Barnens miljöhälsoenkät 2011 Resultat för Sörmland

Barnens miljöhälsoenkät 2011

Resultat för Sörmland

Folkhälsocentrum

• Få en djupare inblick i Sörmlands läns resultat

• Fungera som besluts-, prioriterings- och diskussionsunderlag

• Presentationsmaterialet riktas främst till beslutsfattare, chefer eller yrkesverksamma internt inom landstinget men även externt till bland annat kommunerna i länet och Länsstyrelsen

• Presentationsmaterialet finns i tre format beroende på ändamålet

• Använd presentationen i sin helhet eller gör ett urval av bilder som passar för ändamålet

Syftet med presentationsmaterialet

• En nationell enkätundersökning genomförd 2011 om hur miljöfaktorer påverkar barns hälsa

• 21 län deltog

• Undersökningen har genomförts en gång tidigare, under 2003

• En enkäten som innehöll 77 frågor om barns exponering av miljöfaktorer samt deras besvärsupplevelser och hälsotillstånd användes

• Undersökningen är kompletterad med registerdata

Om undersökningen

Folkhälsocentrum

Målgrupp för att besvara enkäten: • Vårdnadshavare till barn i åldrarna 8

månader, 4 år och 12 år

Målgrupp för undersökningen:• Barn i åldrarna 8 månader, 4 år och

12 år

Målgrupper

• Slumpmässigt grundurval i de 21 deltagande länen, 600 barn per län, totalt 12 600 barn

• Slumpmässigt förstärkt urval i de 15 län som önskade detta, totalt 58 800 barn

• Sammanlagt 71 400 barn

• 36 000 besvarade enkäter, vilket motsvarar 51 procents svarsfrekvens

• Genom en bortfallsanalys bedöms resultatet vara representativt för hela målbefolkningen

Urval och svarfrekvens

Folkhälsocentrum

Åldersgrupp 8 månader 4 år 12 år Totalt

Antal utskickade enkäter

600 (200+400)

1000 (200+800)

1000(200+800)

2600(600+2000)

Antal besvarade enkäter

311 495 448 1255

Svarsfrekvens 52% 50% 45% 48%

Målbefolkning 1 233 2945 2701 6879

Antal och andel barn som deltog i Sörmland

(Grundurval + förstärkt urval)

Folkhälsocentrum

Bakgrund om barns miljörelaterade hälsa

Barn är särskilt känsliga för miljöfaktorer och det har framför allt tre orsaker:

• Snabb utveckling av kroppsliga system

• Högre exponering av skadliga miljöfaktorer än vuxna

• Barnspecifika beteendenFolkhälsocentrum

• Folkhälsomål• Miljökvalitetsmål• Barnkonventionen• Tobakskonventionen• Tobakslagen

Mål, lagar och konventioner

• Självskattad hälsa• Astma och allergi• Utomhusluft• Inomhusmiljö• Buller

• Miljötobaksrök (passiv rökning)

• Kemikalier• Radon• Solljus

Frågeområden i undersökningen samt presentationsordning i

resultatavsnittet

Folkhälsocentrum

Resultat för Sörmland

8 månader 4 år 12 år0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Mycket gott/gottNågorlunda/Dåligt/Mycket dåligt

%

Barnens hälsotillstånd, procentuell fördelning

Astma, allergisnuva och födoämnesallergi

Folkhälsocentrum

Andel med någon form av läkardiagnostiserad allergisjukdom, uppdelat på åldersgrupper

0

5

10

15

20

25

8 månader 4 år 12 år

Astma Hösnuva/allergisnuva Födoämnesallergi

Folkhälsocentrum

%

Andelen 4- och 12- åringar med någon form av läkardiagnostiserad allergisjukdom, uppdelat på

föräldrars utbildningsnivå

0

5

10

15

20

25

Astma Allergisnuva Födoämnesallergi

Grundskoleutbildning GymnasieutbildningHögskoleutbildning

Folkhälsocentrum

%

Andel 4- och 12-åringar (procent) med upplevda obehag de senaste 3 månaderna, barn med och utan astma

0 10 20 30 40 50

Tidningar och trycksvärta

Löveldningsrök

Målarfärg, lim, etc

Rengöringsmedel

Djurstallar

Doftljus, doftande oljor, etc

Vedeldningsrök

Trafikavgaser

Parfym, deodorant, etc

Tobaksrök

Har ej Astma Har Astma

Folkhälsocentrum

%

Hudallergi - Eksem

• Böjveckseksem• Handeksem• Kontakteksem• Irritationseksem• Allergisk

kontakteksem• Kontaktallergi

Folkhälsocentrum

Andel med böjveckseksem som diagnostiserat av läkaren, nickelallergi, handeksem eller allergi mot

kosmetika, uppdelat på kön och ålder

8 mån 4 år 12 år 8 mån 4år 12årFlickor Pojkar

0

5

10

15

20

25

Böjveckseksem Handeksem Nickelallergi Allergi mot hygienprodukter

Folkhälsocentrum

%

Andelen med hudbesvär av parfymämnen, konserveringsmedel eller hårfärgämnen, uppdelat på kön och ålder

      Flickor Pojkar

4 år 12 år 4 år 12 år

Färgat håret 1,1% 32,8% 0,3% 13,9%

Fått hudbesvär vid hårfärgning 0% 2,8% 0% 0%

Tillfällig tatuering 7,3% 19,5% 2,6% 19,4%

Fått hudbesvär av en tillfällig tatuering 0% 3,5% 0% 2,8%

Folkhälsocentrum

• 15 procent av barnen besväras enligt deras vårdnadshavare av lukt från bilavgaser

• Två av tre 12-åringar och en av tre 4-åringar ägnar mer än 30 minuter/dag till resor till och från skolan, förskolan och andra aktiviteter

• Ett av tio barn bor i bostäder med något fönster riktat mot en större gata eller trafikled

• Ett av tjugo barn har sitt sovrumsfönster riktat mot en högtrafikerad gata

• Vårdnadsgivare till 9 av 10 barn upplever att luftkvaliteten i och i närheten av bostaden är bra eller mycket bra. Nästan en av tjugo upplever luftkvaliteten som ganska dålig eller mycket dålig (vilket motsvarar 224 barn i länet)

Utomhusluft

Inomhusmiljö

Faktorer som påverkar inomhusmiljön:

• Värme och ventilation• Buller• Luftburna partiklar, bl.a.• Kemikalier• Radon

Folkhälsocentrum

Fukt och mögelAndel med astma, allergi, astma och/eller allergi vars föräldrar rapporterar synlig fuktskada, synligt mögel eller mögellukt i bostaden under de senaste 12 månaderna

0

5

10

15

20

25

Astma Allergi Astma och/ellerallergi

Synlig fuktskada

Synlig mögelskada

Mögellukt

%

Buller

Folkhälsocentrum

I Sörmland har 2 procent av 12-åringarna nedsatt hörsel vilket totalt motsvarar ca 50 barn

Vanliga bullerkällor för barn:

• Trafikbuller• Ventilationsbuller i skola och bostad• Ljud från andra barn i klassrum,

skolmatsalar, gymnastiksalar och på fritids

• Barnens egen lek och stoj• Musikspelare med hörlurar• Sportaktiviteter

Andelen 12-åringar som störs av buller från olika ljudkällor i skolan

ljud från andra barn

i skolan

fläktbuller vägbuller tågbuller flygbuller ljud i skolmat-

sal

0

10

20

30

40

50

Folkhälsocentrum

%

Andel barn som bor i en bostad med något fönster eller något sovrumsfönster vänt mot starkt trafikerad gata, järnväg eller industri,

uppdelat på byggnadsår, flerfamiljshus respektive småhus

Före 1941 1941-1960

1961-1975

1976-1985

1986-1995

1996-2003

2004-0

10

20

30

40

50

Flerbostadshus

Fönster i bostaden mot trafik eller fabrik

Före 1941 1941-1960

1961-1975

1976-1985

1986-1995

1996-2003

2004-0

10

20

30

40

50

Småhus

Fönster i barnets sovrum mot trafik eller fabrik

Folkhälsocentrum

% %

Musikspelare med hörlurar

• Bland de 12-åriga barnen lyssnar 6 procent på stark musik dagligen

• År 2003 gjorde 2 procent detsamma

Folkhälsocentrum

Miljötobaksrök

Folkhälsocentrum

Andel kvinnor som använt tobak under graviditeten

0 5 10 15 20 25

Nikotinersättning

Snusning

Rökning

Folkhälsocentrum

%

Andel kvinnor som rökte, snusade eller använde nikotinersättning under graviditeten, uppdelat på utbildningsnivå

0 5 10 15 20 25

Grundskoleutbildning

Gymnasieutbildning

Högskoleutbildning

Rökning

Snusning

Nikotinersättning

Folkhälsocentrum

%

Undersökningen studerade barns exponering av kemikalier via livsmedel, dricksvatten och vissa konsumentprodukter (se även bild 15 om hudallergi)

• Bland 4- och 12-åriga barn äter ca 80 procent fisk en gång i veckan eller oftare. 14 procent av 4-åringarna och 19 procent av 12-åringarna har ätit insjöfisk minst en gång den senaste månaden och 8 procent av barnen i båda åldersgrupperna har ätit strömming/sill från Östersjön den senaste månaden.

• Bland mammorna till de 8 månader gamla barnen äter 57 procent fisk en gång i veckan eller oftare och 13 procent har ätit insjöfisk minst en gång den senaste månaden. Då amning fortfarande kan förekomma i denna barnaålder kan barnet exponeras för kemkalier via mammans kost, även om utsöndringen är låg.

• Betydligt fler äter fisk en gång i veckan eller oftare 2011 jämfört med 2003

• Andelen barn som dricker vatten ur egen brunn (alla åldersgrupper) är mellan 11-13 procent

Kemikalier

Av vårdnadshavarna uppger 29 procent att radonhalten i deras bostad någon gång har mätts, vilket kan jämföras med 14 procent under år 2003

Radon

• Att bränna sig är en riskfaktor för malignt melanom, en typ av hudcancer.

• Andelen barn som har bränt sig i solen så att huden blev röd och sved, åtminstone en gång under de senaste 12 månaderna:

• Barn 12 år: 46 procent • Barn 4 år: 23 procent

• En betydligt större andel barn i dag skyddas mot solens strålar jämfört med 2003

• T.ex. med solskyddskräm, T-shirt och keps, solskyddskläder, skuggvistelse, undvikande av solexponering mitt på dagen

Solljus

Folkhälsocentrum

Referenser• Ballardini, N., Kull, I., Lind, T., Hallner, E., Almqvist, C.

och Östblom, E. (2012). Development and comorbidity of eczema, asthma and rhinitis to age 12:data from the BAMSE birth cohort. Allergy, 2012:67(4):537-544.

• Folkhälsomyndighetens webbsida: www.folkhalsomyndigheten.se

• Miljöhälsorapport 2013. Socialstyrelsen och Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet (KI).

• Miljöhälsorapport 2005. Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Stockholms läns landsting.

• Mål och Budget, Planperiod 2014-2016. Landstinget Sörmland.

Referenser• Naturvårdsverket (2010). Air pollution and children’s

respiratory health. Rapport nr: 6353;2010.

• Naturvårdsverkets webbsida om miljökvalitetsmålen: www.miljomal.se

• Statens Folkhälsoinstitut (2009). Tobakskonventionen – världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige.

• Tankesmedjan Tobaksfaktas webbsida, http://tobaksfakta.se/fakta/tobakslagen-i-sammanfattning/

• Tulve, NS., Suggs JC., McCurdy, T. Cohen Hubal,EA. och Moya, J. (2002) Frequency of mouthing behavior in young children. Journal of exponsure analysis and environmental epidemiology, 2002;12:259-264.

• Unicefs webbsida om barnkonventionen: http://unicef.se/barnkonventionen

016-10 48 31

folkhalsocentrum@dll.se

www.landstingetsormland.se/folkhalsocentrum

Kontaktuppgifter Folkhälsocentrum