Dubbdäckens bidrag till partiklar i stadsluften och betydelsen för hälsoriskerna (Christer Johansson)

Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF

Dubbdäckens bidrag till partiklar i stadsluften och betydelsen för hälsoriskerna

Christer Johansson

SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm

Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet

Tylösandsseminariet 2014


Sverige fällt i EU domstolen för överskridande av PM10

0

25

50

75

100

125

150

175

200

1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96

PM

10

,µg

/m3

Hornsgatan 2009, 100 worst days

Local contribution

Urban background

Regional background

De 100 dagarna med högstahalterna på Hornsgatan,Stockholm (2009)

Lokala trafiken

Urban bakgrund

Regional bakgrund

Lokalt ”vägdamm” bidrar med 20%-80 % till totala PM10 halterna i trafikmiljö

Högst 35 dagar >50 µg/m3

50


Dubbdäcken främsta orsaken…

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

0

500

1000

1500

2000

2500

2006-08-21 2007-03-09 2007-09-25 2008-04-12 2008-10-29 2009-05-17 2009-12-03 2010-06-21

PM10

, µg/

m3

PM10 & Studded tyre use, weekly averages

PM10, westPM10, eastStudded tyre

Partikelhalter i Södra länken tunneln i Stockholm


Värst på våren då det är torrt och det finns mycket ”damm” på vägbanorna

PM10 halter

Dubbandel

Vägbane-fuktighet


Minskade PM halter till tack varefärre dubbdäck

Fordon totalt

Antal med dubb

Partikel bidrag nov-apr

VTI rapport 7672012


Effekter av dubbdäcksförbud på Hornsgatan i Stockholm

SLB rapport nr 22011

Dubbandelar

2010: 35 % - 45 %

2011: 30 % - 35 %


Vägslitagepartiklarger störst bidrag

till partikelhalterna i Stockholm

Avgaser + vägslitage

Avgaser, lastbilar/bussarAvgaser, personbilar

Sjöfart

Energianläggningar Vedeldning


Slitagepartiklar ger störst bidrag från Stockholmsregionen partikelexponeringen

för Europas befolkning

European population exposure to PM10 due to emission sources in the Stockholm area

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

Road trafficexhaust, LDV

Road trafficexhaust, HDV

Sea traffic Power plants Residentialheating

Traffic non-exhaust

per

so

n m

g /

m3

Directly emitted combustion PM

Secondary Inorganic Aerosol (SIA)

total PM10

Avgaser Sjöfart Energi Ved-eldn.

Slitage partiklar


Samlad hälsoriskbedömning:

Ingen partikelfraktion är helt ofarlig!


Häloeffekter av grova partiklarDödlighet- Kortvarigt förhöjd exponering (dagar) ökar dödligheten

- Inga studier som visat om långtidsexponering (>år) påverkar dödligheten (men inte osannolikt eftersom kroniska sjukdomseffekter påvisats)

SjuklighetLika stora eller större effekter än fina partiklar:- Försämring av kronisk obstruktiv lungsjukdom - Påverkan på astmatiker- Kroniska effekter (kognitiv funktionsnedsättning)

Brunecref & Forsberg, 2005 (Eur Respir J.)Meister et al., 2011


Hälsovinster med minskad användning av dubbdäck

1. Förbud på en gata (dagens situation 50% & 60% dubbandel lokalgator resp. infarter):

- 8 färre förtida dödsfall

2. Om end 10% på lokalgator & 50% infarter:

- ytterligare 15 färre förtida dödsfall

Meister K, Johansson C, Forsberg B (2012).Estimated Short-Term Effects of Coarse Particles on DailyMortality in Stockholm, Sweden. Environ Health Perspect.120:431-436.


Livslängdsförkortning per förtida dödsfall?

Livstidsförkortning per dödsfall för partikelexponering

Om bara korttidseffekter:6 – 18 månader förkortat liv per dödsfall

Om långtidseffekter>10 år förkortat liv per dödsfall (Stockholm)

Gäller fina partiklar, okänt om samma effekter kan antas för slitagepartiklarna.


Dubbdäcksbegränsning lönsam

förkortning av tiden till 31/3 i södra Sverige och 15/4 i övriga Sverige

• Hälsovinst p.g.a. minskade partikelhalter ca 96 Mkr per år• Hälsovinst p.g.a. minskat buller ca 150 Mkr• Kostnaden för slitaget skulle minska med ca 50 Mkr per år.• Minskning av CO2-utsläpp med ca 25 000 ton och miljövinst för minskade CO2-utsläpp med ca

37 Mkr per år.

• Olyckskostnaden skulle öka med ca 8 Mkr per år.

• Den totala samhällsvinsten blir då +325 Mkr per år för ett dubbdäcksförbud i april.

Trafikverket, 2008: Samlad lägesrapport om vinterdäck–Redovisning av ett regeringsuppdrag


Åtgärders effektivitet• Minskad dubbandel

– Mest effektiva åtgärden för att generellt sänka PM10• Information, förbud, avgifter?

• Minskad hastighet– Troligen effektiv längs infarterna

• Dammbindning– Effektivt sätt att sänka maxhalterna då torrt– Betydligt färre överskridanden längs E4– Ingen påverkan på överskridanden i innerstaden

• Sopning med nuvarande maskiner– Ej effektiv metod

• Trädplantering– Troligen ej effektiv metod (men ska testas)

• Åtgärder som minskar avgaspartiklar men inte leder till att MKN klaras (och PM10)

– Trängselavgifter– Parkeringsavgifter– Miljözon för äldre personbilar– Skärpt miljözon för äldre lastbilar o bussar– …


PM10 halter efter städning/spolning

och CMA behandling

jfrt med obehandlad referensgata

Hornsg (behandlad)/Folkungag (obehandlad)

Sveav. (behandlad)/Norrlandsg (obehandlad)

CM

AC

MA

Spolning

Städning

Spolning

Städning

Ingen

Ingen

Ingen

Ingen

Ingen

Ingen

VTI rapport 7672012


Slutsatser• Dubbdäcksanvändning i städer…

–… viktigaste lokala källan till partiklar längs hårt trafikerade vägar

–… måste minska om vi ska klara gränsvärden–… bidrar till ökad förtida dödlighet och sjuklighet–… bidrar också till att öka

• buller, vägslitage, ”nedsmutsning”, bränsleförbrukning–Vilket skall vägas mot de positiva effekterna


Livslängdspåverkan i Stockholms län

Kvinnor Män Anm.Medelålder 81.6 år 75.6 år 15 808 dödsfall

Ökning om alla partikulära luftföroreningar försvinner

+ 60 d + 70 d Ca 400 dödsfall

Ökning om alla slutar röka

+ 400 d + 440 d 27% rökare, RR 1.5 (10-19 cig/d)

Ökning om ingen får lungcancer

+ 150 d + 200 d 595 dödsfall

Ökning om ingen begår självmord

+ 100 d + 140 d 256 dödsfall

Ökning om inga trafikolyckor

+ 30 d + 50 d 71 dödsfall

Environment

Dubbdäckens bidrag till partiklar i stadsluften och betydelsen för hälsoriskerna (Christer Johansson)