Upload
heman
View
32
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Barnens miljöhälsoenkät 2011 Resultat för Sörmland. Folkhälsocentrum. Syftet med presentationsmaterialet. Få en djupare inblick i Sörmlands läns resultat Fungera som besluts- , prioriterings- och diskussionsunderlag - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Barnens miljöhälsoenkät 2011
Resultat för Sörmland
Folkhälsocentrum
• Få en djupare inblick i Sörmlands läns resultat
• Fungera som besluts-, prioriterings- och diskussionsunderlag
• Presentationsmaterialet riktas främst till beslutsfattare, chefer eller yrkesverksamma internt inom landstinget men även externt till bland annat kommunerna i länet och Länsstyrelsen
• Presentationsmaterialet finns i tre format beroende på ändamålet
• Använd presentationen i sin helhet eller gör ett urval av bilder som passar för ändamålet
Syftet med presentationsmaterialet
• En nationell enkätundersökning genomförd 2011 om hur miljöfaktorer påverkar barns hälsa
• 21 län deltog
• Undersökningen har genomförts en gång tidigare, under 2003
• En enkäten som innehöll 77 frågor om barns exponering av miljöfaktorer samt deras besvärsupplevelser och hälsotillstånd användes
• Undersökningen är kompletterad med registerdata
Om undersökningen
Folkhälsocentrum
Målgrupp för att besvara enkäten: • Vårdnadshavare till barn i åldrarna 8
månader, 4 år och 12 år
Målgrupp för undersökningen:• Barn i åldrarna 8 månader, 4 år och
12 år
Målgrupper
• Slumpmässigt grundurval i de 21 deltagande länen, 600 barn per län, totalt 12 600 barn
• Slumpmässigt förstärkt urval i de 15 län som önskade detta, totalt 58 800 barn
• Sammanlagt 71 400 barn
• 36 000 besvarade enkäter, vilket motsvarar 51 procents svarsfrekvens
• Genom en bortfallsanalys bedöms resultatet vara representativt för hela målbefolkningen
Urval och svarfrekvens
Folkhälsocentrum
Åldersgrupp 8 månader 4 år 12 år Totalt
Antal utskickade enkäter
600 (200+400)
1000 (200+800)
1000(200+800)
2600(600+2000)
Antal besvarade enkäter
311 495 448 1255
Svarsfrekvens 52% 50% 45% 48%
Målbefolkning 1 233 2945 2701 6879
Antal och andel barn som deltog i Sörmland
(Grundurval + förstärkt urval)
Folkhälsocentrum
Bakgrund om barns miljörelaterade hälsa
Barn är särskilt känsliga för miljöfaktorer och det har framför allt tre orsaker:
• Snabb utveckling av kroppsliga system
• Högre exponering av skadliga miljöfaktorer än vuxna
• Barnspecifika beteendenFolkhälsocentrum
• Folkhälsomål• Miljökvalitetsmål• Barnkonventionen• Tobakskonventionen• Tobakslagen
Mål, lagar och konventioner
• Självskattad hälsa• Astma och allergi• Utomhusluft• Inomhusmiljö• Buller
• Miljötobaksrök (passiv rökning)
• Kemikalier• Radon• Solljus
Frågeområden i undersökningen samt presentationsordning i
resultatavsnittet
Folkhälsocentrum
Resultat för Sörmland
8 månader 4 år 12 år0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Mycket gott/gottNågorlunda/Dåligt/Mycket dåligt
%
Barnens hälsotillstånd, procentuell fördelning
Astma, allergisnuva och födoämnesallergi
Folkhälsocentrum
Andel med någon form av läkardiagnostiserad allergisjukdom, uppdelat på åldersgrupper
0
5
10
15
20
25
8 månader 4 år 12 år
Astma Hösnuva/allergisnuva Födoämnesallergi
Folkhälsocentrum
%
Andelen 4- och 12- åringar med någon form av läkardiagnostiserad allergisjukdom, uppdelat på
föräldrars utbildningsnivå
0
5
10
15
20
25
Astma Allergisnuva Födoämnesallergi
Grundskoleutbildning GymnasieutbildningHögskoleutbildning
Folkhälsocentrum
%
Andel 4- och 12-åringar (procent) med upplevda obehag de senaste 3 månaderna, barn med och utan astma
0 10 20 30 40 50
Tidningar och trycksvärta
Löveldningsrök
Målarfärg, lim, etc
Rengöringsmedel
Djurstallar
Doftljus, doftande oljor, etc
Vedeldningsrök
Trafikavgaser
Parfym, deodorant, etc
Tobaksrök
Har ej Astma Har Astma
Folkhälsocentrum
%
Hudallergi - Eksem
• Böjveckseksem• Handeksem• Kontakteksem• Irritationseksem• Allergisk
kontakteksem• Kontaktallergi
Folkhälsocentrum
Andel med böjveckseksem som diagnostiserat av läkaren, nickelallergi, handeksem eller allergi mot
kosmetika, uppdelat på kön och ålder
8 mån 4 år 12 år 8 mån 4år 12årFlickor Pojkar
0
5
10
15
20
25
Böjveckseksem Handeksem Nickelallergi Allergi mot hygienprodukter
Folkhälsocentrum
%
Andelen med hudbesvär av parfymämnen, konserveringsmedel eller hårfärgämnen, uppdelat på kön och ålder
Flickor Pojkar
4 år 12 år 4 år 12 år
Färgat håret 1,1% 32,8% 0,3% 13,9%
Fått hudbesvär vid hårfärgning 0% 2,8% 0% 0%
Tillfällig tatuering 7,3% 19,5% 2,6% 19,4%
Fått hudbesvär av en tillfällig tatuering 0% 3,5% 0% 2,8%
Folkhälsocentrum
• 15 procent av barnen besväras enligt deras vårdnadshavare av lukt från bilavgaser
• Två av tre 12-åringar och en av tre 4-åringar ägnar mer än 30 minuter/dag till resor till och från skolan, förskolan och andra aktiviteter
• Ett av tio barn bor i bostäder med något fönster riktat mot en större gata eller trafikled
• Ett av tjugo barn har sitt sovrumsfönster riktat mot en högtrafikerad gata
• Vårdnadsgivare till 9 av 10 barn upplever att luftkvaliteten i och i närheten av bostaden är bra eller mycket bra. Nästan en av tjugo upplever luftkvaliteten som ganska dålig eller mycket dålig (vilket motsvarar 224 barn i länet)
Utomhusluft
Inomhusmiljö
Faktorer som påverkar inomhusmiljön:
• Värme och ventilation• Buller• Luftburna partiklar, bl.a.• Kemikalier• Radon
Folkhälsocentrum
Fukt och mögelAndel med astma, allergi, astma och/eller allergi vars föräldrar rapporterar synlig fuktskada, synligt mögel eller mögellukt i bostaden under de senaste 12 månaderna
0
5
10
15
20
25
Astma Allergi Astma och/ellerallergi
Synlig fuktskada
Synlig mögelskada
Mögellukt
%
Buller
Folkhälsocentrum
I Sörmland har 2 procent av 12-åringarna nedsatt hörsel vilket totalt motsvarar ca 50 barn
Vanliga bullerkällor för barn:
• Trafikbuller• Ventilationsbuller i skola och bostad• Ljud från andra barn i klassrum,
skolmatsalar, gymnastiksalar och på fritids
• Barnens egen lek och stoj• Musikspelare med hörlurar• Sportaktiviteter
Andelen 12-åringar som störs av buller från olika ljudkällor i skolan
ljud från andra barn
i skolan
fläktbuller vägbuller tågbuller flygbuller ljud i skolmat-
sal
0
10
20
30
40
50
Folkhälsocentrum
%
Andel barn som bor i en bostad med något fönster eller något sovrumsfönster vänt mot starkt trafikerad gata, järnväg eller industri,
uppdelat på byggnadsår, flerfamiljshus respektive småhus
Före 1941 1941-1960
1961-1975
1976-1985
1986-1995
1996-2003
2004-0
10
20
30
40
50
Flerbostadshus
Fönster i bostaden mot trafik eller fabrik
Före 1941 1941-1960
1961-1975
1976-1985
1986-1995
1996-2003
2004-0
10
20
30
40
50
Småhus
Fönster i barnets sovrum mot trafik eller fabrik
Folkhälsocentrum
% %
Musikspelare med hörlurar
• Bland de 12-åriga barnen lyssnar 6 procent på stark musik dagligen
• År 2003 gjorde 2 procent detsamma
Folkhälsocentrum
Miljötobaksrök
Folkhälsocentrum
Andel kvinnor som använt tobak under graviditeten
0 5 10 15 20 25
Nikotinersättning
Snusning
Rökning
Folkhälsocentrum
%
Andel kvinnor som rökte, snusade eller använde nikotinersättning under graviditeten, uppdelat på utbildningsnivå
0 5 10 15 20 25
Grundskoleutbildning
Gymnasieutbildning
Högskoleutbildning
Rökning
Snusning
Nikotinersättning
Folkhälsocentrum
%
Undersökningen studerade barns exponering av kemikalier via livsmedel, dricksvatten och vissa konsumentprodukter (se även bild 15 om hudallergi)
• Bland 4- och 12-åriga barn äter ca 80 procent fisk en gång i veckan eller oftare. 14 procent av 4-åringarna och 19 procent av 12-åringarna har ätit insjöfisk minst en gång den senaste månaden och 8 procent av barnen i båda åldersgrupperna har ätit strömming/sill från Östersjön den senaste månaden.
• Bland mammorna till de 8 månader gamla barnen äter 57 procent fisk en gång i veckan eller oftare och 13 procent har ätit insjöfisk minst en gång den senaste månaden. Då amning fortfarande kan förekomma i denna barnaålder kan barnet exponeras för kemkalier via mammans kost, även om utsöndringen är låg.
• Betydligt fler äter fisk en gång i veckan eller oftare 2011 jämfört med 2003
• Andelen barn som dricker vatten ur egen brunn (alla åldersgrupper) är mellan 11-13 procent
Kemikalier
Av vårdnadshavarna uppger 29 procent att radonhalten i deras bostad någon gång har mätts, vilket kan jämföras med 14 procent under år 2003
Radon
• Att bränna sig är en riskfaktor för malignt melanom, en typ av hudcancer.
• Andelen barn som har bränt sig i solen så att huden blev röd och sved, åtminstone en gång under de senaste 12 månaderna:
• Barn 12 år: 46 procent • Barn 4 år: 23 procent
• En betydligt större andel barn i dag skyddas mot solens strålar jämfört med 2003
• T.ex. med solskyddskräm, T-shirt och keps, solskyddskläder, skuggvistelse, undvikande av solexponering mitt på dagen
Solljus
Folkhälsocentrum
Referenser• Ballardini, N., Kull, I., Lind, T., Hallner, E., Almqvist, C.
och Östblom, E. (2012). Development and comorbidity of eczema, asthma and rhinitis to age 12:data from the BAMSE birth cohort. Allergy, 2012:67(4):537-544.
• Folkhälsomyndighetens webbsida: www.folkhalsomyndigheten.se
• Miljöhälsorapport 2013. Socialstyrelsen och Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet (KI).
• Miljöhälsorapport 2005. Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Stockholms läns landsting.
• Mål och Budget, Planperiod 2014-2016. Landstinget Sörmland.
Referenser• Naturvårdsverket (2010). Air pollution and children’s
respiratory health. Rapport nr: 6353;2010.
• Naturvårdsverkets webbsida om miljökvalitetsmålen: www.miljomal.se
• Statens Folkhälsoinstitut (2009). Tobakskonventionen – världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige.
• Tankesmedjan Tobaksfaktas webbsida, http://tobaksfakta.se/fakta/tobakslagen-i-sammanfattning/
• Tulve, NS., Suggs JC., McCurdy, T. Cohen Hubal,EA. och Moya, J. (2002) Frequency of mouthing behavior in young children. Journal of exponsure analysis and environmental epidemiology, 2002;12:259-264.
• Unicefs webbsida om barnkonventionen: http://unicef.se/barnkonventionen
016-10 48 31
www.landstingetsormland.se/folkhalsocentrum
Kontaktuppgifter Folkhälsocentrum