Storytelling

Engagemang

Stickiness

“Efter en större konflikt skriver alltid vinnaren historien,men inte denna gång!”

Den bortg(l)ömda Historien

KällorÅlandskommittén -Arthur Tollet

Carl Björkman - Ålands Första Lantråd, Martin Isaksson

Ålands Kungen - Johannes Salminen

Orostider - Erik Palmstierna

Dagjämning - Erik Palmstierna

Johannes Holmbergs minnesanteckningar

Ålandskommittén Skrev urkunden till Ålandssjälvstyrelse ( våren 1918 ) Lobbade finska politiker ( fram till 1919 ) Deltog aktivt i kommittén som lade fram självstyrelselagen.

( 3.1920 ) Samtalade med Rapportörskommittén från NF ( 2.1921 ) Var den vinnande parten i Ålandsfrågan ( 6.1921 ) Hemligstämplade sitt arbete i 40 år ( - 1962 )

Härskartekniker Man osynliggör de bra saker som motståndaren gjort.Skapar tvivel runt deras syfte, härkomst, bakgrund och allt de säger är propaganda.

Samtidigt så lämnar man bort allt som kan uppfattas som negativt om sig själv.Man t.o.m. fokuserar på att beskylla motståndaren där man själv är svagast.

Ålandskommittén Gjorde inget av värde... Gjorde de något så sprang de “finnarnas ärende” Dessutom hade de en egoistisk agenda De var ej äkta ålänningar och slutligen, det var deras fel att vi inte hör till Sverige

- Ålandsrörelsen 1919-2013

Ålandsrörelsens retorik

"De ha varit ålänningar, men äro det icke längre. De hava Syndat mot de heligt är, ty de hava motarbetat sin egen ursvenska

befolknings återförening med moderlandet. "

- Julius Sundblom 1921.

... Till det yttersta kämpat mot Ålandsfolkets rätt, i blindo gått finnarnas ärenden och

fört deras talan.

Tyska Kejsardöme

Ålandsrörelsens version

1) “100-årig längtan till Sverige.”2) “Namninsamling med 96% som vill höra till Sverige.”3) “Finland tvingar på ålänningarna självstyrelsen.”4) “Utan självstyrelsealternativet skulle vi hört till Sverige.”

Ålandsrörelsen 1914-1922

Carl Björkman Jan Sundberg Nandor Stenlid

Tyska spioner

Gösta Lindeman Kalle Rosenqvist

Krigsprofitörer

Julius Sundblom

Johan JanssonÅländska Bondeledare

Johan Eriksson

(Augusti 1917)Jan Sundberg framlade tre möjliga handlingsmodeller för Åland:1) att förbli i Finland2) att bli ett särskilt, internationellt garanterat område3) att återförenas med SverigeSlutsatsen är att man skall satsa på alternativ 3 och man skall genomföra en deputation som överräcker en Folkadress (namninsamling).  

100 årig strävan ?

Han konstaterar att det inte finns ett sådant i dagsläget på Åland utan "Tanken måste väckas" och propaganda drivas. Detta skriver han till Carl Björkman i ett brev.

(19 December 1917 )Carl Björkman skissar upp de tre olika alternativen som Jan Sundberg tidigare hade satt upp. Han förordade alternativet 3 återförening med Sverige.

100 årig strävan ?

Huvudskälet var inte rädslan för förfinskning, utan att den allmänna rösträtten skulle innebära lika många röster för

den högt utbildade akademikern som för "den på gränsen idioti stående, mest råa och obildade dagakarl i Finlands obygder".

- Ålandsvännernas styrelsemöte

(Folkadressen December 1917)Stenlids beskrivning av händelseförloppet är att man stannade vid dörren tills man blev insläppt och erbjöds plats att sitta. Sedan pratade man om att det var vanskliga tider och om hur dyra fiskeredskapen är. Först efter allmänt prat så kom man till ärendet och visade listan.

Folkadressen

- Ja sade folket, vi skriver nog under. Det är ju ingen skuldsedel!

Stenlid fick beskedet från Högerriksdagsmannen Sam Clason att "Res för Guds skull hem till Åland och hämta en folkadress"

96%- Jan Helin

"Genom sin tidning håller han opinionen på öarna i ett järngrepp, här är inte fråga om att sakligt redovisa olika alternativ och långsamt låta ett åländskt beslut växa fram inför öppen ridå. Fritt kan därför tillåta sig bedömningar som motparten måste anse vara orimliga vantolkningar"

- Johannes Salminen

“Folkomröstning” 6.1919

Vad hade Palmstierna "hjälpt" Ålandsrörelsen med?

Hjärnan bakom...

Övertalade Julius Sundblom att bilda Ålands Landsting juni 1918

Fick Julius att gå ur Lantdagen Dec 1918

Bjuda in ÅR till svenska kungen 23 maj 1920

Skrev många av ålänningarnas tal

Sjöförsvarsminister 1917-1920Utrikesminister 1920Diplomat London 1921-

Vad hade Palmstierna "hjälpt" Ålandsrörelsen med?

Hjärnan bakom...

Sjöförsvarsminister 1917-1920Utrikesminister 1920Diplomat London 1921-

" Om en så oerhört svagt grundad separatistiskt rörelse som den åländska skall få välsignelse av denna höga internationella församling (NF) , skulle det nog snart allvarligt knaka i fogarna på många samtidiga stater."

- Hbl 10.09.1920

Varför blev det INTE Sverige?

Varför dröjde Julius S. ?

Slutord

“Utan Ålandskommitténs lobbande och Ålandsrörelsens idoga kamp, skulle vi INTE ha Självstyrelse på

Åland idag.”

Mats Adamczak 2013