Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som rör tiden mellan år 1789 och år 1799.

Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike Europas folkrikaste stat med en befolkning på 24 miljoner, varav 80% bodde på landsbygden. Förhållandena i denna nation var som i övriga samtida länder djupt orättvis, vilket tillsammans med en rad specifika faktorer ledde till revolutionen.

Den franske kungen var Ludvig XVI och han var liksom sina företrädare enväldig. Han var gift med den österrikiska prinsessan Marie Antoinette.

Den svenske diplomaten Axel von Fersen anses ha varit Marie Antoinettes älskare och det spekuleras om att han kan vara far till Ludvig XVII.

Stormningen av Bastiljen

De stora orättvisorna i samhället hade länge retat bönder och arbetare. Men det var först efter flera år av missväxt och svält som fördämningarna brast – det blev revolution. Den uppretade folkmassan skaffade vapen och angrep den gamla fästningen Bastiljen den 14 juli 1789. (numera Frankrikes nationaldag)

Byggnaden användes mest som vapenförråd och syftet för pöbelhopen var att få tag i mer vapen.

Tre dagar senare besökte den franske konungen Ludvig XVI Paris.

La Fayette, befälhavaren för revolutionsarmén, gav kungen ett rött-vitt-blått märke. Rött och blått var staden Paris färger, vitt kungaättens.

De här tre färgerna kom att bli en symbol för Frankrike och användes sedan i landets nya flagga, TRIKOLOREN.

Varför blev det revolution?

Privilegierna

Upplysningstidens nya idéer(Upplysningstiden 1700 – 1789)

Förenta staterna – en förebild

Brist på mat

Statens kassakista var tom

De rika ( Adeln ) hade stora förmåner. De slapp betala skatt, de fick jaga på böndernas mark och ta ut avgifter från bönderna.

Man ville bygga ett nytt samhälle grundat på vetenskapen. Filosofer diskuterade hur de ville att samhället skulle se ut. De tyckte det var fel att kungen hade all makt.

Många fransmän deltog i det amerikanska frihetskriget. De fick uppleva hur ett mer rättvist samhälle bildades.

Det hade varit missväxt. Matbristen var stor. Folk började stjäla för att få mat.

Hovet, armén och alla ämbetsmän slukade mer pengar än vad skatterna gav.

Nästa sida

Nationalförsamlingen bildasRiksdagen bestod av tre stånd: Adel, Präster och det tredje ståndet. 98% av befolkningen tillhörde denna grupp. Stånden sammanträdde var för sig och hade en röst var.

Tredje ståndet krävde att ledamöterna skulle få var sin röst, men det gick kungen inte med på.De tog då saken i egna händer och bildade en egen församling i en tennishall, eftersom Kungen låst deras vanliga möteslokal.

Kyrkan och adeln anslöt sig, och i juli kunde man utropa sig som Frankrikes nya grundlagstiftande församling, NATIONALFÖRSAMLINGEN.

FRANKRIKES OMVANDLING 1789 - 1792

Upproren spreds över hela landet och bönderna plundrade flera av adelsmännens slott. Nationalförsamlingen var tvungen att agera, så de avskaffade det gamla ståndsamhället. Adelns privilegier upphörde.

Men ännu rådde livsmedelsbrist, såväl i huvudstaden som i stora delar av övriga landet. Det så kallade kvinnotåget marscherade från Paris till Versailles den 5 oktober för att kräva bröd. Kungen gav upp, öppnade sina förråd och tvingades följa med kvinnotåget tillbaka till Paris. Nu var han folkets fånge.

Enda utvägen för Kungen var att försöka fly utomlands. Axel von Fersen fick uppdraget att organisera Kungafamiljens flykt. Natten den 21 juni 1791 gav de sig av mot den tyska gränsen. De greps innan de hunnit lämna landet.

Sommaren 1792 var många i Frankrike rädda att de andra länderna i Europa skulle gå till anfall och krossa revolutionen.

Kungen, som hade försökt fly till fienden, sågs som förrädare.

En ny riksdag samlades och avskaffade kungadömet.

Den 21 Januari 1793 dömde man Ludvig XVI till döden.

Avrättningen skedde med giljotin på Place de la Concorde i Paris.

Även Marie Antoinette avrättades med giljotin den 16 oktober 1793.

SKRÄCKVÄLDET 1793 - 1794

Nu styrde Riksdagens och dess ledare, advokaten Robespierre fick stor makt.För att tysta alla motståndare till revolutionen satte han igång med massavrättningar. Under hans 2 år vid makten avrättades ca 40 000 fransmän.Många fruktade Robespierre, vilket ledde till en statskupp 1794, där han själv blev dömd till döden och avrättad.

Revolutionen gick nu in i ett lugnare skede.

Revolutionens slut

Allmän rösträtt avskaffas 1795 och detta leder till nya uppror.

Generalen Napoleon Bonaparte slår ned upproren, hundratals fransmän dör och 1799 har Frankrike en ny grundlag.

1804 kröns Napoleon till kejsare

Resultat

Nya politiska idéer; ett land skall styras av folket

Privilegierna minskade

Nytt självförtroende för befolkningen