KODVÄXLING

MELLAN FÖRSTA- OCH ANDRASPRÅK

SOM RESURS I NO-KLASSRUMMET

ANNIKA KARLSSONSYMPOSIUM 2015

8-9 OKTOBER 2015

VAD ÄR SPRÅKUTVECKLANDENO-UNDERVISNING

OCH HUR KAN DEN UTVECKLAS?

Ämnet, med dess ämnesspecifika språk

Elevernas språkanvändning

Undervisning/ StöttningUtbildning/

Kompetensutveckling

SpråkutvecklandeNO-undervisning

SPRÅKET SOM EN RESURS I LÄRANDET

LONGITUDINELL ETNOGRAFISK STUDIE

2012November

2013

2014

2015Maj

VAD SKULLE HÄNDA OM SOLEN SLOCKNADE?

Fotosyntesenالضوئي التركيب

Solenergi

C2O

C2O

Koldioxid(från bilar och människor)

Fotosyntesen sker i växternas gröna blad

Socker produceras (glucose)

H2O H2O

Vatten sugs upp av trädens rötter

O2

O2

Syre släpps i fri form

O2

INTERVJU MED ALI

”På arabiska det är lättare för att jag kan inte riktigt mycket / svenska / jag kan riktigt mycket men jag kan inte snacka riktigt mycket / och på arabiska jag kan nästan alla ord / det är därför.”

”Vi lärde oss från ettan till trean om fotosyntesen och sist på fyran vi hade prov om fotosyntesen/hur går det från början till sist.”

TEORIER OM SPÅK OCH LÄRANDE

• Sociokulturellt perspektiv• Lärandet sker genom mänsklig interaktion i samspel

med ämnesinnehållet (Lemke, 1990)• Språket som verktyg (Vygotsky,1986)• Funktionell språksyn (Halliday & Matthiessen, 2004)• Translanguaging (Garcia &Wei, 2014)• Växelverkan mellan olika diskurser i lärandet

(Dewey, 1902)

VÄXELVERKAN MELLAN TVÅ DISKURSER

skolaelevSkolans mer opersonliga värld, läroplanen med sina specialiserade ämnen och naturvetenskapens abstrakta principer, tankemönster och teorier

Barnets begränsade, personliga, praktiska och konkreta upplevelse av världen

(Dewey, 1902)

REGISTER

allmän, vardaglig

informell och personlig, jämnlik makt och status, vanlig kontakt,

hög känslomässig involvering

muntlig, närhet, spårk som handling, interaktiv och dialogisk

spontan

specialiserad, teknisk och abstrakt

formell och opersonlig, ojämnlik makt och status, svag eller ingen kontakt

låg känslomässig involveringskriftlig, distans,

spårk som reflektion, monologisk

avslutad

Vardagligt register Vetenskapligt register

Fält

Relation

Kommunikation

ANALYS

SPRÅKLIGA LOOPAR

Vardagligt språkbruk

Mer vetenskapligt

språkbruk Kodväxling

TVÅ KODVÄXLINGAR I NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKLIGA LOOPAR

Vardagligt språkbruk tabât lqowa

(skickar styrka)biyetla(går ut)

Mer vetenskapligt språkbruk

syrekoldioxid

Kodväxling

Hur använder elever kodväxling mellan första- och andraspråk i kommunikativa situationer i NO-klassrummet?

Hur påverkar detta elevers rörlighet mellan olika diskurser i det naturorienterande lärandet?

Hur använder nyanlända elever translanguaging då de tillsammans med sina klasskamrater skapar förståelse för NO-innehållet och hur förändras denna språkanvändning över tid?

FORSKNINGSFRÅGOR

Främja elevers lärande i NO

Del 2. NO-undervisning som kommunikativ verksamhet

https://lasochskrivportalen.skolverket.se/webcenter/portal/laslyftet/Moduler?_afrLoop=167368222550821&_adf.ctrl-state=up4sql2yc_318

UTFORSKANDE SAMTAL I NO-UNDERVISNINGEN

FEM EXCERPT

November 2012

November 2013

Mars 2014

Oktober 2014

Februari 2015

Gruppen består av Yousef, Musa, Mohammed, Ali, Mariam och Furkan.Ali har varit i Sverige ett år och precis placerats i den reguljära NO-undervisningen.

EPA (Elev, par, alla)

VAD SKULLE HÄNDA OM SOLEN SLOCKNADE?

NOVEMBER 2012

Läraren har bett eleverna att skriva ner vad ordet dimma är som en EPA övning.Ali skriver kort och fortsätter sen leka med ett papper som han har vikt ihop till en ”loppa” Han och Furkan är upptagna med ”loppan”. Ali säger till läraren att han har ont i magen. En taklampa trillar ner från taket i klassrummet intill och eleverna från det andra klassrummet kommer in och berättar.Läraren ber eleverna att i grupp diskutera vad de har skrivit. Ali verkar ha svårt att koncentrera sig på uppgiften. Läraren får därför påminna Ali och Furkan om att det ska prata med varandra om vad dimma är.Vi samma bord sitter också Zeinab och hennes elevassistent. Läraren påminner Ali och Furkan att ta in Zeinab i samtalet. Furkan fortsätter skriva på sin text under samtalets gång.

VAD ÄR DIMMA?

NOVEMBER 2013

Eleverna ska läsa en text ”Vad händer med allt som dör?”. Texten handlar om nedbrytare och näringsämnens kretslopp.Läraren använder sig av en lässtrategi (förutspå) i Reciprok Undervisning (RU). Utifrån rubriken får eleverna i uppgift att ställa en hypotes om vad texten handlar om.Eleverna gör en EPA om vad de tror att texten handlar om.I gruppen är Zeinab, Furkan, Sana, Ali och Omar. Några av eleverna kommer ihåg en bild på ett kretslopp från åk 2, på bilden finns det en hare som äter gräs, en varg som äter haren och sen en bild på en död varg. Längst upp på bilden flyger en örn.

NÄRINGSÄMNENS KRETSLOPP, NEDBRYTARE

MARS 2014

Seriekoppling, parallellkoppling, isolering, statisk elektricitet, strömbrytare, sluten krets, ledning och kopplingsschemaEleverna får var och en fundera på vad orden betyder och skriva ner detta. Efter det får de diskutera vad orden betyder i grupper.Hadi, Rahim, Rayan, Ali, Mona och Abir sitter vid ett bord. Hadi, Rahim och Abir har nyligen kommit till klassen från förberedelseklass.Läraren kommer fram till Abir och frågar om det är svårt. Hon ber Rayan översätta orden till arabiska.

ELEKTRISKA BEGREPP

OKTOBER 2014

Film ”Avskiljning av ämnen, filtrering, destillering och dekantering”. På filmen visar en NO-lärare praktiskt hur avskiljning, filtrering, destillering och dekantering går till, läraren berättar under hela filmen vad han gör, sätter ord på det som sker.Eleverna gör en EPA och får fundera på och arbeta med följande frågor:• Hur skiljer man saltet från en saltlösning?• Hur skiljer man en blandning av vatten och olja?• När du blandar vatten och mjöl så blir det en slamning, hur skiljer du

mjölet från vatten?Läraren skriver orden filtrering, destillering, avdunstning och dekantering på tavlan och ber eleverna använda dessa orden i EPA övningen.I gruppen är Ali, Rahim, Hadi och Mariam.

FILTRERING, DESTILLERING OCH DEKANTERING(SEPARATIONSMETODER)

FEBRUARI 2015

Jämför och fundera över vad ni ser i Alis språkutveckling i de fem excerpten.

Arbeta tillsammans i tre-grupper.

VAD SER NI I EXCERPTEN?

Annika Karlsson

Malmö högskolaannika.karlsson@mah.se

Pedagogisk InspirationGrundskoleförvaltningen, Malmö stadannika.karlsson16@malmo.se

TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!