Fonologisk)lästräning)vid)datorn)för)döva) och ... · Tänka!om!ljud!...

Tänka om ljud Fonologisk lästräning vid datorn för döva och hörselskadade barn som använder

cochleaimplantat eller hörapparat

Rethinking sound Computer-‐assisted reading interven<on with a phonics approach for deaf and hard of hearing children using cochlear implants or

hearing aids

Doktorsavhandling nr. 63 SIDR, Linköpings Universitet

Cecilia Nakeva von Mentzer PhD, SLP

Uppsala Universitet

Linköping Studies in Arts and Science No. 627

Studies from the Swedish Institute for Disability Research No. 63

R!"#$%&$%' S()%*

Computer-assisted reading intervention with a phonics approach

for deaf and hard of hearing children using cochlear implants or hearing aids

Cecilia Nakeva von Mentzer

Disposi:on Bakgrund

Projektet Hörselns betydelse Tidig plas<citet Fonologi Studieupplägg

Studie 1-‐4 SammanfaBning

Tvärvetenskapligt projekt

Ins$tutet för Handikappvetenskap, HEADs forskarskola HEaring and Deafness, Linköpings Universitet

Kogni$on, Kommunika$on och Lärande, CCL Lunds Universitet Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Ins:tutet

Ins$tu$onen för lingvis$k, Stockholms Universitet

Vikten av hörsel Hörsel

Talspråksinlärning

Läs-‐ och skrivförmåga

Skolframgång

Arbetsmöjligheter

Bakgrund

2012-12-15

Audiologiska och neuroaudiologiska aspekter på signalbehandling

Auditiva perceptionsstörningar

Susanne Köbler

Hörsel - kort repetition

2 logopedprogram UU, ht 2012, SK

Hörselbenen vibrerar

Trumhinnan vibrerar

Hörselnerven sänder signaler till hjärnan

Vätskan och hårcellerna i snäckan rör sig

Hjärnan tolkar signalerna

Ledningshinder sensorineural

retrokokleär

kortikal Ljud

2015-‐02-‐05

Cecilia Nakeva von Mentzer, leg logoped PhD

Tidig plas<citet •  Språkljudsmelodin återspeglas redan spädbarns gråt

•  Us spädbarn fram <ll 16 v ålder – Prosodisk ”förövningsperiod”

•  Omelodiös gråt – Klinisk markör för försenad språkutveckling eller hörselnedsäYning

2015-‐02-‐05 Cecilia Nakeva von Mentzer Hässleholm

Språkets ljudmönster i gråt

Enkel vågtopp

Dubbla vågtoppar

Trippel

Kvadrupel!

2015-‐02-‐05 Cecilia Nakeva von Mentzer, leg logoped, PhD Figure 1. Spectrograms and corresponding melody/intensity contour diagrams exemplifying the developmental

path from simple to complex cries. The frequency scale of the spectrograms (left side) is linear and frequencies up

to 4kHz are represented. In the corresponding melody diagrams (right side) melody is represented by a black line

and intensity contour by a grey line. Whereas a relatively simple cry pattern (a) consisting of a single rising-fallingmelody arc (b) characterizes newborns’ crying, an increasingly complex melody is found in cries of older infants (c–

h). Pattern sequences in form (d) of a double-arc melody, (f) of a triple-arc melody or (h) of a fourfold-arc melody

regularly occur in ‘‘spontaneous’’ cries of healthy infants. The uni-directional development of melody

complexification suggests a prosody-preparing ‘‘training’’ occurring already during the earliest stage of pre-speech development.

Cry melody complexity and later language 963

K Wermke, 2001; 2007

P1 normalhörande Bakgrund

create a grand average waveform for individualsubjects. P1 was defined as the first robust positivityin the waveform. In the case of a double-peaked P1response, P1 latency was typically marked on thefirst peak. Latency values were determined for P1without regard to the chronological age and the ageof implantation of subjects.

RESULTS

Normal-Hearing ChildrenThe latency of P1 as a function of age is shown in

Figure 1. The line of best fit and the 95% confidenceinterval are superimposed on the raw data. The datawere best-fit by a growth function based on the naturallog of age (latency ! 155.6 "(-32.746)*(LN(Age));R2 ! 0.78; p # 0.0001). Visual inspection indicatesthat latencies decrease rapidly in the first decadeof life, and then decrease more gradually in thesecond decade of life. These results are consistent withthose reported by Sharma et al. (1997), Ponton et al.(2000), and Cunningham et al. (2000). As can be seenin Figure 1, P1 latency continues to decrease from 15to 20 yr of age. This finding is consistent with thatreported by Cunningham et al. (2000) who showedthat P1 latency decreased significantly from 13 to 15yr to 19 to 27 yr of age.

Children with ImplantsA 1-way ANOVA showed that the subjects in the

early, middle and late-implanted groups were notsignificantly different with respect to their durationof implant use (F ! 0.05; p ! 0.90). The latencies forthe implanted children are shown in Figure 2 as afunction of chronological age at time of testing. Thesolid functions on each plot are the 95% confidence

limits for normal-hearing children (taken from Fig.1). P1 latencies for 20 out of 21 late-implantedpersons (triangles) were outside the 95% confidencelimit for age-matched normal-hearing children. Thelatencies of 19 of the 29 children in the middle group(crosses) were outside the range of normal. In con-trast, 55 out of the 57 children in the early group(circles) had latencies within the range of normal.The proportion of latencies falling within the rangeof normal differed significantly between the early-implanted group and the late-implanted group(Fishers Exact Test for two proportions, p !0.0000001). The proportion of latencies fallingwithin the range of normal differed significantlybetween the early-implanted group and the middle-implanted group (Fishers Exact Test for two propor-tions, p ! 0.0000001). Figure 3 shows a grandaverage waveform for a subset of 18 early-implantedchildren (average age 3.8 yr) and an age-matchedgroup of normal-hearing peers (average age 3.5). A1-way ANOVA showed that the ages of the childrenin the two groups was not significantly different (F! 0.01; p ! 0.18). The average duration of implantuse for the group of 18 early implanted children was1.8 yr. As shown in Figure 3, the peak latencies of P1for the early-implanted children and their normal-hearing peers are similar. Figure 4 shows a grandaverage waveform for a subset of 13 late-implantedchildren (average age 15.1 yr) and an age-matched

Figure 1. P1 latencies as a function of age for normal-hearingchildren. The line of best-fit and the 95% confidence intervalare superimposed on the raw data. Figure 2. P1 latencies as a function of chronological age for

children with cochlear implants. The solid functions are the95% confidence limits for normal-hearing children. P1 laten-cies for children implanted before age 3.5 yr (early-implantedgroup) are shown as circles. P1 latencies for children im-planted between age 3.5 yr and 6.5 yr (middle-implantedgroup) are shown as crosses. P1 latencies for children im-planted after age 7 yr (late-implanted group) are shown astriangles.

EAR & HEARING, VOL. 23 NO. 6 535

create a grand average waveform for individualsubjects. P1 was defined as the first robust positivityin the waveform. In the case of a double-peaked P1response, P1 latency was typically marked on thefirst peak. Latency values were determined for P1without regard to the chronological age and the ageof implantation of subjects.

RESULTS

Normal-Hearing ChildrenThe latency of P1 as a function of age is shown in

Figure 1. The line of best fit and the 95% confidenceinterval are superimposed on the raw data. The datawere best-fit by a growth function based on the naturallog of age (latency ! 155.6 "(-32.746)*(LN(Age));R2 ! 0.78; p # 0.0001). Visual inspection indicatesthat latencies decrease rapidly in the first decadeof life, and then decrease more gradually in thesecond decade of life. These results are consistent withthose reported by Sharma et al. (1997), Ponton et al.(2000), and Cunningham et al. (2000). As can be seenin Figure 1, P1 latency continues to decrease from 15to 20 yr of age. This finding is consistent with thatreported by Cunningham et al. (2000) who showedthat P1 latency decreased significantly from 13 to 15yr to 19 to 27 yr of age.

Children with ImplantsA 1-way ANOVA showed that the subjects in the

early, middle and late-implanted groups were notsignificantly different with respect to their durationof implant use (F ! 0.05; p ! 0.90). The latencies forthe implanted children are shown in Figure 2 as afunction of chronological age at time of testing. Thesolid functions on each plot are the 95% confidence

limits for normal-hearing children (taken from Fig.1). P1 latencies for 20 out of 21 late-implantedpersons (triangles) were outside the 95% confidencelimit for age-matched normal-hearing children. Thelatencies of 19 of the 29 children in the middle group(crosses) were outside the range of normal. In con-trast, 55 out of the 57 children in the early group(circles) had latencies within the range of normal.The proportion of latencies falling within the rangeof normal differed significantly between the early-implanted group and the late-implanted group(Fishers Exact Test for two proportions, p !0.0000001). The proportion of latencies fallingwithin the range of normal differed significantlybetween the early-implanted group and the middle-implanted group (Fishers Exact Test for two propor-tions, p ! 0.0000001). Figure 3 shows a grandaverage waveform for a subset of 18 early-implantedchildren (average age 3.8 yr) and an age-matchedgroup of normal-hearing peers (average age 3.5). A1-way ANOVA showed that the ages of the childrenin the two groups was not significantly different (F! 0.01; p ! 0.18). The average duration of implantuse for the group of 18 early implanted children was1.8 yr. As shown in Figure 3, the peak latencies of P1for the early-implanted children and their normal-hearing peers are similar. Figure 4 shows a grandaverage waveform for a subset of 13 late-implantedchildren (average age 15.1 yr) and an age-matched

Figure 1. P1 latencies as a function of age for normal-hearingchildren. The line of best-fit and the 95% confidence intervalare superimposed on the raw data. Figure 2. P1 latencies as a function of chronological age for

children with cochlear implants. The solid functions are the95% confidence limits for normal-hearing children. P1 laten-cies for children implanted before age 3.5 yr (early-implantedgroup) are shown as circles. P1 latencies for children im-planted between age 3.5 yr and 6.5 yr (middle-implantedgroup) are shown as crosses. P1 latencies for children im-planted after age 7 yr (late-implanted group) are shown astriangles.

EAR & HEARING, VOL. 23 NO. 6 535

Bakgrund

Vad är fonologiska färdigheter i det talade språket?

varsebli

lära nya ord

beräCa

leka med ord

läsa uCala

skriva

förstå

mental ljudrepresenta$on

bearbeta

Deltagare

•  Döva och hörselskadade barn, HNS (N=32) – Audiologiska moYagningen Karolinska, Lund och Akademiska sjukhuset, Uppsala

•  Barn med normal hörsel, NH (N=16) – Uppsala-‐Stockholmsområdet

Inklusions-‐/exklusionskriterier HNS 1.  LäY, måYlig <ll grav bilateral sensorineural

hörselnedsäYning 2.  Hel<dsanvändare av cochleaimplantat (CI) och/eller

hörapparat (HA)

3.  Inget annat funk<onshinder som påverkade språklig eller kogni<v förmåga

4.  Tala svenska på för-‐/skolan

Bakgrundsvariabler

Utöver interven:onsstudie

•  Metodutveckling – Tillgänglig hemma

•  Färre resor •  Mindre belastning på familjerna

Graphogame – ”Phonics”-‐träning

•  Jyväskylä University, Nilo-‐Mäki Ins<tute, Finland •  Tillgängligt på flera olika språk •  Den svenska versionen riktar sig <ll nybörjarläsare;

använder sig av fonemisk ortografi

•  Är framtaget ur den vetenskapliga longitudinella studien på finska barn, från födsel $ll läsning, Jyväskylä Longitudinal Study, Lyy$nen et al.

Så vad exakt är phonics? •  Phonics/fonologisk lästräning tränar tre grundläggande förmågor:

– Kopplingen fonem-‐grafem – Ljudning – Segmentering

Förtest 1 4 veckor Förtest 2 4 veckor EVertest

Fonologiska färdigheter & bokstavskänne-‐dom 8 uppgiler

Samma som vid förtest 1 + yYerligare kogni<va tester och läsning

Interven<on Graphogame

ERP: MMN N400

5, 6 och 7-‐åringar, 32 barn

5, 6 och 7-‐åringar, 16 barn

Design

LäY, måYlig eller grav

Barn med normal hörsel

Datorstödd lästräning

•  Barnen övade i sniY 7 min/dag •  Inga skillnader i nådda nivåer, förutom ålder – Äldre barn nådde svårare nivåer och gjorde fler räY

Metod – Fonologiskt kompositmåB –  7 olika precisionsmåY på fonologiska färdigheter slogs samman (lägre kogni<v nivå, ex. fonemdiskrimina<on, högre kogni<v nivå, ex. faYa beslut om eY nonords fonemuppbyggnad)

•  Avspegla barnens fonologiska fonologiska färdigheter på eY övergripande säY

•  Möjliggöra jämförelser mellan barnen

– Median split av barn med HNS •  Fonologiskt säkra/mindre säkra

> 63% < 63%

Studie 1 Datorstödd träning av ljud-‐bokstavssamband

Effekter på fonologiska färdigheter

Cecilia Nakeva von Mentzer1, Björn Lyxell1, BirgiYa Sahlén2,6, Malin Wass1, Magnus Lindgren2,4, Marianne Ors2, PeYer

Kallioinen5 & Inger Uhlén3

LogopednyC, 2012

Interna$onal Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 2013

6 children – 1SD for NH -‐ No child with bilateral CI

12 barn med CI

Fonologiska färdigheter förtest 1F

14 barn med HA

5 barn HA, 1 CI

Kärnbudskap från Studie 1 1.  Vid förtest 1 hade NH barn signifikant högre presta<on än barn med HNS på sex av sju fonologiska måY

2.  Alla barn förbäYrade sin förmåga aY koppla ljud-‐bokstav och uYal som en effekt av träning.

3.  För samtliga barn, och specifikt barn med CI, var eY lägre fonologiskt utgångsläge associerat med större fonologisk förbäYring

4. Hos arton barn med HNS, (11 barn med CI) hade träningen specifika effekter på fonologiska färdigheter 5. Studien visar aY det går aY genomföra träning i hemmet med hjälp av datorn

–  Det innebär aY interven<onen är möjlig aY genomföra även med andra grupper barn.

Kärnbudskap från Studie 1

Störst effekter på förmågan aB repetera nonord

Studie 2 Fonologisk lästräning för barn med CI och

barn med HA -‐ En närmre :B på fonologisk förbäBring

Journal of Communica$on Disorders, Deaf Studies &

Hearing Aids 2(3) Cecilia Nakeva von Mentzer1, Björn Lyxell1, BirgiYa Sahlén2,6, Örjan

Dahlström1, Magnus Lindgren2,4, Marianne Ors2, PeYer Kallioinen5 & Inger Uhlén3

Bakgrund

Kogni<va förmågor är vik<ga aY analysera, i synnerhet hos barn med hörselskador

– De bidrar <ll aY förklara och förutspå spridningen i utveckling

– Hörselskadan och begränsningar i CI,HA kan ge andra kogni<va strategier

Resultat förtest 2 !Table 4. Correlations between the phonological composite score and cognitive abilities pre intervention.

Children with normal hearing (NH), N = 16, Deaf and hard of hearing children (D/HH), N =32, and phonologically less skilled D/HH children n =16.

NH D/HH D/HH, phonologically less skilled

1. Phonological composite 1.0 1.0 1.0

2. Nonword discrimination (latency) -.51* -.49** -.26

3. Phoneme identification (latency) .24 .08 .23

4. Lexical access – expected answers .60* .72** .72**

5. Lexical access – semantically accepted -.47 .05 .22

6. Lexical access – semantically deviant -.09 -.36* -.19

7. Lexical access – other -.35 -.67** -.70**

8. Complex working memory .49 .64** .42

9. Visual working memory .28 .22 -.13

5. Phonological coding-letter sounds -.14 .19 -.29

6. Phonological coding-letter names -.10 .32 -.15

7. Phonological coding-letter naming .08 .12 -.53*

10. Non verbal intelligence - raw scores .28 .05 .11

11. Non verbal intelligence- percentiles .32 -.13 -.14

12. Age .63** .26 -.07

Note: *correlation is significant at p < .05, **correlation is significant at p < .01.

MELLAN FONOLOGISKA KOMPOSITEN OCH KOGNITIVA VARIABLER

! NH D/HH D/HH, phonologically less skilled

1. Phonological change 1.0 1.0 1.0

2. Lexical access; expected answers -.58* -.36* -.43

3. Lexical access; semantically accepted .11 -.01 .07

4. Lexical access; semantically deviant .05 .04 .04

5. Lexical access; other .67** .40* .42

6. Complex WM .03 -.26 .03

7. Visual WM -.34 -.00 .12

8. Nonword repetition (pnwc) -.23 -.29 -.17

9. Nonword repetition (pcc) -.37 -.37* -.55*

10. Output phonology (pwc) .20 -.34 -.44

11. Output phonology (pcc) .21 -.38* -.51*

12. Phonological representation -.1 -.58** -.65**

13. Nonword discrimination (accuracy) -.24 -.42* -.54*

14. Nonword discrimination (latency) -.23 -.32 .24

15. Phoneme Identification (accuracy) -.49 -.29 -.12

16. Phoneme Identification (latency) -.23 -.31 -.38

17. Phonological coding–letter sounds .54* .12 .51*

18. Phonological coding–letter names .32 .06 .40*

19. Phonological coding- letter naming .21 .04 .62*

20. Nonverbal intelligence-rs .04 .03 .06

Resultat eVer träning

MELLAN FONOLOGISK FÖRBÄTTRING OCH KOGNITIVA VARIABLER

Kärnbudskap studie 2

1.  Hörselskadade barn lägre lexikal förmåga än barn med

NH, i synnerhet barn med CI

2.  Jämbördig presta<on hos grupperna avseende komplext och visuellt arbetsminne

3.  Hörselskadade barn rekryterar mer kogni<va resurser för fonologiska uppgiler

Kärnbudskap studie 2

3.  Svag ini<al presta<on på testet Fonologiska representa:oner var den enda signifikanta prediktorn för fonologisk förbäYring hos barn med HNS.

4.  Svag presta<on observerades hos barn som diagnos<serats senare, fåY sina implantat senare och använt sina CI kortare <d.

Kärnbudskap studie 2 5.  Barn som var svagare fonologiskt hade

yYerligare kogni<va svårigheter

6.  Bokstavsbenämning fungerade som en drivkral för fonologisk förändring hos barn med svagt fonologiskt utgångsläge

Studie 3

Datorstödd fonologisk lästräning hos barn med cochleaimplantat och barn med hörapparat

Nakeva von Mentzer, C., Lyxell, B. Sahlén, B. Dahlström, Ö.,

Lindgren, M. Ors, M., Kallioinen, P. & Uhlén, I. (2013).

LogopednyC, 2013 (4), 18-‐23. Scandinavian Journal of Psychology, 55(5), 448-‐455. doi: 10.1111/

sjop.12149

Bakgrund studie 3 •  Barn med hörselskador har historiskt hal mycket låg läsförmåga

•  Skolan har broYats med vilken läspedagogisk metod som är mest lämplig:

–  ”Whole language” – förförståelse och seman<k

–  “Ljudning” -‐ teckendriven kunskap

VAD ÄR LÄSNING?

The simple view of reading

L = A x F

Läsning är lika med avkodning mul<plicerat med (hör)förståelse

Tunmer & Gough’s modell, 1986

Analys av både korrekt och inkorrekt lästa ord och nonord

Table 4. Decoding errors in percent (mean; ± sd, range) in reading children pre and post intervention (NH, n = 12, DHH, n = 19)

Note: NH = normal hearing, DHH = deaf and hard of hearing, an = 10 *a statistically significant difference from pre to post intervention was observed, p < .05

NH DHH

Pre Post Pre Post

TOWRE – words TOWRE – nonwords TOWRE – words and nonwords

28a ± 21.2 (1-60) 43 ± 27.6 (4-100) 40 ± 26.0 (7-83)

33 ± 24.4 (6-88) 33 ± 13.7 (12-59)* 31 ± 15.0 (11-58)*

41 ± 27.0 (5-100) 54 ± 26.0 (20-100) 47 ± 24.9 (19-87)

36 ± 21.6 (7-73) 46 ± 24.0 (5-85)* 40 ± 21.4 (13-75)*

Kärnbudskap studie 3 •  Åldersjämförelser visade aY 7-‐åriga NH barn hade signifikant säkrare

läsning än 7-‐åriga barn med HNS .

•  LäsförbäYring var associerat med fonologiska färdigheter och komplext AM hos barn med NH.

•  Motsvarande associa<oner observerade med visuellt AM och bokstavsbenämning hos barn med HNS.

•  Döva och hörselskadade barns nybörjarläsning influerad av visuella strategier, kan förklara de äldre barnens elersläpande läsutveckling

Studie 4 Segmentella och suprasegmentella drag i nonordsrepe<<on – En explora<v studie av associa<onerna med nonordsläsning hos barn med normal hörsel och barn med bilaterala cochleaimplantat

Cecilia Nakeva von Mentzer, Björn Lyxell, BirgiYa Sahlén, Örjan Dahlström, Magnus Lindgren, Marianne Ors, PeYer Kallioinen,

Elisabet Engström & Inger Uhlén

Clinical Linguis$cs & Phone$cs

Cecilia Nakeva von Mentzer, Gustavianum, Uppsala 150205

Elva barn med NH Elva barn med bilaterala CI

Förtest 1 4 weeks Förtest 2 4 weeks EVertest

Fonologiska färdigheter & bokstavskänne-‐dom 8 uppgiler

Interven<on Graphogame

ERP: MMN N400

5, 6 och 7-‐åringar

5, 6 and 7-‐ year olds, reference group

Design

LäY, måYlig eller grav

Barn med normal hörsel

Här analyserades barnens

nonordsrepe<<on och

nonordsavkodning

Bakgrund

•  Barn med CI läser bäYre än förväntat med hänsyn <ll sina svaga fonologiska förmågor (Asker-‐Árnason et al., 2014; Wass, 2008)

•  Även barn med läYa <ll måYliga hörselskador har uppvisat liknande trend (Park, Lombardino & RiYer, 2013)

•  Använder barn med CI andra avkodningsstrategier?

•  Är de mer visuellt orienterade? – Fokuserar de på ord och bokstavmönsters utmärkande drag

– Utvecklar de ortografisk lässtrategi <digare?

Syle •  På eY mer djuplodande säY än <digare studie undersöktes HUR barnen använde sina fonologiska färdigheter mäY med nonordsrepe<<on och HUR denna var associerad <ll nonordsläsning

SäBa fingret på hur barnen använde sin fonologiska förmåga i läsning med höga grav på fonologisk avkodningsförmåga!

Mä<nstrument

•  Nonordsrepe<<on (Wass, 2008) – Fonologiskt arbetsminne – Fonemdiskrimina<on – Talproduk<on

•  Nonordsavkodning (TOWRE, Byrne et al., 2009) – Bokstavskännedom – Fonem-‐grafem – 96% strikt ljudenligt stavade (eY ljud-‐eY tecken)

-‐Klinisk markör för språkstörning -‐Starkt samband med ordinlärningsförmåga och ordförrådsstorlek

Bakgrundsvariabler

Table 1. Demographic variables (age and time in months) in children with NH and children with CI

Participant NH Age at testing

Raven CI Age at testing

Raven Age at diagnosis

Age at implant

Time with CI

CI right CI left Processing Strategy

1 F 91 95 F 91 75 2 11 80 C40+ Pulsar FSP 2 F 92 90 F 92 95 9 13 79 C40+ Pulsar FSP 3 M 60 95 F 62 75 19 23 39 Pulsar Sonata FSP 4 M 79 75 M 75 75 12 19 60 Pulsar Pulsar FSP

5 F 73 50 M 73 95 19 21 52 Pulsar Pulsar FSP 6 M 75 75 F 73 95 9 12 63 CI24RE CI24RE ACE 7 F 88 95 F 82 75 18 39 49 CI24RE CI24RE ACE 8 M 67 95 F 65 90 1 8 60 Pulsar Pulsar FSP 9 M 84 95 F 84 95 18 22 61 Pulsar Pulsar FSP 10 M 68 95 F 64 75 2 36 32 Sonata Sonata FSP 11 F 94 95 F 95 50 8 12 82 CI24R(CS) CI24RE ACE Mean 79 90 78 81 10 20 60

Note: NH = normal hearing, CI = cochlear implants, F = female, M = male, mo. = months, C40+ = Med-El, Sonata T1100 = Med-El, CI24RE = Cochlear Nucleus, FSP = Fine Structure Processing, ACE = Advanced Combination Encoder

SniYålder 6.5 år SniYålder vid diagnos 10 mån Spridning 1-‐19 mån

SniYålder vid CI-‐op. 20 mån Spridning: 8-‐39 mån

SniYålder med CI 62 mån Spridning 34-‐82 mån

Table 2. Phonological characteristics of the nonwords in the nonword repetition task.

Note: Nr. = number, NW = nonwords, Cons. = consonants, Vow. = vowels

Nr. of NW Nr. of syllables Weak syllables Cons. Vow. Stress pattern Clusters

Prestressed Post-stressed Iamb Trochee Legal Illegal

12 3 12 12 53 36 6 6 4 4

12 4 18 18 67 48 6 6 4 4

Total 24 84 30 30 120 84 12 12 8 8

Appendix. Nonwords in the present study

Note: C = consonant, V = vowel

Phonetic transcription Orthographic notation

Three-syllable

1. /'sʉːmɛta/ ‘sumetta

2. /'kɑːsɪmɵm/ ‘kasimum

3. /'ɛlʊmɔkɪ/ ‘ellomocki

4. /'tølɪmeːrʊ/ ‘töllimero

5. /salʊ'tɑːn/ sallo’tan

6. /nɛsʊ'loː/ nesso’lå

Four-syllable

7. /lʏtʊsa'lʉːk/ lyttosa’luk

8. /pʉːrima'guːl/ purima’gol

CCV/CCCV

Three-syllable

9. /'hœntpʉ:l*/ ‘höntpule

10. /'spjɑːbɪt*/ ‘spjabitte

11. /mɵj*'strɑːl/ muje’stral

12. /vʏta'kleː/ vytta’kle

Four-syllable

13. /'blɛg*smaŋ*/ bläggesmange

14. /'dralabɛlɪ/ ‘drallabelli

15. /gɛtenɪm'flæːr/ gettenim’flär

16. /hɪlɪpa'trʉːd/ hillipa’trud

Violating Swedish Phonotax

Three-syllable

17. /'tfɑːras*t/ ‘tfarasset

18. /'tke:nema/ ‘tkenema

19. /sɛka'lɑ:gb/ seka’lagb

20. /fɵga'skleː/ fuga’skle

Four-syllable

21. /'ptoːkalavɵŋ/ ‘ptåkallavung

22. /'mstɑ:mirakʉd/ ‘mstamirakud

23. /agʊva'tɑːsml/ agova’tasml

24. /karatɪ'miːbkl/ karati’mibkl

Three-syllable

Four-syllable

CCV/CCCV

Three-syllable

Four-syllable

Three-syllable

Four-syllable

Three-syllable

Four-syllable

CCV/CCCV

Three-syllable

Four-syllable

Three-syllable

Four-syllable

Cecilia Nakeva von Mentzer NKL, Jönköping 141121

Table 3. Scoring and levels of analysis for the nonword repetition task

Whole word Segmental Suprasegmental Consonant clusters Percent nonwords correct, (max 24)

Percent consonants correct, pcc (max 120)

Percent syllable omissions; Pre- and post stressed positions (max 30 pre/post)

Percent legal and illegal clusters correct (max 88 each)

Percent vowels correct, pvc (max 84)

Number of syllable insertions for each nonword category

Number of Consonant omissions Consonant substitutions Vowel epentheses Consonant additions

Percent phonemes correct, (max 204)

Percent syllable number correct (max=24)

Pcc for each nonword category; (max 31/44/45)

Percent primary stress correct (max 24)

Pvc for each nonword category; (max 28 each)

Poängberäkning

Resultat •  Barn med NH var säkrare än barn med CI på samtliga aspekter av

nonordsrepe<<on.

•  Största skillnaden uppmäYes på helordsanalysen; NH (Mdn = 54.0%), CI (Mdn = 4.2%), U = .00, z = -‐3.99, p < .001, r = .85.

•  Avseende suprasegmentella aspekter, uppmäYes den minsta skillnaden på korrekt huvudbetoning; NH (Mdn = 100%), CI (Mdn = 83.3%), U = 13.0, z = -‐3.21, p < .001, r = .68.

Men, trots aB barnen med CI hade stora svh aB återge nonord, och som all:d konsonanter i synnerhet , så presterade de bäBre avseende pcc än CI-‐barn i andra studier (svenska och engelska): •  Tidigare implanterade •  Mätpunkten var direkt eVer phonics-‐träning

Resultat

•  Stavelseomissioner förekom totalt 40 gånger

– Barnen med CI gjorde 95% av dem

•  63% av dessa förekom FÖRE den betonade stavelsen •  Barn med CI repeterar som yngre barn och de följer svenskans betoningsmönster

Resultat

Figure 1. Number of correctly reproduced legal consonant clusters (max = 88, leftmost bar), and illegal consonant clusters (max = 88, bar nr six) followed by number of consonant omissions (CO), consonant substitutions (CS), vowel epenthesis (VE), and consonant additions (CA) in legal and illegal consonant clusters in the nonword repetition task. NH = normal hearing, CI = cochlear implants, ** = p < .001, * p < = .05.

NH"CI"

Resultat Table 6. Analysis of nonword decoding (percent) of TOWRE; (medians, min and max) for children with NH and children with CI.

Note: TOWRE = The Test Of Word Reading Efficiency, NH = normal hearing, CI = cochlear implants.

NH CI Sig.

Whole words

7.9 (0-41.3)

9.5 (0-28.6)

Phonemes 5.8 (0-31.1) 8.1 (0-20.1) n.s.

Trials

12.7 (0-46.8)

19.8 (0-47.5)

Errors 32.8 (0-59.1) 58.3 (0-81.8) < .05

Barn med CI: fler avkodningsfel i förhållande :ll försök

Resultat

•  Inga signifikanta skillnader mellan grupperna Utan kluster: median 73% (NH) -‐ 38% (CI), p = .14 Med kluster: median 89% (NH) – 50% (CI), p = .19

Resultat

Figure 2. Nonword decoding errors in TOWRE; number of phoneme insertions, phoneme deletions, phoneme substitutions and lexicalisations in children with normal hearing (NH) and children with bilateral cochlear implants (CI). TOWRE = the Test Of Word Reading Efficiency (TOWRE; Torgesen, Wagner & Rashotte, 1999, Swedish version by Byrne et al., 2009), ** = p < .001

0"5"10"15"20"25"30"35"40"45"50"

Phoneme"insertions"

Phoneme"deletions**"

Phoneme"substitutions"

Lexicalizations"

NH"CI"

Resultat Table 7. Correlation analysis for nonword decoding and nonword repetition in NH children (N = 11) and children with bilateral CI (N = 11)

Note: NH = normal hearing, CI = cochlear implants, * = p < .05, ** = p < .01

NONWORD DECODING

Whole words Phonemes Trials

NH CI NH CI NH CI

Whole words .76** .43 .70** .33 .67** .33

Phonemes .83** .51 .76** .48 .72** .44

Consonants

Total .79** .49 .71** .50 .68** .52

No clusters .60 .51 .55 .45 .51 .39

Legal clusters .47 .42 .36 .45 .34 .48

Illegal clusters .61** .58 .57 .56 .53 .56

Vowels

Total .82** .46 .79** .36 .79** .28

No clusters .79** .54 .73** .42 .76** .32

Legal clusters .49 .33 .49 .25 .46 .25

Illegal clusters .65* .38 .60 .32 .58 .29

Syllable number .78** .50 .83** .53 .84** .57

Primary stress .24 .11 .22 .08 .24 .01

Resultat Table 8. Correlation analysis for nonword decoding and cluster repetition in nonwords in children with NH (N = 11) and children with CI (N =11)

Note: NH = normal hearing, CI = cochlear implants. * = p < .05, ** = p < .01.

NONWORD DECODING

Whole words Phonemes Trials

NH CI NH CI NH CI

Legal clusters

Percent correct .78** .34 .77** .35 .78** .31

Consonant omissions -.55 -.66* -.51 -.59 -.55 -.40

Consonant substitutions -.45 .03 -.50 -.02 -.45 -.08

Vowel epenthesis -.45 . -.40 . -.45 .

Consonant additions . .00 . .20 . .50

Illegal clusters

Percent correct .85** .05 .88** -.01 .85** -.01

Consonant omissions -.67* .19 -.74** .35 -.74** .48

Consonant substitutions -.18 .25 -.08 .14 -.09 .12

Vowel epenthesis -.16 -.33 -.18 -.33 -.17 -.41

Consonant additions .54 .10 .59 .00 .56 .00

SammanfaYning

•  Barn med CI – Kvalita<vt annorlunda integrering av fonologiska färdigheter med nonordsläsning

– Mindre specificerade fonologiska representa<oner -‐>lexikalisering/gissning

– Bokstavskännedom än vik<gare

Vad tar vi med <ll kliniken?

•  Fonologisk träning bör omfaYa: – medvetenhetsträning och produk<on av

•  ord med olika stavelseantal och betoningsmönster •  konsonantkluster

•  Bokstavsträning och fonem-‐grafemkoppling – Tjänar som visuellt stöd för svårfångade element i talsignalen/ospecificerade fonologiska representa<oner

Vidare läsning •  von Mentzer, C. (2008). Pratvis-‐ datorbaserad uYalsträning. Tidskri^en Dyslexi, nr 4. •  Nakeva von Mentzer, C., Lyxell, B. Sahlén, B. Wass, M., Lindgren, M. Ors, M., Kallioinen, P.,

Engström, E. & Uhlén , I. (2012). Datorbaserad fonologisk interven<on för barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) – effekter på fonologiska färdigheter. LogopednyC, 3, 18-‐ 23.

•  Nakeva von Mentzer, C. (2012). Interven<onsstudie med fokus aY förbäYra fonologiska färdigheter. Barnplantabladet, 3, 34-‐35.

•  Lyxell, B., Wass, M., Sahlén, Ibertsson, T., Asker-‐Árnason, L. Uhlén, I., Henricson, C., von Mentzer, C., Mäki-‐Torkko & Möller, C. (2013). Hearing and cogni<ve development in deaf and hearing impaired children: effects of interven<on. Chapter 4 in Disorders of Peripheral and Central Auditory Processing Handbook of Clinical Neurophysiology, vol. 10. G.G. Celesia (Vol Ed).

•  Nakeva von Mentzer, C., Lyxell, B., Sahlén, B., Wass, M., Lindgren, M., Ors, M., & Uhlén, I. (2013). Computer-‐assisted training of phoneme-‐grapheme correspondence for children who are deaf and hard of hearing: Effects on phonological processing skills. Interna$onal Journal of Pediatric Otorhinolaryngology. doi: 10.1016/j.ijporl.2013.10.007

•  Nakeva von Mentzer, C., Lyxell, B. Sahlén, B. Dahlström, Ö., Lindgren, M. Ors, M., Kallioinen, P. & Uhlén, I. (2013). Ljudinriktad läsinterven<on vid datorn för barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) – läsförändring och kogni<va faktorer. LogopednyC 4, 18-‐23.

•  Nakeva von Mentzer, C. (2013). Ljudinriktad läsinterven<on vid datorn för barn med cochleaimplantat eller hörapparat – Läsförändring och kogni<va faktorer. Populärvetenskaplig rapport. Barnplantabladet, 3, 28-‐30.

Vidare läsning •  Nakeva von Mentzer, C., Lyxell, B., Sahlen, B., Dahlström, O., Lindgren, M., Ors, M.,

Kallioinen, P., & Uhlen, I. (2014). Computer-‐assisted reading interven<on with a phonics approach for children using cochlear implants or hearing aids. Scandinavian Journal of Psychology, 55(5), 448-‐455. doi: 10.1111/sjop.12149

•  Nakeva von Mentzer, C. (2014). Rethinking sound. Computer assisted reading interven$on for deaf and hard of hearing children using cochlear implants or hearing aids. (Doctoral thesis in Disability Research), Linköping University. Linköping. doi: 10.3384/diss.diva-‐108902

•  Nakeva von Mentzer, C. (2014) Populärvetenskaplig sammanfaYning “Tänka om ljud-‐ Ljudbaserad lästräning vid datorn för döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat eller hörapparat” Granskats av <digare socialminister, ordförande för Ins<tutet för handikappvetenskap, Bengt Westerberg.

•  Nakeva von Mentzer, C., Lyxell, B., Sahlen, B., Dahlström, O., Lindgren, M., Ors, M., Kallioinen, P., & Uhlén, I. (2014). The Phonics Approach in Swedish Children using Cochlear Implants or Hearing Aids: Inspec<ng Phonological Gain. Journal of Communica$on Disorders, Deaf Studies & Hearing Aids 2(3).

•  Nakeva Von Mentzer, C., Lyxell, B., Sahlen, B., Dahlstrom, O., Lindgren, M., Ors, M., Kallioinen, P., Engstrom, E., & Uhlen, I. (2014). Segmental and suprasegmental proper<es in nonword repe<<on -‐ An explora<ve study of the associa<ons with nonword decoding in children with normal hearing and children with bilateral cochlear implants. Clinical Linguis$cs & Phone$cs, 1-‐20. doi: 10.3109/02699206.2014.987926

SammanfaBning

1.  Barn med hörselskada utgör en heterogen popula<on. Flera variabler, som ålder vid diagnos, dura<on av oförstärkt hörsel och grad av hörselskada bidrar <ll varia<onen.

2.  Tidig interven<on är den mest kri<ska faktorn, som utgör grunden för senare, framgångsrik utveckling

3.  Resultaten i stort visar aY fonologisk lästräning vid datorn i barnens hem är en alterna<v metod aY stödja inte bara barn i risk aY utveckla lässvårigheter, utan även döva och hörselskadade barns fonologi och avkodningsförmåga.

SammanfaBning 3.  I synnerhet barn med längre dura<on av dövhet

och med svårare hörselskada drog större nyYa av träningen.

4.  Resultaten från avhandlingen kan ses som eY bidrag <ll UNESCOs tema för 2014: “Lika Rängheter, Lika Möjligheter: Utbildning och Funk:onshinder. I synnerhet, genom aY erkänna läsförmåga som en av de vik<gaste verktygen i hörselskadade barn utbildning.

TACK <ll... Barnen i studien! ....och forskningsgruppen! Björn Lyxell, BirgiCa Sahlén, Örjan Dahlström, Magnus Lindgren, Marianne Ors, PeCer Kallioinen, Elisabet Engström & Inger Uhlén

....och arrangörernaJ

Fonologisk)lästräning)vid)datorn)för)döva) och ... · Tänka!om!ljud!...

Documents

Lästräning med BRAVKOD - Vörå · Lästräning med Avkodning innebär att känna till vilka ljud som bokstäverna representerar, kunna uttala dessa samt ljuda ihop dem till ord

Fonologisk minne og spesifikke språkvansker - NTAF · PDF fileeo/bks Spesifikke språkvansker Der er mange årsaker til språkvansker hos barn. Tradisjonelt har man definert spesifikke

Helena Nordqvist - Biblioteksverksamhet · läser sakta. Talböcker får inte användas för lästräning av elever som inte har någon form av läsnedsättning. • Diagnos eller

GAMBIA - mockelnforeningarna.se · Flipbok/ Blädderbok för den första lästräningen. Lärarhandledningen innehåller bl.a spel för lästräning. För mer information och kontakt:

Rethinking!sound! · Fonologisk&lästräning&vid&datorn&för&döva& och&hörselskadade&barn&som&använder& cochleaimplantateller&hörapparat& & Doctoral&Thesis&No.&63&SIDR,&Linköping&University&

Datorbaserad fonologisk lästräning för barn med ...896041/FULLTEXT01.pdf · lästräning med ett tillvägagångssätt av strukturerad fonem-grafem-koppling (phonics approach)

Dövrörelsens kamp för rätten till teckenspråket397093/FULLTEXT01.pdf · samhällets negativa attityd mot döva och avvikande en lång historia. Den negativa inställningen till

Paired Reading: Ett försök i sju kommuner med lästräning ...lup.lub.lu.se/search/ws/files/5658958/5158439.pdf · testade läsfärdigheter före (T1) och efter lästräning-en

Utvikling av leseforståelse og tiltak for å fremme det...La stå: Grunnlaget for leseforståelse legges i barnehagen med utvikling av fonologisk bevissthet og språkforståelse

Arne Torp: TAKSONOMISK-STRUKTURALISTISK OG GENERATIV ...folk.uio.no/janengh/Norskrift/NORskrift008_tekst.pdf · Arne Torp: TAKSONOMISK-STRUKTURALISTISK OG GENERATIV FONOLOGISK ANALYSE:

Upprepad lästräning med svenska som andraspråkselever847275/FULLTEXT01.pdf · förbättrade sina testresultat efter perioden med intensiv upprepad lästräning. Sammanfattningsvis

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av ... · • Möjlighet att skilja lästräning från kunskapsinhämtning • Möjlighet att låna inläst litteratur samt

Expressiv fonologisk förmåga hos barn i åldrarna 3;5 4;9 ...1131143/FULLTEXT01.pdf · The differences on syllable- and segmental levels were significant, whereas the difference

Fonologisk utveckling hos 4- och 5-åringar1175803/FULLTEXT01.pdfI fonologi inkluderas även språkets suprasegmentella egenskaper (prosodi) (Engstrand, 2004), vilket omfattar rytm,

Paulin test av fonologisk medvetenhet- en normering samt …lup.lub.lu.se/student-papers/record/3809708/file/3809710.pdf · krävs en medvetenhet om språkets fonologi (Høien & Lundberg,

Fonologisk bevissthet og staveferdigheter

Vad avgör valet?su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1281179/FULLTEXT01.pdf · skolval för sitt döva eller hörselnedsatta barn Lena Andersson & Linn Nyås ... språkval . Innehållsförteckning

Speciallärares erfarenheter av Tidig Intensiv Lästräning (TIL)322468/FULLTEXT01.pdf · Tidig Intensiv Lästräning (TIL) En intervjustudie av speciallärares arbete med TIL och

Kvalitetsanalys 15/16 - Tranemo kommun · extra lästräning. Den matematikplan som nu är framtagen kommer att underlätta vid diagnostiseringen av eleverna så att brister upptäcks

Hvordan gi tilganger til elever! Hvordan lage egne ... · PDF file01 - Enkel fonologisk vei 02 - Ortografisk vei 03 - Avansert fonologisk vei 04 - Om bøyningsendelser 05 - Fortellinger