1. Vlkomna Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

2. Introduktion till fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24 Introduktion till fri programvara av Stian Rdven Eide 3. Fri programvara Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

Handlar om frihet och inte om pris

4. Free as in speech, not as in beer 5. Motsatsen kallas proprietr programvara 6. Vad r skillnaden? Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24 Proprietr

Monopol

7. Fretagskontroll 8. Vinstdriven 9. Slutenhet 10. Stympad funktionalitet 11. Inlsning Fri

Allemansrtt

12. Demokratisk kontroll 13. Behovsdriven 14. ppenhet 15. Alla fr samma villkor 16. ppna standarder 17. Det brjade med GNU Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

19701980: Programvara slutade gradvis att vara fri

Koden hemlighlls

18. Upphovsrtten frbjd distribution 1983: Richard Stallman vid MIT startade GNU

Ett komplett fritt operativsystem

19. Kompatibelt med Unix 20. Distribuerat under GNU General Public License 21. Copyleft 1985: Free Software Foundation 22. Fri programvara Definitionen som anvnts av FSF sedan 1986: 0) Friheten att anvnda programmet, oavsett ndaml. 1) Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det till dina behov. 2) Friheten att sprida kopior s att du kan hjlpa din granne. 3) Friheten att frbttra programmet och sprida dina frbttringar s att hela samhllet kan dra nytta av dem. Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24 23. Copyleft Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

Hack p upphovsrtten

24. Ger undantag frn upphovsrtten under frutsttning att man ger de samma undantag sjlv 25. Basis fr GNU GPL 26. Friheterna inte kan begrnsas vid vidare distribution 27. Linux Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

Registrerad varumrke

28. Symbol fr FOSS 29. Begreppet anvnds p olika stt

Ett operativsystem

30. Ett samlingsbegrepp fr operativsystem 31. En operativsystemkrna 32. GNU Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

Klart definierad syfte som ett komplett operativsystem

33. GNU's Not Unix 34. Ett projekt med mnga delar 35. Saknar fortfarande en fullt anvndbar krna 36. Anvnds oftast tillsammans med Linux 37. Hur GNU mtte Linux Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

1990: GNU var nstan komplett, bara krnan saknades

38. 1991: Linux annonserades

Man behvde program fr att anvnda Linux

39. GNU behvde en krna 1992: Linux slpptes under GPL 40. De frsta distributionerna av GNU/Linux kom 41. Ekosystem Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24 Linux GNU OpenOffice Firefox MySQL GNOME KDE Wordpress Apache VLC 42. Distribution Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24 Linux GNU OpenOffice Firefox MySQL GNOME KDE Wordpress Apache VLC 43. GNU/Linux-distributioner Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

1992: Softlanding Linux System

44. 1992: Yggdrasil Linux/GNU/X (frsta p CD) 45. 1993: Slackware (ldsta aktiva distributionen) 46. 1993: Debian GNU/Linux 47. 1994: SUSE Linux (ldsta kommersiella distributionen) 48. 1995: Red Hat Linux 49. 1998: Mandriva 50. 2000: Knoppix 51. 2004: Ubuntu 52. Lite statistik Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

Debian 6.0 innehller ver 29.000 programpaket och finns officiellt fr 11 processorarchitekturer

53. Mellan 500 och 1000 officiella GNU/Linux-distributioner 54. ver 260.000 projekt p sourceforge.net 55. Mellan 100.000.000 och 1.000.000.000 anvndare 56. Vanligaste systemet i embedded devices 57. Open Source Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

1998: Netscape slpptes fritt

58. Behov fr begrepp som var enklare att slja till fretag 59. Distansera sig frn FSF 60. Fokus p utveckling 61. Bsta mjliga programvara 62. Frihet fr fretag och utvecklare i fokus 63. Open Source Definition Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

10 punkter

64. Sger i huvudsak det samma som Fri Programvara 65. Undantaget r: The license may restrict source-code from being distributed in modified form only if the license allows the distribution of "patch files" with the source code for the purpose of modifying the program at build time. 66. Free Software vs Open Source Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

Open Source var enklare att marknadsfra

67. Free Software var tvetydigt 68. Open Source sger i sig sjlv inget om rttigheter 69. Free Software fokuserade p anvndarens friheter 70. Open Source fokuserade p utvecklingspotentialen 71. I dag anvnds begreppen oftast synonymt 72. Kompromiss: Libre Software, FOSS, FLOSS 73. ppna standarder Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

Fri programvara fokuserar p ppna standarder

74. Det finns ingen universell definition 75. FSFE definierar en ppen standard genom att

alla har tillgng till information om standarden

76. den inte beror p andra, proprietra, standarder 77. den inte begrnsad av patent eller specifika klausuler 78. den utvecklas oberoende av en enskild leverantr 79. den finns tillgnglig i flera implementationer 80. Exempel p ppna standarder Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

Internet (TCP/IP, HTTP, FTP, SMTP, HTML, CSS, etc.)

81. Programmeringssprk (De allra flesta) 82. Dokumentformat (ODF, PDF 1.7) 83. Bildformat (PNG, JPEG, numera ven GIF) 84. Ljud och bild (Ogg, Vorbis, Theora, VP8, Dirac, Speex) 85. Exempel p fri programvara Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

Firefox (webblsare)

86. OpenOffice.org (kontorsvit) 87. VLC (mediespelare) 88. Blender (3D-animation) 89. Scribus (Desktop Publishing) 90. Inkscape (illustration) 91. The GIMP (bildbehandling) 92. MyPaint (mlningsimulator) 93. Synfig Studio (2D-animation) 94. GNU Octave (matematik)

Pidgin (meddelandeklient)

95. Miro (internet-TV) 96. Ekiga (IP-telefoni) 97. OpenShot (videoredigering) 98. JFS (bokfring p svenska) 99. Jokosher (inspelningsprogram) 100. Ardour (inspelningstudio) 101. Hydrogen (trummaskin) 102. Musescore (notation) 103. Wine (kr windows-program) 104. Fri kultur Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24

Flera projekt har skapats p princip frn fri programvara

Kunskap (Wikipedia)

105. Kulturella verk (Creative Commons) 106. Odling (OpenFarmTech) 107. Ekonomi (Wealth of Networks, Benkler, Stalder, etc) 108. Politik (Metagovernment, OpenDemocracy) 109. Ls mer p fljande sidor:

Gnutiken:http://gnutiken.se

GNU:http://gnu.org

Freningen fri kultur och programvara:http://ffkp.se

Free Software Foundation Europe:http://fsfe.org

Presentationen lggs upp p http://slideshare.net/gnutiken Fri programvara Stadsbiblioteket Gteborg 2011-02-24 Frgor?