Till  Spinaliskliniken  i  Solna  kommer  personer  som  bru1t  ryggraden.  

Historierna  liknar  varandra.  E:  ögonblicks  verk  vid  en  trafikolycka.  En  

motorcyklist  som  föll  av.  E:  fall  på  e:  bygge.  E:  äventyr  som  slutade  

abrupt  –  en  bergsklä:ring,  e:  fallskärmshopp  eller  en  dykning.      

 

Många  av  de  nyskadade  är  sorgsna  och  håglösa.  De  upplever  intensivt  a:  

de  förlorat  något  och  det  kan  ta  1d  för  dem  a:  börja  tänka  på  a:  de  

fak1skt  är  vid  liv  och  har  en  fram1d,  kanske  1ll  och  med  kan  arbeta  igen.  

Rehabiliteringen  bygger  på  a:  de  tänker  posi1vt.  En  vän  1ll  mig,  Claes  

Hultling  är  chef  för  Spinaliskliniken  i  Solna.  Han  är  själv  ryggmärgsskadad  

eIer  en  dykolycka.  När  Claes  Hultling  ska  mo1vera  sina  pa1enter  säger  

han:  Om  du  kan  ta  dig  1ll  toale:en  själv  ska  du  få  provköra  min  Porsche.    

1  

Det  jag  tänkte  säga  handlar  om  mo1va1onens  betydelse  vid  

rehabilitering  1ll  arbete.  Den  kraI  som  kommer  inifrån  individen  själv.    

2  

Hur  många  blinda  har  vi  här  i  salen?    Hur  många  är  det  som  inte  kan  läsa?    (Klicka)    Kan  ni  som  inte  är  blinda  läsa  vad  som  står  här?    Hur  många  döva  har  vi  här  i  salen?    Kan  ni  som  inte  är  döva  tala  om  vad  den  här  mannen  säger?    Vi  har  svårt  a:  se,  läsa  och  höra  när  vi  är  i  e:  sammanhang  där  denna  förmåga  begränsas.  Funk1onshinder  sa  man  förr  när  man  ville  beskriva  a:  ens  funk1oner  hindrades  i  omgivningen.    Det  som  står  här  ska  betyda  ”Lammkorv  med  couscous”.  Kanske  på  en  meny  hos  en  arabisk  restaurang  bortom  värsta  turiststråken.      Nu  ska  vi  beställa  Lammkorv  med  couscous  på  den  arabiska  restaurangen  utan  a:  kunna  arabiska  Det  enda  vi  har  a:  1llgå  är  vår  krea1vitet.  Med  den  ska  vi  nu  kompensera  våra  bristande  kunskaper  i  arabiska.    

3  

Låt  mig  berä:a  om  Marcus  Jardler  från  Nora  som  körde  långtradare  

liksom  sina  tre  bröder.  Men  en  trafikolycka  2003  gjorde  honom  förlamad  

från  midjan  och  nedåt.  Då  kan  man  väl  inte  jobba,  sa  Försäkringskassan  

och  föreslog  honom  a:  han  som  19-­‐åring  skulle  bli  för1dspensionerad.  

Han  kommer  från  en  familj  som  hade  åkeri  och  där  alla  körde  lastbil.  Allt  

han  ville  var  a:  köra  lastbil  igen.  Utan  sin  starka  mo1va1on,  en  

omgivning  som  trodde  på  honom  och  krea1va  lösningar  hade  han  inte  

kunnat  återvända  1ll  lastbilshy:en.  Man  byggde  om  en  lastbilshy:  för  

150  000  kronor  och  sedan  kunde  han  jobba  igen.  Nu  har  han  jobbat  i  nio  

år,  är  giI  och  har  barn.  I  höstas  ledde  han  älgjakt  för  rullstolsburna.  

Marcus  Jardler  är  funk1onsnedsa:,  men  han  har  inte  lå1t  de:a  hindra  

honom  från  a:  leva  e:  så  vanligt  liv  som  möjligt.  

4  

Vi  talar  om  individer  med  helt  olika  förutsä:ningar.  Från  Paralympics  vet  vi  a:  man  gör  en  indelning  eIer  graden  av  funk1onsnedsä:ning.  I  simning  talar  man  om  14  olika  nivåer.  När  man  närmar  sig  frågan  om  möjlighet  a:  hjälpa  någon  1ll  arbete  måste  man  givetvis  ha  en  rimlig  bild  av  hur  allvarlig  nedsä:ningen  är.      Gradvis  sämre  –  MS    ADHD,  Asperger  –  längre  lär1d,  annan  lärs1l    Skrivbordsarbete  funkar  bra  även  för  rörelsehindrade    Arbetsminnesträning  för  ADHD  –  Cogmed    Ombyggnad  av  lastbilden  för  Marcus    Arbetsmarknad  i  glesbygd    Exempel  

5  

Alla  vill  utvecklas.  När  vi  ger  upp  beror  det  på  a:  vi  känner  oss  maktlösa  

och  inte  ser  några  utvägar.  När  omgivningen  betraktar  oss  som  besvärliga  

bär  de  en  del  av  ansvaret  för  a:  mo1va1onen  falnar.  När  

Arbetsförmedlingen  behöver  i  genomsni:  270  dagar  på  sig  för  a:  

klassificera  e:  funk1onshinder  innebär  det  sam1digt  a:  de  låter  

funk1onshindrade  göra  det  tråkigaste  och  mest  nedbrytande  som  finns  –  

a:  vänta.  Och  i  synnerhet  när  man  inte  vet  vad  det  är  man  väntar  på.  Jag  

kan  förstå  de  som  tappar  mo1va1onen.    

 

Australien  använder  sig  sedan  14  år  1llbaka  av  profiling.  Det  innebär  a:  

man  bedömer  risken  för  a:  någon  ska  riskera  a:  bli  lång1dsarbetslös.  Ju  

större  risk  desto  större  och  1digare  insats.Utan  väntan.  

6  

Fyra  nivåer  på  hjärtsvikt  –  varav  två  kan  förenas  med  arbete.    Depression  –  kan  vara  av  övergående  karaktär.  Kan  ha  orsaker  utanför  individen  själv.        Diagnosinfla1on  ADHD,  Asperger  för  a:  få  stöd  i  skolan  och  på  fri1den.  Men  i  Finland  som  har  färre  diagnoser  får  50  procent  av  alla  elever  stöd  av  speciallärare.      Försvarsmekanismer      

7  

8  

Storbritannien  utvecklade  programmen  New  Deal  for  Disabled  People  

och  Pathways  to  Work  

 

Man  fann  a:  många  hade  sammansa:a  problem  och  sociala,  biologiska  

och  psykologiska  faktorer  samverkade  

 

Den  enskilt  vik1gaste  faktorn  för  a:  lyckas  ta  sig  1ll  arbete  var  personens  

mo1va1on  –  inte  hur  länge  man  varit  borta  från  arbete,  eller  hur  hög  

eller  låg  arbetsförmåga  man  hade  

 

En  central  roll  spelade  ujorsknigen  av  poten1ell  arbetsförmåga  och  löIet  

a:  man  skulle  hjälpa  1ll  a:  överkomma  alla  tänkbara  hinder  

9  

7  miljoner  invånare  i  Stor-­‐Sydney,  varav  3,6  M  i  centrala  Sydney  

Totalt  1464  AF-­‐kontor,    

757  kontor  för  funk1onshindrade,  varav  301  i  Sydney  

93  fyrstjärniga  

52  femstjärniga  

7  för  blinda  

37  psychiatric  disability,  varav  1  fyrstjärnig  

3  spinal  cord  injuries  

3  au1sm  spectrum  disorder,  aspb,  pdd-­‐nos  

4  cp.  abi,  psysical,  sensory,  varav  1  fyrstjärnig  

49  mental  health  disorders,  episodic  condi1ons,  mental  illness,  varav  2  

femstjärniga,  2  fyrstjärnig  

10  

11

12  

13  

14