Magasinet SMUL nummer 1 2014

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

med svenska som livsstil

Magasinet

“ ”

Boken om flerspråkighet

CHILE-special

FamILjELIv

SPRÅKnyheter

Umeå – kulturhuvudstad 2014

melodifestivalen

valåret 2014

Nr. 1 MAJ 2014

i BARNA HEDENHÖS

FLISASpännande intervju med

S UPPFIN

– Flisa (Ella Rappaport). Foto: Johan Paulin/SV

innehåll Magasinet SMUL nummer 1

FLerSpråkighet06 5 knep för att öka ditt barns läsförståelse08 Myter om flerspråkighet10 krönika: ett språk är ju inte

bara andra ord12 tonåringsrekflektioner om att

vara tvåspråkig14 SMUL presenterar sin egen

läsambassadör – Lottis isaksson15 BokrecenSion: ”i love svenska”

kULtUr 16 Djur, vampyrer och skräck – om

barnen själv får välja19 aktuella svenska barn- och

ungdomsfilmer22 kulturhuvudstaden 2014 – Umeå26 cykelhjälm?! Funderingar i en

mammas huvudom säkerhet och uppfostran

30 pLatS-SpeciaL: Melbourne34 Mat & recept: Dekadent vinsås

med lingonsylt till söndagsmiddagen

innehåll Magasinet SMUL nummer 1

SvenSka SkoLan36 SvenSka SkoLan-Serien: chile40 personlighetstyper, dynamik &

kaffebröd – 3 viktiga faktorer för den fungerande svenska lekgruppen

44 Föräldratest48 kulturförråd49 konferens för svenska språklärare i

San Francisco 2014

Sverige-DeLen52 Supervalåret 201456 i love Mello59 i hate Mello60 nya orD: embrejsa dig själv och gå

på snippgympa62 krönika: Jag en lejonpappa64 SverigeBeSöket: Le croque McDo

avslöjar franska barn

teknik66 Utnyttja smartfånen till svenskan68 Se svensk tv i hela världen

För Barn72 intervJUSpeciaL: Barna hedenhös80 pyssel på svenska83 vilken musik lyssnar svenska barn

Läs Magasinet SMUL i plattanKöp och läs Magasinet SMUL i Qiozk. Alla dina tidningar på ett ställe.

QiozkTidningsaffärenwww.qiozk.com

Varför SMUL? Chefredaktörens rader

hurra! Första numret av Magasinet SMUL är ute!! i dagens globaliserade värld är vi ganska många utlandssvenskar där ute, ungefär lika många som i göteborg (ca en halv miljon). och självklart be-höver vi en gemensam tidning som tar upp äm-nen som är aktuella för just oss! Lena (kanada), emma (italien) och jag (tyskland) började spinna på denna tidning utifrån ett av våra största intres-sen – flerspråkighet. ett av SMUL:s viktigaste ämnen kommer alltså att vara flerspråkighet, men även kultur, familjeliv, mat och mode kommer att tas upp – ett livsstilsmagasin helt enkelt!Svenska som Modersmål Utomlands – vi är alltså ganska så många personer utanför Sverige som har svenska som modermål. nuförtiden är man möjligen inte utlandssvensk hela sitt liv, utan man kanske flyttar hem efter några år utomlands. el-ler inte. hursomhelst håller man svenskan vid liv lättare nu än utlandssvenskar gjorde förut. in-ternet har gett oss en helt annan möjlighet och

SMUL skulle inte ha funnits utan in-ternet. Lena, emma och jag skulle för-modligen inte ens ha lärt känna var-andra utan internet.

internet ger oss en unik möjlighet att föra vidare det svenska språket och den svenska kulturen. Men internet kan även vara som ett svart hål utan slut, det finns oändligt med information där ute. Därför behövs SMUL, vi plockar ut godbitarna till er – vad är på gång i utlandssvenskens värld – för att ni ska hitta informationen på en samlad plats.hör av er till oss – vad tycker ni om första num-ret? vilka artiklar skulle ni vilja se? ni kan även följa oss på Facebook och twitter. Läs på!

LENA NorméN-YouNgErSMUL:s ansvarige utgivare bor i vancouver och har bland annat startat gruppen SMUL (Svenska som Modersmål Utomlands).lena@magasinetsmul.com

moNIcA BrAvo grANSTrömSMUL:s chefredaktör bor i södra tyskland och jobbar med flerspråkighet runt om i hela världen. monica@magasinetsmul.com

Vi har faktiskt träffats alla tre en gång, hemma hos Emma i Italien. Fotobevis.

EmmA AgEBErg

SMUL:s art Director som jobbar

med grafisk formgivning hemma

på vingården i Bologna, italien.

emma@magasinetsmul.com

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”FLERSPRÅKIGHET

Tidigare i år deltog Martin i en podcast med Magasinet SMUL:s chefredaktör Moni-

ca Bravo Granström samt under-tecknad. Hans tioåriga erfarenhet av undervisning på en invandrar-tät skola i Rinkeby gör att Martin har en väl utvecklad förståelse av flerspråkighet och utlandssvenska barns språksituation. Podcasten omfattar en intensiv diskussion om flerspråkighet, betydelsen av att skapa ett behov av svenska för ut-landssvenska barn och hur föräldrar och barn kan använda vissa strate-gier för att gemensamt utveckla barnens läsförståelse, oavsett vilket språk barnet läser på. Vi diskuterar också hur viktigt det är att läsa högt med barn. Martin citerar Sveriges f.d. läsambassadör Johan Unen-ge som menar att du ska läsa högt för barnet tills det slänger ut dig ur rummet, och att du då helst ska hål-la fast dig i dörrkarmen! Det blir tydligt under vårt samtal att Martin är arg. Hans ilska riktar sig mot det faktum att en fjärdedel av Sveriges 15-åringar inte klarar minimikraven som ställs på läsför-ståelse. Den svenska skolan svi-ker barnen, och som motreaktion

har Martin på eget initiativ skapat projektet ”En läsande klass”. Under mer än tusen klassrumsbesök har Martin slagits av hur stora skillna-derna i läsförståelse är. Premiären den 23 april 2014 innebär en hem-sida med ett flertal verktyg som kan underlätta för både lärare och föräldrar att jobba med lässtrate-gier, både i Sverige och utomlands (www.enlasandeklass.se). Initiativet bygger på ett stort ur-val av texter som kan läsas tillsam-mans eller av barnet själv, beroende på årskurs. Som förälder eller lära-re använder du dig sedan av fem knep - eller mer korrekt uttryckt, lässtrategier - för att kunna diskute-ra texten med barnet. Det är under samtal eller funderingar över texten som barnet förstår innehållet. Kne-pen har tilldelats gestalter som ska påminna om strategin och göra de enkelt att förstå vad du vill åstad-komma. På sin resa mot läsförståel-se möter således barnet en spågum-ma, reporter, konstnär, detektiv och cowboy. Personerna hjälper barnet och den vuxne att förstå målsättnin-gen av strategin genom att dra pa-ralleller med en yrkesuppgift. En utlandssvensk förälder kan

Martin Widmark är mellanstadieläraren som berättade spännande historier för sin son på väg till dagis, skrev ner dem och sedermera blev Sveriges mest utlånade författare. Hans historier om LasseMaja, Nelly Rapp, David & Larissa och Halvdan Viking får inte bara barn i Sverige att läsa böcker från pärm till pärm; även många av våra utlandssvenska barn älskar hans berättelser.

använda sig av de olika gestalterna, vilket på sikt bygger upp barnets läsförståelse men också vokabulär och grammatik. Spågumman kan användas för att få barnet att förutspå vad som sker i texten genom att titta närma-re på rubriker, bilder och bildtexter. Om du läser en berättelse kan du aktivera barnets spågumma genom att ställa frågor som ”Vad tror du kommer att ske nu?”. Om barnet läser en faktatext kan du be barnet att försöka berätta vad det kanske kommer att stå, baserat på vad det redan vet om ämnet. RepoRteRn används för att intervjua barnet om vad boken han-dlar om. Du kan fråga konkreta frå-gor med svar som återfinns exakt i texten, men även om det som sker mellan raderna och vad handlingen kanske kan betyda i det långa lop-pet. KonStnäRen är egentligen en liknelse av barnets fantasi. Med denna skapar barnet inre målan-de bilder av upplevelser med färg, känsel, doft och lukt som viktiga detaljer. Denna gestalt är nog den som lättast aktiveras av barnet själ-vt, men som förälder kan du stimu-

LENA NorméN-YouNgEr5 knep för att öka ditt barns läsförståelse

lera läsupplevelsen genom att leva dig in i läsningen. En röst som leker med tonfall, typ av röst och röstst-yrka kanske får barnet att uppleva historien mer intensivt. DeteKtiven reder ut ok-larheter, nya ord och uttryck. Den-na strategi kan innebära en utma-ning för det utlandssvenska barnet, eftersom det ofta har en mer be-gränsad vokabulär än barn i Sve-rige. Utan att aktivera detektiven glider barnet lätt över ord som det inte förstår utan att uppmärksamma det. Som förälder kan du be barnet stanna upp om du ser något som verkar svårt eller som inte tillhör vardagen. Du ber barnet först läsa om ordet, sedan meningen och till

sist stycket för att barnet ska höra ordet i ett sammanhang. Be även barnet fundera på om ordet liknar ett ord på svenska eller något av barnets andra språk, eller om det är sammansatt av flera ord. Om barnet är äldre kan du också fråga om det är ett substantiv, adjektiv eller verb. Cowboyen kastar ut sitt las-so och fångar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra vik-tig vid läsning för att lära. Genom att sammanfatta berättelsen eller st-ycket du läst stimulerar du minnet och hjälper barnet med inlärning. Dessa fem strategier kan använ-das före, under och efter läsning. En diskussion vid frukostbordet

om berättelsen vid läggdags dagen innan kan väcka spågumman, re-portern eller cowboyen. Om barnet blir van vid dina frågor och sätt att tänka på texter ni läst tillsammans, kommer det senare att använda des-sa när det läser själv. Om du vill höra Martin själv berätta om sitt författarskap, en lä-sande klass eller hur viktig läsning är för hjärnans och språkets utvec-kling, lyssna på podcasten. Martin avslutar denna med orden: ”Om du hoppar över läsningen, tappar du barnets potential att klara sig i livet. Du utvecklar inte det ab-strakta tänkandet som du måste an-vända dig mer och mer av idag.” S

mArTIN WIdmArk har skrivit 21 böcker om detektivparet LasseMaja, som är översatta till mer än 20 språk. De flesta finns som e-böcker att ladda ner genom Adlibris.com

www.martinwidmark.comwww.enlasandeklass.sewww.lassemaja.net

Podcast: www.soundcloud.com/monica_bg/podcast-samtal-om-flerspr

a B D5 knep för att öka ditt barns läsförståelse

MBGLANGUAGE FOR LIFE

Myter om flerspråkighetmyt 1: Flerspråkighet är ett kognitivt undantagstillstånd, något ovanligtI dagens Europa tenderar vi att se det som normalt att bara tala ett språk, att tala flera språk är ovan-ligt. Om man ser över hela värl-den, är det fler människor som talar flera språk än de som talar bara ett språk. Bara i Sverige finns det ca 1,5 miljoner personer med svenska som andraspråk (av ca 10 miljoner totalt). EUROSTAT anger att inom EU bodde 47,3 miljoner personer utanför det land som de föddes i 2012 (total befolkning EU ca 500 miljoner)1. I genomsnitt ca 10 % av befolkningen i alla EU-länder är inte födda i det land som de bor i. Internationellt sett uppskattade FN 2005 att det fanns 191 miljo-ner migranter (personer som bor i ett land där de inte föddes)2. Dessa siffror är dock inte huggna i sten, eftersom många personer inte finns i statistiken. Man tenderar även ofta att se flerspråkiga som ”mer intelligen-ta”. Det finns idag inga bevis för att flerspråkiga personer är mer intelli-genta än enspråkiga personer. Däre-

mot har man kunnat bevisa att fler-språkiga personer ofta utnyttjar sin kognitiva (tankemässiga) kapacitet på andra sätt. Flerspråkiga barn har ofta lättare att acceptera att saker och ting kan ha olika namn på olika språk.

myt 2: man behärskar antingen ett språk perfekt eller flera språk otillräckligtHur man behärskar ett språk skil-jer sig åt från person till person. En forskare inom språkvetenskap har t.ex. ett annat förhållande till språ-ket än en person som i sitt dagliga liv och arbete inte behöver skriva speciellt mycket (även om dagens samhälle ofta kräver mer och mer att man skriver). Vi skulle ändå säga att dessa personer behärskar språket fullt ut. Att tala om ”halv-språkighet” är alltså ett felaktigt ut-tryck. Man måste komma i kontakt med ord inom olika områden för att behärska dem och det tar tid att lära sig alla ord på flera olika språk.myt 3: Det är förvirrande för barn att lära sig flera språk Många tror att vår hjärna bara kan lära sig ett språk åt gången och att

man därför bör koncentrera sig på ett språk i taget. I tidiga studier om flerspråkighet visades på betydande kognitiva (tankemässiga) nackdelar förknippade med flerspråkig upp-växt. Dessa studier visade emel-lertid stora brister i upplägget och senare har man kunnat bevisa att resultaten inte var sanningsenliga3. Men myten lever kvar. Många se-nare studier visar på kognitiva för-delar för flerspråkiga personer. De personerna brukar t.ex. kunna lösa problem på ovanliga sätt. Det har även visat sig att flerspråkighet för-senar demens.

myt 4: Språk ska hållas isär – att blanda dem är att inte kunna ”riktigt”Föreställningen om en flerspråkig person är ofta att han eller hon kan alla sina språk precis lika bra på alla möjliga områden. Detta är en omöj-lighet. Vi vet väl själva att man inte är lika bra på alla områden, hur många känner sig t.ex. hemma med medicinska termer förutom de som arbetar med det? Flerspråkiga an-vänder sina olika språk i olika sam-manhang och språken utvecklas

moNIcA BrAvo grANSTröm

MBGLANGUAGE FOR LIFE

Myter om flerspråkighet

Det finns alltid många myter om saker om ting, saker som man “vet” är sant. I Facebook-grup-pen ”Svenska som modersmål utomlands” hit-tar vi om och om igen inlägg som ”vårt barns lärare säger att vi inte ska prata vårt moders-mål med barnet, utan omgivningens språk”, ”mitt barn är sen med talet, omgivningen skyl-ler på flerspråkigheten”. Varje gång jag hör el-ler läser detta blir jag så ledsen, för det är ju inte så, utan det är oftast okunskap som leder till sådana uttalanden. Därför tar vi i Magasinet SMUL här upp några av de vanligaste myter-na. Dessa har redan tidigare publicerats i min bok ”I love svenska” (Isaberg förlag 2013), här i något modifierad form.

sällan helt likartat eller parallellt. Kodväxling ses ofta som något en-bart negativt, men då bör man tänka på att det ger flerspråkiga en möj-lighet att utnyttja sina språk fullt ut. Om man inte kommer på ett ord på ett språk, så kan man använda ett annat ord (förutsatt att omgivning-en förstår, förstås).

myt 5: barn lär sig språk snabbt, som ”svampar” och de får språk ”gratis”Även om barn lär sig språk snabbt, är det ingenting som de får gratis. Det är tidskrävande och ansträng-ande även för dem. Även föräldrar-na måste lägga ner mycket jobb på barnens språkinlärning om de vill upprätthålla flerspråkigheten. Men visst har barn vissa fördelar. Deras hjärna och talorgan är flexiblare än när man kommer upp i åren och de kan ofta tillägna sig ett brytnings-fritt uttal snabbt, vilket bara det brukar göra att omgivningen anser att man pratar ett språk perfekt.

myt 6: Föräldrarna ska prata om-givningens språk med sina barnOfta får personer från ett annat land höra att de bör tala omgivningens språk med sina barn, d.v.s. invand-rare bör prata svenska med sina barn om de bor i Sverige, osv. Detta är en av de mest svårnackade myterna och en av dem som nog har orsakat mest skada genom tiderna. Man gör inte barnet en tjänst om man talar ett språk med det som man inte behärs-kar helt, snarare en björntjänst. Det är bättre att man pratar sitt moders-mål för att barnet ska få autentisk och komplex input på det språket. Dessutom undergrävs inte föräldrar-nas auktoritet gentemot barnet om föräldern pratar på sitt modersmål och inte måste ”rättas” av barnet. Sedan bör man naturligtvis se till att barnet får input på omgivningens språk för att inte barnen ska hamna efter i det språket.

myt 7: ett flerspråkigt barn som har språkstörningar (t.ex. stam-

ning) kommer att sluta ha det om det bara behöver tala ett språkOm ett barn har språkstörningar, så finns de på alla barnets språk och det löser sig inte genom att man ”tar bort” språk från barnet. Som föräld-er till ett flerspråkigt barn får man ibland det rådet av ”välmenande” logopeder, som ofta inte har utbild-ning i flerspråkighet. Däremot är det viktigt att barnet får riktigt stöd på alla språken och om det har en språkstörning, även hjälp med det.

myt 8: barn börjar tala senare om de växer upp med flera språk.Barn som växer upp med flera språk börjar inte tala senare. Om ett barn börjar tala senare beror det på andra faktorer som inte har med flersprå-kigheten att göra. Senare kan det hända att barnets språk inte utveck-las i samma takt som enspråkiga barns språk, men det beror på att barnet har fler språk att arbeta med och mindre tid (input) med var och ett av språken. S

1 Eurostat (Europeiska kommissionen) Demography report 2010. www.epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KE-ET-10-001/EN/KE-ET-10-001-EN.PDF

2 FN:s generalsekreterares rapport (2005). Internationell migration och utveckling. www.fn.se/Documents/FNrapporter/Migrationsrapp.pdf

3 Lindberg, I. (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård 4, 2002. Språkrådet. www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2228

LäNKAR FöR DIG SOM VILL LäSA MER OM FLERSPRåKIGHET:www.bilingualmonkeys.com/www.multilingual-families.eu/repository/for-parentswww.spraktidningen.se/artiklar/2013/04/extra-allt-darfor-ar-flersprakiga-friskare-och-smartarewww.spraktidningen.se/tags/flersprakighet www.multilingualchildren.org/getting_started/myths.htmltwww.multilingualliving.com

Ett språk är ju inte bara andra ord

Hur är det att leva i en flerspråkig familj? Ja, hur är det egentligen? Kaotiskt, språk huller om buller i luften eller innehållsrikt och roligt?

Alltihop skulle jag vilja säga. Det för med sig så mycket. Som en liten extra krydda

till familjen. Ett språk är ju inte bara andra ord, utan det medför ju också en kultur, ett sätt att vara på och andra vanor som medföljer från det landet där språket kom-mer från. Språket som vi använder hemma har förstås svenskat till sig och det kan bli lätt kaotiskt ibland. Språklig kulturchock så att säga. Inte ska bara flera kulturer dela hem utan också många ord. I min familj används flera språk hemma dagligen. Svenskan, spanskan och katalanskan, men pappan i hemmet och jag pratar ibland även engelska

och franska för att kidsen inte ska förstå.

en dag hos ossPappan pratar svenska med mam-man för han vill bli duktigare på det. Mamman svarar på svenska. Pappan vänder sig till barnen och pratar då katalanska och Mamman lägger sig i samtalet på spanska och svenska beroende på hur lat jag känner mig just den dagen. Bar-nen svarar alltid på svenska. Men storbarnet svarar på både spanska och katalanska när hon vill prata hemlisar utanför hemmet. Jag bru-kar poängtera att hon ska göra det på katalanska för det är så många

som förstår spanska i Sverige. När mamman blir arg på pappan höjer mamman inte bara rösten utan gör det på pappans modersmål för att all information ska gå in hos honom utan tvivel. I början när vi var nyinflyttade till Sverige pratades det bara span-ska och katalanska mellan barnen och nu är det i stort sett tvärtom. Därför tycker vi att det är viktigt att fortsätta gnata om att de inte ska tappa sina andra språk. Spanskan får de som modersmål i skolan vil-ket de helst skulle klara sig utan en-ligt dem själva för de kan ju redan spanska. Jojo, visst, säger vi stora bara då.

mALIN roccA AhLgrEN

Sonen Liam

Pappan Xavier

Vill DU också berätta om hur det är att leva i en flerspråkig familj.

Känner du för att dela med dig av din vardag? Skriv till oss i SMUL-

redaktionen på info@magasinetsmul.com

Livets skolaOch katalanskan måste de ju ha för släkten där nere i Barcelona kan ju inte svenska. Dottern tycker bättre om inlärningsmetoden “livets sko-la” och sätter sig på planet ner för att prata och lära sig mer. När hon kommer hem därifrån kommer hon inte bara hem med ett bättre flyt i både spanska och katalanska utan börjar då automatiskt gestikulera mera med händer och armar och göra olika ansiktsuttryck som med-elhavarna gör.

galna meningar med ny betydelseLillbarnet däremot har svårare att

prata numer men förstår nästan allt på både katalanska och spanska om man inte pratar alltför fort. Språk är så berikande. Det är roligt med kaos och när olika kryddor blandas i luften. Meningarna kan bli galna och få en ny betydelse. Vi skrattar åt vad vi säger ibland. T.ex. “Kan du stänga lampan?” Eller “Tvätta tänderna”. Raka över-sättningar. Eller “Var är mandon?” (Mando är fjärrkontroll på spanska). Det hänger kvar. Eller när pappan i hemmet inte hittar ord på sitt eget språk och säger en hel mening men med ett svenskt ord i för det är så svenskt, som t.ex. Försäkringskas-

san, överdrag, mysa eller SL-kort. Det låter kul. Jag älskar det även om det blir okorrekt. Att ha fler språk i en familj är en berikande rolig kaos.

t.o.m. den spanska tandfen får flytta med till Sverige“Kommer Perez-råttan i natt?” (som spansk tandfé)“Nej, i Sverige kommer tandfén.”“Varför kommer Perez-råttan aldrig till Sverige? ““Jo, från och med nu så inför vi det. Han får en flygbiljett av oss och kommer hit i natt. Lägg tanden un-der kudden du.” S

Mamman Malin

Dottern Maya

Sonen Liam

Foto: Glosolí ateljé

Hej, jagheterAnna-CajsaMiddendorf. Jag är tretton år

ochbormedmintvillingbrorEliasochminaföräldrar iHam-

burg.Minmammaärsvenskochminpappaär tysk.Jagska

berättahurdetärattväxauppmedtvåspråk. Iblandfrågar

minavänneromdetinteärsvårtattpratatvåspråkmendet

tyckerjaginte.Manväxerjuuppmeddetsåmanlärsig

direkt och jag kan läramig andra språk snabbare och

lättare.Mendetfinnsvissanackdelarsomtillexempel

attensfamiljärsålångtbortochattmanbarakanträf-

fa dempå lovet.Det finns också fördelarmanhar ett

“hemligtspråk”såattmankanprataomandraochde

förstår ingenting.Det är ganskakul.Detfinns ibland

situationerdärman förväxlarord.Närminbrorvar

litenochvivar idjurparkensahanpå tyska :”Kolla

elefantentaruppäppletmedsinnäbb!”förpåtyska

heter snabel, näbb. Ibland är det jättepinsamt. När

Eliasochjagvarpådagispratadehanbarasvenska

förhantänkte:Närmanpratarsvenskahemma,så

görmandetöverallt,mendetvaretttysktdagis.Så

jagficköversättavadhansamensenförstodhanatt

hemmapratarvi svenskaochpådagis tyska.Jag

harenkilleiminklassochhanspappaärsvensk,

menhankaninteenspratasvenskasåjagtycker

atthaninteären“riktig”svensk.Hansägeralltid

“jagharetthusiSverige”ochatthansägeratthan

kännersigsvensk.Jagkännermig,omjagräknar

detiprocent,55%tyskoch45%svensk.Jagkän-

nermejsåförjagboriTysklandochminavänner

ärtyskarochjagpratarmesttyska.Menjaghar

också svenskavänner. Två avdemgår påmin

skolaiTyskland,såomjagsedempåskolgården

pratar vi svenska och då känner jagmigmer

svensk. Jag går på konfirmationsundervisnig

tillsvenskakyrkanhäriHamburg.Därträffar

jagocksåminaandrasvenskavänner,föralla

bor någon annanstans. Vi håller också kon-

taktöverwhatsappellerkik.Ja,såärminåsiktomdethär.Jaghop

pasattdethär

harförklaratliteomvadjagtycker,omdet.

Tonåringsrekflektioner

...om att vara tvåspråkigSyskonen Anna-Cajsa och Elias från Hamburg funderar på om hur det är att vara tonåring och flerspråkig (kommentar redaktionen: dessa artiklar är i motsats till alla andra artiklar i tidningen inte korrekturlästa, eftersom vi vill visa på att man kan skriva på svenska även om man växer upp utanför Sverige.)

Att vara tvåspråkigharalltidvaritsjälvklartförmig.Närjagvarliten,pratade jag en blandningmellan tyska och svenska.Hemma gick det, alla för-stodochjagundradevarfördom andra på dagiset inteförstod mig. Det är en avdomfånackdelarnamedattvaratvåspråkig.Mensena-rebörjadejagskiljamel-lantyskaochsvenska.Pågrundskolan(årskurs1-4)älskadejagatthadetsommitt „hemlig språk“ ochville lära mina vännerlitesvenska.Menävenomdet finns nackdelar sommed kommunikationen pådagisetskullejagaldrig

sägaattjaggärnabarahadeettspråk.DetärsåmycketnyttochannatiSve-rige än i Tyskland. So kan jag upp-levatvåspråkochdetärfantastiskt.JagäterbodeWienerWürstchenochka-nelbullar,jagharmidsommaroch„TagderDeutschenEinheit“(tyskaenhetensdag),harvänneriTysklandochiSve-rige, kan ett extraspråk och mycketmera.Jagälskarattvaratvåspråkig.Fördelarnaärenorma,nackdelarnagårinibakgrunden.Somattjagintekansvenskaperfektnärjagåkerditochattjagintekanpratatyskabra,närjagkommertillbaks.Detärocksålitekonstigtatttänkapåtvåspråk.Mendetärfantastiskatthatvåolikakul-turerisittliv.Medbaraenkulturskulledetsäkertvaratråkigare.

I mitten av mars 2014 fick jag ett fint erbjudande av Lena Normén-Younger. Hon frågade om jag vil-

le bli SMUL:s läsambassadör. Jag tackade självklart ja! Jag ser det som ett viktigt och ärofyllt uppdrag.Jag heter Lottis Isaksson och jag är lärare och förälder. Under 5 års tid har jag bott utomlands och un-dervisat på utlandssvenska skolor. Jag har två döttrar: Tilde som är 9 år och Thea som är 7 år, de har allt-så bott mer utomlands än i Sverige. Språket och läsningen har alltid va-rit en viktig del i vår familj. Redan när Tilde var ett spädbarn, så läste vi för henne. Läsning, samtal och historieberättande har alltid varit en naturlig del av vår nattningsritual och jag tror att detta har gett mina barn ett rikt och varierat språk samt ett stort intresse för böcker och läs-ning.Under de år som vi har levt utom-lands så har jag insett vikten av språket som identitetsskapare. I de vardagliga samtalen byggs en del av ordförrådet upp, i undervisningen i olika ämnen byggs ett annat ord-

förråd upp och genom läsningen av skönlitteratur byggs ett mer nyan-serat ordförråd upp. Att tillägna sig språket på olika sätt gör att barnen får ett rikt och varierat språk, samt en känsla av en tillhörighet.Under två års tid har jag och min man Tommy arrangerat en läsut-maning för svenska utlandsskolor. 2013 deltog 19 skolor runt om i världen och i år 2014 deltar hela 31 skolor! Du kan läsa mer om denna på min egen blogg, Kamelfröken.Syftet med mitt arbete som läsam-bassadör för SMUL är att sprida läslust hos svenska föräldrar och barn som lever utomlands. Läs-ningen är en stor del i att tillägna sig ett rikt språk. Genom att bli en god läsare på svenska kan barnet tillägna sig litteratur som är relevant för dess ålder som också utvecklar barnets ordförråd.Jag kommer till en början att:• Sprida kunskap om lässtrategier

till föräldrar utomlands som gör utlandssvenska barn till goda lä-sare på det svenska språket, vil-ket även kan appliceras på bar-

nets andra språk.• Stimulera till läsning genom att

tipsa om svensk skönlitteratur för barn. Barn i världen tipsar varandra om svenska böcker, för att få en överblick över det stora utbud som finns. Detta sker genom att barnen själva får skriva bokrecensioner om böcker de läst. Detta delar vi på SMUL-bloggen. För att komma igång så kommer jag låta mina egna barn och mina elever dela med sig av sina bokrecensioner.

• Stimulera till läsning genom att arrangera en läsutmaning för barn som lever utomlands en gång om året i samband med Världsbokda-gen.

• Sprida forskning, tips och andra intressanta frågeställningar och kunskaper kring läsning.

Jag hoppas på att som SMUL:s läsambassadör kunna stimulera ett intresse för läsning och stötta föräldrar runt om i världen i de-ras fantastiska och enträgna jobb att ge sina barn en svensk identi-tet genom att stärka det svenska språket. S

Läsförståelse är en viktig del i barns liv för att kunna bygga upp vokabulär, grammatik, få kulturella upplevelser utanför familjen och dela glädjen med oss vuxna när vi bygger upp gemensamma läsminnen.Den 23 april 2014, på världsboksdagen, lanserade SMUL sin egen läsambassadör – Lottis Isaksson. Lottis är lärare med ett förflutet på svenska skolor i Thailand och Riyadh. Nu till hösten tar hon och hennes man Tommy Isaksson över driften av Svenska skolan på Tene-riffa.I SMUL kommer Lottis att arbeta med de strategier som finns definierade inom projektet ”En läsande klass” (se tidigare i tidningen). Medan projektet i Sverige riktar sig till pedagoger kommer SMUL-satsningen fokusera på vad du som förälder kan göra hemma vid högläs-ning för att förbättra ditt barns svenska läsförståelse.

SMUL presenterar sin egen läsambassadör LOTTIS ISAKSSON

de olika filosofierna samlade i en bok. Boken är personlig men på ett konstruktivt sätt. Språket är rakt och tydligt. Det finns även en praktisk del, med tips om vad man som föräl-der kan göra. Tack Monica för ditt tillskott till litteratur om flerspråkighet. Jag ser fram emot fler böcker från dig! S

JAG jobbar med tre- och fyraåringar på Svenska

skolan i Seattle. Vi träffas tre sönda-gar av fyra varje månad. Jag har läst högvis med litteratur, artiklar, inlägg på diverse sociala medier, lagt mig i diskussioner, observerat vid si-dan om. Ja, i stort sett gjort allt det som alla vi utlandssvenska familjer gör för att uppdatera oss och för-söka bena ut fakta i alla myter och goda råd om hur man lyckas med flerspråkighet som kommer från in-divider som menar väl men ibland sparkar undan stolsbenen för oss. När jag först blev uppmärksammad på boken ”I love svenska” så var jag rätt skeptisk. Jag tyckte den ver-kade dyr och det var inget ”nytt” i den information jag läste. Av någon anledning etsade den sig ändå fast i mitt bakhuvud, så när jag såg att jag kunde beställa den direkt här i USA utan att behöva beställa via Europa skickade jag efter den. När ”I love svenska” landade i brevlådan började jag bläddra i den för att läsa den senare. Det blev in-get senare. Allt som jag hade plane-rat för eftermiddagen föll bort. Jag läste och nickade, jublade över och

njöt av den korrekta svenskan. Kän-de igen mig i situationer som jag har mött under de snart fjorton år som jag har varit en aktiv flerspråkig förälder. Det är en liten tunn bok som inte ser så mycket ut när man får den i handen. Men varje mening har substans. Alla myter och fördo-mar sätts på sin spets och det finns direkt information om var man kan hitta underlag för forskning, artiklar o s v om man vill läsa mer. Den får plats i handväskan eller mellan säte-na på bilen, så den är lätt att ta med och läsa när man är på språng (som ju de flesta föräldrar är), på parkbän-ken när bebisen äntligen har somnat eller när man väntar på ett barn som ska bli hämtat från skola eller fritid-saktivitet. Den passar för alla föräl-drar från den nya småbarnsmamman till pappan med lite äldre barn som börjar välja språket. Det som skiljer ”I love svenska” från andra böcker jag har läst är vi-sualiseringen av bredden av vägar man kan använda i sin familjs fler-språkighetsutveckling. Det är inte bara en, ”den rätta”, som presente-ras utan det finns fler vägar att gå och Monica Bravo Granström har lyckats med konststycket att få alla

Boken ”I love svenska” kan köpas i svenska internetbok-handlar som Bokus och Adlibris, i svenska bokhandlar, via förlaget Isaberg eller på Amazon USA. Ni kan även ta kontakt med Monica direkt via contact@monicabg.comMer information om boken finns på www.monicabg.com/i-love-svenska

Tunnis fylld av substansBokrecension av ”I love svenska”

Monica Bravo Granström, Isaberg förlag

LINdA STröm, FörSkoLELärArE på SvENSkA SkoLAN I SEATTLE

KULTURMagasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Djur, vampyrer och skräck – om barnen själv får välja

Vadärdetbarnenochungdomarnaharihändernanärdeläserjustnu?Sombarn-ochskolbibliotekarieblirjagförståspirrigavlyckasåfortjagserettläsandebarnoavsettvilkenbokdetärhenläser,menjagskaändåförsökagöraenlitensammanfattningavvadidensvenskabarn-ochungdomslitte-raturensomlockarallramesttillläsningjustnu.

cAroLINA LANdIN

Nybörjarläsarna vill gär-na läsa roliga böcker, som böckerna om ”Rid-

darskolan”. I dem skriver Magnus Ljunggren om Egon, Fiona och Ur-ban som alla tre är ungefär sju år gamla och går på riddarskola. De lär sig behändiga saker som att slåss med svärd, spela riddarfotboll (där inga regler finns) och att det här med att gå på drakjakt är det bästa i världen. Riddarskolans ”chef” är förstås kungen själv (och det roli-gaste han vet är att få testa sin nya katapult). Lärare är Sir Rodrick, en mycket ridderlig riddare med ståtligt framträdande haka. Väldigt roliga böcker och Mats Vänehems illustrationer gör dem helt fantas-tiska. I serien finns bland annat Den hemska draken, Liten är bäst, Jättarna anfaller! och Det magiska svärdet. Djur – de flestas favoriterDjur

av alla de slag är också populära. För dem som alldeles precis lärt sig läsa, finns serien ”Djurkompisar” av Margareta Nordqvist. Den hand-lar helt enkelt om en grupp barn som alla har husdjur: katter, hundar, en minigris, kaniner och hästar. Se-rien innefattar Hoppa Hasse, Kattas ungar, Poppes pinnar, Lilla Lollo och flera andra. Texten är mycket enkel, med versaler, och barnen blir alldeles lyckliga över att både kun-na läsa om olika djur och att kunna läsa en hel bok själva. Många nybörjarläsare frågar ef-ter hästböcker, och numera finns det en hel del för dem också, myck-et tack vare författaren och illus-tratören Erika Eklund Wilson. Hon har gjort böckerna om Hallon (Här kommer Hallon, Smyga till Hallon m fl), om ”Stall Lilla Stjärna” (Full fart på Loke, Liten flicka stor häst m fl), och så mina favoriter: böck-

erna om Märta. Här får vi läsa om ridskolevardagen med stor igenkän-ning för barnen. Det är hästar som är stora och läskiga, ridlärare som ryter ”du måste visa vem som be-stämmer!”, kalla ridhusläktare, dar-rande ben, hästar som bråkar med varandra på lektionen, barn som trillar av... Men också rum som är tapetserade med hästaffischer, drömmar om att vinna hopptäv-lingar, känslan av att själv rida ut i skogen och allt det fantastiska som faktiskt finns i hästvärlden även om det är lite läskigt i början. Både kil-lar och tjejer läser om Märta, t ex i Märta börjar rida, Märta galop-perar, Märta och Silverhästen och Märta rider vilse. När sedan barnen har blivit äldre och börjar läsa lite tjockare kapitel-böcker är djuren och särskilt hästar-na fortfarande populära. Böckerna om den lilla vita shetlandsponnyn

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”KULTUR

Sigge (Ridläger med Sigge, Äntli-gen Sigge, Äventyr med Sigge m fl) är alltid utlånade och älskade. Det är författaren Lin Hallberg som skriver om Sigge (och om mängder av andra hästar och stall, bland an-nat i böckerna om Teddy och om Rackastallet) och det märks att hon är väl insatt i livet kring hästarna. Men det som gör Hallbergs böck-er så bra är att hon fångar barnen själva perfekt – deras vardag och hästdrömmar, kompisproblem och allt det andra. Men barnen vill inte bara läsa

om hästar. Isabelle Halvarsson skri-ver bra barnböcker om andra djur. Böckerna om katten Fräs (Fräs, den lilla panterkatten och Fräs och snö-stormen) kom för några år sedan men lånas fortfarande mycket. Nu skriver hon om Puzzel, jack russell-valpen som i första boken, Puzzel, den lilla smuggelhunden, kommer

till sin matte Mimmi på ganska dra-matiska vägar. Senaste boken om Puzzel heter Puzzel på cirkus.

Spänning och mystik för de äldreDet får gärna vara spännande böck-er också. Böckerna om LasseMajas detektivbyrå är fortfarande de som lånas allra mest på biblioteken – det verkar inte spela någon roll hur många böcker det än kommer i se-rien. De lånas, och lånas, och läses och älskas. Det finns förstås flera andra bokserier för 7-9-åringarna som också är spännande. ”Cirkus-

deckarna” av Dan Höjer är ett exem-pel. Böckerna handlar om Katinka och Kaspar som bor och jobbar på Cirkus Pommery, och som förutom sin egen listighet även använder sig av sina akrobatiska färdigheter när de löser brott. Cirkusdeckarna och äppelmysteriet, Cirkusdeckarna och schlagermysteriet och Cirkus-

deckarna och skidmysteriet är bara några i serien. Och så har vi böck-erna om Emil Wern av Anna Jans-son, t ex Riddarnas kamp, Piratens ö och Falskt spel. Emil bor i Visby där han löser allehanda mysterier. (Lite kul är det att hans mamma heter Maria Wern och har en egen deckarserie för vuxna läsare.) Spöken och monster får gärna förekomma också – men det får inte bli för läskigt så att man blir skrämd på riktigt; det ska samtidigt vara lite roligt, som till exempel i Nelly Rapp-böckerna Monsterakademin, Vampyrernas bal, Trollkarlens bok, De spökande prästerna m fl. Vam-pyrer kan vara skrämmande men om man får veta att de är väldigt noga med tandhygienen och får se en bild på en tandborste i en mugg bredvid likkistan där herr Vampyr sover – ja, då blir det liksom inte lika läskigt längre.

Lagom hemskt är bästMen när barnen kommer in i slu-karåldern, alltså när de är ungefär 9-12 år, DÅ vill de bli skrämda. Det som gäller allra mest för den grup-pen (mellanåldern kallas den ibland också) är skräckböcker. Och då pra-tar vi inte så mycket spökhistorie-samlingar längre, utan det ska nu vara skräck i vanlig vardagsmiljö. Läskigt – men med igenkänning. Det var Ingelin Angerborn som var först med temat i För alltid, Sorgfjäril, Rum 213, Månfågel, ochTredje tecknet. I Sorgfjäril får vi läsa om en tonårstjej som pre-cis flyttat med sin familj till en ny stad, till ett gammalt hus med stor trädgård. Hon saknar sina gamla kompisar och chattar med dem över nätet varje kväll. Men redan från början fallerar tekniken i det gamla huset. Internetuppkopplingen är usel, och den digitala klockradion verkar ha hängt upp sig på ett och

samma klockslag. Det är väl inget som är konstigt eller läskigt med det. Inte egentligen. Men saker bör-jar försvinna, hon drömmer konsti-ga drömmar, och så ser hon en fjäril som hon aldrig ens sett förut. Sam-mantaget blir allt till en krypande skräck som har med husets historia och de som tidigare har bott i det att göra. Så här är det i alla Angerborns skräckböcker. De börjar som skild-ringar ur vanliga tonårsliv – men med små detaljer som är konstiga. En hiss som inte verkar fungera, speldosor som går igång av sig själ-va, ovanligt många nyckelpigor... Så småningom anas ett mönster som pekar på att något övernatur-ligt sker mitt i allt det vanliga. Och barnen älskar alltså det här. De läser och läser och frågar efter mer – och det kommer mer! I Angerborns kölvatten skrivs det nu mängder av den här typen av böcker, till exempel Glasbarnen av Kristina Ohlsson, Anden i glaset av Ewa Christina Johansson, Flickan på tavlan av Rebecca Åhlund eller

Jag väntar under mossan av Aman-da Hellberg.

en dyster framtid lockarFör äldre ungdomar har vampyr- och varulvstrenden mattats av. Det som nu gäller är dystopier. De verkar aldrig få nog av att läsa om framtidsskildringar i dystra sam-hällen där sånt som kärlek eller medmänsklighet är förbjudet. El-ler om livet efter den stora världs-katastrofen. Det finns en uppsjö av (ofta) trilogier på temat, översatta till svenska. Men det finns också svenska författare som skriver dys-topier. Sofia Nordins mästerliga En sekund i taget handlar om Hedvig, som till synes är helt ensam kvar i världen efter att alla utom hon hastigt har dött i en mystisk feber. Visst verkar det lockande att gå in i ett köpcentrum och kunna plocka åt sig högar med kläder från alla affärer – men allra mest är det för-stås förfärligt att vara ensam kvar. Kan Hedvig lära sig överleva? Hon är bara tretton och ska lära sig elda i vedspis, mjölka kor och laga mat.

Vill Hedvig överleva, då? Helt ensam? Hon, som aldrig ens varit ihop med någon kille? Nordin har också skrivit Spring så fort du kan som alldeles precis har kommit ut och är en direkt fortsättning på En sekund i taget. Mats Wahl, en annan svensk ungdomsförfattare, har skrivit Ryt-tarna som kommer ut i maj 2014. Den dystopiska miljön i den är Sve-rige om 50 år, under en framväx-ande miljökatastrof, och den verkar oerhört spännande med ett kallt, åsiktskontrollerande samhälle och människor som får fly till landsbyg-den och lära sig överlevnad utan modern teknik. Jag blir alltså lycklig över att se ett barn med en bok i händerna. Och jag tycker det är märkligt att jag inte ser det oftare. Visst, jag vet: Det finns tusen alarmerade orsaker till att barn läser allt mindre. Men det kan i alla fall inte bero på brist på böcker, för oj, så mycket bra barn- och ungdomsböcker det fak-tiskt finns. S

LogCarolina Landin är en skolbibliotekarie som brinner för sitt yrke. För-utom att hon läser många böcker bloggar hon även sedan några antal år tillbaka, mest om barn- och ungdomsböcker. Här delar hon med sig om det senaste inom svensk barn- och ungdomslitteratur. Ni kan följa henne på: www.carolinalandin.blogspot.com och även www.fa-cebook.com/carolinasbloggar

Aktuella svenska barn- och ungdoms-filmer

Daniel Lundquist, program- och filmpedagogiskt ansvarig för BUFF filmfestival i Malmö (www.buff.se), berättar här för SMUL om aktuella barn- och ungdomsfil-mer. Kanske något för nästa Sverige-resa?

dANIEL LuNdquIST

Mitt i centrala Mal-mö, vid området

som kallas Södertull, ligger Mal-mös enda kvarvarande singelbiograf (kommentar red: en biograf med bara en bioduk). Biografen heter Royal, rymmer 498 platser och har en 140 kvadratmeter stor bioduk. Enligt SF Bio som driver biografen har Royal Sveriges bästa biografljud och bild. För mig som arbetar med BUFF, Malmös internationella barn- och ungdomsfilmfestival, är det en av årets höjdpunkter att se Royal fyllas av barn till sista plats. Att få känna förväntningarna i luften och stämningen i salongen när filmen börjar. För en del av barnen är det första gången de är på en biograf. Att få höra deras skratt, ibland på de mest oväntade ställen, och den där susningen som går genom en barn-publik när något spännande inträffar på duken. Och ibland jubel och app-låder när filmen är slut.

Precis så var det när vi visade den nya svenska barnfilmen Kra-kel Spektakel på BUFF i mars i år. Filmens producent Ulf Synnerholm hade föreslagit att vi skulle arrang-era en maskeradvisning. Resultatet blev att närmare 500 förskolebarn, många av dem utklädda till palster-nackor, gräslökar och kravmärkta to-mater, fyllde biografen. Filmen, som bygger på Lennart Hellsings lekfulla barnböcker, hade världspremiär på BUFF och går upp på svenska bio-grafer i september. Det var helt ma-giskt att tillsammans med barnen följa med Annabell Olsson på hen-nes spännande äventyr med massor av sång och överraskningar och upp-leva hur väl de tog emot filmens fan-tasifulla karaktärer och händelser, ofta både dråpliga och allvarliga. BUFF har i 31 år erbjudit barn och unga fantastiska filmupplevel-ser på biograf. Festivalen visar varje år cirka 100 filmer från hela världen

och fungerar som ett komplement till de filmer som barn och ungdo-mar hittar till på egen hand. BUFF har under åren utvecklats till en vik-tig nationell och internationell mö-tesplats för alla som på något sätt arbetar med film och andra medier kopplat till barn och unga, både na-tionellt och internationellt. Årets invigningsfilm var Sveri-ges första 3D-film, Resan till Fjäder-kungens rike, som hade nordisk pre-miär på BUFF. En film som är något annat än de 3D-animerade filmer vi vanligtvis tar del av från USA. Tem-pot i Resan till Fjäderkungens rike är lugnare och filmens stil och ton ligger nära klassisk nordisk barn-film. För vuxna är det uppenbart att filmen handlar om döden, men om en frågar en sjuåring svarar hen för-modligen att filmen handlar om en kanin som letar efter sin försvunna mamma. Berättelsen i filmen är ett exem-

pel på det som länge kännetecknat svensk och nordisk barnfilm, näm-ligen att ta barnen på allvar. De se-naste åren har emellertid dessa barn-filmer varit ganska osynliga på den svenska biorepertoaren. Animerad film för de minsta har vi fått se en del av. Jag tänker till exempel på under-bara Prick och Fläck, Vem-filmerna och Lilla Anna och Långa Farbrorn. Men för mellanåldern, 7-12 år, har det varit tunt. Filmerna Eskil och Trinidad och Isdraken är två undan-tag. Däremot har Danmark och Nor-ge fortsatt att leverera bra barnfilmer

år efter år, och andra länder i norra Europa – framför allt Nederländerna – har tagit den nordiska barnfilms-traditionen vidare på ett fint sätt. Att filmer innehåller ett tydligt barn- eller ungdomsperspektiv är centralt när vi väljer ut filmer till BUFF. Vår erfarenheter är att barn och unga gillar att bli tagna på allvar. Barn tänker mycket på svåra frågor, men kan inte alltid sätta ord på sina känslor. Här kan film spela en bety-delsefull roll genom att filmer ska-par identifikation och igenkänning, men också för att ge perspektiv på andra unga människors livssituation, förutsättningar och vardagsproblem. Filmen ger oss en förståelse för att vi människor innerst inne är ganska lika, oavsett var i världen vi befinner oss.

Det har varit lite dåligt ställt med den svenska barnfilmen de senaste fem åren, men kanske ser framtiden ljusare ut. Faktum är att det nu på kort tid kommit tre svenska, anime-rade långfilmer. Förutom nämnda Resan till Fjäderkungens rike har en stor publik i Sverige tagit sig till bion för att se Bamse och Tjuvsta-den samt Emil och Ida i Lönneberga. Två filmer som bygger på välkända karaktärer och om vi blickar framåt har vi både en långfilmsversion av den klassiska tv-serien Pojken med guldbyxorna och en ny version av

Bröderna Lejonhjärta att se fram emot. Samtidigt satsar Svenska Filminstitutet på att digitalisera klas-siker som Dunderklumpen, Hugo och Josefin och Tsatsiki, morsan och polisen. Även Folkets bio, en av de ledande distributörerna av kvalitets-film i Sverige, satsar på att återuppta gamla barnfilmer i distribution. Lätt-samma familjefilmer som bygger på välkända förlagor som Sunes som-mar och LasseMaja-filmerna lockar publik, medan filmer med mer sub-stans, som får fina recensioner och vinner priser på filmfestivaler, som nämnda Eskil och Trinidad och Is-draken, har det svårare. En tydlig trend är alltså att det välkända säljer och att nå ut med nya historier och karaktärer till en publik är en stor utmaning i dagens kommersialise-

rade medieflöde. En annan trend som kännetecknat barnfilmen, inte bara i Sverige utan globalt under lång tid, är avsaknaden av flickor i barnfilm. För att belysa frågan arrangerades ett seminarium på temat under årets festival. Kanske är det så att vi fortfarande har svå-rare att se flickor som aktiva, roliga och därmed som mindre ”lämpliga” att bygga en intressant berättelse kring? Kanske är det så att filmer med pojkar i centrum fungerar bättre kommersiellt, i alla fall finns det en föreställning om att så är fallet. För att statusen på svensk barn-film ska höjas krävs att det görs fler filmer, men jag efterlyser också ny-tänkande vad gäller att marknadsfö-ra filmerna. Det behövs kanske sär-skilda satsningar för att få regissörer, manusförfattare och producenter att i ökad utsträckning vilja göra film för barn. Vi vill med BUFF bidra till en positiv utveckling och bidra till att lyfta fram filmskapare och deras filmer, samt med olika åtgärder in-spirera och stimulera filmbranschen att göra mer film för barn. Somliga menar att de svenska fil-merna inte är tillräckligt bra, efter-som de inte kan hävda sig mot filmer med extremt mycket större produk-tions- och marknadsföringsbudget. Jag tror att lösningen är att producera fler filmer och många olika slags fil-mer för barn, likväl som för vuxna. Ett succékriterium borde vara att det produceras en stor mångfald av film för en barnpublik. Jag skulle önska att vi vågade utmana oss själva och våra barn lite mer när vi väljer vilka filmer vi ser. Jag unnar verkligen alla barn (och vuxna) att få se (amerikanska) filmer som Modig, Upp, Trassel eller Toy Story 2. Men det finns så mycket mer om en bara letar lite. Här är fem aktuella tips på ny svensk barn- och ungdomsfilm som inte bör missas.

Det har varit lite dåligt ställt med den svenska barnfilmen de senaste fem åren, men kanske ser framtiden ljusare ut. ”

iRL Ungdomsfilm om det viktiga ämnet mobb-ning. Elias är ständigt trakasserad i skolan men hemma är han krigare i onlinespelet The Secret World. När hans trogna kumpan Sc4arlet vill träffas i verkligheten blir han både rädd och glad. S

pRiCK oCh FLäCK på FLäCKen Regissörsduon Lotta och Uzi Geffenblads andra film om ka-raktärerna Prick och Fläck. Ett måste för alla 3-4-åringar med sin underfundiga humor och kloka sensmoral.

ReSan tiLL FjäDeR-KungenS RiKeSveriges första 3D-animerade film är ett storslaget äventyr om kani-nen Johan som åker på resa till en magisk värld för att finna sin mam-ma. Han behöver hjälp av sina vän-ner som han möter på vägen för att komma tillbaka till sin pappa och den värld han kommer ifrån.

KRaKeL SpeKtaKeL Regissören Elisabet Gustafsson iscensätter Lennart Hellsings värld och resultatet är precis så roligt, spännande och skru-vat som man hade hoppats. En hyllning till fantasin som passar perfekt för 4-5-åringar, men kul även för äldre.

vi äR bäSt!Lukas Moodyssons fantastiska skildring av vänskapen mellan Bobo, Klara och Hedvig. Året är 1980 och de vägrar gå med på att punken är död. En film om vikten av att vara sig själv som borde ses av alla från 10 år och uppåt.

EU utser varje år en eller flera städer att vara kulturhuvudstad i Europa under ett år för att få visa upp och utveckla sitt kulturliv. Syftet är att föra Europas folk närmare varandra. Evenemanget brukar vara efterfrågat eftersom framförallt turismen får ett uppsving. I år är Umeå utvald.

När Stockholm var kulturhuvud-stad 1998 hade

staden 11 % fler besökare än året innan. Dock brukar kritiker mena på att uppsvinget sker alltför opla-nerat, vilket ibland kan innebära mindre lyckad byggnadsplanering och att kostnaderna kan skena iväg.

umeå och RigaI år är det Umeå i norra Sverige och Riga i Lettland som har fått äran. Invigningsceremonin ”Burning

show” i Umeå gick av stapeln den 1 februari på Umeälvens is. På grund av den milda vintern var frågan om invigningen verkligen skulle gå att ha på isen, den var ju lite svag. Men bara några veckor innan invigning-en tog vintern sig och invigningen blev lyckad. Tyvärr hade personer-na som stod på kajen i Umeå svårt att ta del av vad som skedde, men i TV syntes och hördes allt bra. På artistlistan stod bl.a. Sofia Jannok som jojkade. Även kronprinsessan Victoria med familj var närvarande.

Samiskt tema debatteratUppmärksammat har även det sa-miska temat varit. Bland annat lyfts de åtta samiska årstiderna lyfts fram, men många i Umeå tycker att Umeå inte har mycket med det samiska att göra och att det bara är spel för gallerierna. Andra ser det som en chans för det samiska att äntligen komma fram och synas. ”Välviljans pris” och ”Gustaf was here” är två uppsättningar med sa-miskt tema på Norrlandsoperan som har fått positiv kritik.

Kulturhuvudstaden 2014 – Umeå

Foto: Norrsken, www.umea2014.se

Umeå är en stad som är känd för sitt levande, rika och fria kulturliv. Universitetet med drygt 30 000 stu-denter bidrar i högsta grad till detta, men även utanför universitetet är folk i allmänhet kulturellt engage-rade. Inför kulturhuvudstadsåret byggdes det om och till. Vid älven byggs ett nytt kulturhus – Kulturvä-ven – vilket inte har varit helt okriti-serat. Var det verkligen nödvändigt? Och gick allt riktigt till vid plane-ringen av bygget? En dokumentär om det finns att lyssna på via Sve-riges Radio: sverigesradio.se/sida/avsnitt/342645?programid=4384

många events till sommarenTill sommaren kommer det att fin-nas än mer att se fram emot. Ett exempel är Richard Strauss en-aktsopera Elektra som sätts upp av Norrlandsoperan, med avancerad scenografi utomhus. Ett annat är U & U Festival som lanseras som en musikfestival av folket – för . Festivalen möjliggörs genom crowdfunding (även kallat gräsrotsfinansiering). Festivalens längd bestäms genom hur mycket folk bidrar med. I skrivande stund (slutet av mars 2014) är man uppe i 11 timmar. Artister är bl.a. Laleh och Mac Miller. uxufestival.com Under sommaren organiseras även Friidrotts-SM i Umeå på den relativt nybyggda idrottsarenan Campus Arena, som ligger på uni-versitetsområdet.

Sevärda museerFlera nya såväl som gamla museum har specialutställningar under året. Umeås Bildmuseum flyttades till älven för två år sedan och utgör verkligen en prakt för ögat. Pro-grammet är gediget och erbjuder allt från vanliga utställningar till babyvisningar. Till sommaren kom-mer utställningen Right Is Wrong att visa fyra decennier av kinesisk

konst. bildmuseet.umu.se/sv/utsta-ellning/right-is-wrong/12054Under kulturhuvudstadsåret kom-mer även nordiska samtidskonstnä-rer med samisk bakgrund att ställa ut såväl måleri som film och instal-lationer. Nyöppnat är Gitarrmuseet som öppnades i februari 2014 i en gam-mal skola. Där ryms nu museum, musikaffär, klubb- och rockscen, restaurang och studios. guitarsthe-museum.com/static/se/ För dem som vill ha något mer exotiskt så kanske ett besök till Äl-gens hus kan vara något? Det är en älgfarm utanför Umeå med tama äl-gar som man kan klappa – om man vågar. algenshus.se

Helt klart är att Umeå erbjuder ex-tra många kulturella godbitar un-der kulturhuvudstadsåret och det inte kan skada att kika förbi där i år. För att du inte ska missa något kan du ladda ner appen: umea2014.se/2013/11/umea2014-nu-som-app/

Invigningen på SVT Play:svtplay.se/video/1719583/invig-ningen-av-umea-som-kulturhuvud-stad-2014 Mer information om Kulturhuvudå-ret: umea2014.se/sv/. S

Foto: Renar vandrar över vägHenrik Olofsson, www.umea2014.se

Foto: BikdmuseetHenrik Olofsson, www.umea2014.se

Foto: Rådhuset, Rex, www.umea2014.se

Foto: Umeälven, www.umea2014.se

Foto: Kulturhjärtat i rondellen, P O Sedin, www.umea2014.se

Foto: Renar vandrar över vägHenrik Olofsson, www.umea2014.se

Foto: Glasskupturen Grön Eld, Per Lundberg, www.umea2014.se

Foto: Rådhuset, Rex, www.umea2014.se

Foto: Älgens hus, www.umea2014.se

Foto: Ishjärta och eld, www.umea2014.se

Hur följer man lagar, regler och anpassar sig till sitt nya hemland med svenska la-

gar i ryggraden? Ska man acceptera det nya landets sätt att se på saker och tolka

lagar eller ska man fortsätta i svenska fotspår? är Sverige det land som har koll på

allt, eller är mycket överdrivet? Borde svenskarna slappna av lite mer? Jag vet inte.

Ifrågasätter bara. I detta fall är det cykelhjälm och trafik jag funderar på.

EmmA AgEBErg

På väg till dagis för att hämta lillflickan ser jag en morfar eller

en farfar som ät ute med sina två barnbarn och cyklar. Så gulligt! Jag menar, morfadern ser inte purung ut och lilla killen ser ut att vara 3 år, kanske 4. Den andra kanske 6. Det är ju inte så lätt att hålla koll på två småkillar som vill busa på cykel. De har båda två söta små röda mös-sor. (Morfar är barhuvad.) ”Hm, hemmastickade”, tänkte jag. Vad fint! Men sen: STOPP! STOPP! Helt plötsligt vill jag liksom bara tvärbromsa bilen och backa tillba-ka och stirra. Det går ju inte. Saktar istället ner och sneglar i backspege-ln. Ingen hjälm? Hallå, morfar, vad tänker du på? Men sen inser jag väl att han är så ovan att vara ute och cykla med barnbarnen och de är ju trots allt på cykelstigen. Och vi är ju i Italien. Kör till dagis, hämtar tösabiten min och så dra jag till andra byn för att hämta mina killar. Där är de igen, morfar och barnbarnen i hem-

mastickade röda mössor. Det ser ju så gulligt ut… men hallå, igen, nu är de ute på vägen och vinglar. Utan hjälm! Inne på industrigatan, med lastbilar och allt. ”Tycker ni verkligen det är lämpligt?”, vill jag gorma ut genom fönsterrutan, men jag biter mig i tungan. Dessutom är jag för feg för att göra något sådant. Han kanske inte hittade hjälmarna, det är inte hans fel… Några dagar senare ser jag dem igen. Alla tre. Dagen är rätt grå och trist, lite små regndroppar fal-ler ner ibland. Pojkarna har inte de röda små toppluvorna, utan uppfäl-lda kapuschonger, till min förskrä-ckelse. Nu kan de ju inte ens titta åt sidan om det kommer en bil och kör ner dem. Då fastnar de inne i kapuschongerna och ser bara svart. Herregud! Finns det verkligen inte någon lag på att ha cykelhjälm? Jag åker hem och börjar googla. Hittar följande information på Wi-kipedia och Europeiska Kommis-sionens hemsida: I Sverige är det lag på cykelhjälm, sedan 2005, för

barn under 15 år vid färd på tvåhju-lig cykel. Idag (2011) bär 32 % av alla cyklister hjälm. Dock ej Carl Bildt, har jag hört från min svägerska som jobbar med honom, han susar fram till riksdag-skansliet på sin svarta cykel, parke-rar i cykelstället och hoppar sedan in i en mörk säkerhetsbil och ilar iväg på något uppdrag. Men ok, han är över 15, så han får själv bestäm-ma. Men han hade kunnat vara en god förebild. I resten av världen då? Enligt Wikipedia: Australien blev 1990 första land i världen att införa lag på cykelhjälm. Nya Zeeland följde efter 1994. I Finland är det olagligt att cykla utan hjälm, men inte straf-fbart. Israel luckrade upp sin hjäl-mlag 2011. Det blev då tillåtet för vuxna att cykla utan hjälm i tätort. I Spanien måste man sedan 2004 ha hjälm på landsvägar, men inte i långa uppförsbackar, om det är väldigt varmt eller om man har medicinska skäl. Tjeckien införde 1 juli 2005 lag på cykelhjälm för alla under 18 år.

CYKELHJÄLM?!Funderingar i en mammas huvudom säkerhet och uppfostran

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Så här ser det ut när vi (jag och min 8-åriga son) är ute och tränar trafikvett på den italienska landsbyggden. Hjälmen är på, och man cyklar på höger sida på led. Cykeln har vi själva spreymålat blå. Den var chockrosa.

I Sverige drabbas ungefär fem cyklister om dagen av skallskador. Det är något av det farligaste en cyklist kan råka ut för och därför kan en cykelhjälm ses som en rik-tigt billig och smart livförsäkring. En hjälm skyddar huvudet vid olycka och om hjäl-men är välskött har den en livslängd på un-gefär fem år. När man ska köpa en hjälm är det bra om den är CE-märkt, vilket betyder att den har uppfyllt EU-krav och får säljas i Europa. En hjälm ska skydda panna, nacke och tinning och dessutom vara bekväm och lätt att sätta på och ta av. Risken är att cykelhjälmen lämnas oanvänd om den inte faller i smaken.

Till barn under 7 år ska man välja en hjälm med grönt spänne, eftersom spännet kan lösa ut om barnet skulle fastna och bli hängande i hjälmen, t.ex. i samband med lek. Hemsidan www.test.se som samman-ställer experttest och låter redaktörer ana-lysera dem och sedan utser en testvinnare har utsett en cykelhjälm som de rekom-menderar. www.test.se uppdaterar sina sidor ständigt när nya produkter kommer ut på marknaden. Giro Savant utsågs som vinnare i testet i februari i år för vuxna, medan Bike Kidz hjälm segrade för barn, en fantasifull hjälm med djurmotiv. Om man vill fördjupa sig i cykelhjälmstester för barn kan man läsa mer här:

www.folksam.se/testergodarad/sakeritrafiken/pacy-kelochtillfots/cykelhjalmstestbarn

www.testfakta.se/foraldrar_barn/article87597.ecewww.radron.se/tester/bil-fritid--familj/cyklar-och-tillbehor/cykelhjalmar-junior/

cykelhjälm

Pluspoäng till Australien för att ha varit först! Men ok, inte i up-pförsbackar, spanjorer? Nähä, hur tänkte ni då? Det verkar ju en aning löjligt, skulle man ställa sig innan uppförsbacken börjar (bromsa ner sitt flyt) och ta av sig hjälmen, för att sen när man väl kommit upp för den långa backen, ta på sig hjälmen igen? Och ser man på, Tjeckien och Sverige införde lagen samtidigt, då är Sverige inte så himla framåt, som man alltid tror. Jag googlar vidare, vill veta vad italienarna säger om hjälmlagar, men hittar ingenting vettigt någonstans. Bara en sida med för- och nackdelar med hjälmbruk (EU-kommissionen här också). Någonstans läser jag att hälften av cyklisterna som dör i tra-fikolyckor, skulle ha överlevt om de hade haft hjälm på sig. Bara det. En kompis till min svägerska dog, 25 år gammal, när han ramlade av sin

cykel och slog huvudet i ett räcke. Bara så där, knall och fall. Det är ju fruktansvärt. Och han kunde cykla riktigt bra. Hur kan man inte vilja sätta på en hjälm på sitt barns huvud när det ska ut och cykla. Hur kan man inte vilja det?? Vissa menar att cykelhjälmslagen minskar cykling bland folket. Och därmed gör det till en hälsofråga, att folket rör på sig ännu mindre, vilket är dåligt för folkhälsan. Om de åt-minstone fick cykla utan hjälm, så hade de cyklat… Lite långsökt enligt min mening. Tycker det är lite som med bilbältet. ”Bara för att man må-ste ha bilbälte, så kör jag inte bilen… utan tar cykeln istället. Nej, just det, då måste jag ha hjälm, nä, då prome-nerar jag i stället. Nä, just det, det är kallt ute, jag tar bilen i alla fall och så sätter jag inte på bältet… och så råkar jag ut för en bilolycka och eftersom jag inte använde bälte, så åkte jag ut

genom bilrutan, kraschade ner på bil-vägen och dog. Attans, jag skulle ha tagit cykeln i alla fall…” Kan inte sluta att tänka på cy-kelhjälmens frånvaro i detta land. Överallt man ser någon (som inte tävlingscyklar) som är ute och cy-klar, fattas det hjälm. Ok, jag erkän-ner, jag växte upp precis innan det blev aktuellt med hjälm i Sverige. Jag har aldrig lärt mig att själv an-vända hjälm. Min syster och min bror fick minsann ha hjälm när de hojade till skolan. Jag behövde al-drig det. Jag är lyckligt lottad fast ändå inte. Man kan faktiskt dö av att ramla av en cykel och slå i hu-vudet. Är det inte bättre att försöka låta bli att dö vid cykling och sätta på sig en hjälm? Visst, man kan för-störa frisyren, men hellre det! Jag funderar i en vecka på hur jag ska bedriva kampanjen ”cykel-hjälm till barnen” men kommer inte

Om man nu inte vill ha hjälm på sig som vuxen men ändå föregå med gott exempel, finns det ett nytt alternativ, en svensk uppfinning: Hövding. Det är ett osynligt alternativ, en krage som cyklisterna bär runt halsen, en ny typ av cykelhjälm, som slogan säger, och som självutlöses vid behov. De är snygga grejer man har runt halsen. Kragen sätts på med ett blixtlås och så kör man iväg utan att förstöra frisyren. Vid en olycka registrerar Hövding via sensorer som registrerar cyklistens rörelser ett onormalt rörelsemönster och airbagen utlöses. Det tar en tiondels sekund att blåsa upp airbagen. Idén till Hövding kom från ett examensarbete i indu-stridesign, där Anna Haupt och Terese Alstin funderade på om det var möjligt att ta fram en cykelhjälm som människor skulle använda med glädje, med eller utan lagtvång. Det lig-ger sju års utveckling bakom produkten och den har skett tillsammans med experter inom cyklistskallskador, airbag-teknologi, matematik och krocktester. När Folksam testade 13 cykelhjälmar på den svenska marknaden 2012 uppvisade Hövding tre gånger bättre stöt-upptagningsförmåga än alla de andra hjälmarna. Nackde-len är väl att den är batteridriven och man måste ladda sin Hövding efter 18 timmars cykling, men det gör man lätt med ett USB till sin dator eller med en vanlig mobiltelefonlad-dare. Det läckra är att man kan byta skal på sin Hörding. I webbshoppen kan man välja bland olika färger och design. Om man har varit med om en olycka iklädd sin Höv-ding, vill de gärna ha den så kallade svarta lådan inifrån kragen. Där sparas 10 sekunders rörelsemönster som kan vara intressant och värdefullt för utvecklarna. Kolla in den 3 minuter långa kortfilmen om Hövding, om ni inte redan gjort det. Fantastisk uppfinning och vilka inspirationskällor de där två svenska tjejerna är!http://vimeo.com/43038579

hövdINg

på något. Det är hela den italienska mentaliteten. Det är hopplöst. Här tänker alla att man absolut inte kan gå ut med blött hår, håret måste fönas efter dusch (eller efter svett-ning i gympahall, så det luktar så där lite lagom unket fönhår), det är jätteviktigt. Men att sätta på sitt barn en hjälm, det är inte så viktigt. Man blir ju inte förkyld av att inte ha hjälm, man kan ju bara dö… Då kommer min fråga. Om upp-fostran. Hur gör man med sina barn som utlandssvensk? Man är kanske redan annorlunda med ett annat kon-stigt språk, ett annat sätt att klä sig (ja, mina barn har inte underlinne, vilket alla italienska barn har!), äta på, an-dra regler osv. När de ser alla andra barn cykla omkring utan hjälm, vä-grar väl de också att använda hjälm. ”Du kan dö, om du inte har hjälm!”, känns som lite att ta i att hota med. Att hoppas på att din uppfostran där du lärt barnen att ta hand om sig själ-va och vara försiktiga fungerar, ver-kar ju lite naivt. Hur gör man? Tycker det är jättesvårt att veta hur man ska göra. Man vill ju smälta in, vara som de andra. Men när det handlar om säkerhet är det en annan fråga. Ta bilbältet som exempel. Jag kommer ihåg i början när jag bod-de här. Alla kollade konstigt på mig när jag satte på mig bilbältet i ba-ksätet. Men det satt som en reflex när jag steg in i bilen. Dessutom känner jag mig bara säker med bil-bälte. Vill inte åka i bil utan bälte. Det är inpräntat i mitt huvud och jag har präntat in det i mina barns huvuden; man åker ingenstans utan bälte. Men det är inte naturligt för mina barns kompisar. De åker icke-fastbundna både fram och bak och utan bilstolar. Gärna lite hoppandes fram och tillbaka också. Men ska de åka med mig, ska de ha bälte på sig. Så är det. Punkt slut. Som tur är, bor vi på vischan, vi cyklar nästan aldrig till något, det är

för farligt, det finns inga cykelstigar. Men när det händer måste mina barn ha hjälm, det finns massor av hål i vägen, och grusstigar och lerspår från traktorerna, en hel hög med anlednin-gar till att ha hjälm. Inga protester. Och inte heller hemma hos mormor i Sverige. Där har de sina cyklar i ga-raget, den äldste cyklar själv till affä-ren och köper mjölk, med cykelhjälm på, precis som alla andra 8-åringar i kvarteret. Inga problem.

Men, om några år, när de ska cy-kla omkring i byn och inte vill ha hjälm. Vad gör jag då? Jag skiter i om de har blött hår när de går ut och kan bli förkylda. Men jag skiter inte i att de inte har cykelhjälm och ram-lar och slår i huvudet och dör. Jag måste starta en kampanj. Men först kanske jag måste starta en ”använd bilbarnstol och bälte till dina barn i bilen-kampanj”. Oj, det blir jobbigt det här. S

Child restraints reduce the likelihood of a fatal crash by:

Only 17 countries (9%) report good enforcement of child restraint laws.

96of the world’s population

This covers

2.2 billion people... or just

among infants among young children54%-80%

Between

Approx.

Enforcement of child restraint laws remains low in most countries.countries have implemented

a child restraint law.

Countries with a national child restraint law

Source: Global status report on road safety 2013 www.who.int/violence_injury_prevention/road_safety_status

Child restraints: the facts

Wearing a seat-belt reduces the risk of a fatal injury by:

for front seat occupants

for rear seat occupants

75%Up to

50%Up to

111To effectively increase seat-belt wearing rates, legislation must be supported with strong and sustained police enforcement:

Only a quarter of all countries report good enforcement of their seat-belt laws.

This covers

4.8 billionpeople... or

69% of the world’s population

Seat-belt laws should cover both front and rear seat occupants

countries have comprehensive seat-belt laws covering all car occupants.

Countries with a national seat-belt law covering all car occupants

Seat-belts: the facts

här kommer några bilder från World health organization med viktig statistik att tänka på!Source: global status report on road safety 2013 – www.who.int/violence_injury_prevention/road_safety_status

1. 50 % av alla dödsolyckor i trafiken i hela välden sker bland icke-bilister. Alltså de som går, cyklar och kör moped.

2. kolla in, jag hade alltså rätt. 75% minskning av fatal olycka om jag har bälte på i baksätet! 50% där framme.

3. och barnbilstolar minskar rejält fatala bilkrockar.

High-income countries

Low-income countries

3 out of 4road deaths are among men

1.24 million road traffic deaths occur every year.

Road trafc fatalities per 100 000 population

20.1 18.3

Although middle-income countries have only half of the world's vehicles, they have 80% of the world's road traffic deaths.

DEATHSVEHICLES

80%52%

The chance of dying in a road traffic crash depends on where you live

of all road traf�c deaths are among pedestrians, cyclists and motorcyclists.

cause of death among those aged 15-29 years

Middle-income countries have the highest road traffic death rates.

Road trafc fatalities per 100 000 population

16.118.5

Europe21.3

AmericasSouth East Asia

18.5Western Pacic

Eastern Mediterranean

24.1Africa

Middle-income countries

Road traffic injuries: the facts

Melbourne ’The most liveable city in the world’

JENNIE NILSSoN

koALABJörNAr på Zoo

käNgurur på Zoo

Melbourne ’The most liveable city in the world’

Det är inte för intet som Melbourne ifjol, för tredje året i rad, rankades till ”The most liveable city in the world” (cnn.com). Vare sig du är turist eller bofast i staden så har Melbourne något att erbjuda.

quEEN vIcTorIA mArkET

mELBourNE SkYLINE

Me l b o u r n e är en internationell storstad med ett fantastiskt utbud av mat och kultur från

världens alla hörn. För att nämna några så är de asiatiska och italien-ska köken fantastiska. Men att hitta en restaurang i Melbourne kan ändå vara svårt, eftersom restaurangerna ligger så tätt. På Little Bourke Street finns en klassisk och mycket trevlig bar med nordeninspirerat kök, Du Nord. Här samlas många svenskar på initiativ från svenska kyrkan den tredje tisdagen varje månad. Läng-re upp på Little Bourke Street finns Denmark House, med restaurangen Dansk. Bente och hennes team har en klassisk meny med bland annat härliga frikadeller och smörrebröd. Melbourne är känt för sina lane-ways och de kan vara svåra att hitta om man inte vet vad man letar ef-ter. På en tvärgata till Little Bourke Street ligger en av dessa, Hardware Lane. Här ligger fler mysiga res-tauranger och en av Melbournes underbara takterassbarer, Campari House. Trappstegen upp till taket är många, men väl värda mödan. Mysiga restauranger går också att hitta på stora gator som Swanston Street, där man ofta får gå upp en våning eller två för att komma till restaurangen. En favorit är asiatiska Cookie, som har en stor meny med små, mellanstora och stora rätter, anpassat efter hur hungrig du är för stunden. Att beställa in några rätter och dela med middagssällskapet bli såklart en hit. Det finns så många delikatesser på menyn att det kan vara svårt att välja!

Stort utbud året omI Melbourne finns också ett stort utbud av festivaler och event. Mel-bourne har något att erbjuda under årets alla månader. Festivalerna re-

presenterar många av de olika kultu-rerna som finns i staden. Melbourne Cup i november är en röd dag. Den här dagen är det hästkapplöpning på Flemington Race Course. Män och kvinnor är uppklädda från topp till tå. Kvinnor bär hatt och klänning och män kostym. Det är en härlig stämning och 2013 var det över 100 000 besökare på Flemington Race Course den dagen. Tennisyra råder i Melbourne under januari månad när Australian Open går av stapeln. I mars månad går Formel 1 Grand Prix och ljudet från Formel 1- bilarna i Albert Park kan höras över staden. ”Melburnians” har en passion för sport och Australian football och cricket är stora sporter som följs av många Melbournebor. Vädret i Melbourne kan innebära fyra årstider på en och samma dag. När solen skiner är det underbart att kunna promenera utmed kusten längs någon av Melbournes vackra stränder. Börja vid piren i Port Mel-bourne och promenera längs stranden söderut. Stanna till på Sandbar Beach Café och avnjut en lunch eller något svalkande att dricka i en fantastisk miljö med en oslagbar vy över havet. För dig med barn är det ett praktiskt ställe, eftersom barnen kan leka på stranden intill restaurangen, under full. Promenaden kan sedan fort-sätta ända ner till St Kilda. Vid sol-nedgången är det mysigt att gå ut på piren. Där kan man skåda pingviner som kommer upp ur vattnet för att ta sig till sina bon för natten.

Shopping för allaMarknader är populärt här. Stadens största är Queen Victoria Market. Här finns allt från underbar street food, färska grönsaker, kött och fisk till klä-der som säljs i marknadsstånden. På onsdagar under sommaren har Queen Victoria Market kvällsöppet Fokus är då på mat och dryck. Lite mindre men ändå charmiga marknader är Prahran

och South Melbourne Market. På Prahran Market finns möjlighet att äta en god lunch på marknadsom-rådet. Exempelvis serveras delikata chilimusslor som måste upplevas. Självklart erbjuds också andra ty-per av shopping. Bland annat finns flera skandinaviska butiker. Swedeli-cious (www.swedelicious.com.au), Diva Scandinavia i Port Melbourne (divascandinavia.com.au), Nord Living i South Melbourne, Linnea Swedish Design (linnea.com.au), Söt by Sweden (sotbysweden.com) och Nordic Designs (http://nordicde-signshome.com.au/) är några av dem. Här kan du shoppa allt från svens-ka löstéer till skandinaviska kända märkeskläder och accessoarer. På Swanston Street finns shoppinggalle-riorna Melbourne Central och Queen Victoria Building med australiensis-ka butiker som UGG, RM Williams, Countryroad och Zimmermann. Mis-sa inte Royal Arcade och Block Ar-cade, som har vacker arkitektur och massor av mysiga butiker. Det finns också många internationella kedjor i Melbourne: Zara och den nyöppnade pop-up-butiken Uniqlo samt H&M som öppnar sin första Australienbutik i april månad.

nära naturenVill man ta del av det australiensis-ka djurlivet och ändå stanna kvar i de centralare delarna av Melbourne finns flera alternativ. Inom en halv-timme från Flinders Street Station i CBD (Central Business District) tar du dig med spårvagn till Mel-bourne Zoo, som ligger i stadsdelen Parkville. En trevlig och uppskattad dagsutflykt för såväl barn som vux-na. Melbourne Aquarium är också väl värt ett besök. För en fantastisk utsikt över Melbourne rekommen-deras Eureka Skytowers som ligger i Southbank, söder om Yarra River. En efterföljande fin promenad i Southbank är att gå längs med flo-

den. När fötterna blir trötta finns även sightseeing-båtar som glider på Yarra River och visar upp delar av Melbourne från vattnet. Det är svårt att inte nämna nå-gonting om Melbournes omgiv-ningar. En till två timmars bil-färd utanför Melbourne når man fantastisk natur, vackra vingårdar och Wild Life Parks som visar flera av de älskade australiensis-ka djuren, som är så vackra. Ta chansen att mata kängurur eller att komma nära en koala! En an-nan favorit är vackra Mornington Peninsula, som erbjuder allt från vackra vandringsleder till vingår-dar och fantastiska stränder. Wil-sons Promontory ligger lite längre bort från Melbourne och erbjuder storslagen natur och vyer som ger verklig wow-känsla. Phillip Island med den vackra naturen, Wild Life Parks, underbara strän-der som t.ex. Cape Woolamai, den berömda pingvinparaden vid The Nobbies och möjlighet till surfing – runt Melbourne finns allt. Den som tycker om naturen bör heller inte missa fantastiska Great Oce-an Road. Här finns mycket att se. Längs kustvägen finns storslagen natur, det vackra vattenfallet Er-

skine Falls, koalor i Cape Otway och Twelve Apostles.

Svensk sammanhållningSom svensk i Melbourne är det lätt att känna sig hemma. Organisatio-ner som SWEA, svenska kyrkan i Melbourne och Svenska skolan ska-par viktiga plattformar för svenskar som emigrerat. Organisationerna samarbetar och försöker komplette-ra varandra när det gäller tidpunkter för aktiviteter och även i utbud. För dig som planerar att stanna i Mel-bourne ett längre tag kan det vara väl värt att ta kontakt med SWEA. SWEA är ett internationellt nätverk för svensktalande kvinnor och har över 70 avdelningar runt om i värl-den. SWEA främjar svensk kultur och tradition. Inom SWEA finns möjligheter att knyta värdefulla kontakter professionellt och möj-lighet att skapa vänner för livet. Svenska kyrkan ligger i en helt fantastisk byggnad i den anrika stadsdelen Toorak. Svenska kyrkan anordnar svens-ka traditionella firanden vid bland annat Valborg och midsommar. I december anordnas traditions-enligt julbasar och luciafirande. Svenska kyrkan är en viktig sam-

lingspunkt för många svenska och svensk-australiensiska familjer i Melbourne. Förutom stora tradi-tionella firanden erbjuder Svenska kyrkan öppen förskola och sångst-und för barn. I kyrkan finns också en liten shop som är himmelriket för svenskar som längtar efter klassiska svenska delikatesser som smågodis, kaviar och knäckebröd. Svenska Skolan är en fantastisk or-ganisation som har gott renommé i Melbourne. Svenska Skolan ska-par förutsättningar för barn att nå kunskap om Sverige, dess språk och kultur. Genom Svenska Sko-lan får eleverna också möjlighet att uppleva svenska traditioner året runt. Självklart behöver man inte åka långt ifrån Melbournes CBD för att komma till IKEA. IKEA ligger i stadsdelen Richmond och hit åker du lätt och behändigt med spår-vagn. Här kan du shoppa loss hos den svenska möbeljätten och precis som i Sverige handla svenska de-likatesser som lax, sill och lingon-sylt. Hela världen kan inte ha fel, Melbourne är definitivt “liveable” och en stad väl värd att besöka, den långa resvägen till trots. S

mELBourNE grANd prIX FormuLA 1

Mat och recept LENA NorméN-YouNgEr

Dekadentvinsåsmedlingonsylttillsöndagsmiddagen

Hemmagjorda såser har försvunnit lite från re-pertoaren i hemmet. Tidsbrist gör att man

speciellt i Sverige ofta förlitar sig på alla de smaksatta crème fraiche-blandningar som finns. Men de är ofta energirika, även om det har bli-vit vanligare med magrare alternativ (fortfarande 14-20 % fett). I Nord-amerika är det ost, ost, ost som gäl-ler. Lingonsylt är en svensk klassi-ker till köttbullarna och pannbiffen. Men visste du att den också är god som smaksättning i såser? Här är ett recept på en otroligt god och mager sås som passar med en grillad kött-bit, och även till ett glas vin. Grilla kan man göra året om, men passar kanske speciellt nu när våren och värmen har kommit. Det här mid-dagsförslaget passar till en söndags-middag med vännerna. Den smak-rika och intensiva såsen får dig att framstå som en mästerkock och är enkel att göra. Tidsåtgång för såsen är ca 40-45 minuter, men du arbetar inte aktivt under den här perioden; den står mest och puttrar.Till det här receptet serverades gril-lad benfri fläskkotlett, kokt ris och grillad sparris. Sparrisen bryts där stjälken ger med sig lättast närmst roten, vänds i olivolja och grillas ca 5-10 minuter på medelstark värme, beroende på hur mjuka du vill att de ska vara. Den kortare tiden gör dem

mer al dente.På fotona ser du benfri kotlett men kotlett med ben kan också användas. Fläskkotletterna kan med fördel läg-gas i saltlake några timmar innan man tillagar dem. Om man ska äta dem på kvällen kan man göra i ord-ning dem kvällen eller morgonen innan. Saltlaken gör att köttet tar upp vätska, som sedan försvinner det grillas. Detta gör kotletten mer mör och saftig. Saltlaken görs med 2 dl salt och 1 dl socker som löses upp i 3 l kallt vatten. Kotletterna läggs att vila i saltlaken i kylskåp under minst 3-4 timmar innan de tas upp, torkas och vilar i rumstemperatur ett tag innan de läggs på grillen. Grilla på medelstark värme. Avgör alltid hur färdig köttbiten är med en digital termometer som sticks i kotletternas tjockaste del. IKEA säljer sådana billigt. Ett rikt-märke på innertemperatur på kotlett är 63 grader Celsius (145 Fahren-heit). Föredrar du köttet lite rosa, ta av från grillen vid 57 grader (135 Fahrenheit) och lägg på ett fat för att vila. Köttet fortsätter att tillagas där och innertemperaturen kommer att stiga till de rekommenderade 63 grader (amerikanska riktlinjer med avseende på att döda bakterier). Om man vill ha genomstekt bör man vänta tills 71 grader Celsius (160 Fahrenheit). Låt alltid kotletterna vila ca 5 minuter innan du serverar dem.

Våra recept läggs också upp på Magasinet SMUL:s blogg. Du kan

dela och kommentera våra recept på hemsidan: www.magasinetsmul.com.

Sås1/3 burk lingonsylt (ca 130 g)3-4 stora morötter1 lök1 flaska billigt rödvin½ hönsbuljongtärning eller motsva-rande fond1 msk strösocker2 msk olivolja

Så här gör du:1. Skär morötter och lök i små bi-

tar.2. Lägg morötterna i en stekpanna

och fräs på låg värme. Efter 5-10 minuter, tillsätt löken och fräs på svag värme i ytterligare 25-30 minuter för att karamel-lisera grönsakerna (löken ska vara helt genomskinlig när den är färdig).

3. Tillsätt en flaska vin samt ling-onsylten. Låt blandningen koka ner till en volym av ca 2 dl (tar ca 10-15 minuter på medelstark värme).

4. Smaksätt med buljongtärning, socker och salt. Det koncentre-rade vinet ger mycket syrlighet som kan balanseras med 1 msk strösocker. Salta och peppra ef-ter behov.

Smaklig måltid! S

TIPS FöR KRäSNA BARN!Smakrika såser kan vara svåra för de minsta. Bara att smaka kan vara ett första steg. Häll av lite av såsspadet på en tallrik och be dem smaka genom att doppa lite bröd i såsen för att smaka. Detta är ett min-dre skrämmande sätt för små barn att närma sig mat som de inte gillar.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”SVENSKA SKOLAN

svenska skolan-serien

AttAttdet lärss v e n s k aöver hela

världen, det tänker mankanske inte på. Det finnssvenskundervisning på uni-versitet och på svenskakvällskurser, men kanskeframföralltpåsvenskaskolor.Desvenskaskolornaärolikaistorlek,detfinnsdemedfle-rahundraeleverochdetfinnsdemednågratiotal.SvenskaskolaniChileärenavdesmå.

Svenska skolan i Chile har 25 ele-ver inom den kompletterande un-dervisningen, vilket innebär att barnen får undervisning i svenska utöver den vanliga skolundervi-sningen i landet där de bor. Jag får en pratstund med Lisa Clefberg, ordförande i Svenska skolan i San-tiago de Chile. Vi träffas i ett stort köpcentrum (kallat ”mall”) i den chilenska huvudstaden. Även hen-nes son Oliver, 3 år, är med och fi-kar. Lisa bor i Santiago med sina tre

söner och sin chilenske man. Hon är forskare i klinisk psykologi, ar-betar som psykolog med egen kli-nik, samt undervisar på ett univer-sitet. Hon har studerat delar av sin universitetsutbildning i Santiago och hennes mamma var med om att starta Svenska skolan 1991, så hon är ingen nykomling här. Lisa bodde alltså tidigt i sitt liv utanför Sverige, men inte alltid i samma land. Sen hon träffade sin man i Chile har de bott i Sverige och i Australien tillsammans. Hon har även arbetat på UNICEF:s hu-vudkontor i New York under ett år. Två av hennes barn (de tvü äldsta) är födda i Sverige, även om de al-drig har bott där. Skolan i Santiago har i år tre grupper, med behörig lärare i varje grupp. Indelningen i grupper sker utifrån ålder: en förskolegrupp 3-6 år, yngre skolbarn 6-9 år, och skolbarn 9 år och uppåt. Skolan får bidrag från Skolverket för barn från 6 år och uppåt. Kravet för att ett barn ska kunna delta är att

En svEnsK oAs i en kontrastrik stad

En svEnsK oAs i en kontrastrik stadsvenska är ett levande språk i fa-miljen och att en av föräldrarna är svensk medborgare. Undervisningen sker i en två-språkig skolas lokaler på lördagar-na. Barnen har lektion i en timme, sedan har man gemensam fika un-der en halvtimme där även barnens föräldrar närvarar, innan man har en timmes lektion till innan det är slut för dagen. Förutom svenskun-dervisningen har man även kultu-rella tillställningar, som att man firar Lucia och midsommar. Även om Chile är ganska så europifierat på många sätt, är just dessa saker viktiga för den kulturella förståel-sen av Sverige. Till dessa tillstäl-lningar kan även familjer som inte har svenska som ett levande språk i familjen komma. Då kan barn som dittills inte haft motivation komma på att svenskan kanske inte är så dum ändå. Läromedel beställs från Sverige (t.ex. Läståget) och man använder även bl.a. Kamratposten och påhit-tade historier, spel och teater i den

äldre gruppen, samt material från internet. Barnen i samtliga grupper brukar även göra pyssel inför tradi-tionella högtider, såsom påsk och jul. Lisa berättar om hur hon har up-plevt sina tre barns språkinlärning, alla olika på sitt sätt. Till första bar-net hade de ett tag en barnvakt som förstod svenska, fastän hon var au-straliensiska (familjen bodde i Au-stralien då), vilket naturligtvis var

FAKTA OM CHILEInvånare: 16634 (2012), varav i huvudstaden Santiago de Chile ca 5,5 miljonerValuta: PesoOfficiellt språk: SpanskaAntal svenskar i Chile: 3986 svenska medborgare, men då räknas inte de svenska medborgare som även har chilenskt medbor-garskap.

bra för svenskan. Till andra barnet hade de spansktalande hemhjälp och sonen pratade då också mest spanska. Lisa konstaterar att han ibland kom med tvåspråkiga uttryck, där han i ett och samma ord sa samma sak, fast på båda språken då: ”huevoägg” el-ler ”autobil”. När han var tre år var de hemma i Sverige en månad och efter en vecka talade han svenska. När de kom hem igen blev det åter spanska. Men efter att de hade varit hemma i Sverige under en månad när han var fyra år, så blev det se-dan alltid svenska med Lisa. De två äldre barnen har nu inga problem att växla mellan de båda språken och brukar även få komplimanger för sin engelska. Det är en av förde-larna med en stimulerad flerspråki-ghet; man kan lära sig ytterligare språk lättare för att man redan kän-ner till läroprocessen. Tredje sonen är nu tre år och har bott hela sitt liv i Chile. Hos honom märker man att spanskan är starka-

re. Det är ofta så hos yngre syskon att omgivningsspråket är starkare. Som mamma till tre barn vet dock Lisa att språket inte är statiskt, utan att det går i faser och att det kan förändra sig relativt snabbt hos barn. Vi kommer in på skillnader mel-lan Chile och Sverige. Det är mer utbrett i Chile än i Sverige att bar-nomsorgen, skolorna och universi-teten är privata, vilket innebär höga kostnader för de enskilda familjer-na. Första alternativet för barnom-sorg är ”sala cunas” (vaggrum/förskola för yngre barn) för barn upp till 2 år. För de första två åren förekommer det i vissa fall ekono-miskt stöd från arbetsgivaren, om denne är ett större företag eller or-ganisation, för att betala dessa ”sala cunas” eller en person som tar hand om barnet i hemmet. Från det att barnet fyller 2 år utbetalas inte län-gre något stöd, utan familjerna får själva stå för finansieringen. När barnet är 3 år måste barnen

göra ”inträdesprov” till de bättre förskolorna/skolorna för att börja ”pre-kinder” (förskola från det år barnet fyller 4). De tittar på saker som barnets språk, motorik och sociala beteende, men också fakto-rer som om syskon redan finns på skolan. Många familjer känner sig stressade av detta och ansöker till flera institutioner, där barnet då får göra dessa prov. I Chile är status en viktig faktor och att man har gått på rätt skola kan vara väldigt viktigt för ens framtida karriär. Avgifterna för framförallt skolorna kan vara ganska höga och även universitet-sutbildningen är något som långt ifrån alla kan betala. Överhuvudta-get är det större skillnader i inkomst hos olika människor än i Sverige och man ser stora kontraster i Chi-les huvudstad, det finns riktigt rika områden och riktigt fattiga. Grupperna på förskolan (från fyra år) är åldersindelade och liknar skolan. Redan på dagis delar man in barnen i åldersgrupper och följer

en skolliknande struktur. Barnen börjar ofta med skriftspråk redan från fyra års ålder och kan läsa och skriva tidigare än barn i Sverige. Eftersom förskolorna oftast stänger vid 12.30-13-tiden, har fa-miljer som har det bättre ekonomi-skt ställt ofta en ”nana” (hemhjälp) eller ”niñera” (barnflicka) som tar hand om barnen efter förskolan. För inlärningen av föräldrarnas språk om det är ett annat än omgi-vningens betyder detta naturligtvis mindre tid med det andra språket. Men Lisa ser med sina tre barn att det går bra med svenskan i alla fall och att även inlärningen av ytter-ligare språk (engelska) fungerar. Hon har också lagt märke till hur viktig Svenska skolan kan vara för barnen med svenskan och att umgänget med de andra svenska barnen är viktigt för barnens svenska identitet. Svenska skolan i Chile utgör en liten svensk oas mitt i den kontrastrika staden som Chi-les huvudstad är. S

FAKTA OM SVENSKA SKOLOR I UTLANDET Det finns olika slags skolor som undervisar i svenska utanför Sverige. Ofta ges statsbidrag av Skolverket till undervisningen.UTLANDSSKOLOR – erbjuder undervisning i förskola, försko-leklass, grundskola och gymnasium.SVENSKA SEKTIONER VID NATIONELLA OCH INTERNATIO-NELLA SKOLOR – schemalagd undervisning i svenska, ca 6 timmar i veckan.KOMPLETTERANDE SVENSKUNDERVISNING – undervisning i svenska och om Sverige ca 2 tim/vecka. Kan startas som för-äldraförening av föräldrar.DISTANSUNDERVISNING – olika distansutbildare, där kontakt sköts via internet.EUROPASKOLOR – främst elever vars föräldrar jobbar inom EU-administrationen.Mer information finns på SUF:s (Svensk Utlandsundervisnings Förening – en intresseorganisation för svensk undervisning ut-omlands) hemsida www.suf.c.se/sufinfo.htm. De anger att det finns ca 6000 elever inom dessa former av utbildning.

KOMPLETTERANDE SVENSK UNDERVISNINGKompletterande undervisning i svenska erbjuder utbild-ning i svenska och om Sverige till utlandssvenska barn och ungdomar. Undervisningen följer inte gällande lä-roplan och kursplaner utan har en egen fastställd kurs-plan.Eleverna får sin huvudsakliga utbildning vid en inhemsk eller internationell skola. Undervisning i svenska språ-ket och om det svenska samhället kompletterar denna. Studierna sker på elevernas fritid och omfattar cirka två timmar i veckan.Den kompletterande undervisningen organiseras av för-äldraföreningar som godkänns av Skolverket. Verksam-heten ersätts med statsbidrag.För att en elev ska få delta i den kompletterande under-visningen måste minst en vårdnadshavare vara svensk medborgare och svenska ska vara ett levande språk i hemmet.Källa: http://www.skolverket.se/skolformer/utbildning-utomlands/svensk-undervisning-i-utlandet/kompletterande-svensk-undervisning

Personlighetstyper, dynamik & kaffebröd – 3 viktiga faktorer för den fungerande svenska lekgruppen

Typerna är grovt generalise-rade och fantasifulla utfall av personliga observationer med

små korn av sanning. De är skapade som verktyg för att stimulera tankar om dina egna värderingar och atti-tyder till flerspråkighet, och om hur dessa påverkar barnets kunskaper i svenska. Egentligen är de olika typerna mest ett lekfullt sätt att närma sig attityder och beteenden i förhållande till svenska. Artikeln kan ändå användas mentalt när du funderar lite på vad du vill med den lekgrupp du är med i eller försöker skapa. Personlighetstyper, dynamik & kaffebröd är ledorden som vi här pusslar med - fram, bak och upp-ochner. Som du också märker är det bara ett selektivt urval av föräldrar som bryr sig om svenskan som här diskuteras. Om en utlandssvensk mamma eller pappa inte tycker att

svenskan är viktig läser de sanno-likt inte den här artikeln. Eftersom du läser den har du indirekt besva-rat första frågan om huruvida du bryr dig om ditt barns svenska; det verkar du göra!

MAMMA HJÄRTAMamma Hjärta har som namnet an-tyder ett stort, varmt hjärta. Hon vill att alla ska trivas och tycker inte om

konflikter. Med sin varma, empatis-ka personlighet och sitt bejakande sätt vill hon inkludera sin man, sin svärmor och familjens hund i samt-liga samtal i familjen. Därför pratar hon ett annat språk än svenska 95 % av tiden. Mamma Hjärta kän-ner samtidigt en inre sorg över att barnet inte helt kan svenska. Hela tiden tänker hon att nu, eller kan-ske nästa vecka, ska hon börja vara mer konsekvent, eftersom det är, som många av Facebookgruppen SMUL:s följare säger, viktigt. Hon är oerhört stolt över sitt barn, men lider i tysthet när hen inte kan prata svenska på lekträffen. Med all san-nolikhet börjar hon prata barnets språk så fort hon har kommit ut-anför dörren. Mamma Hjärta sak-nar svensk kultur och svenska som språk och njuter av lekträffarna. Hon dyker upp med fat dignande av kärleksmums och havreflarn.

Vad ska du tänka på vid organiserandet av lekträffar för att ditt utlandssvenska barn ska få möjlighet att använda och utveckla sin svenska? Det första du gör är naturligtvis att hitta andra barn som kan och vill prata svenska. Svenskkunska-perna kommer av förälderns inställning, och med detta i åtanke presenteras här en rad olika föräldratyper med varierande inställning till flerspråkighet och svenska.

Personlighetstyper, dynamik & kaffebröd – 3 viktiga faktorer för den fungerande svenska lekgruppen LENA NorméN-YouNgEr

PAPPA svEnsKDetta är supersociala pappan som dyker upp med helsvenska barn i trendiga och könsneutrala kläder. Pappa Svensk är medföljande till en partner som är gästforskare, och som jobbar järnet för att publicera mera och sällan har tid att komma med på svenska aktiviteter. Pappa Svensk är med all sannolikhet en

understimulerad karriärist som drömde om att vara ledig med bar-net och bara njuta av livet. Efter sex månader utomlands och heltid med de tre barnen klättrar han på väg-garna, understimulerad av bristen på tävlingsmoment och mätbarhet i vardagen. Istället experimenterar han fram nya brödrecept och kak-recept baserat på sitt tekniska kun-nande och sin lysande kreativitet. Inspirerad av spanska och franska trestjärniga restauranger från af-färsresorna i sitt f.d. liv, dyker han upp på lekträffen med fluffiga bak-elser med gelatinbaserat skum som görs på plats, och ska sugas i sig av föräldrarna med små plastpipetter. Pappa Svensk njuter av lekgruppen med huvudsakligen mammor, vars uppmärksamhet och gröna avund får honom att växa två meter.

MAMMA FLERsPRÅKIGHET

Mamma Flerspråkighet är föräldern som är oumbärlig för lekgruppen som har flerspråkighet i fokus. Det-ta är en mamma som på egen hand letar upp flerspråkighetsforskning som hon läser sent på kvällarna, efter att hon har lagt undan en bok om föräldraskap. Hon har höga ide-

al och stora krav på sig själv som förälder. Hon testar sig fram mellan olika föräldrastilar med en person-lig målsättning att vara den bästa möjliga mamman för sitt barn som hon lever för. Mamma Flerspråkig-het är konsekvent i sitt användande av svenska (naturligtvis) och ger de andra föräldrarna tips och in-formation om hur man ska främja flerspråkighet – vare sig de ber om det eller inte. Mamma Flerspråkig-het är mamman som skapar en egen YouTube-kanal med barnsånger som hon delar med föräldragrup-pen för att få alla barnen att lära sig svenska barnvisor. Hennes barn är oftast lysande duktiga i svenska, kanske p.g.a. av de höga krav som Mamma Flerspråkighet omedvetet projicerar. Mamma Flerspråkig-het är så ambitiös med sina profes-sionella och ideella uppdrag att hon sällan hinner baka. Istället tar hon med sig svenska syltkakor som hon har köpt på IKEA.

PAPPA AMBITIonPappa Ambition är pappan som all-tid arbetar och sällan hinner med sitt barn trots att han älskar det över allt annat och egentligen vill ha en aktiv roll i dess fostran. På grund av tidsbrist tvingas han lämna över hu-vudansvaret för barnet till mamman som oftast kommer från det land

som de bor i. I likhet med sin part-ner har han ambitiösa akademiska mål för barnet och ser utbildning som något som man måste inves-tera i för att kunna få den bästa un-dervisningen. Pappa Ambition vill egentligen prata svenska och tycker att det är viktigt att barnet kan hans modersmål. Det är bara det att han har så lite tid med sitt barn och istället känner att han måste prio-ritera att de har trevligt när han är hemma. Han väljer då partnerns språk eftersom han vill bli förstådd och ha meningsfulla samtal med barnet. Svenskan har han delege-rat till den svenska au pairen och Svenska skolan. Hans barn läser kompletterande svenska två timmar i veckan. Barnets lärare suckar frus-trerat, eftersom barnet tydligt visar att de helst vill vara någon annan-stans, och över föräldrarna som inte är nöjda med skolan – barnet kan ju fortfarande ingen svenska fastän de har gått där en hel termin! Pappa Ambitions partner bakar färgglada och kreativa cup cakes, som snabbt försvinner när barnet får syn på dem.

MAMMA CHARMMamma Charm är som namnet antyder charmig och supersocial. Hennes barn är lika okomplice-rat bubbliga och växlar obehindrat

mellan svenska och sitt andra språk, eftersom de alla älskar att prata och kommunicera. Hennes användande av språken är inte helt konsekvent förutom de stunder hon är ensam med barnet då hon bara pratar svenska. Eftersom de alla älskar att kommunicera lär de sig de språk de behöver och växlar frisk efter be-hov och situation. Deras osynliga känselspröt får dem att bedöma var-je social situation och välja språk därefter. Mamma Charm kommer alltid för sent och glömmer ofta att ta med sig kaffebröd, men ingen bryr sig eftersom hennes energi och värme får de osynliga dynamikhju-len i gruppen att rulla som om de vore välsmorda. Hennes närvaro och återkopplande personlighet får alla föräldrarna att komma hem och känna sig både sedda och hörda. Mamma Charm är trots sin slarvig-het en populär medlem i lekgrup-pen och bidrar till allas trevnad.

PAPPA GEnUInPappa Genuin arbetar ofta och mycket med sitt egna företag el-ler sin karriär. Hans personliga stil som förälder kännetecknas av hans lugn och inre frid. Han pratar all-tid svenska med sitt barn och bar-net svarar på helt flytande svenska. Hans trygga framtoning och själv-klara förhållningssätt till barnets

språk gör att svenskan känns själv-klar för båda. Hans partner kan inte svenska, men störs inte av att han och barnet pratar svenska; även hon känner sig trygg i sin relation till fa-miljen. Pappa Genuin har inte varit pappaledig eftersom hans jobb ut-omlands inte tillåter det (kollegorna skulle ha skrattat ihjäl sig om han hade frågat) men drömmer ibland om att ha samma möjligheter som pappor i Sverige att vara mer med barnet. Till dess är dock barnet hans fokus under all ledig tid, och svenskan deras självklara sätt att kommunicera på.

Föräldratypens inverkan på lekgruppen

Även om alla dessa föräldratyper med fördel kan delta i en lekgrupp med svensktalande barn, kan man be-höva tänka på sammansättningen av gruppen om den ska fungera i syfte att få barnen att leka på svenska. Om du träffar på en Mamma Charm, Pappa Svensk, Mamma Flerspråkighet eller Pappa Genuin – sug tag och ordna en lekgrupp för barnen. Lekgruppen kommer att innebära en fantastisk möjlighet för ditt barn att leka på svenska vilket både stärker språk och uppfattning om kulturell identitet. En Mamma Flerspråkighet (i singular) är en styrka för gruppen eftersom hon fungerar som ett le-vande referenssystem. Två eller flera innebär dock en maktkamp om vem som har rätt och vem som är den bästa föräldern och bör kan-ske undvikas om man ska ha trev-ligt. Om man ändå efter ett tag in-ser att man har flera i gruppen, gör dem ansvariga för en inledande lek,

sång och rimstund; barnet kommer att lära sig massor och mammorna kommer att trivas eftersom de får glänsa lite. Mamma Hjärta passar också in i en lekgrupp av det slag som här be-skrivs. Om man har en eller två som medlemmar i en grupp kan dessa bli lyfta av vänskapen och stödet i gruppen, vilket kan motivera dem att ta sig an svenskan och göra det till ett levande språk i hemmet. Allt-för många av den här typen gör att kaffestunderna blir ett sätt att över-tyga varandra om varför det inte går att prata svenska inom familjen när man har familjemedlemmar som inte förstår. Pappa Ambition är den föräld-ratyp som kan vara bra att försöka undvika i en lekgrupp om syftet är att barnen ska leka på svenska. Han och hans barn är ofta mysiga prata och leka med, men inte med syfte att använda svenska som gemensamt språk. Hans barn har ofta svårt att lära sig en fungerande svenska ef-tersom Pappa Ambition ser svensk-an som något man delegerar. Hans barn kanske också kommer att vara så lättat över att slippa bli tvingad att leka på svenska att hen inte ens försöker. Barnet upplever kanske mest svenskan som tvång vilket är en dålig grund för motivation. Upp-fattningen att svenska är självklart som språk kommer aldrig för barnet eftersom pappan indirekt visar att svenskan inte är värd att prata efter-som han inte använder det själv. Det sorgliga är att det räcker med närvaron av ett barn som inte pratar svenska för att hela lekgruppen ska ändra språk – det barn som inte kan förstå ett språk avgör ofta språkva-let för resten av gruppen – i alla fall om barnet leker på ett inkluderande sätt. Tricket kan vara att göra en stor lekgrupp där alla barnen inte

leker tillsammans på en gång. Små konstellationer av barn gör det enk-lare att växla mellan språken bero-ende på vem man pratar med. Men även i en stor lekgrupp får man vara försiktig att ta in för många famil-jer som inte pratar svenska. Blir det för många försvinner svenskan helt som språk under leken mellan bar-nen. S

PAPPA GEnUInPAPPA AMBITIonMAMMA CHARMPAPPA svEnsK

MAMMA FLERsPRÅKIGHETMAMMA HJÄRTA

vem är du?

Gör testet på nästa sida!

Håll ögonen öppna för de praktiska råd från Swe-dish Women’s Educational Association:s (SWEA) pro-jektgrupp ”Barn Utomlands och Svenska språket” (BUS) om hur man organiserar en lekgrupp för svensktalande barn. Dessa kommer att pu-bliceras av SWEA senare i vår och läggas upp på SMUL:s kanaler via sociala medier.

1) Tycker du att det är viktigt att ditt barn kan prata svenska?

A. Ja, svenskan är en viktig del av mig som jag absolut vill föra vidare. Forskning visar att fler-språkighet fungerar väl om man bara är konse-kvent.

B. Jag har aldrig tänkt på det. Jag pratar det språk som känns naturligt och mitt barn gör likadant som jag.

C. Ja, men jag tycker det är viktigare att alla för-står varandra i familjen.

D. Jo, det är viktigt, men det fungerar bara med rätt undervisning.

E. Svenskan är det självklara språket mellan mig och mitt barn, och är en del av mig. Har aldrig ens funderat på att prata ett annat språk med mitt barn.

F. Ja, det är klart eftersom både jag och min part-ner är svenskar och ska flytta hem till Sverige en dag.

2) om ditt barn går i Svenska skolan, eller om du skulle vilja att hen kunde gå där, hur tror du att det skulle kunna påverka ditt barns svenska?

A. På ett hyggligt sätt. Men vårt helsvenska barn tillför nog mer än vad det lär sig.

B. Jag tycker inte att skolanverkar speciellt gi-vande. Mina barn har fått undervisning ganska länge nu och pratar fortfarande ingen svenska.

C. Jo, skolan är mysig. Mitt barn älskar traditioner-

na och att prata svenska med de andra barnen.D. Underbart! Speciellt för mig som älskar att pra-

ta med de andra föräldrarna. Mitt barn älskar skolan och har massor av kompisar där.

E. Toppen! Kompletterande svenska är utmärkt för den abstrakta förståelsen vilket är svårt för barnet att lära sig om man bara pratar svenska hemma.

F. Mitt barn pratar så lite svenska att hen inte trivs i Svenska skolan.

3) Finns det något i ditt liv som hindrar ditt barns svenska språkutveckling?

A. Nej. även om jag jobbar mycket spenderar jag all min lediga tid på svenska med mitt barn.

B. Största hindret för mig är att många i min familj inte kan svenska. Jag pratar helst inte svenska när de är med för jag vill inte att de ska känna sig utanför.

C. Inte direkt. Mitt barn har stöd av min kunskap och att jag gör allt för att hen ska få använda sin svenska maximalt.

D. Min begränsade tid. Jag jobbar så mycket och har begränsat med ork att prata svenska med mitt barn när jag är hemma.

E. Nej, båda jag om min partner är svenskar och vi ska inte bo tillräckligt länge utomlands för att vårt barn ska tappa svenskan.

F. Nej. Det funkar fint tycker jag. Barnet pratar svenska när det passar.

Gör Magasinet SMUL:s föräldratest! Svara på följande frågor och se vilken föräld-ratyp du är med avseende på ditt barns svenska. Föräldratyperna är könsneutrala och har här slutat tänka på kaffebröd. Begreppet barn används här i singular men kan även omfatta en syskonskara av två, tre, fyra eller flera barn. Om en fråga inte helt stämmer in på dig, försök svara som du tror att du hade gjort om du var i den situationen.

vILKEn TYP Av FÖRÄLDER ÄR DU I DEn svEnsKA LEKGRUPPEn?

?FöräLdrATEST

4) vad skulle ditt barn behöva för att kunna lära sig mer svenska?

A. Att min partner lärde sig svenska. Hen tycker inte om när jag pratar svenska eftersom hen känner sig utanför.

B. Mer läsning på svenska. Just nu arbetar vi hemma med spågumman, detektiven och de andra karaktärerna från metodiken i ”En läsan-de klass”.

C. Jag tycker mitt barn kan tillräckligt för att kom-municera. Men fler hemresor och svenska lekt-räffar hade gjort oss glada.

D. Ingenting jag har funderat på. Just nu satsar vi på det andra språket. Svenskan kan de hinna ikapp med när vi flyttar tillbaka till Sverige igen.

E. Det fungerar bra som vi gör nu och jag ser inga behov av att ändra något.

F. En svensk au pair som pratar svenska med bar-net eftersom jag inte hinner.

5) hur tycker du att svenska lekträffar påver-kar barnets svenska?

A. Det är mysigt att umgås med de andra föräld-rarna även om mitt barn inte lär sig något av de andra. Som helsvensk kan hen mest.

B. Sådär. Socialt är det trevligt. Men barnet lär sig ingenting eftersom det inte är tillräckligt med strukturerade aktiviteter. Hen pratar inte svenska på lekträffarna och behöver kvalifice-rad hjälp med detta.

C. Mysigt för både mig och mitt barn. Men mest

för det sociala. För att vara barn som aldrig bott i Sverige kan de mycket och lär sig nog inte så mycket mer.

D. Hinner inte alltid med dessa. Prioriterar egentid med mitt/mina barn - på svenska!

E. Jättemysigt, men barnet vill inte komma med eftersom hen inte pratar svenska. Men det är bra eftersom hen i alla fall får höra svenska.

F. Otroligt bra! Jag ordnar alltid rytmikstunden i början, eftersom rim och ramsor är ett utmärkt sätt att öva svenskan.

6) hur värderar du svenska i förhållande till de(t) andra språk som ditt barn pratar?

A. Svenskan är lika viktig för mitt barn som de(t) andra språket/språken. Dessutom förbättrar flerspråkighet det kognitiva tänkandet hos barn.

B. Svenskan är viktig eftersom det är det språk jag alltid pratar på med mitt barn, men jag kräver inte att mitt barn ska kunna det lika bra som skolspråket.

C. Eftersom vår familj bara är utomlands tillfälligt, oroar vi oss inte så mycket för svenskan.

D. Svenskan kommer i andra hand. Det viktigaste är att kunna prata med folk i det land man bor i, speciellt ens egen familj.

E. Svenska är viktigt, men det är mindre viktigt än det språk som barnet använder i skolan. Det akademiska arbetet på plats är A och O för mina barn.

F. Jätteviktigt! Vi har det så mysigt när vi pratar på svenska, mitt/mina barn och jag!

Mamma Flerspråkighet

Pappa Genuin

Mamma Hjärta

Pappa Svensk

Pappa Ambition

Mamma Charm

Förälder Hjärta: Du ser språk som ett verk-tyg, och inte som en viktig del av dig själv. Men innerst inne vill du att ditt barn ska kunna svenska. Problemet är att du inte pratar tillräckligt med svenska för att hen ska lära sig. För att sätta kurs behöver du rannsaka dig själv. Hur viktigt är det för dig med svenskan? Om sva-ret är att det är viktigt, måste du använda svenskan på ett konsekvent sätt. Du måste också förklara för dem i familjen som inte kan svenska varför du vill prata mer av ditt språk med barnet, även om detta betyder att de blir utestängda från vissa samtal. Ni kan fortfarande enas om att prata svenska vid middagsbordet eller vid andra gemensamma familjestunder. Du kan också behöva åka till Sverige en längre period för att komma igång med barnets svenska. Sist men inte minst: gör barnet delak-tigt i beslutet. Om du aldrig tidigare har pratat svenska på ett konsekvent sätt kommer det behöva förstå varför detta är viktigt för dig för att kunna bli motiverad. Om barnet inte kan eller vill förstå kan det tyvärr vara nöd-vändigt att acceptera att det kanske är för stort projekt att ta sig an nu. Kanske du hellre bör ge upp svenskan tillfälligt och påminna dig själv om att barnet kan lära sig svenska senare i livet - om det skulle vilja.

Förälder svensk: Du bor bara utomlands tillfäl-ligt och tycker inte att svenskan är något att oroa sig för. Däremot kommer du att upptäcka att svenskan kan försvinna snabbt, och att ditt barn blandar in allt fler

ord från landets första språk. Det bästa för ditt barn är att delta i något slags undervisning i svenska, speciellt om ni är utomlands längre än ett år. Om ni bara pratar svenska i hemmet kommer hen inte heller att lära sig/fortsätta utveckla sitt abstrakta tänkande på svenska, vilket är det som tränas på skolspråket. Svenska skolan lokalt eller via internet (Svenska Distans eller Sofiasko-lan) är viktiga verktyg för ditt barn för att inte halka efter och att klara skolan när ni alla återvänder hem en dag.

Förälder Flerspråkighet: Du har hittat ett väl fungerade sätt att föra vidare din svenska på tack vare din digra kunskap om flerspråkighet. Ditt barn har en relativt avancerad svenska för att vara utlandssvensk. Akta dig dock för att predika för andra. Din entusiasm kommer från ditt drivna inre med turbomotor, men delas inte av alla. Fortsätt vara ett stöd för dina vänner – om/när de ber om råd och information. Om du har ett be-hov av att vara flerspråkighetsguru/missionär, kontakta SWEA BUS eller SMUL. Vi behöver fler kunniga och drivna medarbetare! Var också medveten om att en del föräldrar vill ha lekträffar med ditt barn med förväntan att det ska lära det andra barnet svenska. För att undvi-ka irritation kan detta kanske vara ett lämpligt tillfälle att nämna för den andra föräldern att ditt barn inte kan göra det, om inte föräldern samtidigt pratar svenska med sitt barn. även som flerspråkighetsförälder har man rätt att sätta realistiska förväntningar.

Svar till testet: Räkna ihop poängen för att se vilken personlighet du har mest i dig av.

Förälder Flerspråkighet - F Förälder Charm - CFörälder Hjärta - H Förälder Ambition - AFörälder Genuin - G Förälder Svensk - S

vilken typ är du och vad betyder det för ditt barns svenska?

FöräLdrATEST

Fråga 1:A. FB. CC. HD. AE. GF. S

Fråga 2:A. SB. AC. GD. CE. FF. H

Fråga 3:A. GB. HC. FD. AE. SF. C

Fråga 4: A. HB. FC. CD. SE. GF. A

Fråga 5:A. SB. AC. CD. GE. HF. F

Fråga 6: A. FB. GC. SD. HE. AF. C

Förälder Ambition: Du är en driven person som vill ditt barns bästa. Tyvärr kan inte ditt barn svens-ka, och du lägger en del energi på att förstå vilka ex-terna hjälpmedel som finns för att få igång språket. Det viktigaste hjälpmedlet är din egen förmåga och villighet att prata svenska, vilket du har en tendens att glömma. Modersmål kommer inte automatiskt eller baserat på 2 timmars undervisning i veckan i Svenska skolan. Du har två vägar att gå. Den första är att sluta delegera och väl-ja svenska som gemensamt språk med dina barn under alla stunder. Om ditt arbete förhindrar dig från att åka till Sverige en längre period blir repetition en viktig del av dina samtal med barnet. Repetera ALLT som ditt barn säger på sitt dominerande språk. Prata med ditt barn och förklara varför detta med svenskan är viktigt för dig och för hen, och använd positiv återkoppling som sätt att motivera. Den andra vägen är att justera dina för-hoppningar och lägga dina förhoppningar om en aktiv och fungerande svenska på hyllan. Du kan fortfarande få barnet att delta i undervisning, men kanske en ny-börjarkurs eller gemensamma stunder hemma med bar-net och läroböcker i svenska som andraspråk är en mer realistisk väg att gå?

Förälder Charm: Fortsätt att vara dig själv och att förhålla dig till dina och barnets olika språk på det sätt du gör. Ditt barn gör som du gör. Du och ditt barn lär er språk p.g.a. era sociala behov och färdigheter. Om

du mot förmodan skulle få ett barn som inte har dina sociala färdigheter eller intresse, kanske du måste an-passa ditt sätt att vara på, men eftersom du alltid pratar svenska med ditt barn när ni är ensamma borde detta vara en tillräcklig strategi. Var dock observant på char-miga småsyskon som kan tippa vågen i riktning mot det andra språket. även om struktur kanske är en utmaning för dig så kan behovet öka för att bevara flerspråkighe-ten ikapp med att du får fler barn.

Förälder Genuin: Ditt självklara sätt mot ditt barn får barnet att acceptera svenskan som språk rakt av. Du är trygg i dig själv och i ditt förhållningssätt till svenskan. Oförstående personers negativa attityd runt dig rör dig inte i ryggraden; du tycker att deras osäker-het är deras problem, även om du fortsätter att behand-la samma individer på ett respektfullt och behagligt sätt. Svenskan är en viktig del av dig som du delar med dig av till ditt barn på att genuint sätt. Genom att du har maxi-merat tiden på svenska med ditt barn från bebistiden har ditt barn en solid grund att stå på som du kan fort-sätta att bygga på. Fortsätt på samma sätt som tidigare att spendera all din lediga tid med ditt barn på svenska. Sprid gärna din språkliga zen i föräldragruppen för att inspirera fler föräldrar – speciellt de som tycker att detta med svenskan inte är lika självklart som du.

är du en Förälder Hjärta eller Ambition? Läs då gärna bloggen ”Föräldern väljer flerspråkighe-ten” av Linda Ström i Seattle. Lindas tes är att man som förälder gör valet att barnet ska vara flerspråkigt och att detta måste backas upp med förälderns beteende och egna förhållande till svenska.

Det kan vara oerhört befriande både för dig som förälder och dina barn om du justerar dina för-väntningar på hur mycket svenska barnet ska lära sig. Om du inte har energi eller tid att prata svenska med ditt barn, kommer barnet inte att lära sig. Svenskan kan inte heller delegeras till Svenska skolan. Den börjar och slutar hemma. Barn gör inte som du säger, de gör som du gör.

Svenska kan man lära sig hela livet. Om det absolut inte fungerar nu på grund av din hem-situation eller yrke så kommer det alltid nya chanser.Läs mer här:www.svenskautomlands.org/2013/06/19/foraldern-valjer-flersprakigheten/

Flerspråkighet är så mycket mer än ord. Med ett språk kan man lära sig ett helt lands kultur och traditioner. En del av identiteten kan påverkas ju mer kultur och tradition man förstår. Därför föreslår SMUL att man inte bara ska koncentrera sig på det svenska språket utan också bygga på kulturförrådet. Här kommer några förslag till hur man kan göra det under årets första sex månader.

Kulturförråd

SporTEvENEmANgDe som gillar sport kan ju ha koll på vilka OS, VM, EM

och andra viktiga tävlingar som är på g och få med sig anhöriga att heja fram de svenska atleterna. Det stärker också den svenska identiteten i utlandssvensken.

våFFELdAgENJungfru Marie Bebådelse dag, eller Vårfrudagen blev i folkmun omformat till Våffeldagen, vilket gett upp-hov till att man äter Våfflor den 25 mars i Sverige. En lätt tradition som man kan införa i familjen. Antingen genom att bjuda på delikatesserna till sina nya lands-män eller göra tillsammans i familjen. Våfflor är lätta att vispa ihop, det enda tricket är att man behöver ett våffeljärn, vispad grädde och goda syltar. Det där med våffeljärn, skulle kunna vara en bra investering för kul-turen i familjen nästa gång man besöker Sverige!

mELodIFESTIvALENFör att hänga med på radion, aftonbladet och skvaller-pressen eller FB-uppdateringar, så kan det vara bra att kolla in Melodifestivalen. Oavsett man gillar den eller ej. Den börjar ju vanligtvis i februari, men man behö-ver inte kolla på alla program, youtuba lite på måfå, och ladda upp för Eurovision Finalen i Köpenhamn den 10:e maj. Så när folk pratar om Sean Banan, Doc-tor Alban och Alcazar, vet du vad som gäller.

vALBorg eller SISTE AprIL(i LUnD)Valborgsmässoafton är en högtid som kanske är lite svår att fira om man inte bor i något av länderna som också firar Valborg. Det ska ju tändas eld och det är lite svårt att göra var som helst. Festen är en symbol för våren och ljuset, så man kan ju fira på lämp-ligt sätt beroende på var man bor. Champagnefru-kost är ju aldrig fel. Lyss-na på lite härlig körmusik från Lunds studentsångare t.ex. och drömma sig till-baka till sina (vilda?) fester under studietiden och min-nas hur vackert magnolian blommade. Studentsångar-na hälsar våren välkommen i direktsändning i TV4.

SvENSkA FLAggANS dAgNationaldagen är ju sedan 2005

en helgdag i Sverige. Det skulle

kunna vara ett tillfälle att ställa till

med lite fest. Har du en folkdräkt?

Ta på den. Sjung nationalsången

åtminstone en gång, för att öva.

Sitter den fortfarande? Annars

bjud in till en grillfest, picknick

eller varför inte prova på att göra

en smörgåstårta?

påSkVarför inte fixa en en-kel påsk-

fest? Det behöver inte vara ”rätt dag”, men för att ha anledning till att fira behövs inte mycket. Man kan klämma in den en helt annan helg, om det är fullt med andra aktiviteter i ert andra land. Klä ut er till påskkärringar/påskgubbar, måla ägg, göm påskägg till barnen, sätt lite fjädrar i några grenar och lek äggpick-leken och du har en höjdarfest att bjuda andra svenskar på i närområdet, din nya släkt eller varför inte dina kollegor. Att bjuda på de svenska traditionerna är alltid uppskattat!

Konferens för

svenska språklärare

i san Francisco 2014

Vi började vår konfe-renshelg med en un-derbar välkomstmot-

tagning och middag hemma hos Barbro Osher på fredagskvällen så vi alla hann lära känna varandra lite bättre. På lördagsmorgonen möttes vi upp igen för själva konferensen på Hotel Hilton. Bo Ralph, ordförande i Riksför-eningen Sverigekontakt och profes-sor vid Göteborgs universitet, bör-jade dagen med en introduktion och presentation av deltagarna i konfe-rensen och fortsatte sedan att berätta om Riksföreningen Sverigekontakt och deras roll i Sverige och världen. Bo gav sedan i sin föreläs-ning en historisk inblick i det svens-ka språket och även det svenska språkets framtidsutsikter. Enligt Bo

Ralph har svenskan en gammal his-toria som går tillbaka nästan 2000 år. Så långt tillbaka som i runskrif-ten förekommer skrift då vårt land Sverige nämns. Aspastenen, en run-sten i Nyköpings kommun, är känd för att omnämna det första skriftliga belägget på namnet Svitjod, sede-mera Sverige. 1541 utgavs Gustav Vasas bibel. Denna första översätt-ning av hela bibeln till svenska markerade förvandlingen från forn-svenskan till nysvenskan. Gustav Vasas bibel är den första text som skrivits på nysvenska och introdu-cerade moderniteter som ä och ö. Under modern tid har demokra-tiseringen varit den starkaste driv-kraften bakom språkutvecklingen. Jämlikhet i samhället är beroende på allas förmåga att delta i samhälls-

debatten. Ett demokratiskt samhälle måste satsa på skolgång och utbild-ning så att alla kan ta del av ordet och kunna använda det. De senaste decennierna har informationsexplo-sionen påverkat språkutvecklingen. Formerna för kommunikation för-ändras och blir fler vilket innebär att språket används i fler syften än tidgare. Vad kommer att hända med svenska språket i framtiden? Inget språk är oföränderligt, språken ut-vecklas konstant. Två tendenser kan uppfattas som hot mot svenskan: trenden att an-vända engelska istället för svenska i vissa sammanhang, och en del människors negativa inställning till svenska språket. Hur som helst, enligt Bo Ralph är svenskan ett of-ficiellt språk i en väl etablerad stat

Konferensen anordnades av Riksföreningen Sverigekontakt i samarbete med Skan-dinaviska skolan och svenska konsulatet i San Francisco och hölls på Hotel Hilton den första helgen i mars. 24 språklärare deltog i konferensen, varav flera hade flu-git till San Francisco från bland annat Colorado, Portland och San Diego, inklusive de fyra föreläsarna som hade kommit från Göteborg. De flesta deltagarna kom från de tre Svenska/Skandinaviska skolorna i Bay Area-området i Los Gatos, Walnut Creek, San Francisco och även från Department of Scandinavian på University of California i Berkeley.

och kommer att finnas kvar så länge vi håller oss positiva till svenskan och språket fortfarande används i inhemska samanhang. Ulla Berglindh, lektor vid Göte-borgs universitet, berättade sedan om språkutvecklande arbetsme-toder och vikten av att barn läser skönlitteratur. Hon talade om att undervisning ska fokusera på att lära ut på fyra olika plan: 1) ge och förmedla information, 2) kontakt på ett personligt, socialt och offentligt plan, 3) känslor, och 4) viljeyttring. Elever ska kunna läsa, samtala, dis-kutera och lyssna men även kunna tolka och analysera både ny och gammal text i böcker. En metod

som Ulla pratade om kallades för Listiga Räven och Listiga Räven springer igen. Det var en metod som utvecklades och användes på Kvarnbyskolan i Rinkeby, en skola med många invandrade elever, där de flesta elever hade det väldigt svårt i skolan. Barnens utveckling i en klass följdes från förskolan till tredje klass. Enligt Utbildningssty-relsen går Listiga Räven ut på att• All undervisning sker utifrån

skönlitterära texter och fak-tatexter.

• Klassläraren arbetar under en längre tid med en saga som tema.

• Läraren läser sagor och elev-

erna återberättar sagan för var-andra eller för läraren.

• Eleverna gör egna sagoböcker. De börjar med att preskriva (lekskriva) för att så småning-om övergå till att skriva på rik-tigt.

• Eleverna berättar eller återbe-rättar sagor genom att dramati-sera dem.

Efter att ha följt Listiga Räven-meto-den i tre år, hade barnens betyg i års-kurs 3 avsevärt förbättrats i alla skol-ämnen, inklusive matte. De hade läst över 100 böcker var och blivit myck-et duktiga på att läsa och skriva både på svenska och på sitt modersmål. Att kunna läsa, tolka och analysera texter

moNIkA STAhLEr och moNIkA guSTAFSoNmoNIkA STAhLEr är språklärare i svenska och Cultural Pro-grams Coordinator på The Scandinavian School in San Fran-cisco och även språklärare i svenska på Svenska Skolan i Sili-con Valley.moNIkA guSTAFSoN är språklärare i svenska och medlem i styrelsen på Svenska Skolan i Silicon Valley.

är kunskap som behövs även i andra ämnen såsom matte och vetenskap, och därför oerhört viktig att ta till sig på ett tidigt stadium. Ulla hade flera förslag på olika arbetsmetoder för att utveckla språ-ket på ett roligt sätt för barnen. Man kan blanda olika sagor och be bar-nen skriva en ny saga, t.ex. Snövit och Törnrosa, eller Den åttonde dvärgen. Man kan ge eleverna en textbörjan och be dem skriva resten av berättelsen; de kan få översätta poesi från svenska till engelska och tillbaks igen; skriva dagbok; läsa högt eller i par; recensera kända böcker som t.ex. Pippi Långstrump; skriva reflekterande uppsatser under en längre tid; beskriva bilder eller vykort; skriva en saga ur ett annat perspektiv, t.ex. hur en gaffel upp-lever en middagsbjudning. En rolig metod är när läraren skapar en miljö åt barnen, t.ex. en familj på stenål-dern, och sedan får eleverna arbeta i grupp för att komma på en berättelse i den miljön och sedan skriva var-

sin individuell saga. Man kan också samla ord och ideer genom att tänka på en plats, skriva ner så många ord man kommer på om den här platsen på 5 minuter och sedan får eleverna till uppgift att skriva en turistbrochyr eller ett vykort. Det är viktigt att ut-veckla skrivprocessen så att elever-na lär sig att 1) samla ideer, 2) göra utkast, 3) få responser och ideer från andra, och 4) skriva klart texten. Anna Hannesdottir, docent vid Göteborgs universitet, talade om Norden i klassrummet och på inter-net. Det är viktigt att den språkliga gemenskapen förstärks i de nord-iska länderna och detta kan man åstadkomma genom att förbättra grannspråksundervisningen i de nordiska skolorna. Anna poängtera-de att ”Den nordiska gemenskapen bygger på den språkliga gemenska-pen som är en grundläggande förut-sättning för det folkliga, kulturella, ekonomiska, och politiska samar-betet i Norden.” I de nordiska ländernas styrdoku-ment för skolan finns grannspråks-undervisning i danska, norska, och svenska med, men tyvärr följs oftast inte detta undervisningsmoment i skolorna med resultatet att många nordiska människor inte kan samta-la med varandra på sina modersmål, utan måste byta till ett gemensamt språk som de alla talar, till exempel engelska. I en undersökning gjord 2005, fann man att 95 % av de till-frågade hade fått väldigt lite eller ingen grannspråksundervisning i skolan. En positiv utveckling som vi vill behålla är att på Färöarna, Grön-land och Island lär människorna sig danska i skolan och i Finland lär de sig svenska. Däremot finns det inte så mycket grannspråksundervisning i de övriga nordiska länderna. Målet är att folk i Norden ska kunna kom-municera med varandra på ett skan-dinaviskt språk och även ha baskun-skaper om de olika språken.

Det finns läromedel och utbild-ningsmaterial om grannspråksun-dervisning i Norden på flera olika webbsidor: www.mediekompass.se www.andrasprak.su.se www.folkuniversitet.se www.multidansk.dkwww.fnfnorden.orgwww.nordisksprogkoordination.orgwww.skolverket.se/grannsprak , www.dr.dk/Undervisning/Norden/Sprog/Leg_med_sprog www.nordeniskolan.org www.lexin.nada.kth.se www.språkrådet.se

Arne Johnsson avslutade konferen-sen med att upplysa deltagarna om nyheter och trender i svensk barn- och ungdomslitteratur. Som prisbe-lönt poet har Arne Johnsson givit ut ett flertal diktsamlingar. Han arbetar även som bibliotekarie och littera-turkritiker. Konferensens deltagare tilldelades en lista med populär lit-teratur ur Barnbokskatalogen. För ungdomar tipsade Arne Johnsson om böcker som till exempel Hem-ligheter och pinsamheter skriven av Eva Susso, Amandas bok skriven av Katerina Janouch, och Barnkolo-nin av Kerstin Lundberg Hahn. För de yngre läsarna rekommenderades Falskt spel skriven av Anna Jansson och Mimmi Tollerup, och Spöken och spioner av Katarina Mazzetti. Unga läsare kan även intresseras av Cirkeln, en rysare skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elf-gren, och Hjärtat fortsätter att slå, en kärleksroman skriven av 13-åriga Maj Lundgren. Som en avslutning på konferens-helgen åt vi middag på närliggande restaurangen Palio D’Asti på lör-dagskvällen. Konferensen var välor-ganiserad och väldigt informativ och vi hoppas på ett givande samarbete mellan de olika svenska skolorna och organisationerna i framtiden. S

1908 grundades Riksföreningen Sveri-gekontakt av Vilhelm Lundström som var professor vid Göteborgs högskola. Föreningen grundades för att bevara det svenska språket och svensk kultur i utlandet under en tid då utvandring var omfattande. Syftet var då att få utflyt-tade svenskar att flytta hem igen. I nu-tid är de stadgeenliga uppgifterna att hjälpa utflyttade svenskar att bevara svenskheten, bevara svenska minnes-märken i utlandet, och medlemsservi-ce. Med huvudkontor på Dicksongatan i Göteborg och lokala föreningar runt om i Sverige som arbetar med indivi-duella svenska skolor i utlandet, foku-seras verksamheten på att främja det svenska språket i världen. Riksfören-ingen Sverigekontakt erbjuder stipen-dieprogram för sommarkurser i Sverige och terminsstöd för studier på svensk högskola. Svenska skolor och organi-sationer utomlands har även möjlig-het att ansöka om enskilda bidrag till föredrag eller kulturella evenemang. Mer information om Riksföreningen Sverigekontakt finns på deras websida www.sverigekontakt.se.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”SVERIGE-DELEN

supervalåret

2014mIkAEL SuNdSTröm

så har vi då äntrat ”supervalåret”, ett högtidsår för oss

i statsvetarskrået – så mycket de-batter, utspel och dålig statistikan-vändning att roa sig med om man är en politisk nörd. Jag har ombetts skriva lite om den svenska politiska situationen så här strax innan det tunga kampanjandet tar sin början. Min gissning är att utlandsboende svenskar trots det mäktiga Internet efter en tid driver bort en SMULa från det gamla hemlandets dagspo-litik, och att det är en anledning så god som någon varför en liten över-sikt kan vara nyttig.

Ett antal olika processer har för-ändrat den svenska partipolitiken de senaste åren. Snilledraget alli-ansen har förvandlat borgerligheten från en sammansättning fristående och historiskt sett ganska grälsjuka partier till en moderatledd koalition som normalväljaren numera ser som ett av två fullständigt natur-

liga regeringsalternativ. Alliansen hade i sin tur inte varit möjlig om det inte vore för Moderaternas för-nyelse under Fredrik Reinfeldt. De moderata partistrategerna med Per Schlingmann i spetsen insåg till sist att för att verkligen kunna bli ett statsbärande parti i väljarnas ögon var man tvungna att nå de många mittenväljare som i årtionden slutit sig till Socialdemokraterna.

Taktiken med ett förnyat Modera-terna och en samlad allians över-rumplade socialdemokratin inför 2006 års val, och satte djupa spår även i nästa valrörelse. Mona Sah-lin tolkade uppenbarligen situatio-nen som att hon måste kontra med en egen ”motallians” inför 2010, men så enkelt var det ju liksom inte. Vänsterpartiet blev Svartepet-ter och alliansen lyckades övertyga många väljare att en röst på (s) i själva verket var en röst på (v), som förstås skulle bete sig som en ung-tjur på besök i porslinsaffären så

snart de fick makten. Ett utmärkt debattvapen hade skapats.

Löfvén (s), Sjöstedt (v), Romson (mp) och Fridolin (mp) har emel-lertid lärt sig 2010 års tunga läxa, och kommer säkerligen inte att pre-sentera någon formell allians innan valet. Det tycker förstås alliansen är tråkigt och i synnerhet Rein-feldt har det senaste halvåret allt mer högljutt krävt besked om hur en röd-grön regering egentligen är tänkt att se ut. För tänk… tänk om man kunde tvinga fram en repris från förra valet...?

Alliansen gjorde alltså ett borger-ligt regeringsalternativ möjligt, men samarbetet har inte varit lika bra för alla de borgerliga partierna. Moderaterna har snaskat i sig så många av allianskompisarnas röster att både Centern och Kristdemokra-terna med vitnande fingrar klamrar sig fast vid fyraprocentspärren, och Folkpartiet känns närmast som

en jätte bland dvärgar när de i nå-gon sällsynt opinionsmätning når 7 procents väljarstöd. En allians-vinst 2014 är därför sannolikt en Pyrrhusseger* för åtminstone ett av småpartierna. Min gissning är att Kristdemokraterna ligger värst till. Redan 2010 fick partiet förlita sig på den hjälp som mina statsve-tarkollegor i Göteborg kallar Kyrk-broder fyra procent för att ta sig över spärren. Nåja, även Centern fick god hjälp av stödröster (“Trak-tor fyra procent”). I Centerpartiets egen eftervalsanalys, som leddes av nuvarande partiledare Lööf, kon-staterade man att en tredjedel av rösterna i valet (ca 2,2 %) faktiskt var stödröster. Men Centern har trots allt en fördel. Det är Europas rikaste parti, vilket vi kommer att märka i valrörelsen. Centerpartiet har redan aviserat att man kommer att satsa lika mycket kampanjpeng-ar som Socialdemokraterna och Moderaterna, och många gånger mer än något annat småparti. Dess-

utom har Centern bättre bredd ute i landet, bättre organisation och kan mobilisera fler valarbetare.

Så… då trillar alltså Kristdemokra-terna ur riksdagen? Nja. Mycket beror på de sista opinionsmätning-arna innan valet, eftersom möjliga stödröstare fattar sina beslut med den informationen som bas. Mar-drömmen för KD är att se ut att ligga på ca 5 % dagarna innan valet medan Centerpartiet ligger på, säg, 3 %. Då kan det bli en vindändring bland taktikröstarna så att de väljer att lägga sin röst på Centern, och då trillar KD faktiskt ur på valnatten, eftersom de ”riktiga” KD-rösterna helt enkelt inte räcker till för att hålla kvar partiet i riksdagen.

Alliansen går just nu uruselt i opi-nionsmätningarna. Historiskt sett finns det inte ens på kartan att de ska kunna knapra ifatt det röd-grö-na försprånget fram till september. Hoppfulla alliansföreträdare brukar

peka på 2010 års situation när al-liansen hämtade hem ett då rekord-stort underläge på i runda slängar sex månader. Men 2010 fanns alltså Mona Sahlins motallians och där-med alla underbara Svartepetter-möjligheter som Vänsterpartiet erbjöd. 2010 var väljarna mindre trötta på Reinfeldt och hans reger-ing (väljare är rastlösa och efter ett tag vill många ha förändring för förändringens egen skull, oavsett hur bra regeringen har skött sig – det är därför det är så svårt att vinna ett tredje val i rad). Och, inte minst, 2010 var inte Sverigedemokraterna ett parti i 10-procentsklassen.

Sverigedemokraternas inträde på allvar i rikspolitiken gör att situa-tionerna 2010 och 2014 är så olika att det nästan är meningslöst att jämföra opinionsläget nu och då. Många av de väljare som 2010 kun-de få den politiska skutan att kantra åt ena eller andra hållet genom att byta block sopas nu upp av SD is-

LITEN ordLISTA*En pyrrhusseger är en dyrköpt seger, en seger med stora egna förluster. Innebörden i uttrycket kan även vara att resultatet av ”segern” visar sig leda till en förlust längre fram. Uttrycket härrör från myten om Pyrrhus, som efter ett framgångsrikt slag mot romarna år 280 f.Kr. ska ha yttrat: ”En sådan seger till, och jag är förlorad.”

Stödröster är röster från väljare som helst röstat på ett specifikt parti, men som av strategiska skäl – t.ex. för att försöka hjälpa ett litet parti så att det inte tril-lar ur riksdagen – röstar på sitt andrahandsval.

Främlingsfientlighet, eller xeno-fobi, är en stark eller irrationell motvilja eller rädsla för männis-kor från andra länder.

tället. Det minskar påtagligt allian-sens möjligheter att kunna dra nytta av en sen väljarflykt från Socialde-mokraterna och knipa segern.

För många som inte följer svensk partipolitik på nära håll kan Sve-rigedemokraternas opinionsfram-gångar de senaste åren tyckas när-mast osannolika. Hur kan detta parti som ständigt låg och harvade på en knapp procent i mätningarna – om ens det – plötsligt intressera 10 gånger fler väljare? Hemlighe-ten ligger naturligtvis i sakfrågan. Mina statsvetarkollegor i Göteborg har sedan 80-talet frågat väljare om vilka politiska problem de tycker är viktigast. Trotjänare på den listan är ekonomi, skola, skatter… och invandring. Härförleden försökte några glada eldsjälar att starta ett kulturparti för att sätta dessa frågor på dagordningen. Jag log sorgset på

min kammare när jag läste det – att det var ett dödfött förslag var lätt att räkna ut om man visste var kultur-frågor återfanns på den där listan. Men invandring låg alltså högt upp, och var redo att politiseras långt innan SD fångade bollen. Det är signifikant att mätningar ämnade att visa vilket parti som ”äger” (= förknippas med) vilken eller vilka frågor kopplade samman Folkpar-tiet med invandringspolitik innan Sverigedemokraterna dök upp, trots FP:s relativt sett få och försiktiga förslag i frågan. Det “enda” Jimmie Åkesson och hans grupp behövde göra var att göra Sverigedemokra-terna tillräckligt rumsrena för att invandringskritiska väljare skulle kunna rösta på dem utan att behö-va förknippas med nazistiska ideal och riter. Åkessons egen resonabla framtoning utåt och hårda nypor inåt har hjälpt Sverigedemokrater-

na att nå dit man ville komma.

Hur stora kan då Sverigedemokra-terna bli? Statsvetargissningar ver-kar landa kring 8-12 % för kom-mande riksdagsval, men Åkesson vill mer än så. Valforskarna har identifierat en ”xenofobisk-kos-mopolitisk” dimension i politiken, d.v.s. ett åsiktsspann som går från ”Ut era djävlar!” till ”Välkomna alla, alltid”. SD ligger som väntat långt ut på den xenofobiska skalan (men inte allra längst ut, vilket till-komsten av rent nazistiska partier som Svenskarnas parti illustrerar). Mer intressant är dock att alla de övriga riksdagspartierna ligger sus-pekt långt ut mot den kosmopolitis-ka polen. I praktiken betyder det att inte ens invandringskritiska ”light”, dvs. väljare som överlag välkomnar invandring, men som önskar vissa numerära begränsningar för att un-

derlätta integrationen, egentligen har något parti att ty sig till i den frågan – utom SD.

Varför har det blivit så? Sannolikt har övriga partier ”tryckts” mot den kosmopolitiska polen eftersom hela frågekomplexet ansetts förgif-tat av Sverigedemokraterna, och att allt som kunnat tolkas som stöd för en SD-stämplad politik därmed blivit politiskt besvärande, för att inte säga omöjligt. Detta gör alltså att Sverigedemokraterna kan locka ”artificiellt” breda skaror väljare. Statsvetarprofessor Henrik Oscars-son konstaterar att det förmodligen finns utrymme (= röster) att hämta för ett parti som just tar upp mju-kare former av invandringskritik. Skulle det hända blir det svårare för SD att växa påtagligt över de knappt 10 % de håller sig kring idag. Ett annat hinder är att parti-ets opolerade yta (järnrör, ständi-ga petningar av medlemmar efter olämpliga uttalanden etc.) säkert lockar – eller åtminstone inte stöter bort – en del väljare som tröttnat på ”vanliga” politiker. Men ska man locka ännu större väljarskaror så kan man förmodligen inte längre spela efter de helt egna spelregler som gällt hittills.

Avslutningsvis så är det av största vikt för Sverigedemokraterna att fortsätta att inneha en vågmästar-roll. En mardröm som Åkesson identifierat är att de röd-gröna tillsammans ska nå en majoritet i riksdagen. Skulle det hända lär Sverigedemokraterna ligga i ra-dioskugga i fyra år eftersom media kommer att intressera sig mindre för vad de har att säga, när de inte längre kan revoltera mot sittande regering genom att liera sig med oppositionens förslag.

Ska jag då avsluta med en predik-

tion ni kan skratta åt under valnat-ten, så gissar jag att de röd-gröna tillsammans blir det största blocket i riksdagen, men utan egen majo-ritet, vilket kommer att göra det parlamentariska läget synnerligen besvärligt. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt har hittat ett vinnarhål med sin kompromisslösa inställning till vinster i välfärden, och jag gissar därför att Vänsterpartiet går framåt en del. Jag tror inte att alliansen överlever en valförlust som en-het utan att det täta valsamarbetet spricker. Det skulle kunna innebära ett frieri till Folkpartiet från de röd-

gröna – i synnerhet om Björklund lämnar rodret – för att säkra en sta-bil riksdagsmajoritet. Skulle Cen-tern och/eller KD falla ur riksdagen tror jag att ett alternativ inför 2018 års val kan komma att bli en hårt formaliserad valallians där de bor-gerliga partierna samlar sig på ge-mensamma listor (vilket nästan är att bete sig som ett sammanslaget parti), snarare än den allians av fri-stående partier vi sett sedan 2006. Men som nestorn i min bransch, Sören Holmberg, plägar säga när han avkrävs prediktioner: osvuret är bäst! S

röSTA FråN uTLANdET - När, vAr, hur?Källa: www.val.se/det_svenska_valsystemet/vanliga_fragor/#tema_8

Hur kan jag rösta i utlandet?Du kan brevrösta eller rösta på en ambassad eller ett konsulat.

Vad gäller för att få brevrösta?Alla som är utomlands kan brevrösta från utlandet. Brevröstnings-material kan du beställa från Valmyndigheten eller från en ambassad eller ett konsulat.Brevrösten får postas tidigast 45 dagar innan valdagen i utlandet.Brevrösten ska ha kommit till Valmyndigheten senast dagen efter valdagen.Din brevröst måste postas från utlandet för att bli godkänd.

Vad gäller för att få rösta på en ambassad eller ett konsulat?Alla som är utomlands kan rösta på en ambassad eller ett konsu-lat. Du måste legitimera dig för att få rösta på utlandsmyndigheten. Förutom svenskt pass och legitimation räknas även lokala officiella legitimationer som giltiga id-handlingar.

Behöver jag något röstkort när jag röstar från utlandet?Nej, du behöver inget röstkort, varken för att kunna rösta på en am-bassad eller ett konsulat eller för att brevrösta.

Kan någon hemma i Sverige rösta åt mig om jag ger en fullmakt?Nej, det går inte att rösta med fullmakt.

Varför kan jag inte rösta på valdagen i utlandet?Det beror på att din röst från utlandet ska hinna skickas till din val-lokal i Sverige, läggas i valurnan och räknas tillsammans med de röster som avgetts under valdagen.

IloveMello!

EmmA AgEBErg

Jag tittar inte på tv. Bortkastad tid, tycker jag.

Och för att inte tala om den usla kva-liteten på italiensk tv. Alltså tittar jag ännu mindre på tv än jag någonsin gjort. Därför är det rätt konstigt att jag, av alla människor, har köpt en Apple TV. Liksom, hallå, vad hade jag tänkt ha den till? Jo, en endaste sak: Mello. Jag älskar Melodifestiva-len! Har alltid gjort det och kommer alltid att göra det. Hela grejen är så galet härlig att det pirrar i magen på mig. Spänningen, musiken, glittret, dansnumren, programledarna, skäm-ten och sen är det så härligt att känna igen de vanliga artisterna som är med år efter år efter år och dessutom låt-skrivarna. Det ger en viss trygghet. Och så mitt ibland dessa etablerade mellomänniskor dyker det ibland upp några helt okända sångerskor som blir publikfavoriter och har tår-drypande historier. Tänker nog mest på den där skolfröken som satte sig på en pall med en gitarr och fick folk att gråta med sin fantastiska sång på engelska med skolbrytning. Det går

liksom rakt in i hjärtat ibland, där hemma i tv-sofforna. Det är så folk-ligt. Och ändå så glittrigt, glammigt och långt ifrån samma tv-soffa. För mig har det alltid varit ett måste att titta på Melodifestivalen. När jag bodde i Sverige hade vi tjej-kvällar med allt som behövdes för en sådan samt mina hemmagjorda protokoll. Vi var tvungna att poäng-sätta alla artister enligt specifika ka-tegorier och poängsystem. Sången fick poäng, artistens röst fick po-äng, vi bedömde klädseln, håret och framförandet, allt separat och så fick man en totalpoäng. Kanske konstigt att bedöma frisyren, men vi hade en frisör i gänget och alla fick ju ha sitt specialområde. Vi gissade även vilka som skulle vinna enligt juryn, med tanke på hur det brukade bli och hade alltså två olika resultattabeller var. Det var ett helt projekt att fylla i protokollen och räkna samman po-ängen, men det var ett måste. Och vi hade hur kul som helst. Tyvärr har jag missat Melodi-festivalen i ett par år, eftersom man inte har kunnat se programmet via

nätet förrän rätt nyligen. Några år skickade min ena kompis, frisören som senare blev bibliotekarie, långa brev med utlägg om varje bidrag i samtliga delfinaler. Hon betygsatte alla bidrag precis som vi alltid gjort och kom med roliga kommentarer. När jag läste dem, var det precis som om jag också sett dem. När tekniken blev mer utvecklad, skickades dvd-skivor med programmen och jag tvingade min man att kolla med mig och givetvis poängsätta. Han var mindre nöjd och somnade efter typ två bidrag. En gång råkade jag vara hemma på besök i Sverige just när det var final i Melodifestivalen. Wow, vad härligt att samla alla mina bästa tjej-kompisar och ha samma procedur som förr. Det kändes inte som jag varit borta alls. Nu har jag alltså skaffat Apple TV och kan bara svischa in Melo-difestivalen i direktsändning i min vita fina vanliga TV-apparat, som jag aldrig ens sätter på. Det är helt fantastiskt. Helt klart värt 89 euro. Det var mellodag. Hade lagat mid-

Apple TV är en mediaspelare från Apple, som gör det möjligt att streama digitala datafiler.

Om man vill skratta lite och minnas 90-talet:Kolla in Doktor Alban och Jessica Folcker med sitt bidrag ”Around the World” www.youtube.com/watch?v=4KgNO_bdf5c

Ett riktigt glammigt bidrag med discokula, glittriga byxdräkter och eldfontäner och synkad dans: Alcazar med ”Blame it on the disco” www.youtube.com/watch?v=RTjO1C2ZrRc

En utlandssvenska som gjorde succé med sin låt ”Busy Doin’ Nothing”: Ace Wilder. Käck låt som man blir glad av, men vad ska dansarna föreställa? www.youtube.com/watch?v=qTMORNcpNM4

Killen i skinnpaj som gör det obligatoriska skrevgreppet ett flertal gånger får man ju inte missa. Man hör ju att han egent-ligen var dansare från början… Fast hans låt ifjol, ”Begging”, var väld bättre? Anton Ewald med ”Natural”.www.youtube.com/watch?v=tw5JqVsgx9s

Den här låten fastnade på min sons hjärna. Fin. Verkligen. Stämningsfullt med ljus och foton. Mindre trevligt med alla ta-tueringar och piercing. Inte schlagerstil alls. Och inte ett hår-strå som kan fladdra i hårtorksstormen. Linus Svenning med ”Bröder”.www.youtube.com/watch?v=iskWoZWp1N0

En helt annan genre, men ack så glad man blir av ”Efter sol-sken” med Panetoz, ett finsk-svenskt hiphopgäng. Killarna har startat en förening med syfte att genom musikintresse hos unga minska ungdomsbrottsligheten, droganvändning och segregation och istället erbjuda kreativ plats för unga att vistas på. Föreningen heter Vägen Ut Vi Unga. Bara det är ju enastående! www.youtube.com/watch?v=W1Y_oIBQJI4

Jag gillar skarpt Melodifestivalshumorn. Sketchen om hur oförberedda danskarna är för Schlagerfestivalen som ska äga rum i maj 2014 var suverän, med bland annat programleda-ren Nour El Refai som oroad svensk schlagerarbetare. Jag skrattade så jag grät. är det så stor skillnad på svenskar och danskar? De är ju helt crazy…www.youtube.com/watch?v=l-69yJWlweQ

Abba-medley för att hedra Abbas seger i Schlagerfestivalen för 40 år sedan med blandade förmågor: en av våra stora operasångerskor, Malena Ernman, glittriga Charlotte Perrelli (som jag har blandade känslor för, men jag har dansat bredvid henne så jag tycker det är rätt så glammigt!) och förra årets vinnare Robin Stjernberg som avslutar tjusigt. www.youtube.com/watch?v=wl3JjNa0dEM

Vet man inte vem Sean Banan är, måste man kolla in denna. Inte för att han kanske faller en på läppen, men man bör veta vem han är. Barnen tycker om honom. Och han gör en intres-sant version av Diggilo Diggiley och på slutet kommer de tre bröderna och gör originalversionen. Det var 30 år sedan de vann! www.youtube.com/watch?v=PQ-9ti8z8C4

Vinnaren Sanna Nielsen med ”Undo”, en äkta ballad av bästa sorten, med glänsiga droppar som hänger runt den duktiga sångerskan och i slutet får hon lite klassiskt hårtorksblåst på sig. Stämningen finns helt klart. Rösten också. Frisören klart godkänd. Klädseln lite sådär, men den syns knappt i mörkret. Stor inlevelse så hon får även godkänt för uppträdandet. Kan-ske inte mitt första val, men hon är klart värd vinsten. På sjun-de försöket vinner hon! www.youtube.com/watch?v=XGZl-1kZCs8

BäSTA kLIppEN FråN mELLo 2014:

Foto: Niklas Lydeen

Foto: www.unitedstage.se

AcE WILdEr

LINuS SvENNINg

dag tidigt, annars går det inte att syn-ka Melodifestivalen med en vanlig lördagskväll i Italien, där man inte äter förrän nio. Hade tänt en massa ljus, vilket man bara gör på kyrko-gårdar i Italien och hällt upp lördags-godis i finskålen, som aldrig varit använd, eftersom vi inte äter godis över huvudtaget. Alltså mysfaktorn var på topp. Fabio la sig i ena soffan under Klippan-filten, jag och bar-nen satt rakryggade i den andra med uppspända ögon och försjönk i det svenskaste av svenska TV-program. Även nu somnade Fabio snabbt, men vaknade upp ibland, öppnade ena ögat och utropade: ”Det är pre-cis som om vi vore i Ängelholm!” (alltså hemma hos mamma). Kil-larna har (tyvärr) nog inte förstått vad schlager innebär och jag är lite skrämd över deras musiksmak. Det verkar bli hårdrockare av dem, för ju skrikigare desto bättre, tyckte de och de buade när tjejerna i min egen ålder sjöng ballader (som jag tyckte var bra, men inte riktigt det bästa) och fnissade när jag berättade att de där blonda tjejerna i gymnastikdräkt egentligen var killar… När de rik-tiga schlagerlåtarna dök upp, dock inte så ofta, och jag utropade; ”Japp, här har vi en riktig schlager!”, ska-kade de på huvudet och tyckte att

han den där coola killen i skinnpaj som sjöng falskt skulle vinna. Jag hade peppat mina barn inför Mello, så till den grad att de tjatade på mig om när nästa deltävlig var och att jag var tvungen att rösta. De till och med lärde sig efternamnen på artisterna, som jag inte ens minns förnamnen på. Så det är nästan för mycket, men det vågar jag som mel-lofantast inte erkänna. Jag har inte infört protokoll till barnen, men fun-derar på att göra det till nästa år… Då kan tvåan nog också skriva och läsa! Och vänta bara tills lilltjejen har övat in Carolas ”Fångad av en stormvind” med hårtorksblåst… Nu när jag sett alla fyra deltävling-ar, andra chansen och finalen och har fått en vinnare kan jag avsluta med att säga att det var bättre förr, men vad var inte det? Jag saknar Carola, Kicki Danielsson, Ingela Pling Forsman och Lasse Holm. Men jag älskar dis-cokulorna, glitterkläderna, hårtork-sblåsten, schlagerhumorn, dansarna som är med i varje nummer, men ser lika glada ut för det ändå, prasslet i green room och den formella poäng-uppläsningen. Jag har alltid drömt om att få vara en Carola, men inser att det inte kommer att hända. Nu är min dröm att bli poänguppläsare för den italienska juryn! S Josefin Wetterberg är en journalist

från norra Bohuslän som spenderat flera år utomlands. Kanada, Costa Rica och Nya Zeeland är de länder som varit hemma under längre pe-rioder. Nu är hon dock tillbaka på hemmaplan och jobbar lite på en lokaltidning. Resten av tiden äg-nar hon åt sin båt, sina vänner och sin familj. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Här skriver hon om sina mindre positiva känslor inför svens-ka Melodifestivalen. Hon minns framförallt Jan Johansen som inte vann 1995.

Foto: www.unitedstage.se

Foto: Olle Kirchmeier/SVT

ALcAZAr

SANNA NIELSEN

IhateMello!

JoSEFIN WETTErBErg

Jag minns det som igår. Det blåa dim-

miga ljuset. Dubbelexponeringen. Den starka strålkastarens vita sken och de långa skuggorna på scenen. Det var det vackraste jag hade hört. Det var Jan Johansen. Det var en hand i stormen. En sträv stämma och ett snett leende. Kanske var det där jag gav upp. Jag var sex år gammal och när jag reste mig ur den slitna bruna skinnfåtöl-jen den kvällen visste jag att melo-difestivalen aldrig skulle kunna bli bättre än så. Såhär i efterhand kan det kan-ske verka lite drastiskt. Eller möj-ligtvis förvånansvärt klarsynt. Jag har åtminstone aldrig kunnat se på Melodifestivalen på samma sätt ef-ter 1995. Med samma glöd. Jan Jo-hansen tog det ifrån mig. Med god hjälp av Christer Björkman. För låt oss vara ärliga: En tävling som byg-ger på dåliga låtar kan aldrig vinna på fler tävlingsbidrag. Eller fler täv-lingar. Så vad händer? Publiken tröttnar och tittarsiffrorna sjunker. Årets fi-nal sågs av 3,3 miljoner tittare. Den sämsta siffran under hela 2000-ta-let. Samtidigt slår Melodifestivalen rekord i sociala medier. Melodifes-

tivalen berör och upprör. Ämnen som låtstölder, röstningsrobotar och armhålehår kastas fram och tillbaka på löpsedlarna. Björn Gustafsson dricker glögg hela vägen in i våra hjärtan. Petra Mede visar snabbre-prisen av sina klänningar. Men, kan någon komma ihåg de senaste fem årens vinnare? För min del är det främst de hetska Twitter-huggen och Face-book-debatterna om kvinnors rätt till hår i armhålan som etsat sig fast. Det började när skolbibliote-karien Lina Ehrin stod i publiken och råkade visa sina håriga arm-hålor under melodifestivalen 2012. Någon tog en bild av sin tv-skärm och la upp på Facebook, sedan var cirkusen igång. Därefter var det programledaren Nour El-Refai som under årets melodifestival fick sota för sin naturliga hårväxt. ”Jag betackar mig för orakade kvin-noarmhålor på bästa sändningstid #feministtrams…”, tweetade sveri-gedemokraten William Hahne. Ett uttalande som Nour El-Refai senare kommenterade i Nöjesbladet:– Det växer ut där. Det var inte jag som kom på det. Det är evolutio-nen. I slutänden är det aldrig mu-siken som är melodifestivalens

framgångsrecept. Det är program-ledarna. Det är människorna. Det är humorn. Det är överdådet. Det är den internationella tävlingen. Det är, kort och gott, ett OS för de som inte bryr sig om offsideregeln eller jaktstarter. Glädje och sorg. Glitter och glamour. Nu är tävlingen snart över för den här gången och jag tror att de flesta drar en lättnadens suck för att Sanna Nielsen faktiskt vann den svenska uttagningen till slut. Me-lodifestivalens okrönta drottning. Kanske är detta ett gyllene tillfälle att trappa ner. Att skala av några deltävlingar. Att välja låtar från lite olika skivbolag. Att dra ner på det dåliga och höja kvaliteten. Att inse att en ballad aldrig vinner Eurovi-sion. För det var nog i slutänden så min misstro till hela konceptet började. Jan Johansen och Sverige vann ju inte Eurovision det där året. Det gjorde Norge. Här är det fulländade framträ-dandet från år 1995: www.youtube.com/watch?v=ylwWj8i9hJ0 SKällor: www.dn.se/kultur-noje/melodifestivalen/bottenrekord-for-melodifestivalenwww.dn.se/kultur-noje/melodifestivalen/re-kord-for-melodifestivalen-i-sociala-medier

Josefin Wetterberg är en journalist från norra Bohuslän som spenderat flera år utomlands. Kanada, Costa Rica och Nya Zeeland är de länder som varit hemma under längre pe-rioder. Nu är hon dock tillbaka på hemmaplan och jobbar lite på en lokaltidning. Resten av tiden äg-nar hon åt sin båt, sina vänner och sin familj. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Här skriver hon om sina mindre positiva känslor inför svens-ka Melodifestivalen. Hon minns framförallt Jan Johansen som inte vann 1995.

OS i mediokra melodier och glammig glamour

SANNA NIELSEN

Embrejsa dig själv & gå på snippgympamoNIcA BrAvo grANSTröm

Ibland kan man som ut-l a n d s -

svensk känna sig lite vilsen om man efter en längre tid utan svenska läser en svensk tidning eller är i Sverige. betalskugga – va?? En del nya ord kanske man förstår utifrån engel-skan eller andra språk – selfie (att ta ett kort på sig själv med mobilen) och embrejsa är nog två sådana ord. I slutet av varje år brukar Språkrå-det (statlig institution för språkvård) komma med en ”Nyordslista”. 40 nya ord innehåller listan och den upp-märksammas i de flesta dagstidning-arna och framförallt i Språktidningen och radioprogrammet ”Språket” i P1 (som kan höras som podcast på www.sr.se). Listan brukar även spri-das via sociala medier som Facebook eller Twitter. En del av de här orden är ”endagsflugor” – de försvinner fort, men många av orden kommer att leva kvar i vår vokabulär och an-vändas dagligen av så gott som alla människor som bor i Sverige. Som utlandssvensk kan man då känna sig lite borta ibland, när man inte hänger med. Om man var i Sverige förra året kunde man dock inte missa 5:2-dieten – den nya re-volutionerande dieten som är så lätt att man går ner i vikt bara man tän-ker på den – eller? Ett tag verkade

det som att ingen tidnings löpsedel var fullständig om inte denna diet var med. Frågan är bara vad nästa års diet ska heta? ”Nya fenomen behöver nya ord” skriver Språktidningen och så är det ju. Trenden med att ”försven-ska” engelska verb, genom att sätta ett ”a” i slutet på ordet (embrejsa, twerka) kanske är praktiskt, men är det nödvändigt, är det verkligen nya fenomen som beskrivs där? Över-huvudtaget kan man som utlands-svensk tycka att allt mer engelska ord smyger sig in i svenskan, men det finns ingen statistik som visar på på att det verkligen är så. Språk-rådet presenterar även ”Månadens nyord” varje månad. Ofta kan or-den ha internationell spridning, som bitcoin (en digital valuta). Indirekt kan man följa den svenska samhällsdebatten och den kulturella utvecklingen genom de nya orden. Yrkesnamn är något som ofta ändras. Ibland är det för att för-söka höja statusen på ett yrke, som städare som blev lokalvårdare som blev sanitetstekniker. Ni har nog även märkt att man inte ska säga dagis längre, utan förskola, vilket ju tyder på en mer anspråksfull verksamhet. Lärare är pedagoger och sjukgymnaster fysioterapeuter. Men var det verkligen nödvändigt

att byta ut personalavdelning till HR-avdelning? (Human Resour-ces)? Om man läser platsannnon-serna så blir det mer och mer engel-ska: key account manager, transfer pricing expert, o.s.v. En del ord blir ”modeord” som var och varannan använder, ibland utan att veta vad orden riktigt bety-der. Ett tag kändes det som att ordet tänk (ett tänk, i samma betydelse som tänkande) lades in i överallt, men nu verkar det ha lagt sig lite. Ungdomar brukar ofta komma med nya ord, som de lite äldre kan-ske inte hänger med på och om man är utomlands blir det ännu svårare. Brukar du t.ex. lana? Nej, å:et har inte trillat bort, utan lana (från lo-cal area network) betyder att spela datorspel i nät. Många nya ord som har hängt med några år inom ung-domsspråket kan vara ord som guss (flicka från turkiskan) och keff (i betydelsen dåligt från arabiskan). Två tonårsmammor, Louise Wester och Monique Strömsnäs, förstod inte vad ungdomarna sa och skrev en bok om ungdomsspråket – ”Vad är det dom säger – lexikon med uttryck från tonårsvärlden 2013”. Den kanske kan vara något för våra utlandssvenska ungdomar? Om vi då går tillbaka till orden i rubriken – embrejsa förstår ni nog

LäNkAr:Språkrådets nyordslista 2013www.sprakradet.se/17775

Språktidningenspraktidningen.se/ar-tiklar/2013/12/nya-fenomen-behover-nya-ord

selfie

omfamna eller anamma. Snipp-gympa kanske känns som ett ord som man inte skulle ha i vardagsvo-kabulären, men det har fått mycket mediaplats. Det handlar om knip-övningar för muskulaturen kring könsorganet. Snippgympa har en egen hemsida, Facebook-sida, Twitter, ja, det finns praktiskt taget överallt. Snabbt uppfanns även or-det snoppgympa. Nya ord kan snabbt ge upphov till starka känslor, man kan vara för eller emot. Ingen har väl kunnat missa uppmärksamheten kring or-det hen, det lilla könsneutrala per-sonliga pronomet, som kan använ-das som han eller hon. Det föreslogs redan 1966, men har inte fått riktigt spridning förrän under 2000-talet. hen har många förespråkare, men det finns även många som är to-talt emot det. I Facebook-gruppen ”Svenska som modersmål utom-lands” har vi haft många inlägg om detta, många utlandssvenskar har haft svårt att ta till sig det, medan andra välkomnar ett könsneutralt uttryck. Ibland kanske det känns som att man inte behöver alla nya ord, men det är ju som sagt inte alla som lever vidare. Och visst är det ändå en skön känsla att språket är så flexibelt, att man kan uppfinna nya ord! S

Jag – en lejonpappamIkAEL SuNdSTröm

”Var är pappa, jag känner för att tra-

kassera honom!” var min nioåriga dotters fråga till hustru M härför-leden. Samma dotter har tidigare förklarat att hon aldrig – näver äver – skulle få för sig att slå på någon... ”utom på pappa förstås, för han är gjord av hårt material”. Jag är för-sedd med tre barn: förutom den omtalade dottern finns i hemmet en elvaårig storasyster och en snart tvåårig lillebror. I alla tre fallen ver-kar det som att papparollen i stora delar definieras av att han är en bra sandsäcks-ekvivalent att utöva våld och klättring på och mot.Ordet ”antropomorf” betyder i runda slängar att man förmänskli-gar djur och tolkar deras beteenden som om det vore en människas. När man klappar på en ödla så slu-ter den ögonen, och vi antar då att

den njuter (i själva verket är detta blundande ett tecken på att ödlan hoppas att klappandet snarast möj-ligt skall avslutas). Många ställer sig kritiska till sådant, och menar att man egentligen aldrig kan el-ler ens bör försöka tolka ett djurs handlingar genom en mänsklig ”lins”. Själv undrar jag ibland över den kritiken. Animal Planet visade nyligen en sekvens där ett lejon ja-gade ifatt en zebra. Just som klorna var på väg att tryckas in i länden lyckades zebran få in en hejdund-randes skönsjungande träff med hoven mitt i gapet på lejonet. Un-der våldsamt voltande och i en sky av damm dråsade lejonet ihop och försvann ur bilden. Oavsett vad antropomorf-kritiker har att säga om det, så menar jag att det är fullt rimligt att tro att det som for ge-nom hjärnan på den zebran just i det ögonblicket var en variant av

”Oh yeah, baby! Tugga på den ett slag!” Egentligen handlade inte pro-grammet alls om bakutsparkande zebror utan om lejon, och snart fick vi därför följa lejoninnan när hon på ostadiga fötter lommade tillbaka till sin flock, och då och då stan-nade till för att tankfullt fräsa ut en del blodiga tandfragment i gräset. En dålig dag på jobbet sätts onekli-gen i perspektiv på det viset. Nåväl, för att antropomorfera vidare så uppvisade lejonhanarna vid hennes återkomst inte mycket till sympa-tier eller ens intresse för hennes i spillror slagna käft (speaker-rösten utfärdade här rätt tråkiga prognoser om hennes framtid). Istället kunde man ana tydliga tecken på egocen-trisk irritation över bristen på fällda och hemsläpade zebror. Här hade de nu legat och samlat krafter och hunger en hel lättjefull dag i akacia-

JagheterMikaelSundström,ochärenskrivandetyp.TillarbetsvardagsärjagstatsvetarevidLundsuniversitetochdärförhandlarmycketsomtrillarutfrånmitttangentbordompolitikochpolitiskaskeenden.FörutomknastertorraakademiskatexterproducerarjagregelbundetkrönikoriSkånskaDagbladet,ochdärärminfrihetsådanattjagiblandkanknådainbrottstyckenkoppladetillmittstoraintresseförlitteraturnärjagskalltamigannågotsomegentligenhörpolitikentill.Jagkännerextrasensorisktattallaläsaregenastvillvetameromdettasåhärärenlänktillenbukettkrönikor:www.tinyurl.com/9wlkf99

DetärintealldelesomöjligtattnistöterpåmighäriSMULsomoregelbundenkröniköravpolitiskating,mennufickjagchansenattkrönikeraomminandravardag–densompappatilltretroll–ochvemkantackanejtillensådanannorlundautmaning?

trädens skugga medan honorna var ute och jagade, och vad var tacken för det besväret? Ingenting – inte så mycket som minsta lilla rumpstek, det är ju för djävligt alltsammans! Med månget vrål förkunnade ha-narna att så fick det verkligen inte gå till i framtiden. Så här långt kan kanske käns-liga läsare tycka att lejonhanarna inte gjort så värst mycket för att re-kommendera det manliga inslaget i faunan, men jag vill här flika in att jag storhandlade senare den kväl-len (en central svensk jämställd-hetsvariabel) trots att det strängt taget inte var min tur. Denna kom-pensationshandling hade sin för-klaring. Jag hade nämligen under programmets gång trots allt fattat vissa sympatier för mina bröder lejonhanarna. Det visade sig näm-ligen att de inte bara var egocen-triska och ojämlika svin, även om de förvisso för det mesta var ego-centriska och ojämlika svin. Det som rört min hjärtesträng var hur de stackars hanarna försökt göra det de var bäst på, dvs sova, tidiga-re samma dag. Försöken stördes av lejonungarna som oavbrutet kräla-de över dem, gav dem kloförsedda örfilar, trampade dem i ögonen, gjorde halvt framgångsrika försök att bita av dem öronen. Med yo-ga-liknande tålmodighet försökte hanarna blunda sig genom denna svåra tid. Då och då brast det för-stås. Det hände att en mäktig tass skickade iväg en unge en meter el-ler två; det hände att ett tordöns-rytande fick allt att stanna upp en sekund, men överlag var det ung-arnas stund, och de fick rasa av sig tills de var trötta. Ett par av dem somnade till sist av pur utmatt-ning, tätt tryckta intill hanen. Just så. Precis så. Så snart jag sjunker ner i soffan för en stunds TV-tittande så dyker ett eller några barn upp för att busa så att soffkud-

darna yr. Det är bara att försöka hålla ut, och kanske då och då kittla dem tills de tappar andan. Mellan-dottern har flera gånger efter sådana strapatser kilat ned sig bredvid mig i soffan, och gillande förklarat att

min stora komparativa fördel är att jag är ägare av familjens varmaste kropp. Sådana är de bästa av pap-padagar – oavsett om man är män-niska eller lejon gissar jag i ett ut-fall av antropomorfisk hädelse. S

Le croque McDo avslöjar franska barn

BrITTA röSTLuNd

Det är första gången som jag är med mina barn i Sve-

rige under sportlovsveckan. Barn överallt och massor av aktiviteter. Det blir en svettig förstadag. Vi går till biblioteket för sagostund. En kvinna välkomnar barnen och föräldrarna. Min treåriga dotter ser allvarligt på mig. ”Är hon en fröken mamma?” Alla barnen sätter sig på den röda mattan, utom mina två som sätter sig på stolarna längs väggen tillsammans med föräldrarna. ”Ni får sitta på golvet om ni vill”, för-klarar sagotanten snällt. ”Vad är det här för djur?” ”Igelkott!!!” skriker alla barn, förutom mina som tysta räcker upp händerna. Barnen börjar bli trötta och vissa lägger sig raklånga på golvet. Min dotter håller andan ”nu kommer tanten bli arg.” ”Jamen vilken bra idé” säger sagotanten ”ni kan lägga er på mage om ni vill, vad mysigt det blir”. Jag lider. Inte för mina barns skull. Jag är övertygad om att det franska samhällets sätt att forma barn på inte är av ondo. För att sam-manfatta en intressant debatt - det franska och svenska skolsystemen

skiljer sig oerhört åt, båda har de bra och dåliga sidor, och barnen formas olika. Jag förstår det nu. Jag lider för att jag vet vad de andra föräldrarna tänker. Och så lider jag lite extra för att jag överhuvudtaget bryr mig om vad de tänker. Föräld-rarna inne i sagoäventyret är över-tygade om att jag driver ett dagligt militärläger, där disciplin är ledord. Sagostunden är över, jag tror att jag kan pusta ut. Min son frågar om vi kan gå till McDonald´s. ”Ja, men … ” börjar jag … ”men det är exceptionellt för idag” fyller min dotter i. Sagotanten skrattar åt ”ex-ceptionellt”. Flickan är bara tre år. Men den enda människa hon pratar svenska med är med mig, och har därför fått ett vuxet vokabulär där ord som exceptionellt ingår. Ska jag förklara varför mina barn är som de är? Nej, jag ler bara mot sagotanten och vi lämnar biblioteket. McDonald’s. Inget kan väl vara säkrare? Vart man än är i världen kan man vända sig dit för en dos trygghet – man vet vad man får, man blir för-stådd … ”En barnmeny med croque McDo.” ”Förlåt?” Kvinnan i kassan rynkar ögonbrynen, mannen bakom

oss i kön suckar, Ronald McDonald hånler ... Ska jag förklara att vi bor i Paris, och där finns faktiskt ... nej, det är barnsligt. Jag beställer två hamburgare. Om barnen åtminstone kunde se lite utländska ut, då kanske omgivningen skulle kunna misstän-ka att de inte bor här, tänker jag då jag ser mina blonda barn sitta där på McDonald´s och klaga över att barn-menyn inte innehåller någon dessert. Äppelbitar? Vad är det för dessert för franska små gourmander? Myskväll låter tryggt och bra efter en dag som denna. ”Nu ska vi se vem som vinner i melodifes-tivalen och kanske får tävla mot Frankrike i Song Contest.” Min son tittar på mig. ”Vadå, är det en tävling innan för att ta ut någon?” ”Ja, det är faktiskt flera tävlingar … ” ”Varför det? Är det inte enklare att bara skicka iväg någon, som vi gör i Frankrike?” Ja, det är enklare. Idag, första dagen på sportlovet i Sverige, är allt enklare i Frankrike. Men jag är säker, ge oss bara några dagar här så rullar sig mina barn på den röda sagomattan och mamma slänger sig med McDonald’s barn-meny baklänges. S

chefredaktör för tête à tête - en tidning för frankofiler

www.teteatetemag.com

mITT mINNE FråN SvErIgEvISTELSEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”TEKNIK-DELEN

0100011111011000011110010111111000101001010101010101

behöver ju inte vara uttalat att man tränar på

svenskan, man kan även träna något annat, som matte, fast på svenska. Eller spela ett spel som ”råkar” vara på svenska. Men glöm inte bort att en app inte kan ersätta den interak-tiva kommunikationen med andra människor! Det finns appar som passar för barn i alla åldrar och bra hemsidor som informerar om aktuella appar. Pappas appar (www.pappasappar.se) är en väldigt informativ hem-sida där man kan söka utifrån olika kriterier, t.ex. ålder. Det finns även ofta videosnuttar för att se hur ap-pen fungerar. Även IKT-sidan (www.iktsidan.com/2013/09/06/sfi-appar-ova-svenska-del2 och (www.iktsidan.com/category/appar) har bra tips. IKT betyder ”information- och

kommunikationsteknologi” och en ITK-pedagog använder sig alltså av tekniken som verktyg i undervis-ningen.

För de yngstaYngre barn som inte kan läsa eller skriva kan lyssna på sagor. En klas-siker är att lyssna på Bamse-sagor. Själva appen är gratis att ladda ner (Android och iOS) och man kan sedan köpa till filmer, böcker och pyssel i appen. Appen kräver WiFi-anslutning när den laddas ned, men sedan kan den användas utan inter-netförbindelse. Bilderboksklassikern Knacka på av Anna-Clara Tidholm finns också att ladda ner som interaktiv bokapp, (38 SEK, iOS). Om ni inte har bo-ken och saknar möjligheter att köpa hem böcker är den här appen verk-ligen ett tips! Det finns en hel del ”bokstavs-

appar” för yngre barn, men man kan gott ta och vänta med dem till lite senare. Från 4 år brukar bar-nen kognitivt (tankemässigt) kunna börja förstå detta med bokstäver.

Lära sig läsa och skrivaABC-raketen är appen till Utbild-ningsradios storsatsning på barns läsning, Bokstavslandet, även kall-lat ”dagens barns Fem myror är fler än fyra elefanter”. Appen är gratis och finns för iOS och Android. Den vänder sig till barn i 5-7-årsåldern som just håller på att knäcka läsko-den. Stavningslek - lär dig stava med ljudande bokstäver (22 SEK, iOS och Android) är en app där barn från fyra år kan lära sig stava, även på andra språk. Appen Ordens magi (45 SEK, iOS) brukar rekommenderas för

Utnyttja smartfånen till svenskan

Idag har de flesta av oss en smartphone och även om man inte vill att barnen ska ha den som enda leksak, så kan man faktiskt använda sig av den för att barnen ska lära sig svenska. Det finns en uppsjö av pedagogiska och roliga appar för barn, det gäl�ler bara att välja de svenska. och det är ju ofta extra lockande för barnen att få göra något med mobilen.

0100011111011000011110010111111000101001010101010101

barn som just håller på att lära sig läsa och skriva och liknar Stav-ningslek. Samma företag som ligger bak-om Ordens magi har även Skriv-guiden (22 SEK, iOS) där barn kan lära sig att forma bokstäver, siffror och mönster. Layouten i denna app tilltalar mig bättre, men smaken är ju olika. Alfabetet innehåller inte å, ä och ö, men de kan man lägga till själv.

Lite äldre barnNär barnen har blivit lite äldre kan-ske det är rena spelappar som blir intressanta. Här får man försöka begränsa den tiden, för det ger inte speciellt mycket för språkinlärning-en. Det finns appar som kan vara både roliga och lärorika samtidigt.Att ”hänga gubbe” kan exempel-vis utöka ordförrådet. För det finns många olika appar, även gratis. Sök på hänga gubbe. Det finns flera appar som passar flera åldrar. Exempel på en sådan app är Pettsons uppfinningar (15 SEK, Android och iOS). Överhu-vudtaget kan det vara en bra idé att försöka se om det finns någon app

med barnets favoritbokfigur. Det finns flera appar med Pippi (pussel, memory eller rita, 15 SEK, iOS och Android). Annars kanske Mamma Mu kan vara något (iOS, 38 SEK) eller LasseMajas detektivbyrå (7 SEK, iOS). Eller varför inte något praktiskt som att lära sig klockan - på svenska? Moji Klockis (7 SEK, iOS och Android) kan kännas lite repetetiv, men min son tyckte att det var kul att få guldstjärnor. Annars kan man försöka hitta nå-got för barnen utifrån deras intres-sen. Fotboll eller hästar brukar stå högt i kurs. Frågesporter brukar vara populära även de. Frågesport barn (0,89 EUR, iOS) erbjuder en kul frågesport för grundskolebarn. Man kan spela själv eller mot varandra. Det finns även en statistik som kan vara rolig för barnen att följa: Vem har klarat hur många frågor?

Appar för svensklektionerOm du jobbar på en svensk skola, kanske du vill använda dig av en surfplatta på lektionerna. Då kan du gå in på www.skolappar.nu eller www.lararnasnyheter.se/origo/2012

-/02/03/apparna-g-r-lektionen-roli-gare för att läsa om idéer till under-visningen. De flesta av dessa appar fungerar också bra hemma. På hemsidan www.svenska-apps.se hittar du fler tips om svens-ka appar.

Appar för kommunikationFörmodligen har de flesta av er re-dan appar som Skype eller Whats-App, men jag nämner dem ändå. Dessa appar är väldigt bra för att hålla kommunikationen med perso-ner i Sverige vid liv. Lätta för bar-nen och bra för plånböckerna.

TonåringarDu har ett tufft jobb framför dig om du vill styra vilka appar din ton-åring ska ladda ner för att lära sig svenska. Det du kan hoppas på är att tjejen/killen gillar musik och laddar ner Spotify (fast det ju är du som får betala för kalaset ...) och då lyssnar på svensk musik, eller att hen blir fast i Wordfeud eller Quiz-kampen. För så mycket att säga till om har du förmodligen inte. Förutom i tonårsfallet - du vet ju – det är bara att googla för att hitta något som passar till just er!

TipsEtt problem, speciellt med iPhone, kan vara att man inte kan ladda ner den svenska versionen från App Store. Det kan man åtgärda genom att skaffa sig ett svenskt iTunes-konto. Då behöver man en annan mejladress än den man redan regist-rerat till iTunes och även ett svenskt kontokort. Men det kanske är någon i familjen eller bekantskapskretsen som kan ställa upp? Tänk även på att om du inte har mobilen inställd på svenska, så kan det hända att även appen är på ett annat språk. S

Utnyttja smartfånen till svenskan

0100011111011000011110010111111000101001010101010101

De stora kanaler-na har sin egen webbplats med

information om enskilda program, serier och filmer samt en s.k. play-funktion där man kan streama1 pro-grammen. Dessutom finns tjänsten SVT World som levererar sina pro-gram via satellit. Här har du som vill komma igång att se på svensk TV igen en översikt av utbud och tjänster. Svenska TV-program och filmer är ett bra sätt att hålla kontakt med det svenska språ-ket och lära dig moderna ord och uttryck. Barnen kan titta tillsam-mans med dig och därigenom få en mer aktiv inblick i svensk kultur och samhälle.

Steg 1: Dölj din ip-adress för att kunna se aLLa programInnan vi ger oss i kast med det rika TV-utbud som finns online ska vi förklara hur man gör för att komma över det största hindret för att se på svensk TV. Upphovsrättigheterna begränsar vad man tillåts titta på om man försöker titta via TV-kana-lernas webbplatser utomlands. De

flesta av oss som bor utomlands har upptäckt hur få program och filmer man får lov att se om man försöker titta på TV via internet utan speci-ella tilläggstjänster. Eftersom produktionsbolag säl-jer sina rättigheter till TV-program och filmer till utländska kanaler så spärrar man dem i andra geografis-ka områden. Du kan dölja din IP-adress (var-je dator har en sådan som berättar för webbplatser vilket land man be-finner sig i) med hjälp av en upp-kopplingstjänst som kallas Virtual Private Network (VPN). I Sverige finns t.ex. tjänsterna Anonine.se och Dold.se som ger dig en svensk IP-adress. Andra exempel på ut-ländska VPN-tjänster hittar du på vpnreviews.com. Anonine kostar 39-69 SEK per månad beroende på hur många må-naders abonnemang man tecknar. Med Anonine kan du vara anonym oavsett om du surfar med mobilen, datorn eller surfplattan. Windows, Linux, OS, Android och iOS är alla kompatibla operativsystem. Upp-kopplingen görs anonym genom in-

ställningar i din enhet, och instruk-tionerna är relativt enkla att följa. Det enda man ska vara försiktig med är att öppna sidor för e-post eller sociala medier som t.ex. Fa-cebook, LinkedIn eller Gmail sam-tidigt som man surfar med VPN. Då tror servern för denna att någon försöker logga in i Sverige, vilket leder till att du får bekräfta att det är du och detta kan bli en tidskrävande process. Stäng istället ner alla andra appar och program som du använ-der. Detta ger dessutom bättre över-föringshastighet på programmet som du försöker titta på.

nät-tv Den verklighet som många av oss växte upp i med två statliga kana-ler är sedan länge borta. De sista tio åren har utbudet ökat markant. En översikt av de mest kända kanaler-na presenteras i faktarutan intill och visar en del av det stora utbud som finns att tillgå via nätet. SVT Play, TV3 Play, TV4 Play och Kanal 5 Play är de mest kän-da, men samtliga har andra syster-kanaler. SVT omfattar t.ex. TV1,

SesvenskTVihelavärlden

LENA NorméN-YouNgEr

1Streamar – försvenskat engelskt uttryck för att se på program (eller lyssna på radio eller musik) som man strömmar till sin dator eller platta genom sin internetanslutning. Det betyder att man inte laddar ner eller sparar någonting. De flesta program kan bara ses ett visst antal veckor och tas sedan bort.

Detfinnssåoerhörtmångafördelarmedinternetnärmanärsvenskochborutom-lands.EnavdemärattkunnatittapåsvenskTVoavsettvarmanärivärlden.

0100011111011000011110010111111000101001010101010101

TV2, Barnkanalen, SVT24 och Kunskapskanalen. SVT är mer generösa med sitt utbud, medan de kommersiella kanalerna (TV3, TV4, Kanal 5) tar betalt för vissa program. På dessa kanaler kan bara delar av programutbudet ses utan kostnad. SVT släppte tjänsten SVT Flow i april. Enligt SVT är denna ”en roli-gare, lite varmare webb-TV-tjänst”. SVT Flow är en korsning mellan klassisk tablålagd TV och webb-TV, och har också en del program som bara visas på SVT Flow. Om du vill slippa surfa runt mel-lan kanalernas sajter kan du använ-da den nya tjänsten Webb-tv.nu. Här samlas alla svenska TV-pro-gram som du kan se utan kostnad – oavsett kanal. Projektet Webb-tv.nu har som syfte att skapa ordning i det omfattande, svenska TV-ma-terial som finns tillgängligt gra-tis på nätet. Tjänsten verkar vara okomplicerad, snabb och enkel att navigera i. Det enda som inte in-kluderas här som är av intresse för utlandssvenskar är program av-sedda för språkinlärning i UR Play, eftersom företaget är övertygat om att dessa program ändå finner sin målgrupp.

betal-tvAndra tjänster erbjuder hela utbud av program som antingen kan strea-mas eller laddas ner mot en avgift. Du kan då se programmen var och när du vill. Du kan använda din PC, Mac, Xbox, Wii, PS3 eller surfplatta för att ladda ner program. TV4 Play Premium kostar 99 SEK per månad och omfattar TV4, TV4 Sport, Sjuan, TV4 Film, TV4 Fakta, TV4 Fakta XL, Kanal Global och SF-kanalen. Som kund slipper man reklamavbrott. Man kan även se all livesport som sänds på TV4:s kanaler. Det utökade utbudet kostar 349 SEK per månad och omfattar de nio sportkanaler som finns i C More Sport (se faktarutan om svensk TV) Viaplay.se är en tjänst där du kan se samtliga program på TV3, TV6 och TV10. För 79 kr i månaden kan du se både svenska och utländska serier och filmer. Tjänsten har även en app med vilken du kan ladda ner program och filmer och se på även offline. Det utökade utbudet passar den sportintresserade som vill följa svenska hockeyligan och allsvensk fotboll (3 matcher per omgång). Pri-set är 279 kr per månad och omfat-tar även engelsk fotboll (Champions League & Premier League), Formel

övErSIkT Av SvENSkA kANALEr

En rad kanaler streamar1 svensk TV via nätet genom en s.k. play-funktion.

SvT play: Omfattar TV1, TV2, Barnkana-len, SVT24 & Kunskapskanalen. Bra va-riation på utbud på samtliga kanaler och många svenska program. Ex på populära svenska program: MVH, Saknad, Ryttar-eliten, Uppdrag granskning, Fråga Kultur-eliten, Fråga doktorn, Trädgårdsmåndag.

SvT Flow: En blandning av fritt val och fast tablå som omfattar ett urval av intres-santa och spännande program från SVT. Lanserad i april 2014.

Tv3: En mångfald av svenska och utländ-ska dokusåpor. Ex på populära svenska program: Top Model Sverige, Efterlyst, Ensam mamma söker, Kickstart, Lyxfällan.

Tv4: Omfattar TV4 (dramatik, serier, spän-ning, sport), TV4 Fakta (dokumentärer), TV4 Fakta XL (äventyr, tekniska framsteg, histo-riska vändpunkter & vetenskap), TV4 Kom-edi (humorprogram), TV4 Guld (klassiska program & filmer), TV4 Sport (direktsänd idrott: Superettan, Holländska ligan, Fran-ska ligan, Damallsvenskan, Bandy, Hand-boll, U21, Friidrott), Sjuan (amerikanska kriminalserier och storfilmer blandat med svenska program), TV12 (livsstil och sport).

kanal 5: Underhållningskanal med brett utbud. Ex på populära svenska program: Arga snickaren, I huvudet på Gynning, Frå-ga Olle, Ullared.

Tv6: Bred underhållningskanal med mest utländska program.

Tv8: Underhållningskanal med en del svenska program. Ex på populära svenska program: Här har du ditt kylskåp, Matnyt-tigt, Inredningsmästarna.

Tv10: Huvudsakligen dokumentärer. Mest utländskt fokus.

Barnkanalen: Bolibompakanalen. Popu-lära program: Alfons åberg, Kompisar på nätet, Ponnyakuten, Lilla Aktuellt, Mamma Mu.

c more Sport: Tjänst för sig som vill kunna se topptennis från ATP- och WTA-touren, europeisk fotboll i världsklass eller de bäs-ta matcherna från Elitserien i Speedway. Erbjuder också pay-per-view av enskilda matcher.

0100011111011000011110010111111000101001010101010101

1 och NHL-matcher. Grundutbudet kan testas gratis i en månad medan det utökade utbudet kostar 279 kr, även om provmånaden då också omfattar obegränsat antal matcher av Allsvenskan (annars kostar detta 129 kr per månad som tilläggstjänst). Netflix.se Med 29 miljoner abon-nenter i 47 olika länder är Netflix världens mest populära tjänst för fil-mer och TV-serier via internet. För 79 kr i månaden kan du titta direkt på ett stort utbud av aktuella filmer och TV-serier, inklusive en rad olika nysläpp. Många filmer kan ses i HD. Du slipper alla former av reklam, oavsett hur mycket du än tittar. Du kan pausa, spola bakåt och framåt och se om titlar hur många gånger du vill. Om du har ett konto i t.ex. USA eller Kanada kan du använda detta för att titta på Netflix i Sverige om du är hemma och hälsar på. Enligt deras kanadensiska kundtjänst ska detta fungera också om du använder VPN i Nordamerika och vill titta på svenska Netflix. Här fungerar dock inte tjänsten som den ska utan man kommer fortfarande in på sin Norda-

merikanska version av Netflix. Det bästa om man vill se svenska Netflix är att öppna ett konto på den svenska sajten och teckna ett separat svenskt abonnemang. Med de tre tjänsterna ovan kan man även hyra film och TV-serier. Hyrfilmer streamas via nätet mot en avgift på ca 25-30 SEK. Du kan också prova tjänsten sfanytime.com som visserligen mest omfattar ut-ländska program men också har en hel del svenska.

Svenska program som kan ses utan vpnDen mest kända och välutvecklade tjänsten som bygger på teknik där man slipper dölja sin internet-iden-titet är SVT World. Denna är Sve-riges Televisions utlandskanal som kan ses via satellit eller internet i hela världen. SVT World:s kund-tjänst ConNova har i samarbete med SVT World utvecklat en egen hybridbox som tillåter mottagning av SVT World var du än är så länge du har en internetuppkoppling. En annan fördel med SVT World är att

utbudet är helt svenskt. Abonnemang tecknas via hemsi-dan och varierar mellan länder bero-ende på växlingskurs. Ett exempel är $19.50 USD i månaden (ca 125 SEK) i Nordamerika för helårsabonnemang och $154 USD (ca 1000 SEK) för boxen. Fraktavgift tillkommer med 20-35 USD (125-225 SEK) beroende på hur snabb leverans man vill ha. Ett sista och något begränsat alternativ till VPN-TV är TV4. Kanalen har en sökfunktion i sin programöversikt där man som ut-landssvensk kan hitta program som kan ses utomlands utan VPN. Värt att veta om du tycker VPN-tjänster är för dyra eller om du tillhör de tekniskt utmanade som inte förstår hur du får igång tjänsten. TV är en underbar företeelse om man stämmer av lite vad som finns. Med alla nya tjänster idag kan man se nästan lika mycket svensk TV som i Sverige. Avståndet hem krymper. Att krypa upp i soffan med de familjemedlemmar som pratar svenska och kika på en film är bara några klick bort. S

progrAmTIpS För vuXNAde dansande andarnas skog (SvT play): Magisk svensk do-kumentär om aka-folket som lever i kongo i världens näst största regnskog.

När livet vänder (SvT): Svensk programserie där anja kontor möter åtta människor som berättar om händelser som föränd-rade allt. ta fram näsduken innan du ser den!

Arvingarna (Tv3): Dansk serie som handlar om fyra syskon som försöker få ordning på sina liv efter att deras mamma dött.

Trolljägarna (Tv3): robert aschberg jagar näthatare och stäl-ler dem till svars.

Jättebästisar (Tv3): Dramakomediserie om två kompisar som åker till indien av Johan rhenborg & henrisk Schyffert.

0100011111011000011110010111111000101001010101010101

progrAmTIpS För BArN

Alfons åberg (Barnkanalen/SvT play): Nya historier om 7-åriga Al-fons åberg som bor tillsammans med sin pappa och katten Pussel. rogrammet där du får lära dig nya hyss och bus varje vecka tillsam-mans med Filippa och Erik.

kompisar på nätet (Barnkanalen/SvT play): Australiensisk serie om tre tjejer som träffats på en interna-tionell skola i Singapore och sedan flyttar hem. De upptäcker att de med hjälp av mobiltelefon och dator kan förflytta sig och besöka varan-dra hur mycket de vill, trots att de bor i olika världsdelar. Dubbad till svenska. Kul för de äldre barnen.

Sveriges yngsta mästerkock (Tv4): Sveriges bästa minikockar i åldern åtta till tolv år tävlar mot var-andra. En jury coachar de tävlande genom inspirerande och roliga ut-maningar.

.svt.s

na Foto: www.tv4play.se

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”FÖR BARN

Barna HedenhösINTErvJuSpEcIAL

Kommerniihågjulkalendern2013omBarnaHedenhössomupp-fann julen? Visst var den spännande? Och rolig? Julkalendernhandladeomstenåldern,därStenochFlisalevde.Kannitänkaerattför15000årsedanvarSverigetäcktavis?Mensåsmåningomsmälteisenochmänniskorkomförattboävenhäreftersomdjurendejagadekomhitefteratthasöktefternybetesmark.

StenochFlisaverkadevaratvåroligabarnsommangärnaskulleviljaträffa.SMULharfaktisktletatuppdemförattfrågalitefrå-gor.Nuvisadedetsigattde ju inteär tvåbarn frånStenåldern,utantvåheltvanligabarnsomboriStockholmochspeladeinenfilmsomniutlandssvenskabarn ihelavärldenharsettochföljtmedspänning.Härkommernågrasvarfråndem.

Julkalendern 2013

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Flisa (Ella Rappaport). Foto: Johan Paulin/SVT

Barna Hedenhös

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Sten (Romeo Altera).

Foto: Johan Paulin/SVT

Foto: Katarina Nimmervoll/SHM

vill ni läsa mer om stenåldern:www.historiska.se/misc/ge-mensam/malgrupper/Lattlast/Historia2/Stenaldern/

vill ni veta mer om filmen ”Barna hedenhös uppfinner julen” finns det information och spel och pyssel här:www.svt.se/barnkanalen/julka-lendern-barna-hedenhos-upp-finner-julen/

Julkalendern 2013

FlisaEllaRaeRappaport

INTErvJu

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Flisa (Ella Rappaport).

Foto: Johan Paulin/SVT

Hej Flisa!Vad heter du egentligen?EllaRaeRappaport

Och hur gammal är du?Jagär11år.

Vad gör du på fritiden?Jag tycker om att varamedkompisar. Rita. Jag går påmusikal-kursochdans.

Berätta om din familj och var du bor?Jag bor i Aspudden i Stock-holm. Jag har en mammasomheterSaraochenpappasom heter Stephen. Han ärfrånUSA.Jagharenlillebrorsom heter Ezra. Han är åttaår.OchenstorebrorsomboriUSAochheterNoam,hanär39år.

Om du skulle beskriva dig själv med tre ord, vilka skulle det vara?Rolig,tjurigochpysslig.

Vad är du bra på?Ritaochspelateater.

Vad är du mindre bra på?Klockan och höger och vän-ster.

Vad skulle du vilja bli bättre på?Bli ännubättrepå skådespe-leri så jagkangöramerfilmochtv(ochklockanochhögerochvänster,tyckermamma).

Vad är ditt favoritämne i skolan?Bild,svenska.

Berätta hur det var att spela Flisa?Detvarjättekul.Manficklärakänna många personer. Nyavänner.Jagslappgåiskolanitremånader.

Tycker du att ni är lika, Fli-sa och du?Ja.JagspeladejuFlisasåpånåtsättärvijulika,typattvibådaärsammapersonegent-ligenommantänkerefter.

Skulle du vilja åka till Sten-åldern på riktigt?Ja.Detvorejättekulfaktiskt.

Vad var det bästa med att spela in julkalendern?Manficklärakännasåmånganyavänner,ochsåvardetjukul,självainspelningen.

Och det sämsta? Detvaratt jagvarsjuksistadagen och att man saknadealla så mycket efter inspel-ningen.

Det fanns några scener som kändes lite pinsamma, (som när Sten inte kunde kissa om han inte hade en buske) var det pinsamt i verklighe-ten också? Näe. Vi visste ju att det intevarpåriktigt.

Hur gör man om man vill vara med i en film som du? Manmåstegåpåenauditionförst, sedan väljer de ut nå-gonsompassartillrollen.

Har du varit med i någon an-nan film eller tv-program? Nej,dethärvarförstagången.

Vilket är ditt favorit skogs-djur? Jag gillarvargarochLokat-terochrenar.

Din pappa är från USA, kän-ner du dig lite amerikansk?Ja,närjagäriUSAkännerjagmigamerikansk,mennärjagärhäriSverigetänkerjagintesåmycketpåattjagärdet.

Vad är bäst med att ha två kulturer (den svenska och den amerikanska)?Detärattmankanpratamedfolk både på engelska ochsvenska.

Alla SMUL-läsarna kan fler än ett språk, kan du också något annat språk? Jagkanprataengelska.

Var skulle du vilja bo om du inte kunde bo i Sverige?Inågotvackertland.Jagharintevaritisåmångaländer.

Vad vill du göra när du blir stor?Jagvillbliskådespelare.S

INTERVJUmedEllaRaeRappaport

Hej Sten!Vad heter du egentligen?RomeoAltera

Och hur gammal är du?13

Vad gör du på fritiden?Hängermedkompisar,filmarkortfilmerochspelarbasket.

Berätta om din familj och var du bor?Jagborvarannanveckamedmin pappa i centrala Stock-holm och med mamma påSöder i Stockholm varannanvecka. Min lilla katt Mysanföljer med mig mellan veck-orna.

Om du skulle beskriva dig själv med tre ord, vilka skulle det vara?Nyfiken.Sprallig.Snäll.

Vad är du bra på?Brapåattspelabasket,brapåattredigeraminaegnakortfil-mer,brapåatthittapåroligasakermedminakompisarochsåtyckerjagattdetärroligtattlagamatochharblivitbrapådetockså.

Vad är du mindre bra på?Läsaböckerbordejagblibätt-repå.Sensåärjagdåligpåatthållaredapåsakersomnyck-lar, busskort, plånbok ochsånt. Jag har t.ex. ett brevfrån polisens hittegodsavdel-

ning där det står att någonhittatlitesakersomärmina,det har jag också glömt bortattgåochhämta.Liteglömskheltenkelt.

Vad skulle du vilja bli bättre på?Jag skulle vilja bli en bättrefilmare. När jag blir stor villjag gå filmskola i New York.För några veckor sedan varjag på semester i New Yorkmedminpappaochtyckteattdetvarenfantastiskstad.

Vad är ditt favoritämne i skolan?Hemkunskap och matte.Gymnastikockså.

Berätta hur det var att spela Sten?Detvarkul!Manlevdesigge-nast in i rollen som den därsmåklantiga Stenmed tankepåattjagärliteklantigsjälv.Detvarocksåjättespännandeatt spela en intressant ochrolig karaktär somSten.DetvarocksåroligtattjobbamedSF som producerade Julka-lendern. Det gick också fortatt få en riktig familjekänslamedrestenavHedenhösarna.Viblevsomenriktigfamilj.

Tycker du att ni är lika, Sten och du?Bådejaochnej.Viärslarvigabådatvå,omtänksamma,roli-gaochnyfikna.Mensamtidigt

kan jag känna olikheter närdetgällerattgörabortsigförtjejerochklädsmakenärinteensinärheten.

Skulle du vilja åka till Sten-åldern på riktigt?Nej, jag skulle sakna all tek-niksomfinnsnuochsommanärberoendeavdagligen.Tän-ker såklart påmobil och da-torförstochfrämst.

Vad var det bästa med att spela in julkalendern?Att få krossa vaser var enupplevelse man inte lär fågöraom.Menattfålärakän-namänniskornaiteametochde andra skådespelarna varocksåenupplevelsemanald-rigkommerglömma.Hoppasfåträffadomigeniandrapro-duktioneriframtiden.

Och det sämsta?Detsämstavarattgåuppti-digt. Vi spelade in varje dagutom helger i tre månader.Sen var det sämsta sista da-gen,dåkändejagattjagkom-merattsaknaalla.

Det fanns några scener som kändes lite pinsamma, (som när du inte kunde kissa om du inte hade en buske) var det pinsamt i verkligheten också?Nej, absolut inte pinsamt påinspelningen.Detvarbararo-ligt.

INTERVJUmedRomeoAltera

stenRomeoAltera

INTErvJu

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Sten (Romeo Altera). Foto: Johan Paulin/SVT

Hur gör man om man vill vara med i en film som du?Man får hålla ögonen öppnaoch leta efter småroller somstatist i reklamfilmer ellerlångfilmer. Det behövs helatiden och då får man provapå lite hur det går till på eninspelningsplats.Nuhadejagturen att vara med i inspel-ningarsedanjagvarlitenef-tersomminpappaärreklam-filmsregissörsåjagharvaldevarit påmånga reklamfilms-inspelningar innan jag självbörjade som skådespelare.Senkanmangöraegnakort-filmerochtränahurdetärattvaraframförkameran.

Har du varit med i någon an-nan film eller tv-program?Jaggjordeminförstalillarollnärjagvar6årförenreklam-filmförTV4.Sedangjordejaglitetrailersochreklamfilmerinnan jag sökte en roll tillÄktamänniskor på SVT.Det

varminförstariktigaroll.Ef-terdetvarjagmediennorsklångfilm som heter Victoriaochsedanprovspeladejagförrollen somStenpåJulkalen-dern. Det var många prov-spelningar fördenrollen.Engång för castingbyrån, enannan gång tillsammansMi-riam som spelade Stella, senfick jag provspela för regis-sörernaochtillsammansmedandra skådespelare innandombestämdesigförmig.

Alla SMUL-läsarna kan fler än ett språk, kan du också något annat språk?Jagpratarsvenska,engelskaochlitespanska.

Din pappa är från Argen-tina, känner du dig lite ar-gentinsk?Ja,jagträffaroftaminafar-bröder och resten av minargentinskafamiljsomock-såboriSverige.

Vad är bäst med att ha två kulturer (den svenska och den argentinska)?Manlärsigspråk,manfårätagodmatochsåkännerman att man tillhör helavärlden och inte bara ettland.

Tycker du att det är bra att läsarna kan svenska? Varför då?Detärbraattdomärräddaomsittspråktyckerjag.

Var skulle du vilja bo om du inte kunde bo i Sveri-ge?IUSA,därfinnsdetmycketolikakulturerochdettyck-erjagom.

Vad vill du göra när du blir stor?Jag vill gå filmskola ochsenfårviseomjaghamnarbakomeller framförkame-ran.S

Foto: Romeo Alteras privata

Romeo är i staden han skulle vilja bo i när han bli stor. New York. 102 på Empire State

‘Building i december 2013, han hade med sig en poloaridkamera som han fotade med

Foto: Romeo Alteras privata

Pyssel på svenskaKnäcK KniVigA KODen!Vadstårdethärdå?Användbokstavsnyckelnlängstnerförattknäckakodenochfyllaidethemligameddelandet.Svaretkommerattpubbliceraspåhemsidaninomkort!

BokstavsnyckelA1

Pyssel på svenska

N B L Å K L O C K A V S E O I N G E R Ö J N O F N

B X U M O N S T E R G A Ä P O E E L Å T E R E T Y

U R T H B N C M V B M X V X T L Y T U H E R W S T

Q E K Ä R L E K X S Y R E N E V P O Y E K E G T T

H N U F I K A R T Å M L Y Y P A D Ö V A S P C L H

J Y A Ö N A M X Z C N V Ä X A S F G H R E Y T E K

R T E Y T O K R O K R V K A J H B Å T V C T J K V

M D G J E G R O P F O J H G T Ö V E R W E A W L I

D F Ö L F G A T O R P E I Y Q U T F D A G X C K C

N V D Ö L J A J K V C N B Ä V E R T V Å R S O L K

HiTTA ORDenOrdennedangårattfinnairutanmedbokstäver.Hittardunågrasomvimissat?Svaretkommerattpubbliceraspåhemsidaninomkort!

BLÅKLOCKABÅTBÄVERDAGDÖLJAELVAFIKARGROP

FÖLGATORGERINTEKROKKVICKKÄRLEKLÅTER

MONSTERNYTTRENREPROPSAXSYRENTAX

VÅRSOLVÄXAYXAÖVAÖVER

KORSORD

Ordsomgårneråt:1.AndraordetiSverigesnationalsång.2.Sägerdunärnågongerdignågot.3.Språksomduskriverpånu.4.Slangordföridiot.5.Eftervårkommer…7.MotsatstillfulOrdsomgårtvärsöver:3.Gårbarnipåvardagarna.6.Djurmangårutochgårmed.7. Enbrorochensysterärett…8.Musiktävlingsomsvenskarälskar9.Motsatstillrolig.

Svaretkommerattpubbliceraspåhemsidaninomkort!

mera Pyssel på svenska

gÅTA 4DeT HäR MÅSTe MAn BLUnDA FöR ATT KUnnA Se.Svaret: DrömmarnagÅTA 5

en pOLiS HADe en BROR, Men BRODeRn HADe inTe nÅgOn BROR. HUR KOMMeR DeT Sig?Svaret: Polisen var en kvinna.

gÅTA 2näR VägeR en MUS LiKA MycKeT SOM en eLeFAnT?Svaret: När vågen är trasig.

gÅTA 3VAD BLiR STöRRe OcH STöRRe jU MeR MAn TAR BORT, Men MinDRe jU MeR MAn LäggeR TiLL?Svaret: Gropen

gÅTA 1gÅR FRÅn HUS TiLL HUS Men KOMMeR ALDRig in?Svaret: Vägen

gÅTA 6HUR MÅngA BOKSTäVeR äR DeT i ALFABeTeT?Svaret: nio (a-l-f-a-b-e-t-e-t).

TOVA 11 ÅR, BOR i FALUnFavoritartist: OneDirection

Varför då? Jaggillarattdesjungeriolikastämmorochdetlåterfintnärdesjungerihop.Senärdesnygga.5 svenska låtar jag lyssnar på

just nu:1. ”Notreadytosaygoodbye”,Awa2. ”Wakemeup”,Avicii

3. ”Uncover”,SaraLarsson4. ”Badboys”,SaraLarsson5. ”Blameitonthedisco”,

Alcazar

Vad lyssnar svenska barn på för

MUSIK?

AgneS8 ÅR, BOR i FALUnFavoritartist: EricSaadeVarför då? Föratthansjungerbra,ärsnyggochdansarbra.5 svenska låtar jag lyssnar på just nu:1. ”Notreadytosaygoodbye”,

Awa2. ”Boomerang”,EricSaade3. ”Näralltljusärpåmig”,

Agnes4. ”Heybrother”,Avicii5. ”Badboys”,SaraLarsson

SMUL har frågat svenska barn som bor i Sverige vad för musik de lyssnar på just nu. Så kan ni kolla upp den och veta vad barnen pratar om när ni kommer på besök nästa gång!

eMeLie

13 ÅR, BOR i FALUn

Favoritartist:BrunoMars

Varför då? Hanharspeciellrös

sjungermedinlevelse

.Omdetären

gladlåthörmanverk

ligenhurglad

hanär.Hanstexterä

rjättebra.

5 svenska låtar jag lyssnar på just

nu:1. ”Älska

mig”,MyranGranbe

2. ”Därpalmernab

or”,Medina

3. ”Instantrepeater”

,Agnes

4. ”Badboys”,Sara

Larsson

5. ”Vartjagängår”

,Stiftelsen

MiO 5 ÅR, BOR i LUnDFavoritartist:SeanBananVarför då? SeanBananföratthanärroligochharenblöjamednålpå.5 svenska låtar jag lyssnar på just nu:1. Bröder”,LinusSvenningsson2. ”Popular”,EricSade3. ”Manboy”,EricSade4. ”Regnetöserner”fråntidslinjenpådagis5. ”Cobacabanana”MedSeanBanan

jOnATHAn 12 ÅR, BOR i LUnDFavoritartist:AviciiVarför då? Föratthanharmångalåtarsomjagtyckerom.5 svenska låtar jag lyssnar på just nu:1. “Thefinalcountdown”,Eu-rope2. “Gangnamstyle2013”medOralBee3. ”Bröder”,LinusSvennings-son4. ”Greyhound”,Swedishhousemaffia5. ”Uncover”,ZaraLarsson

MAyA10 ÅR, BOR i STOcKHOLMFavoritartist:Marinaandthediamonds

Varför då? Förjagtyckeromderasmusikstil.5 svenska låtar jag lyssnar på just nu:1. ”Somenkarl”,Agnes2. ”Jagkommer”,VeronicaMaggio3. ”Lyckligarenu”,LinneaHenriksson4. ”Baksmälla,mikrofonkåt”,Petter,September5. ”Dancingqueen”,Abba

SAnnA14 ÅR, BOR i LUnD

Favoritartist:Aviici

Varför då? Föratthanslåtaräg

attmanblirgladavd

5 svenska låtar jag lyssnar på just nu:

1. ”Eftersolsken”,Pa

2. ”Undo”,SannaNie

3. ”Busydoingnothin

g”,AceWilder

4. ”Därpalmernabo

r”,Medina

5. ”Musthavebeenlo

ve”,Roxette.

MAyA10 ÅR, BOR i STOcKHOLMFavoritartist:Marinaandthediamonds

Varför då? Förjagtyckeromderasmusikstil.5 svenska låtar jag lyssnar på just nu:1. ”Somenkarl”,Agnes2. ”Jagkommer”,VeronicaMaggio3. ”Lyckligarenu”,LinneaHenriksson4. ”Baksmälla,mikrofonkåt”,Petter,September5. ”Dancingqueen”,Abba

Vill du skriVa i

nästa nummer aV smul?

skicka in ditt bidrag senast 30:e september.

det kan Vara en teckning, en berättelse, en tecknad serie

eller en sVår gåta!

skriv till: info@magasinetsmul.com

med svenska som livsstil

Magasinet

“ ”

SvENSKa

PLaTS-SPECIaL

FamILjELIv

KULTUR

maT & RECEPT

FLERSPRÅKIGHET Magasinet SmuL är en gratis tidning i e-format för svenska föräldrar utomlands. Här kan du läsa om flerspråkighet i familjen, nya trender inom svenska språket och olika aspekter av barn-uppfostran utomlands och i Sverige. Du kan också hålla dig uppdaterad om svenskt mode, design, lit-teratur och Tv/film. SMUL omfattar personliga kå-serier och artiklar med ett rikt bildformat med foton och illustrationer. SMUL är en nättidning som marknadsförs via so-ciala medier för svenskar utomlands, speciellt via intressegruppen ”Svenska som modersmål utom-lands” (SmUL). För att ladda ner tidningen behöver du bara bli prenumerant – och det är gratis! Den etablerade e-tjänsten Qiozk används för tidningen och gör att nya nummer av tidningen laddas upp automatiskt i bokhyllan, oavsett om du har en iPad

eller annan surfplatta. SMUL kommer att publiceras två gånger per

år. Första numret publicerades den 1 maj. Följ oss Facebook för nyheter eller titta in

på webbsida: magasinetsmul.com

ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger lena@magasinetsmul.com Tel. +1 604 838 5362 Chefredaktör: monica Bravo Granström monica@magasinetsmul.com Tel. +49 163 391 8345 art director: Emma ageberg emma@magasinetsmul.com Tel. +39 339 337 2255

S M U L – S v e n s k a s o m M o d e r s m å l U t o m l a n d s

w w w . m a g a s i n e t s m u l . c o m

Magasinet SMUL nummer 1 2014

Documents

Fet Magasinet

Magasinet cafeen

Magasinet PASSION

K O M · 2017. 1. 9. · K O M magasinet for forbundet kommunikation og sprog / nummer 57 / august / 2011 MagasinET DER ER aLTiD PLaDs TiL Én TiL… UD MED ØJET, inD MED ØRET HVaD

NUMMER 2 APRIL 2015 - ADHD€¦ · Meld dig til kursus Side 24 Læs om Luise, som har studeret i USA Side 4 TEMA: Voksne ADHD i den tredje alder Side 22 ADHD MAGASINET NUMMER 2 APRIL

Magasinet SMUL nummer 4 2015

MODELLJÄRNVÄGS MAGASINET · 2020. 3. 22. · 1 sveriges tidskrift fÖr modellrallare • modelljärnvägsmagasinet nr 12 mars 2013 modelljÄrnvÄgs- nummer 12 • mars 2013 magasinet

Trekanten Magasinet

Magasinet Hjemløs

Magasinet Bus - transportweb.dktransportweb.dk/downloads/files/Magasinet-Bus-2-2015.pdfMagasinet Bus Torsdag 26. februar 2014 til onsdag 25. marts 2015 - nummer 2 - 3. årgang Midttrafik

NUMMER 3 JUNI 2016 MAGASINET - ADHDadhd.dk/wp-content/uploads/sites/2/2016/02/ADHD-Magasinet-3-201… · H. P. Therkelsen A/S Postbox 109 · Eksportvej 1 · 6330 Padborg Tlf. 74 67

Stav magasinet

Hei magasinet

Åpnings Magasinet

ArtExclusive magasinet

MAGASINET - HK · hk bladet magasinet nummer 03 \ 2018 tema den it-politiske strategi nye kurser \ 30-31 sÅdan har samdata arbejdet for dig \ bedre uddannelser \ flere kvinder ind

Bus magasinet

Sprek magasinet

VIETNAMKONFLIKTEN - MAGASINET

Zero magasinet