Ålands Sjöfart #3-4 / 2010

ålands sjöfart& HANDELnr 3–4/2010

Passageraren i fokus

Fyrsommar på Märket

Sidan 28

Skippa taxfree – res inomskärs

Sidan 18

Bygg ny terminal i Mariehamn!

Höjd säkerhetsnivå vid incheckning?

På minnets redd – special: Sommarfärjor på 60- och 70-talet

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 1

ledare

Varumärket ”Ålands Sjöfart”

Den åländska sjöfarten gick upp i den finländska i och med bildandet av Rederierna i Finland. Åländska redare har således på ett sätt redan lämnat sina rötter och växt vidare i ny form. Nu går tidskriften Ålands Sjöfart & Handel samma väg. Från årsskiftet läggs den nu 71-åriga tidningen ned som självständig enhet och återuppstår som en bilaga till den lokala Ålandstidningen, under det nygamla namnet Ålands Sjöfart.

Att skapa en kvalitativ tidskrift kräver stora resurser som Förbundet för främ-jandet av Ålands sjöfart r.f. inte har idag. I det sammanhanget kan ÅTT-koncernens kapital bidra till att Ålands viktigaste näring även i framtiden har en kanal till allmän-heten, vilket är positivt. Självklart ställs den ”nya” Ålands Sjöfart inför flertalet utmaningar. Bland annat att möjliggöra för de läsare som inte tillhör Ålandstidningens krets, både inom och utanför Åland, att följa den åländska sjöfarten. Att balansera mellan nyhetsjournalistik i den vanliga tidningen och branschjournalistik i den separata bilagan, en nog så viktig skiljelinje, blir också en utma-ning.

Ålands Sjöfart & Handel går från att vara ett språkrör för branschen till en mer allmän tidning för den sjöfartsintresserade läsaren. Vad säger egentligen denna utveckling om tillståndet för den åländska sjöfarten? Syftet med Förbundet för främjandet av Ålands

sjöfart var, när det startade år 1939 och omsatt i moderna termer, att marknadsföra den åländska sjöfarten och skapa varumärket Ålands Sjöfart. När förbundets styrelse nu beslutar sig för att ”hyra ut” varumärket och lägga ned tidningen så försvinner också en del av syftet med Förbundet.

Frågan är vad varumärket Ålands Sjöfart egentligen står för idag? Har varumärket, i realiteten, någon betydelse för de åländska redarna annat än rent nostalgiskt? Det som har betydelse idag är att synas som starka företag på en global marknad, där fraktpriser och inte härkomsten spelar huvudrollen. För Förbundets del har denna utveckling blivit tydlig genom det ringa intresse som den lokala redarnäringen har visat Ålands Sjöfart & Handel, med få eldsjälar som har satsat tid och resurser för att Åland skall ha en egen och oberoende branschtidning.

Förbundet kommer i fortsättningen att förstärka de rekryteringssatsningar man redan arbetar med. Ett område där man fortfarande aktivt kan stödja utvecklingen av sjöfarten genom att guida unga personer att välja sjön som arbetsplats.

Ålands Sjöfart & Handel kommer i sin nuvarande form ut med ytterligare två num-mer under hösten. Men först tar vi som-marledigt, och önskar våra läsare en riktigt avkopplande sjösommar!

Erica NormanChefredaktör

Vad säger egentligen denna utveckling om tillståndet för den åländska sjöfarten?

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 3

Ledare .............................................................................................. 1

Våga vara en liten ort

och krama varje gäst ................................................... 4

Vi tar tempen på terminaler ..................................8

Hamnterminalen i Mariehamn:

Klarar inte dagens behov

– bygg nytt ................................................................................ 10

Hamnterminalerina i Åbo och Helsingfors

– Åbo bäst på många sätt ........................................ 12

Helsingfors

– även kallad "Hell-singfors" ..................................13

Höjd säkerhetsnivå – även på färjor .......... 16

Skippa taxfree – res lugnt inomskärs ........18

Kryssa i Karibien

– ta semester efteråt ......................................................22

Anders i samspråk med

Master Thore Thorolvsen .....................................24

Nytt rederi öppnar

vägen till Ryssland ....................................................... 26

Riktig fyrsommar när Märket lyser ........... 28

Sietas tar ny kurs ...............................................................34

På minnets redd – special .......................................37

Stopp för utsläpp av

obehandlat avloppsvatten ................................. 46

Vi tar tempen på terminaler

sidan 8

Kryssa i Karibien

sidan 22

På minnets redd sidan 37

Ålands Sjöfart & Handel

Chefredaktör Erica Norman tel. +358-(0)457 517 [email protected]

RedaktionsadressÅlands Sjöfart & HandelPB 121, AX-22101 [email protected]

Medarbetare i detta nummerAnders Eriksson Lars-Erik ErikssonHelena Forsgård Katriina KetholénErica Norman John Pagni

PärmbildFoto: Erica Norman Åländska kryssningsfartyg vid inloppet till Stockholms hamn

Prenumeration/FaktureringBirgitta AnderssonAlandia-BolagenPB 121, AX-22101 MARIEHAMNtel. +358 (0)18 29 [email protected] [email protected]

AnnonserAnn-Sofi Sundtel. +358 (0)40 847 [email protected]

TryckeriMariehamns Tryckeri, ISSN 0357-3036

Grafisk Design/LayoutMaridea Reklambyrå

UtgivareFörbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f.Dessutom officiellt språkrör för Ålands NauticalClub, Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum samtÅlands sektion av Kap Horn-föreningen.

Förbundets styrelsemedlemmarOrdförande: Dan Mikkola,Leif Nordlund, Anders Nordlund,Hanna Hagmark-Cooper, Olof Widén,Agneta Karlsson, Daniel Dahlén

RedaktionsrådDan MikkolaErica NormanJörgen Pettersson

Redaktionen ansvarar ej för insända,ej beställda texter och bilder.Anonyma insändare publiceras ej.Eftertryck förbjudes.Allt skrivet material mottas elektroniskt.

Nästa nummer av Ålands Sjöfart & Handel

"Välj sjön!" kommer den

9 september 2010

4 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 5

KRYSSNINGSEXPERTEN SÄGER:

– Våga vara en liten ortoch krama varje gäst!

I sommar får Mariehamn 22 anlöp av kryssningsfartyg. Det är bättre än i fjol men än är det en bit kvar till drömmålet – att få

50–60 besök av internationella kryssningsfartyg varje sommar. Annica Jansson, vd för Visit Åland, säger att hamnen är en flaskhals – i dag finns ingen kaj där fartygen kan lägga till tidigt på morgonen och ligga kvar hela dagen.

Bo Larsen, direktör vid Cruise Baltic, säger att små destinationer är viktiga som kontraster till de stora och tycker att Mariehamn ska satsa på ett personligt

bemötande – ge en ros eller en kram till kryssningsresenärerna!

Visit Åland sköter marknadsföringen av Mariehamn som kryssningsort och har valt att satsa det mesta av sitt krut på nätverket Cruise Baltic som i sin tur marknadsför hela Östersjön. Det är dock en mycket ringa del av Visit Ålands totala budget som viks just för kryssnings- branschen.

27 städer och orter kring Östersjön är med i nätverket Cruise Baltic. Fem i topp bland dem när det gäller antalet anlöp är Köpenhamn, St Petersburg, Tallinn, Stockholm och Helsingfors som i fjol hade mellan 331 och 263 besök av kryss-ningsfartyg.

Näst mest i FinlandI Cruise Baltics statistik räknas man som en liten ort om man har mindre än 75 an-löp per sommar och i den gruppen ligger Mariehamn tillsammans med bland andra Visby, Helsingborg, Rönne och Ösel.

– Men Mariehamn är ändå den näst populäraste kryssningsstaden i Finland. Vi har fler anlöp än Åbo, Kotka och Kemi tillsammans, säger Annica Jansson, vd vid Visit Åland.

Mariehamn syns också på en special-mässa varje år, då under Cruise Finlands paraply.

Internt finns ett eget nätverk, Marie-hamn Cruise Network, som ska se till att allt klaffar då kryssningsresenärerna väl kommit till Mariehamn. I det ingår representanter för bland annat Visit Åland, hamnen, researrangörer, köp- män och hantverkare.

Lugnt och rentAnnica Jansson ser flera fördelar med Mariehamn som mål för kryssningsfartygen.

– Läget är kanske nummer ett. Vi ligger bra till för alla som ska till St Petersburg och vi kan sägas vara ett eget land med egen flagga och egna frimärken – det är viktigt för många som samlar på länder, säger hon.

Mariehamn är också en lugn oas med korta avstånd och obefintliga köer och är därmed en uppskattad kontrast till storstäderna där det ofta är hektiskt, inte minst vid de populäraste sevärdheterna.

En undersökning bland passagerare, som kom till Mariehamn, visar att natu-

ren och lugnet uppskattas. Många nämner de vackra trähusen och den allmänna prydligheten. Uttalanden som ”a small, clean and nice town” förekommer i många varianter.

Gräns vid tusenI fjol fick Mariehamn tio anlöp, i år är 22 bokade och flera fartyg som Sea Cloud II och Alexander von Humboldt kommer två gånger. Antalet passagerare varierar mellan drygt 90 och knappt 900.

Mariehamns smärtgräns går vid tusen passagerare per fartyg om man ska klara av att ge den service som de kräsna kryss-ningsresenärerna vill ha. Det är framför-allt antalet bussar och guider som inte räcker till fler. Alla landaktiviteter som erbjuds – till exempel rundturer, fiske och golf – måste klaffa helt enligt schemat och hålla hög standard.

Förhållandena i hamnen begränsar också urvalet. Fartygen får vara max 235 meter långa och inte gå djupare än 8,2 meter.

– Hamnen är vår största flaskhals. Många rederier vill komma in tidigt på morgonen och ligga vid samma kaj under hela vistelsen. Det kan man inte i dag och det är en orsak för många att välja bort Mariehamn, säger Annica Jansson.

Fartyg kan förvisso komma in tidigt men då måste de byta kaj under för- middagen och det ogillar många rederier. Det ger merarbete och förlänger de anställdas arbetstid.

av Helena Forsgård

Mariehamns stadsdirektör Bjarne Pettersson och Annica Jansson, vd vid Visit Åland, välkomnar det vitklädda befälet ombord på kryssningsfartyget Tahitian Princess som be-sökte Mariehamn för första gången i fjol. På bilden uppe till vänster möts fartyget av flaggviftande åländska barn.

FOTO: VISIT ÅLAND

foto: Annica Jansson


– Jag förstår att hamnen satsar på reguljär- trafiken eftersom den ger betydligt högre inkomster men en egen kryssningskaj vore idealet. Då kunde vi på allvar vara med och slåss om fler anlöp, säger Annica Jansson.

– Mariehamn kan aldrig bli en riktigt stor kryssningsort eftersom vi inte kan ta emot de riktigt stora fartygen, men 50–60 anlöp per sommar är ett rimligt mål.

Hamnen avvaktarHamnagenten Roland Forsell vid C & C Port Agency Finland med kontor i Helsingfors säger samma sak: Mariehamn ligger bra till och för ett kort stopp på axeln Stockholm–Helsingfors–St Peters-burg för rederier som vill variera sitt utbud. Öriken har alltid en viss exotisk dragningskraft men hamnen i Mariehamn ”skrämmer bort” många.

Ulla Andersson, ordförande i stadens hamnnämnd, säger att problemet för kryssningsfartygen är välkänt och avsikten är att åtgärda det – någon gång och på något sätt.

– Vi vill definitivt ha en hamn som även kan ta emot kryssningsfartyg på deras villkor, men hittills har vi prioriterat den reguljära trafiken och nu går vi i väntans tider.

Det man väntar på är besked från Viking Line. Tänker rederiet beställa nya fartyg inom en snar framtid och vilka krav på hamnen ställer i så fall nybyggena?

– Det bästa vore att ta allt i ett paket – nytt för Viking Line och en permanent kryssningskaj på samma gång. Men om Viking Line inte beställer nya fartyg mås-te vi göra ombyggnader i hamnen i alla fall och då försöker vi få in kryssningskajen, säger Ulla Andersson.

En idé har lagts fram som ett medbor-garinitiativ – att placera museifartyget Pommern i en torrdocka och att bygga en kryssningskaj utanför dockan.

– Personligen tror jag inte riktigt på den idén. Jag tror att det är bättre att kryss-ningsfartygen anlöper en kaj som ligger längre söderut, säger hon.

Osäkra ekonomiska effekterHur stor ekonomisk betydelse kryss-ningsfartygen har för näringslivet i stort på Åland vet man inte. Det finns inga undersökningar som visar hur mycket

varje resenär lämnar efter sig i euro och cent. Men man vet från andra orter att kryssningsresenärerna är en penningstark målgrupp.

Det anses dessutom vara en fjäder i hatten om Mariehamn och Åland lyckas attrahera internationella kryssningsfartyg.

– Det ger oss ett gott renommé i stort som i sin tur kan bidra till att andra resenärer upptäcker Åland, säger Annica Jansson.

Bo Larsen, direktör vid Cruise Baltic med huvudkontor i Köpenhamn, säger att det generellt är viktigt att alla orter, som är med i nätverket, försöker optimera sitt utbud och sin service så att allt fungerar på bästa sätt. Om ett rederi besöker 6–7 orter under sin Östersjökryssning och får ett dåligt intryck av en ort drar det ner hela betyget.

– Östersjön konkurrerar i första hand med Medelhavet när det gäller att attrahera kryssningsrederier och då är det viktigt att alla länkar i kedjan förstår att de hänger ihop och bidrar till helhetsupp-levelsen, säger han.

Vilken upplevelse!Bo Larsen säger att små orter inte ska försöka göra sig större än de är och slå på trumman för ändlösa aktiviteter och olika evenemang. De ska i stället fungera som attraktiva kontraster till storstäder ”där allt går i ett” och där det finns hur mycket som helst att uppleva och se.

– Efter två–tre dagar i St Petersburg är resenärerna utmattade. Då vill de ha lugn och ro och just då är Mariehamn en utmärkt destination, säger Larsen.

Han har själv besökt Mariehamn och hann då med ett besök på Kobba klintar.

– Det var en otroligt stor och annor-lunda upplevelse, att stå på klipporna och komma så nära naturen. Det är också fint att kunna strosa runt i Mariehamn och se på trähusen och komma nära vardagslivet på ett helt annat sätt än man gör i en storstad.

Om Mariehamn ska satsa på att förbätt-ra sig på en punkt, vad ska staden då göra?

– Välkomnandet är superviktigt. Låt kryssningsfartyget lägga till vid bästa kajen och ge resenärerna en personlig hälsning – en ros, en kram eller en egen broschyr om Mariehamn, säger Bo Larsen. ■

Bo Larsen, direktör för nät-verket Cruise Baltic, säger att ett besök på till exempel Kobba Klintar är en mäktig upplevelse för en inter- nationell kryssningsresenär. I Mariehamn har man möj-lighet att komma nära både naturen och invånarna på ett helt annat sätt än i en storstad.

foto: Cruise Baltic

V E R I STAR

Hermanstads strandväg 10, 00580 Helsingfors | Tel (010) 830 8630 | Fax (010) 830 8690 Slottsgatan 88, 20100 Åbo | Tel (010) 830 8630 | Fax (010) 830 8625

Global marine services from the world’s strongest classification and certification group

Day and nightyour guiding light.

[email protected] www.veristar.com

Bokning: telefon 28 040, 28 300. www.eckerolinjen.ax

Buss + båtEckerö–Stockholm/Uppsala t/r6 €/person

Turlista 2010t.o.m. 27/5 och 16/8–9/1 (2011)Från Eckerö dagligen 13.30 och 18.30. Fre–mån även 8.30.Från Grisslehamn dagligen 10.00, 15.00. Tors–sön även 20.00.

Sommarturlista 28/5–15/8Från Eckerö dagligen 8.30, 13.30, 18.30.Från Grisslehamn dagligen 10.00, 15.00, 20.00.Med reservation för ändringar.

Åk på dagskryssning med Eckerö Linjen och njut av en trevlig dag till havs – ät gott, koppla av och handla godsaker i taxfreebutiken.

Boka gärna hotellpaket hos oss om du vill stannalängre i Stockholm ellerUppsala!

Ta Eckerö Linjen till Sverige!


Var börjar egentligen resan? När man som passagerare har kommit ombord på färjan, eller när man kommer fram till ter-minalen och skall checka in? Eller börjar den kanske redan hemma när man bokar sin resa på internet? Svaren va-rierar säkert från individ till individ, men Ålands Sjöfart & Handel har tittat närmare på vad passagerarna möter i de olika terminalerna som är för-sta, och sista, fysiska anhalten på en resa. Oändamålsenliga lokaler, otillräckligt med toalet-ter, avsaknad av sittplatser och långa köer vid inchecknings-diskar, är några av de dystra omdömen som framkommer. Fast några terminaler fung-erar å andra sidan riktigt bra. Passagerartrafiken ökar på Östersjön, färjorna som trafi-kerar blir allt större och tar fler passagerare, men flera färje-terminaler verkar tyvärr inte ha hängt med i utvecklingen. Vi tar temperaturen på några av dem.

Erica Norman

Vi tar tempen på terminaler

TEMPERATuR PÅ TERMINALER TEMPERATuR PÅ TERMINALER

foto: John Pagni


Det var överfullt överallt i hamnterminalen när del-tagarna i Skolmusik 2010 lämnade Mariehamn i maj. – Det är inte optimalt för någon att stå och vänta i den här trängseln, men riktigt illa för äldre och för personer med funk-tionshinder, säger Börje Falenius.

foto: Viking Line


HAMNTERMINALEN I MARIEHAMN

Klarar inte dagens behov – bygg nytt!

Hamnterminalen, som ägs och drivs av Mariehamns stad och som Viking Line och Tallink Silja hyr utrymmen i, är det sista som många upplever av Åland. Men intrycket blir inte alltid positivt.

När 1.850 deltagare i Skolmusik 2010 skulle lämna Mariehamn en lördag i maj blev det minst sagt kaotiskt. I utrymmet före incheckningsburarna ryms cirka 200–250 personer. Då står de tätt och endast ett fåtal kan sitta. Det finns totalt 54 sittplatser före incheckningen.

I hallen efter incheckningen, den så kallade transithallen där man väntar innan man går ombord, ryms totalt cirka 120 personer. Här finns 60 sittplatser. I en del av utrymmet är det lågt till tak eftersom man byggt in en andra våning i hallen. Här blir luften snabbt dåligt om många väntar på samma gång.

–Eftersom transithallen är så liten måste vi fösa ut och ”lagra” passagerare i skywayen. Men det blir trångt ändå, säger Börje Falenius som är Viking Lines terminalchef.

Att stå trångt och vänta i en skyway är inte optimalt för någon men riktigt illa för äldre passagerare som kanske har svårt att både stå och gå. Vintertid är det kallt i ut-rymmet, sommartid blir det rejält varmt.

Väntar utanförEftersom också utrymmet före incheck-ningen är så trångt betyder det att passa-gerare ibland väntar utanför för att slippa den värsta trängseln.

– Avresan efter Skolmusik-evenemanget var förvisso ett specialfall men redan med 300 passagerare har vi problem och så många och mer därtill har vi ofta under sommarhalvåret när fartygen avgår till Stockholm och Åbo, säger Falenius.

Han säger att terminalen varit för liten länge, ända sedan Amorella och Isabella sattes i trafik i slutet av 1980-talet.

– Om det blir strängare säkerhetskon-troller i framtiden ligger vi riktigt illa till. Det finns ingen plats alls där bagage kan genomsökas, säger han.

En jättesatsningHamnterminalen invigdes i juli 1972. Den ritades av Arkitektbyrå Sigvard Eklund Ab i Åbo och byggdes i etapper för att den dagliga trafiken ändå skulle fungera.

Stadsingenjör Lars Lönnqvist skrev ingående om nybygget i ett nummer av Ålands Sjöfart och konstaterade bland an-nat att byggnadskostnaderna hållits nere ”genom att undvika onödig lyx, dock utan att spara på materialkvaliteten där slitaget är stort”.

av Helena Forsgård

Hamnterminalen i Mariehamn är för liten. Det blir problem redan med 300 passagerare som ska iväg på samma gång. En del får vänta utomhus, andra

får trängas i skywayen. Det finns mer på minuslistan. Skyltningen är rörig och otydlig. Väntande passagerare kan inte ens få en kopp kaffe och den som ska till

handikapptoaletten måste be personalen om hjälp. –Det är eländigt. Det bästa vore att bygga en ny terminal, säger Börje Falenius som är Viking Lines terminalchef.

Utrymmena både före och efter incheckningen är för trånga under högsäsong, folk väntar utanför och trängs i gångarna till farty-gen, säger Börje Falenius som är Viking Lines terminalchef i Mariehamn.

foto: Helena Forsgård

Han var nöjd med satsningen och skrev avslutningsvis:

”Staden har i och med detta arbete gjort en jättesatsning för Ålands sam-färdsel och turistnäring. Den bristfälliga service som Västerhamn tidigare erbjudit resenären är i och med detta ett svunnet skede.”

När terminalen var ny fanns en stor kafeteria i den liksom även turistinforma-tion och resebyråer. I dag finns inget av detta, inte ens en läsk- eller kaffeautomat.

En större ombyggnad invändigt gjordes i slutet av 1980-talet. Då byggdes en andra våning i en del av den forna hallen. Här fick man nya kontorsutrymmen och högre på- och avstigningsplatser för större far-tyg. En ny entré i terminalens nordvästra hörn har också byggts. En del av det ljusa och luftiga från den ursprungliga termi-nalen försvann i och med ombyggnaden.

Svårt att hitta rättBörje Falenius säger att det är svårt att orientera sig i terminalen. Skyltningen är otydlig och inte enhetlig och monitorerna ser ut som ”ett arv från Sovjetunionen”.

– Man borde få samma överblick här som man får på en flygterminal, säger han och nämner ytterligare två problem: Handikappade, som befinner sig i trans-ithallen och måste uppsöka en toalett, måste få hjälp av personalen att forcera låsta dörrar.

Längs en vägg före incheckningen finns 45 förvaringsboxar men ingenstans där man kan lämna större väskor.

Terminalen är stängd när det inte är någon trafik i hamnen. Under den tiden är ett utrymme tillgängligt för väntande passagerare innanför ytterdörrarna i den södra delen av byggnaden. Här finns knappt 20 sittplatser, en del av dem utan-för toalettdörrarna.

Några ljusglimtarMen det finns även några ljusglimtar i mörkret.

– Incheckningsburarna fungerar bra för personalen och de sociala utrymmena är hyfsade, säger Börje Falenius.

En del är på gång för att förbättra förhållandena i terminaler. Offerter har begärts in på bättre skyltning.

Viking Line dokumenterar också de problemsituationer som uppstår för att ha svart på vitt i kommande diskussioner.

Trängseln i terminalen är ett dolt pro-blem för många ålänningar som ofta reser i väg i bil eller som kommer springande i sista stund för att hinna med morgon-Rosella.

– Men kom en söndag eftermiddag un-der högsäsong, då är det riktigt besvärligt, säger Falenius som tycker att en helt ny terminal vore det bästa.

– Om man bygger ut den nuvarande blir det ett lappverk men inte en fung-erande helhet, säger han.

Planering pågårLeif Ahlqvist, hamn- och säkerhetsdirek-tör vid Mariehamns stad, känner väl till terminalproblemen och säger att de ska åtgärdas på något sätt. Förutom rederi-erna har även tullen anhållit om mer ut-rymme och om Viking Line beställer nya fartyg ställer det sina krav på terminalen.

– Frågan är i högsta grad aktuell. Planeringen pågår för fullt och stadsar-kitekten tittar på olika alternativ. Men jag är tveksam till om det blir en helt ny terminal, den nuvarande har inga bygg-nadstekniska fel och borde gå att bygga ut för att motsvara dagens behov, säger Leif Ahlqvist.


Helsingfors – även kallad ”Hell-singfors”

Idag hanterar fyra terminaler linjetra-fiken i Helsingfors: I Södra hamnen finns Skatuddens terminal för Viking Line, Magasin terminalen och Olympiatermi-nalen till Linda Lines katamaraner, plus Västra Hamnen för Tallink och Eckerö Line.

Alla dessa terminaler är ursprungligen lagerbyggnader som byggdes mellan 1937–1961 och omvandlades vartefter till passagerarterminaler. Skatudden 1977 för Viking Line, 1989 för Magasins passage-rare och 1995 Västra Hamnen.

– När XPRS levererades år 2008, fick Viking en ombyggnad av Skatudden för 9 miljoner euro, säger Malm och tillägger, de största förändringarna sker när ett nytt fartyg införs.

Alla terminaler i Helsingfors ägs av Helsingfors Hamn som driver verksam-heterna enkelt och effektivt.

– Alla har ett kafé, Forex kontor, toalet-ter och skåp. Bankomater finns det två av i Västra Hamnen, Olympia och Skatudden har en, men ingen i Magasin terminalen.

Södra hamnens terminaler har bra anslutningar till spårvagnarna och de kan även nås till fots från centralstationen. Västra Hamnen trafikeras endast av bussar som går efter sin egen tidtabell – inte fartygens tidtabeller.

Kundens åsiktHelsingfors Hamn har låtit göra en undersökning bland resenärer för att ta reda på hur de upplever vistelsen i

HAMNTERMINALERNA I ÅBO OCH HELSINGFORS

Åbo – bäst på många sättPassagerarterminalerna i Helsingfors och Åbo har helt olika sätt att driva sin verksamhet. I Åbo äger rederierna själva sina terminaler

medan det i Helsingfors är Helsingfors Hamn som ansvarar för driften.

text & foto John Pagni översättning Erica Norman

För många är Åbo hamn idealisk på flera sätt. Det finns två färjerederier, Silja och Viking som äger var sin terminal. De ligger bredvid varandra och transporterna till hamnen fungerar tillfredsställande.

Bussarna från Åbo centrum kan släppa av passagerare precis utanför entréerna och bilar kan parkera billigt.

Väl inomhus, så är båda terminalerna rymliga, med massor av glaspartier som låter ljuset komma in och passagerarna beundra utsikten. Vikings terminal var tidigare ett lager som byggdes 1941 (den ursprungliga hissen finns fortfarande kvar), och är renoverat efter arkitekten Antti Mäkis smarta design. Siljas terminal är

skapad av Björn Westher från Sverige och invigdes av finske statsministern Rafael Paasio den 24 maj 1975.

Passagerarnas incheckning börjar 90 minuter innan avgång, följt av ombordstigning 30 minuter innan färjan lägger ut, så de flesta passagerare kommer cirka 45 mi-nuter i förväg. Tiden mellan incheckning och ombord-stigning kan tillbringas på de kaféer som finns i termi-nalerna eller på det intilliggande Best Western Seaport Hotel. En bankomat finns även inne i Vikings terminal.

Åbo hamn hanterar över 3,6 miljoner passagerare per år (10.000 dagligen) och 300.000 passagerarfordon årligen.

Siljas och Vikings terminaler i Åbo hamn med Åbo Slott stoltserande i bakgrunden.


Jämfört med Åbo så är huvudstadens passagerarterminaler av en blandad kompott.

– Av alla våra terminaler i Helsingfors, så är det bara Olympiaterminalen som var specialbyggt för passagerare, berättar

Jussi Malm, chef för Passagerartrafiken i Helsingfors Hamn.

Den största kritiken

riktarpassa-

gerarna mot situationen i "rusningstid"

En vanlig syn inför avgång från Skatudden i Helsingfors är långa köer fram till den enda bankomaten i terminalen.


CENTRALT I ÖSTERSJÖN LIGGER DINLOGISTIKPARTNER INOM TEKNIK!

VI BETJÄNAR SJÖFART OCH INDUSTRI!WWW.HOLMBERGS.AX

TEL. +358 18 23 555

FÖRTÖJNINGHI-FOG SPRINKLER

DNV has taken the leading role in making LNG propulsion safe and viable for vessels operating on LNG fuel. The first rules were developed by DNV and are likely to be implemented into IMO’s new rules for LNG propulsion, the IGF Code, by 2012.

It is DNV’s intention to continue to be the primary mover concerning the technical safety of vessels operating with LNG propulsion; moreover DNV also intends to remain a preferred partner for advisory and operational matters.

DNV as your preferred partner

Det Norske Veritas Oy AbKeilasatama 5, 02150 EspooAurakatu 18, 20100 TurkuWolffintie 36, 65200 VaasaAlholmintie 72, 68600 PietarsaariHatanpään Valtatie 34 A, 33100 TampereNorragatan 5, 22100 Mariehamn

Tel: +358 9 681 691www.dnv.fi

terminalerna. Den största kritiken riktar passagerarna mot situationen i "rusningstid" då incheckningsområdena är otillräckliga. Det finns önskan om fler sitt-platser, kaféer och bagagevagnar samt flera bankomater för att minska köerna. Man vill också ha bättre vägbeskrivning till terminalerna, tillika bättre förbindelser för kollektivtrafiken, mer parkeringsplatser – samt större klockor i terminalerna!

Bland de allmänna kommentarerna nämndes interiörerna i terminalerna. Passagerarna vill ha en trevligare miljö med fler växter och konstverk, personalen bör vara vänligare och mer servicemin-ded, och rökrutorna borde flyttas längre bort från huvudingångarna.

Vissa av kundernas önskemål borde vara relativt lätta att åtgärda, men Malm medger att terminalerna skulle vara bättre om de hade varit specialbyggda för passagerare från början. I dag är flera av byggnaderna kulturskyddade och om man ska bygga om, till exempel öka det naturliga inflödet av ljus, så skulle kräva mer pappersarbete än det egentliga byggnadsarbetet.

Irriterande köerEtt irriterande moment för passagerarna är de köer som bildas när personer som ska köpa biljetter måste stå i samma kö som de som vill ställa allmänna frågor, tillsammans med andra som skall hämta ut sina boardingkort. Om man jämför med till exempel check-in situationen på flygplatser är detta förfarande under all kritik, speciellt med tanke på att teknolo-gin idag kan underlätta incheckning på så många sätt.

Marjo Vuokko, från Pernå är märkbart irriterad när hon står och väntar för att hämta ut sina förbetalda biljetter i samma kö som de personer som ska boka hela resan.

”Det här kan, och bör ändras”, säger hon kort.

En ljuspunkt är däremot att Helsing-fors Hamn kommer att bygga om Västra Hamnen under de närmaste 10 åren. Ett omfattande vägarbete pågår redan för att förbättra trafikflödet. Men att incheck-ningen tar lång tid vid rusningstid, det är nog något som de flesta passagerare tyvärr får står ut med även i fortsättningen.

Långnäs-terminalenÄgs av Långnäs Hamn Ab. Planerades av Jorma Hagelberg och byggdes 1999. I väntsalen finns ett trettiotal sittplatser och den räcker till för normala förhållanden med i snitt ett hundratal passagera-re. Kafé finns inte, däremot en läsk- automat.

Birka-terminalenDen så kallade Birka-terminalen i Mariehamn byggdes 1980 enligt ritningar av Arkitektbyrå Sigvard Eklund i Åbo. Terminalen ägs av Mariehamns stad. I terminalen finns ingen service och den an-vänds mest för genomgång.

Eckerö Linjens terminalerTerminalen i Eckerö Berghamn renoverades och byggdes till år 2009 enligt Mariehamns Ingenjörskonsults ritningar. Här finns en obevakad parkering för 90 bilar, även plats för åtta bussar.

Terminalen i Grisslehamn i Sverige renoverades och byggdes till år 2008/2009 enligt ritningar från Kilgren Arkitektkontor Ab i uppsala. Här finns två obevakade parkeringsplatser för totalt 260 bilar och 15 bussar. Även en auto-mat för kaffe, läsk och godis finns.

Efter ombyggnaderna är termi-nalerna i bra skick med väntsalar för ett par hundra personer. Efter-som väntetiden i terminalen ofta är kort är efterfrågan på utvidgad service begränsad.

Eckerö Linjen Ab sköter driften av båda hamnarna och termi-nalerna, som ägs av moderbolaget Rederiaktiebolaget Eckerö.

Passagerarnavill ha en trevligare miljö medfler växter

och konstverk,

personalen bör vara

vänligare och mer service-

minded


Höjd säkerhetsnivå – även på färjor?

Ett terrordåd mot ett passagerarfartyg på Östersjön kan inte uteslutas. Det hävdar forskare som anser att det är alldeles för lätt att ta sig ombord på fartygen.

– Säkerhet är alltid en fråga om balansgång, vilka åtgärder är skäliga att vidta i dagens läge? Men kontrollerna kan aldrig bli lika noggranna som på flyget,

säger Thomas Mattsson som är hamnskyddschef i Mariehamn.

Passagerarfartyget Poseidon i trafik mellan Sverige och Finland har kapats av tjetjenska terrorister som har spräng- medel för att kunna sänka fartyget. Ombord finns över 3.000 passagerare, de flesta av dem från Finland, Sverige och Ryssland. Terroristerna kräver bland an-nat att Ryssland ska dra sig ur Tjetjenien.

Det här är ett scenario som målats upp inom ramen för forskningsprojektet Poseidon som handlar om hur man före-bygger terrorism i maritima regioner och som under 2009 gav ut studien ”Preven-

ting Terrorism in Maritime Regions” med Timo Hellenberg och Pekka Visuri som redaktörer.

För lättHellenberg har i tidningsintervjuer sagt att det är för lätt att ta sig ombord på passagerarfartygen, det finns ingen identi-tetskontroll och skillnaden är enorm mellan de rigorösa säkerhetskontrollerna på flygplatserna och rederiernas kontrol-ler. I studien konstateras att tilltron i Norden är stor till tryggheten och säker-

ANN GrANLuNd, hantverkare, Finström:– Oavsett om jag är på en färja eller ett hotell så registrerar jag omgivningen, kollar utgångar och sådant. Men jag är inte speciellt orolig när jag åker färja.– Jag har inte ens tänkt på att våra passage-rarfartyg skulle vara lätta mål för terrordåd

förrän saken togs upp i tidningarna. Jag tror ändå inte att någon aktiv terrorgrupp skulle välja att utföra ett dåd mot fartygen, de känns inte som relevanta mål. Men en enstaka galning kan väl förekomma var som helst.– Det skulle bli fruktansvärt jobbigt om man måste komma någon timme före avgång för att hinna med skärpta säkerhets-kontroller innan man kan gå ombord på en färja. Jag kan ändå tänka mig att det blir så åtminstone på Stockholm–Helsingfors-linjen. Men om de införs även mellan Mariehamn och Kapellskär kanske man slutar åka så ofta.

ANNIKA PENSAr, lärare, Mariehamn:– Jag är inte rädd när jag åker färja men jag brukar kolla läget när jag går ombord så att jag vet var utgångarna finns.– Terrorhot mot färjorna? Nej, det har jag inte tänkt på, jag upplever inte att Finland och Sverige känns som hotade länder, men

om det i framtiden blir strängare kontroller som tar längre tid så finner jag mig nog i det efter lite muttrande. Man har ju inget val om man vill resa.

SArA KEMEttEr, lärare, Mariehamn:– Jag är inte orolig när jag åker med våra färjor och upplever inte något överhängande terroristhot. Vilken grupp skulle vinna något på att spränga ett fartyg här? Däremot skulle jag känna mer oro på ett kryssningsfartyg i Karibien. Men läget kan ju förändras, till

exempel om Finland börjar agera aggressivt mot Irak.– Om det blir strängare kontroller i framtiden har man inget annat val än att acceptera dem – om man vill resa.

text & foto: Helena Forsgård

FAKTAISPS, International Ship and Port Facility Security Code, är ett regelverk för att öka skyddet i hamnar och på fartyg. Bakom ISPS står IMO, Internatio-nal Maritime Organiza-tion, som verkar under FN. ISPS-koden trädde i kraft 1.7.2004 och gäller internationellt.ISPS föreskriver bland annat att:– ett hamnområde ska vara ingärdat – att alla fordon ska vara bokade för att komma in på hamnområdet– att övernattning på det ingärdade området är förbjudet– att myndig- heterna har rätt att utföra stickprovskontroller.Enligt ISPS finns tre sä-kerhetsnivåer – normal-läge, förhöjd beredskap och högsta beredskap som inträder vid exem-pelvis direkta bombhot och då stängs hamnen. Nivåerna bestäms av landets myndigheter och kan variera från hamn till hamn.

Ingen oro för terrordådÄr du orolig när du åker färja till Sverige

eller Finland? Ser du färjorna som tänkbara mål för terroristattacker?

Frågorna ställdes till tre resande damer.

heten i vårt samhälle. Men man måste ändå inse att hotbilderna har förändrats. Tidigare var terrorattacker nationella och till och med regionala, i dag är de mer internationella. Gränser har suddats ut och dagens kriser och konflikter är mer komplexa och multidimensionella än tidigare.

KameraövervakadHamnen i Mariehamn uppfyller de krav som ställs enligt ISPS, den är numera både kameraövervakad och ingärdad och stickprovskontroller görs både av passa-gerare och fordon. Om hotbilden skärps så att säkerhetsläge två anses nödvändigt, det vill säga skärpt beredskap, kan bland annat ID-kontroller genomföras.

– Ansvaret för att ge order om skärpt beredskap är delat mellan olika myndig-heter – polisen, tullen och gränsbevak-ningen, säger hamnskyddschef Thomas Mattsson.

Inte visa maktBåde Mattsson och Björn Andersson, landskapets enhetschef för polisärenden, säger att de åtgärder och kontroller som vidtas, ska ligga på en nivå som är i balans med den rådande hotbilden.

– Man ska inte störa trafiken mer än nödvändigt och genomföra kontroller bara för att visa sin makt, säger Björn Andersson.

– Vi kan aldrig uppnå samma nivå på säkerhetskontrollerna som man har på flyget om trafiken ska löpa någorlunda smidigt. Det går att kontrollera passa-gerare och bagage kan genomlysas, men om varje fordon som körs ombord ska gås igenom noga tar det så orimligt lång tid att trafiken i praktiken omöjliggörs, säger Thomas Mattsson.

Leif Ahlqvist, hamn- och säkerhets- direktör i Mariehamn, säger att rederierna i Gotlandstrafiken redan börjat tillämpa ”flygmetoder” såtillvida att ingen passage-rare bär ombord sitt bagage. Det åker på transportband och apparatur för genom-lysning finns.

– Jag tror att samma system tas i bruk hos oss också i framtiden, säger han.

Flygpassagerare är vana vid säkerhetskontroller av sig själva och sitt bagage. Blir det snart en daglig rutin även på våra passagerarfartyg?


TIPS INFÖR SOMMARENS RESA

– Skippa taxfree,res lugnt inomskärs

text & foto: Helena Forsgård

Åk från Åland till fastlandet eller vice versa som förr i tiden – genom skärgården, där man angör många bryggor. Resan är garanterat fri från taxfreeshopping, smörgåsbord, dansband och kryssningsvärdar. Men i gengäld får du betala en hel del,

i synnerhet om du har husbil och tänker åka hela sträckan på en gång. Här belönas nämligen resenärer som inte skyndar

på, utan som har tid att stanna en natt eller flera i skärgården.


FaKta

M/S Skiftet och M/S Gudingen

M/S Skiftet och M/S Gudingen går normalt på den södra linjen Långnäs–Överö–Sottunga–Kökar–

Galtby.

Resan mellan de båda ändhamnarna tar knappt fem timmar.Prisexempel 16 april–30 september Personbil: Långnäs–Kökar 29 euro t/r, Kökar–Galtby 29 euro t/r, Långnäs–Galtby 115 euro t/r. Husvagn eller husbil: Långnäs–Kökar 70 euro t/r, Kökar–Galtby 70 euro t/r, Långnäs–Galtby 500 euro t/r.

M/S Alfågeln och M/S Viggen

M/S Alfågeln går normalt på den norra linjen mellan Hummelvik och Brändö/Torsholma medan M/S Viggen går mellan Brändö/Åva och Osnäs. Mellan hamnarna i Brändö är det drygt 20 km. Färjpassen tar drygt två timmar respektive 35 minuter

Prisexempel 16 april–30 septemberPersonbil: Hummelvik–Kumlinge/Brändö 29 euro t/r, Brändö–Osnäs 22 euro t/r, Hummelvik–Osnäs 115 euro t/r. Husvagn eller husbil: Hummelvik–Kumlinge/Brändö 70 euro t/r, Brändö–Osnäs 51 euro t/r, Hummelvik–Osnäs 500 euro t/r.

Rabatter och bokningrabatter: Husvagnar och husbilar som övernattar minst tre nätter i skärgården får åka vidare till en ändhamn gratis. Den som till exempel kommer från Osnäs till Brändö kan stanna en natt på Brändö, åka vidare till Kumlinge (resor mellan mellan hamnar kostar ingenting) och övernatta två nätter och sedan ta färjan utan avgift till Hummelvik. Bussar åker gratis om passagerarna övernattar minst en natt i skärgården.

Bokning: Bokning av bilplatser rekom-menderas alltid via Ålandstrafiken, tel. +358 (0)18 525 100. Däremot går det inte att boka genomfartsresor, Långnäs–Galtby eller Hummelvik–Osnäs eller vice versa. Fordon tas då emot i mån av plats.

andra taxor) har höjts med 28 procent jämfört med i fjol – från 390 till 500 euro för en enkelresa. Skärgårdsfärjorna är nämligen i första hand till för trafik till och från skärgården, inte genom den. Prissättningen ska förhoppningsvis leda till att turistföretagare i skärgården får extra övernattningar.

Katarina Norrgård, bokningschef vid Ålandstrafiken, säger att många skolgrup-per från fastlandet utnyttjar möjligheten att ta bussen gratis på färjorna mot att de stannar en natt i skärgården.

– Bokningsläget inför sommaren ser bättre ut än i fjol när det gäller bussgrup-per. Vi har också haft fler skolgrupper. I fjol märktes nedgången i ekonomin tyd-ligt, speciellt när det gällde grupper från Estland, säger hon.

Öppnat kaféOlle Kivi med familj har tillsammans med en annan familj nyligen tagit över kaféet på M/S Gudingen, tidigare var det stängt och det står beklagligtvis även i turlistan att det är stängt eftersom anbudsförfrågan inte hade gått ut när turlistan trycktes.

– Nu satsar vi på det här och hoppas givetvis på många nöjda resenärer. Hittills har reaktionerna varit enbart positiva, det behövs ett kafé ombord, säger Kivi.

Han frestar med några varmrätter, smörgåsar och bakverk av egen produk-tion.

– Vi har bland annat Kökarfjärdens bästa bullar som min dotter Jenny bakar, säger han.

M/S Gudingens kafé är öppet i sommar och Olle Kivi frestar med hembakat.

Anja och Juhani Jokela som bor i Ekenäs valde att göra en rundresa med sin husbil med de åländska skärgårdsfärjorna. De kom via Gustavs till Brändö, där de stannade en natt. Sedan åkte de vidare till fasta Åland, där de bland annat besökte Eckerö innan de tog den södra skärgårds-linjen hem igen. Nu valde de att övernatta på Kökar innan de åkte vidare till Galtby.

– Vi har länge talat om att göra en sådan här resa för att få se skärgården och nu blev det av. Vi ringde till Visit Åland och fick bra information och även tid-tabeller, säger de båda.

Tidpunkten – en vecka i maj – var bra. De slapp den värsta högsommarruschen och lyckades pricka in den första riktiga sommarvärmen.

De betalade 70 euro för resan mellan Långnäs och Kökar, det är priset för en husbil, och betalar lika mycket för resan Kökar–Galtby.

– Om vi skulle åka direkt Långnäs–Galtby skulle det kosta oss 500 euro. Det är en hel del, speciellt om man jämför med Viking Lines priser. I fjol åkte vi med Viking Line till Sverige tur och re-tur med A-hytt ena vägen och det kostade oss drygt 300 euro, säger Juhani Jokela.

– Men vi åker inte så ofta och vi har fått se mycket vackert under den här resan, tillägger han.

Få i fjolPå pass på bryggan på M/S Gudingen finns styrmannen Brage Johansson och matrosen Stig Flink. Johansson har nyli-gen börjat på linjen medan Flink jobbat här många år.

– För två somrar sedan hade vi många estniska bussar som kom från Galtby. De stannade en natt på Kökar och åkte vidare till Föglö följande dag. Men i fjol hade vi knappt en enda buss – varken estniska eller finländska. Vi hade inte heller speciellt många husbilar, vi får se hur det blir i år, säger han.

M/S Gudingen har kapacitet för 24 bilar, om en buss är med slukar den minst fyra bilplatser.

– Under vissa turer är det nästan alltid fullt, vår- och sommarsöndagar från Kö-kar till Långnäs till exempel.

M/S Gudingen kan ta 250 passagerare, det är däremot en gräns som sällan eller aldrig överskrids.

På linjen går också M/S Skiftet, som är i stort sett likadan som M/S Gudingen, men den har en hylla på bildäck och tar därmed några bilar fler.

Ska gynna skärgårdenEnligt den prispolitik som landskaps-regeringen gått in för kostar det rejält att åka från ändhamn till ändhamn på samma gång och priset för en husbil (liksom alla

– Vi har länge talat om att göra en sådan

här resa för att få se skärgården och nu

blev det av.

Anja och Juhani Jokela från Ekenäs ville uppleva den åländska skärgården och åkte på en rundtur med sin husbil. De stannade en natt på Kökar för att få ner priset på färjbiljetten.


Kryssa i Karibien – ta semester efteråt

av Erica Normanfoto Familjen Eriksson

”Tänk dej att åka skridskor i Karibien – på en båt!” Ålänningen Anders Eriksson låter lyrisk när han talar om familjens kryssningsresa i Karibien med Oasis of the Seas.

Ålands Sjöfart & Handel har pratat med Anders om kryssningen som började i Fort Lauderdale i Florida och Anders har i sin tur

fått ett förtroligt samtal med kaptenen på Oasis of the Seas.

– Vi bor ju på en ö, så intresset för sjöfart finns naturligt för mej. Och Oasis of the Seas är spektakulär, så jag har följt bygget av henne via media och rederiets hemsida. När jag fick möjlighet, så åkte familjen och jag på en kryssning till Karibien.

Anders tvekar inte när han beskriver kryssningen – det var en totalupplevelse där fartygets utbud erbjöd något till var och en i familjen.

– Det fanns så mycket att göra ombord, så efter sju dagars kryssning tänkte vi – sablar det där hann vi ju inte med! Det fanns ett 100-tal olika aktiviteter under veckan, så man var aldrig sysslolös.

Programutbudet under dagen presen-terades varje morgon till frukost i någon av fartygets matsalar, och det var allt från toppklassig underhållning till snorkling och ö-besök. – De första två dagarna kryssade vi helt ute till havs och såg inte land. Vårt första ö-stopp var på St Thomas där vi gjorde sightseeing, men våra killar ville snabbt tillbaka till fartyget.

Det var Kids Club och Teens Club som lockade barnen tillbaka ombord, eller någon av de tiotal pooler som fanns till gästernas förfogande med riktiga sand-stränder, vattenkanoner eller linbanan Zipline – för den som vågar.

Aktiviteter var en sak, och maten en annan. Bara ätandet vara ett projekt i sig enligt Anders, och det var nog bra att fartyget erbjuder många olika möjligheter till fysisk aktivitet. Till exempel gym, joggingbana runt fartyget och aerobic-klasser.

– Kryssningen är ett bestående minne och det var helt otroligt att allt fungerade så bra, avslutar Anders.

En lugn promenad i fartygets "Central Park" leder till oväntat möte för Anders med Queen of the Forest.

John tillhörde de modigas skara och besteg den enorma klätterväggen ombord, vilken är en av de aktiviteter Oasis of the Seas erbjuder sina passagerare.

En stor del av tiden ombord går åt att välja restaurang för dagens måltider. Utbudet är enormt, från snacks och snabbmat till lyxiga gourmet restauranger. Här är hela familjen Eriksson samlad till en av många måltider, från vänster Peggy, Anders, John, Lucas och Isac.

John, Peggy, Isac och Lucas Eriksson framför Oasis of the Seas i Karibien.


Anders i samspråk med Master Thore Thorolvsen

”Känner du mikael Backman?”

text & foto Anders Eriksson

Att beskriva det sista tillskottet i Royal Caribbeans flotta, Oasis of the Seas är inte det lättaste. Längd 362 m, skrovbredd 47 m,

totalbredd 65 m och bruttoton på 225.000 ton – vilket säger en hel del om storleken. Min personliga erfarenhet av fartyget är att det fortfarande, efter sju

dagars kryssning, är möjligt att tappa bort sig. Modern teknik underlättar dock, vid varje hiss och korridor fanns ett sinnrikt interaktivt "wayfinder system",

där shower och restauranger också kunde bokas. Samma system fanns också via storbilds-TV i hytten.

En småstad till havsFartyget är licensierat för 6.296 passagerare, och på vår kryssning var det 5.800 passagerare ombord. Med en besättning om 2.165 personer är det som en småstad till havs. Utbudet av mat är rent otroligt, 24 olika restau-ranger med i stort sett alla smakriktningar represen-terade. Som kuriosa kan nämnas att det konsumeras över 86.400 stycken ägg och 32.000 kg glass på en veckokryssning. 37 barer och 26 backsupport-barer ser till att det konsumeras 19.000 öl och 2.225 vinflaskor på motsvarande tid. Trots det såg vi aldrig någon som var berusad. Utöver storleken är Oasis unikt genom sju olika temaavdelningar, såsom Central Park med äkta utomhusmilj, strandpromenaden Boardwalk i gammal-dags stil och nöjesdistriktet Royal Promenade med den svävande Rising Tide Bar som rör sig mellan tre däck.

Jag lyckades få en unik intervju med Oasis befäl- havare Thore Thorolvsen. Thore är 59 år och blev kapten 1992. Han är född i Sleneset, Helgeland i Norge där han har sommarstuga, men bor sedan tjugo år i Göteborg. På min vilda gissning, om det kunde bero på kvinnlig fägring, skrattar Thore och nickar instäm-mande. Fritiden ägnas åt familjen bestående av fru och fyra döttrar och som den händige man han är trivs han med att bland annat snickra på hyttan.

Vad tycker du är bäst med Oasis?– Det som är unikt med den här fartygskonstruktionen är "Neighbourhood conceptet", de sju olika tema- avdelningarna med allt man kan företa sig där. Shower, behandlingar, temarestauranger. Konceptet kommer att bli en bra konkurrens fördel.

Vad tycker du om storleken på fartyget?– För passagerarna är det bra att det är stort, så det ryms mycket aktiviteter. För mig som kapten kanske det inte är någon fördel däremot, vid trånga hamnar till exempel blir det svårt.

Vi har hytten precis under bryggan. Jag iakttog dig när du stod på bryggvingen och angjorde i St thomas, trångt, trångt och massor av små båtar. Jag var inte avundsjuk.– Den hamnen är lite speciell, men det går bra. Oasis är otroligt lättmanövrerad trots sin storlek. Men det gäller att vara på sin vakt förstås.

Men vad mjukt och vackert det gick.– Med den här storleken på fartyg är det enorma krafter i rörelse, det går inte att köra i något. Det måste gå lugnt och försiktigt. Också med tanke på passagerarnas komfort.

Vad tycker du är sämst med Oasis?– Jag vill inte säga att något är sämst. Men det finns stora utmaningar. En av de största är att få en besätt-ning på nästan 2.200 personer från 71 olika nationer med olika kulturer att fungera friktionsfritt mot samma mål. Med tanke på storleken på Oasis, så kommer också underhållet att bli en utmaning. Det gäller att vara observant, att vi inte låter det glida iväg. För då blir det näst intill omöjligt att ta igen. De salta vatten vi trafike-rar i nu tär också på fartyget utöver det vanliga.

Hur ser du på den del av ditt jobb som går ut på att fotograferas med passagerare, ordna mottagningar och så vidare?– Ja, den rollen är en del av jobbet, jag har inga problem med det.

Många åländska kaptener skulle nog känna sig obe-kväma med att det står hundratals personer i kö för att få fotograferas med dem.– Det finns nog vissa av mina kolleger som inte tycker om det, men som sagt jag har inga problem med det. RCCL har alltid haft "Welcome onboard parties", det är en lång tradition i rederiet att kaptenen ställer upp för passagerna.

du verkade trots smittorisker inte rädd att ta folk från världens alla hörn i handen?– Äh, allt är så överdrivet nuförtiden. Får man lite ont i magen, så får det bli så då. Men det brukar alltid gå bra. Man skall inte oroa sig för allt.

du kanske känner till att Viking Lines nya Vd Mikael Backman har ett förflutet inom rCCL.– Jo, jag känner Mikael väl, vi kom alltid bra överens. Vi är många inom RCCL som saknar honom. Hälsa Viking Line att de har fått en bra VD.

till sist, är det något du vill tillägga?– Jag vill sända de bästa sjöfartshälsningar till Åland och de sjömän jag kommit i kontakt med därifrån.

Master Thore Thorolvsen från Norge är chef för ett flytande företag med 2 .200 anställda, som ska tillfredsställa cirka 6 .000 kunder. Samtidigt skall fartyget navigeras säkert till havs och in till hamn.


Nytt rederi öppnar vägen till Ryssland

Sjövägen till Ryssland har visat sig svårframkomlig. Flera rederier har försökt inleda reguljär kryssningstrafik till Ryssland, men inte lyckats.

Det ryskägda rederiet St Peter Line gör nu en insats och öppnar trafik mellan Helsingfors och St Petersburg – och drar nytta av en ny rysk lag. Om

St Peter Line lyckas kan vi säkert räkna med flera rederier på samma rutt.

När M/S Princess Maria förtöjde i Helsingfors Olympiaterminal den 22 april 2010, inleddes den första färjetrafiken mellan St Petersburg och Helsingfors sedan det senaste försöket år 2008, då Stella Line gav upp efter två månader. Silja Line och Tallink har också försökt inleda reguljär trafik mellan Ryssland och Finland men misslyckats. Nu har förut-sättningarna ändrats sedan en ny rysk lag trädde i kraft i maj förra året som tillåter utländska besökare att stanna upp till 72 timmar i Ryssland – förutsatt att de an-länder och åker med båt.

St Peter Line är ett ryskt rederi, registrerat i EU. De seglar under malte-sisk flagg med Valetta som sin hemma-hamn. Rederiet grundades av Igor Gluk-hov, ägare av Inflot Worldwide, en erfaren skeppsmäklare och researrangör som specialiserat sig på att organisera turer för alla inkommande kryssningspassagerare i den forna ryska huvudstaden samt andra ryska hamnar.

Företaget har gedigen erfarenhet av att hantera ett stort antal besökare och fartyg. Inflot Worldwide har kända kryss-ningspartners, bland andra Royal Caribbean International, Celebrity Cruises och Carnival Corporation. För att inte tala om lokala namn som Kristina Cruises, Silja Line och Tallink. Nu åter-står att se om de lyckas arrangera kryss-ningar även via ett eget rederi.

– Vi bestämde oss för att starta en färje-linje som en del av våra strategiska planer för att rekonstruera Rysslands sjöfart, för-klarar Glukhov. Det här är första steget, nästa blir en kryssningslinje i Svarta havet och kanske en rutt till Stockholm och Tyskland, om kryssningarna till Helsing-fors blir så framgångsrika som vi hoppas.

Grunderna finns där och utsikterna lovande eftersom Glukhov, till skillnad från sina föregångare, har rätt förbindel-ser i Ryssland – vilket är avgörande för att göra affärer där.

M/S Princess Maria har chartrats från DFDS och har en flerspråkig besättning, som huvudsakligen består av baltiska medborgare, med språkkunskaper i ryska, engelska och finska. Glukhov tror att fördelningen mellan passagerarna på sikt kommer att vara 50–50 mellan finnar och ryssar.

text & foto John Pagni översättning Erica Norman

Resan Helsingfors – St Petersburg kostar mellan 51–1.190 euro beroende på hytt och säsong, vilket inkluderar den obligatoriska 15 euros 'sightseeing biljett’ alla måste köpa, och som möjliggör trans-port till och från centrum. Fartyget har ett stort utbud av underhållning lämplig för en baltisk veteran (hon var Silja Lines Finlandia som trafikerade Helsingfors-Stockholm 1981–1991 innan den såldes till DFDS) med rysk opera, folkmusik, jazz och klassisk musik och konserter med populära ryska artister. St Peter Line har kompletterat nöjesbilden med ett kasino.

Både drinklista och menyer bär drag av västeuropeiska och ryska favoriter med passagerarvänliga priser.

St Peter Line siktar högt – runt 300.000 passagerare i år – men det finns barn-sjukdomar kvar att bli av med, såsom det krångliga och byråkratiska förfarandet när du skall gå i land i St Petersburg. Och glöm inte att behålla ditt ”Departure Card” – utan det får du nämligen inte åka tillbaka till Helsingfors.

Nöjesutbudet ombord är stort, med ett kasino som främsta dragplåster. Om du tröttnar på Fru Fortuna bjuder olika ryska artister på musik, här i form av fiolspel.

28 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 29 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 29

Riktig fyrsommar när

Märket lyser

Är du kvinna? I 40-årsåldern och bor i stan? Har du ett stort intresse för natur och arkitektur,

kryddat med lite intresse för sjöfartshistoria? Om du svarar ja på alla frågor är du med stor sannolikhet också

medlem i Finlands Fyrsällskap. Om inte är det dags att bli. Förresten gör det inget om du är man – du är välkommen ändå!

text Erica Norman foto Pekka Väisänen

Pekka Väisänen, ordförande vid Finlands Fyrsällskap och till vardags kommunikationschef på finska jordbruks- ministeriet, berättar att den typiska medlemmen i föreningen stämmer överens med beskrivningen innan – en naturintresserad kvinna som bor i stan. Föreningen som startade 2003, med syfte att skydda de kvarvarande finska fyrarna, har 800 aktiva medlemmar. Verksamheten finansieras till 80 procent av försäljning av en väggkalender, och därutöver tillkom-mer stipendier och företagssponsring. Varken stat eller kommun i Finland eller i Sverige, och inte heller landskapet Åland bidrar med medel.

– Från finska statens sida handlar det om att staten inte kan hjälpa sig själv, och Sverige har aldrig visat intresse för fyren. Men varför inte landskapet Åland bidrar till att bevara fyrar som finns på åländsk mark, vet jag inte, säger Pekka Väisänen.

Landskapet Åland, och dess tjänstemän är mycket passiva i sitt förhållningsätt till restaureringen av Märket, menar Väisä-nen, och tillägger att Åland verkar ha glömt Märkets betydelse för den åländska sjöfarten.

– Vi har gett upp allt hopp om att land-skapet Åland ska bidra till restaureringen av Märket, vilket är väldigt tråkigt. Vår högsta önskan är att landskapet kunde ge medel till att fördjupa och förbättra naturhamnen vilket skulle göra det lättare för båtar att komma dit.

100.000 euro skulle en sådan insats kosta, vilket kan göra den svårtillgängliga hamnen lättare att nå och medföra att intresserade och speciellt personer från den yngre generationen kan besöka Märket i studiesyfte – eller bara njuta av den vackra naturen.

Det finns flera saker på önskelistan för att återställa och modernisera fyren. Bland annat finns planer på att bygga en vindmölla för att få en egen energikälla och möjliggöra uppvärmning av fyren – vilket skulle minska på underhållsbehovet i framtiden.

Även fast landskapet Åland inte bidrar med medel till fyrens renovering, så är samarbetet med Ålands Museibyrå mycket bra. Jan Andersson på museibyrån skriver en bok om Märket som ska ges ut nästa år.

– Boken blir intressant eftersom den innehåller så många nya historier om Märket och vad som har hänt där, berättar Väisänen.

InspektionVarje år är Märket fredat under maj må-nad, då en stor sälkoloni samlas där för att byta päls. Innan Märket invaderas av 900 sälar, gör föreningen en årlig inspektion för att gå igenom vilka reparationsåtgärder som måste vidtas, så även detta år. En mur bör repareras innan den helt rasar samman, två av rummen i fyren ska fukt- saneras, men trapporna som behöver

s Visst är det primitivt att s övernatta på Märket, men Jussi Koskela har hittat en lämplig slaf i ett av de stora sovrummen.

s Den gamla muren har sett sina bästa dagar och skall nu, innan den helt fal-ler ihop, restaureras under sommaren.

I början av maj åkte några av de engagerade personerna i Finlands Fyrsällskap på en inspektionsresa till Märket. Deltagande från vänster: Byggmästaren Ari Valio, Jari Vallittu, Sirpa Volanen, Jussi Koskela, Alpo Jussila, Tuomas Hyvärinen, Teija Sjöholm och båtföraren Bengt Granberg.

forts. sid 32


Märkets fyr Märket är ett skär i Södra kvarken som sedan freden i Fredrikshamn 1809 anses definiera gränsen mellan Sverige och Finland. Skäret som är cirka tre hektar stort, är delat mellan Finland och Sverige i två halvor av ungefär lika storlek. Fyren avbemannades i slutet av år 1976. Gränsdrag- ningen mellan Sverige och Finland blev klar 1985.

Byggår: Byggdes på ryskt initiativ 1885, men låg fram till 1980-talet på svenskt territorium

Plats: Fyren står på finländskt territorium

Läge: Hammarlands kommun

Fyr- karaktär: Fl 5s 16m 8M

Position: 60°18°02°N 19°07°54°O / 60.30056, 19.13167

Tornets höjd: 14,3 meter. Färg: vit och röd

Lysvidd: 8,5 sjömilKälla: Wikipedia

Märket i maj 2010. Från vänster: gamla magasin, maskinrum och fyren. Den lilla byggnaden på gården är den gamla toaletten som nu används som duschrum.


renoveras får vänta till nästa sommar. Behovet är oändligt, men medlen är som sagt obetydliga, så prioriteringar sker hela tiden. Mycket av arbetsinsatserna sker med frivilliga medel, men ibland måste proffs-hantverkare kontrakteras. Muren kommer till exempel att repareras med hjälp av studenter från Åbo i samarbete med yrkes-kunniga murare från Åland.

– För vissa åtgärder måste det vara yrkesmässiga hantverkare. Till exempel för att sanera hårt fuktskadade och rutt-nade partier i tak och golv, säger Pekka Väisänen.

JubileumIntresset för att bevara de fyrar som finns har ökat. I Sveriges TV sändes ett pro-gram om Märket, vilket gav bra gensvar hos Fyrsällskapet. Och den här sommaren kan intresserade personer besöka Märket, där det kommer att råda full aktivitet hela sommaren, vilket man tror att ytterligare kommer att öka intresset.

Ett hundratal frivilliga från Fyrsäll-skapet kommer att vara på Märket hela sommaren i perioder om 7–10 dagar. Alla kommer att vara sysselsatta med reparationer, guidningar av turister och kaféverksamhet för att samla in pengar till de fortsatta renoveringarna. Viking Linjen sponsrar alla personernas resa från fastlandet till Åland, vilket gör rederiet till Märkets enskilt största sponsor. I och med att Märket är bemannat under hela som-maren kommer man också att satsa mer på att ta emot turister, på ett enkelt sätt med båt från Eckerö.

– Vi ska försöka ha en båt som går från Eckerö varje dag under sommaren för att göra det enkelt för turister att besöka Märket. Resan tar cirka 45 minuter, och så pågår guidning och rundtur på Märket cirka två timmar. Däremot är ju Märket en stormig plats, så hänsyn måste tas till vädret.

Året är speciellt, i och med att det är exakt 125 år sedan fyrlyktan på Märket tändes första gången, hösten 1885. Det kommer att firas och uppmärksammas på Märket under sommaren.

Torsdag 5 maj 2011 i Alandica Kultur och Kongress, Mariehamn, Åland.

Arrangörer: Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart och Alandia-Bolagen

PROGRAMRekryteringsmässa • Seminarier

Reservera dagen redan nu! För reservation av monter kontaktaEva Mikkola-Karlström, e-post eva.mikkola@godbyshipping.

SJÖFARTENS DAG 2011

Aboa MareAICISAlandia-BolagenASP Ship Management ScandinaviaDet Norske VeritasEmenson Process ManagementFairwater MarineFinlands maskinbefälsförbundFinlands Sjömans-UnionFinlands skeppsbefälsförbundFörbundet för främjandet av Ålands sjöfartGard (Baltic)Germanischer Lloyd ScandinaviaGodby ShippingGränsbevakningsväsendetHyde MarineHögskolan på ÅlandIFK Mariehamn, FotbollJohn Nurminen MarineLangh ShipLloyd´s Register EMEAMobileNetControl Scandinavia, SatpointNauti-ElectronicsOnboard-NAPAPrima Shipping

Rederi Ab EckeröRederi Ab LillgaardRederi Ab VidarRederierna i FinlandRettig Group Ltd BoreSeaventuresSjömanspensionskassanSjömansskolan StockholmSpectecSvensk Sjöfartstidning / ShipgazSveriges RedareföreningTallink SiljaTra ksäkerhetsverket TraFiTransasViking LineWilhelmsen Ships ServiceWinNovaWärtsilä FinlandÅlands hotell- & restaurangskolaÅlands landskapsregeringÅlands sjömansskolaÅlands sjöräddningssällskapÅlands sjösäkerhetscentrumÅlands sjöfart och handelÅlandstidningenU

TSTÄ

LLA

RE

ÅR

201

0:

Teija Sjöholm diskar på gården vid Lilla Märket, som i dag används som duschrum.

Trapprummet får vänta med sin uppfräschning. Kanske medlen räcker nästa sommar?

Märket är inte lättillgängligt. Både varor och personer färdas längs med denna gamla trappa upp till fyren.


SIETAS TAR ny Kurs

Hamburg har en lång tradition inom varvsindustrin, som i dag upprätthålls av två varv. Det ena är J. J. Sietas

– välkänt bland finländska och åländska rederier. Den globala finansiella krisen har Sietas undvikit genom att ändra kurs.

av Katriina Etholén översättning Erica Norman

JJ Sietas är ett av de äldsta, familjeägda varven i världen. Det ligger på samma plats vid mynningen av floden Este sedan det startade år 1635. Varvet gick från att bygga träbåtar till skonare och briggar på 1800-talet, för att i början av 1900-talet börja leverera stålfartyg. Det första fartyget som byggdes helt i stål var M/S Anna Mary i början av 1900-talet.

Bokstäverna "J. J." står för Johann Jacob, som tog över varvet 1935 och lade grunden för den fortsatta utveck-lingen. På 50-talet fanns det tre varv i området, men

Sietas har successivt köpt upp de andra varven, och i dag är Sietas gruppen indelad i flera delar. Förutom varvet finns Neuenfelder Machinenfabrik (NMF) som till- verkar däckkranar och Norderwerft i Hamburg för reparationer och ombyggnader. I dag har koncernen 1.054 anställda.

Prefabricerade moduler Orderingången sjönk dramatiskt under hösten 2008 och man bestämde sig snabbt för kursändring för att möta

Inspektör Eric Lindblom från Godby Shipping gran-skar blivande M/V Misana från alla vinklar under bygget på Sietas varv.

foto: Godby Shipping Ab

de utmaningar man stod inför. Ägaren och vd:n, Hinrich Sietas lämnade för för-sta gången i företagets historia över led-ningen till två personer utanför familjen, Rüdiger Fuchs och Rüdiger Wolf. Man gick från traditionell skeppsbyggnad till en mer effektiv varvsverksamhet, inriktad på fartyg för speciella ändamål. Man an-vänder prefabricerade och fullt utrustade moduler, som sedan monteras på varvet.

– Vi har gjort om hela konstruktions- och produktionsprocessen och på så sätt gjort den effektivare. Tidigare hade vi flera avdelningar, men nu har vi integre-rade produktteam, som arbetar för ett projekt, säger Carsten J. Sietas på varvets försäljningsavdelning.

Ändringen i verksamheten har också uppfattats positivt av finansiärer, som har säkrat långsiktiga lån från varvets bank.

Från containerfartyg till specialfartyg Sietas har främst varit känt för sina containerfartyg. År 1966 levererade varvet Tysklands första containerfartyg, M/S Bell Vanguard. Sammanlagt har man byggt 393 containerfartyg under åren.

– På grund av den goda konjunkturen och höga charterpriser så fanns det en mycket hög efterfrågan på container-fartyg. Orderböckerna var fulla av containerbeställningar när krisen började. Och fortfarande är tillgången större än efterfrågan på den typen av fartyg. Så det är mycket svårt att sälja containerfartyg i dag.

Avstampet för den nya inriktningen kom i samband med att Sietas fick en order på en så kallad ”double-ended" färja, alltså en färja med växlande för och akter och dubbla bryggor, för Wyker Dampfschiffs-Reederei. Färjan kan ta 1.200 passagerare och 75 bilar, och kom-mer att trafikera på Frisiska öarna på den tyska Nordsjökusten, gränsande till Dan-mark. Färjan levereras under sommaren.

Hög kvalitet Viking Lines Aurella byggdes i Sietas år 1973, och är undantaget från att man har levererat mest containerfartyg till fin-ländska kunder. Containerships Ltd och Bore har vid flera tillfällen beställt fartyg från Sietas. Bores två första ro-ro-fartyg (Bore Sea och Bore Star) såldes senare till

Godby Shipping och heter nu Midas och Mimer.

Langh Ship i Pikis beställde sitt första nya fartyg från Sietas 1989. Deras torrlast-fartyg Linda, Sofia och Aila har alla redan sålts till utlandet, men systerfartygen Najaden och Trenden seglar fortfarande under finsk flagg, ägda av Bore.

Laura Langh-Lagerlöf på Langh Ship nämner den höga kvaliteten på Sietas fartyg som den främsta orsaken till att välja varvet. Innan man beställde nya fartyg år 1989, utvärderade Langh Ship fler europeiska varv innan man bestämde sig för Sietas, som då ansågs hålla den högsta standarden i Europa.

Idag har Langh Ship fem fartyg, alla från Sietas. Tre av dem levererades under 1996 och de nyaste är från 2007. Laura Langh-Lagerlöf säger att under alla dessa år har det varit väldigt få off-hire dagar på grund av fartygens tekniska problem. Varvet har alltid uppmärksammat kun-dens behov. Till exempel då man skräd-darsydde bostadsutrymmen för ägaren. Tyskland är inte heller så långt borta från Finland, vilket gör det lätt att hålla tät kontakt med varvet.

Lyssnar på kundenGodby Shippings första nybyggen från Sietas var Mini Star och Link Star som levererades 1989. Bolaget hade dessförin-nan ägt begagnade Sietasfartyg och man ansåg att de var bra designade och av hög kvalitet. Det var därför ett naturligt val att gå till Sietas för våra första nybyggen, säger vd Dan Mikkola.

– Vi har under åren utvecklat ett gott samarbete med Sietas. De förstår vad vi vill och designar bra fartyg som är flexibla och enkla att arbeta med. Sedan 1989 har vi fått leverans av fyra serier av fartyg därifrån.

Den senaste av dessa är Misana och Misida (2007). Ett bra exempel på den flexibilitet som varvet visade var beslutet att förlänga fartygen med 12,6 meter – med oförändrad leveranstid.

Både Dan Mikkola och Laura Langh-Lagerlöf säger att Sietas är ett alternativ i framtiden, när och om det blir dags för nybyggen.

foto: Sietas varv


på minnets redd

+358 18 24 020 Strandgatan 35

AX-22100 Mariehamn www.hotellarkipelag.com [email protected]

75€/pers i dubbelrum med balkong, fri entré till nattklubben, frukostbuffé

och morgonbastu med pool.

Our reputation is founded on the skills and the experience of the people who make up our team around the world. Every piece of advice we give is underpinned by a global research and development network that is continually helping us find new and better ways to improve safety and quality in the marine industry. We are committed to being at the forefront of technological innovation in our industry and to sharing that knowledge to help make the world a safer place.

Learn more about our global network – go to www.lr.org/marine

Leading expertise for a saferworld.

Services are provided by members of the Lloyd’s Register Group.

Sommartrafik till Mariehamn under 60- och 70-talen

Viking Linjen och Slite visade vägen över Ålands hav redan 1959. Flera rederier följde i deras spår, varav de flesta är välkända och etablerade rederier i dag. Några rederier har däremot varit mer

av dagsländekaraktär och satsat stort, men kort, på den attraktiva sommartrafiken. Det första sommarfartyget kom redan år 1960.

av Lars-Erik Eriksson

Den första juni 1959 startade Rederi Ab Viking- linjen sin trafik med S/S Viking på linjen Gräddö– Mariehamn–Pargas. Några dagar senare började även C-B Myrsten med trafik Simpnäs–Mariehamn med M/S Slite. Sallybolaget med Algot Johansson gick in i Vikinglinjen och år 1963 startade Gunnar Eklund bolaget Rederi AB Ålandsfärjan och satte in S/S Ålandsfärjan på rutten Gräddö–Mariehamn.

Under de första åren trafikerade fartygen endast sommartid, men med tiden skaffades lämpliga fartyg för gång i is, så trafiken kunde fortsätta året om. År 1957 startade Silja Line, som i dag ägs av estniska Tallink, sin trafik. Birka Line inledde trafiken på Mariehamn-Stockholm år 1972, och ingår i dag i Eckerökoncernen, som i sin tur år 1960 startade rutten Grisslehamn–Eckerö. I dag är det dessa tre bolag – Viking Line, Silja

Tallink och Birka Line – som trafikerar Mariehamn med många turer per dygn.

Efter den lyckade trafikstarten för dessa rederier var det många andra lycksökare som ville vara med och dela på kakan. Speciellt under sommarmånaderna på 60- och 70-talen mellan Mariehamn och Sverige. Från finska si-dan var intresset svalare, för naturligtvis var det taxfree handeln på utlandet som var intressant. En mycket stark operatör var Stena Line, ett stort rederi från Göteborg, som hade sex olika fartyg på Mariehamnstrafiken åren 1965 till 1973. De åländska rederierna var nog lättade när Stena Line drog sig tillbaka från Östersjön.

I denna artikel tänker jag berätta lite kort om dessa sommarfartyg i trafik på Mariehamn. Viking Lines och Siljas chartrade sommarfärjor tas inte med.


S/S NORRTELJE sommaren 1960Den välkända ångaren Norrtälje trafikerade några veckor på sommaren 1960 Stockholm-Mariehamn, även till Norrtälje. Fartyget byggdes redan år 1900 och är den äldsta av alla sommar-fartyg på 60- och 70talen. Hon ligger i dag i Norrtälje hamn som restaurang och museifartyg och pryder hamnen med sin vackra exteriör.

H/S SIRENA sommaren 1960–1966Sirena var en nybyggd bärplansbåt för FÅA i Helsingfors. Hon tog 95 passagerare på sina turer Stockholm–Mariehamn–Stockholm. Resan tog 2,5 timmar, och farten var hela 36 knop. Problemet för Sirena var de många haverierna på grund av propellerskador. Skadorna uppstod då hon körde på flytande stockar, som det fanns gott om i havet på den tiden. Fartyget såldes år 1967 till Italien där hon en gång var byggd. Hon skrotades år 1995.

S/S TURIST EXPRESSEN sommaren 1962Ett ovanligt fartyg med ett mycket säreget utseende var Turist Expressen, en ombyggd engelsk fregatt. Hon byggdes i Glasgow för Brittiska flottan år 1944, efter fem år såldes hon inom England och blev ombyggd till passagerarfartyg. Hennes nya namn var Halladale. Hon såldes år 1962 till ett finskt bolag, Rosteds Arvingar (Uuno Heinonen) i Åbo, där hon fick namnet Norden. Fartyget byggdes om på eget varv Rosteds Latokari Oy och fick det nya namnet, Turist Expressen. I juni månad sattes hon in på linjen Åbo–Stockholm med vissa turer till Mariehamn. Fartyget var snabbt, med 22 knops hastig-het gjorde hon rutten på 9,5 timmar. I Mariehamn lade Turist Expres-sen till nedanför gamla tullhuset där hon ofta rökte kraftigt från sina ångpannor. Trafiken blev kortvarig eftersom Finska Sjömansunionen utdömde bostäderna för besättningen och trafiken lades ner samma höst. Fartyget såldes hösten 1962 till Venezuela där hon sattes i trafik till Margaritaöarna under namnet Ferrymar III.

Turlista för H/S Sirena.

foto: Arne Sundström

bild från Lars-Erik Erikssons arkiv



S/S BORE 1 sommaren 1962–1967År 1962 köpte Bore Ångfartygs AB i Åbo den danska passagerarfärjan St Ibb. Hon var byggd redan år 1935 och fick namnet Bore 1. Hon sattes i trafik juni 1962 mellan Stockholm–Mariehamn där hon tog 425 passagerare. Fartyget trafikerade linjen sommartid fram till år 1967 då hon såldes till Sverige och fick namnet Nordö. Hon såldes till Italien år 1970, nu med namnet Öland. Under italiensk flagg blev namnet Equa. Efter många olika ägare i Italien sjönk hon i Tibern vid Fiumicino där hon fortfarande ligger med babords slagsida delvis nedsjunken.

M/S MARINA sommaren 1964–1969Ett mycket populärt fartyg var Marina som trafikerade under artistnamnet Ålandskryssen. Fartyget var byggt redan år 1936 för Rederi AB Göteborg-Frederikshavn, och sattes i trafik på denna sträcka med namnet Kron-prinsessan Ingrid. Hon såldes till Gotlandsbolaget år 1955 där hon trafikerade Nynäshamn–Visby–Oskarshamn med namnet Christofer Polhem. År 1964 köptes hon av Expresslinjen AB Stockholm som tillhörde Rederi AB Svea Stockholm. I Ålandstrafiken sattes hon in med blå-målad skorsten med ett stort X och Ålandskryssen målat på utsidan. Hon fortsatte sin sommartrafik till Mariehamn fram till år 1969 då hon den 19 augusti krockade med ett tyskt fartyg norr om Vaxholm. Relingen och utsidan blev intryckta, dock skadades ingen ombord, men fartyget togs ur trafik. Hon såldes samma år till forna Jugoslavien där hon gick i trafik ända fram till år 2006. Fartyget lig-ger fortfarande kvar i Kroatien och har fungerat som ett flytande kafé.

Mycket av hennes originalinredning och maskiner är fortfarande kvar, varför det har funnits vissa planer på att ta hem före detta Marina till Sverige som museifartyg.

M/S HELGOLAND våren 1965M/S Helgoland var det första av Stena Lines fartyg som sattes in på Mariehamn. Hon var chartrad av Stena från ett tyskt rederi i Hamburg. Hon trafikerade endast en månad och avlöstes av ett annat fartyg köpt från samma tyska rederi. Helgoland var det första Stenafartyget som hade artistnamnet Jätten Finn.

M/S WAPPEN sommaren 1965M/S Wappen ägdes av Stena Lines tyska dotterbolag och sattes in på Stockholm–Mariehamn med artistnamnet Jätten Finn. På hösten samma år sattes fartyget i trafik på Stockholm–Åbo, nu med artist-namnet Mac Finn.

STENA NORDICA hösten 1965Det tredje Stena fartyget samma år var Stena Nordica. Hon var ett nytt fartyg byggd i Frankrike, som trafikerade Mariehamn fram till jul då hon inledde trafik på irländska sjön. I dag ligger fartyget nedsjunket vid Puerto la Cruz, Sydamerika efter en brand ombord år 1980.



foto: Thure Ehrnlund, från Christer Samulessons samling




M/S POSEIDON sommar 1966–1972Det kanske mest populära av Stenas fartyg var den lilla Poseidon. Jätten Finn var målat på hennes förkants skott med stora bokstäver och hon fick i folkmun många namn. Jätten Full, Skvätten Gin var några av hennes öknamn. Många unga ålän-ningar jobbade i Sverige på den tiden och reste ofta hem över helgerna. Många valde Jätten Finn, eftersom det var bekvämt om man inte hade bilen med sig. Många ålän-ningar jobbade även ombord, och att det festades mycket var nog ingen överdrift.

Poseidon var ett litet fartyg som tog 805 passagerare och efter högsäsongen 1972 togs hon ur trafik och såldes till Frankrike. Fartyget hängde med länge och sin sista tid var hon i trafik på Sri Lanka. Hon skrotades i Indien år 2006 på grund av stora skador hon fick vid en attack av de Tamilska tigrarna.

S/S BORE III sommaren 1968–1972S/S Bore III var en så kallad Olympiabåt byggd till sommarolympiaden i Helsing-fors 1952. Fartyget blev inte klart i tid och levererades först i december samma år till Ångfartygs Ab Bore, Åbo. Fartyget sattes i trafik för "De samseglande" mellan Åbo–Stockholm, Helsingfors–Stockholm, Stockholm–Mariehamn. År 1968 började Bore III kryssa på Mariehamn-Stock-holm vissa tider och marknadsfördes som "Ålandskryssen". Till skillnad från de övriga sommarfartygen trafikerade Bore III oftast i höst-, vinter- och vår-trafik då hon på somrarna var i trafik på Helsingfors-Leningrad. Bore III hade två skorstenar, som Bores passagerarfartyg ofta hade, men den förliga skorstenen (en blindskorsten) innehöll redarhytten där direktör Hans von Rettig ofta bodde. Denna skorsten togs senare bort och flera passagerarhytter byggdes istället. År 1976 såldes Bore III till ett Panamabolag och hamnade i Montreal i Kanada. Året efter utbröt en brand ombord som totalför-störde fartyget.

S/S COCCOLITA sommaren 1970En riktig gamling av alla sommarbåtar var ångfartyget Coccolita, som byggdes redan 1915 för Sveabolaget i Stockholm. Hon levererades med namnet Heimdall och hade trådlös telegrafstation ombord, vilket inte var så vanligt på den tiden. Heimdall såldes till det nybildade Silja rederiet AB i Åbo år 1957 och var det första fartyget med Siljas skor-stensmärke och Silja blev hennes nya namn. Hon trafikerade tidvis på Mariehamn och även på Degerby i Föglö på sina resor Stockholm–Norrtälje och Åbo/Helsingfors. År 1965 var hon i sommartrafik Stockholm–Mariehamn. Såld till Karleby i Finland år 1967 och omdöpt till Coccolita. Efter många turer sattes hon in som sommarbåt på Stockholm–Mariehamn år 1970 med artistnamnet Mariehamnaren målat på utsidan. Detta kom att bli hennes sista sommar i trafik, året efter skrotades den gamla damen.

M/S ACHILLEUS sommaren 1971–1979Achilleus byggdes 1939 för det Danska bolaget DFDS med namnet Hans Broge. År 1970 såldes hon till ett cypriotiskt bolag och fick Famagusta som hemmahamn. Chartrades till Bore Lines och sattes in på Stockholm–Mariehamn somrarna 1971 till 1972 med Ålands-kryssen målat på utsidan. Hon sattes in i stället för Bore III som in-ledde sommartrafiken på Helsingfors–Leningrad. Åren 1973 till 1974 var hon chartrad till den svenska resebyrån Resman. Nu stod det ”Res med Resman” på hennes utsidor.

Året efter byttes hemmahamnen till Limassol och nu var det Ånedinlinjen som chartrade henne – fortfarande under cypriotisk flagg. Nu pryddes hennes utsidor med texten ”Den glada Ålandsbåten” och hennes blåa skorsten var målad med vita moln. Efter sommar- säsongen år 1979 lades hon upp i frihamnen i Stockholm. Fartyget blev liggande till år 1983 då hon bogserades till Fredrikshamn i Finland och skrotades.

M/S STENA FINLANDICA sommaren 1972–1975Stena Finlandica var en gammal bekant, nämligen den tidigare insatta Helgoland. Fartyget var nu köpt av Stenas tyska dotterbolag Stena Reederei GmbH Kiel Tyskland och hennes nya namn var Stena Finlandica. Fartyget hade varit ombyggt till lasarettsfartyg och tjänstgjort sex år i Vietnamkriget. Nu var hon ombyggd till sin ursprungliga inredning. Hon såldes år 2006 till Ecuador.







H/S PRINCESS OF THE WAVES och QUEEN OF THE WAVES sommaren 1972Sommaren 1972 gjordes ett nytt försök med bärplansbåtar liknande Sirena. Det var det nybildade åländska bolaget Princess Line AB som chartrade två bärplansbåtar (hydrofoil) från Norge. Initiativtagare till bolaget var försäkringsrådet B-J Palme som var styrelseordförande samt sonen Hans Palme som var vd i bolaget. Hydrofoilen Princess of the Waves var byggd i Norge år 1971 och sattes först i trafik runt Kanarieöarna. Hon var då världens största bärplansbåt och tog 250 passagerare. Resan Stockholm–Mariehamn tog ca 2,75 timmar med en fart runt 36 knop. Systerbåten Queen of the Waves var byggd år 1970 men för övrigt identisk med Princess of the Waves. Fartygen sattes i trafik på Stockholm–Mariehamn med vissa turer till Åbo i slutet på juni 1972. Redan efter några dagar fick Queen of the Wa-ves maskinhaveri och togs ur trafik för gott. Princess of the Waves fortsatte till slutet på augusti då hela bolagets pengar var förbrukade och konkursen var ett faktum. Hyreskontraktet med norrmännen var mycket ofördelaktigt för det åländska bolaget Princess Line AB.

ARTEMIS K sommaren 1973Artemis K var ett grekiskt fartyg som trafikerade endast en sommar för Ånedinlinjen. Hon gick under artistnamnet Ålänningen och hade molnen målade på skorstenen. Fartyget var byggt för amerikanska flottan i USA år 1944. Sålt till Grekland och ombyggt till kryssnings-fartyg år 1966. Insatt i grekisk kryssningsfart med namnet Myconos. Hon såldes vidare till ett Liberiabolag där hon fick namnet Artemis, men var kvar i det grekiska fartygsregistret. Vid chartern till Ånedin-linjen fick hon heta Artemis K. Fartyget sjönk år 1981 under en hård storm vid Perama i Grekland, då med det glamorösa namnet Golden Princess.

M/S STRÖMMA REX sommaren 1973Ytterligare en sommarslända var det gamla belgiska passagerarfartyget Prince Philippe byggd 1948 för belgiska staten. Såldes år 1973 till Strömma Rex Belgium N.V. Antwerpen, Belgien som var ett dotterbolag till Strömma kanal-bolaget. Fartyget skulle inte ha blivit godkänt i Svenska fartygsregistret, därför blev hon registrerad i Belgien och förde belgisk flagg. Vid besiktning inför trafikstart var det flera punkter som inte godkändes men dessa rättades till vid Finnboda varv och fartyget med sitt nya namn Strömma Rex godkändes. Hon sattes in i trafik på Norrköping–Mariehamn. Norrköping valdes på grund av den redan livliga trafiken på Stockholm–Mariehamn. Den 4 septem-ber utbröt brand i maskinrummet vid ankomsten till Mariehamn. Fartyget drogs in till kaj och elden kunde släckas. Två besättningsmän skadades men alla passagerare klarade sig. Elden uppstod på grund av varmgång i ena hjälpmotorn med vevhusexplosion som följd. Fartyget lades upp i Mariehamn och vid besiktning ansåg försäkringsbola-get att det inte var lönt att reparera skadorna. På hösten bogserades Strömma Rex till Ystad i Sverige för upphuggning. (Strömma Rex beskrevs i På minnets redd nr 2 1999)

M/S STENA GERMANICA sommaren 1973–1974Det sista Stenafartyget i trafik på Marie-hamn var Stena Germanica (systerbåt till Viking Lines Viking 6). Hon var byggd 1967 och var det största av Stenas fartyg på linjen med kapacitet för 1.300 passage-rare. Hon såldes år 1979 till ett Panama-bolag och trafikerade i Västindien. I februari 1985 gick hon med full fart på ett rev och sjönk vid Mona Island väst om Puerto Rico.

foto: Micke Asklander

foto: Micke Asklander samling

M/S BIRGER JARL är troget kvarDet var många fartyg som provade på sommartrafik under högsäsong till Mariehamn på 60- och 70-talen. Flera av dem var nog rena lycksökare och hade undermåliga fartyg. Många olika flaggor har vajat i aktern på dessa sommarfartyg – svenska, finska, panamanska, grekiska, tyska, belgiska, cypriotiska och norska flaggan var alla representerade.

Det enda av dessa rederier som finns kvar i dag är Ånedin Linjen som troget trafikerar Stock-holm–Mariehamn dagligen med M/S Birger Jarl. Fartyget som är 57 år gammalt (50 år yngre än Pommern) har sitt ursprungsnamn kvar som hon fick när hon levererades till Sveabolaget år 1953. Birger Jarl räknas också till de så kallade Olympiabåtarna. Hon är också välkänd under namnet Baltic Star.

I oktober i år tas nya SOLAS bestämmelser i bruk angående brandfarliga material ombord. Birger Jarl står då inför ett faktum att göra stora ombyggnader eller att lägga ned.

Trots alla sommarfar-tyg, med sina lockande namn, är det tryggt att ha de stora operatörerna Viking, Silja/Tallink och Eckerö/Birka kvar i trafik. Deras fartyg går året runt och uppehål-ler vår trafik även under lågsäsong med förmån-liga priser.





Holkkitie 14 C 10, 00880 H:forsFörfrågningar: Tel. (09) 6840 700 Fax (09) 6840 7010 • [email protected]

ABB turboladdareFörsäljning Tel. 010-22 2000 Fax 010-22 26379

Service Tel. 010-22 26477

ABB OyTurbochargingBox 2000751 HelSingForS

Ärttholmskajen 13, 00150 HelsingforsTel. 020 741 8820, Fax 020 741 8821

e-post: [email protected] www.telemar.fi

Inmarsat Point of Service Activation PSA 1130Accounting Authority of FI01 – maritim trafik-

avräkning • Aktivering av satellitterminaler

Försäljning av satellitutrustning,bredband- och TV-lösningar

• Världstäckande serviceavtal

Inmarsat: Vizada,Telecom Italia, Stratos, MVSIridium,Thuraya och Globalstar

HELSINGFORS

Adressannonser

HANGÖ

oy Axel liljefors Ab lTDSkeppshandelesplanaden 134, Box 92, Fin-10901 HAngÖFax 019-24 82 301 • Tel. 019-24 86 495e-post: [email protected]

Marine CoatingsProteCtive Coatings

Worlds biggestpaint manufacturer

Oy International Paint AbMalmarintie 20 (PL 104)01301 vantaa, Finland

tel. +358 (0)207 501704Fax +358 (0)207 501507

NAVIDEC - A company in the Telemar Group -

Satellite, Navigation and Radio Equipment for Maritime Use

Oy Navidec Ab

Hernesaarenranta 13 FI-00150 Helsinki Finland

Tel.: +358 20 741 8830 Fax: +358 20 741 8831 [email protected] www.navidec.fi

Stopp för utsläpp av obehandlat avloppsvatten

Ett av de mest centrala problemen beträffande Östersjön är övergödningen. Därför strävar man till att minska kväve- och

fosforutsläpp från enheter baserade såväl på land som till havs.

Till HELCOM-ländernas handlingsprogram (Baltic Sea Action Plan 2007) hör förslaget att utse Östersjön till ett specialområde där det skall vara helt förbjudet eller starkt begränsat att släppa ut obehandlat avlopps-vatten från passagerar- och kryssningsfartyg. Förslaget kommer att behandlas vid kommande möten där man skall kartlägga bland annat hamnarnas mottagnings- kapacitet, fartygens reningsanläggningar och gräns- värden för kväve och fosfor i det vatten som kan släppas ut.

MARPOL konventionen (Convention on the preven-tion of Pollution from ships) är stadgad av FN-organet IMO (International Maritime Organisation) och är bindande för konventionsstaternas handelsfartyg.

MARPOL Annex IV stipulerar att de länders fartyg, som omfattas av konventionen skall antingen:

• ha en installerad typgodkänd reningsanläggning för avloppsvatten (svartvatten)

• ha installerat ett typgodkänt filtrerings- och desinfektionssystem

• ha tillräcklig lagringskapacitet för avloppsvatten ombord

I dagens läge har nästan alla fartyg septiktankar samt ytterligare någon form av renings- eller filtreringsan-läggning för avloppsvatten. Detta betyder att moderna kryssningsfartyg som tillfälligt besöker Östersjön i re-gel har avancerade reningsanläggningar för både svart-vatten och gråvatten. Passagerarfärjor i tidtabellsenlig trafik i Östersjön lämnar iland allt sitt avloppsvatten.

Tillståndet att pumpa ut svart- och gråvatten genom

reningsanläggningen kräver att fartyget är minst 12 NM från land. Sådana kryssningsfartyg som inte har tillräcklig lagrings- eller pumpkapacitet har problem att få ut allt avloppsvatten under den korta tid de befinner sig i ett område där det är tillåtet att pumpa ut renat avloppsvatten. Därtill är det fortfarande få hamnar i Östersjön som erbjuder tillräckliga faciliteter för iland-pumpning av stora mängder avloppsvatten, till en rimlig kostnad.

Beträffande reningsanläggningar för svartvatten så har de flesta lastfartyg reningsanläggningar som bygger på mekanisk sedimentering, dvs. liknande som landbaserade avloppsvattenreningsanläggningar. Större kryssningsfartyg är utrustade med anläggningar som bygger på att avloppsvattnet finfördelas och späds ut i sjövatten samt ytterligare desinficeras med klor innan vattnet pumpas ut. Vissa rederier har som policy att i sista steget neutralisera kloret så att man inte släpper ut en aktiv kemikalie. En kontinuerlig övervakning av reningsanläggningarna görs ombord och två gånger om året sänds laboratorieprover på utloppet för analys.

För att få en uppfattning om vilka mängder avlopps-vatten som uppkommer till exempel på ett kryssnings-fartyg med 2.000 passagerare, där en kryssningspassa-gerare producerar ca 25 liter svartvatten och ca 250 liter gråvatten per dygn, så blir det 50 ton svartvatten och 500 ton gråvatten!

REDERIERNA I FINLAND R.F.www.shipowners.fi

Norra Esplanadgatan 322100 Mariehamn

Välkommen!

Tel. 018-14 130Fax 018-17 130

E-mail: [email protected]

www.vikingline.se/parkalandiahotel

B

SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERSfor all major makes of diesel engines.

Oxelgrensvägen 34, S-152 42 SÖDERTÄLJE, Sverige | Tel: 08-550 858 80Fax: 08-550 809 71 | E-mail: [email protected]

48 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

Ivar Lundh & Co. AB• Skeppsmäklare• Tankbefraktning• Finansiering• Klarering även i Södertälje

Box 27177, SE-102 52 StockholmTel. +46 8 555 726 00Fax +46 8 555 726 01E-post: [email protected] • www.ilco.se

Vikingagränd 6Tel. 018-27 011Telefax 018/22200• Transporter, spedition, förtullning

Birka Cargo aB LTD.torggatan 2b, pb 175, 22101 MariehaMn

tel. +358 18 28050 Fax +358 18 23223e-post: [email protected]

web: www.birkacargo.com

ms Birka C a rrier 8.853 dwt ms Birka Express 8.843 dwt ms Birka Tra der 8.853 dwt

Södragatan 13, AX-22100 Mariehamn, Finland

Tel. +358 18 528 282Fax +358 18 528 281

e-mail: [email protected]

Tel. +358 18 13120 • Fax +358 18 17220e-post: [email protected]

www.lillgaard.aland.fi

STOCKHOLM GÖTEBORG + 468-650 7680 + 4631-769 0929

Fairwater Marine AB International Insurance Brokers www.fairwater.se

SVERIGE

Restaurang- och barskyltar

Inredningsdetaljer och belysning

Väggdekorationer

Ljusskyltar

GA-planer

IMO-skyltar

www.cainby.com Tel: +358 (0)18 21411 Norrbölevägen 1 AX-22100 Mariehamn Åland

När du vill synas!

Oy Backman - Trummer AbTel. 06-323 9111 – Telex 74228

Fax 06-323 9150industrigatan 1, 65170 VASA


SKePPSMÄKlAre, SPeDiTÖrerlinJeAgenTer

VASA

OY M. RAUANHEIMO ABPB 254, 67101 Karleby

tel. 06-8265 300, fax 06-8265 320STuVeri, SPeDiTion SKePPSMÄK-

leri

KARLEBy

Ab Kristinestads Stevedoring oyHamnen, 64100 Kristinestad

Skeppsklarering, Stuveri, Spedition06-2211 196, fax 06-2211 331

[email protected]

KRISTINESTAD

lahelantie 399, Fi-04360 Tuusula tel. (09) 827 4060, fax. (09) 827 [email protected], www.gefco.fi

BjØRGE ASA• integrerade automationssystem • gas- och brandalarM/System

HERNIS Scan SysteM/S AS• videokameraövervakningssystem

KROHNE Skarpenord AS • last- o. barlastövervakningssystem

MOSER-BAER AG • tidsystem

SCANA ASA Marine Area• fjärrövervaknings- och styrsystem• hydrauliska ventilstyrningssystem• växellådor och propellersystem

ZEATEC AB• interna kommunikationssystem

SkEppSföRNödENHETERTavastvägen 155 B, FIN-00560 HelsingforsTel. (09) 2727 510, Fax (09) 2727 5151

E-mail: [email protected], www.tecmarin.fi

www.ppgpmc.com

Fartygsmålning från

Tel. 0400-529377E-mail: [email protected]

www.marmex.ax

ÅLAND

JoHn nurMinen nAViS oySpeditionsgatan 5

Fi-20200 Åbo

Tel. 010-545 4440, fax 010-545 4449e-post: [email protected]

www.johnnurminen.com

ÅBO

lloyD’S regiSTer eMeATavastgatan 30 D, 20700 Åbo

tel. 0207 918 380, fax 0207 918 [email protected] • www.lr.org

Oy Hempel (finland) AbTfn 0207 590 800 Fax 0207 590 801

e-mail: [email protected] www.hempel.fi

RAUMO

Skeppshandel RAUMOPhone +358 2 273 0580Fax +358 2 822 1433Email [email protected]

Skeppshandel HElSINGfORSPhone +358 9 758 991Fax +358 9 758 99 200Email [email protected]

HELSINGFORS

Hermanstad strandväg 10 Fi-00580 Helsingfors

Tel. +358 (0)10-830 8630Fax +358 (0)10-830 8690


www.veristar.com

AuTroSAFe oyImport, försäljning och service

AUTRONICA fIRE ANd SECURITY AS (Norge)• fartygs brand- och gasalarM/System• fartygs brandsläckningssystemAIRCHIME (Kanada), pneumatiska tyfonerCOLORLIGHT AB (Sverige) • fartygs speciella strålkastarekONGSBERG MARITIME AS (Norge)• temperatur- och tryckgivare (Autronica)• trådlös temperaturmätningssystem för

rörliga maskindelar • maskinruM/SalarM/System• VDR (Voyage Data Recorder SysteM/S)• nivåmätningssystem för tankfartyg• fullständiga lösningar för navigationsbryggaMARTECHNIC GmbH (Tyskland)• testutrustning för bränd- och smörjmedel pfANNENBERG (Tyskland), E2S (England)• elektroniska ljud- och ljusalarmer WIkROLUX OY (Finland), armaturer och centraler till nödbelysningsanläggningar också med ledteknik Uranusgränden 4 B, FIN-01480 VANDATel. 09-2709 0120 • Fax. 09-2709 0129e-post: [email protected] • www.autrosafe.fi

lloyD’S regiSTer eMeAtel. 0207-918 300, fax 0207-918 301

lloyD’S regiSTer QuAliTy ASSurAnCe

tel. 0207-918 350, fax 0207-918 301

Alexandersg. 48 A, 00100 [email protected] • www.lr.org

AT-Marine OyService för skepp och skeppsvarv

Navigationsutrustning Maskinrumsutrustning

Kommunikationsutrustning Tankmätningsutrustning

Försäljing, Installering, planering och service

Vanda: Mesikukantie 16, 01300 Vantaa, tel. 09 5494 2600

Service efter arbetstid +358 40 9000 368

Åbo: Järnvägsgatan 4, 20200 Åbo, tel. 020 835 3400

Service efter arbetstid +358 40 9000 371

[email protected]

ålands_sjöfart.indd 1 25.3.2010 9.46

LIETO

Pääskykalliontie 13, 21420 lieto Tel. (0)2 489 500 Fax (0)2 489 5011 [email protected]

Försäljning och service• VIKINGräddningsflottaroch evakueringssystem(MES,VEC)• VIKINGlivvästaroch räddningsdräkter,SOLAS• VIKINGbranddräkteroch utrustningar• VIKINGDIVINGdykningsdräkter• Försäljningochservicepålivbåtar ochdäverter• TRELLCHEMkemikaliedräkter• PåfyllningavCO²-flaskor

Skeppsbron 16Se-111 30 Stockholm, Sweden

Phone +46 8 24 03 10, Fax +46 8 20 46 10e-mail: siM/Sonship@siM/Sonship.com

www.siM/Sonship.com

SKEPPSFÖRNÖDENHETERTavastvägen 155 B, FIN-00560 Helsingfors

Tel +358 20 155 8250, Fax +358 20 155 8259 E-mail: [email protected], www.tecmarin.fi

ww

w.a

land

ia.c

om

Ålandsvägen 31, 22100 MARIEHAMNTel. 29 000, [email protected]

en del av

På ett stormigt hav är erfarenhet guld värdAlandia Marine är ett sjöförsäkringsbolag med tradition. Vi startade redan

1938 på Åland. Idag opererar vi över hela östersjöregionen. 1700 fartyg

med ett försäkringsvärde på närmare fem miljarder euro är helt eller delvis

försäkrade genom oss.

Sedan starten för sjuttio år sedan har vi följt försäkringstagare i medvind

och motvind. Med tiden har vi lärt oss hur våra kunder klarar stormar på

bästa sätt och är väl rustade när vinden mojnar och solen tittar fram.

Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi tillsammans kan bygga

en stabil framtid grundad på kunskap, engagemang och pålitlighet.

Sjöfartens försäkringsbolag sedan 1938

Documents

Ålands Sjöfart #3-4 / 2010