Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun

UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDERI VARBERGS KOMMUN

KOMPLEMENT TILL BEBYGGELSESTRATEGIN

Utbyggnadsplan för bostäder har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott. Utbyggnadsplanen är en utveckling av dokumentet Tätortsöversikt med prioriterad utbyggnadsordning. Den första upplagan av Utbyggnadsplanen togs fram hösten 2015 och antogs av kommunstyrelsen den 24 november 2015, § 237.

Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp från samhällsutvecklingskontoret.

Förord Varbergs kommun har en vision om att bli Västkustens kreativa mittpunkt. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö. En fantastisk livsmiljö handlar bland annat om att kunna erbjuda bostäder i olika former i attraktiva miljöer.

Varbergs kommun är attraktiv ur flera perspektiv med närhet till hav, unika naturmiljöer, flertalet större arbetsplatser och goda pendlingsmöjligheter. En stor andel av pendlarna har Göteborgsregionen som målpunkt och det är också från denna region som en betydande del av inpendlingen görs. Många kan även tänka sig att flytta till Varbergs kommun och detta ställer ett ökat krav på ökad bostadsbyggnation.

En hög efterfrågan på olika slags bostäder finns även från dem som redan idag bor i kommunen. Äldre personer vill sälja sina villor och flytta till mer bekväma och praktiska boenden; barnfamiljer som efterfrågar villor, ungdomar som vill skaffa sig små och billiga lägenheter och så vidare är tecken på att rotation behövs och att det är kommunens uppgift att tillmötesgå dessa behov och önskemål och kunna erbjuda olika typer av boenden.

Kommunen räknar med att växa med ca 18 000 invånare fram till år 2030. Befolkningsökningen kräver en högre utbyggnadstakt av bostäder än vad kommunen tidigare haft. Detta medför i sin tur ökat behov av infrastruktur och service såsom VA, skolor och gc-vägar.

Denna rapport beskriver kommunens planerade utbyggnad av bostäder mellan år 2016-2030. För de första fem åren (2016-2020) har kommunen en plan som visar vad som ska byggas och när. Inom den senare perioden (2021-2030) ligger kommunens större utbyggnadsområden av bostäder. Om dessa utbyggnadsplaner kan läsas i kapitel 3: utbyggnadsområden.

På grund av det tryck som finns på att det tillskapas fler bostäder inom kommunen finns det ett behov av att kommunen i sin kommande bostadsplanering i högre grad strävar åt samma håll. Genom att gemensamt fokusera på att färdigställa ett fåtal attraktiva utbyggnadsom-råden som genererar ett stort antal bostäder i olika former ökar möjligheterna att möta upp den efterfrågan som finns på marknaden medan det samtidigt ger möjlighet att skapa goda livsmiljöer.

Innehåll

1. Mål, inriktningar och strategier ....................................... 7

2. Utvecklingstendenser ..................................................... 17

3. Utbyggnadsområden ......................................................25

4. Framåtblick ...................................................................... 47

1. Mål, inriktningar och strategier

Detta kapitel beskriver utbyggnadsplanen i förhållande till de kommunala mål, inriktningar och strategier som finns framtagna i Varbergs kommun. Först beskrivs Varbergs vision 2025 och kommunfullmäktiges målområden och inriktnings-dokument för perioden 2016-2019. Efter det beskrivs den kommuntäckande översiktsplanens och bebyggelsestrategins riktlinjer för bostadsbyggande. Översiktsplanen svarar på frågan om var vi ska bygga, bebyggelsestrategin svarar på hur och denna utbyggnadsplan svarar på när vi ska bygga. Sist beskrivs ett antal utredningar, strategier och planer som alla utgör viktiga utgångspunkter för denna utbyggnadsplan.

8 Utbyggnadsplan för bostäder

Mål, inriktningar och strategier

1

Vision 2025 - En gemensam färdriktningUnder 2011 arbetade politiken tillsammans med medborgare, förvaltningar och kommunägda bolag fram en ny gemensam färdriktning för kommunen – Vision Varberg 2025. Den slår fast att kommunen fram till 2025 ska utvecklas mot att bli Västkustens kreativa mittpunkt. Vägen dit kräver en gemensam insikt om att inte bara göra det som är nödvändigt. Där det är möjligt ska nya vägar prövas för att i varje steg göra framtiden lite bättre. Visionen kommer att sätta sin prägel på allt arbete i kommunen.

Västkustens kreativa mittpunktVarberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens kreativa mittpunkt”. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö.

VerksamhetsidéVi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar.

Förhållningssätt hållbarhet och delaktighet - Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. - Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke. Tänk, tyck, fråga! Delaktighet är en av visionskonceptets viktigaste beståndsdelar.

9Utbyggnadsplan för bostäder


1

Kommunfullmäktiges målområden och inriktningsdokument 2016 - 2019För en fortsatt hållbar tillväxt i hela kommunen, fokus på välfärdens kärna, ordning och reda i ekonomin kombinerat med strävan att behålla en låg skattesats och en tro på individens egen förmåga, ska kommunen arbeta med fyra strategiska målområden:

• Miljö och Klimat

• Bostäder*

• Utbildning och Arbete

• Hälsa och Social sammanhållning

*Prioriterat mål. Fler bostäder med olika upplåtelseformer ska byggas i hela kommunen.



1

• Bebyggelsegrupper ska lokaliseras så att det finns goda förutsättningar att utnyttja kollektivtrafik och cykel för att nå skola, service och arbetsplatser.

• Ny service, exempelvis förskola, skola och äldreboende ska i så stor utsträckning som möjligt integreras i bostadsbebyggelse och ingå i planering av nya bostadsområden.

• Full tillgänglighet ska eftersträvas vid nybyggnation av flerbostadshus.

• I staden och i serviceorterna ska det finnas tillgång till planlagd mark för bostäder

• Ett varierat utbud av bostadstyper och upplåtelseformer ska eftersträvas i staden och serviceorterna för att underlätta kvarboende och mångfald.

Kommunens Översiktsplan (ÖP)Det finns en kommuntäckande översiktsplan som är antagen 2010-06-15. En av översiktsplanens huvudtankar är att kommunens största utbyggnad främst ska ske i staden, i serviceorterna eller i samhällen längs de regionala kollektivtrafikstråken. I staden och i serviceorterna eftersträvas en tät bebyggelse och effektivt utnyttjande av mark och tekniska resurser.

Följande riktlinjer för bostadsbyggnation finns med i kommunens Översiktsplan:



1

BebyggelsestrateginBebyggelsestrategin antogs av kommunfullmäktige 2013-06-18. Strategin är ett följduppdrag till ÖP 2010 och ska ligga till underlag för kommunens agerande inom bostadsförsörjning, utveckling av verksamhetsområden och markpolitik. Strategin är ett politiskt styrdokument som utgör en planeringsvägledning för nämnder, styrelser och bolag. Det är av stor vikt att strategin samordnas med kommunens övriga verksamhetsplanering, investerings- och exploateringsbudget. Bebyggelsestrategin omfattar ett flertal politikområden, till exempel bostadsförsörjnings-, näringslivs-, skol och utbildnings-, samt markpolitik.

Till kommunens Bebyggelsestrategi har ett antal inriktningar tagits fram och hänsyn till dessa har tagits i kommunens kommande femåriga utbyggnad inom stadsområdet.

• Utbyggnad ska ske hållbart enligt översikts-planens inriktning. Huvudinriktningen är förtätning i stadsområdet, i serviceorterna eller i orter längs med regionala kollektivtra-fikstråk. Planförfrågningar som inte överens-stämmer med översiktsplanens inriktning ska behandlas restriktivt.

• En betydande del av utbyggnaden bör ske i stadsområdet där efterfrågan är som störst. Flerbostadshusprojekt och andra större projekt prioriteras.

• Utbyggnad i tätorterna ska ske inifrån och ut. Utbyggnad ska i stor utsträckning ske intill befintlig bebyggelse vilket inte kräver nya stora infrastrukturinsatser.

• Så långt som möjligt prioriteras bostadsprojekt där gjorda investeringar och befintlig kapacitet i förskola, grundskola, annan service och teknisk infrastruktur kan utnyttjas.



1

VAR SKA VI BYGGA?

HUR SKA VI BYGGA?

NÄR SKA VI BYGGA?

GENOMFÖRANDE AV ÖVERSIKTSPLAN

SVARAR PÅ FRÅGAN:

VARBERGS ÖVERSIKTSPLAN

BEBYGGELSESTRATEGI

UTBYGGNADSPLANFÖR BOSTÄDER*

Översiktsplanen visar var ny bebyggelse är lämplig, Bebyggelsestrategin hur, och utbyggnadsplanen visar när. Utbyggnadsplanen och Bebyggelsestrategin beskriver ett genomförande av översiktsplanen.

Utbyggnadsplanen i förhållande till Översiktsplanen och Bebyggelsestretagin

* Utbyggnadsplan för bostäder benämndes tidigare Tätortsöversikt.



1

FritidshusutredningenVarbergs kommun har tagit fram en fritidshusutredning, antagen 2013-06-11, som ett följduppdrag från ÖP 2010. Uppdraget var att undersöka i vilka detaljplanelagda fritidshusområden en höjning av byggrätten kan anses vara lämplig, vilket kan främja ett ökat helårsboende. I Varberg pågår omvandlingen av fritidshus kontinuerligt, ca 75 fritidshus per år. Utifrån denna beräknade omvandling av fritidsbostäder till helårsbostäder i utpekade områden bedöms att omvandlingen kan pågå till 2022/23.

FörtätningsstrateginFörtätningsstrategin är under framtagande och beräknas vara färdig vid årsskiftet 2015/16. Förtätningsstrategin har till uppgift att konkretisera översiktsplanens intentioner avseende förtätning samt att ta ett helhetsgrepp kring frågan. Förtätningsstrategin kommer att utgöra ett viktigt underlag, dels internt för kommunens förvaltningar i det fortsatta arbetet med stadens utveckling, men även externt i dialogen med allmänheten, fastighetsägare och bygg-herrar m.fl.

Förtätningsstrategin omfattar staden Varberg med en ungefärlig utbredning från Breared i söder till Göingegården i norr.

GrönstrateginI grönstrategin har fem delstrategier formulerats för att ta

vara på den potential och alla de möjligheter som landskapet, bebyggelsen och natur- och kulturmiljöerna erbjuder. Strategin berör också en mängd mål som kommunen har att följa i sin dagliga verksamhet. Det handlar om övergripande mål som landskapskonventionen, barnkonventionen och folkhälsomålen men även sådant som de lokala miljömålen och Varbergs kommunfullmäktiges mål. Framförallt är grönstrategin ett svar på hur vår utemiljö ska bidra till att uppnå Varbergs Vision 2025 – Varberg, västkustens kreativa mittpunkt.

MarkförvaltningsplanSkall påbörjas för att långsiktigt planera åtgärder inom kommunalt markinnehav.



1

Varberg visar vägen - Inriktningar för hållbarhetsarbetet 2015- 2025Varbergs kommun har valt fyra inriktningar som de allra viktigaste att fokusera på i arbetet mot en hållbar kommun.

• Varberg visar vägen• Livskraftiga ekosystem• Välmående samhälle• Hållbar resursanvändning

Inriktningen Varberg visar vägen är överordnad de andra tre. Den anger vår ambitionsnivå och hur hållbarhetsaspekten i Varbergs gemensamma vision ska omsättas till handling.

Varberg visar vägen väver samman det kreativa, nytänkande och modiga som visionen står för med verksamhetsidén om att förenkla människors vardag och de två förhållningssätten om hållbarhet och delaktighet. De tre underliggande inriktningarna pekar ut de viktigaste områdena att sätta fokus på för att nå en hållbar utveckling och därmed leva upp till Varbergs vision.

Inriktningarna Livskraftiga ekosystem och Välmående samhälle anger målbilder, för den ekologiska och den sociala dimensionen. Den återstående inriktningen Hållbar resursanvändning är starkt kopplad till den ekonomiska aspekten och anger att just frågan om resurshantering är avgörande för att lyckas i arbetet med de övriga inriktningarna.



1

Lokalförsörjningsplan för Varberg kommuns lokalbestånd Den centrala lokalförsörjningsplanen som tagits fram av serviceförvaltningen har berörda fackförvaltningarna beskrivit nuläget och gjort kommentarer om lokalernas framtida behov av utveckling, anpassningar etc. ur verksamhetsperspektiv. Fokus ligger på befintliga objekt varav vissa omfattas av investeringsplan för 2016-2020. Som underlag och stöd till den centrala lokalförsörjningsplanen har Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen upprättat individuella planer för respektive förvaltningar.

Lokalförsörjningsplan 2015

Kultur- och fritidsförvaltningenSyftet med planen är att fånga upp föreningarnas och medborgarnas behov och visioner, skapa delaktighet och öka berörda tjänstemäns och politikers kunskap om anläggningarnas status och behov. Den ska också vara ett hjälpmedel vid bedömningen av kommande investeringsbehov. Planen fokuserar på befintliga anläggningar.

Lokalförsörjningsplan 2015-2019

För Förskola, Grundskola, Gymnasieskola och Komvux Planen framtagen av barn- och utbildningsförvaltningen utgår främst från befintliga byggnader med en detaljerad planering fram till 2019. För efterföljande period understryks behovet av ett ännu närmare samarbete med samhällsutvecklingskontoret och övriga i samhällsplaneringsprocessen involverade aktörer för att bygga upp en beredskap för att möta barn- och utbildningsförvaltningens behov. Inte minst gäller det utbyggnad av områden som Bläshammar, Trönninge, Östra Träslöv, G:a Köpstad och Träslövsläge.



1

2. Utvecklingstendenser

Detta kapitel beskriver behovet av utbyggnad av bostäder i Varbergs kommun i förhållande till nationella boendemönster samt till regionalt perspektiv och lokala befolkningsprognoser.

Utvecklings-tendenser

2


Tillväxtstrategi för Halland 2014 - 2020

I den Tillväxtstrategi som tagits fram för Halland ska god ledning och styrning ges i det regionala tillväxtarbetet. Målet för tillväxtstrategin i Halland är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014.

Ett antal strategiska val och prioriteringar har tagits fram. Tre av dessa prioriteringar nämns nedan

• Utvecklade former för samverkan och samplanering mellan kollektivtrafik, infrastruktur, samhälls-och bebyggelseplanering. Här kan t ex läsas att det för ökad tillgänglighet behövs samverkan mellan aktörer på statlig, regional och lokal nivå. Planering av kollektivtrafik, infrastruktur, samhälls- och bebyggelseplanering behöver gå hand i hand. Därför behöver former för samverkan och samplanering utvecklas.

• Attraktiva stadsmiljöer med mötesplatser som främjar företagsamhet, innovationer och kultur. Här beskrivs att de halländska städerna är unika och kompletterar varandra och en fortsatt utveckling av innerstäderna är viktigt för att de ska fungera som levande mötesplatser. Attraktiva stadsmiljöer påverkar inflyttningen positivt vilket i sin tur innebär att marknaden för tjänster och företagande ökar.

• Utveckling av livsmiljön för boende och arbete på landsbygden. Under denna rubrik kan bland annat läsas att de mindre tätorterna och den halländska landsbygden med jämförelsevis små avstånd och goda kommunikationsmöjligheter ger förutsättningar för att utveckla en attraktiv livsmiljö i hela Halland.

2



Nära havet vill jag boBilden nedan visar Sveriges befolkning efter avstånd till kust, år 2010. Inom 10 kilometer från kustlinjen återfinns 49 % av Sveriges befolkning. Större öar räknas in i kustlinjen. Källa: SCB


2


Befolkningsutveckling och bostadsbyggnation…

…i Hallands länI Länsstyrelsens rapport Bostadsmarknaden 2014 kan följande läsas:

Under de senaste årtiondena har Halland gått från att vara ett av Sveriges minsta län sett ur befolkningssynpunkt till att vara det sjunde största. Befolkningstillväxten har varit starkt koncentrerad till länets kust- och centralortsområden medan stora delar av inlandet och landsbygden har haft en svagare utveckling.

Hallands län har ett strategiskt läge mellan Göteborgsregionen och Öresundsregionen och erbjuder med sina lagom stora kustkommuner, det varierande landskapet och kustområdets attraktivitet mycket goda förutsättningar för tillväxt samt attraktiva och goda boendemiljöer.

Den årliga folkökningen i länet har under de senaste åren uppgått till mellan 2 200 – 3 000 personer per år. Den för länet positiva utvecklingen och befolkningsökningen har under den senaste tioårsperioden inte kunnat mötas med ett tillräckligt bostadsbyggande. Sedan början av 2000-talet är det därför brist på bostäder i centralorterna i länets samtliga kustkommuner.

… i Varbergs kommunVarje år tar Varbergs kommun fram en befolkningsprognos som visar hur kommunen antas växa på fem års sikt samt att den ger en bild av hur kommunen förväntas växa under nästkommande tio-årsperiod. Osäkerhetsfaktorn ökar ju längre tidsperiod prognosen sträcker sig men prognosen kan ändå ge en indikation på hur kommunen vill växa på längre sikt.

Varbergs kommuns totala bostadsbeståndIdag består drygt hälften av Varbergs kommuns totala bostadsbestånd av småhus. Drygt 40 % består av lägenheter i flerbostadshus och resterande del av specialbostäder samt övrigt.

I rapporten Bostadsmarknad 2014 framtagen av länsstyrelsen som bygger på kommunala enkätsundersökningar finns det behov av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter de kommande fem åren i Varbergs kommun.

2



Beräkning av framtida bostadsbehov

Ur Bostadsmarknaden 2015, LänsstyrelsenUtifrån prognoserna för befolkningstillväxt och boendetäthet beräknas behovet av nyproducerade bostäder årligen uppgå till 1 700 i Hallands län fram till 2025. Genomsnittlig boendetäthet i Hallands län beräknas till 2,3 personer per bostad. Utifrån prognoserna för befolkningstillväxt och boendetäthet beräknas behovet av nyproducerade bostäder årligen uppgå till 1 700 i Hallands län fram till 2025.

Beräkningar av det framtida bostadsbehovetDet framtida bostadsbehovet kan beräknas på olika sätt. Eftersom det är fråga om bedömningar kan det i det här sammanhanget var tillräckligt med en enkel bedömning.

De två faktorer som är avgörande för framtida bostadsbehov är befolkningsprognos och hushållskvot. Dessa två faktorer har varit utgångspunkt vid de beräkningar som gjort i Utbyggnadsplan för kommunens kommande behov av bostäder. Parametrar som vi då bortser från är till exempel rivningar och ombyggnader som både kan ge och ta bort lägenheter. I Varbergs kommun bedömer vi att det inte de närmaste åren finns några sådana objekt som på ett påtagligt sätt skulle förändra behovet av nybyggnad.

HushållskvotHushållskvot är definierat som antalet invånare per bostad; lägre kvoten är desto fler bor ensamma eller i mindre hushåll. Hushållskvoten är den viktigaste faktorn när bedömning ska göras av kommande bostadsbehov. Hushållskvoterna har sjunkit kontinuerligt i Sverige. I jämförelse med rikssnittet bor det fler personer per hushåll i Varbergs kommun än vad genomsnittet visar för Sverige.

Varbergs kommun lockar idag många barnfamiljer. Sett till kommunens bostadsbestånd utgörs drygt hälften av småhus. Bostadsbeståndet och dess fördelning mellan olika boendetyper skulle på sikt kunna se annorlunda ut då kommunen i sin långsiktiga planering avser att framförallt komplettera beståndet med bostads-och hyresrätter och därmed locka delvis nya grupper till kommunen. Detta kan i sin tur tänkas göra att hushållskvoten på sikt kommer att minska.


2


Behov av utbyggnad av bostäder i Varbergs kommun 2016-2030

Nedan beskrivs det behov av utbyggnad av bostäder i Varbergs kommun som utkristalliserats från den befolkningsprognos som tagits fram för de kommande femton åren. År 2016-2020Mellan år 2016-2020 beräknas Varbergs kommun att växa med i snitt ca 700 invånare per år. Under denna period finns det ett behov av att det byggs ca 400 bostäder årligen samt att kommunen räknar med att under denna period kunna bygga bort differensen mellan vad som faktiskt producerats de senaste fem åren med vad som målsatts*. Totalt kommer det att under år 2016-2020 behöva byggas drygt 2000 bostäder varav ca 250 utgörs av strövillor. I beräkningarna av det totala behovet har permanentning av fritidshus inte inkluderats, se mer om detta under summering. År 2021-2030Under denna tidsperiod sker en kraftig ökning av befolkningstakten. Prognosen visar på en befolkningsökning i snitt med hela 1300 personer per år mellan åren 2021-2030. Denna kraftiga ökning innebär att ca 650 bostäder behöver byggas årligen, d.v.s. totalt för denna period är behovet ca 6500 bostäder. Ca 500 av dessa utgörs av strövillor.

Summering år 2016-2030Varbergs kommun har sedan flera år tillbaka inte kommit upp i en sådan bostadsbyggnation som målsatts i ÖP:n respektive bybyggelsestrategin. Enligt ÖP finns ett behov av att bygga 7000 bostäder under en 20 års period (2010-2030). Utbyggnadsplan redogör för ett ännu

1

2

3

4

Småhus 54%

Lgh flerbostadshus 41%

Övrigt 1%

Specialbostäder 4%

Bostadsbestånd i Varbergs kommun

*Sedan kommunens översiktsplan antogs år 2010 har det producerats 240 bostäder i snitt/år d.v.s. 160 bostäder färre än uppsatt mål på 400 bostäder årligen.

2



hårdare bostadstryck; under den kommande 15-årsperioden behöver ca 8500 bostäder plus 400 bostäder byggas.

De senaste fem åren byggdes i genomsnitt 240 bostäder årligen. Kommunen kommer att behöva mer än fördubbla utbyggnadstakten under den kommande femtonårsperioden för att inte riskera ett ännu större uppdämt behov av bostäder och för att ligga i paritet med den prognostiserade befolkningsutvecklingen.

Enligt fritidshusutredningen finns möjlighet att omvandla ca 1000 fritidshus till permanentbostäder och enligt utredningen skulle dessa räcka fram tills ca år 2022/2023 om permanentning sker av 75 st/år. Den permanentning av fritidshus som sker årligen i kommunen har gett och kan tänkas ge ett välbehövligt ”tillskott” av bostäder de kommande åren.

I de beräkningar som gjorts i Utbyggnadsplan av behov av kommande bostadsbyggnation har permanentning av fritidshus exkluderats. Anledningen till det är att kommunen inte har rådighet över hur många hus som permanentas och på grund av höga osäkerhetsfaktorer kring detta har vi valt att se tillskottet mer som en bonus än som en given utveckling.


2


3. Utbyggnadsområden

Detta kapitel beskriver de förutsättningar som finns för att nå målen för bostadsbyggnationen i kommunen. För att nå prognosmålet om 78 000 invånare 2030 behöver stora projekt som genererar mycket bostäder. Totalt redogörs för 13 utbyggnadsområden som delats in i tre kategorier: pågående planarbete, planarbete under uppstart och ej påbörjat planarbete. Sist presenteras utbyggnadsplanen för dessa områden.

Utbyggnads-områden

3


FörutsättningarBostäder i stora utbyggnadsområdenI denna rapport har gränsen för ett utbyggnadsområde dragits vid sådana som minst kan generera 100 bostäder. I Varbergs kommun ligger samtliga större utbyggnadsområden för bostäder inom Varbergs stadsområde för tidsperioden 2021-2030.

I rapporten beskrivs att kommunen bör satsa på större utbyggnadsområden för att nå uppsatta mål om bostadsbyggnation. Detta ligger även i linje med kommunens bebyggelsestrategi som bland annat beskriver att en betydande del av utbyggnaden bör ske i stadsområdet där efterfrågan är som störst och att flerbostadshusprojekt och andra större projekt prioriteras.

Bostäder i övriga utbyggnadsområdenEnligt kommunens översiktsplan ska det i Varbergs kommun finnas ett varierat utbud av goda boendemiljöer i staden, serviceorterna och på landsbygden. Målet om att effektivt utnyttja resurser och minska det framtida transportbehovet ska genomsyra lokaliseringen av nya bostäder.

För kommande övriga utbyggnadsområden av en mindre skala än de som beskrivs ovan bör varje projekt stämmas av mot kommunens inriktningar i översiktsplanen och de riktlinjer som tagits fram i bebyggelsestrategin och vid behov vägas mot varandra. Ett mindre utbyggnadsområde i en serviceort kan medföra stora mervärden för samhället och ett småskaligt förtätningsprojekt i Varbergs centrala delar kan medföra andra typer av värden för staden. Det kan här handla om att inledningsvis utgå från den översiktliga samhällsplaneringen utifrån ett helhetstänkt för kommunen för att i slutändan kunna bedöma vilka utbyggnadsprojekt som är mest lämpliga att gå vidare med.

Hållbar samhällsbyggnadI grund och botten handlar det övergripande om att skapa hållbar samhällsbyggnad oavsett skalan på utbyggnadsområdet. I bebyggelsestrategin beskrivs det under kapitlet Hållbar samhällsbyggnad kan följande läsas; De tre hållbarhetsaspekterna (ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet) ska lyftas fram och genomsyra såväl samhällsplanering som varje enskilt projekt. På samhällsplaneringsnivå handlar det om att utbyggnad främst ska ske i genom förtätning, i serviceorterna eller i samhällen längs regionala kollektivstråk. Hållbart byggande handlar om att bygga beständigt, sunt och miljöanpassat. Det ska vara lätt att leva miljöriktigt och resurssnålt.

Det handlar också om hållbar samhällsutveckling i den meningen att nya byggnader ska bidra till dess omgivning i positiv bemärkelse. Nya byggnader kan bjuda sin omgivning på förbättringar i form av till exempel sol- och vindskyddade platser, spännande arkitektur,

3


Utbyggnads-områden

ökad trygghet genom blandade funktioner och verksamhetslokaler i gatuplan. Byggnader ska också placeras in varsamt i kontexten så att de stärker orienterbarheten i området samt att de inte skapar barriärer.

70% av utbyggnaden inom FÖP stadsområdet Enligt kommunens Översiktsplan ska ca 350 nya bostäder/år tillkomma under en period om 20 år. Sammanlagt blir det ca 7000 nya bostäder. FÖP stadsområdet anger att ca 5000 bostäder ska uppföras inom stadsområdet varav 1000 som förtätningar inom staden. Detta innebär att ca 70 % av framtida utbyggnad ska ske inom stadsområdet och ca 30 % i övriga kommunen.

Enligt prognosen för befolkningsutveckling bedöms kommuninvånarantalet år 2030 ligga på 78 000 invånare. Utifrån prognosen har då kommunen ett behov av ca 8500 nya bostäder under perioden. Med målsättning att stadsområdet ska rymma 70 % av kommunens behov av nya bostäder kommer därför ca 6000 bostäder krävas inom stadsområdet. Dessutom tillkommer ca 300 bostäder som behöver byggas för att täcka det uppdämda behovet av bostäder. Dessa 300 motsvarar ca 70 % av den totala mängden.

30% av utbyggnaden i övriga kommuenEnligt kommunens översiktsplan ska ca 30 % av bostadsbyggnationen ske i den övriga delen av kommunen (d.v.s. utanför ”FÖP Stadsområde”*). Den övriga delen av kommunen innefattar här de sex serviceorterna (Bua, Väröbacka, Veddige, Kungsäter, Rolfstorp/Skällinge och Tvååker), kommunens resterande tätorter samt övrig delar. Enligt kommunens översiktsplan och bebyggelsestrategi ska utbyggnad av bostäder främst göras i kommunens serviceorter och tätorter och att kommunen för resterande områden ska vara restriktiv. Totalt kommer det att behöva byggas ca 2500 bostäder i den övriga delen av kommunen fram till 2030 samt ytterligare 100 för att täcka uppdämt behov. Detta motsvarar 30 % av den totala utbyggnaden.

2016-2020Under perioden 2016-2020 planerar kommunen att bygga ut bostäder i serviceorterna Rolfstorp, Tvååker, Kungsäter, Veddige, Bua samt Väröbacka. Utanför kommunens serviceorter, i Torpa/Kärra, Stämmet och på Årnäs, är bostäder inplanerade inom denna tidsperiod. Utöver dessa räknar kommunen med att 50 strövillor byggs samt att 75 fritidhus per år blir permanenta. Den totala byggnationen utanför stadsområdet beräknas kunna uppgå till ca 1000 bostäder vilket ger ca 200 bostäder per år.

Behovet i övriga kommunen är totalt ca 700 tillkommande bostäder.

* Från Trönninge i norr till Södra Näs i Syd.

Utbyggnads-områden

3


2021-2030Kommunens remissversion av Fördjupad översiktsplan för Norra Kustområdet berör området från Tångaberg i syd till kommungränsen i norr, med havet och E6:an som västlig respektive östlig gräns. Inom detta område ser kommunen möjlighet för framtida bostadsbyggnation i Bua, Väröbacka/Limabacka, Löftaskog/Stråvalla, Årnäs samt Tångaberg. Dessa fem utvecklingsområden för bostäder möjliggör för drygt 4000 nya bostäder (beräknat utifrån olika exploateringstal för att kunna erbjuda en variation av bostäder), varav ca 3000 av dessa i serviceorterna Bua och Väröbacka/Limabacka. En anledning till att en så stor mängd bostäder föreslås byggas inom Norra Kustområdet är att skapa förutsättningar för en eventuell station i Väröbacka.

Kommunen har ett antal färdiga alternativt påbörjade program som beräknas färdigställas efter detaljplanering kunna generera bostäder under tidsperioden 2021-2030. Dessa utbyggnadsområden är Stocken (Löftaskog), Tofta samhälle samt Veddige/Vabränna. Totalt beräknas dessa tre områden att kunna ge ca 250 bostäder. Precis som nämns ovan beräknas 50 strövillor byggas årligen samt att det finns möjlighet för permanentning av bostäder.

Den totala byggnationen utanför stadsområdet mellan år 2021-2030 beräknas kunna resultera i drygt 5000 bostäder förutsatt att bland annat privata markägare är intresserade av försäljning av mark och att planprogrammen byggs ut i sin helhet.

Behovet i övriga kommunen är totalt ca 2000 tillkommande bostäder.

3


Utbyggnads-områden

Prioriterade områden

Stora ProjektFör att nå prognosmålet om 78 000 invånare 2030 behöver stora projekt som genererar mycket bostäder, med minst 100 bostäder/område, prioriteras. 13 utbyggnadsområden för bostäder faller in under denna kategorin. De områden som möjliggör denna utbyggnad ligger alla inom stadsområdet. Dessa är, Bläshammar, Trönningenäs, Trönninge, Brunnsberg, Arboretum, Lektorn, Marmorlyckan, Aluskiffern, Prästakullen, Träslövsläge/Gamla Köpstad, Västerport, Östra Träslöv, Breared/Jonstaka, Pilgatan (Göingegården), Adjunkten och Malmen. På nästkommande sidor finns en kortfattad beskrivning av varje utbyggnadsområde som ligger i kommunens kommande planer för bostadsbyggnation. I prioriteringsordningen har en uppdelning gjorts utifrån vilka områden som omfattas av pågående planering, vilka som är under uppstart samt vilka som i dagsläget avvaktar beslut om planering.

Utbyggnads-områden

3


Pågående planarbete

Lindberg

Gamla Köpstad

Träslövsläge

FÖP Trönninge

Centrum

Getterön

Trönningenäs

Mark- och vattenanvändningSkala 1:45 000 (A3)

Översiktsplan Varbergs kommunFördjupning för stadsområdet2010-06-15

Karta 1

0 52,5 Kilometer

Pågående markanvändning

Förändrad markanvändning

Centrum

Lokalt centrum

Vård och skola

Blandad bebyggelse

Fritidshusbebyggelse

Hamn

Verksamhetsområden

Jordbruksmark

Natur

Natur- och rekreationsområde

Särskilt värdefullt natur- och rekreationsområde

Rekreationsanläggning

Befintligt gång- och cykelstråk

Färjeled

Järnväg

Motorväg

Befintliga vindkraftområden

Järnvägsstation

Föreslagen centrumbebyggelse

Föreslagen blandad bebyggelse

Föreslaget verksamhetsområde

Ny järnvägssträckning

Tunnelöppning

Föreslaget gång- och cykelstråk

Föreslagen väg

Vägreservat

Resecentrum

Kar

ta 1

Symbolernas betydelse beskrivsi kapitlet Geografiska inriktningar

Marmorlyckan

Trönninge

Trönningenäs

Lektorn

Brunnsberg

Bläshammar

Arboretum

Alunskiffern

Pilgatan (Göingegården)

3


Utbyggnads-områden

AlunskiffernBedöms kunna innehålla ca 220 bostäder varav ca 50 lägenheter i vård- och omsorgsboende samt ca 170 lägenheter i flerbostadshus.

ArboretumNy detaljplan har antagits och omfattar ca 120 bostäder i småhus, radhus och flerbostadshus.

BläshammarArbete med detaljplaner pågår för cirka 140 bostäder på privat mark. Sammanlagt antal bostäder inom befintligt planprogram uppskattas till cirka 350. Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) avseende trafiksituationen ska genomföras under hösten 2015.

BrunnsbergProjektet bedöms innehålla ca 150-180 bostäder upplåtna med hyresrätt. Detaljplanering pågår med målsättning att planen antas under 2015. Området omfattar också ny förskola.

LektornOmfattar ca 220 bostäder med utgångspunkt i ny detaljplan för flerbostadshus.

MarmorlyckanNy detaljplan syftar till att möjliggöra uppförande av ett bostadskvarter med totalt ca 160 lägenheter förlagda i två- och femvåningshus. Planen bedöms kunna antas under 2015.

Pilgatan (Göingegården)Detaljplanering för sammanlagt ca 220 bostäder uppdelat på etappvis utbyggnad.

TrönningeArbete med planprogram pågår för cirka 900 bostäder på privat mark. VA ska anslutas till omlagd ledning i Bua. Exploateringens påverkan på Natura 2000-område utreds.

TrönningenäsDetaljplanering pågår för cirka 10 bostäder på i huvudsak privat mark. Området förväntas i sin helhet kunna rymma cirka 150 bostäder.

Utbyggnads-områden

3


Lindberg

Gamla Köpstad

Träslövsläge

FÖP Trönninge

Centrum

Getterön

Trönningenäs



Karta 1

0 52,5 Kilometer



Centrum

Lokalt centrum

Vård och skola

Blandad bebyggelse


Hamn

Verksamhetsområden

Jordbruksmark

Natur





Färjeled

Järnväg

Motorväg


Järnvägsstation





Tunnelöppning


Föreslagen väg

Vägreservat

Resecentrum

Kar

ta 1


Planarbete under uppstart

Östra Träslövsläge/ Gamla Köpstad

Prästakullen

Malmen

Adjunkten

3


Utbyggnads-områden

Planprogram påbörjas under 2016 och omfattar privat och kommunal mark. Planeringsförutsättningar ska tas fram inför arbetet med planprogrammet i vilket bostadsutbyggnad inom kommunal mark behöver utredas. Utöver detta har detaljplanering för privatägd mark påbörjats med preliminärt antagande under 2017. Denna plan bedöms kunna rymma cirka 140 bostäder.

Prästakullen

• Området ska nyttjas för sjukhus, bostäder och eventuellt mindre störande verksamheter. I övrigt ska området bevaras som natur- och friluftsområde med befintligt koloniområde.

• Åtgärder får inte vidtas som försämrar områdets värde som natur- och rekreationsområde.

• Successivt bör området, inklusive delar av sjukhusområdet, detaljplaneras som naturmark för att säkerställa det för framtiden.

Riktlinjer för Prästakullen i FÖP stadsområdet:

Credits not available.

TeckenförklaringKommunägdafastigheter

september 24, 2015KommunGIS

1:10 000

o

50 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 [m]

Utsnitt ur plankartan för FÖP stadsområdet. Det gulskrafferade området på kartan visar föreslagen blandad bebyggelse.

Kartan visar vilka fastigheter som ägs av kommunen.

Utbyggnads-områden

3


Planprogram påbörjas under hösten 2015. Möjligheten till sammanlagt cirka 2200 nya bostäder i området utreds. Hälften av dessa bostäder kan uppskattningsvis byggas på kommunal mark. Förutsättningar för VA behöver utredas liksom trafiksituationen. Den norra delen av området kring Tångvägen omfattar i huvudsak kommunal mark och bedöms som lämplig att prioritera i en första utbyggnadsetapp.

Riktlinjer för Träslövsläge/Gamla Köpstad i FÖP stadsområdet• Norra delen av Träslövsläge ska nyttjas för fritids- och helårsbebyggelse.• I södra delen av Gamla Köpstad ska områdets karaktär av fritidshusbebyggelse

bevaras. Ingen bebyggelse utöver gällande planer får tillkomma utom i en mindre grupp innanför befintlig bebyggelse centralt i området. Hushöjder bör hållas låga med hänsyn till det kustnära läget.

• Vid Lerjans väg är det lämpligt med en successiv naturlig utveckling av bebyggelsen. Denna ska föregås av detaljplan.

• Jordbruksmarken fram till Västkustvägen ska i huvudsak bestå. • Ny bebyggelse bör ligga i anslutning till befintlig och till utformning anpassas till

omgivande bebyggelse och till landskap.• De öppna grönstråken mot havet i södra delen av Gamla Köpstad ska bevaras

Östra Träslövsläge/ Gamla Köpstad




1:20 000

o

0,5 0 0,5 1 1,5 [km]

Kartan visar vilka fastigheter som ägs av kommunen. Utsnitt ur plankartan för FÖP stadsområdet. Det gulskrafferade området på kartan visar föreslagen blandad bebyggelse. Det gråskrafferade området visar utbyggnadsområde för verksamheter.

3


Utbyggnads-områden

Adjunkten 6

Malmen 5

Detaljplanering är avsedd att ske under 2017. Projektet utnyttjar på liknande sätt som på Lektorn befintliga parkeringsplatser och garage för att förtäta områden ägda av Varbergs bostads AB. Antalet bostäder beräknas till ca 180 stycken. I enlighet med FÖP stadsområdet kan man i de mer storskaliga bostadsområdena som Sörse och Apelvikshöjd pröva möjligheten till bebyggelsekompletteringar. Projektet ligger i linje med detta då mark som redan exploaterats utnyttjas.

Projekt med detaljplanering under 2016 vilken bedöms kunna möjliggöra byggnation av ca 100 bostäder på privat mark. I FÖP stadsområdet anges området som föreslagen centrumbebyggelse och i sådan kan utöver bostäder också handel och annan service prövas.

Utbyggnads-områden

3


Ej påbörjat planarbete

Lindberg

Gamla Köpstad

Träslövsläge

FÖP Trönninge

Centrum

Getterön

Trönningenäs



Karta 1

0 52,5 Kilometer



Centrum

Lokalt centrum

Vård och skola

Blandad bebyggelse


Hamn

Verksamhetsområden

Jordbruksmark

Natur





Färjeled

Järnväg

Motorväg


Järnvägsstation





Tunnelöppning


Föreslagen väg

Vägreservat

Resecentrum

Kar

ta 1


Breared/Jonstaka

VästerportÖstra Träslöv

3


Utbyggnads-områden

Förberedelse för detaljplanering krävs under 2016. Området bedöms kunna rymma cirka 2500 bostäder inom kommunal mark. En första etapp i den södra delen kan möjligen börja bebyggas 2020 i samband med flytt av färjeterminal. I resterande del bedöms byggnation kunna påbörjas 2022 beroende på flytt av hamnverksamhet. Området påverkas också av närhet till järnvägen.




1:10 000

o

50 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 [m]Kartan visar vilka fastigheter som ägs av kommunen.

Utsnitt ur plankartan för FÖP stadsområdet. Södra delen av hamnområdet är skrafferat i rött vilket innebär föreslagen centrumbebyggele.

Riktlinjer för Västerport i FÖP stadsområdet (där kallat Västra Centrum)

• Stadskärnans befintliga rutnätsstruktur ska utvecklas vidare i Västra Centrum• Västra Centrum skall utformas så att buller från hamnen skärmas.

Efter att FÖP stadsområdet antogs har förutsättningarna för området Västerport ändrats då beslut tagits om att bygga järnvägstunnel och att flytta hamnen, vilket kommer frigöra stora ytor centralt i staden.

Västerport

Utbyggnads-områden

3


I tidigare framtaget underlagsmaterial för planprogram uppskattas området kunna rymma cirka 2000 bostäder inom kommunal mark. Nya bostäder påverkas av VA-utbyggnad i området. Vid förseningar av utbyggnad av Västerport kan Östra Träslöv prioriteras högre i utbyggnadsplanen.




1:20 000

o

0,5 0 0,5 1 1,5 [km]

Riktlinjer för Östra Träslöv i FÖP stadsområdet • Inriktningen för ny bebyggelse ska vara blandad bostadsbebyggelse med inslag

av service.• Ny bebyggelse inom området ska föregås av detaljplaneläggning. Utanför

föreslagna bebyggelseområden ska landskapet bestå obebyggt.• Vid utveckling inom området ska hänsyn tas till natur- och kulturvärdena.• Bastekullens användning som lättillgängligt natur- och friluft sområde ska

värnas.

Östra Träslöv

Kartan visar vilka fastigheter som ägs av kommunen.

Utsnitt ur plankartan för FÖP stadsområdet. De gulskrafferade områden innebär föreslagen blandad bebyggelse.

3


Utbyggnads-områden

Planeringsförutsättningar behöver tas fram för området inför programarbete och efterföljande detaljplanering. Utbyggnad av området är i viss mån beroende av flytt av järnvägen som beräknas till 2024. Området består delvis av kommunal mark.

1:5 000

Kommunägd mark Jonstaka - Breared

TeckenförklaringKommunägd mark

Riktlinjer för Breader/Jonstaka i FÖP stadsområdet • Breared ska inrymma bostäder av olika slag, verksamheter, off entlig och

kommersiell service.• Byggnation inom riktlinjeområdet ska föregås av detaljplaneläggning.• Grönstråket längs Vrångabäcken ska värnas.• Utbyggnadsområde öster om Österleden ska studeras utifrån ett helhetsperspektiv.

Tät bebyggelse bör eft ersträvas.

Kartan visar vilka fastigheter som ägs av kommunen. Utsnitt ur plankartan för FÖP stadsområdet. De gulskrafferade områden innebär föreslagen blandad bebyggelse.

Breared/Jonstaka

Utbyggnads-områden

3


3


Utbyggnads-områden

Områden; Prioriterade områden som medger större volym av bostäder;Alunskiffern, Arboretum, Bläshammar, Breared/Jonstaka, Brunnsberg, Lektorn, Marmorlyckan, Prästakullen, Trönninge, Trönningenäs, Västerport, Östra Träslöv, Östra Träslövsläge/Gamla Köpstad, Adjunkten, Pilgatan och Malmen.

Planering; Områdena har delats upp i följande grupper;• Pågående eller avslutat planarbete. (Alunskiffern, Arboretum, Bläshammar,

Brunnsberg, Lektorn, Marmorlyckan, Trönninge, Trönningenäs, Pilgatan)• Planarbete under uppstart. (Prästakullen, Östra Träslövsläge/Gamla Köpstad,

Adjunkten, Malmen)• Ej påbörjat planarbete. (Breared/Jonstaka, Västerport, Östra Träslöv)

Bostäder per år; Utifrån befolkningsprognosen fördelas det genomsnittliga behovet av antal bostäder per år på följande sätt;

• 2016-2020 ca 300 stycken samt ca 60 stycken per år för att kompensera befintligt underskott.

• 2021-2030 ca 460 stycken per år.

Utbyggnadsplan

Utbyggnads-områden

3


Avvägningar och målsättningar 2016-2020Pågående planarbete;Under perioden måste fokus för dessa projekt ligga på att färdigställa pågående planering och genomföra utbyggnad av allmänna anläggningar samt produktion av bostäder. En majoritet av de bostäder som pågående planarbete möjliggör kommer att uppföras inom privatägd mark. Bland dessa är utbyggnaden av Trönninge särskilt viktig då ett stort antal bostäder ryms inom området och att utbyggnadsplanen förutsätter att bostadsproduktionen kan starta 2019.

Planarbete under uppstart;För de områden som omfattas av planarbete under uppstart måste förutsättningarna för planprogram tydliggöras och förankras. Planprogrammet för Östra Träslövsläge/Gamla Köpstad måste färdigställas skyndsamt för att detaljplanering av kommunalägd mark inom området ska kunna ske med efterföljande uppstart av bostadsproduktion 2019. Något som krävs för att kommunen ska kunna hantera ett eventuellt bortfall av planerade bostäder inom privatägd mark i andra områden. Inom Prästakullen behöver möjligheten till bostadsbyggande inom kommunalägd mark utredas. Detaljplaner för Adjunkten och Malmen tas fram.

Ej uppstartat planarbete;I början av perioden kommer fokus för Västerport och Östra Träslöv ligga på att reda ut förutsättningar inför detaljplanering. Det handlar om framtagande av planprogram för Östra Träslöv och att avgöra hur Västerport ska utvecklas. Utbyggnadsplanen förutsätter att detta arbete utförs så att detaljplanering för båda områden kan starta 2018 och bostadsproduktion kan starta 2020. Då Västerport är beroende av flera faktorer som flytt av hamnverksamhet och ny järnvägstunnel behöver Östra Träslöv planeras parallellt. På så sätt kan bostadsproduktion inom Östra Träslöv ökas vid förseningar av Västerport. Förutsättningar för Breared/Jonstaka har inte blivit utredda, något som krävs för att kunna starta programarbete 2019. I programmet måste delar som går att bebygga innan järnvägen flyttas identifieras med efterföljande detaljplanering.

3


Utbyggnads-områden

Avvägningar och målsättningar 2021-2030Pågående planarbete;2022 avslutas utbyggnaden inom Trönninge och i och med det är möjligheten till utbyggnad av större bostadsområden på privatägd mark obefintlig.

Planarbete under uppstart;Beroende på att den kommunala marken inom Östra Träslövsläge/Gamla Köpstad är fragmenterad och splittras av befintliga byggnader och anläggningar är det lämpligt att här fokusera på en mindre men kontinuerlig bostadsproduktion. Denna produktion löper till 2027 då takten kan höjas för att möta bortfall av bostäder inom Östra Träslöv vars utbyggnad då avslutas. Prästakullen kan erbjuda ett antal bostäder inom kommunalägd mark men antalet är inte utrett i dagsläget.

Ej uppstartat planarbete;Under perioden behöver ett stort antal bostäder uppföras inom Västerport och Östra Träslöv. Bostäder kan här uppföras i stora volymer på sammanhängande markområden ägda av kommunen. Tyngpunkten ligger i början av perioden på Östra Träslöv som inte är beroende av samma faktorer som påverkar Västerport (till exempel hamnflytt och järnvägstunnel). Östra Träslöv kan vid behov prioriteras högre vid förseningar av Västerport. Det senare området bedöms kunna bebyggas från 2020 när färjeterminalen flyttat och i övriga delar från och med 2022. Därefter krävs en hög utbyggnadstakt inom båda dessa områden. Bostadsproduktionen kan också utökas genom att Breared/Jonstaka bebyggs när järnvägen flyttat 2024.

Utbyggnads-områden

3


Förk

larin

g

:

bost

äder

/år

Alun

skiff

ern

Ca 2

20 b

ostä

der

Arbo

retu

m

Ca 1

20 b

ostä

der

Bläs

ham

mar

Ca

350

bos

täde

r

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

2022

20

23

2024

20

25

2026

20

27

2028

20

29

2030

På

gåen

de/a

vslu

tat

plan

arbe

te.

Fler

än

100

bost

äder

70

70

80

40

40

40

70

70

70

70

70

Plan

prog

ram

De

taljp

lane

ring

priv

at m

ark

Deta

ljpla

nerin

g ko

mm

unal

mar

k Fö

rber

edan

de p

lana

rbet

e

Brun

nsbe

rg

Ca 1

50 b

ostä

der

Lekt

orn

Ca 2

20 b

ostä

der

Mar

mor

lyck

an

Ca 1

60 b

ostä

der

75

75

110

11

0

30

50

50

30

Trön

ning

e Ca

900

bos

täde

r

Trön

ning

enäs

Ca

200

bos

täde

r

10

0

100

10

0

100

10

0

100

100

100

10

0

10

80

60

50

Ca 5

30 p

å ko

mm

unal

mar

k Ca

200

0 på

priv

at m

ark

100

180

195

340

205

330

30

320

22

0

17

0

10

0

10

0

10

0

100

00

Kom

mun

al m

ark/

priv

at m

ark

40

Min

dre

proj

ekt.

Ca

125

0 bo

städ

er. (

k+p)

30

0 15

0 30

0 30

0 20

0

Pilg

atan

, Göi

ngeg

årde

n Ca

220

bos

täde

r

20

80

90

20

3


Utbyggnads-områden

Ö. T

räsl

övslä

ge G

:a K

öpst

ad

Ca 2

200

bost

äder

Väst

erpo

rt

Ca 2

500

bost

äder

Öst

ra T

räslö

v Ca

200

0 bo

städ

er

Brea

red

Jons

taka

O

utre

tt a

ntal

bos

täde

r

Präs

taku

llen

Ca 1

40+

bost

äder

Plan

arbe

te u

nder

upp

star

t

Ej p

åbör

jat p

lana

rbet

e

Ca 3

900

på k

omm

unal

mar

k Ca

122

0 på

priv

at m

ark

50

50

50

50

50

100

50

100

50

100

50

100

50

100

50

100

50

100

50

100

70

70

? ?

50

50

200

200

200

200

200

200

200

200

*

15

0 20

0 10

0 10

0 10

0 10

0 20

0 20

0 20

0 20

0

*

? ?

?

? ?

?

50

50

120

50

130

250

60

300

60

350

100

350

100

350

100

350

100

450

100

450

100

450

100

450

100

430

885

1005

73

0 53

0 53

0 55

0 55

0 55

0 55

0 55

0 55

0 55

0 55

0 To

talt

8850

340

60

60

90

Und

ersk

ott 3

00

360

360

390

390

460

460

460

460

460

460

460

460

460

460

Sam

man

lagt

kra

v 64

00

300

300

300

300

300

460

460

460

460

460

460

460

460

460

460

Beho

v pr

ogno

sen

6100

30

0

70

525

615

340

70

70

90

90

90

90

90

90

90

90

Öve

rsko

tt 2

500

40

90

500

300

Mal

men

5

Cirk

a 10

0 bo

städ

er

50

50

Adju

nkte

n 6

Cirk

a 18

0 bo

städ

er

60

60

60

800

450

2016

20

17

2018

20

19

2020

20

21

2022

20

23

2024

20

25

2026

20

27

2028

20

29

2030

* Pl

aner

ings

föru

tsät

tnin

gar

Rest

*

Utbyggnads-områden

3


Sammanfattning

Bostäder; Stadsområdet omfattar majoriteten av föreslagen utbyggnad av bostäder fram till 2030. De större områden som återstår för utbyggnad inom stadsområdet är Östra Träslöv, Västerport, Östra Träslövsläge/Gamla Köpstad samt Breared/Jonstaka. En majoritet av bostäderna behöver byggas på kommunalt initiativ vilket ger kommunen möjlighet att styra bostadsbyggnationen utifrån de målsättningar man har avseende upplåtelseformer och hållbarhet. Utöver det antal bostäder som ryms inom områdena kan också en andel av bostäderna utgöras av förtätningsprojekt, något som förtätningsstrategin som är under framtagande kan tydliggöra. I utbyggnadsplanen har utrymme för överproduktion skapats för att kunna möta ett eventuellt bortfall av bostäder. Det kan bland annat bero på att det under planeringen visar sig att byggnation är olämplig inom vissa områden, att antalet bostäder måste minska eller att utbyggnaden av andra skäl inte går att genomföra.

Infrastruktur; Genomförandet av de olika projekten kan avseende VA påverkas av omläggning av Bualedning (planeras vara färdigställd 2017) och nybyggnad av vattentorn. Bostadsutbyggnaden påverkar och påverkas av trafiksituationen. Detta gäller inte minst den norra delen av stadsområdet och anknytningen till norra kustområdet. I den trafiknätsanalys som är under framtagande på Hamn och Gatuförvaltningen kan denna och andra frågor avseende trafikflöden belysas i relation till föreslagen utbyggnadsordning.

Kommunal service; Utifrån föreslagen prioriteringsordning behöver skola, barnomsorg, vårdboenden och annan kommunal service planeras för att kunna tillgodose de krav som utbyggnaden av bostäder ställer på sådan service.

4. Framåtblick

Detta kapitel beskriver det fortsatta arbetet med utbyggnadsplanen.

Framåtblick

4


Hur arbeta framåt?UppdragetDet huvudsakliga uppdraget för denna rapport har bestått av att bryta ner kommunens översiktsplan och klargöra hur utbyggnaden av bostäder ska prioriteras för att kunna bygga de nya helårsbostäder som krävs fram till år 2030. Vad behövs då för att vi ska nå det uppsatta målet? Nedan beskrivs några punkter som utkristalliserats under arbetet med denna rapport.

Samarbete och dialogPå grund av det tryck som finns på att det byggs fler bostäder inom kommunen finns det ett behov av att kommunen i sin kommande bostadsplanering i högre grad strävar åt samma håll. Det handlar till stor del om att samarbeta och att föra en kontinuerlig dialog kring kommunens utbyggnadsplaner för att hålla berörda parter uppdaterade och för att snabbt kunna göra insatser om problem uppstår. Att i högre grad göra utvärderingar av tidigare utbyggnadsprojekt och dra lärdom av vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra skulle kunna underlätta inför framtida arbete med liknande utbyggnadsområden.

För att uppnå vårt bostadsmål finns det även behov av att ha ett gott samarbete med externa parter såsom exempelvis markägare och statliga myndigheter. För att våra utbyggnadsplaner av bostäder ska fullföljas förutsätts det att rätt insatser görs i rätt tid t ex när det gäller behov av olika prövningar och andra externa beställningar i olika skeden. Här handlar det om att det finns en tydlig arbetsprocess som är väl förankrad internt.

Personella och finansiella resurser

Vidare handlar det om att den utveckling som befolkningsprognosen indikerar på framförallt under perioden 2021-2030 (där en s.k. utblick görs) medför stora behov av personella och finansiella insatser.

Prognosen visar på en befolkningstillväxt om i snitt ca 1,3 procent för de första fem åren och under den s.k. utblicksperioden år 2021-2030 i snitt 1,8 procent. Denna mycket kraftiga tillväxt under den senare delen av prognosperioden baseras bland annat på att delar av kommunens större utbyggnadsområden för bostäder beräknas färdigställas och att stadsutvecklingsprojektet med en ny stadsdel samt förbättrade pendlingsmöjligheter i sin tur ökar attraktiviteten och inflytningen i kommunen. En utveckling i den takt som beskrivs ovan innebär att stora investeringar kommer att behövas göras inom till exempel skola och barnomsorg, äldreomsorg och infrastruktur. Att planera för och genomföra detta kräver stora personella insatser.

Framåtblick

4


I Kungsbacka kommuns ”Mål för bostadsbyggande 2014-2020” beskrivs detta under Riktlinjer för framtida bostadspolitik. Här kan läsas att en befolkningsexpansion på över 1,5 procent per år ger på sikt tröskeleffekter för den kommunala ekonomin, infrastruktur, miljö, trafik med mera. Bedömningen är således att en utbyggnadsplan för 500 bostäder är en nivå som är långsiktigt hållbar.

Vilken utveckling kommunen planerar för och vad kommunen ”mäktar med” bör stämma överens och avspeglas i de mål som sätts upp för den framtida bostadsbyggnationen. Nästa steg i arbetet med Utbyggnadsplan skulle bland annat kunna vara att bedöma vilket bostadsmål som är långsiktigt hållbart för just Varbergs kommun utifrån personella och finansiella resurser.

Potentialen finns i helhetenDet är viktigt att utgå från ett helhetstänk i bostadsplaneringen för att gynna den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Enstaka utbyggnadsprojekt påverkar inte utvecklingen i den riktning kommunen planerar för och strävar mot – potentialen finns i just helheten.

News & Politics

Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun