrifter, allmänna råd, beslut och genomförandet av dem på detaljerad nivå.
• Försäkringsbranschen Avser utvecklingen och strukturen på försäkringsmarknaden i Sverige.
• Arbetsmarknadens parter Avser kollektivavtalade försäkringars villkor och finansiering.
• Ägare/uppdragsgivare Avser AFA Sjukförsäkring, AFA Trygg-hetsförsäkring, AFA Livförsäkring, samt deras resultat och ställning. Dessutom beaktas även eventuella intressekonflik-ter, regelefterlevnad och förhållningssätt med avseende på etik och hållbarhet/sam-hällsansvar.
Anseenderiskerna som AFA Livförsäkring är exponerat mot är en följd av exponeringen mot andra risker och är således beroende av ett eventuellt materialiserande av dessa.
C.6.2 RiskkoncentrationerAFA Livförsäkrings bedömning är att det inte förekommer övriga materiella riskkon-centrationer.
C.6.3 RiskreduceringsteknikerReducering av strategisk risk görs genom att bevaka eller påverka respektive risk. Det innebär inte att den inneboende risknivån förändras, eftersom den i grunden är en ex-tern faktor som AFA Livförsäkring inte kan
reducerapå samma sätt som man exempelvis kan göra på en operativ risk genom att vidta åtgärder för hantering av risken.
Reducering av strategiska risker innebär att en ambitionsnivå bestäms för hanteringen av respektive risk. Riskägaren ansvarar för att aktivt ta ställning till respons för samt-liga risker, det vill säga om den strategiska risken ska bevakas alternativt påverkas.
Att en strategisk risk bevakas innebär att ingen ny åtgärd genomförs för att hantera risken, men att redan pågående åtgärder följs upp löpande.
Att påverka en strategisk risk innebär att nya åtgärder planeras och genomförs. Syftet kan vara att säkerställa beredskap i organisationen, minska risken för oönskade händelser, reducera operativa risker eller reducera anseenderisker.
Anseenderisker hanteras genom en väl fung-erande kommunikation mot såväl bolagets anställda som omvärlden och kunder. För att säkerställa att anseenderisker hanteras genomför verkställande direktören i samråd med företagsledningen en särskild värdering av operativa risker utifrån ett anseende-perspektiv. Detta innebär att de risker som identifierats ur ett målperspektiv också värderas utifrån deras påverkan på AFA Livförsäkrings anseende.
C.6.4 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig infor-mation gällande övriga materiella risker att rapportera.
C.7 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig informa-tion av materiell art att rapportera gällande riskprofil.
38 AFA LIVFÖRSÄKRING
D Värdering för solvensändamålSolvens II-regelverket ställer krav på att försäkringsföretaget beaktar riskerna i sin balansräkning. I Solvens II mark-nadsvärderas tillgångarna fullt ut, medan de försäkringstekniska avsättningarna värderas marknadsmässigt utifrån en bästa skattning av skuldernas kassaflöden inklusive en riskmarginal. Skillnaden mellan tillgångarna och de försäkrings-tekniska avsättningarna utgör företagets kapitalbas. För att företaget ska anses vara solvent ska kapitalbasen som minst uppgå till solvenskapitalkravet (SCR).
Tillgångar som
motsvarar FTA
Kapitalbas
Försäkrings-tekniskaavsättningar
SCR
Bästa skattningen
Marknads-värderadetillgångar
MCR
Riskmarginal
D.1 Tillgångar D.1.1 Allmänt om värdering av AFA Livförsäkrings tillgångar I AFA Livförsäkrings finansiella rappor-tering tillämpas lagbegränsad IFRS, som innebär att värderingen i den finansiella rapporteringen grundas på godkända internationella redovisningsregler (IFRS). Detta gäller såvida inte annat föreskrivs i lag, Finansinspektionens föreskrifter eller allmänna råd, annan författning eller i rekommendationer från Rådet för finan-siell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I AFA Livförsäkrings Solvens II-balansräkning är tillgångar och skulder värderade till verkligt värde. Inga förändringar av redovisnings- eller värderingsregler har skett under rapporte-ringsperioden.
I nedanstående tabell presenteras en översikt av samtliga tillgångar, inklusive en jämförelse mellan den värdering som gäller enligt Solvens II-regelverket och den värdering som gäller för den finansiel-la rapporteringen.
Tillgångar (mnkr)Solvens II-
värdeVärde enligt
finansiell rapportering
1 Aktier – börsnoterade 2 512 2 512
2 Statsobligationer 1 084 1 084
3 Företagsobligationer 1 706 1 706
4 Investeringsfonder 595 595
5 Derivat 13 13
6 Andra lån och hypotekslån 399 399
7 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare 13 13
8 Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) 47 47
9 Kontanter och andra likvida medel 283 283
10 Övriga tillgångar som inte visas någon annanstans 0 0
Totala tillgångar 6 652 6 652
D.1.2 NivåerVärdering av tillgångar i AFA Livförsäk-rings balansräkning för solvensändamål sker till verkligt värde (”fair value”) och i enlighet med etablerad IFRS-standard.
Värdering av tillgångar baseras på en värdehierarki som återspeglar betydelsen av den indata som använts vid värdering-arna. Klassificeringen omfattar tre nivåer, som i korthet beskrivs nedan.
39AFA LIVFÖRSÄKRING
Nivå 1: Instrument med publicerade pris-noteringar
För aktier och andelar som handlas på en aktiv marknad innebär detta den senaste betalkursen (exitpris) på balansdagen. För likvida räntebärande värdepapper innebär detta den aktuella köpkursen på balans-dagen.
Nivå 2: Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata
Mindre likvida räntebärande värdepapper värderas utifrån rådande avkastningskur-vor på räntemarknaden med beaktande av kredit- och likviditetspåslag. Påslaget är i sin tur baserat på ett genomsnitt av ett antal finansiella instituts uppskatt-ning av verkligt värde. Derivat värderas individuellt och till verkligt värde. Med verkligt värde avses teoretiska priser som beräknas med hjälp av aktuella marknads-noteringar och gällande balansdagskurs avseende valuta.
Nivå 3: Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata
AFA Livförsäkring har inga placeringstill-gångar som värderas enligt nivå 3.
Immateriella tillgångar
AFA Livförsäkring innehar inga immateri-ella tillgångar.
Aktier
Värdering av noterade aktier och aktie-relaterade värdepapper som är föremål för handel på en aktiv marknad sker till verkligt värde enligt nivå 1 i ovan angiv-na värderingshierarki. Huvudprincip för värderingen är att den sker till det pris som används i portföljens jämförelseindex, senast betalda kurs på balansdagen för respektive värdepapper.
Obligationer
Värdering av noterade räntebärande värdepapper som är föremål för handel på en aktiv marknad sker till verkligt värde enligt nivå 1 i ovan angivna värderings-hierarki. Huvudprincip för värderingen är att den sker till det pris som används i portföljens jämförelseindex, senast be-talda kurs på balansdagen för respektive
värdepapper. För utländska värdepapper kompletteras värderingen med motsvaran-de värdering av valutan.
Värdering av räntebärande värdepapper, noterade eller onoterade, som inte är före-mål för handel på en aktiv marknad eller där prisuppgifter saknas, sker teoretiskt enligt nivå 2 i ovan angivna värderings-hierarki med utgångspunkt i observerbara marknadsdata samt med stöd av etable-rade värderingsmodeller. Den teoretiska värderingen av räntebärande värdepap-per sker med stöd av den för respektive värdepapper relevanta och på marknaden observerade räntekurvan. Till denna räntekurva adderas ett påslag bestående av en räntespread för respektive värde-papper. Denna räntespread beräknas som ett genomsnitt av ett antal market makers aktuella prisuppgifter för respektive vär-depapper.
Investeringsfonder
Investeringsfonder utgörs av noterade värdepappersfonder. Värdering av andelar i noterade värdepappersfonder sker till verkligt värde enligt nivå 1 i ovan angivna värderingshierarki. Värderingen grundas på officiella NAV-kurser.
Derivat
Exponeringen i derivat inbegriper termi-ner och swappar med räntebärande vär-depapper eller valutor som underliggande tillgångar.
Värdering av räntederivat som är föremål för handel på en aktiv marknad sker till verkligt värde enligt nivå 1 i ovan angivna värderingshierarki.
Värdering av derivat som inte är föremål för handel på en aktiv marknad eller där prisuppgifter saknas, sker teoretiskt enligt nivå 2 i ovan angivna värderingshierarki med utgångspunkt i observerbara mark-nadsdata och med stöd av etablerade värderingsmodeller.
Valutaderivat värderas med teoretiskt pris beräknat enligt metoden FX Tics De-composition. Denna är en av marknaden vedertagen värderingsmodell där värdet av en exponering beräknas baserat på ob-
40 AFA LIVFÖRSÄKRING
serverade priser på valutamarknaden och med stöd av en implicit räntekurva.
Räntederivat, som inte är föremål för handel på en aktiv marknad, värderas utifrån den underliggande räntans eller det underliggande fixingpris.
Andra lån och hypotekslån
Värdering av utlåning till kreditinstitut sker till verkligt värde, motsvarande upplupet anskaffningsvärde, enligt nivå 2 i ovan angivna värderingshierarki.
Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare
Fordringar avseende direktförsäkring värderas till verkligt värde.
Fordringar (kundfordringar, inte försäk-ring)
Fordringar värderas till upplupet anskaff-ningsvärde. Eftersom dessa fordringars förväntade löptid är kort redovisas de till nominellt belopp utan diskontering. Avdrag görs för fordringar som bedöms som osäkra.
Kontanter och andra likvida medel
Värdering av kassa och bank sker till verkligt värde, motsvarande upplupet anskaffningsvärde, enligt nivå 2 i ovan angivna värderingshierarki.
Övriga tillgångar som inte visas någon annanstans
Övriga tillgångar består av upplupna ränte- och hyresintäkter samt övriga förutbetalda kostnader och upplupna in-täkter. Värdering av övriga tillgångar sker till verkligt värde, motsvarande upplupet anskaffningsvärde, enligt nivå 2 i ovan angivna värderingshierarki.
D.2 Försäkringstek-niska avsättningar
Vid värdering av de försäkringstekniska avsättningarna använder inte bolaget någ-ra övergångsregler för riskfria räntesatser eller försäkringstekniska avsättningar.
D.2.1 Segmentering av försäkringarnaDet är försäkringarna som ligger till grund för styrning och värdering av de försäkringstekniska avsättningarna. Seg-menteringen av försäkringarna utgår från att erhålla homogena riskgrupper.
TGL och FSK klassas som livförsäkring, eftersom den underliggande risken är dödsfall. AGB klassas som Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag, efter-som den underliggande risken är friställ-ning från arbetet.
AFA LivförsäkringFörsäkringar Klass
TGL
Life, other life (Försäkring som ger ersättning vid dödsfall)
FSK
Life, other life (Försäkring som ger ersättning vid dödsfall)
AGB
Non-life, Miscellaneous financial loss (Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag)
D.2.2 Förändringar i Solvens II-värderade FTA mellan 2016 och 2017Nedanstående tabeller ger en översikt över värderingen av försäkringsteknis-ka avsättningar, per försäkring och per klass, mellan den 31 december 2016 och den 31 december 2017 samt procentuell differens mellan åren. De försäkrings-tekniska avsättningarna är uppdelade på bästa skattningen och riskmarginalen för de olika försäkringarna inom AFA Livför-säkring. En analys av skillnader mellan bokslutsåren redovisas också i anslutning till tabellen.
41AFA LIVFÖRSÄKRING
AFA LivförsäkringFörsäkring (mnkr) 2017-12-31 2016-12-31 Förändring
AGB – Avgångsbidragsförsäkring
Bästa skattningen 105 94 11%
Riskmarginal 24 79 -70%
TGL – Tjänstegrupplivförsäkring
Bästa skattningen 1 155 1 132 2%
Riskmarginal 150 108 39%
FSK – Familjeskyddsförsäkring
Bästa skattningen 114 106 7%
Riskmarginal 15 10 57%
Totalt
Bästa skattningen 1 374 1 332 3%
Riskmarginal 189 197 -4%
Totalt 1 563 1 529 2 %
Bästa skattningen för TGL är ganska sta-bil mellan åren. Det som avviker är AGB och FSK främst beroende på variationer i skadeinflödet mellan åren.
Riskmarginalen varierar beroende på att fördelningen mellan livrörelsen och
skaderörelsen har ändrats till följd av riskmarginalen nu räknas separat för var-je rörelsegren. Tidigare beräknades den för hela bolag, för att sedan fördelas på rörelsegrenarna proportionellt mot deras respektive ”Bästa skattning”.
AFA LivförsäkringKlass (mnkr) 2017-12-31 2016-12-31 Förändring
Life, Other life
Bästa skattningen 1 269 1 238 3 %
Riskmarginalen 165 118 40 %
Non-life, Miscellaneous financial loss
Bästa skattningen 105 94 12 %
Riskmarginalen 24 79 -70 %
Totalt
Bästa skattningen 1 374 1 332 3 %
Riskmarginalen 189 198 -4 %
D.2.3 Avsättningsmetodik och antaganden
D.2.3.1 AvsättningsmetodikVärderingen av de försäkringstekniska avsättningarna baseras på en marknads-mässig uppskattning av de framtida kassa-flödena samt en riskmarginal. Beräkning-arna utgår från statistiska metoder som baseras på antaganden om antalet sjukfall, avveckling, räntenivå, värdesäkring och andra riskmått samt driftkostnader.
Livförsäkringsavsättningen i tjänste-grupplivförsäkringen är en avsättning för premiebefrielse vid sjukfall, medan livförsäkringsavsättningen för famil-jeskyddsförsäkringen är en avsättning för framtida utbetalningar för kända dödsfall. Beräkningarna baseras på statistiska metoder och antaganden om räntenivå och andra riskmått samt antagande om driftskostnader.
Avsättning för oreglerade skador i avgångsbidragsförsäkringen, tjänste-
42 AFA LIVFÖRSÄKRING
grupplivförsäkringen och familjeskyddsför-säkringen baseras på statistiska metoder i kombination med bedömningar av antalet okända skador samt antagande om drifts-kostnader.
Valda metoder står i proportion till arten och komplexiteten hos företagets försäk-ringsrisker eftersom försäkringarna om-fattar stora kollektiv med en hög grad av riskspridning.
D.2.3.2 AntagandenAvsättningarnas storlek påverkas av en rad faktorer. De viktigaste antagandena i AFA Livförsäkring är:
• Inflation och diskonteringsränta
• Bedömning av antal okända sjukfall
• Antalet dödsfall
• Bedömning av antal friställningar
• Effekt av lag- och villkorsändringar
Inflation och diskonteringsränta
Vid beräkningen tas hänsyn till historisk inflation och löneutveckling. Generellt gäller att försäkringarna diskonteras med en nominell räntekurva så att en långsiktig avkastning erhålls. Den nominella räntekur-van baseras på terminsräntor som beräknas utifrån kreditjusterade ränteswappriser och med en given Ultimate Forward Rate (UFR). Justering sker med ett antagande om index-ering beroende på värdesäkringens karaktär i de olika försäkringarna. Antagande om framtida värdesäkringskurva skall göras utifrån relevanta marknadsnoteringar och en långsiktig inflationsprognos.
Bedömning av antal okända sjukfall
Avsättningarna i TGL livförsäkringsavsätt-ning består till betydande del av inträffade men ej rapporterade sjukfall. För att skatta antalet okända sjukfall räcker det inte med att använda enbart statistiska metoder, eftersom det framför allt för det senaste skadeåret inte finns tillräckligt med un-derlag. Uppskattningen av antal okända skador görs därför genom en sammanvägd
bedömning av olika statistiska metoder samt extern information om till exempel antal sjukskrivningar. Det senaste skadeåret är mest svårbedömt; ju tidigare skadeår, desto säkrare blir skattningarna av antalet okända skador.
Antalet dödsfall
Vid beräkning av avsättningarna för TGL oreglerade skador och FSK används AFA Livförsäkrings egna historiska skadedata för att göra antagande om antalet dödsfall. Det senaste skadeåret är mest svårbedömt; ju tidigare skadeår, desto säkrare blir skatt-ningarna av antalet okända dödsfall.
Bedömning av antal friställningar
Avsättningarna i avgångsbidragsförsäk-ringen består helt av avsättning för okända skador. Antalet skador kan påverkas stort av konjunktursvängningar men också av enskilda händelser, till exempel nedläggning av en stor fabrik. Det är svårt att fånga upp sådan påverkan på skadekostnaden med enbart statistiska metoder. Vid beräkning av avsättningen används därför en statistisk metod i kombination med extern informa-tion om till exempel konjunkturläge, arbets-löshet och antal varsel.
Effekt av lag- och villkorsändringar
Vid ändringar i lagar och villkor kan avsätt-ningsberäkningarna gällande både framtida och redan reservsatta åtaganden behöva ba-seras på mer generella uppskattningar och mindre på historiska skadedata, till exempel när historiska skadedata inte kan anses vara representativa avseende skadefrekvens eller ersättningsnivåer för redan utbetalda skador.
D.2.4 Använda förenklingarVid beräkningen av riskmarginalen använ-der sig AFA Livförsäkring av förenklingar. Förenklingen innebär att det inte sker en exakt beräkning av framtida SCR utan att dessa approximeras relaterat till respektive års bästa skattning av kassaflödet1). Skälet till att tillämpa förenklingar är att detta ger effektivare beräkningsprocesser samt att
43AFA LIVFÖRSÄKRING
värderingen av riskmarginalen beräknad med en förenklad metodik inte ger väsent-liga skillnader jämfört med att beräkna riskmarginalen utan förenklingar. EIOPA inom standardmodellens ramar stipulerat ett antal förenklingar.
D.2.5 Osäkerheter i beräkningarna Avgångsbidrag AGB
AGB betalar ut ett engångsbelopp då an-ställningstiden upphör om arbetstagaren har fyllt 40 år. Beloppets storlek bestäms av ålder vid friställningen samt arbetsgra-den. Reservrisken uppkommer främst från variationer i skadefrekvensen av antalet friställningar. Beroende på konjunkturläget och strukturella förändringar kan skade-frekvensen variera mycket mellan olika år. För tidigare friställningsår är dock i princip samtliga skadeärenden kända vilket gör att det i princip inte finns någon kvarstående risk i uppskattningen av antalet okända skador. Reservrisken beror främst på be-dömningen av antalet okända skador för det senaste friställningsåret. Likaså är medel-kostnaden relativt fort säker eftersom det är engångsutbetalningar.
Tjänstegrupplivförsäkring TGL
För TGL är följande reservrisker av bety-delse:
• Tillfrisknande
• Dödlighet
• Ersättningsnivå
• Bedömning av inträffade men för företa-get okända skador (IBNR)
Beräkningen av avsättning för TGL livför-säkringsavsättning innehåller antaganden om sannolikheten att tillfriskna. Reservrisken är därmed att tillfrisknandet är lägre än beräknat för dem som är sjuka. Tillfrisknandemönstret kan ändras av olika orsaker, till exempel nya rutiner för bedöm-ning av sjukfall hos Försäkringskassan.
Beräkningen av TGL livförsäkringsavsätt-ning innehåller antaganden om sannolik-heten att dö. En reservrisk är därmed att dödligheten är högre än beräknat för dem som är sjuka.
Den genomsnittliga ersättningsnivån i TGL är, uttryckt i antal prisbasbelopp, relativt stabil mellan olika dödsår. Beräkningen av avsättningen för okända men inträffade dödsfall baseras på medelersättning på kän-da skador och kan därför göras med relativt god precision. Osäkerheten ligger främst i bedömningen av ersättningsnivåerna för TGL livförsäkringsavsättning. Reservrisken är därmed att den historiska ersättnings-nivån inte motsvarar den framtida genom att tidpunkten från insjuknandet kan vara många år.
Antalet avlidna är relativt stabilt mellan olika år, vilket medför att det är liten risk i bedömningen av antalet okända dödsfall. Reservrisken i bedömningen av okända skador är främst svårigheten att bedöma an-talet okända sjukfall i beräkningen av TGL livförsäkringsavsättning.
Familjeskyddsförsäkringen
Reservrisken för familjeskyddsförsäkringen uppkommer vid bedömningen av antalet okända skador. Eftersom dödsfallen snabbt blir kända är risken liten och ligger i princip enbart i bedömningen av senaste årets upp-skattning av antalet skadefall.
D.2.6 KontraktstiderAFA Livförsäkring har en avtalsperiod som löper från 1 januari till den 31 december varje år med en linjär premieinbetalning under året. Detta innebär att AFA Livför-säkring inte står någon risk för framtida perioder på redovisningsdagen.
D.2.7 Optioner och garantierAFA Livförsäkring har inga optioner och garantier i försäkringskontrakten.
D.2.8 ÅterförsäkringskontraktAFA Livförsäkring avger ej återförsäkring.
D.2.9 Signifikanta skillnader mellan Solvens II-värdering och finansiell redovisningDe försäkringstekniska avsättningarna i den finansiella rapporteringen grundar sig på en försiktig värdering, istället för en mark-nadsmässig värdering som i Solvens II. Den finansiella redovisningens FTA innehåller
44 AFA LIVFÖRSÄKRING
därför ett säkerhetspåslag som ofta över-stiger Solvens II-värderingens riskmarginal. För AGB är riskmarginalen dock högre än säkerhetspåslaget i IFRS, vilket är en effekt av riskvärderingen i standardmodellen för Solvens II. Skillnaden mellan säkerhetspå-slag och riskmarginal redovisas i tabellen under Övriga effekter.
Solvens II-regelverket och den finansiella rapporteringen skiljer sig också genom att de använder sig av olika diskonterings-kurvor. Effekten av detta redovisas i tabellen under Effekt av olika diskonterings-räntor.
AFA Livförsäkring Försäkring (mnkr) Solvens II
Finansiell rapportering
Effekt av olika diskonteringräntor
Övriga effekter
TGL 1 305 1 547 25 217
FSK 129 141 1 11
AGB 129 125 0 -4
Totalt 1 563 1 813 26 224
D.3 Andra skulderD.3.1 Allmänt om värdering av andra skulderNedanstående tabell ger en översikt av samtliga övriga skulder med en jämförelse mellan den värdering som gäller för Solvens
II-regelverket och den värdering som gäller för den finansiella rapporteringen. I det följande kommer varje separat post beskri-vas med relevant värderingsmetod i Solvens II-balansräkningen samt en redovisning av eventuella skillnader i förhållande till den finansiella rapporteringen.
AFA Livförsäkring Skulder (mnkr) Solvens II-värde
Värde enligt den finansiella rapporteringen
1 Uppskjutna skatteskulder 132 76
2 Derivat 19 19
3 Skulder till kreditinstitut 332 332
4 Försäkringsskulder och skulder till förmedlare 9 9
5 Skulder (leverantörsskulder, inte försäkring) 87 87
6 Övriga skulder som inte visas någon annanstans 0 0
Totala skulder 579 523
Uppskjutna skatteskulder
1 Uppskjutna skatteskulder (mnkr) Solvens II
Finansiell rapportering Differens
Uppskjuten skatteskuld 132 76 56
Uppskjuten skatt värderas på grundval av skillnaden i värde mellan tillgångar och skulder enligt Solvens II-regelverket och de värden på tillgångar och skulder som redo-visas och värderas för skatteändamål. De omvärderingar som har gjorts i bolagets Sol-vens II-balansräkning har påverkat bolagets uppskjutna skatteskuld. I tabellen nedan
redogörs för hur respektive omvärdering på-verkat den uppskjutna skatteskulden. Den nationella skattesatsen om 22 procent har tillämpats. Den uppskjutna skatteskulden har inget förfallodatum.
45AFA LIVFÖRSÄKRING
Uppskjuten skattefordran (-)/skuld (+)
Post (mnkr) Solvens II
Finansiell rapportering
Skattemässigt värde Solvens II
Finansiell rapportering
Försäkringstekniska skulder 1 563 1 813 1 813 56 -
Placeringstillgångar 5 910 5 910 347 76 76
Övrigt, underskottsavdrag
Summa 132 76
Derivat
För beskrivning av värdering och metod avseende derivat med negativt värde, se beskrivning av värderingsmetoder för derivat i kapitel D.1.
Skulder till kreditinstitut
Återköpstransaktioner värderas till upplu-pet anskaffningsvärde enligt nivå 2 i ovan angiven värderingshierarki.
Försäkringsskulder och skulder till för-medlare
Skulder avseende direktförsäkring består till största del av premieskulder till arbets-givare. Dessa värderas till verkligt värde.
Skulder (leverantörsskulder, inte försäk-ring)
Skulder värderas till upplupet anskaff-ningsvärde enligt nivå 2 i ovan angiven värderingshierarki.
Övriga skulder som inte visas någon annanstans
Posten övriga skulder består av förutbetal-da intäkter och övriga upplupna kostna-der. Övriga skulder värderas till verkligt värde.
D.4 Alternativa värde-ringsmetoder
AFA Livförsäkring redovisar och värderar tillgångar och skulder i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002. Fö-retaget använder inga alternativa värde-ringsmetoder.
D.5 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig ma-teriell information att lämna angående företagets värdering för solvensändamål
46 AFA LIVFÖRSÄKRING
E Finansiering
E.1 KapitalbasAFA Livförsäkrings kapitalbas fastställs genom en solvensbalansräkning där till-gångar och skulder värderas till verkligt värde. Kapitalbasen består av aktiekapi-tal, överskottsmedel samt en avstämnings-reserv som i sin tur består av balanserade vinstmedel, obeskattade reserver samt Solvens II-justeringar. Ingen kapitalbas-post omfattas av övergångsregler.
E.1.1 Mål och hantering av kapitalbasenEnligt bolagsordningen får AFA Livför-säkring inte lämna utdelning till ägarna. Bolagets aktieägare har inget uttalat avkastningskrav på eget kapital; istället inriktas den finansiella styrningen på en kombination av kapitalavkastning och premieintäkter som i relation till företa-gets åtaganden ger en effektiv och långsik-tigt hållbar finansiell ställning. Storleken på företagets kapitalbas bestäms därför i huvudsak inom ramen för den finansiella styrningen, som en effekt av de uppsatta målen för fonderingskvot och solvenskvot.
AFA Livförsäkring har ett antal verk-tyg för att kunna hantera och parera en ogynnsam finansiell utveckling. Dels är det fråga om åtgärder som förändrar riskbilden och därmed kapitalkraven (till exempel genom omallokering till mindre riskfyllda tillgångar), dels åtgärder för att förändra konsolideringsgraden i bolaget (till exempel genom att höja premierna). Det är bara premieinbetalningarna som påverkar kapitalbasens storlek. Vid under-kapitalisering kan kapitalbasen alltså ökas genom högre premier. Samtliga åtgärder kan sättas in på ett års sikt; företagets sty-relse kan för varje verksamhetsår besluta om att sänka premienivåer retroaktivt och bestämma premier för företagets försäk-ringar för nästkommande verksamhetsår.
E.1.2 Villkor
AFA LivförsäkringKapitalbasposter Beskrivning
Aktiekapital AFA Livförsäkrings aktier handlas inte på en aktiv marknad. Aktieka-pitalet är till sin helhet inbetalt och omfattas inte av några restriktioner.
Konsolideringsfond Konsolideringsfond omfattas inte av restriktioner.
Balanserade vinst-medel
Balanserade vinstmedel omfattas inte av restriktioner.
Säkerhetsreserv Säkerhetsreserven omfattas ej av några restriktioner utan täcker i sin helhet alla förluster.
E.1.3 Storlek, struktur och kvalitetDen positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder i AFA Livförsäkrings solvens-balansräkning uppgick per den 31 decem-ber 2017 till 4 509 miljoner kronor (4 522).
47AFA LIVFÖRSÄKRING
AFA Livförsäkring Kapitalbas (mnkr) Beskrivning 2017-12-31 2016-12-31
Aktiekapital 100 aktier à nominellt 10 000 kr 1 1
Konsolideringsfond 947 797
Avstämningsreserv:
Balanserade vinstmedel (inklusive årets resultat i finansiell rapportering) Balanserat resultat 170 295
Årets Solvens II-justeringar 6 44
Obeskattade reserver Säkerhetsreserv 3 385 3 385
Summa 4 509 4 522
Specifikation av årets förändring:
Variationer på grund av investeringar och finansiella skulder 384
Variationer på grund av försäkringstekniska avsättningar -308
Variationer i primärkapitalbasposter och andra godkända poster 0
Variation på grund av uppskjuten skatt -75
Inkomstskatt under rapporteringsperioden 0
Andra variationer i belopp med vilket tillgångar överskrider skulder -14
Summa -13
E.1.3.1 Kapitalbasens nivåerKapitalbasens kvalitet bedöms utifrån parametrarna tillgänglighet, varaktighet, efterställbarhet, obligatoriska kostnader och andra belastningar. Kvaliteten avgör vilken nivå kapitalbasposten kan hänföras till. Nivå 1-kapital får i sin helhet användas för att täcka företagets SCR och MCR.
Tillgänglighet
Samtliga poster i kapitalbasen anses vara tillgängliga till sitt bokförda värde.
Varaktighet
Samtliga poster anses ha en löptid på tio år eller mer.
Efterställbarhet
Enligt försäkringsrörelselagen anses en post vara fullt efterställd om den i sin helhet, vid likvidation eller konkurs, inte får återbeta-las till innehavaren förrän försäkringsföre-tagets alla andra förpliktelser har uppfyllts. Samtliga företagets kapitalbasposter är fullt efterställda.
Obligatoriska kostnader
Kapitalbasposterna belastas inte av några obligatoriska kostnader.
Andra belastningar
Kapitalbasposterna är inte föremål för några andra belastningar.
Samtliga kapitalbasposterna bedöms således vara tillgängliga, varaktiga och fullt efter-ställda enligt regelverkets definitioner. Detta innebär att AFA Livförsäkrings kapitalbas består av primärkapital tillhörande nivå 1. Samtliga poster upptas till verkligt värde. Detta kapital medräknas för att täcka SCR och MCR. Det görs inga justeringar avse-ende medräkningsbarhet; medräknings-bara kapitalbasposter är desamma som de förlusttäckande. Företaget har inga primär-kapitalposter som omfattas av övergångs-reglerna enligt artikel 308b.9 och 308b.10 i direktiv 2009/138/EG under den tidsperiod som avses däri. Företaget har inte heller något tilläggskapital.
Tabellen nedan visar medräkningsba-ra kapitalbasposter kategoriserade efter nivåtillhörighet jämfört med eget kapital och obeskattade reserver i den finansiella rapporteringen.
48 AFA LIVFÖRSÄKRING
AFA Livförsäkring Kapitalbas (mnkr) Beskrivning Solvens II
Finansiell rapportering
Nivå I
Aktiekapital 100 aktier à nominellt 10 000 kr 1 1
Konsolideringsreserv 947 947
Avstämningsreserv:
Balanserade vinstmedel (inklusive årets resultat i finansiell rapportering) Balanserat resultat 170 -19
Obeskattade reserver Säkerhetsreserv 3 385 3 385
Förändring Solvens II-justering 6 -
Summa nivå I-kapital 4 509 4 314
Differens 195
Skillnaden mellan företagets eget kapi-tal i den finansiella rapporteringen och kapitalbasen enligt solvens II-regelverket uppkommer på grund av justeringar enligt
tabellen nedan. För information om värde-ring av tillgångar och skulder hänvisas till tidigare avsnitt D1, D2 och D3.
Skillnad i kapitalbas mellan Solvens II och finansiell rapportering (mnkr) Solvens II
Finansiell rapportering Differens
Försäkringstekniska skulder 1 563 1 813 251
Uppskjuten skatteskuld 132 76 -56
Summa 195
E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapi-talkrav
AFA Livförsäkring använder sig av standardformeln vid beräkningen av kapitalkraven SCR och MCR i Solvens II. Nedan beskrivs översiktligt utfallet av kapitalkravsberäkningarna för AFA Livförsäkring 2016 och 2017.
AFA Livförsäkring Kapitalbas och kapitalkrav (mdkr)
2017-12-31
2016-12-31
Kapitalbas 4,5 4,5
Solvenskapitalkrav (SCR)
Operationell risk 0,0 0,0
Sakförsäkring 0,2 0,2
Hälsoförsäkring - -
Livförsäkring 0,4 0,4
Marknadsrisk + Motpartsrisk 1,1 0,9
Riskabsorberande effekt -0,1 -0,1
Summa SCR 1,6 1,4
Minimalkapitalkrav (MCR) 0,4 0,4
Beräkningen uppvisar en hög grad av sta-bilitet mellan 2016-12-31 och 2017-12-31. Totalt SCR var 1,6 miljarder kronor efter justering för riskabsorberande effekter om 0,1 miljarder kronor. Största bidraget till SCR är marknadsrisken, med aktierisken är den dominerande risken. MCR uppgick till 0,4 miljarder kronor.
E.2.1 Avvikelser från standardformeln
E.2.1.1 FörsäkringsriskerStandardformeln för SCR för försäk-ringsrisken är omöjlig att få exakt inom respektive homogen riskgrupp. Därför har dessa analyserats i ORSA 2016 utifrån de modeller som finns för skattning av Egenskattade parametrar (USP) i AFA Livförsäkring. Resultatet ger ett lägre SCR-krav (se nedanstående tabell).
AFA Livförsäkring (mnkr)Standard-
formeln USP
SCR 1 430 1 160
Riskmarginal 197 58
49AFA LIVFÖRSÄKRING
E.2.1.2 Finansiella riskerFör samtliga marknadsrisker gäller att den egna bedömda riskprofilen inte avvi-ker från antagandena i standardformeln. AFA Livförsäkring investerar i vanliga och väl kända tillgångsslag vars risker kan beräknas på långa tidsserier. Deras risker avspeglas väl av standardformeln.
E.2.1.3 Operativa riskerFör operativa risker gäller att den egna bedömda riskprofilen inte avviker från antagandena i standardformeln.
E.2.2 Indata till minimikapitalkravsberäkningenMinimikapitalkravet beräknas utifrån vik-tad indata baserad på premier och FTA. På grund av mycket låga premieintäkter i AFA Livförsäkring underskrider före-taget golvvärdet i beräkningsmodellen. I enlighet med standardformeln beräknas då företagets MCR som 25 procent av dess SCR.
E.2.3 Förenklingar vid beräkning av kapitalkrav enligt standardformelnDen förenkling som används i AFA Liv-försäkring är att katastrofrisken i TGL och FSK beräknas som 0,15 procent på risksumman.
E.3 Användning av undergruppen för durations baserad aktiekursrisk vid beräkning av solvenskapi-talkravet
AFA Livförsäkring använder standardfor-meln vid beräkning av solvenskapitalkra-vet.
E.4 Skillnader mellan standardformeln och använda interna modeller
AFA Livförsäkring använder standardfor-meln vid beräkning av solvenskapitalkra-vet.
E.5 Överträdelse av minimikapi-talkravet och solvenskapi-talkravet
AFA Livförsäkring har inte haft bristande överensstämmelse med minimikapitalkra-vet under rapporteringsperioden eller haft betydande brister vid efterlevnaden av solvens kapitalkravet under rapporterings-perioden.
E.6 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig mate-riell information att lämna avseende dess finansiering.
50 AFA LIVFÖRSÄKRING
AFA FörsäkringBolagsjuridik
AFA FÖRSÄKRING BOLAGSSTRUKTUR PER 2017-12-31PTK Svenskt Näringsliv LO
802005-6019 802000-1858 802001-9759
AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag 516401-8615
AFA Sjukförsäkringsaktiebolag 502033-0642
AFA Livförsäkringsaktiebolag 502000-9659
AF-T Private Equity AB 556650-5938
AF-S Private Equity AB 556650-5946
FastighetsaktiebolagetÖstra Kungsholmsporten
556763-8480
Fastighets AB Mikrofonen 556577-4543
Fastighets AB Fatbursholmen 556962-8687
Teirettab Fastighets AB 556520-0325
Fastighets AB Klaratvärgränd 556746-8573
Fastighets AB Yxkullen 556675-1698
Fastighets AB Ludvigsberg 3 556627-7264
Fastighets AB Trafikanten 556700-1580
Fastighets AB Knall 556649-7557
Fastighets AB Tretakten 556724-5690
Fastighets AB Kellgrensgatan 556687-9002
Fastighets AB Fleminghörnet 556651-8535
Fastighets AB Långreven 556963-0352
Fastighets AB Våghalsen 15 556825-1424
Fastighets AB Sockerbiten 556766-4023
Fastighets AB Laboranten 556703-3187
Klarabergshuset Invest AB 556692-9476
Fastighets AB Rödluvan 556039-0477
Fastighetsaktiebolaget Förtjusningen 1 556763-8498
Fastighets AB Hotelltornet 556832-2597
Fastighets AB Hårdvallen 556988-4744
Värtans Stationshus AB556345-2597
Fastighets AB Sabbath559096-6122
50%Grön Bostad AB*
556820-9307
9,1% 90,9%
100%100%
50% 50%50%50%
*Bolag som ingår i Grön Bostad AB-koncernen
Organisations-nummer
Grön Bostad AB (med 100-procentigt ägande i nedanstående bolag)Grön Bostad Bilen AB 556823-6235Grön Bostad Guldheden AB 556823-6250Grön Bostad Intellektet AB 556823-6359Grön Bostad Kommendörkaptenen AB 556823-6367Grön Bostad Lindholmsallén AB 556823-6243Grön Bostad Sjömärket AB 556823-6227Grön Bostad Teodoliten AB 556827-6553Grön Bostad Barkabystaden AB 556833-4774Grön Bostad Fyrtornet AB 556833-4808Grön Bostad Klippern AB 556833-4782Grön Bostad Annedal AB 556833-4741Grön Bostad Bommen AB 556917-0102Grön Bostad Hjorthagskvarteret AB 556832-5285Grön Bostad Rosendal AB 556917-7164Grön Bostad Proberaren AB 556837-1024Grön Bostad Njupkärrsvägen 556891-5226
Grön Bostad 4 AB (med 100-procentigt ägande i nedanstående bolag) 556994-5768Grön Bostad Forskningen AB 556865-7281
Grön Bostad 5 AB (med 100-procentigt ägande i nedanstående bolag) 556995-9330Grön Bostad Järva HR 1 AB 559010-2793Grön Bostad Bryggvägen AB 556833-4733Grön Bostad Fyrislundsgatan AB 556879-2716Grön Bostad Sorgenfri AB 556883-2819Grön Bostad Teknis AB 556926-7338
Grön Bostad 6 AB (med 100-procentigt ägande i nedanstående bolag) 556995-9314Byggvesta Ektorp AB 556920-7409Byggvesta Bredäng 556832-5335Byggvesta Rosendal 2 AB 556997-5013Byggvesta Maren AB 556832-5368Byggvesta Järva HR 2 AB 559025-9999
10772-v0 4-Bolagsstruktur 171231
Bilaga 2 Kvantitativa rapporteringsmallar (QRT)
Rep
ort:
S.02
.01.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
6
Bal
ansr
äkni
ng
Solv
ens
II - v
ärde
Tillg
ånga
rC
0010
Goo
dwill
R00
10
Föru
tbet
alda
ans
kaffn
ings
kost
nade
rR
0020
Imm
ater
iella
tillg
ånga
rR
0030
Upp
skju
tna
skat
tefo
rdrin
gar
R00
40
Öve
rsko
tt av
pen
sion
sför
mån
erR
0050
Mat
erie
lla a
nläg
gnin
gstil
lgån
gar s
om in
neha
s fö
r ege
t bru
kR
0060
Plac
erin
gstil
lgån
gar (
andr
a än
tillg
ånga
r som
inne
has
för i
ndex
- och
fond
förs
äkrin
gsav
tal)
R00
705
910
007,
10
Fast
ighe
t (an
nat ä
n fö
r ege
t bru
k)R
0080
Inne
hav
i ank
nutn
a fö
reta
g, in
klus
ive
intre
sseb
olag
R00
90
Aktie
rR
0100
2 51
2 13
3,12
Aktie
r – b
örsn
oter
ade
R01
102
512
133,
12
Aktie
r – ic
ke b
örsn
oter
ade
R01
200,
00
Obl
igat
ione
rR
0130
2 78
9 84
4,62
Stat
sobl
igat
ione
rR
0140
1 08
3 95
7,47
Före
tags
oblig
atio
ner
R01
501
705
887,
15
Stru
ktur
erad
e pr
oduk
ter
R01
60
Värd
epap
peris
erad
e lå
n oc
h lå
n m
ed s
tälld
a sä
kerh
eter
R01
70
Inve
ster
ings
fond
erR
0180
595
133,
92
Der
ivat
R01
9012
895
,46
Bank
tillg
odoh
avan
den
som
inte
är l
ikvi
da m
edel
R02
00
Övr
iga
inve
ster
inga
rR
0210
0,00
Tillg
ånga
r som
inne
has
för i
ndex
-reg
lera
de a
vtal
och
fond
förs
äkrin
gsav
tal
R02
20
Lån
och
hypo
teks
lån
R02
3039
9 02
8,45
Lån
på fö
rsäk
rings
brev
R02
40
Lån
och
hypo
teks
lån
till f
ysis
ka p
erso
ner
R02
50
Andr
a lå
n oc
h hy
pote
kslå
nR
0260
399
028,
45
Ford
ringa
r enl
igt å
terfö
rsäk
rings
avta
l frå
n:R
0270
Skad
eför
säkr
ing
och
sjuk
förs
äkrin
g so
m li
knar
ska
defö
rsäk
ring
R02
80
Skad
eför
säkr
ing
exkl
usiv
e sj
ukfö
rsäk
ring
R02
90
Sjuk
förs
äkrin
g so
m li
knar
ska
defö
rsäk
ring
R03
00
Livf
örsä
krin
g oc
h sj
ukfö
rsäk
ring
som
likn
ar li
vför
säkr
ing,
exk
lusi
ve s
jukf
örsä
krin
g sa
mt i
ndex
- och
fond
förs
äkrin
gsav
tal
R03
10
Sjuk
förs
äkrin
g so
m li
knar
livf
örsä
krin
gR
0320
Livf
örsä
krin
g ex
klus
ive
sjuk
förs
äkrin
g sa
mt i
ndex
- och
fond
förs
äkrin
gsav
tal
R03
30
Livf
örsä
krin
g m
ed in
dexr
egle
rade
förm
åner
och
fond
förs
äkrin
gR
0340
Dep
åer h
os fö
reta
g so
m a
vgiv
it åt
erfö
rsäk
ring
R03
50
Förs
äkrin
gsfo
rdrin
gar o
ch fo
rdrin
gar p
å fö
rmed
lare
R03
6013
014
,79
Åter
förs
äkrin
gsfo
rdrin
gar
R03
70
Ford
ringa
r (ku
ndfo
rdrin
gar,
inte
förs
äkrin
g)R
0380
46 6
39,2
6
Egna
akt
ier (
dire
kt in
neha
v)R
0390
Ford
ringa
r avs
eend
e pr
imär
kapi
talp
oste
r elle
r gar
antik
apita
l som
info
rdra
ts m
en e
j inb
etal
ats
R04
00
Kont
ante
r och
and
ra li
kvid
a m
edel
R04
1028
3 25
8,25
Övr
iga
tillg
ånga
r som
inte
vis
as n
ågon
ann
anst
ans
R04
200,
00
Sum
ma
tillg
ånga
rR
0500
6 65
1 94
7,85
Solv
ens
II - v
ärde
Skul
der
C00
10
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar –
ska
defö
rsäk
ring
R05
1012
8 35
5,05
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar –
ska
defö
rsäk
ring
(exk
lusi
ve s
jukf
örsä
krin
g)R
0520
128
355,
05
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
hel
het
R05
30
Bäst
a sk
attn
ing
R05
4010
4 62
5,26
Ris
kmar
gina
lR
0550
23 7
29,7
9
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar –
sju
kför
säkr
ing
(likn
ande
ska
defö
rsäk
ring)
R05
60
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
hel
het
R05
70
Bäst
a sk
attn
ing
R05
80
Ris
kmar
gina
lR
0590
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar –
livf
örsä
krin
g (e
xklu
sive
inde
xreg
lera
de a
vtal
och
fond
förs
äkrin
gsav
tal)
R06
001
434
515,
73
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar –
sju
kför
säkr
ing
(likn
ande
livf
örsä
krin
g)R
0610
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
hel
het
R06
20
Bäst
a sk
attn
ing
R06
30
Ris
kmar
gina
lR
0640
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar –
livf
örsä
krin
g (e
xklu
sive
sju
kför
säkr
ing
sam
t ind
exre
gler
ade
avta
l och
fond
förs
äkrin
gsav
tal)
R06
501
434
515,
73
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
hel
het
R06
60
Bäst
a sk
attn
ing
R06
701
269
287,
79
Ris
kmar
gina
lR
0680
165
227,
94
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar –
inde
xreg
lera
de a
vtal
och
fond
förs
äkrin
gsav
tal
R06
90
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
hel
het
R07
00
Bäst
a sk
attn
ing
R07
10
Ris
kmar
gina
lR
0720
Övr
iga
förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar
R07
30
Even
tual
förp
likte
lser
R07
40
Andr
a av
sättn
inga
r än
förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar
R07
50
Pens
ions
åtag
ande
nR
0760
Dep
åer f
rån
åter
förs
äkra
reR
0770
Upp
skju
tna
skat
tesk
ulde
rR
0780
131
584,
50
Der
ivat
R07
9018
885
,44
Skul
der t
ill k
redi
tinst
itut
R08
0033
2 27
2,99
Andr
a fin
ansi
ella
sku
lder
än
skul
der t
ill k
redi
tinst
itut
R08
10
Förs
äkrin
gssk
ulde
r och
sku
lder
till
förm
edla
reR
0820
9 64
7,96
Åter
förs
äkrin
gssk
ulde
rR
0830
Skul
der (
leve
rant
örss
kuld
er, i
nte
förs
äkrin
g)R
0840
87 4
91,0
0
Efte
rstä
llda
skul
der
R08
50
Efte
rstä
llda
skul
der s
om in
te in
går i
prim
ärka
pita
let
R08
60
Efte
rstä
llda
skul
der s
om in
går i
prim
ärka
pita
let
R08
70
Övr
iga
skul
der s
om in
te v
isas
någ
on a
nnan
stan
sR
0880
0,00
Sum
ma
skul
der
R09
002
142
752,
66B
elop
p m
ed v
ilket
tillg
ånga
r öve
rskr
ider
sku
lder
R10
004
509
195,
19
Rep
ort:
S.05
.01.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
3
C00
10C
0020
C00
30C
0040
C00
50C
0060
C00
70C
0080
C00
90C
0100
C01
10C
0120
C01
30C
0140
C01
50C
0160
C02
00
Prem
iein
kom
st
Bru
tto –
dire
kt fö
rsäk
ring
R01
1052
5 97
6,80
####
####
Bru
tto –
mot
tage
n pr
opor
tione
ll åte
rförs
äkrin
g R
0120
Bru
tto –
mot
tage
n ic
ke-p
ropo
rtion
ell å
terfö
rsäk
ring
R01
30
Åte
rförs
äkra
res
ande
lR
0140
Net
toR
0200
525
976,
80##
####
##
Intjä
nade
pre
mie
r
Bru
tto –
dire
kt fö
rsäk
ring
R02
1052
5 97
6,80
####
####
Bru
tto –
mot
tage
n pr
opor
tione
ll åte
rförs
äkrin
g R
0220
Bru
tto –
mot
tage
n ic
ke-p
ropo
rtion
ell å
terfö
rsäk
ring
R02
30
Åte
rförs
äkra
res
ande
lR
0240
Net
toR
0300
525
976,
80##
####
##
Intr
äffa
de s
kade
kost
nade
r
Bru
tto –
dire
kt fö
rsäk
ring
R03
1036
2 91
2,91
####
####
Bru
tto –
mot
tage
n pr
opor
tione
ll åte
rförs
äkrin
g R
0320
Bru
tto –
mot
tage
n ic
ke-p
ropo
rtion
ell å
terfö
rsäk
ring
R03
30
Åte
rförs
äkra
res
ande
lR
0340
Net
toR
0400
362
912,
91##
####
##
Änd
ringa
r ino
m ö
vrig
a av
sättn
inga
r
Bru
tto –
dire
kt fö
rsäk
ring
R04
10
Bru
tto –
mot
tage
n pr
opor
tione
ll åte
rförs
äkrin
gR
0420
Bru
tto –
mot
tage
n ic
ke-p
ropo
rtion
ell å
terfö
rsäk
ring
R04
30
Åte
rförs
äkra
res
ande
lR
0440
Net
toR
0500
Upp
kom
na k
ostn
ader
R05
5036
981
,38
36 9
81,3
8
Övr
iga
kost
nade
rR
1200
Tota
la k
ostn
ader
R13
0036
981
,38
Olyc
ksfa
llSj
öfar
t, lu
ftfar
t, tra
nspo
rtEg
endo
mTo
talt
Prem
ier,
ersä
ttnin
gar o
ch k
ostn
ader
per
affä
rsgr
en
Affä
rsgr
en fö
r: sk
adef
örsä
krin
g oc
h åt
erfö
rsäk
rings
förp
likte
lser
(dire
kt fö
rsäk
ring
och
bevi
ljad
prop
ortio
nell å
terfö
rsäk
ring)
Affä
rsgr
en fö
r: m
otta
gen
icke
-pro
porti
onel
l åte
rförs
äkrin
g
Sjuk
vård
sför
säkr
ing
Förs
äkrin
g av
seen
de in
kom
stsk
ydd
Tryg
ghet
sför
säkr
ing
vid
arbe
tssk
ada
Ansv
arsf
örsä
krin
g fö
r mot
orfo
rdon
Övr
ig m
otor
ford
onsf
örsä
krin
gSj
ö-, l
uftfa
rts- o
ch tr
ansp
ortfö
rsäk
ring
Förs
äkrin
g m
ot b
rand
och
ann
an s
kada
på
egen
dom
Allm
än a
nsva
rsfö
rsäk
ring
Kred
it- o
ch b
orge
nsfö
rsäk
ring
Rät
tssk
ydds
förs
äkrin
gAs
sist
ansf
örsä
krin
gFö
rsäk
ring
mot
eko
nom
iska
förlu
ster
av
olik
a sl
agSj
ukfö
rsäk
ring
Rep
ort:
S.05
.01.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
3
Sjuk
förs
äkrin
gFö
rsäk
ring
med
rätt
till ö
vers
kott
Fond
förs
äkrin
g oc
h in
dexf
örsä
krin
gAn
nan
livfö
rsäk
ring
Skad
eliv
ränt
or ti
ll fö
ljd a
v sk
adef
örsä
krin
gsav
tal s
om h
ärrö
r frå
n sj
ukfö
rsäk
rings
åtag
ande
n
Livr
änto
r som
här
rör f
rån
skad
eför
säkr
ings
avta
l och
som
av
ser a
ndra
fö
rsäk
rings
förp
likte
lser
än
sjuk
förs
äkrin
gsfö
rplik
tels
er
Sjuk
förs
äkrin
g m
otta
gen
åter
förs
äkrin
gLi
våte
rförs
äkrin
gTo
talt
C02
10C
0220
C02
30C
0240
C02
50C
0260
C02
70C
0280
C03
00
Prem
iein
kom
st
Bru
ttoR
1410
31 3
13,7
431
313
,74
Åte
rförs
äkra
res
ande
lR
1420
Net
toR
1500
31 3
13,7
431
313
,74
Intjä
nade
pre
mie
r
Bru
ttoR
1510
31 3
13,7
431
313
,74
Åte
rförs
äkra
res
ande
lR
1520
Net
toR
1600
31 3
13,7
431
313
,74
Intr
äffa
de s
kade
kost
nade
r
Bru
ttoR
1610
434
541,
6243
4 54
1,62
Åte
rförs
äkra
res
ande
lR
1620
Net
toR
1700
434
541,
6243
4 54
1,62
Änd
ringa
r ino
m ö
vrig
a av
sättn
inga
r
Bru
ttoR
1710
Åte
rförs
äkra
res
ande
lR
1720
Net
toR
1800
Upp
kom
na k
ostn
ader
R19
0038
700
,22
38 7
00,2
2
Övr
iga
kost
nade
rR
2500
13 6
50,0
0
Tota
la k
ostn
ader
R26
0052
350
,22
Prem
ier,
ersä
ttnin
gar o
ch k
ostn
ader
per
affä
rsgr
en
Affä
rsgr
en fö
r: liv
förs
äkrin
gsfö
rplik
tels
erLi
våte
rförs
äkrin
gsfö
rplik
tels
er
Rep
ort:
S.12
.01.
eR
epor
ting
entit
y:AF
AL
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
PAn
nual
2017
RSR
2018
0227
Rep
ort e
xpor
ted
on:
05.0
4.20
18 1
6:25
:41
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar f
ör li
vför
säkr
ing
och
SLT
sjuk
förs
äkrin
g
För
säkr
ing
med
rätt
till
över
skot
tA
vtal
uta
n op
tione
r och
ga
rant
ier
Avt
al m
ed o
ptio
ner e
ller
gara
ntie
rA
vtal
uta
n op
tione
r och
ga
rant
ier
Avt
al m
ed o
ptio
ner e
ller
gara
ntie
r
Ska
deliv
ränt
or ti
ll fö
ljd a
v sk
adef
örsä
krin
gsav
tal
som
här
rör f
rån
andr
a fö
rsäk
rings
åtag
ande
n än
sj
ukfö
rsäk
rings
åtag
ande
n
Mot
tage
n åt
erfö
rsäk
ring
Tota
lt (li
vför
säkr
ing
utom
sju
kför
säkr
ing,
in
kl. f
ond-
och
in
dexf
örsä
krin
g)
Avt
al u
tan
optio
ner o
ch
gara
ntie
rA
vtal
med
opt
ione
r elle
r ga
rant
ier
Ska
deliv
ränt
or ti
ll fö
ljd a
v sk
adef
örsä
krin
gsav
tal
som
här
rör f
rån
sjuk
förs
äkrin
gsåt
agan
den
Mot
tage
n åt
erfö
rsäk
ring,
S
jukf
örsä
krin
gTo
talt,
sju
kför
säkr
ing
som
likn
ar li
vför
säkr
ing
C00
20C
0030
C00
40C
0050
C00
60C
0070
C00
80C
0090
C01
00C
0150
C01
60C
0170
C01
80C
0190
C02
00C
0210
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
hel
het
R00
10To
tala
med
el s
om k
an å
terk
räva
s en
ligt å
terf
örsä
krin
g/fr
ån s
peci
alfö
reta
g oc
h fin
ansi
ell
åter
förs
äkrin
g ef
ter a
npas
snin
g fö
r för
vänt
ade
förlu
ster
till
följd
av
mot
part
sfal
lisse
man
g as
soci
erat
med
åte
rför
säkr
ing
som
hel
het
R00
20
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
sum
man
av
bäst
a sk
attn
ing
och
riskm
argi
nal
Bäs
ta s
kattn
ing
Bäs
ta s
kattn
ing,
bru
tto
R00
301
269
287,
791
269
287,
79
Det
tota
la b
elop
p so
m k
an å
terk
räva
s frå
n åt
erfö
rsäk
ring
och
spec
ialfö
reta
g ef
ter j
uste
ring
för
förv
änta
de fö
rlust
er ti
ll fö
ljd a
v at
t mot
parte
n fa
llera
rR
0080
Bäs
ta s
kattn
ing
min
us b
elop
p so
m k
an å
terk
räva
s frå
n åt
erfö
rsäk
ring
och
spec
ialfö
reta
g oc
h fin
ansi
ell å
terfö
rsäk
ring
R00
901
269
287,
791
269
287,
79
Ris
kmar
gina
lR
0100
165
227,
9416
5 22
7,94
Bel
opp
avse
ende
öve
rgån
gsåt
gärd
en fö
r för
säkr
ings
tekn
iska
avs
ättn
inga
r
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
hel
het
R01
10
Bäs
ta s
kattn
ing
R01
20
Ris
kmar
gina
lR
0130
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar –
tota
ltR
0200
1 43
4 51
5,73
1 43
4 51
5,73
Fond
förs
äkrin
g oc
h in
dexf
örsä
krin
gA
nnan
livf
örsä
krin
gS
jukf
örsä
krin
g so
m li
knar
livf
örsä
krin
g
Rep
ort:
S.17
.01.
eR
epor
ting
entit
y:AF
AL
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
PAn
nual
2017
RSR
2018
0227
Rep
ort e
xpor
ted
on:
05.0
4.20
18 1
6:25
:43
Sjuk
vård
sför
säkr
ing
Förs
äkrin
g av
seen
de
inko
mst
skyd
dTr
yggh
etsf
örsä
krin
g vi
d ar
bets
skad
aA
nsva
rsfö
rsäk
ring
för
mot
orfo
rdon
Övr
ig
mot
orfo
rdon
sför
säkr
ing
Sjö-
, luf
tfart
s- o
ch
tran
spor
tförs
äkrin
g
Förs
äkrin
g m
ot b
rand
oc
h an
nan
skad
a på
eg
endo
m
Allm
än
ansv
arsf
örsä
krin
gK
redi
t- oc
h bo
rgen
sför
säkr
ing
Rät
tssk
ydds
förs
äkrin
gA
ssis
tans
förs
äkrin
gFö
rsäk
ring
mot
ek
onom
iska
förlu
ster
av
olik
a sl
ag
Icke
-pro
port
ione
ll sj
ukåt
erfö
rsäk
ring
Icke
-pro
port
ione
ll ol
ycks
falls
åter
förs
äkrin
g
Icke
-pro
port
ione
ll sj
ö-,
luftf
arts
- och
tr
ansp
ortå
terf
örsä
krin
g
Icke
-pro
port
ione
ll eg
endo
mså
terf
örsä
krin
g
C00
20C
0030
C00
40C
0050
C00
60C
0070
C00
80C
0090
C01
00C
0110
C01
20C
0130
C01
40C
0150
C01
60C
0170
C01
80
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
hel
het
R00
10To
tala
med
el s
om k
an å
terk
räva
s en
ligt å
terfö
rsäk
ring/
från
spec
ialfö
reta
g oc
h fin
ansi
ell å
terfö
rsäk
ring
efte
r anp
assn
ing
för f
örvä
ntad
e fö
rlust
er ti
ll fö
ljd a
v m
otpa
rtsfa
lliss
eman
g as
soci
erat
med
åte
rförs
äkrin
g so
m h
elhe
tR
0050
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
sum
man
av
bäst
a sk
attn
ing
och
riskm
argi
nal
Bäs
ta s
kattn
ing
Pre
mie
avsä
ttnin
gar
Bru
ttoR
0060
Tota
la m
edel
som
kan
åte
rkrä
vas
enlig
t åte
rförs
äkrin
g/frå
n sp
ecia
lföre
tag
och
finan
siel
l åte
rförs
äkrin
g ef
ter a
npas
snin
g fö
r för
vänt
ade
förlu
ster
till
följd
av
mot
parts
falli
ssem
ang
R01
40
Bäs
ta s
kattn
ing
av p
rem
ieav
sättn
inga
r net
to
R01
50
Skad
eavs
ättn
inga
r
Bru
ttoR
0160
104
625,
2610
4 62
5,26
Tota
la m
edel
som
kan
åte
rkrä
vas
enlig
t åte
rförs
äkrin
g/frå
n sp
ecia
lföre
tag
och
finan
siel
l åte
rförs
äkrin
g ef
ter a
npas
snin
g fö
r för
vänt
ade
förlu
ster
till
följd
av
mot
parts
falli
ssem
ang
R02
40
Bäs
ta s
kattn
ing
av s
kade
avsä
ttnin
gar n
etto
R02
5010
4 62
5,26
104
625,
26
Bäs
ta s
kattn
ing
tota
lt –
brut
toR
0260
104
625,
2610
4 62
5,26
Bäs
ta s
kattn
ing
tota
lt –
netto
R02
7010
4 62
5,26
104
625,
26
Ris
kmar
gina
lR
0280
23 7
29,7
923
729
,79
Bel
opp
avse
ende
öve
rgån
gsåt
gärd
en fö
r för
säkr
ings
tekn
iska
avs
ättn
inga
r
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar b
eräk
nade
som
hel
het
R02
90
Bäs
ta s
kattn
ing
R03
00
Ris
kmar
gina
lR
0310
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar –
tota
lt
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar –
tota
ltR
0320
128
355,
0512
8 35
5,05
Tota
la m
edel
som
kan
åte
rkrä
vas
enlig
t åte
rförs
äkrin
gsav
tal/f
rån
spec
ialfö
reta
g oc
h fin
ansi
ell å
terfö
rsäk
ring
efte
r anp
assn
ing
för f
örvä
ntad
e fö
rlust
er ti
ll fö
ljd a
v m
otpa
rtsfa
lliss
eman
g –
tota
ltR
0330
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar m
inus
med
el s
om k
an å
terk
räva
s frå
n åt
erfö
rsäk
ring
spec
ialfö
reta
g oc
h fin
ansi
ell å
terfö
rsäk
ring
– to
talt
R03
4012
8 35
5,05
128
355,
05
Förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar,
skad
eför
säkr
ing
Dire
kt fö
rsäk
ring
och
mot
tage
n pr
opor
tione
ll åt
erfö
rsäk
ring
Bev
iljad
icke
-pro
port
ione
ll åt
erfö
rsäk
ring
Tota
l sk
adef
örsä
krin
gsfö
rplik
tel
se
S.19
.01.
eAF
A_L
31.1
2.20
17RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
2705
.04.
2018
16:
25:4
5
Z002
0(1
) Acc
iden
t yea
r
Utv
eckl
ings
år
U
tvec
klin
gsår
År0
12
34
56
78
910
& +
Und
er in
neva
rand
e år
Sum
man
av
år
(ack
umul
erad
)År
01
23
45
67
89
10 &
+År
ets
slut
(dis
kont
erad
e da
ta)
C00
10C
0020
C00
30C
0040
C00
50C
0060
C00
70C
0080
C00
90C
0100
C01
10C
0170
C01
80C
0200
C02
10C
0220
C02
30C
0240
C02
50C
0260
C02
70C
0280
C02
90C
0300
C03
60
Före
gåen
deR
0100
R01
00Fö
regå
ende
R01
00R
0100
N-9
R01
60R
0160
N-9
R01
60R
0160
N-8
R01
70R
0170
N-8
R01
70R
0170
N-7
R01
80R
0180
N-7
R01
80R
0180
N-6
R01
90R
0190
N-6
R01
90R
0190
N-5
R02
00R
0200
N-5
R02
0057
,53
R02
00
N-4
R02
1047
7 01
6,42
93 9
85,8
53
586,
8117
6,20
R02
1057
4 76
5,28
N-4
R02
1096
,24
59,8
6R
0210
60,0
2
N-3
R02
2038
6 08
4,89
74 9
97,1
49
318,
4513
8,67
R02
2013
8,67
470
539,
16N
-3R
0220
226,
0169
,55
R02
2069
,87
N-2
R02
3036
3 75
6,72
75 6
59,6
03
200,
42R
0230
3 20
0,42
442
616,
74N
-2R
0230
4 54
5,33
174,
68R
0230
175,
25
N-1
R02
4034
5 40
6,35
62 0
40,7
6R
0240
62 0
40,7
640
7 44
7,11
N-1
R02
4088
915
,98
5 11
8,58
R02
405
132,
51
NR
0250
285
061,
51R
0250
285
061,
5128
5 06
1,51
NR
0250
98 9
07,7
2R
0250
99 1
87,6
1
Tota
ltR
0260
350
441,
352
180
429,
80To
talt
R02
6010
4 62
5,26
Odi
skon
tera
d bä
sta
skat
tnin
g av
ska
deav
sättn
inga
r bru
tto
(abs
olut
bel
opp)
Skad
eför
säkr
ings
ersä
ttnin
gar
Tota
l ska
defö
rsäk
rings
verk
sam
het
Ska
deår
/förs
äkrin
gsår
Utb
etal
da fö
rsäk
rings
ersä
ttnin
gar b
rutto
(ej a
ckum
uler
ade)
Rep
ort:
Rep
ortin
g en
tity:
Due
dat
e:C
lust
er:
Rep
ort e
xpor
ted
on:
Rep
ort:
S.23
.01.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
6
Kap
italb
as
Tota
ltN
ivå
1 –
utan
beg
räns
ning
ar
Niv
å 1
– be
grän
sad
Niv
å 2
Niv
å 3
Prim
ärka
pita
l för
e av
drag
för ä
garin
tres
sen
i and
ra fi
nans
iella
sek
tore
r enl
igt a
rtik
el 6
8 i d
eleg
erad
e fö
rord
ning
(EU
) nr
2015
/35
C00
10C
0020
C00
30C
0040
C00
50
Sta
mak
tieka
pita
l (eg
na a
ktie
r bru
tto)
R00
101
000,
001
000,
00
Öve
rkur
sfon
d re
late
rad
till s
tam
aktie
kapi
tal
R00
30
Gar
antik
apita
l, m
edle
msa
vgift
er e
ller m
otsv
aran
de p
rimär
kapi
talp
ost f
ör ö
mse
sidi
ga o
ch li
knan
de fö
reta
g R
0040
Efte
rstä
llda
med
lem
skon
ton
R00
50
Öve
rsko
ttsm
edel
R00
7094
7 14
2,96
947
142,
96
Pre
fere
nsak
tier
R00
90
Öve
rkur
sfon
d re
late
rad
till p
refe
rens
aktie
rR
0110
Avs
täm
ning
sres
erv
R01
303
561
052,
233
561
052,
23
Efte
rstä
llda
skul
der
R01
40
Ett
belo
pp s
om ä
r lik
a m
ed v
ärde
t av
upps
kjut
na s
katte
ford
ringa
r net
toR
0160
And
ra k
apita
lbas
post
er s
om g
odkä
nts
av ti
llsyn
smyn
digh
eten
som
prim
ärka
pita
l som
ej s
peci
ficer
as o
van
R01
80
Kap
italb
as fr
ån d
en fi
nans
iella
redo
visn
inge
n so
m in
te s
ka in
gå i
avst
ämni
ngsr
eser
ven
och
inte
upp
fylle
r krit
erie
rna
för
att k
lass
ifice
ras
som
kap
italb
as e
nlig
t Sol
vens
II
Kap
italb
as fr
ån d
en fi
nans
iella
redo
visn
inge
n so
m in
te s
ka in
gå i
avst
ämni
ngsr
eser
ven
och
inte
upp
fylle
r krit
erie
rna
för a
tt kl
assi
ficer
as s
om k
apita
lbas
enl
igt S
olve
ns II
R02
20
Avd
rag
Avd
rag
för ä
garin
tress
en i
finan
sins
titut
och
kre
ditin
stitu
tR
0230
Tota
lt pr
imär
kapi
tal e
fter a
vdra
gR
0290
4 50
9 19
5,19
4 50
9 19
5,19
Tillä
ggsk
apita
l
Obe
talt
och
ej in
ford
rat g
aran
tikap
ital i
nlös
ning
sbar
t på
begä
ran
R03
00
Obe
talt
och
ej in
ford
rat g
aran
tikap
ital,
obet
alda
och
ej i
nfor
drad
e m
edle
msa
vgift
er e
ller m
otsv
aran
de p
rimär
kapi
talp
ost f
ör
ömse
sidi
ga o
ch li
knan
de fö
reta
g, s
om k
an in
lösa
s på
beg
äran
R03
10
Obe
tald
a oc
h ej
info
rdra
de p
refe
rens
aktie
r inl
ösni
ngsb
ara
på b
egär
anR
0320
Ett
rätts
ligt b
inda
nde
åtag
ande
att
på b
egär
an te
ckna
och
bet
ala
för e
fters
tälld
a sk
ulde
r R
0330
Ban
kkre
ditiv
och
gar
antie
r enl
igt a
rtike
l 96.
2 i d
irekt
iv 2
009/
138/
EG
R03
40
And
ra b
ankk
redi
tiv o
ch g
aran
tier ä
n en
ligt a
rtike
l 96.
2 i d
irekt
iv 2
009/
138/
EG
R03
50
Fram
tida
fodr
an a
v yt
terli
gare
bid
rag
från
med
lem
mar
enl
igt a
rtike
l 96.
3 fö
rsta
sty
cket
i di
rekt
iv 2
009/
138/
EG
R03
60
Fram
tida
fodr
an a
v yt
terli
gare
bid
rag
från
med
lem
mar
– an
dra
än e
nlig
t arti
kel 9
6.3
förs
ta s
tyck
et i
dire
ktiv
200
9/13
8/E
GR
0370
Ann
at ti
llägg
skap
ital
R03
90
Sam
man
lagt
tillä
ggsk
apita
lR
0400
Tillg
ängl
ig o
ch m
edrä
knin
gsba
r kap
italb
as
Tota
l till
gäng
lig k
apita
lbas
för a
tt tä
cka
solv
ensk
apita
lkra
vet
R05
004
509
195,
194
509
195,
19
Tota
l till
gäng
lig k
apita
lbas
för a
tt tä
cka
min
imik
apita
lkra
vet
R05
104
509
195,
194
509
195,
19
Tota
l med
räkn
ings
bar k
apita
lbas
för a
tt tä
cka
solv
ensk
apita
lkra
vet
R05
404
509
195,
194
509
195,
19
Tota
l med
räkn
ings
bar k
apita
lbas
för a
tt tä
cka
min
imik
apita
lkra
vet
R05
504
509
195,
194
509
195,
19
Solv
ensk
apita
lkra
vR
0580
1 60
7 66
7,74
Min
imik
apita
lkra
vR
0600
401
916,
94
Med
räkn
ings
bar k
apita
lbas
i fö
rhål
land
e til
l sol
vens
kapi
talk
rav
R06
202,
8048
05
Med
räkn
ings
bar k
apita
lbas
i fö
rhål
land
e til
l min
imik
apita
lkra
vR
0640
11,2
1922
2
Rep
ort:
S.23
.01.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
6
Avs
täm
ning
sres
erv
C00
60
Bel
opp
med
vilk
et ti
llgån
gar ö
vers
krid
er s
kuld
erR
0700
4 50
9 19
5,19
Egn
a ak
tier (
som
inne
has
dire
kt o
ch in
dire
kt)
R07
10
Föru
tseb
arau
tdel
ning
ar, u
tski
ftnin
gar o
ch a
vgift
erR
0720
And
ra p
rimär
kapi
talp
oste
r R
0730
948
142,
96
Just
erin
g fö
r kap
italb
aspo
ster
med
beg
räns
ning
ar m
ed a
vsee
nde
på m
atch
ning
sjus
terin
gspo
rtföl
jer o
ch s
epar
ata
fond
erR
0740
Avs
täm
ning
sres
erv
R07
603
561
052,
23
Förv
änta
de v
inst
er
Förv
änta
de v
inst
er s
om in
går i
fram
tida
prem
ier –
livf
örsä
krin
gsve
rksa
mhe
tR
0770
Förv
änta
de v
inst
er s
om in
går i
fram
tida
prem
ier –
ska
defö
rsäk
rings
verk
sam
het
R07
80
Tota
l EPI
FPR
0790
Rep
ort:
S.25
.01.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
3
Solv
ensk
apita
lkra
v br
utto
Fö
reta
gssp
ecik
a pa
ram
etra
rFö
renk
linga
r
C01
10C
0090
C01
20
Mar
knad
sris
k R
0010
1 38
3 74
8,55
Mot
parts
risk
R00
2021
257
,58
Teck
ning
sris
k fö
r liv
förs
äkrin
gR
0030
529
296,
30N
one
11 -
Life
und
erw
ritin
g ris
k /
life
cata
stro
phe
risk
Teck
ning
sris
k fö
r sju
kför
säkr
ing
R00
40N
one
Teck
ning
sris
k fö
r ska
defö
rsäk
ring
R00
5035
8 47
0,11
Non
e
Div
ersi
fierin
g R
0060
-570
551
,99
Imm
ater
iell
tillg
ångs
risk
R00
70
Prim
ärt s
olve
nska
pita
lkra
v R
0100
1 72
2 22
0,55
Solv
ensk
apita
lkra
v –
för f
öret
ag s
om o
mfa
ttas
av s
tand
ardf
orm
eln
Rep
ort:
S.25
.01.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
3
Ber
äkni
ng a
v so
lven
skap
italk
rav
C01
00
Ope
rativ
risk
R
0130
17 0
31,8
5
Förlu
sttä
ckni
ngsk
apac
itet i
förs
äkrin
gste
knis
ka a
vsät
tnin
gar
R01
40
Förlu
sttä
ckni
ngsk
apac
itet i
upp
skju
tna
skat
ter
R01
50-1
31 5
84,6
6
Kapi
talk
rav
för v
erks
amhe
t som
driv
s i e
nlig
het m
ed a
rt. 4
i di
rekt
iv 2
003/
41/E
GR
0160
Solv
ensk
apita
lkra
v ex
klus
ive
kapi
talti
llägg
R02
001
607
667,
74
Kapi
talti
llägg
reda
n in
fört
R02
10
Solv
ensk
apita
lkra
vR
0220
1 60
7 66
7,74
Övr
ig in
form
atio
n om
sol
vens
kapi
talk
rav
Kapi
talk
rav
för u
nder
grup
pen
för d
urat
ions
base
rad
aktie
kurs
risk
R04
00
Tota
lt be
lopp
för t
eore
tiska
sol
vens
kapi
talk
rav
för å
ters
tåen
de d
elR
0410
Tota
lt be
lopp
för t
eore
tiskt
sol
vens
kapi
talk
rav
för s
epar
ata
fond
erR
0420
Tota
lt be
lopp
för t
eore
tiskt
sol
vens
kapi
talk
rav
för m
atch
ning
sjus
terin
gspo
rtföl
jer
R04
30
Div
ersi
fierin
gsef
fekt
er ti
ll fö
ljd a
v ag
greg
erin
g av
nSC
R s
epar
ata
fond
er fö
r arti
kel 3
04R
0440
Rep
ort:
S.28
.02.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
6
Min
imik
apita
lkra
v –
både
livf
örsä
krin
gs- o
ch s
kade
förs
äkrin
gsve
rksa
mhe
t
Skad
eför
säkr
ings
verk
sam
het
Livf
örsä
krin
gsve
rksa
mh
etM
inim
ikap
italk
rav(
L, N
L)
Res
ulta
tM
inim
ikap
italk
rav(
NL,
L)
Res
ulta
tC
0010
C00
20
Linj
är fo
rmel
kom
pone
nt fö
r för
säkr
ings
- och
åte
rförs
äkrin
gsfö
rplik
tels
er fö
r ska
defö
rsäk
ring
R00
1083
629
,47
Bäs
ta s
kattn
ing
och
förs
äkrin
gste
knis
ka
avsä
ttnin
gar n
etto
(efte
r åt
erfö
rsäk
ring/
spec
ialfö
ret
ag) b
eräk
nade
som
hel
het
Prem
iein
kom
st n
etto
(efte
r åt
erfö
rsäk
ring)
und
er d
e se
nast
e 12
mån
ader
na
Bäs
ta s
kattn
ing
och
förs
äkrin
gste
knis
ka
avsä
ttnin
gar n
etto
(efte
r åt
erfö
rsäk
ring/
spec
ialfö
ret
ag) b
eräk
nade
som
hel
het
Prem
iein
kom
st n
etto
(efte
r åt
erfö
rsäk
ring)
und
er d
e se
nast
e 12
mån
ader
na
C00
30C
0040
C00
50C
0060
Sju
kvår
dsfö
rsäk
ring
och
prop
ortio
nell
åter
förs
äkrin
gR
0020
Förs
äkrin
g av
seen
de in
kom
stsk
ydd
och
prop
ortio
nell
åter
förs
äkrin
gR
0030
Tryg
ghet
sför
säkr
ing
vid
arbe
tssk
ada
och
prop
ortio
nell
åter
förs
äkrin
gR
0040
Ans
vars
förs
äkrin
g fö
r mot
orfo
rdon
och
pro
porti
onel
l åte
rförs
äkrin
gR
0050
Övr
ig m
otor
ford
onsf
örsä
krin
g oc
h pr
opor
tione
ll åt
erfö
rsäk
ring
R00
60
Sjö
-, lu
ftfar
ts- o
ch tr
ansp
ortfö
rsäk
ring
och
prop
ortio
nell
åter
förs
äkrin
gR
0070
Förs
äkrin
g m
ot b
rand
och
ann
an s
kada
på
egen
dom
och
pro
porti
onel
l åte
rförs
äkrin
gR
0080
Allm
än a
nsva
rsfö
rsäk
ring
och
prop
ortio
nell
åter
förs
äkrin
gR
0090
Kre
dit-
och
borg
ensf
örsä
krin
g oc
h pr
opor
tione
ll åt
erfö
rsäk
ring
R01
00
Rät
tssk
ydds
förs
äkrin
g oc
h pr
opor
tione
ll åt
erfö
rsäk
ring
R01
10
Ass
ista
nsfö
rsäk
ring
och
prop
ortio
nell
åter
förs
äkrin
gR
0120
Förs
äkrin
g m
ot e
kono
mis
ka fö
rlust
er a
v ol
ika
slag
och
pro
porti
onel
l åte
rförs
äkrin
gR
0130
104
625,
2652
5 97
6,80
Icke
-pro
porti
onel
l sju
kåte
rförs
äkrin
gR
0140
Icke
-pro
porti
onel
l oly
cksf
alls
åter
förs
äkrin
gR
0150
Icke
-pro
porti
onel
l sjö
-, lu
ftfar
ts- o
ch tr
ansp
ortå
terfö
rsäk
ring
R01
60
Icke
-pro
porti
onel
l ege
ndom
såte
rförs
äkrin
gR
0170
Skad
eför
säkr
ings
verk
sam
het
Livf
örsä
krin
gsve
rksa
mhe
t
Rep
ort:
S.28
.02.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
6
Skad
eför
säkr
ings
verk
sam
het
Livf
örsä
krin
gsve
rksa
mh
etM
CR
(L,N
L) R
esul
tM
CR
(L,L
) Res
ult
C00
70C
0080
Linj
är fo
rmel
kom
pone
nt fö
r för
säkr
ings
- och
åte
rförs
äkrin
gsfö
rplik
tels
er fö
r liv
förs
äkrin
gR
0200
242
160,
06
Bäs
ta s
kattn
ing
och
förs
äkrin
gste
knis
ka
avsä
ttnin
gar n
etto
(efte
r åt
erfö
rsäk
ring/
spec
ialfö
ret
ag) b
eräk
nade
som
hel
het
Prem
iein
kom
st n
etto
(efte
r åt
erfö
rsäk
ring)
und
er d
e se
nast
e 12
mån
ader
na
Bäs
ta s
kattn
ing
och
förs
äkrin
gste
knis
ka
avsä
ttnin
gar n
etto
(efte
r åt
erfö
rsäk
ring/
spec
ialfö
ret
ag) b
eräk
nade
som
hel
het
Prem
iein
kom
st n
etto
(efte
r åt
erfö
rsäk
ring)
und
er d
e se
nast
e 12
mån
ader
na
C00
90C
0100
C01
10C
0120
Förp
likte
lser
med
rätt
till a
ndel
i öv
ersk
ott –
gar
ante
rade
förm
åner
R02
10
Förp
likte
lser
med
rätt
till a
ndel
i öv
ersk
ott –
dis
kret
ionä
ra fö
rmån
erR
0220
Förs
äkrin
gsfö
rplik
tels
er m
ed in
dexr
egle
rade
förm
åner
och
fond
förs
äkrin
gR
0230
Ann
an li
v(åt
er)fö
rsäk
rings
- och
sju
k(åt
er)fö
rsäk
rings
förp
likte
lser
R02
401
269
287,
79
Sam
man
lagd
risk
sum
ma
för a
lla li
v(åt
er)fö
rsäk
rings
förp
likte
lser
R02
5030
7 86
4 31
0,20
Skad
eför
säkr
ings
verk
sam
het
Livf
örsä
krin
gsve
rksa
mhe
t
Rep
ort:
S.28
.02.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
6
Öve
rgrip
ande
ber
äkni
ng a
v m
inim
ikap
italk
rav
C01
30Li
njär
t min
imik
apita
lkra
vR
0300
325
789,
53So
lven
skap
italk
rav
R03
101
607
667,
74H
ögst
a m
inim
ikap
italk
rav
R03
2072
3 45
0,48
Lägs
ta m
inim
ikap
italk
rav
R03
3040
1 91
6,94
Kom
bine
rat m
inim
ikap
italk
rav
R03
4040
1 91
6,94
Trös
kelv
ärde
för m
inim
ikap
italk
rav
R03
5060
397
,30
Min
imik
apita
lkra
vR
0400
401
916,
94
Rep
ort:
S.28
.02.
eR
epor
ting
entit
y:AF
A_L
Due
dat
e:31
.12.
2017
Clu
ster
:RA
P_An
nual
_201
7_RS
R_20
1802
27R
epor
t exp
orte
d on
:05
.04.
2018
16:
25:4
6
Ber
äkni
ng a
v te
oret
iskt
min
imik
apita
lkra
v fö
r liv
förs
äkrin
g oc
h sk
adef
örsä
krin
gSk
adef
örsä
krin
gsve
rksa
mhe
tLi
vför
säkr
ings
verk
sam
het
C01
40C
0150
Teor
etis
k lin
järt
min
imik
apita
lkra
vR
0500
83 6
29,4
724
2 16
0,06
Teor
etis
kt s
olve
nska
pita
lkra
v ex
klus
ive
kapi
talti
llägg
(årli
ga e
ller s
enas
te b
eräk
ning
en)
R05
1041
2 68
4,83
1 19
4 98
2,91
Teor
etis
kt h
ögst
a m
inim
ikap
italk
rav
R05
2018
5 70
8,18
537
742,
31
Teor
etis
kt m
inst
a m
inim
ikap
italk
rav
R05
3010
3 17
1,21
298
745,
73
Teor
etis
kt k
ombi
nera
t min
imik
apita
lkra
vR
0540
103
171,
2129
8 74
5,73
Trös
kelv
ärde
för d
e te
oret
iska
min
imik
apita
lkra
vet
R05
5024
353
,75
36 0
43,5
5
Teor
etis
kt m
inim
ikap
italk
rav
R05
6010
3 17
1,21
298
745,
73
18.0
5
POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18 KUNDCENTER 0771-88 00 99 VX 08-696 40 00 FAX 08-696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se
Recommended