Upload
ante-runnquist
View
479
Download
2
Embed Size (px)
Citation preview
Skolans pedagogiska rum
Ante Runnquist Codesign
+46 (0) 733 65 00 19 www.codesign.se
[email protected] Finns på Fb & Insta
Twitter: @AnteRunnquist
Föredrag på SETT 2016
24 miljarder* 20%5% ”Läromedel” 50% ”Undervisning”
*Skolverket SIRIS, kostnader i grund- och gymnasieskola
1900 1950 2000 2050
Lydnad och respekt för auktoriteter
Kritiskt & självständigt
tänkande
Utantill-kunskaper
Läsa, skriva, räkna…
tiderna förändras
Kulturell kompetens
ca 15% av variationen i elevernas resultat* beror på egenskaper i den den fysiska lärmiljön
Clever classrooms
Summary report of the HEAD Project (Holistic Evidence
and Design)
Professor Peter Barrett Dr Yufan
Zhang Dr Fay Davies
Dr Lucinda Barrett
skillnaden mellan att befinna sig i bästa eller sämsta miljön kan motsvara nästan 8 månaders skolgång för en elev
Clever classrooms
Summary report of the HEAD Project (Holistic Evidence
and Design)
Professor Peter Barrett Dr Yufan
Zhang Dr Fay Davies
Dr Lucinda Barrett
En elevs genomsnittliga kunskapsutveckling under ett år definieras i studien som 2.0 ”sub-levels”, skillnaden mellan sämsta och bästa miljö anges till 1,3 sub-levels
50% Naturliga faktorer”
ljud, ljus, luft, temperatur
25% ”Stimulans”färg, variation, ordning
identitet, ägarskap och flexibilitet25% ”Individualisering”
C 3 %B
19 %
D eller sämre 78 %
Svensk Standard, Fyra ljudklasser: A = mycket bra ljudmiljö B = bra ljudmiljö (rek. för elever med hns) C = Boverkets minimikrav D = låg ljudstandard
Vilka drabbas? 1. Elever med nedsatt hörsel 2. Elever som inte har svenska som första språk 3. Elever med koncentrationssvårigheter 4. Förkylda elever 5. Alla
MinnasFörstå
TillämpaAnalyseraVärdera
Skapa
ta framerinra
återkalla
påminna
slå uppreproducera
väljacitera definiera
påståhitta
lokalisera
benämnakänna igen memorera
visa
matchalista
återberätta
sammanfatta
bestämma förutseavgörarelatera
observeraparafrasera konvertera associerajämföra
kontrasterasummerageneraliserakänna igen
förlängadiskutera
översättatillämpa
praktiseravälja
dra nytta avmodifiera
användatolka
hantera
visaklassificera
lösatillskriva
illustrera dramatiseraförändra
produceraexperimenteraengagera demonstreralista ut bedöma kategorisera
särskiljaidentifierakasta omskärskådaförklara
undersökasepareradela upp konstrueratestadebattera integreraräkna ut
bestämma värderagraderarekommendera värdesättaövertygaargumentera verifieravägaklassificerarättfärdigavälja vägkritiseravisualiserademonstreraskapa
formahitta på
uppfinna tillverka formgeförfattakombinera
komponera leda
skapa hypoteserförutspå
drömmamodifieraprognosticera
medla
LägereldenVattenhåletWorkshopScenen Grottan
Campfires in Cyberspace
David D. Thornburg http://tcpd.org/Thornburg/Handouts/Campfires.pdf
Huvudsaklig process
Nå ut, påverka, beröra och bli
förstådd
Pröva och producera Interagera Reflektera och
analyseraTa in och bearbeta
FormFrån mig till världen och
tillbaka
Individuellt och
tillsammans
Många till många Individuell En till många
Scenen Workshop Vattenhålet Grottan Lägerelden
en tydlig idé om design för lärande är grunden för design av den fysiska lärmiljönoch finns det ingen tydlig idé blir det som det brukar
• Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.
• Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
• Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
• Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka
Utdrag ur Skolinspektionens sammanfattning av ”Utmärkt undervisning av Jan Håkansson och Daniel Sundberg
Vetenskap & beprövad erfarenhet
Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer Social
lärmiljö
Pedagogisk lärmiljö
Fysisk lärmiljö
Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen lär sig mer…
Social lärmiljö
Pedagogisk lärmiljö
Fysisk lärmiljö
Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov lär sig mer
Översättning på: Klassrum
Ledord HagaskolanKunskapande - Samspelande -Inspirerande
Exempel på hur man kan formulera värden, från ett projekt genomfört tillsammans med
Cedervall arkitekter
Kunskapande miljöer• Variation för individens skull: barn lär på olika sätt och den fysiska miljön
måste svara upp mot detta genom att erbjuda en bred variation av miljöer inom en tydlig struktur.
• Variation för pedagogikens skull: pedagogisk hållbarhet, undervisningen kommer att organiseras på olika sätt under olika tider för att möta skilda behov. Den fysiska miljö ska ge lärare och elever möjlighet att ta ansvar för och anpassa den fysiska miljön efter behov
• Koncentration och fokus: Alla ytor ska erbjuda platser för enskild koncentration, reflektion och samarbete i mindre grupper, “vi vill ha många små miljöer i alla miljöer”
Samspelande miljöer• Ansvar och frihet: Barn och elever ska ges möjlighet till ökat ansvar för sin lärmiljö i takt
med ökad förmåga och stigande ålder. -Det ska gälla både frihet i i vilka ytor man disponerar och tillgången till olika resurser. -Det innebär bl.a. att äldre elevers lärmiljöer måste ha mycket god kommunikation med gemensamma ytor och resurser så att dessa kan disponeras under friare former. Yngre barn disponerar inte på samma sätt de gemensamma ytorna, därför behöver deras hemvister tillgodose barnens behov av lek, rörelse och vila under hela skoldagen.
• Tillhörighet och identitet: elevernas hemvist ska skapa en tydlig ram och identitet kopplad till arbetslaget, de gemensamma ytorna ska bidra till samhörighet och känslan av EN skola.
• Möten och samspel: De gemensamma ytorna ska vara organiserade och utrustade så att de inbjuder till erfarenhetsutbyte och kommunikation, detta gäller även arbetsytor för personal.
Inspirerande miljöer• Tydlighet: ytor och rum ska ha en tydlig identitet och signalera sin funktion,
ytorna ska vara begripliga för barn och fungera som “zoner” som inbjuder till en viss aktivitet, rörelse eller verksamhet.
• Skyltfönster: när man förflyttar sig i verksamheten ska man som förbipasserande erbjudas inblickar i den pedagogiska verksamheten, man ska kunna “se men inte röra” det som sker i andra delar av skolan.
• Ordning och reda: För att skapa en inspirerande miljö är det viktigt att pedagogiskt material kan presenteras på ett attraktivt sätt och att de pedagogiska ytorna upplevs som ”rena”. Material som inte är aktuellt eller relevant måste kunna förvaras så att det inte stör samtidigt som det är lätt tillgängligt.
Ante Runnquist CALM -Change and Learning Manager Codesign Malmskillnadsgatan 32 111 51 Stockholm
+46 (0) 733 65 00 19 +46 (0) 8 50 30 20 30 [email protected] www.codesign.se Följ Codesign på Fb & Insta ! Twitter: @AnteRunnquist Blogg: anteblog.wordpress.com