Den franska revolutionen(1789-1799)

Bildkälla:http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen#

Om upplägget Om ni siktar på ett högre betyg än E skulle jag vilja att ni tar

till er av den kunskap som finns tillgänglig på sidorna 26-36 i läroboken som jag kommer att dela ut till er under vecka 3. Det går även bra om ni vill inhämta utökad kunskap genom att läsa om franska revolutionen på följande hemsida:

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen

Om ni siktar mot att uppnå E så rekommenderar jag att ni i första hand fokuserar på inlärning genom att utgå från mina PP-presentationer (som läggs ut på hemsidan). Dock behöver ni också medverka på alla lektioner och på så vis ta till er av mina och era klasskamraters kunskaper, reflektioner och resonemang. På så vis kommer ni kunna uppnå de förmågor som efterfrågas i kunskapskraven (vilka presenteras på nästa sida).

Kunskapskrav 1. Eleven förväntas uppvisa kunskap om historiska förhållanden,

händelser och betydelsefulla personer under olika tidsperioder (epoker).

2. Eleven förväntas kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av olika typer av samhällsförändringar. Dessutom kunna resonera om orsaker till människors levnadsvillkor och vilka konsekvenser det kunde föra med sig.

3. Dessutom förväntas eleven kunna förklara hur människors villkor och värderingar under olika tider påverkats av det samhällsklimat som var rådande under den tid människorna levde.

4. Eleven förväntas kunna undersöka och göra olika typer av jämförelser (visa på samband) mellan olika tidsperioders kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor.

5. Eleven förväntas även kunna resonera om tänkbara fortsättningar på utvecklingslinjer och kopplar det till det förflutna och nuet.

8. Eleven använder sig av historiska begrepp i samband med studiet av ämnet historia.

Notera: Kunskapskrav 6 och 7 behandlas inte under arbetet med industriella och franska revolutionen.

Frågor inför föreläsning om franska revolutionen

Förkunskaper

Om du tänker i stora drag och generaliserar, hur var Europa organiserat under medeltiden och renässansen (ca 500-1700) innan upplysningstiden (1700-talet) trädde i kraft?

Vad vet du om upplysningstiden (1700-talet-1800-talet)? Vad vet du om franska revolutionen? Vilka andra stora revolutioner känner du till?

Reflektera, tolka och förutsäga

Vad får ni för associationer?

Vad symboliserarbilden tror ni?

Bildkälla:http://www.genealogi.se/wiki/images/thumb/8/8e/Troisordres.jpg/350px-Troisordres.jpg

Det ”gamla” sättet att se på världenMedeltiden – Renässansen (ca 500 – ca 1700)

Gud har skapat världen och därför är det kristendomens lära som kan ge kunskap om världen.

Detta gav t.ex. prästerna makt i samhället. Och många kungar som gärna utmålade sig själva som ”sända av Gud för att regera”.

Alla människor är inte födda med samma rättigheter.

Få hade genom handling ifrågasatt klasskillnaderna som rådde. Detta ledde till att kungen kunde skapa sig mycket makt. Även andra samhällsgrupper som t.ex. adelsmän och präster hade

även de mycket makt. De som inte hade makt var borgare och allra minst makt hade

bönderna.

Det ”nya” sättet att se på världen- Upplysningen (1700-talet) Vetenskap, forskning och förnuftighet Inte längre Guds bibel (kristendomens lära) som kan ge

kunskap om världen utan vetenskapen och ett förnuftigt sätt att tänka på började betonas av filosofer och författare.

Krav på mänskliga rättigheter, yttrandefrihet/åsiktsfrihet, och religionsfrihet och en rättvisare fördelning av makten (t.ex. allas rösträtt).

Människans rätt till liv, frihet och egendom (ägodelar).

François de Voltaire (yttrande & åsiktsfrihet) Jean-Jacques Rousseau (”Makthavarna ska väljas av

folket”) Charles Louis de Montesquieu (kung, parlament &

domstolar) Mary Wollstonecraft (”den först moderna feministen”)

Präster, adelsmän, borgare & bönderPrästerna och adelsmännen behövde inte betala skatt. Det

behövde dock borgare och bönder.

Adel kan översättas med överklass. Det var en viss samhällsgrupp som hade fördelar i samhället. De hade lagstadgade privilegier (rättigheter,) som t.ex. gav dem ekonomiska och politiska fördelar. Även rent socialt så hade de makt över de som enligt lagen hade en lägre ställning.

Borgare kan översättas med medelklass. Borgare arbetade bl.a. med handel och hantverk men även som t.ex. journalister eller advokater Många var utbildade och hade mer pengar än bönderna men de betalade skatt precis som bönderna gjorde.

Bönder ägde antingen en egen gård och egen jord. Eller så arbetade de med jordbruk på gårdar som ägdes av de högra rankade samhällsklasserna (adeln främst).

Kungen & De tre ståndenDe tre stånden, det s.k.

ståndsamhället.Den med mest makt var kungen.De tre stånden utgjordes av: 1. Adel 2. Präster 3. Det tredje ståndet. Bönder och borgare (98

procent av Frankrike befolkning)

Ståndsamhället innebar klasskillnader eftersom adel och präster utgjordes av 2 procent av Frankrikes befolkning och de hade privilegier (fördelar) i form av pengar, politisk makt och det rådde en förväntan att resten av befolkningen skulle ha respekt gentemot dem (social makt).

Bönder och borgare var t.ex. tvungna att betala skatt. Adel och präster behövde dock inte betala skatt.

-------------------------------

Alltså: Kungen ingick inte i något av de tre stånden men hade

mest makt.

De tre stånden bestod av som bilden visar1. Adel2. Präster3. ”Tredje ståndet”

(bönder och borgare)

Dessutom fanns det de som inte ingick i något stånd alls. Trälar

Ståndsriksdagen (”riksdag/parlament”)

Alla de tre stånden ingick i den franska riksförsamlingen (ståndsriksdagen).

Den som var kung kunde kalla in ståndsriksdagen, men riksdagen hade inte samlats på 175 år! (Diskussionsfråga: jämför med hur det är idag i demokratiska länder som t.ex. Sverige och Frankrike på 2000-talet)

I ståndsriksdagen hade adeln 200 representanter,

prästerna 200 representanter och tredje ståndet (bönder och borgare) hade 600 representanter.

Tredje ståndet representerade 98% av Frankrikes befolkning men hade ändå minst makt. (Detta var en av orsakerna till att den franska revolutionen bröt ut. Folket accepterade till slut inte de orättvisa förhållandena!)

Ståndsriksdagen Ståndsriksdagen kan sägas motsvara dagens riksdag, eller

parlament. Men detta skiljde sig mot ett modern parlament/riksdag.

Alla tre stånden (präster, adel, det tredje ståndet) var representerat i ståndsriksdagen.

Adeln hade en röst. Prästerna hade en röst. Borgarna och bönderna (Det tredje ståndet) hade dock bara en

röst tillsammans.

Prästerna och adeln kunde blockera det tredje ståndet. 2 mot 1.

Orättvist! 2 procent av befolkningen kunde gå ihop och utöva makt mot de resterande 98 procenten av befolkningen.

Orsaker till revolutionen (1/2)1. Filosofer och andra tänkare började

skriva böcker som visade på hur orättvist makten var fördelad i Frankrike (upplysningen)

Varför ska kungen, adeln och prästerna ha så mycket makt och majoriteten av alla de andra människorna (främst bönder och borgare) inte ha någon makt?

Borde inte alla människor ha samma rättigheter? Varför ska rikedom avgöras av födseln? (Föddes man som barn till

t.ex. en kung, adel eller präst kunde man räkna med att ärva makten och rikedomen. Bönder och borgare däremot ärvde avsaknad av makt och avsaknad av pengaresurser).

2. Ekonomisk kris. Kungarna i Frankrike hade satsat pengarna på dyrbara krig,

praktfulla slott, vackra kläder och annat lyx som mest bara gynnade de rika, och missgynnade de mer fattiga (borgare, bönder).

Orsaker till revolutionen (2/2) 3. Ineffektivt jordbruk. Dåligt väder ledde till

dåliga skördar. Prisen på mat höjdes. Hungerupplopp uppstod och många hade knappt råd att

försörja sig på bröd. Folkets hunger efter mat ledde därför till att små strejker utbröt i slutet av 1780-talet.

4. Missnöje mot kungen Kungen brydde sig inte om folket, istället brydde han sig om

om att vinna krig och att bygga vackra slott. Kungen levde i lyx trots att bönderna svalt.

5. De nya idéerna (hör ihop med punkt 1) Idéer om frihet, jämlikhet och broderskap. Idéer om att alla är lika mycket värda.

Den franska revolutionen 1/4Det tredje ståndet krävde en

förändring av styrningen av samhället.

Kungen (Ludvig XVI) sade nej till att styrningen av samhället skulle förändras. Han ville inte förlora sin makt.

Tredje ståndet gör uppror. De drar sig ur ståndsriksdagen och bildar nationalförsamlingen.

Ludvig XVI (kung under franska revolutionen)

Den 14 juli 1789Under sommaren 1789 samlas

franska soldater i Paris som skickats av kungen för att hindra det tredje ståndets uppror.

Bastiljen stormas av upprorsmakarna (det tredje ståndet) för att få tag på vapen och få fångar fria.

Skräckväldet Samtidigt som upproren pågår förklarar Frankrike krig

mot Europas stormakter (bl.a. Frankrike & Tyskland). Krigen gör att revolutionen blir grymmare. Detta

kallas för skräckväldet. Detta eftersom det var en period av stor terror, bl.a.

avrättas kungafamiljen och även 40.000 andra människor.

Slutpunkten på revolutionenNapoleon tar makten

Detta anses vara slutet på revolutionen. Detta eftersom Napoleon då blir enväldig kejsare.

”Slutet” på den franska revolutionen som pågick1789-1799 (10 år).

Napoleon Bonaparte(1769-1821)

Bildkälla:http://www.aube-champagne.com/upload/napoleon_bonaparte.jpg

Krigen fortsatte dock1812 är Frankrike som störst. Då

dominerar man hela västra Europa, bl.a. erövrat i princip hela västra Europa, nuvarande Italien, Spanien och Italien.

Dock misslyckas Napoleon med att erövra Ryssland och det innebar slutet på Napoleons era.

Direkta konsekvenser av revolutionenKungen (Ludvig XVI) avsattes och

avrättades.Ståndsamhället togs bortMedelklassen (borgare) fick mer

makt och inflytande.

Konsekvenser av revolutionen på lång sikt

Andra europeiska länder inspirerades v fransmännens revolution.

Fler människor i de europeiska länderna började få rösträtt. Dock inte kvinnor!

Princip om att folket ska välja makten, inte Gud som ska bestämma.

Kyrkans makt minskas successivt.ideologierna börjar se dagens ljus. Liberalsim,

konservatism och senare socialism.idéer om demokrati och mänskliga

rättigheter väcks.

Konsekvenserna på lång siktMånga menar att det Europa vi har idag

inspirerats och påverkats av just de idéer som lyftes fram under upplysningen och under franska revolutionen.

D.v.s. hade inte franska revolutionen inträffat så hade det europeiska samhället och världen kanske sett annorlunda ut. Idag.

Vad tror du? Resonera kring ovanstående slutsatser. Vad finns det i dagens europeiska samhällen som påminner om upplysningens idéer och franska revolutionen?

Viktiga begrepp (1/2) Stånd: Samhällsgrupp, socialt skikt, samhällsklass Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig

omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system. Statskassa: Statens tillgång på pengar. Skatt/beskattning: En obligatorisk avgift som företag och personer

betalar till staten/myndigheter. Versailles: Slottet där kungafamiljen och hovet bodde. Bastiljen: En fästning i Frankrike från medeltiden som på 1700-talet var

fängelse för politiska fångar. Bastiljen var illa omtyckt och stod som en symbol för det gamla förhatliga feodala samhället (d.v.s. att de ”de rika som hade makt hade rättigheter medan de fattiga, svaga i samhället” mest bara hade skyldigheter).

Nationalförsamlingen: Det franska parlamentets andra kammare. Dess viktigaste uppgift under revolutionen var att avskaffa ståndsprivilegier, adelstitlar, förstatliga kyrkan och omgestalta den kungliga armén, samt att anta 1791 års konstitution. Det var det tredje ståndet som förklarade sig vara nationalförsamlingen. De hade målet att göra Frankrike till ett jämställt samhälle. Den politiska höger–vänster-skalan härstammar från den första nationalförsamlingen (1789–1791) då de revolutionära satt till vänster om talmannens bord och de konservativa till höger om detsamma.

Viktiga begrepp (2/2) Ludvig XVI (1754-1793): Frankrikes kung under den franska

revolutionen (1773-1793). Halshöggs i samband med revolutionen (1793).

Privilegier: Företrädelserätt, särskilda förmåner, fördelar Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en

envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur. Statskassa: Statens tillgång på pengar. Statsskuld: Pengar som staten är skyldig andra länder eller enskilda

organisationer/aktörer. Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att

använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverk.

Napoleon Bonaparte: Fransk (från Korsika) officer som snabbt klättrade i graderna och senare lät kröna sig till fransk kejsare.

Källa för viktiga begrepp: http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen#