Upload
virgokonsult
View
778
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Finansdepartementet
Det ekonomiska läget
Finansminister Anders Borg 20 februari 2014
Finansdepartementet
Internationell återhämtning men turbulenta valutamarknader
• Allt tydligare att de avancerade ekonomierna befinner sig i en återhämtningsfas
– Svag amerikansk statistik präglad av vädereffekter – Konjunkturuppgång i euroområdet och lyckade emissioner av
statsobligationer – Starkare återhämtning i Storbritannien
• Osäkra tillväxtutsikter i de framväxande ekonomierna – Valutaoro och finansiell turbulens i framväxande ekonomier – Tecken på inbromsning i den kinesiska ekonomin
• Fortsatt negativa risker – Genomlysning av banker i euroområdet kan skapa finansiell turbulens
Finansdepartementet
Gradvis normalisering av det ekonomiska läget i Sverige • Svensk ekonomi utvecklades svagt 2013 • Tillväxten förväntas bli högre framöver än vad den har
varit de senaste kvartalen • Svensk export förväntas åter växa 2014, men växer
långsammare jämfört med tidigare återhämtningar • Hushållens konsumtionsbidrag förvänts bli högt • Investeringsbehovet ökar 2014 och 2015
Finansdepartementet
Förtroendeindikatorer antyder starkare tillväxt Normaliserade värden, medelvärde = 0, standardavvikelse =1
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
07 08 09 10 11 12 13 14
BarometerindikatornPMI (Tillverkning)PMI (Tjänster)CCI
Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank
Finansdepartementet
Nyckeltal - Februariprognos Prognosen i december/budgetpropositionen i september inom parentes
2013 2014 2015 2016 2017 2018
BNP 1,0 (1,0/ 1,2) 2,5 (2,4/ 2,5) 3,5 (-/ 3,6) 3,7 (-/ 3,9) 2,5 (-/ 2,9) 2,5
BNP, kalenderkorrigerad 1,0 (1,0/ 1,2) 2,6 (2,5/ 2,6) 3,3 (-/ 3,3) 3,3 (-/ 3,5) 2,7 (-/ 3,1) 2,5
Produktivitet i näringslivet, kalenderkorr. 0,8 (0,9/ 1,3) 1,8 (1,9/ 2,7) 2,3 (-/ 2,5) 2,3 (-/ 2,0) 2,0 (-/ 1,8) 1,9
Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 0,5 (0,5/ 0,3) 1,1 (0,9/ 0,5) 1,3 (-/ 1,1) 1,3 (-/ 1,6) 1,1 (-/ 1,5) 0,9
Sysselsättning 1,0 (1,0/ 0,8) 1,2 (1,1/ 0,8) 1,2 (-/ 1,0) 1,2 (-/ 1,3) 1,0 (-/ 1,3) 0,9
Arbetslöshet (procent av arbetskraften) 8,0 (8,0/ 8,2) 7,7 (7,7/ 8,1) 7,3 (-/ 7,8) 6,7 (-/ 7,0) 6,3 (-/ 6,4) 5,9
Löner (KL) 2,5 (2,6/ 2,7) 2,7 (2,7/ 2,8) 2,9 (-/ 2,9) 3,2 (-/ 3,2) 3,4 (-/ 3,4) 3,5
KPI (årsgenomsnitt) 0,0 (0,0/ 0,1) 0,2 (0,4/ 0,9) 1,7 (-/ 1,7) 2,6 (-/ 2,7) 3,0 (-/ 3,2) 3,0
KPIF (årsgenomsnitt) 0,9 (0,8/ 1,0) 1,0 (0,8/ 1,3) 1,6 (-/ 1,5) 1,7 (-/ 1,7) 1,9 (-/ 1,9) 2,0
BNP-gap (procent) -3,2 (-3,3/ -3,5) -2,7 (-2,6/ -3,0) -1,7 (-/ -2,1) -0,7 (-/ -1,0) -0,3 (-/ -0,2) 0,0
Finansdepartementet
Prognosjämförelse BNP Procentuell förändring
2013 2014 2015 2016 2017 2018
FiD 1,0 2,5 3,5 3,7 2,5 2,5
FiD, kal.korr. 1,0 2,6 3,3 3,3 2,7 2,5
RB 13/2 0,9 2,4 3,6 2,8
SEB 11/2 1,0 2,5 3,2
SB 21/1 1,0 3,1 3,0
KI 18/12 1,0 2,4 3,1 2,9* 2,7* 2,3*
SHB 05/12 1,0 3,1 2,6
NO 04/12 1,0 2,4 2,4
OECD 19/11 0,7* 2,3* 3,0*
EU 05/11 1,1 2,8 3,5
IMF 08/10 0,9 2,3 2,3 2,3 2,4
* = kalenderkorrigerad
Arbetslöshet Procent av arbetskraften
2013 2014 2015 2016 2017 2018
FiD 8,0 7,7 7,3 6,7 6,3 5,9
RB 13/2 8,0 7,8 7,2 6,6
SEB 11/2 8,0 7,7 7,0
SB 21/1 8,0 7,7 7,3
KI 18/12 8,0 7,7 7,3 6,9 6,6 6,3
SHB 05/12 8,0 7,9 7,7
NO 04/12 8,0 7,7 7,5
OECD 19/11 8,0 7,8 7,5
EU 05/11 8,1 7,9 7,4
IMF 08/10 8,0 7,7 7,5 7,1 6,7 6,4
Finansdepartementet
Offentliga finanser Procent av BNP. Prognosen i budgetpropositionen 2014 inom parentes
Anm.: Den konsoliderade bruttoskulden ökade 2013 med 2,9 procent av BNP till följd av Riksbankens upplåning för att öka valutareserven.
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Finansiellt sparande -0,5 -1,5 -1,9 -0,7 -0,0 0,5 1,1 (-0,6) (-1,2) (-1,5) (-0,4) (0,4) (1,1) (–)
Strukturellt 0,7 0,0 -0,4 0,3 0,3 0,6 1,1 sparande (0,6) (0,5) (0,2) (0,8) (1,0) (1,2) (–)
Konsoliderad 38,2 41,6 42,5 41,1 38,8 36,3 33,3 bruttoskuld (38,1) (41,9) (42,6) (41,2) (38,3) (35,1) (–)
Finansdepartementet
Prognosjämförelse offentliga finanser Finansiellt sparande, (fg prognoser inom parentes) procent av BNP
2013 2014 2015 2016 2017 FiDep, Feb14 -1,5 (-1,2) -1,9 (-1,5) -0,7 (-0,4) -0,0 (0,4) 0,5 (1,1) KI inkl regl, dec13 -1,2 (-1,3) -1,6 (-1,5) -1,0 (-0,6) -0,3 (0,2) 0,5 (1,1) ESV, dec13 -1,4 (-1,8) -2,3 (-1,4) -1,2 (-0,2) -0,5 (0,6) 0,1 (1,1) Riksbanken, feb14 -1,4 (-1,4) -1,7 (-1,5) -0,6 (-0,5) 0,1 (0,3) –
EU-komm, nov13 -1,1 (-1,2) -1,4 (-0,5) -0,6 (–) – – OECD, nov13 -1,4 (-1,6) -1,7 (-1,1) -1,1 (–) – – IMF, okt13 -1,4 (-1,6) -1,5 (-0,9) -0,5 (0,0) -0,2 (0,6) 0,3 (1,1)
Not: KI räknar med åtgärder enligt BP14 för 2014, exkl. höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt
och budgetförstärkande åtgärder 2016 och 2017 på ca 10 resp. 28 mdkr.
Finansdepartementet
Totala skatteintäkter Jämfört med budgetpropositionen 2014
Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 2017Skatt på arbete -2 -10 2 5 3 1Skatt på kapital -6 -3 -6 -6 -7 -8Skatt på konsumtion -1 2 -2 -1 -1 -2Restförda skatter 0 5 -2 -2 -2 -2Totala skatteintäkter -9 -6 -8 -5 -7 -11
Finansdepartementet
Lägre intäkter än förväntat från bolagsskatterna
• Reglerna för räntesnurror trädde i kraft 1 januari 2013. Taxering sker i november 2014. Innan dess svårt att avgöra reglernas effekt – Indikationer på att regelförändringen gett effekt
• Taxeringsutfallet för bolagsskatterna 2012 blev lägre än förväntat – Ökad avsättning till periodiseringsfonder
• Finansdepartementets nedrevidering ungefär lika stor som KI:s och ESV:s
Finansdepartementet
Indikationer på att reglerna för räntesnurror har gett effekt Koncernlån och förändring av koncernlån
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
-200
-100
0
100
200
300
400
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Koncernlån Förändring mdkr Koncernlån mdkr
Begränsning av ränteavdragen
Skärpning av reglerna
Finansdepartementet
Utdelningsintäkter från statliga bolag lägre 2014 2015 och 2016 är utdelningsnivåerna åter på historiska nivåer
7,6
12,1
23,0
33,2
24,7
19,1 16,9
26,9
21,7 20,6
13,5
22,5 22,0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Ø=20,6
Finansdepartementet
Takbegränsade utgifter – förändring jämfört med BP14
Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017
Förändrad bedömning av utgifterna
Migration (UO 8) 2,5 3,1 2,7 2,4
Integration (UO 13) 0,9 2,4 2,8 2,4
EU-avgiften (UO27) 0,2 0,7 1,6 1,2
ÅP-systemet 0,1 -1,3 1,2 6,5
Ohälsa (UO10) 0,3 0,3 0,5 0,4
Arbetsmarknad (UO14) -0,8 -1,1 -1,5 -0,4
Övrigt -3,8 -0,9 0,2 -1,0
Total utgiftsförändring sedan BP14 -0,6 3,2 7,4 11,7
Finansdepartementet
Migration och integration: Kraftig ökning av antal asylsökande i ny prognos Antal asylsökande + 20 % per år 2014-2015 jämfört med BP14
Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem + 30-50 %
Källa: Migrationsverket, Finansdepartementet
59 57 52
46 42
0
10
20
30
40
50
60
70
2014 2015 2016 2017 2018
BP-14 feb-14
Antal asylsökande (Tusental)
55 58 56 55 54
0
10
20
30
40
50
60
70
2014 2015 2016 2017 2018
BP-14 feb-14
Antal inskrivna (Tusental)
Finansdepartementet
Kommunernas inkomster och utgifter Miljarder kronor om annat ej anges, förändring sedan BP14 inom parentes
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Inkomster, totalt 840 (2) 868 (-5) 892 (3) 923 (6) 961 (6) 1 001 (6) 1 037 Skatter 561 (-1) 583 (-4) 604 (1) 632 (2) 664 (2) 697 (2) 728
Statsbidrag 132 (0) 138 (-1) 148 (2) 146 (3) 147 (3) 147 (3) 147
Utgifter, totalt 843 (-4) 872 (0) 902 (1) 933 (4) 969 (5) 1 007 (7) 1 047
Konsumtionsutgifter 697 (0) 722 (1) 747 (2) 774 (5) 806 (6) 838 (6) 873
Finansiellt sparande -4 (6) -3 (-5) -10 (2) -10 (2) -8 (1) -6 (0) -10
procent av BNP -0,1 -0,1 -0,3 -0,2 -0,2 -0,1 -0,2
Resultat 19 (0) 6 (-5) 10 (3) 10 (3) 11 (2) 14 (2) 11 Anm: Med statsbidrag avses generella och specialdestinerade statsbidrag samt kapitaltransfereringar, exklusive kompensation för mervärdesskatt.
Finansdepartementet
Prognosjämförelse offentliga finanser Finansiellt sparande, (föregående prognoser inom parentes) procent av BNP
2013 2014 2015 2016 2017 FiDep, Feb14 -1,5 (-1,2) -1,9 (-1,5) -0,7 (-0,4) -0,0 (0,4) 0,5 (1,1) KI inkl regl, dec13 -1,2 (-1,3) -1,6 (-1,5) -1,0 (-0,6) -0,3 (0,2) 0,5 (1,1) ESV, dec13 -1,4 (-1,8) -2,3 (-1,4) -1,2 (-0,2) -0,5 (0,6) 0,1 (1,1) Riksbanken, feb14 -1,4 (-1,4) -1,7 (-1,5) -0,6 (-0,5) 0,1 (0,3) –
EU-komm, nov13 -1,1 (-1,2) -1,4 (-0,5) -0,6 (–) – – OECD, nov13 -1,4 (-1,6) -1,7 (-1,1) -1,1 (–) – – IMF, okt13 -1,4 (-1,6) -1,5 (-0,9) -0,5 (0,0) -0,2 (0,6) 0,3 (1,1)
Not: KI räknar med åtgärder enligt BP14 för 2014, exkl. höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt
och budgetförstärkande åtgärder 2016 och 2017 på ca 10 resp. 28 mdkr.
Finansdepartementet
En procents överskott och slutet BNP-gap 2018
-8,0
-6,0
-4,0
-2,0
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
-4,0
-3,0
-2,0
-1,0
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Finansiellt sparande BNP-gap
Finansdepartementet
Ny fas i finanspolitiken • När ekonomin stabiliseras ska offentliga finanser tillbaka till
överskott
– Nödvändigt för Sverige att stå väl rustat när nästa kris kommer
• Detta kräver att alla reformer i närtid är fullt finansierade, krona för krona
– Finanspolitiken går därmed in i en ny fas 2015
– Överskottsmålet prövas
– Förslag på finansiering i VÅP
Finansdepartementet
Principer för hantering av konjunkturcykler och överskottsmålet • Att värna jobb och tillväxt i kristider är förenligt med
överskottsmålet, när konjunkturen vänder ska offentliga finanser tillbaka till överskott
• Starka offentliga finanser enda sättet att skydda ekonomin i händelse av kris
– En liten, öppen ekonomi med en stor banksektor extra känslig för händelser i omvärlden
• Skyddsvallarna måste byggas upp under de goda åren för att vi ska stå rustade till nästa kris
Finansdepartementet
Nu prövas överskottsmålet
• Återgång till överskott ställer stora krav på regeringen de kommande fyra åren
• Nödvändigt vara tydlig med finanspolitikens ramar för att säkra överskott i nästa kris
• Samhällsutmaningar kräver fortsatta reformer, men en ansvarsfull politik förutsätter att dessa finansieras – Reformer måste prioriteras hårdare – Betydande besparingar krävs, men åtgärder som
skadar jobb och sysselsättning måste undvikas
Finansdepartementet
Finansiering Finansiering miljarder kronor, effekter på finansiellt sparande
2015 2016 2017 2018 Varaktigt/ permanent
Sänkt avdrag privat pensionssparande från 1000 till 200 kr/månad 2015, slopat 2016 -2,9 -4,6 -4,6 -4,6 -1,4
Högre studielån, lägre studiebidrag -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0
Minskad ökning av anslagen till myndigheternas verksamhet -0,3 -1,1 -1,1 -1,1 -1,1
Höjd fordonsskatt lätta fordon -1,2 -1,2 -1,2 -1,2 -1,2
Höjd skatt på öl och vin (5%) -0,4 -0,3 -0,4 -0,4 -0,4
Höjd skatt på tobak -0,6 -0,5 -0,5 -0,6 -0,5
Avskaffande av gruppregistrering till moms -0,4 -0,4 -0,4 -0,4 -0,3
Summa finansiering -6,9 -9,1 -9,1 -9,2 -6,0
Not: Beloppen är preliminära.
Finansdepartementet
Sänkt avdrag för privat pensionssparande 2015 och slopat avdrag 2016 • Avdraget för privat pensionssparande sänks från 1000 kronor till
200 kronor per månad 2015 och slopas helt 2016
• Avdraget gynnar främst dem med höga inkomster. Personer med lägre inkomster gynnas i betydligt mindre utsträckning av avdraget.
• Privat pensionssparande har dock inte bara marknadsförts mot dem som gynnas mest av avdraget utan brett mot befolkningen
• Fortfarande lämpligt och möjligt att spara till pensionen, t.ex i ett Investeringssparkonto
• Förslagen berör endast det fasta beloppet i avdragsrätten för det privata pensionssparandet. Tjänstepensionerna omfattas inte av förslaget.
• Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med 2,9 miljarder kronor 2015 och med 4,6 miljarder kronor 2016
Finansdepartementet
Högre studielån, lägre studiebidrag • Studielån föreslås ökas med cirka 1 000 kronor per månad,
medan bidragsandelen sänks med cirka 300 kronor per månad och ersätts med lån
• Studiemedlet i Sverige är ett av världens mest generösa och har höjts flera gånger sedan 2006. Barntillägget har också höjts betydligt
• Studenter har haft en relativt sett gynnsam ekonomisk utveckling de senaste åren
• Högre studiemedel totalt innebär ännu bättre möjligheter att fokusera på studierna
• Innebär en beräknad besparing på ca 1 miljard miljoner kronor från och med 2015
Finansdepartementet
Fördelaktigt studiemedelssystem
Studiemedelsutveckling sedan 2006, kr/månad
-
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
Bidrag Lån
Andel studenter som får offentliga lån eller stipendier, procent (2011)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Källa: Finansdepartementet Källa: OECD
Finansdepartementet
Slopad avskrivning på grund av ålder för nya studiemedel • Studiemedel som tas från och med 2015 kommer
inte att skrivas av vid 68 års ålder • En höjning av avskrivningsåldern aviserades i BP14 • För att välfärden ska finansieras på sikt krävs att fler
arbetar längre – då är det också rimligt att betala av sina studielån högre upp i åldrarna
• Innebär en beräknad besparing på ca 350 miljoner kronor från och med 2015. Finansiellt sparande påverkas inte
Finansdepartementet
Minskad ökning av anslagen till myndigheternas verksamhet • Anslagen för myndigheternas verksamheter ökas varje år i takt
med att pris- och lönenivåer i samhället ökar (PLO) • För åren 2015 och 2016 föreslås tillskotten att bli 25 % lägre
än normalt • Från 2016 innebär det en besparing på ca 1,1 miljarder
kronor, eller 0,4 procent av anslagen • Istället för ca 4 miljarder 2016 räknas nu anslagen upp med
ca 3 miljarder • Besparingen är proportionell över hela den statliga
verksamheten • Ger ett ökat effektiviseringstryck och tar tillvara
besparingsmöjligheter hos myndigheterna
Finansdepartementet
Effekt på förvaltningsanslagen på de största myndigheterna Minskad anslagsökning (miljoner kronor) 2015 2016 2017 2018 perm
Förbandsverksamhet och beredskap (Försvarsmakten) -31 -100 -101 -101 -101
Polisorganisationen -27 -89 -89 -90 -90
Kriminalvården -11 -35 -35 -35 -35
Försäkringskassan -10 -33 -33 -33 -33
Skatteverket -9 -30 -30 -30 -30
Regeringskansliet -9 -29 -29 -29 -29
Arbetsförmedlingen -9 -28 -27 -28 -28
Summa finansiering -106 -344 -344 -346 -346 Anm: Beloppen är preliminära.
Finansdepartementet
Slopad gruppregistrering till moms
• Finansiella tjänster är befriad från moms • Detta ökar branschens lönsamhet, men företagen i den
finansiella sektorn kan inte dra av ingående moms. Företagen kan idag bilda momsgrupper där omsättningar kan göras utan moms
• Denna möjlighet föreslås upphöra • Slopad gruppregistrering ökar den finansiella sektorns kostnader
för ingående moms • Finansiella sektorn dock fortfarande skattemässigt gynnad
• Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med 0,4 miljarder kronor 2015 och 0,3 miljarder kronor varaktigt
Finansdepartementet
Höjd fordonsskatt för lätta fordon
• Höjd fordonsskatt genom att koldioxidbeloppet höjs och gränsen för där koldioxidbelopp börjar tas ut sänks – Den koldioxidrelaterade fordonsskatten har sedan 2006 använts
som ett komplement till koldioxidskatten och stimulerar till ägande av fordon med låga koldioxidutsläpp
• Genom en höjning av fordonsskatten stärks styrningen mot mer miljövänliga fordon, samtidigt som offentliga finanser stärks
• Genomsnittlig höjning per fordon ca 200-500 kronor eller ca 12-18 procent per år (motsvarande höjning i det viktbaserade systemet)
• Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med 1,2 miljarder kronor 2015
Finansdepartementet
Höjd punktskatt på alkohol
• Punktskatten på öl och vin höjs med 5 procent. Priset på en flaska öl på 0,5 liter ökar från ex. 16,00-16,29 kronor och priset på en flaska vin 0,75 liter ökar från ex. 59,00-60,08 kronor • Främjar folkhälsan genom minskad konsumtion • Motverkar den reala prisnedgång som skett på öl och vin de
senaste åren • Höjningen måste vägas mot risken för ökad smuggling
• Sammantaget förstärks de offentliga finanserna 2015 med preliminärt 0,4 miljarder kronor
Finansdepartementet
Höjd punktskatt på tobak
• Höjd punktskatt på cigaretter med ca 1 krona per paket (motsvarar en skattehöjning på ca 3 procent) och höjd punktskatt på snus med ca 2 kronor per dosa (ca 20 procent) • Främjar folkhälsan genom minskad konsumtion • Höjningen måste vägas mot risken för ökad smuggling
• Sammantaget förstärks de offentliga finanserna 2015 med preliminärt 0,6 miljarder kronor
Finansdepartementet
Finanspolitikens inriktning
• Säkra stabil återhämtning och återgång till överskott
• Prioritera centrala reformer
– Bättre resultat i skolan
– Öka jobbchanserna för dem med svag förankring
– Stärka svensk konkurrenskraft
• Inga breda skattehöjningar på jobb och tillväxt
Finansdepartementet
Sammanfattning • Stabilare återhämtning i omvärlden, dämpad tillväxt i
Sverige men arbetsmarknaden något starkare än väntat
• I takt med att konjunkturläget normaliseras de kommande åren går finanspolitiken in i en ny fas
• Nödvändigt att komma tillbaka till överskott för att bygga upp skyddsvallar inför nästa kris
• Reformarbetet fortsätter, men nödvändigt att reformerna finansieras krona för krona
• Ett finansieringspaket på 9 miljarder kronor kommer att presenteras i VÅP