1
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Estetisk-filosofiska fakulteten
Regina Birgersson
Rousseau och Voltaire
Två helt (o)lika upplysningsfilosofers filosofier
Rousseau and Voltaire
Two very different philosophers philosophies
Idéhistoria
C-uppsats
Datum/Termin: 11-01-19, HT-10
Handledare: Conny Mithander
Examinator: Adrian Velicu
2
Innehållsförteckning
Abstract s.3
Inledning s.4-5
Bakgrund s.5-6
Redovisning av källorna s. 6-17
Rousseaus och Voltaires filosofier s.17-26
Likheter och olikheter mellan Rousseau och Voltaire s.26-27
Sammanfattning s.28-31
Slutsats s.31
Bibliografi s.32
3
Abstract
I have in my C-essay chosen to write about Jean-Jacques Rousseau and Voltaire. Two
philosophers who both appeared during the Enlightenment and French Revolution. My
purpose in this work is that with the help of texts by and about Rousseau and Voltaire find out
how their philosophies are. I will go into how these two men look at politics and religion and
also on how they look at how society works. I will also find out similarities and differences
between their philosophies about how a society should look and act and also of their political
and religious views. I want to examine their philosophies, if society whit its politics and
religion have something in common whit each other or if it has different aspects. The question
I want to answer is: How does Rousseau and Voltaire’s philosophies looks like? How does
their philosophy about society, politics and religion looks like? Do they have some
similarities and differences in their philosophies on society? The method I have chosen to do
in this work is a text analysis.
4
Inledning
Jag har i min C-uppsats valt att skriva om Jean-Jacques Rousseau och Voltaire och om deras
teori om hur ett samhälle ska vara och fungerar och hur samhället ska se ut för den enskilda
människan. Rousseau och Voltaire var under 1700-talet två stora filosofer som ville visa sina
ideér om hur de tyckte att ett samhälle skulle vara och fungera. Just detta om hur samhället
skulle se ut var deras största ideér ssom de ville att människor skulle få reda på. Jag valde
detta ämne för att jag tycker att det är intressant och för att det ger mig en bättre bild av hur
människor med stora tankar och idéer om samhället inspirerar oss andra människor ifrån olika
samhällen. Denna tanke, hur samhället fungerar och hur det ska se ut för den enskilda
människan, har nog varit ett samtalsämne som tagits upp under många år. Vad som just utgör
ett samhälle med dess människor och vad som inte gör det. För den tanken har nog varit olika
för människor under många år och även för mig.
Mitt syfte med denna uppsats är att med hjälp utav texter av och om Rousseau och Voltaire ta
reda på hur deras filosofier ser ut. Jag kommer även gå in på hur dessa två herrar ser på bland
annat politik och religion och även på hur dessa herrar ser på hur ett samhälle fungerar. Hur är
eller ska det vara uppbyggt. För att kunna skriva denna uppsats så har jag använt mig utav de
här källorna som är skrivna utav Jean-Jacques Rousseau och de heter Om samhällsfördraget
och Tvenne avhandlingar om kulturen och människan. Sen så har jag använt mig utav
Candide eller Optimismen, Filosofi som är skriven utav Voltaire. Jag har även använt en hel
del andra böcker där jag har hittat information som har varit användbar för min studie. Dessa
böcker finns med i bibliografin. Jag valde att ha med dessa böcker av Rousseau och Voltaire
för att få en bra grund i min analys av deras filosofier. Jag får med de tankegångar och
begrepp som finns i böckerna jag valt och dessa behövs för att skriva om just Rousseau och
Voltaire och deras filosofier.
Jag kommer i denna uppsats att jämföra Jean Jacques Rousseau och Francois Voltaire för att
ta reda på likheter och olikheter mellan deras filosofier om hur ett samhälle ska se ut och
fungera och även om deras politiska och religiösa åsikter. Jag kommer att titta på hur deras
filosofier ser ut och sedan utgå från dem när jag jämför dessa två upplysningsfilosofer. Jag
vill undersöka om deras filosofier om bland annat samhället med dess politik och religion har
något gemensamt med varandra eller om det är helt olika aspekter.
5
Min frågeställning är:
Hur ser Rousseaus och Voltaires filosofi om samhället ut? Har de några likheter och
olikheter i sina filosofier om samhället?
Innan jag börjar med min textanalys så ska jag tala lite om vad som kommer komma upp i
analysen. Jag kommer börja med att tala om Jean-Jacques Rousseau och om hans två böcker
Om samhällsfördraget och Tvenne avhandlingar om kulturen och människan, där hans två
skrifter Huruvida vetenskapen och konsternas återupprättande har bidragit till sedernas
förädlande och Avhandlingar om olikheter mellan människorna finns med. Sedan så kommer
jag tala om Voltaire och hans bok, Candide eller Optimismen. Detta för att få läsaren
intresserad utav ämnet och för att göra det lättare till förståelse av vad jag vill få fram utav det
jag tycker är viktigt i Rousseaus och Voltaires teorier. Detta gör jag så att inget utav det jag
tar upp senare i analysen ska missuppfattas. Sen så vill jag även nämna att jag inte har valt att
gå in mer utförligt om Rousseau och Voltaire. Utan jag tyckte att det räckte med att nämna
just det som dessa två män är mest kända för och som har någon betydelse för denna uppsats.
För att det ska bli mer förståeligt vilka dessa två människor är, alltså Rousseau och Voltaire,
så tänkte jag att innan analysen börjar ta upp lite detaljer om deras bakgrunder, tex när de
föddes och när de verkade, detta för att underlätta för er läsare då kanske inte alla vet vilka
dessa två män är.
Bakgrund
Jean-Jacques Rousseau föddes i Genéve 1712. Han var bland annat författare och politisk
filosof. Rousseau och hans tankar och skrifter var populära och mycket diskuterade bland folk
under upplysningen. Han hade stort inflytande inom politiken och litteraturen. Detta med att
han var så populär och att han var så diskuterad ser man i hans tankesätt som han har i sina
skrifter. Rousseau som var författare skrev väldigt många olika böcker och skrifter och de han
blivit mest känd för är, Om samhällsfördraget och Tvenne anhandlingar om kulturen och
människan. De här två skrifterna tog man under upplysningen till sig och försökte efterlikna.
Voltaire, eller som han riktiga namn var Francois-Marie Arouet, föddes 1694 i Paris. Han var
bland annat författare och upplysningsfilosof. Voltaire var en framträdande kämpe för de
idéer som kom till uttryck vid franska revolutionen 1789. Voltaire kämpade hela sitt liv för
frihet och jämlikhet bland männiksor i samhällen. Voltaire är mest känd för sin prosa
Candide, där han går till attack mot bland annat kyrkan och politiken i allmänhet. Mer om
detta senare då jag ska redovisa mina källor. Voltaire och hans tankar användes flitigt under
6
upplysning och franska revolutionen, vilket gjorde honom till den mest inflytelserika
personen under dessa år upplysningen och franska revolutionen höll på.
För att det inte ska bli några frågetecken med vad upplysningen är och när den var så tänkte
jag ta upp lite allmänna saker om upplysningen så att alla hänger med på vad jag vill få fram.
Upplysningen är tiden i mitten och slutet av 1700-talet. Det var då som bland annat filosofer
och författare ville skapa en sammanhängade världsbild för människan. Upplysningen var den
tid då människor ville förändras och förändra tex samhället. Man ville ha nytt, man ville få
bort det gamla. Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft, vilket då
betydde att människan kan tänka själva och att man inte behöver tro på sådant som tex
makthavare eller andra högt uppsatta människor säger. En annan tanke var att man tyckte att
samhället utvecklades bäst utav jämlika människor under samverkan och att inte bara att tex
en människa skulle ha makten. Man började även tänka på frihet och jämlikhet i samhället.
Detta nya tänkande blev till samhällsförändringar som tex i Frankrike under sista delen utav
1700-talet skulle göra så att det blev början på den franska revolutionen. Det var inte bara i
Frankrike som det blev en förändring, utan det blev det bland annat i Storbritannien där den
industriella revolutionen började och gjorde att England blev en stormakt. Även Sverige fick
en del utav förändringen. Man kan ta Carl von Linné som en utav de stora som gjorde något
nytt och förändrade stora delar utav det svenska samhället.
Innan jag börjar med min analys så tänkte jag redovisa källorna som jag använder mig utav i
detta arbete. Detta gör jag för att underlätta för er läsare då jag inte vet om ni har läst dessa
källor tidigare och för att ge er en liten inblick i det som jag ska skriva om och ta upp senare i
min analys.
Redovisning av källorna
I Rousseaus skrift Om samhällsfördraget så tar han upp hur samhället ska se ut för den
enskilda människan. Han inleder sin skrift med att säga att ”människan föds fri och överallt är
hon i bojor”(Rousseau, 1994 [1762]:18). Med detta menar han att människan trots sin frihet i
samhället ändå är bunden till en massa saker, som tex lagar och regler. Detta med att man
alltid är bunden till saker tar han upp mycket noggrant i sin bok Tvenne avhandlingar om
kulturen och människan. För i denna bok så tar han upp hur människor alltid har fått kämpa
för att få saker och att de aldrig har fått vara helt fria. Denna bok ska jag ta upp mer om om en
7
liten stund. Dessa två verk av Rousseau visar hans engagemang för hur samhället ska vara
uppbyggt. Han är rak på sak med vad han vill och kritiserar öppet samhället med dess religion
och politik. Det som Rousseau talar om i Om samhällsfördraget, om hur ett samhälle ska vara
för oss människor och hur man ska leva för att känna denna frihet, är något som är väldigt
viktigt och som under långa tider har varit ett stort samtalsämne runt om i världen och detta
hade väldigt stort inflytande under franska revolutionen där frihet och jämlikhet skulle gälla.
Detta kommer jag tala mer om senare när jag börjar med min analys. Rousseau vill, i sin skrift
Om samhällsfördraget, få fram hur samhället ska kunna ordnas så att människor lägger sitt
egensinne åt sidan och verkar för gemenskapens bästa. Rousseau anser att det är folkviljan
som är den yttersta grunden för all samhällsmakt. Man kan säga att folket i Rousseaus
idealstat är lagstiftare. Detta kan man tolka så som att eftersom folket skall lyda lagarna som
finns i ett samhälle så borde också folket få skriva dessa lagar. Enligt Rousseau är målet med
lagstiftningssystemet som ska finnas i ett samhälle frihet och jämlikhet för varje medborgare.
Rousseau menar att ingen medborgare ska vara så rik att han eller hon kan köpa en annan
medborgare och att ingen fattig medborgare ska tvingas sälja sig. Rousseau tycker att det
bästa sättet att utse den verkställande makten är genom val.
Rousseau säger att det äldsta av alla samhällen och det ända naturliga är familjen (Rousseau,
1994 [1762]:18). Han menar att människans främsta mål är att överleva. Innan man blir vuxen
så sker denna överlevnad inom familjen. När man då blivit vuxen så blir man sin egen herre.
Rousseau menar att i familjen så är fadern den största delen utav familjens överlevnad. Barn
är bunda till sin fader ända tills de inte mer behöver honom för att överleva. Det är då det
naturliga bandet mellan dem upplöses och den frihet som bli är en följd av människans natur.
Människans främsta lag är att sörja för sin egen överlevnad och i vuxen ålder så kan
människan själv bestämma vad som krävs för att överleva och bli sin egen herre. Med detta så
menar Rousseau att man kan säga att familjen är den ursprungliga modellen för olika politiska
samhällen (Rousseau, 1994 [1762]:19). Man kan då likna ledaren i samhället för fadern och
folket kan man likna för barnen. Skillnaden mellan familjen och ett politiskt samhälle är att i
familjen så drivs fadern av sin kärlek till sina barn medan ledaren i ett samhälle drivs av nöjet
att befalla sitt folk. Detta jag har tagit upp nu kan man säga är som en liten inledning i hans
skrift och att han sedan går in mer på och tar upp olika saker som ett samhälle har för att det
ska fungera och hur det ska vara uppbyggt. Han har bland annat tagit med lagar, monarki,
demokrati, diktatur, de första samhällena och andra saker som har med ett samhälle att göra.
Rousseau tar upp dessa saker får att få läsaren att förstå att det är något viktigt med hur ett
8
samhälle fungerar och styrs. För det är inte alltid så att alla människor har något att säga till
om utan det finns vissa människor som vill ha egen makt i samhället. Rousseau skriver i Om
samhällsfördraget att ” Jag är född medborgare i en fri stat och medlem av dess beslutande
folk, men hur litet inflytande min röst än kan ha på allmänna angelägenheter, är rösträtten
ändå en tillräcklig grund för att jag ska vara skyldig att sätta mig i vad det gäller”(Rousseau,
1994 [1762]:17). Detta har Rousseau alldeles rätt i. För alla människor är födda som fria
medborgare i en fri stat där man har sin rätt till att få säga vad man tycker och tänker oavsett
hur mycket ens röst är värd. Det är detta som hans Om samhällsfördraget handlar om, att se
och sätta sig in i sakerna som finns i ett samhälle för att kunna förstå att det finns vissa saker
man kan ändra och inte ändra på och vad man kan göra för att göra ett samhälle bättre. Det är
vi människor som gör att samhället fungerar. Ett samhälle skulle inte kunna fungera om inte
alla hjälper till. Det går inte att det bara är någon eller några som säger vad som ska göras och
inte göras utan människorna måste hjälpas åt för att få det samhället som man vill ha. Ett
samhälle ska ju kunna passa alla och inte bara några enstaka personer, för då blir det en
diktatur, där en människa styr över alla. I ett samhälle så försöker man forma lagar och regler
så att det ska passa alla människor oavsett ålder och nationalitet. I de flesta länderna världen
över så finns det samhällen som består utav en regering där det sitter folk och bestämmer
olika lagar och regler som ska se till att samhället fungerar bra och att det finns olika
möjligheter för människor som bor i just detta samhälle. I dessa samhällen så finns det
antingen en monarki eller republik som är demokratisk, där en kung, drottning eller president
styr samhället tillsammans med regeringen eller bara representerar landet så som vissa kungar
och drottningar gör. Sen så finns det samhällen i världen där bara en person styr samhället,
detta kallas diktatur. I en diktatur så är det som sagt en person som bestämmer lagar och
regler och om folket inte lyder diktatorn så kan det i vissa fall leda till olika sorts straff. I
dessa samhällena, där då antingen monarki, demokrati eller diktatur råder så påverkas
människorna på olika sätt och då främst deras tankesätt. I en diktatur så har diktatorn sagt si
och så om lagar och regler och folk lyder detta. Folk i en monarki eller demokrati har anpassat
sig till de lagar och regler som finns där och detta har gjort att det på olika ställen i världen
finns olika tankar om saker och ting, tex om hur ett samhälle ska vara eller styras. Det som
alla människor har gemensamt, oavsett om de styrs av en diktatur eller en monarki, är att alla
är slavar under makten i samhället.
Det är detta som Rousseau menar med hans citat som jag nämde ovan att ”människan föds fri
och överallt är hon i bojor,” (Rousseau, 1994 [1762]:18) och det andra ” Jag är född
9
medborgare i en fri stat…” (Rousseau, 1994 [1762]:17) att det är hur man uppfattar sig själv i
sitt samhälle som gör att man känner sig fri eller inte. Frihet är inte att ha en massa lagar och
regler att följa för att det ska vara bra i ett samhälle och bland folket, utan frihet är att kunna
göra det man vill utan att någon annan ska kunna säga till en att man inte kan göra si eller så.
Lagar och regler gör att man blir fast i sina bojor och inte kan släppa loss för att man vet att
det blir fel om man skulle bryta mot någon utav dessa lagar. Samhället ser till att vi människor
vet vad som är rätt och fel och ger oss straff om vi skulle göra det som var fel och hyllar oss
för det som vi gjorde rätt. Människorna ska även kunna få göra sin röst hörd i samhället för att
visa att man har saker att säga även om inte de som har makten lyssnar eller inte så måste
människorna kunna få säga vad de tycker och tänker om saker. Människorna får använda sin
röst när det är dags för förändring i ett land och i ett samhälle. Då det är dags att byta statschef
eller rösta om någon annan ordning som de som har makten vill besluta om. Detta är ett bra
system för då får människorna verkligen tycka och tänka precis som de vill och de kan rösta
på vad och vem de vill för att göra samhället så bra som möjligt. Man har rätt att få rösta på
vilken människa man vill eller på just det som känns bäst för att göra samhället gott men det
är ju inte säker att det i slutändan blir så som man röstat eftersom det finns många olika
förslag men man har då i alla fall fått visa vad man själv tycker och tänker. Det är under dessa
förhållanden som människorna har fått visa sin frihet utan att känna sig fångad i sina bojor.
Det är detta som Rousseau vill få fram med denna skrift, Om samhällsfördraget, att
människans utveckling utvecklar samhället och gör att den får en egen karaktär. Med detta
sagt om Rousseaus Om samhällsfördraget så ska jag börja tala om Rousseaus andra bok
Tvenne anhandlingar om kulturen och människan där han skrift Avhandling om olikheten
mellan människorna finns med och som jag har använt mig utav. Jag har även ytterst lite
använt mig utav den första skriften i boken som heter Huruvida vetenskapen och konsternas
återupprättande har bidragit till sedernas förädlande.
I Rousseaus Avhandlingar om olikheter mellan människorna så tar han upp hur människan
under olika tider har verkat i samhället. Med detta så menar Rousseau att samhället har gått
framåt i sin utvecklingen, man kan ta industraliseringen och franska revolutionen som
exempel på detta. Detta leder till att också männiksorna går framåt i sin utveckling. Med detta
så menar jag att vi människor och samhället har tagit del utav dessa händelser som har hänt
och som har varit en viss brytpunkt i historien, alltså där något har ändrats. Detta har ju då
influerat oss människor och samhället så att utvecklingen gått framåt till det stadie vi är i idag.
I första delen utav skriften Huruvida vetenskapernas och konsternas återupprättande har
10
bidragit till sedernas förädlande (Rousseau, 1920:17) så säger Rousseau: ”Vilket stort och
skönt skådespel är det icke att se, huru människan av egen kraft på ena eller andra sättet
framgår ur det tomma intet, att se henne med förnuftets ljus skingra det mörker, som naturen
inhöljt henne uti, se henne höja sig upp över sig själv, och med sin ande kasta sig ända upp i
de himmelska regionerna! Än vidare, att se henne liksom solen med jättesteg genomlöpa
världsalltets ofantliga vidder; och, vad som är ännu större och svårare, att återvända till sig
själv för att där studera människan och lära känna hennes natur, hennes plikter och ändamål.
Och alla dessa under ha återupplivats under loppet av få generationer” (Rousseau, 1920:21).
Denna text får mig att tänka på hur man kan se på en människa. Hur man som människa går
igenom så många olika stadium i sitt liv och det har alla människor gjort oavsett ålder och vart
man är född. Rousseau menar att vi människor under våran livstid går igenom en massa olika
saker som vi sedan tänker tillbaka på för att sedan ta till oss det och ha med det resten utav
våra liv. Jag tror att Rousseau försöker förmedla detta med hur vi människor kan titta tillbaka
på hur det varit för människan och hur samhällena har varit för att kunna se utvecklingen som
skett. Alla människor och samhällen förändras och så kommer det alltid att vara. För det
kommer aldrig att bli så att ett samhälle förändras men inte människorna i det. För när ett
samhälle eller människa förändras så måste också den ena eller andra delen förändras för
annars så går inte dessa två ihop. För det är vi människor som skapar samhällena och det är vi
människor som gör att ett samhälle förändras. För om ett samhälle ska förändras så behöver
det hjälp att göra med utav oss människor.
Det är detta som Rousseau menar med denna bok, Tvenne anhandligar om kulturen och
människan, det är detta som han tar upp i den med dess två skrifter, att vi människor under
olika tider har levt och gjort saker för att sedan ändra på sig. Om man ska kolla på olika saker
som har gjort att vi människor har förändrats och även samhällena så kan man ta de olika
tidsåldrarna som har funnits här på jorden. Där börjar det med stenåldern och slutar med den
tiden vi nu lever i. Under dessa olika tidsåldrar så har vi människor förändrats väldigt mycket.
Tar man stenåldern som ett exempel så var vi människor jägare och vi levde för att jaga och
fiska. Man bodde i hyddor eller tält vid tex en sjö. För under denna tid så flyttade man ofta
runt väldigt mycket, en orsak till detta var att man följde efter djuren man jagade så man
kunde få mat. Sedan så utvecklades detta till att människorna började bli bönder, man började
så olika grödor och man började ha boskap. Man börjar lära sig göra vapen och andra redskap
utav metaller, man bygger tex båtar och man börjar intressera sig för andra delar utav världen.
Människorna började att resa omkring i olika delar av landet för att se sig omkring och man
11
reste även längre sträckor, för handeln mellan länder och andra samhällen hade kommit igång.
Man kommer in i medeltiden där jordbruket kommer igång ännu mer än vad det gjorde innan
och man börjar prata om religion och befolkningen börjar öka. Detta leder till att städer byggs
och att olika samhällen tar form, det börjar komma olika arbeten och arbetsuppgifter, folk
börjar får jobb. Sedan så forstätter utvecklingen med att vi går från jordbruksamhälle till
industrisamhälle där ännu mer jobbchanser skapas och efter detta så har bara utvecklingen
gått framåt tills där vi nu är idag. Så under denna långa tidsålder så har vi människor och
samhället utvecklats väldigt mycket och i framtiden så kommer vi människor fortsätta att
utvecklas.
Om man ska titta på Voltaire och hans bok Candide så har den blivit en klassiker som har
blivit läst och debatterad under många år. Candide är en ironi med mycket satiriska inslag där
Voltaire respektlöst driver med samhället. I Voltaires Candide så driver han med
klassamhället och kyrkan, vilket inte är helt uppenbart när man börjar läsa den utan detta
kommer fram mer och mer ju länge in i boken man kommer. Candide betyder troskyldig på
franska. Många skulle nog kunna säga att Candide skulle vara en självbiografi av Voltaire. I
Olof Nordbergs bok Voltaire – en introduktion, så skriver han ” Däremot låter det sig
naturligtvis säga, att Candides utveckling, från en naiv upplysningsoptimism via
desillusionerande upplevelser och pessimism fram till en hård tillämpad och kärv tro på livet,
trots allt, speglar Voltaires egen.” (Nordberg, 1979: 104). Candide handlar om en pojken som
heter just Candide och han bor hos en baron i Tyskland. Candide var förälskad i baronen
dotter och en dag när de båda kysstes så fick baronen syn på dem och jagade bort Candide
från slottet. Efter detta så börjar Candides färd genom olika delar av världen där han stöter på
massa olika sorters människor och öden. Voltaire driver i detta verk med samhället med dess
klassamhället och kyrkan. Läser man boken rakt upp och ner så kanske man inte kan förstå
detta men om man läser mellan raderna så får man fram att det är det som Voltaire driver om.
Voltaire driver även om den tyske filosofen Leibniz och hans teorier om att denna värld är
den bästa av alla tänkbara världar (Voltaire, 1985(1759):7). Detta uttryck återkommer några
gånger i boken och det är då man förstår att Voltaire verkligen driver med Leibniz, genom att
han då upprepar sig. Leibniz var som sagt en tysk filosof och Voltaire kände en stark motvilja
mot Leibniz och den övriga tyska metafysiska lärdomen som fanns.
Leibniz menar att det fysiskt och moralisk onda är nödvändigt för helhetens harmoni. På
samma sätt som ingen njutning kan tänkas utan smärta och ingen helighet utan synd. Samt att
denna värld, så dålig som den kan tyckas, dock är den bästa av alla världar. Detta bör man
12
acceptera oavsett om man inte förstår det. Detta kommer fram i Candide genom att man
skildrar docktor Pangloss som en tysk metafysik representant. I Candide så är doktor Pangloss
en vis man som bor och verkar hos den tyska baronen som sparkade ut Candide. Det är denna
Pangloss som säger till Candide att denna värld är den bästa utav alla tänkbara världar. Detta
tror Candide på tills han blir utkastad hur baronens slott och får se den verkliga världen och
alla dess dåligheter. När Candide blivit utkastad från slottet så reser han, som jag nämde
innan, genom olika världsdelar där han stöter på olika öden. Han går från helvete till helvete.
Han råkar bland annat ut för en jordbävning. Han blir piskad. Han hotas till döden med att
nästan bli bränd på bål och att nästan bli uppäten av kannibaler. På sin resa så hittar han sin
vän Pangloss, som han trodde var död, efter ett tag så skiljs deras vägar igen och efter ett tag
så hittar de varandra igen. Då har hans vän Pangloss blivit utsatt för många olika hemska
saker. ” - Nåväl, käre Pangloss, sade Candide, när ni blev hängd, dissakerad, genomspikad
och satt på roddarbänken på en galär, rubbades aldrig då er tro på att allt är inrättat på det
bästa här i världen? – Jag står fast vid min förra mening, svarade Pangloss, jag är filosof och
det passar sig inte för mig att ändra åsikter. För övrigt kan Leibniz omöjligen ha orätt…”
(Voltaire, 1985(1759:128). Detta gör Pangloss till den eviga optimisten. Han är mer optimist
än Candide. I boken så framställs Candide som en människa som inte kan göra något fel, inte
ens döda en fluga. Han framställs som något egen. När han gör något fel så har han alltid svar
på varför han just gjorde fel. På ett ställe i boken, när Candide dödar sin frus bror, så uttrycker
han sig på ett speciellt sätt. Han säger ”…jag har dödat min forne herre, min vän och svåger!
Jag är den bästa människan i världen, och likväl har jag nu tre liv på mitt samvete” (Voltaire,
1985(1759):58). Detta är ironi. Voltaire driver med människor som framställs som Candide i
boken. Att vissa människor tror sig vara bättre än andra och inte kan göra något eller några
fel. I Voltaires texter, och då speciellt i detta verk, så finns det mycket ironi om saker utan att
det går till överdrift. Voltaires språk i texterna är enkelt och behärskat. Man vet när man läser
hans ironi för det är så utmärkande. Han behöver inte skriva en massa för att påpeka vad han
vill få fram utan det han får fram, det lilla som behövs, visar hur rolig han och hans ironi är.
Under 1750-talet dominerades nyhetsflödet utav sjuårskriget. I detta kriget så krigade tysk-
romerska riket, vilka var Frankrike, Ryssland, Sverige och Österrike, mot Storbritannien och
Preussen. Orsakerna till kriget var Storbritanniens och Frankrikes tävlan om makt på haven
och alla kolonier och den rivialitet som fanns mellan det tysk-romerska riket och Preussen
(Ekerwald, 2000:219). Man kan säga att Voltaires Candide tar upp hemskheter med just krig
och det har även en liten koppling med just detta sjuårskrig. Kriget var grymt med många
13
stupande och sorgen över det som hände på slagfälten förvandlas under Voltaires penna till en
tragikomiskt verk. Candide får, som jag nämnt tidigare, ständigt höra av Pangloss att våran
värld är den bästa av alla världar. Candide frågar den lärde hur olyckor då kan finnas i världen
och den lärde säger ”Den enskildes olycka bidrar till det allmännas välgång, så att ju fler
olyckor det inträffar för den enskilde, desto fullkomligare blir det allmänna bästa ” (Voltaire,
1985(1759) :21). Så här ser det ut i den verkliga världen, i både krig och fred. Om det är en
människa som råkar ut för en olycka så märker ju inte alla andra människor runt om kring
honom eller henne detta utan de lever vidare i livet med deras lycka tills den dagen som
olyckor drabbar dem. Tittar man vidare på sjuårskriget så rekryterades det unga män, vilket
det gör till varje krig, till armén för att de sedan skulle få slåss mot fienden. Detta händer
också i Candide. För när Candide kastas ut ur slottet av baronen så möter han två män på ett
värdshus, vilka senare visas vara soldater som krigade för bulgarernas kung. Man får mycket
tydligt läsa om hur dem lurar Candide att rekryteras. ”- Älskar ni inte högligen…, började den
ene av Candides nyförvärvade vänner. – Ack jo, svarade han, jag älskar högeligen fröken
Kurigunda. – Nej, vi frågar er om ni inte högligen älskar bulgarernas konung. – Inte det
minsta, genmälde Candide, ty jag har har aldrig sett honom. – Vad för något? Det är en kung
som ej har sin like; vi måste dricka hans skål. – hjärtans gärna, sade Candide och skålade. –
Det är bra, sade de bägge två. Nu är ni bulgarernas värn, försvarare och tappre krigshjälte, er
lycka är gjord och äran väntar er. Och ögonblickligen slog de länkar om hans fötter och
tågade iväg med honom till regementet”. På regementet fick han både göra många olika saker.
”Här fick han göra höger om och vänster om, på axel gevär och för fot gevär, lägga en och ge
fyr, språngmarsch; varefter han tilldelades tretti slag av en påk” (Voltaire, 1985(1759) :13).
Voltaire skriver detta för att visa sanningen, att visa hur det är i världen. Han vill visa hur det
kan och för det mesta går till när man rekryterar folk till armén. Att folk luras att gå med. Att
de kommer bli krigshjältar när kriget är slut, man tjänar sitt land. Det ger en viss status att gå
med i en armé, folk ser upp till en. Det negativa är all förödelse som blir. Vissa tror att armén
är en dans på rosor. Att man får ut och kriga med en gång. Att man inte behöver en massa
träning. I dagens samhälle så tränas man flera månader, kanske år, på att få gå ut i krig. Det
var ju självklart träning som gällde för länge sedan också men inte på liknade vilkor. Utan då
behövdes det folk som kunde hoppa in med en gång i ett krig. Som jag skrev innan så är krig
och dess förödelse det som är mest negativt med just krig. Detta med att man kan dö i krig är
inte så noga för vissa. Utan får man tjäna sitt land så är allt bra. Att man kan bli en krigshjälte.
Det negativa som finns i krigen kommer inte fram förens det är försent, det kommer inte fram
förens det kanske är jättemånga man som har blivit dödade. Männen som blir rekryterade till
14
armén får bara veta det som är bra med att gå med i armén, inte det dåliga. Det dåliga kommer
först när man redan är inne i kriget och man inte kan göra något åt det.
Den katolska kyrkan och dess religion driver Voltaire med i Candide. Ska man titta på några
exempel från boken så kan man ta meningen ” Denna värld är den bästa av alla tänkbara
världar”. Detta är kritik mot kyrkan och vad den hade för mål och inriktning mot människan.
Kyrkan har varit kritiserad under många år och gjort att det tex blivit splittringar mellan vissa
led i kyrkan. Allt från vad man ska tro på till kyrkans makt i samhället. Voltaire levde under
upplysningstiden och som jag nämnde i inledningen av arbetet så var det en tid då människor
ville förändras och förändra tex samhället. Man vill få bort det gamla och få in nya saker i tex
sitt tänkade och i sitt samhälle. Voltaire hade ett väldigt starkt hat mot den katolska kyrkan
och dess makt i samhället och detta skildras bra i Candide. Kyrkan har fått stå ut med kritik
från olika håll. Finns det en Gud?, om det nu har funnits en Gud, hur kan då världen se ut som
den gör? Dessa saker har folk undrat över under många år, även Voltaire. Voltaire ville få folk
att tänka själva, människans tro på förnuft var viktig. Man ska inte behöva tro på sådant som
olika makthavare talar om och man ska inte behöva tro på sådant som olika kyrkor lär ut och
präster predikar. Man ska kunna tro på vad man vill. Tron på ett jämställt samhälle är viktigt
om inte viktigare än tron på religion. Man vill inte att det ska vara en som styr samhället utan
att alla ska få säga sitt. Att alla ska få säga vad dem vill och inte behöva lyssna på just en enda
människa.
Kyrkan hade en väldigt stor makt under 1500-, 1600- och 1700-talet och deras makt utgjorde
en stor del av samhället där bland annat deras predikan om Gud var viktig för människorna.
Gjorde man så som prästerna lärde ut och sa under sina predikningar så skulle Gud alltid vara
med en och göra livet bättre för en. Gud förlåter för ens synder och gör så att vi blir bättre
människor. Tror man på Gud och gör så som präster predikat och sagt om Gud så kommer
man till himmelen. Tror man inte på Gud och inte följer prästernas predikningar så hamnar
man i helvetet. Detta skrämde man upp folk med förr och än i dag kan man få höra folk och
speciellt barn säga att man kan hamna i helvetet om man inte tror på Gud. Visst, nu kanske
det inte har med religionen och kyrkan att göra att man säger att man kan hamna i helvetet
utan att det är andra orsaker som gör att man säger så. Man kan ju tex säga till sina barn att de
inte får bråka eller svära för då hamnar man i helvete, det blir som ett litet straff eller ett litet
hot för att barnen ska förstå att det är något fel de gör. Så kan det också ha varit på 1500-,
1600- och 1700-talen. Att man hotade med att så här kunde det bli om man inte löd. Att man
skrämde upp folk för att få dem att följa kyrkan, med dess präster, och deras lagar och
15
predikningar. Om man inte följde kyrkans regler utan tog avstånd emot dem så kunde de bli
utsparkade från kyrkan och bli kallade för kättare. Man kunde bli dömd till döden för kätteri
och det hände för många som tog avstånd från kyrkan. Man kan säga att kyrkan hade stor
makt över människorna och människorna, som inte visste bättre, gick på det som kyrkan
predikade om. Man kan säga att människorna blev som slavar under kyrkan, med att följa
kyrkans regler annars så kunde man bli dödad.
Voltaire framställer Pangloss som en vis man, en filosof som kan allt om vad som är bra och
dåligt i världen. När man läst Candide några gånger så börjar man förstå vad Voltaire vill få ut
med Pangloss. Man får en känsla av att Pangloss framställs som en utav kyrkans män. Detta
genom sättet som Voltaire framställer honom på. I Candide så säger Pangloss många gånger
till Candide att ” - Allt hänger samman i denna den bästa av alla tänkbara världar” (Voltaire,
1985(1759) :136). Detta känns som en predikan. Att våran värld är en bra plats för människor.
Att vi människor hänger samman med Gud och Gud hänger samman med människan. Inget
ont i världen kan ske om man är trogen Gud. Sen är det ju ironi detta med ”den bästa av alla
världar”, för världen har alltid haft konfikter, med krig och massa andra eländen. Sen så finns
det en annan del av Candide som får en att tolka Pangloss som en utav kyrkans män och det är
när Candide frågar Pangloss ” - … när ni blev hängd, dissekerad, genompiskad och satt på
roddarbänken på en galär, rubbades aldrig då er tro på att allt är inrättat på det bästa här i
världen? – jag står fast vid min förra mening, svarade Pangloss, jag är filosof och det passar
sig inte för mig att ändra åsikter” (Voltaire, 1985(1759) :128). Detta får en att tänka på att
Pangloss är en kyrkans man. För meningen ”jag är filosof och det passar sig inte för mig att
ändra åsikter” får en att tänka på Gud. För ser man på vad man har lärt sig om religion i tex
skolan så är det Gud som sänder sin son Jesus till jorden för att predika om vad som är rätt
och fel och göra så att jorden skulle vara en bra plats att leva på. Sen så fick denna Jesus
lärjungar som hjälpte Jesus att föra vidare sitt budskap till andra människor. Sedan när
kyrkorna och dess präster blev populära så predikade dem till människorna om det som Jesus
hade sagt man skulle göra och inte göra. Människorna har sedan trott på detta om att Gud
sände sin son till jorden för att göra det till en bättre plats för människan. Kyrkan och
prästerna blir som lärjungar och filosofer för Gud och Jesus. De för vidare berättelser för att
lära folket det som är rätt och fel. Att predika om att jorden är en bra plats för människan är
lögn, för tex krig och andra eländigheter, som jag skrev innan, har alltid funnits på jorden. Då
är ju jorden inte en bra plats för människan. Voltaire ville nog få fram detta i Candide. Att
prästerna kan predika om vad de tror ät rätt och fel men människor är inte dumma. Man kan
16
själv, utan att en präst står och predikar, att jorden inte är en bra plats för människorna, att det
inte är den bästa av alla tänkbara världar. Voltaire får verkligen fram sitt hat emot kyrkan och
dess roll i samhället i Candide. ”…is there a god? And if so what are his relations whit man?”
(Besterman 1969:215). Detta kommer Voltaire ofta fram till i sina texter och funderingar när
han tar upp gud. ”It is indeed obvious that Voltaire did not believe in religion. To him
religion, not being based on reason, was no more than superstition” (Besterman 1969:594).
Man kan säga att Voltaire är deist. Alltså att han inte tror på gud, han tror inte att kunskapen
om gud kan utvinnas ur religösa läror utan endast ur människornas naturliga moral, alltså med
förnuftet.
Uttrycket ” odla sin trädgård” får en viktig betydelse i Candide. Det finns några citat i boken
som gör att man förstår Voltaire och uttrycket ”odla sin trädgård” bättre. Ett citat är när
Pangloss säger till Candide: ” – Allt hänger samman i denna den bästa av världar. Ty om ni
inte för er kärlek till fröken Kunigunda hade blivit utjagad ur ett skönt slott medelst kraftiga
sparkar i er bak, om ni inte hade råkat ut för inkvisitionen, om ni inte till fots hade släpat er
genom Amerika, om ni inte hade ränt er sabel genom baronen, om ni inte hade förlorat alla
era baggar från det härliga Eldorado, så skulle ni inte sitta här och äta syltad cederbark och
pistacher. – Det är väl talat, svarade Candide, men vi måste odla vår trädgård” (Voltaire,
1985(1759) :136). Detta uttryck får en att tänka på att man måsta jobba hårt för att uppnå
framgång. Det är det som Pangloss menar med det han säger i citatet jag tog upp här ovan.
Detta är ju faktiskt sant, för vill man uppnå framgång så måste man jobba hårt för att få det.
Så är det för alla människor i världen. Vill man tex bli advokat eller lärare så måste man
studera och lära sig massa saker för att bli så bra som möjligt på just detta. Sen så behöver det
ju inte bara handla om jobb som man ska nå framgång i, utan det kan tex handla om resor. Ju
mer man reser ju mer erfaren blir man. Man brukar ju säga att man lär sig utav sina misstag
och detta är något som är viktigt att ta till sig. För lär man sig inte utav sina misstag så blir
man ju inte bättre på det man gjorde fel på första gången. Ett annat citat är när Candide säger:
- Jag vet också, sade Candide, att vi måste odla våran trädgård. – Ni har rätt, sade Pangloss, ty
då människan blev satt i Edens lustgård sattes hon där ut operaretur eum, det är: på det att hon
skulle odla den; vilket visar att människan inte är skapad för att vara sysslolös” (Voltaire,
1985(1759): 135). Detta är tänkvärt. För människan har alltid haft saker att göra för att inte
hålla sig sysslolösa. Tar man människans historia så kan man ju börja kolla på stenåldern då
man fick jaga för att få tag på tex sin föda och hitta på bra sätt för att överleva. Detta har
sedan utvecklats under de olika tidsperioderna som varit i människans historia och har gjort
17
att människan har utvecklats på olika sätt men alla har en sak gemensamt och det är att kämpa
för att saker ska bli så bra som möjligt för en.
Världen är uppbyggd så att den starka individen vinner över den svaga individen. Så är det i
naturen och även bland oss människor. Man måste kämpa för att komma framåt man kan inte
sitta ner i hörn och tro att saker och ting löser sig. Detta uttrycket ”att odla sin egen trädgård”
betyder säkert olika för olika människor. Att odla sin trädgård är något som många människor
gör. Man vill ha sin trädgård på ett speciellt sätt och inte samma som alla andra. Man gör sin
trädgård unik och man kämpar för att den ska vara vacker och att få alla växter att växa. Att
bygga upp något från grunden visar att man kan och vill kämpa vidare mot nya mål. Så har
det alltid varit för människan. Att vi har kämpat för att få fram något. Man har kämpat för att
få fram elektrisitet och tills slut så kom man på en lösning på hur man kunde få fram just
detta. Man kan ta massa exempel på saker som människor har kämpat för och helt plötsligt
har de lyckats. Vissa människor kämpar än idag och snart så kanske just dessa har hittat sin
lösning på problemet. Voltaires poäng med Candide är att visa att världen inte är god men att
den kan förbättras, inte genom metafysiska resonemang, utan genom socialt arbete och genom
sitt förnuft.
Rousseaus och Voltaires filosofier
Om man nu ska titta närmare på Rousseau och Voltaire och deras filosofier så ser man att de
har en liknade syn på samhället och den olikhet som finns mellan dem i sina filosofier syns
också i deras arbeten. Både Rousseau och Voltaire stred för samma sak, att samhället skulle
vara jämställt och fritt för alla människor men de hade lite olika syn på hur det skulle gå till.
Både Rousseau och Voltaire dog innan Franska revolutionen bröt ut. Med derar filosofier kom
att bli några utav det man kämpade för i samhället under revolutionen. Voltaire och Rousseau
var inte jättebra vänner. Man ska väl säga att dessa två män verkligen stod upp för sina
filosofier och gjorde allt som de kunde för att få igenom dem. Då är det svårt att få vänner,
svårt att få vänner som tycker precis samma. Under deras levnadsår så var det en del
smutskastning mellan dem. De skrev brev till varandra som inte var så snälla, allt för att få
igång en debatt. Voltaire sa bland annat:” Jean Jacques (Rousseau) writes only to write and I
write in order to act” (Besterman 1969:307).
18
Om man nu ska kolla på Voltaires politiska åsikter och filosofier så bygger de inte på någon
fasthållen ideologi. Man kan säga att de bygger mer på hans vistelser i det franska samhällets
övre skickt och hans erfarenheter av de rika människor han träffat. Det bygger även på hans
personliga rättskänsla och hans känsla av förnuft. Man kan säga att Voltaire är en realpolitiker
och hans slagkraftiga kritik mot det etablerade samhället har gjort att man kan säga att en
radikal demokratisk revolution har bidragits genom hans tankesätt. Voltaire fick som sagt inte
uppleva Franska revolutionen och om han hade levt så hade han nog blivit en utav många
flyktningar som flydde revolutionen på grund av olika politiska ställningar.
Man kan säga att Voltaire hade en roll som folkuppfostrare. Han var starkt förankrad i borgar-
och överklasstänkande. Han jobbade för att få folk att känna sig lika värda, att ingen ska vara
mindre värd. Men detta är ju inte alltid så lätt då det finns olika samhällsklyftor i samhället.
Uttrycket ”Världen är som den är” kan beskrivas till det arbete som Voltaire gjorde men det
blev inte så mycket ändrat på det som Voltaire kanske ville. Människor föds och dör, man kan
födas både rik och fattig. Man kan leva som rik och helt plötsligt bli fattig och leva som fattig
och helt plötsligt bli rik. Och detta kan man inte göra så mycket åt, man kan och ska ha tur i
livet för att lyckas eller inte lyckas. Man kan bli fråntagen allt man älskar och önskar sig och
man kan få allt man älskar och önskar sig. Livet ger och livet tar. Så ”Världen är som den är”
är ett bra uttryck för att visa att det inte finns några rättvisor på jorden eller i världen hur
mycket man än vill. I boken Voltaire – en introduktion av Olof Nordberg så har Nordberg
tagit med ett citat som Voltaire har skrivit i sin bok Filosofisk ordbok under artikeln Jämlikhet
och där säger Voltaire ”Varje människa har rätt att i själ och hjärta anse sig lika mycket värd
som andra människor.” (Nordberg, 1979:117). Här menar Voltaire att man som människa är
lika mycket värd oavsett vilket yrke man har. Om man ska titta på fortsättningen utav detta
citat, som finns i boken Filosofi i fickformat, så står det så här ” Härav följer inte att en
kardinals kock har rätt att befalla sin herre att laga hans middag. Men kocken kan säga: Jag är
människa liksom min herre. Liksom han är jag född under tårar. Han skall dö liksom jag i
samma ångest och under samma ceremonier. Vi har båda samma djuriska funktioner. Om
turkarna bemäktigar sig Rom och om jag då blir kardinal och min herre kock ska jag ta honom
i min tjänst.” (Nordberg 1985:215). Detta resonemang är enligt Voltaire rimligt i ett samhälle
och det skulle nog många människor i världen tycka också om vissa nu inte redan gör det.
Voltaire försöker få fram en jämlikhet bland folk som kanske inte är möjlig men som kan bli
en möjlighet. Voltaire vill få oss människor att förstå att eftersom världen inte är jämställd
plats så kan människor inte leva jämställt utan vissa lever bättre än andra, vissa har bättre jobb
19
och lön. Detta kan under tidens gång ändra sig till att den som hade det bättre jobbet får ett
mycket sämre jobb eller får sparken och den som inte hade det bästa jobbet får ett jobb som är
toppen med bra lön.
I artikeln Fosterland från 1764 så skriver Voltaire om hur en stat ska styrar, vad som passar
för styre i olika länder. Han säger: ” Vilket är nu bättre, om en stat är monarki eller republik? I
4000 år har man ältat den frågan. Fråga de rika om svaret och de föredrar alla aristokrati.
Fråga folket, det vill demokrati. Det är bara kungarna som föredrar kungadöme. Hur är det då
möjligt att nästan hela jorden styrs av monarker? Fråga råttorna som föreslog att en liten
klocka skulle hängas runt halsen på katten! Men i själva verket är nog orsaken den att, som
man påstår, människorna mycket sällan är värdiga att styra sig själva” (Nordberg, 1985:182).
Det här hör delvis samman med det som togs upp innan med bland annat hur Voltaire
kämpade för rättvisa bland folket. Men även andra tankar från Voltaire om hur han tycker och
tänker om dessa saker. Han säger att de rika skulle föredra aristokrati och folket demokrati
vilket han har en poäng i. Rika människor vill gynna de rika eftersom de ligger i samma
division och samma sak för folket. Nu för tiden så finns det ju ingen aristokrati utan man kan
säga att det har övergått till antingen monarki eller demokrati, vilka nu förtiden är de
statsskick som är mest spridda över världen. Nu för tiden så tänker man inte längre präster,
adel, borgare och bönder så som man gjorde förr i tiden, utan nu så är alla människor ett folk
där det finns både rika och fattiga men där alla lever under samma lagar och statsskick.
Voltaires mening ”Fråga råttorna som föreslog att en liten klocka skulle hängas runt halsen på
katten!” känns tänkvärt. Man kan se på det ur många olika synvinklar men man kan ju komma
överens om att det är kattens jobb att fånga råttor och att det blir svårare för katten när den har
en klocka på sig för då hör råttorna den och de kan gömma sig för katten. Voltaire försöker
nog med att få detta att bli en liknelse med folket och statsskicket i ett land. Att folket är
råttorna och monarken är katten och att det kan vara som en katt- och råttalek i samhället. Att
det är monarkens lagar som ska följas och gör man det så händer det inget men om man inte
följer dessa så får man betala dyrt för det. Monarken kan plötslig ändra på tex sina lagar och
andra saker vilket gör att folket inte kan vara helt säker på vart man har sin monark. Och då
kan man ha det som en liknelse till råttorna som tycket att katten skulle ha en klocka runt
halsen för då vet ju råttorna vart katten är och kan gömma sig. Samma sak med folket och
monarken, fast inte med klockan runt halsen, utan här så är det upp till folket att vara
uppmärksamma på vad monarken gör och vill göra och följa med i utvecklingen så att inget
dumt görs så att monarken kan bli arg och ändra på en massa.
20
Voltaire har även en hel del att säga om krig. Hans avsky mot krig ser man genom hans
författarskap. ”Det hör till tingens ordning att en människa kan vara äregirig, att denna
människa ibland värvar några andra människor, att hon segrar eller blir slagen, men aldrig ska
man kunna säga: Människan har blivit skapad för att bli dödad i krig” (Nordberg, 1979:119).
Man kan säga att Voltaire är pacifist, för kriget som en metod att lösa mänskliga tvister som
tex religion, territorium och handel fördömer han. Alla ter sig enligt honom som anfallskrig.
Han nämner inte krig för nationellt eller andligt försvar. Voltaire säger att: ”Kriget skapas åt
oss av inbillningskraften hos tre- eller fyrahundra personer spidda över jordklotets yta och
benämnda furstar eller ministrar”. Han fortsätter: ” Moraliserade filosofer, bränn alla era
böcker! Så länge några få människors nyck på lagligt sätt kan bringa tusentals av våra bröder
om livet, kommer den del av mänskligheten som ägnar sig åt heroism att vara det
avskyvärdaste i hela naturen” (Nordberg, 1979:119). Voltaire är väldigt kritisk mot denna
heroism. Han uttrycker sig mycket om heroism i sina texter och i en text så har han skrivit
detta: ” Vad blir det av och vad angår det mig för resten humanitet, välgörenhet, blygsamhet,
måttlighet, mildhet, vishet, fromhet, när ett halvt skålpund bly, avfyrat på 600 stegs avstånd,
söndersliter min kropp och jag dör vid tjugo års ålder under outsägliga plågor bland fem eller
sex tusen andra döende, under det att mina ögon, som öppnar sig för sista gången, ser den stad
jag föddes i förstöras av eld och järn, och de sista ljud, som når mina öron, är jämmerropen
från kvinnor och barn som utandas sin sista suck under ruineran, allt detta för att tillgodose
påstådda intressen hos en man vi inte känner” (Nordberg, 1979:120). Detta är väldigt starka
ord som kommer från Voltaire och man blir berörd utav det. Voltaire får verkligen fram vad
han tycker och tänker om krig och dess följder. Han får folk att tänka på att krig ger förödelse
och att det är många som måste sätta livet till. Folk tänker inte på konsekvenserna menar
Voltaire. Även fast man deltar i krig och är en hjälte så kommer allt till slut att försvinna.
Ingen kommer för alltid att minnas de som stred för sitt land.
Nog pratat om detta, nu ska vi gå in på vad Voltaire tycker om lagar. Voltaire säger att den
produktiva faktorn i samhällenas liv är arbetet. Den styrelse som bäst förstår detta och får
ihop det med genensamt välstånd och lycka är den som är bäst och det spelar ingen roll om
det är monarki eller republik bara lagarna är goda och främjar arbetets resultat. ”Men jag
ogillar såna lagar som medger att hundra tusen man går lagenligt ut och sticker ihjäl hundra
tusen grannar. Det har förefallit mig som om de flesta människor av naturen fått tillräkligt
med sunt förnuft för att stifta lagar, men som om inga hade rättkänsla tillräkligt för att stifta
goda lagar” (Nordberg 1979:121). Den som talar här är Voltaire och han är övertygad om att
21
om folk med ”sunt förnuft” fick stifta lagar så skulle nog dem ge uttryck för folkets
rättskänsla. Voltaire menar att då kanske inte lagstiftarna i första hand skulle vara ”enkla och
stillsamma jordbrukare” utan filosofer. ”När populasen, (allmänheten), slår sig på att resonera,
är allting förlorat” (Nordberg 1979:121). Vad Voltaire menar med att lagstiftarna skulle vara
filosofer kan man ju undra över. En anledning kan ju vara att filosofer är tänkare som tänker
ut hur just han eller hon vill ha det och hur det ska se ut i samhället. Voltaire tyckte ju att folk
med ”sunt förnuft” skulle stifta lagar och då kanske han menar att filosofer är det folk som har
”sunt förnuft” och att folket inte har det. Detta kan man spekulera en hel del i. När nu
förnuftet tas upp så var det en väldigt viktig sak för Voltaire. Han tyckte att förnuftet var
något viktigt för människan. Voltaire menade att förnuftet skulle hjälpa människan till att få
ett bättre samhälle. Att man skulle tänka på vad som är rätt och fel i världen med hjälp av sitt
samhälle. Och det som är fel måste bli rätt för att världen ska bli den plats där människan ska
kunna leva sitt liv.
Voltaire var en folkuppfostrare, han ville göra så att folk skulle vara och känna sig lika värda i
samhället. Det syns tydligt i hans texter om just detta hur han tycker att det ska vara för att
folk ska vara lika värda. Han säger: ”Om denna jord hade varit vad man kan tycka att den bort
vara, dvs, om människan överallt kunnat finna ett lätt och säkert upphälle och ett klimat som
passat hennes natur, då är det klart att det hade varit omöjligt att för en människa att förslava
en annan”. I en annan text utav honom så säger han så här: ”Alla människor skulle alltså med
naturnödvändighet ha varit jämlika om de inte haft några behov. Det elände som är knutet till
vårt släkte underordnar en människa under en annan. Det är inte ojämlikheten som är den
verkliga olyckan, det är beroendet”. Han säger även: ”Det är på vårt olyckliga klot omöjligt
att människor som lever i samhälle inte skulle bli uppdelade i två klasser, de rika som befaller
och de fattiga som tjänar, och dessa två delar sedan upp sig i tusen och dessa tusen har i sin
tur olicka nyanser ” (Nordberg 1979:121). Voltaire kämpade som sagt med att människorna
skulle vara jämlika, som nämndes på sidan 14, men att det inte alltid är så lätt som det låter
med att göra något. Hans texter om just jämlikhet visar vad han tyckte och tänkte om just
detta och vad han tyckte man skulle göra eller borde göra för att jämlikheten skulle visa sig i
samhället. Som Voltaire säger i detta citat: ”Människosläktet sådant det nu är kan inte leva
vidare, om det inte finns en oändlig mängd nyttiga människor som ingenting äger, för en
välbärgad man lämnar inte sin jord för att komma och arbete på din, och om du behöver ett
par skor kan du inte få en revisionssekreterare att göra dem åt dig. Jämlikheten är alltså på en
gång den mest naturliga och den mest omöjliga sak i världen” (Nordberg 1979:122). Detta har
22
Voltaire rätt i. För jämlikhet fanns inte när han levde och det finns inte än idag. Så man kan
nog säga att jämlikheten är den mest omöjliga saken att få i världen. Voltaire fick ibland
problem med staten för sina texter och detta gjorde att han sattes i arrest, han levde i exil. Han
flydde till olika länder där han fortsatte sitt skrivande och han blev mycket populär. Han var
bland annat i England. Hans tid i England gjorde att han fick en annan syn på bland annat
samhället när han kom tillbaka till Frankrike. I boken Voltaire av Theodore Besterman så
skriver Besterman så här om Voltaire:”… he had already reflected to good purpose, and had
already arrived at the essential ideas characteristic of his philosophy. But certainly his sense
of justice, his scepticism and toleration, were confirmed by his reading and experiences here.
What he learned in England particularly in the field of politics and government, he never
forgot (Besterman 1969: 124).
Om man ska titta på Rousseau och hans politiska åsikter och filosofier så kan man säga att
han var väldigt kritisk emot religion, vetenskap och teknik. Rousseau tyckte att människan
hade kommit ifrån sitt ursprung från naturen. Med detta så menar Rousseau att följderna av
detta hade blivit ett samhälle som styrdes av pengar och som blev mer inriktat på materiella
ting. Rousseau ville att människornas känslor skulle regera för att samhället skulle bli så bra
som möjligt. Detta tänkandet som Rousseau ville få människor till kan man säga är tankar
som kommer från epoken romantiken. Inom romantiken så reagerade man mot förnuftet och
den materialism som fanns under upplysningen. Känslan var det som var kärnan i tillvaron
enligt romantiken.
Rousseau är kanske mest känd för sin bok Om samhällsfördraget, som jag nämnt tidigare i
denna uppsats, och i denna bok så är inte Rousseau rädd för att ta för sig i vad han tycker och
tänker om saker och hur saker i ett samhälle enligt honom ska fungera. I Nicholas John Henry
Dents bok Rousseau, an introduction to his psychological, social and political theory så
skriver han “Rousseau had the misfortune to make some very memorable, epigrammatic,
remarks. For instance “Man is born free; and everywhere he is in chains”…”Nature made man
happy and good, but society depraves him and makes him miserable”…”A new enemy is
arising which you have not learned to conquer…This enemy is yourself. Nature and fortune
left you free…In learning to desire, you have made yourself the slave of your desires” (Dent,
1988:2). Det finns fler citat utav detta slag som Rousseau har sagt men om man skulle ta med
alla så skulle det bli en uppsats för sig. Det första citatet ”Man is born free...” kommer från
Om samhällsfördraget eller Social contract som den heter på engelska. Som jag nämnt i
början av denna uppsats så börjar boken med just detta citat och det gör ju att han sätter sin
23
prägel på hur boken kommer fortsätta, på vilket sätt han tänker gå fram i boken. Han är ju
väldigt kritisk i boken. Han tar upp hur ett samhälle ska vara med bland annat lagar och är
kritisk emot det som gör samhället dåligt.
Rousseau anser att folkviljan är den yttersta grunden för all samhällsmakt. Folket i hans
idelalstat är lagstiftare. Rosseau menar att eftersom folket ska lyda lagarna i samhället så
borde också folket skriva lagarna. Genom att alla människor är delaktiga i politiken så anser
Rousseau att människan använder sitt samvete för att få samhället till något bra. Målet för
varje lagstiftning är enligt Rousseau frihet och jämlikhet för varje medborgare. Rousseau
menar att ingen medborgare ska vara så rik att han eller hon ska kunna köpa en annan
medborgare och att ingen är så fattig att han eller hon tvingas sälja sig. ”A man and a citizen,
whoever he may be, has no property to put into society other than himself…” (Dent,
1988:108). Enligt Rousseau så ska den verkställande makten i ett samhälle utses genom val.
Rousseau föredrar direktdemokrati, vilket är en beslutsform där beslut i enskilda frågor fattas
direkt av de röstberättigade själva i demokratisk ordning. Idag så existerar inte
direktdemokrati som styrelseskick. Rousseau är inte förtjust i representativ demokrati, vilket
är ett system där folket styr genom val av partier eller företrädare med beslutanderätt. Man
kan säga att det är lite som när vi i Sverige har val. Rousseau föredrar en liten stat framför en
stor stat. Han tycker att förvaltningen av en stor stat försvåras av stora avstånd och det blir
mer jobb med en stor befolkning då bland annat politikerföraktet kan bli större. Att han
föredrar en liten stat framför en stor stat är något man kan fundera vidare på. Det som man
kanske tänker på när man hör om stora stater är Romarriket. För det var ju staden Rom som
under många år ingick allisanser med närliggande stater och länder och krigade för att bli så
stort som möjligt. Vilket det sedan blev men det höll inte länge innan det föll. Försvaret räckte
inte till. Romarriket hade blivit för stort för att kunna hålla det uppe. Kanske är det lite på
detta spår som Rousseau är inne på när han föredrar en liten stat framför en stor. För i en liten
stat så ser man vad som behöver göras och vad som man klarar av för att få staten att fungera,
vilket i en stor stat kan vara svårt då det kan hända mycket saker som kan leda till undergång.
Rousseau blev väldigt kritiserad under vissa perioder under hans levnadstid. Han blev
kritisead för Om samhällsfördraget då den ansågs vara kritisk mot religionen och andra delar
av samhället som inte ansågs vara rätt enligt Rousseau. Ett samhälle uppstår därför att det är
människans instinkt och de samhällen som existerar är onda därför att människans samvete
har tystats. Med detta så menar Rousseau att människorna skapar samhällena så som de vill ha
dem genom sin, som man kan kalla det, medfödda förmåga. Denna förmåga är människans
24
samvete och människan vet ju vad som är rätt för just människan så då skapas ett samhälle
som är bra för människan. När detta går snett, när en människa får för sig att det ska gå till på
just hans eller hennes sätt, det är då som samhällena blir onda eftersom det nu bara är en
människa som styr. “The love of oneself (amour-de-soi) is always good and always in
conformity whit order…we have to love ourselves to preserve ourselves…” (Dent, 1988:127).
Även Rousseaus skrifter om religion blev hårt kritiserad. Rousseau menade att religiös makt
inte kunde ingripa i människors liv och handlande. Han menade att förnuftet med dess
erfarenhet och sökande efter kunskap skulle styra tillvaron i dess handlingar och beslut och
inte något ”påhittat” som en präst predikade om. Rousseau ville visa att genom rätt
undervisning så skulle människan bli självständig från Gud och oavsett vilken klass han eller
hon tillhörde i samhället. Samhällsklasser var ointressanta enligt Rousseau. För han ville ju
skapa ett jämlikt samhälle för alla och då ska samhällsklasser inte finnas i ett samhälle. För
Rousseau menar att genom uppfostran så skapas människan till en god människa och det är
samvetet och inte förnuftet som har skapat denna goda människa. Rousseau skrev en bok om
uppfostran, Emile, där Rousseaus egna tankar om barnuppfostran finns med. Han menar att
barnuppfostran ska leda till att utveckla varje människas naturliga anlag och inte anpassas
efter redan färdiga mallar. Han menar att miljön som ett barn växer upp i präglar individen
och därför är det viktigt att ge rätt utbildning från första början. Med detta så menar Rousseau
att ett barn från början måste få en insikt om konsekvenserna om tex lögner och religion för
det är först då som barnet kommer förstå innebörden av ärlighet och varsamhet. Rousseau
gillade inte bestraffnings- och belöningsuppfostran som fanns utan tyckte att detta var ett
bättre sätt för barnen att lära sig att växa upp i samhället. Detta fick han väldigt mycket kritik
för och det hela förbättrades inte när han fortsatte med att komma med ideér om att barn inte
ska fostras i en religion eftersom de inte förstår religiösa teorier om gott och ont. Man ska
istället, enligt Rousseau hjälpa dem att utveckla sin egen medfödda känsla för gott och ont för
då kommer barnen att få ett samvete som kommer vägleda dem genom livet. Rousseau menar
att det kvittar hur gud dyrkas och detta rasade både katoliker och protestanter emot när detta
blev känt. Detta för oss in på Rousseau och hans tankar om religionen.
”Från början hade människorna inga andra kungar än gudarna…” (Rousseau, 1994:146) Varje
stat hade sin egen religion innan det blev tex kristendom. ”Sedan romarna spritt sin religion
och sina gudar i takt med att inperiet utvidgades…befanns slutligen folken i detta vidsträkta
välde, utan att man visste hur det gått till, ha en mängd gudar och religioner som var ungefär
desamma överallt. Det var så som hedendomen till slut blev en och samma religion i hela den
25
kända världen. Det var under dessa omständigheter som Jesus kom och upprättade ett andligt
rike på jorden” (Rousseau, 1994:148). För att samhället ska vara fridsamt och harmonin
bevaras så menar Rousseau att alla medborgare utan undantag måste vara kristna. Det är
viktigt för staten att varje medborgare har en religion som gör att han älskar sina plikter. För
Rousseau är religion något som kan förstöra en människa och dess samhälle. Som nämnt
innan så tycker Rousseau att det är viktigt för staten att varje medborgare har en religion som
gör att han älskar sina plikter (Rousseau, 1994:156). Detta är något som är självklart i ett
samhälle för är inte människan nöjd så presterar han eller hon inte. Religion har en avgörande
faktor i detta. Religion har alltid varit ett stort samtalsämne. Detta till en viss del för att det
under vissa tider var ”lag” på att gå i kyrkan och tro och tillbe en gud och att det var prästerna
som var överhuvud i samhället. Det är då inte alltid lätt att kunna vara nöjd som medborgare
om man måste gå under andra medborgares och prästers bevakan av vad man gör och vad
man inte får göra. Att trivas i ett samhälle då är inte så lätt och att göra sina plikter som
Rousseau säger blir inte heller så lätt. Rousseau tycker att samhället med dessa lagar och
regler ska utgöras och styras utav folket och då ska människorna kunna styra över sin egen
religion och sina egna åsikter om religion för att få ut så mycket som möjligt utav det. Annars
blir samhället enligt Rousseau, som jag nämnt tidigare, dåligt och kan leda till att det blir
utsatt för olika maktpersonen som vill ha större del av samhället.
Rousseau pratade mycket om allmänvilja under sitt liv och det står speciellt mycket om det i
Om samhällsfördraget. Begreppet allmänviljan betyder att vi människor inte så sällan
medeverkar till andra beslut än vad som ligger i vårt långsiktiga intresse. Det Rousseau menar
är att det gemensamma bästa är ibland något annat än vad som var och en vill enskilt. Alltså
att allas vilja är summan av av alla framförda önskemål men att allmänviljan däremot är något
som alla tjänar på men inte alltid inser. Man kan säga att allmänviljan är att se lite längre än
näsan räcker och att se till vad som egentligen ligger i människans intresse. I Om
samhällsfördraget så skriver Leif Lewin i inledningen av boken lite fakta om Rousseau och
nämner lite saker om allmänviljan. Han skriver bland annat: ”Se bara på miljöförstöringen!
Varje skogsägare kan tjäna på att kalhugga, men resultatet blir en utebliven återväxt och en
jorderosion som alla långsiktigt förlorar på” (Rousseau, 1994:11) Lewin försöker här att
förklara Rousseaus allmänvilja på ett enkelt sätt och han får fram bra vad som Rousseau
menar med sin allmänvilja. “In fact, each individual as a man, may have a particular will
contrary or dissimilar to the general will he has as a citizen. His particular interest may speak
to him quite differently from the common interest; his absolute and naturally independent
26
existence may make him look upon what owes to the common cause as a gratuitous
contribution, the loss of which will do less harm to others than the payment of it is
burdensome to himself…”(Dent, 1988:173-174). Det finns ett till citat om allmänviljan I
Dents bok och det lyder så här ”The ”general will” is no imposed will, that enforces tyrannical
law on us. It is the will each of us has out of our being and rank as “persons” one to another”
(Dent, 1988:70).
Likheter och olikheter mellan Rousseau och Voltaire
Om man nu ska gå in på likheter mellan Rousseau och Voltaire så kan man se att det både
finns likheter och en del olikheter mellan dem. En likhet är att båda skrev böcker som
kritiserade politiken och religionen. Både Candide och Om samhällsfördraget är båda böcker
som är mycket kritiska mot samhället och som folk idag kan läsa och betänka hur samhället
har och inte har förändras. Olikheterna mellan böckerna är den att Om samhällasfördraget är
en kritik bok mot samhället där Rousseau verkligen går på med vad han tycker och tänker om
samhället och hur det är uppbyggt. Voltaires bok Candide är en ironi där Voltaire driver
respektlöst med samhället. Båda två stred för ett jämställt och fritt samhälle för alla
människor. Jämlikhet är något som är svårt att få till i världen och det såg nog också dessa två
herrar. För det har alltid varit så att det har funnits rika och fattiga människor och det kommer
det även göra i framtiden. Män och kvinnor har nästan alltid varit ett stor samtalsämne när det
gäller jämlikhet och det kommer det också vara i framtiden. Så hur mycket än dessa två män
kämpade för ett mer jämlikt samhälle så fick de inte uppleva det. En annan sak som de tyckte
lika om var att lagarna ska stiftas genom folket eftersom det är folket som utgör samhället
enligt Rousseau och Voltaire. Men de hade helt olika versioner och syner på hur dessa lagar
skulle stiftas genom folket. Religion var också något som dessa herrar kritiserade. Likheterna
med detta är att de båda tycker att det är fel att det ska finnas någon eller några som ska säga
till resterande folket hur och vad de ska tro på. Både Rousseau och Voltaire vill att folket ska
kunna få tro på vad de vill och inte behöva följa någon annans tro och vilja. Både Rousseau
och Voltaire hade båda filosofier som de tyckte folket skulle följa för att de skulle få det
bättre. Dessa filosofier var väldigt olika. Rousseau pratar mycket om allmänviljan som en
viktig del som folket ska ta till sig. Vilket då är att man ska se till vad som egentligen ligger i
människans intresse. Alltså att se lite längre än näsan räcker. Han pratar mycket om känslan
också. Att människans känslor skulle göra samhället bättre. Känslan var kärnan för tillvaron i
27
människans liv menade Rousseau. Voltaire är mer inne på förnufet och att det skulle hjälpa
människan till att få ett bättre samhälle. Med detta menar Voltaire att människan med sitt
förnuft kan få världen till en bättre plats. Att man tänker på vad som är rätt och vad som är fel
i världen. Att det som är fel måste bli rätt för att världen ska bli den plats där människan ska
kunna leva sitt liv. Mer likheter dessa två herrer imellan är att båda verkade under 1700-talet
då upplysningen med sitt nytänkande hade slagit rot i världen. En olikhet kan man säga är den
att Rousseau med sitt tänkande om känslan hade fört sitt tänkade in i epoken romantiken.
Inom romantiken så var känslan en viktig del för människan. Voltarie med sitt förnuft var
starkt inne i upplysningen där just förnuftet var en viktig del av människan. Där kan man
komma till en till olikhet dessa två herrar i mellan. För man kan säga att Rousseau med sitt
tänkade om känslan som var en del av romantiken hade gått ett steg längre i sitt tänkade än
Voltaire och de andra filosofer under upplysningen som hade förnuftet som sitt drivmedel för
människan. En likhet dessa två herrar hade var att de båda var stora upplysningsmän som var
både älskade och hatade för sina filosofier och andra saker som de gjorde för att få fram sin
vilja. Dessa två herrar gjorde mycket saker för att försöka förändra samhället och även om de
inte alltid ville eller filosoferade om lika saker så kan man nog säga att de nog i slutändan
ville samma sak ändå, att förändra samhället och världen så att det skulle bli en bättre plats för
människan att leva. Vissa saker och tankar av Rousseau och Voltaire lever kvar i samhällena
än idag så bortglömda är de inte och det kommer de nog inte heller bli.
28
Sammanfattning
Jag har i detta arbete skrivit om Rousseau och Voltaire och tittat på hur Rousseaus och
Voltaires filosofier om bland annat samhället ser ut. Vad jag har kommit fram till under detta
arbete är att Rousseau och Voltaire har många olika filosofier som gör att bland annat att
samhället blir en bättre plats för människan. I uppsatsen så använde jag mig utav dessa källor,
Voltaires Candide och Rousseaus skrifter Om samhällsfördraget och Tvenne avhandlingar
om kulturen och människan, i denna bok så finns hans skrifter Huruvida vetenskapernas och
konsternas återupprättande har bidragit till sedernas förädlande? och Avhandling om
olikheten mellan människorna. Jag har använt mig lite utav båda dessa skrifter i uppsatsen
men mest om Avhandlingen om olikheten mellan människorna. I Om samhällsfördraget så tar
Rousseau upp hur samhället ska se ut för den enskilda människan. Hur ett samhälle ska vara
för oss människor och hur man ska leva för att få känna frihet och jämlikhet. Han vill få fram
hur samhället ska kunna ordnas så att människor lägger sitt egenintresse åt sidan och verkar
för gemenskapens bästa. Tvenne avhandlingar om kulturen och människan med dess två
skrifter handlar om hur människan under olika tider har verkat i samhället. Med detta så
menar Rousseau att samhället har gått framåt i sin utveckling, vilket också leder till att
människorna går framåt i sin utveckling.
I Voltaires Candide så tar han upp om hur världen framställs som god fast den egentligen inte
är det. Att krig och andra eländigheter inte kan göra världen god utan ond. Candide handlar
om en pojken som heter Candide och han bor hos en baron i Tyskland. Candide var förälskad
i baronen dotter och en dag när de båda kysstes så fick baronen syn på dem och jagade bort
Candide från slottet. Efter detta så börjar Candides färd genom olika delar av världen där han
stöter på massa olika sorters människor och öden. Voltaire driver även om den tyske filosofen
Leibniz och hans teorier om att denna värld är den bästa av alla tänkbara världar.
Ser man på Rousseaus och Voltaires filosofier och politiska åsikter så ser man att Voltaires
åsikter och filosofier inte bygger på någon fasthållen ideologi. Man kan säga att de bygger
mer på hans vistelser i det franska samhällets övre skickt och hans erfarenheter av de rika
människor han träffat. Det bygger även på hans personliga rättskänsla och hans känsla av
förnuft. Man kan säga att Voltaire hade en roll som folkuppfostrare. Han var starkt förankrad i
borgar- och överklasstänkande. Han jobbade för att få folk att känna sig lika värda, att ingen
ska vara mindre värd. Uttrycket ”Världen är som den är” kan beskrivas till det arbete som
Voltaire gjorde men det blev inte så mycket ändrat på det som Voltaire kanske ville. ”Världen
29
är som den är” är ett bra uttryck för att visa att det inte finns några rättvisor på jorden eller i
världen hur mycket man än vill. Voltaire vill få oss människor att förstå att eftersom världen
inte är en jämställd plats så kan människor inte leva jämställt utan vissa lever bättre än andra.
Voltaire hade en hel del att säga om krig. Hans avsky mot krig ser man genom hans
författarskap. Han får folk att tänka på att krig ger förödelse och att det är många som måste
sätta livet till. Folk tänker inte på konsekvenserna menar Voltaire. Som nämnts innan så
skriver Voltaire mycket om krig och dess fasor i sina texter och i sin bok Candide så tar han
upp väldigt mycket om krig och hur dåligt det är med långa beskrivningar så att folk också
ska avsky krig.
Om man ska titta på Rousseau och hans politiska åsikter och filosofier så kan man säga att
han var väldigt kritisk emot religion, vetenskap och teknik. Detta för att Rousseau tyckte att
vetenskapens och teknikens under hade gjort att människan hade kommit ifrån sitt ursprung
från naturen. Rousseau tyckte att människans liv genom detta inflytande hade blivit alltmer
oäkta och människan hade kommit ifrån sitt ursprung, alltså naturen, mer och mer för var dag
som gick. Med detta så menar Rousseau att följderna hade blivit ett samhälle som styrdes av
pengar och som blev mer inriktat på materiella ting. Rousseau anser att folkviljan är den
yttersta grunden för att samhällsmakt. Folket i hans idelalstat är lagstiftare. Rosseau menar att
eftersom folket ska lyda lagarna i samhället så borde också folket skriva lagarna. Genom att
alla människor är delaktiga i politiken så anser Rousseau att människan använder sitt samvete
för att få samhället till något bra. Målet för varje lagstiftning är enligt Rousseau frihet och
jämlikhet för varje medborgare. Rousseau menar att ingen medborgare ska vara så rik att han
eller hon ska kunna köpa en annan medborgare och att ingen är så fattig att han eller hon
tvingas sälja sig. Rousseau föredrar en liten stat framför en stor stat. Han tycker att
förvaltningen av en stor stat försvåras av stora avstånd och det blir mer jobb med en stor
befolkning då bland annat politikerföraktet kan bli större. Rousseau hade även en del texter
om religion som blev hårt kritiserade. Rousseau menade att religiös makt inte kunde ingripa i
människors liv och handlande. Han menade att förnuftet med dess erfarenhet och sökande
efter kunskap skulle styra tillvaron i dess handlingar och beslut och inte något ”påhittat” som
en präst predikade om. Rousseau ville visa att genom rätt undervisning så skulle människan
bli självständig från Gud och oavsett vilken klass han eller hon tillhörde i samhället. Rousseau
menar att genom uppfostran så skapas människan till en god människa och det är samvetet
och inte förnuftet som har skapat denna goda människa. Rousseau kritiserade även
barnuppfostran. Han menar att barnuppfostran ska leda till att utveckla varje människas
30
naturliga anlag och inte anpassas efter redan färdiga mallar. Han menar att miljön som ett
barn växer upp i präglar individen och därför är det viktigt att ge rätt utbildning från första
början. Rousseau pratade mycket om allmänvilja under sitt liv och det står speciellt mycket
om det i Om samhällsfördraget. Begreppet allmänviljan betyder att vi människor inte så
sällan medeverkar till andra beslut än vad som ligger i vårt långsiktiga intresse. Det Rousseau
menar är att det gemensamma bästa är ibland något annat än vad som var och en vill enskilt.
Alltså att allas vilja är summan av av alla framförda önskemål men att allmänviljan däremot
är något som alla tjänar på men inte alltid inser. Man kan säga att allmänviljan är att se lite
längre än näsan räcker och att se till vad som egentligen ligger i människans intresse. ”Varje
skogsägare kan tjäna på att kalhugga, men resultatet blir en utebliven återväxt och en
jorderosion som alla långsiktigt förlorar på”.
Det finns lite likheter och olikheter mellan Rousseau och Voltaire. En likhet är att båda skrev
böcker som kritiserade samhället. Både Candide, Om samhällsfördraget och Tvenne
avhandlingar om kulturen och människan är böcker som är mycket kritiska mot samhället och
som folk idag kan läsa och betänka hur samhället har och inte har förändras. Båda två stred
för ett jämställt och fritt samhälle för alla människor. Jämlikhet är något som är svårt att få till
i världen och det såg nog också dessa två herrar. Religion var också något som dessa herrar
kritiserade. Likheterna med detta är att de båda tycker att det är fel att det ska finnas någon
eller några som ska säga till resterande folket hur och vad de ska tro på. Båda dessa herrar
hade även kritik emot kungamakten men de såg lite olika på den. Voltaire tyckte att
kungamakten var bra för det var dessa som skulle få folket att må väl. Rousseau däremot var
emot att ha kungamakt. Detta eftersom kungen inte gjorde ett dugg för att hjälpa folket då de
hade det svårt utan han gömde sig bakom murarna till sitt slott och såg inte alla missöden som
hände med folket i landet. Både Rousseau och Voltaire hade båda en liten filosofi som de
tyckte folket skulle följa för att de skulle få det bättre. Dessa filosofier var väldigt olika.
Rousseau pratar mycket om den allmänviljan som en viktig del som folket ska ta till sig.
Vilket då är att man ska se till vad som egentligen ligger i människans intresse. Alltså att se
lite längre än näsan räcker. Voltaire tog upp mycket om den bästa av alla tänkbara världar,
vilket han tyckte var något som var idiotiskt. Voltaire ville ju säga till folket att detta inte är
sant. Hur kan världen vara den bästa av alla världar om det finns en massa krig och andra
eländen. Dessa två herrar gjorde mycket saker för att försöka förändra samhället och även om
de inte alltid ville eller filosoferade om lika saker så kan man nog säga att de nog i slutändan
ville samma sak ändå, att förändra samhället och världen så att det skulle bli en bättre plats för
31
människan att leva. Vissa saker och tankar av Rousseau och Voltaire lever kvar i samhällena
än idag så bortglömda är de inte och det kommer de nog inte heller bli.
Slutsats
Syftet med mitt arbete var att med hjälp av texter av och om Rousseau och Voltaire ta reda på
hur deras filosofier ser ut. Jag använde mig utav böcker skrivna av Rousseau och Voltaire för
att få reda på hur deras filosofier ser ut. Jag använde mig även utav en del andra böcker om
Rousseau och Voltaire, skrivna utav andra författare, för att få en bättre inblick i dessa två
filosofers liv och tankesätt. Detta tyckte jag fungerade bra. Jag fick fram vad jag vill med
uppsatsen och dessa två herrar. Jag hittade bra böcker som hade mycket information av just
det jag behövde för att kunna göra detta arbete. I mitt arbete så hade jag frågeställningen: Hur
ser Rousseaus och Voltaires filosofi om samhället ut? Har de några likheter och olikheter i
sina filosofier om samhället? Denna frågeställning tycker jag att jag har fått svar på. Jag har
fått reda på genom detta arbete hur Rousseaus och Voltaires filosofier ser ut och hur de har
fått fram sina filosofier på hur samhället och andra viktiga aspekter i samhället ser ut. Jag har
även fått reda på att det finns likheter och olikheter mellan dessa två herrar som jag inte ifrån
början trodde fanns. De var mer lika än jag trodde även om olikheterna också var stora mellan
dessa två herrar.
32
Bibliografi
Primära källor:
Roussau, Jean-Jacques, Om samhällsfördraget, eller statsrättens grunder (Stockholm, Natur
och kultur, 1994)
Rousseau, Jean-Jacques, Tvenne anvhandlingar om kulturen och människan (Stockholm,
Björck & Börjesson, 1920)
Voltaire, Francois, Candide eller optimismen (Uddevalla, Forum, 1985)
Sekundära källor:
Dent, Nicholas John Henry, Rousseau - An introduction to his psychological, social and
political theory (Great Britain, Billing & sons Ltd, 1988)
Cranston, Maurice, Jean-Jacques – The early life and work of Jean-Jacques Rousseau 1712-
1754 (Harmondsworth, England, Penguin Books Ltd, 1987)
Ekerwald, Carl-Göran, Voltaire – Liv och tankesätt (Stockholm, Nordstedts förlag, 2000)
Nordberg, Olof, Voltaire – En introduktion (Borås, Natur och kultur, 1979)
Nordberg, Olof, Voltaire – Filosofi i fickformat (Norhaven A/S Danmark, Norstedts, 1998)
Manson, Haydn, Voltaire- A biography (Baltimore Maryland, The Johns Hopkins University
Press, 1981)
Edwards, Paul, Voltaire – Selections (New York, Macmillan Publishing Company, 1989)
Besterman, Theodore, Voltaire (Chicago, The University of Chicago Press, 1969)