Medfinansiering vid järnvägsinvesteringar – principer och praktik Transportforum, Linköping 14 januari 2010
Mårten Levin, p.u.a.
Björn Hasselgren
Regional direktör
Stockholm
Del 1
Definition av begreppet Medfinansiering
Syftet med Medfinansiering
Medfinansiering och kommunala redovisningsregler
Medfinansiering kontra Samfinansiering
3
Övergripande process för utveckling av
transportinfrastrukturen
I åtgärdsplanerna prioriteras infrastrukturprojekt utifrån den samhällsekonomiska nyttan med projekten, den s.k. nettonuvärdeskvoten.
Transportpolitikens mål
Behov av åtgärder
Tillgängligt finansiellt utrymme
Långsiktig åtgärdsplan på nationell och regional nivå
Finansiering, byggnation etc
4
Utgångspunkt för diskussion om medfinansiering
Baserat på prop. 2008/09:35 kan
medfinansering beskrivas som
Annan parts finansiering
av statliga infrastrukturprojekt
som kan öka volymen åtgärder
i de långsiktiga åtgärdsplanerna.
Baserat på prop. 2008/09:35 kan
medfinansering beskrivas som
Annan parts finansiering
av statliga infrastrukturprojekt
som kan öka volymen åtgärder
i de långsiktiga åtgärdsplanerna.
5
Utgångspunkt för diskussion om medfinansiering
Andra medel än via statsbudgeten
1. Kommunala eller regionala medel
2. Medel från privat näringsliv
Baserat på prop. 2008/09:35 kan
medfinansering beskrivas som
Annan parts finansiering
av statliga infrastrukturprojekt
som kan öka volymen åtgärder
i de långsiktiga åtgärdsplanerna.
6
Endast sådana investeringar som kan motiveras utifrån de
nationella transportpolitiska målen,
dvs. det statliga åtagandet
Utgångspunkt för diskussion om medfinansiering
Baserat på prop. 2008/09:35 kan
medfinansering beskrivas som
Annan parts finansiering
av statliga infrastrukturprojekt
som kan öka volymen åtgärder
i de långsiktiga åtgärdsplanerna.
7
Utgångspunkt för diskussion om medfinansiering
Åstadkoms genom att statliga medel frigörs i
förhållande till den beräknade kostnaden för
ett projekt.
Därigenom kan de statliga medlen användas för
andra projekt som annars inte skulle inrymmas inom
ramen för de planerade åtgärderna.
8
Definition av ”det statliga åtagandet”
• Trafikverksutredningen lyfter fram det kommunala planmonopolet som en viktig utgångspunkt vid planering av och förhandling om infrastrukturprojekt.
• För att tydliggöra rollerna behövs en tydligare definition av det statliga åtagandet i infrastrukturprojekt utifrån de transportpolitiska målen.
• Spåranläggning omfattar spår, växlar och elektricitetssystem med den tekniska utformning som möter Banverkets krav på säkerhet.
Spåranläggning Signalsystem m.m. Plattformar, säker anslutning Första anslutnings- växel Ev. planskilda korsningar Ev. utredningar, planer, avtal
Medfinansiering av statlig åtagande, minst 20 procent av kostnaden för denna del
Statlig del av infrastrukturprojektet
Parallell investering i egen anläggningav kommun, region och/eller företag
9
Argument för medfinansiering som kompletterande
prioriteringsgrund
• Befintliga modeller för samhällsekonomiska kalkyler fångar inte upp alla aspekter på
ett infrastrukturprojekt.
• Medfinansiering kan ses som ett tydliggörande av projektets lokala/regionala nytta
och relevans för samhälls- och näringslivsutveckling.
• Genom medfinansiering kompletteras bedömningen av ett projekts
samhällsekonomiska nytta med lokala värderingar inför fastställandet av
åtgärdsplaner
Redovisning av medfinansiering
• Medfinansiering har hittills setts som ett bidrag från kommunen. Denna utgift ska redovisas i sin helhet när den ekonomiska händelsen äger rum.
• Kommuner och regioner vill kunna periodisera en medfinansiering över en längre tidsperiod.
• Frågan har varit föremål för utredning (SOU 2009:21). Utredningen föreslog att medfinansiering av statlig infrastruktur får tas upp som tillgångspost i den kommunala balansräkningen och skrivas av under den medfinansierade tillgångens ”bedömda nyttjandeperiod”.
• I proposition 2009/10:228 om ändring av de kommunala redovisningsreglerna har något mindre förmånliga avskrivningsregler än i utredningen föreslagits (15 år)
• Finansutskottet bedömde att tiden borde förlängas till att omfatta högst 25 år och att upplösning ska påbörjas det år bidraget beslutas. För bidrag som har beslutats under år 2009 får dock upplösning påbörjas det år första utbetalningen av bidraget görs.
• Riksdagen sa ja till regeringens förslag med dessa ändringar
10
Medfinansiering i förhållande till Samfinansiering
• Parallellt med Medfinansiering används begreppet Samfinansiering.
• Samfinansiering är ett bredare begrepp och omfattar flera olika former för finansiell
samverkan
Samfinansiering
Investeringar av kommun, region eller företag i egen anläggning
Statligt bidrag till annans investering
Bidrag från EU
Medfinansiering
Engångsbidrag från kommun, region eller företag
Bidrag från kommun, region eller företag som utbetalas i takt med byggandet
Banavgifter
Del 2
Pågående projekt med medfinansering
- Sammanfattning
- Översikt
- Tre projekt i detalj
Omfattning av medfinansiering
• Ca 25 järnvägsprojekt med medfinansiering
• Undertecknade avsiktsförklaringar och genomförandeavtal, ca hälften ingår i det s.k.
0-alternativet för den nationella åtgärdsplanen
• Medfinansiärerna är kommuner och regioner. Därutöver finns ett antal aktiebolag
(privatägda och offentligägda.
• Medfinansiering avser oftast del av projektkostnad, men också del av föreberedande
studier och utredningar.
• Ofta sker även betydande parallella investeringar i medfinansiärernas egna
anläggningar.
• Total summa medfinansiering (andra medel än statliga) är ca 20 mdkr, inkluderande
vissa projekt finansierade med ökade banavgifter samt Citybanan och Västlänken.
Järnvägsprojekt med medfinansiering
Luleå Gävle Stockholm Göteborg Malmö
Norrbotniabanan Dalabanan Händelö, anslutning kombiterminal
Göteborgs hamnbana
Ängelholm-Maria (Södertunneln)
Kombiterminal Gammelstad
Hargshamns-banan
Station Vega Karlstad bangård Trelleborgsbanan
Umeå hamn Gävle Hamn Rosersberg Varberg-Hamra Kust till Kust
Pajala Sundsvalls hamn Uppsala plan-skilda korsningar
Fryksdalsbanan Pågatåg Nord-Ost
Sundsvall-Härnösand
Knivsta planskilda korsningar
Viskadalsbanan, Kinnekullebanan, Norra Bohusbanan
Citybanan Västlänken
14
Dalabanan –banavgifter och kommunal garanti
Projekt Hastighets- och kapacitetshöjande åtgärder på sträckan Mora-Uppsala (Stockholm).
Syftet är att möjliggöra tätare trafik med persontåg och en bättre tidhållning på Dalabanan och på längre sikt nå ytterligare förkortning av restiderna mellan Dalarna och Arlanda/Stockholm och utmed banan (t.ex. ett tåg i timmen med restid mellan Sala och Borlänge understigande 58 minuter samt utökad regionaltrafik.
Projektkostnad 810 mkr
Medfinansiärer Trafikoperatörer samt samtliga 14 kommuner längs med sträckan
Medfinansiering 250 mkr via banavgifter samt kommunal garanti för täckning av kapitalkostnader
Processen Avsiktsförklaring tecknad november 2008 med tillägg om finansieringslösning tecknad augusti 2009. Genomförandeavtal är framförhandlat och håller på att undertecknas.
Varberg – kommun, region och Jernhusen AB
Projekt Som en del av utbyggnaden av Västkustbanan byggs nedsänkt dubbelspår samt tunnel på sträckan Varberg-Hamra.
Syftet är att ta tillvara möjligheterna med dubbelspårskapaciteten längs hela Västkustbanan, förbättra miljösituationen i Varberg samt ge möjlighet till exploatering av attraktiv mark och en utvecklad samhällsstruktur.
Projektkostnad 2 950 mkr
Medfinansiärer Region Halland, Varberg kommun, Jernhusen AB
Medfinansiering 600 mkr
Processen Baserat på utredningsarbeten som går tillbaka till 1990-talet har en projektbeskrivning arbetats fram under 2009. På basis av denna har sedan en avsiktsförklaring tecknats mellan parterna i juni 2009. Ett genomförandeavtal tecknades i november 2009.
Citybanan
Projekt Byggande av ny tvåspårslinje genom Stockholm
Projektkostnad Ca 16 mdr kronor
Medfinansiärer SLL, Stockholms Stad, Kommuner i Mälardalsregionen
Medfinansiering Ca 6 mdr kronor
Processen Övergripande överenskommelse framförhandlad mellan stat, region och kommuner – Citybaneavtalet – som ligger till grund för medfinansiering.
Del 3
Erfarenheter av privat medfinansiering
Privat medfinansiering kontra OPS
Statsmakternas syfte med medfinansiering
(utifrån prop. 2008/09:35)
Annan parts finansiering
av statliga infrastrukturprojekt
som kan öka volymen åtgärder
i de långsiktiga åtgärdsplanerna.
19
Privat medfinansiering
Andra medel än via statsbudgeten
1. Kommunala eller regionala medel
2. Medel från privat näringsliv
Privata medel - medfinansiering på riktigt?
• Om skattemedel ses som en (1) nationell resurs spelar det mindre roll om
infrastrukturprojekt finansieras med statliga eller kommunala medel.
• Risk att höga kommunala utgifter i form av medfinansiering av statliga
infrastrukturprojekt slår tillbaka på staten i form av krav på/behov av ökade generella
statsbidrag till kommunerna?
• Om den långsiktiga ambitionen är en minskad belastning på statsbudgeten/total
skattebelastning med oförändrad investeringsvolym räcker inte enbart kommunal och
regional medfinansiering.
Privat medfinansiering - erfarenheter
• Medfinansiering innebär i dagsläget störst inflöde av medel från kommuner och/eller
regioner, inte privat näringsliv
• Medfinansiering erhålls i vissa lägen från aktiebolag, som i sin tur kan vara såväl
privatägda som offentligägda.
• Medfinansiering från företag sker främst i samband med utbyggnad av
spåranläggningar med direkt koppling till företagens egna anläggningar.
• Medfinansiering från företag sker också vid frigörande av attraktiva markområden för
exploatering.
• Privat medfinansiering sker inte i samband med infrastrukturprojekt med mer
långsiktigt, samhällsbyggande, karaktär. (Undantag: finansiering via höjda
banavgifter)
Privat medfinansiering kontra OPS
Finansiering Byggnation
OPS
Medfinansiering
Public Private Partnership(PPP)
Drift och underhåll
LeveransFunktion
Private Finance Initiative(PFI)
Del 4
Utveckling av synsätt och metoder
Pågående utvecklingsprojekt mellan SKL, Banverket och
Vägverket
Ett gemensamt kunskapsunderlag och synsätt på hur medfinansiering har tillämpats i praktiken.
En plattform för fortsatt dialog om spelregler och andra förutsättningar för överenskommelser om
medfinansiering.
Delprojekt
• Delprojekt 1 – Kartläggning
– En gemensam beskrivning av definition och avgränsning av medfinansiering. En
kategorisering ska göras av de olika typer av objekt, för vilka avtal om
medfinansiering har träffats.
– I delprojektet ska också en översikt ges av den typ av överenskommelser och
karaktären på det beslutsunderlag som parterna (kommuner, regioner och
statliga verk) utnyttjat.
• Delprojekt 2 – Samspel/Process
– Beskrivning av den formella beslutsprocessen och samspelet mellan statliga,
regionala/kommunala och privata aktörer vid planering av
infrastrukturinvesteringar som knyter an till det parallella arbetet med att ta
fram ett förslag till ny planeringsprocess för transportsystemet.
Delprojekt
• Delprojekt 3 – Metoder
– En översikt över metoder för att beskriva, kvantifiera och beräkna (prissätta) de
plats- och situationsspecifika lokala och regionala nyttorna av ett
infrastrukturprojekt.
– Olika aktörers incitament för medfinansiering, baserat på en diskussion om
olika aktörers riskbenägenhet, behov av säkerheter, krav på avkastning,
tidsperspektiv m.m.
– Beskrivning av hur medfinansiering beaktas i de samhällsekonomiska
kalkylerna vid investeringar.