1

►

Smartare stadslinjenät med hjälp av GIS- exempel från verkligheten

Anders Schweitz och Elin Lundbäck

Bildyta - Välj Infoga bild

◄ ►

2

Hur GIS kan användas vid planering och utveckling av kollektivtrafiken

Vilka ytterligare tillämpningsområden finns?

◄ ►

3

• Kollektivtrafiköversyner och strategier för bl a Ludvika kommun, Åkersberga samt Umeå där GIS har spelat en stor roll.

• Många kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter m fl har idag stor tillgång till olika typer av kartdata. Detta skulle kunna användas i ännu större utsträckning, bland annat vid planering av kollektivtrafik.

◄ ►

4

Vad har vi uppnått i de olika projekten?

• Ludvika. Föreslagna linjenätsförändringar övervägs till hösten 2012.

• Åkersberga. Kortare total upplevd restid enligt analys i VISUM. Linjenätsförändringen har dock inte genomförts än i verkligheten.

• Umeå. Pågående framtagande av kollektivtrafikstrategi.

◄ ►

5

Demografi• Hur är befolkningen fördelad över ett område? Var kan starka kollektivtrafikstråk

skapas?• Ålder. Var finns större koncentrationer av äldre människor? Hur ska

närtrafik/servicetrafik anpassas och vilka fordonstyper är lämpliga på vilka linjer?• Skolelever. Hur är de fördelade?

◄ ►

6

Befolkningstäthet – starka stråk

◄ ►

7

Anpassning av närtrafik/servicetrafik

◄ ►

8

Anpassning av skolskjuts

◄ ►

9

Målpunkter

◄ ►

10

UPPTAGNINGSOMRÅDEN

Acceptabelt gångavstånd till hållplats bedöms olika

Olika bebyggelsestrukturer motiverar olika avstånd

Exempel SL: 500 meter acceptabelt verkligt gångavstånd

för boende i flerbostadshus med max tre våningar

◄ ►

11

Upptagningsområden – flerbostadshus

◄ ►

12

Upptagningsområden – hus i gruppbebyggelse

◄ ►

13

Hur ska kollektivtrafiken anpassas för kommande bebyggelse?

Hur ska kommande bebyggelse anpassas efter befintlig kollektivtrafik?

◄ ►

14

Nybyggnadsområden

◄ ►

15

GIS + resandestatistik

◄ ►

16

Restidsisokroner

◄ ►

17

Arbetsplatser - pendlarbussar• Kan lämpa sig för större arbetsplatser med begränsade möjligheter till annan

kollektivtrafikpendling. Geografisk analys av var de anställda bor ger information om lämplig startpunkt för en pendlarbusslinje.

◄ ►

18

Ny nationell höjddatamodell

Regeringen har gett Lantmäteriet i uppdrag att ta fram en ny nationell höjdmodell med hög och känd kvalité.

Lantmäteriet arbetar sedan 2009 med att laserskanna landet enligt en plan där de krav som ställs - användning inom klimatanpassnings- och andra miljöändamål - särskilt beaktats. Ambitionen är att fram till 2015 framställa en rikstäckande höjdmodell med ett medelfel i höjd som är bättre än 0,5 m för ett 2 m grid.

Vilka möjligheter ger detta inom trafikplanering?

◄ ►

19

Ny nationell höjddatamodell

►

Om ni har fler frågor eller funderingar är ni varmt välkomna att fortsätta diskussionen i Swecos monter i nästa paus.