31
FÖRETAGSEKONOMI KAPITEL 1 - 3

Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Citation preview

Page 1: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

FÖRETAGSEKONOMI

KAPITEL 1 - 3

Page 2: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Kursbokens upplägg

Vi kommer att arbeta med steg 1: ”Starta” (kap 1 – 3):•Vilken affärsidé ska vara utgångspunkten för företagets verksamhet?

• Vilken är den mest lämpliga juridiska företagsformen för det nya företaget?

• Hur går det till att registrera ett nytt företag?

Page 3: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

AFFÄRSIDÉ / Verksamhetsidé

En affärsidé eller verksamhetsidé beskriver enkelt vad verksamheten har att erbjuda, till vem och på vilket sätt.

KAPITEL 1

Page 4: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

DE FEM AFFÄRSIDÉFRÅGOR

NA1. Vilka behov hos kunden vill vi tillgodose?

2. Vilka är kunderna?

3. Vad ska vi sälja?

4. Vilka resurser har vi?

5. Varför ska kunderna välja att köpa från vårt företag?

KAPITEL 1

Page 5: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Affärsidé – 1. BehovVilket behov hos kunden ska

tillgodoses? 1. BEHOV

Primära behov Sekundära behov

Behov är ett inneboende krav på upphävande av viss brist, medvetet eller omedvetet. Behov kan delas upp i primära och sekundära. De primära är de absolut viktigaste medan de sekundära inte är lika nödvändiga. Man kan även dela in behov i fysiologiska, psykologiska och sociala behov. Den amerikanska psykologen Abraham Maslow delar upp behov som bristbehov och växtbehov. Bristbehov är de absolut nödvändigaste och när de är tillfredsställda kan växtbehoven tillfredsställas.

Page 6: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Affärsidé – 2. Målgrupp

Vilka är kunderna? Skilj ut en del av

marknadens alla tänkbara kunder och bestäm målgruppen.

Målgruppen kan vara inriktad på: Ålder Kön Bostadsort Ekonomi Utbildningsnivå Intressen och Livsstil

KAPITEL 1

Page 7: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Affärsidé – 3. Produkt

Vad skall vi sälja? Skapa en ny produkt

eller utveckla en gammal?

Vara eller tjänst eller en kombination av de båda?

KAPITEL 1

Page 8: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Affärsidé – 4. Resurser

Vilka resurser ska användas? För att kunna uppnå

de mål som finns i affärsidén behöver ett företag både materiella och personella resurser.

De materiella resurserna kan vara lokaler, maskiner, fordon osv.

De personella resurserna består av de personer som arbetar i företaget.

KAPITEL 1

Page 9: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Affärsidé – 5. UnikVarför köpa från vårt

företag? Sök det unika. Något

som skiljer ut sig från konkurrenterna.

KAPITEL 1

Page 10: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Telia Sonera tillfredsställer kunders behov av att kunna kommunicera med varandra och av att kunna överföra både ljud, bild, data, information, transaktioner och underhållning. Detta är ett sekundärt behov då vi kan leva utan det men det gör både arbete och vardag enklare.

Deras kundgrupp är folk i de nordiska länderna, de baltiska länderna, Ryssland, Turkiet, Spanien och i utvalda marknader i Eurasien, så väl privatperson som stort företag. De har den här kundgruppen för det är bara här Telia Sonera finns och det är alltså bara de som kan utnyttja Telia Soneras tjänster.

Deras produktidé är att erbjuda pålitiliga, innovativa och användarvänliga telekommunikationstjänster. T.ex. telefoner och bredband.

Deras resurser är sina affärer som gör att de kan köpa in den teknik m.m. som dom behöver och sedan sälja den vidare till sina kunder. De ska genomföra sin affärsidé genom att utnyttja stordriftsfördelar och använda all sin kunskap till att göra de bästa handlingarna för kunden.

KAPITEL 1

Page 11: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

H&M erbjuder kläder som följer modet, är av bra kvalitet och de försöker också hålla priset på kläderna så lågt som möjligt. Alltså tillfredsställer de inte bara kundens behov av att ha kläder utan också att de ska vara kläder som följer modet, är av bra kvalité och gärna ganska billiga. Eftersom vi överlever utan kläder försöker H&M att uppfylla ett sekundärt behov.

Eftersom H&M finns i hela 29 länder, erbjuder kläder till både män, kvinnor och barn och då alla människor bär kläder består deras kundgrupp av nästan alla människor i dessa länder.

Deras produktidé är moderiktiga, billiga kläder med hög kvalité.

Deras resurser är 68 000 medarbetare och 700 fristående leverantörer. De ska genomföra sin idé genom att inhämta inspiration från gatan, filmer m.m. och sedan köpa in kläderna från olika leverantörer och sälja vidare till kunden.

KAPITEL 1

Page 12: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

El-giganten vill tillfredsställa kundens behov av hjälp av maskiner i hushållet (sekundärt behov) som t.ex. kylskåp och spisar.

Deras kundgrupp är folk som bor i Norden och då framförallt vuxna då det oftast är dem som sköter hushållet.

Produktidén är att erbjuda hemelektronik, elektroniska hushållsapparater(t.ex. kylskåp, vattenkokare, spisar m.m.) och tjänster som har med dessa produkter att göra.

Deras resurser är t.ex. deras gigantiska lager i Jönköping där de förvarar alla produkter som de köper in. Sedan fraktar de produkterna från lagret till affärerna där de kommer i kontakt med kunderna.

KAPITEL 1

Page 13: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Franchising

Franchising innebär kortfattat att någon (franchisegivaren) har en framgångsrik affärsidé och ett affärskoncept som andra erbjuds att ta del av.

Franchising uppstår när franchisegivaren hyr ut eller upplåter rätten till sitt varumärke och sina driftsmetoder till en eller flera fristående franchisetagare.

Det koncept franchisegivaren har utvecklat skall användas genomgående i hela franchisekedjan för att skapa enhetlighet och stordriftsfördelar.

Franchising är ingen juridisk definition utan främst ett företagsekonomiskt begrepp.

KAPITEL 1

Page 14: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Andra sätt driva inarbetad affärside:

Återförsäljare Ett återförsäljaravtal ger företagen rätt att sälja en

viss produkt inom en viss region vilket tydliggörs i ett avtal.

Agent Ett annat ord för återförsäljare (se o van). //En agent

inom företagsekonomi är ett företag som har rätten att sälja varor åt ett annat företag. Agenten erhåller sin rätt genom ett avtal med företaget (huvudmannen) som bland annat reglerar marknadens och provisionens storlek. Har agenten ensamrätt på marknaden kallas denne generalagent.//

KAPITEL 1

Page 15: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Kap 2. Företagsformer

Frågeställningar inför val av företagsform

1. Hur många ska vara delägare?

2. Kommer företaget att växa ganska snart?

3. Är det viktigt att starten är enkel?

4. Hur bråttom har vi att komma igång?

5. Hur mycket egna pengar kan vi satsa i företaget?

6. Vad händer om något går dåligt – vad riskerar man som ägare att förlora?

7. Vilken form blir skattemässigt fördelaktigast?

KAPITEL 2

Page 16: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Företagdefinition enligt NE

”självständig ekonomisk organisation för produktion av varor eller tjänster som vanligen inte är samhällsservice.”

KAPITEL 2

Page 17: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Enskild firma

En enskild firma kan du ha om du som privatperson vill driva ett företag. Du ansvarar ensam för allt som du gör i firmans namn. Ett exempel är om du lånar pengar från en bank för att kunna köpa något till firman. Du är då ensam ansvarig för att de pengarna betalas tillbaka. Det är också du som ska betala skatt på eventuell vinst.

Behöver inte registreras hos Bolagsverket, men däremot hos Skatteverket.

KAPITEL 2

Page 18: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Handelsbolag Ett handelsbolag är ett företag som har två eller flera

bolagsmän, alltså delägare. Bolagsmännen kan vara privatpersoner eller företag. Ett handelsbolag är en juridisk person.

I ett handelsbolag är bolagsmännen alltid personligt och solidariskt ansvariga gentemot utomstående och det kan aldrig avtalas bort.

Det personliga ansvaret innebär att bolagsmännen ansvarar med sin privata ekonomi för företagets skulder och ingångna avtal. Det solidariska ansvaret innebär att var och en av bolagsmännen personligen kan tvingas betala företagets alla skulder. Den som har betalat får i sin tur kräva de andra bolagsmännen på deras andel i skulden.

Skriv kompanjonavtal KAPITEL 2

Page 19: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Kommanditbolag

Kommanditbolag (kan förkortas KB i bolagsnamn) är en bolagsform där två olika typer av ägare förekommer - sådana med begränsat ekonomiskt ansvar (kommanditdelägare) respektive minst en med obegränsat ekonomiskt ansvar (komplementär).

I övrigt ingen skillnad mellan handelsbolag och kommanditbolag.

KAPITEL 2

Page 20: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Aktiebolag

Ett aktiebolag kan ägas av en eller flera delägare. Aktiebolaget (förkortas AB) är en egen juridisk

Den som startar ett aktiebolag måste satsa pengar eller egendom (som bolaget har nytta av) i bolaget.

Detta kallas aktiekapital och måste vara minst 50 000 kronor.

Aktiebolag måste registreras hos Bolagsverket.

I ett aktiebolag är företagets ekonomi helt skild från ägarna, vilket ger en viss trygghet.

KAPITEL 2

Page 21: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening ska främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna ska delta i verksamheten som konsumenter eller andra förbrukare som leverantörer med egen arbetsinsats, eller genom att utnyttja föreningens tjänster eller liknande.

Den ekonomiska föreningen ska registreras av Bolagsverket och blir därmed en juridisk person.

Medlemmarna ansvarar endast för insatsen (medlemsavgift) och slipper då det personliga ansvaret.

KAPITEL 2

Page 22: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Olika företagsformer:

Kriterier Enskild firma HB/KB AB Ekonomisk föreningAntal ägare En fysisk person Minst två fysiska eller

juridisk pers. Minst en fysisk eller juridisk

pers. Minst tre fysiska eller juridisk

pers.

Rättslig ställning Ägarens person Juridisk pers. Juridisk pers. Juridisk pers.

Ekonomiskt ansvar Obegränsat Obegränsat Begränsat satsat kapital Begränsat satsat kapital

Lägsta kapitalinsats

Nej Ja: 50 000 kr för privata AB 500 000 kr

för publika AB

Nej

KAPITEL 2

Page 23: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Aktiebolaget, den vanligaste företagsformen, ledning och organisation

Läs mer om de uppgifter och ansvar som åligger varje del ovan. Se sid. 23

KAPITEL 2

Page 24: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Andra indelningsgrunder för ett företag

Vilka verksamhets-

inriktningar finns?

• Tillverkningsföretag

(industriföretag)

• Handelsföretag

• Tjänsteföretag (serviceföretag)

Några vanliga bransch-

indelningar:

• Byggbranschen

• Livsmedelsbranschen

• Hotell – och restaurangbranschen

• Reklambranschen

• Resebranschen

• Försäkringsbranschen

• LäkemedelsbranschenOlika ägandeformer

• Privatägda företag

• Offentligt ägda företag

KAPITEL 2

Page 25: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Olika delar av registreringsproceduren

• Ansökan om att registrera företag och skydda namn hos

Bolagsverket

• Skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket

• Ansökan om skydd (om det finns något unikt att skydda) till

Patent- och registreringsverket (PRV)

• Ansökan om tillstånd (gäller vissa verksamheter)

KAPITEL 3

Page 26: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Vad vill Bolagsverket veta?

Personuppgifter

Att du inte har försatts i konkurs eller har förvaltare.

Beskrivning av verksamheten, t.ex: ”hotellverksamhet med restaurang och

kringliggande sportaktiviteter i fjällmiljö.”

KAPITEL 3

Page 27: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Firmatecknare

En firmatecknare

Firmatecknare var för sig

Firmatecknare samtliga i förening

Firmatecknare två i förening

Firmatecknare två i förening, en obligatorisk.

KAPITEL 3

Page 28: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Skatteverket

Skatte- och avgiftsanmälan ligger till grund för: F-skattebevis Preleminär F-skatt Preleminär A-skatt Momsregistregistering Skattedeklaration för arbetsgivaravgifter och

preliminärskatt som skickas ut till dig.

KAPITEL 3

Page 29: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Alla företagare har skyldigheter mot

Skatteverket Preliminärt beräkna och skicka in anställdas

inkomstskatter

Beräkna och betala in arbetsgivaravgifter.

Deklarera företaget och betala skatt på vinsten.

Vara ombud för momshanteringen.

KAPITEL 3

Page 30: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Logotyp

KAPITEL 3

En logotyp är en symbol som ska vara igenkännande för företaget. Bra om det finns….. …koppling till vad företaget gör ..företagsnamnet eller …. ..en dominerande produkt.

Page 31: Företagsekonomi kapitel 1 till 3

Skydd

Patent (PRV) Teknisk uppfinning el. tillverkningsmetod. Patentskydd 20 år

Varumärkesskydd (PRV) Skydda sitt varumärke med ® eller ™ Figurmärke (bild el. symbol), Ord- el Ljudmärke Skydd så länge företaget önskar.

Möster/Design/skydd (PRV) = ensamrätt på en särskild design (form el utsmyckning av en

vara) Skyddet kan vara upp till 25 år.

Upphovsrätt Gäller musik, foto, text, och dataprogram Skyddet gäller 70 år efter upphovsmannens död