ETT MAGASIN FRÅN MÄLARDALENS HÖGSKOLA NR. 1
ROBOTNY TEKNIK
SPINNERLOSS
ENERGI RÄTT MIX FÖR FRAMTIDEN
RÄDDARLIV RESAN MOT ETT
STARKT MDH EN SKOLA FÖRALLA
NY MÖTESPLATS FÖR HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK FORSKNING FÖR HÅLLBARA
STÄDER
2 3
ETT STARKT MDH – det är vad magasinet Samspel handlar om.
För nu är vi en betydligt starkare högskola än när projektet ”Ett starkt
MDH” startade. Det är många som bidragit längs vägen – de som lett
projektet, alla medarbetare vid MDH, högskolans många samverkans-
parter och andra vänner som gett oss sitt stöd. I det här magasinet får du
läsa om några av de personer och företeelser som gör MDH till det nyfikna
och modiga lärosäte det är idag och som tar oss allt närmare vår vision:
MDH – den samproducerande högskolan.
TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE ..........................................................4
HÄR ÄR MIXEN FÖR FRAMTIDENS ENERGI .........................................8
MDH BLEV VÄGEN TILL EN INTERNATIONELL
KARRIÄR INOM OPERA ......................................................................10
ROBOTKATT SPINNER LOSS ................................................................12
NY MÖTESPLATS FÖR HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK ...................13
TRÄNA INNOVATIONSFÖRMÅGAN ..................................................14
EN SKOLA FÖR ALLA ..........................................................................16
YES, IT IS ROCKET SCIENCE ................................................................18
RESAN MOT ETT STARKT MDH ............................................................20
3 RÖSTER OM STRATEGISK SAMVERKAN .........................................23
FORSKNING FÖR HÅLLBARA STÄDER ...............................................24
NOTISER ...............................................................................................26
NY TEKNIK RÄDDAR LIV ......................................................................27
EN FRÅGA OM KVALITET ....................................................................28
TILLSAMMANS LYFTER VI MATEMATIKUNDERVISNINGEN ...............30
NOTISER ...............................................................................................33
CAMPUS FÖR FRAMTIDEN .................................................................34
DE VÄRNAR OM MÄNNISKA OCH MILJÖ .......................................35
MED MÄNNISKAN I CENTRUM ..........................................................36
EN KREATIV NÄTVERKARE FRÅN KINA ..............................................38
RESAN BÖRJADE PÅ MDH .................................................................39
STUDENTTORGET – EN VÄG IN TILL MDH ..........................................41
NOTISER ...............................................................................................42
MÄLARDALENS HÖGSKOLABox 325, 631 05 Eskilstuna, 016-15 36 00Box 883, 721 23 Västerås, 021-10 13 [email protected], www.mdh.se
Ansvarig utgivareSara Seltborg
ProduktionKärnhuset
RedaktionSofia Norling, Sara Olofsson, Anna Andersson Ax, Malena Sattar
TryckLenanders Grafiska AB
Upplaga3 000 ex. Utgiven september 2014
Karin Röding rektor Mälardalens högskola
4
Ett starkt lärosäte för Karin Röding är det
samma som att ha en självklar plats i högskole
världen och i regionen och att medarbetarna
och studenterna trivs och känner stolthet över
sin arbets eller studieplats.
– Målet är att man ska vara stolt när man går
till jobbet eller cyklar till sin laboration eller fö
reläsning. När någon lyckas väl med någonting;
en forskare får en ansökan om finansiering be
viljad, en lärare utses till pedagogiskt excellent
eller en student blir erbjuden jobb hos en arbets
givare som hon har skrivit sitt examensjobb hos,
ja då gläds hela MDH! Det är så vi bygger vi en
stark organisation.
MDH:s vision är att vara det ledande lärosätet i
Sverige för excellent samproduktion med sam
hällsaktörer, både nationellt och internationellt.
– Vi är sprungna ur den samverkande traditio
nen. MDH grundades 1977 för att industrin be
hövde mer och bättre kompetens. Spetspersoner
från både ASEA och Volvo knöts till oss. De var
gränsgångare, innan ordet ens fanns. Dessutom
fanns ett förskoleseminarium som också lades
in i högskolan när den etablerades. Denna bak
grund har gett MDH en unik erfarenhet.
MDH ARBETAR STRATEGISKT för att lyfta frå
gan att alla lärosäten i landet har samma upp
drag och krav från regeringen, ändå tilldelas de
yngre lärosätena betydligt mindre medel än de
äldre universiteten. Ett förslag är att högskolor
med hög grad av samverkan ska kunna få ökade
anslag.
– Vi har genom att befinna oss på olika natio
nella mötesplatser fört fram argument för att
vi som är duktiga på samverkan bör kunna få
mer medel. Arbetet har inte lett till ökade medel
från staten, men frågan är på agendan. Det har
vi märkt i Almedalen. Under Almedalsveckan
2011 var det bara vi som pratade om samverkan
kändes det som. 2012 pratade alla om samver
kan. 2013 var samverkan en självklarhet och dis
kussionerna kretsade istället kring hur man kan
mäta samverkan. Jag vill påstå att det är mycket
tack vare MDH, tillsammans med bland annat
KKstiftelsen, som frågan om hur samverkan ska
värderas inom högskolesektorn har hamnat så
högt på agendan. Det snurrar mer nu!
NÄR DET GÄLLER finansieringen av utbildning
har regeringen flaggat för att volymen på utbild
ningar runt om i landet måste minska på grund
av att ungdomskullarna går ner.
– Vi får pengar på ett rakt ackord kan man
säga. Det som avgör är hur många studenter vi
har och hur många poäng de klarar. Tar vi in
för många studenter som presterar väl får vi
inte mer pengar för det. Vi har med andra ord
ett takbelopp som vi måste försöka nå men det
finns inget värde i att överskrida det. Det är mitt
och styrelsens uppdrag att säkerställa att MDH
håller den volym som regering och riksdag har
Karin Röding förespråkar samverkan, internt och externt. Tillsammans går det att uppnå mer; det visar arbetet för att skapa ett starkt MDH. »Jag är imponerad över MDH:s resa i samverkans tecken. Inom högskolan står vi idag
mer eniga och i regionen har vi blivit en aktör att räkna med då vi har f lera strategiska avtal både med några av landets största företag och med offentlig sektor.«
Text: Anna Andersson Ax Foto: Niklas Holm
TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE
–Jag twittrar och bloggar med tanken att alla som vill ska kunna ta del
av aktuella frågor i högskolans värld samtidigt som det ger mig möjlighet
till att ge en personlig reflektion. Bloggen kan väl ses lite som ett vecko-
brev för studenter och medarbetare, men jag vet att den läses av andra i och utanför sektorn, särskilt när jag
skriver om nationella frågor.
5
76
bestämt. Samtidigt är kostnadskontroll också något som
är viktigt för en stabil och god ekonomi. Jag visste redan
innan jag tillträdde som rektor att MDH hade, till skillnad
från många andra lärosäten, ett starkt fokus också på kost
naderna. Det är bra!
När takbeloppet sänks har högskolan behövt lägga ner
vissa utbildningar. De parametrar ledningen utgår ifrån i
beslutet om vilka utbildningar som ska avvecklas är bland
annat söktrycket, i vilken utsträckning studenterna har
tagit sin examen och arbetsmarknadens behov.
– Nu är vårt fokus att se till att de utbildningar vi ger
håller hög kvalitet och sker i den samverkansanda som
MDH står för.
EN ANNAN VÄG att gå för att påverka den egna forsk
ningsfinansieringen är fundraising, något som är vanligt
i de anglosaxiska länderna men fortfarande relativt ovan
ligt bland Sveriges lärosäten. För MDH är fundraising ett
nytt strategisk arbetssätt för att öka de externa forsknings
medlen.
– Vi har duktiga forskare som drar in stora pengar till
högskolans forskning som gör det möjligt att upprätt
hålla en relativt stor forskningsvolym, men det är viktigt
att hitta nya vägar att gå när det gäller ekonomin. Med
fundraising får vi ett fjärde ben att stå på framförallt för
forskningen. De andra tre benen är anslag, externa forsk
ningsmedel från till exempel Vetenskapsrådet och KKstif
telsen och medel från omgivande samhället. Fundraising
handlar inte bara om att attrahera medel, det är också
en väg för att göra oss ännu mer kända vilket bidrar till
MDH:s positionering i högskolelandskapet.
2014 ÄR VALÅR vilket också innebär att forskning och
utbildningsfrågor kommer i fokus.
– Jag vill att nästa generations högskolepolitiker ska
våga vara tydliga med sin vision och viljeriktning. Idag
hoppas det från tuva till tuva och det saknas en långsik
tighet. Forskning och utbildning är långsiktigt per defini
tion. Politiken borde vara likadan.
– Forskning och utbildning är långsiktigt per definition. Politiken borde vara likadan.
KARIN RÖDING
Ålder: 58 årFamilj: JaBor: Västerås och StockholmBok: Nelson Mandelas bok »Den långa vägen till frihet«Bästa film: Jag tyckte mycket om Lena Einhorns film om sin mamma, Ninas resa. En annan film var »Drottningen och jag« av Nahid Persson. Det är pre-cis den typen av filmer som fascinerar mig.Kulturell höjdpunkt: För jätte-många år sedan såg jag Rod Stewart på Råsunda. Utom-huskonsert, massor med folk – det var bra! Men annars är det mycket opera för mig. Cecilia Bartoli såg jag härom året och blev tagen.Alltid i kylskåpet: KaprisVad gör du en ledig dag: Jag läser tidningen länge och dricker mycket kaffe. Jag sticker gärna ut och springer. Sen tar jag nog en tur på stan och på kvällen lagar jag en god middag för vänner. Finns det möjlighet går jag gärna på en öl- eller vinprovning av något slag. Eller så håller jag i provningen själv. Jag är ju Munskänk.Favoritresmål: Jag gillar öst-europeiska städer. Jag hade en kompis som var från forna Tjeckoslovakien. Jag besökte hans familj i Bratislava vid ett tillfälle och det var där fas-cinationen började. Sedan blev det Baltikum före län-dernas befrielse. Jag besökte Kiev för några år sedan. En väldigt storslagen stad som verkade så framåt. Förra året gick resan till Sarajevo och i våras var jag i Albanien.
Idag talar politikerna om ökad autonomi och självstän
dighet för lärosätena. Karin Röding skulle gärna se att de
ansvariga politikerna istället hade en ökad tillit till den
verksamhet som bedrivs på landets lärosäten.
– Autonomi är ett övervärderat ord. Jag menar, om
regeringen pytsar in 70 miljarder in i högskolesystemet
är det väl en självklarhet att de och skattebetalarna vill
veta hur vi jobbar och vad Sverige får för dessa medel. Att
tro att politiken inte vill ha insyn i det är bara naivt. Jag
tycker att vi istället ska tala om adekvat styrning. Om de
ansvariga bara tydligt identifierar vad de vill följa upp så
har jag stor tilltro till att universitet och högskolor leve
rerar det. Vi kan och vi vill göra stora insatser och vi har
alltid målet att det ska bli så bra som möjligt.
Karin Röding menar också att dagens politik ofta sätter
grundforskning och tillämpad forskning som motpoler till
varandra.
– Jag ser inget motsatsförhållande, utan båda behövs.
Grundforskningen kan lösa viktiga och långsiktiga pro
blem som ännu inte är identifierade, medan industrin
och andra samhällsbärande institutioner är beroende av
forskning som snabbt kan komma ut i tillämpning. Till
delningen av medel bör som idag till stor del gå till att
finansiera grundforskning men någon del bör ges till de
lärosäten som bedriver tillämpad forskning i nära samar
bete med det omliggande samhället. Det är inte heller bra
med en alltför stor obalans mellan medel för utbildning
och medel för forskning så som är fallet på MDH. Utbild
ningarnas forskningsanknytning är också mycket viktig.
SOM REKTOR FÖR ett lärosäte har man ett uppdrag från
regeringen där första perioden omfattar sex år. Karin
Röding har nu jobbat halva perioden.
– Min första period som rektor för MDH har verkligen
varit en omväxlande resa. Sen jag började här har jag gång
på gång slagits av den drivkraft och det engagemang som
finns hos MDH:s medarbetare och hos MDH:s vänner. Vi
ska värna våra två konkurrensfördelar: den platta organi
sation som MDH är och våra starka samarbeten med det
omgivande samhället. Det är lätt att som rektor företräda
en sådan organisation, säger Karin Röding.
Karin Röding vid Akademisk högtid 2013 när hon delade ut MDH:s samverkansmedalj till Johan Söderström, vd för ABB Sverige. Foto: Jonas Bilberg
FÅ KONTAKT MED STUDENTER PÅ KARRIÄRTORGET!
BOKA PLATS PÅ KARRIÄR-
TORGET!
STÅ PÅ VÅRT TORG! Träffa studenter, berätta om lediga jobb eller visa upp dig som framtida potentiell arbetsgivare. Kostnadsfritt att boka plats – både i Eskilstuna och Västerås.
ANNONSERA! Annonsera kostnadsfritt efter studenter eller nyutexaminerade i jobb databasen.
BLI MENTOR! Mentorprogrammet anordnas under ett år med utbildning och gemen-samma träffar där du får möjlighet att berätta om din arbetsplats för alla program-deltagare och vägleda en student.
LÄMNA EXJOBBSFÖRSLAG! Har du idéer, intressanta frågeställningar eller utvärde-ringsmetoder som du inte har tid att testa? Låt en student göra jobbet! Lämna exjobbsförslag i exjobbsdatabasen.
Mer info: mdh.se/samverkan/karriar eller kontakta [email protected] 021-10 70 90
Karriärtorget är en mötesplats för arbetsgivare och studenter på Mälardalens högskola. Ta chansen att stärka ditt varumärke och nå ut till studenterna, du också.
8 9
Erik Dahlquist, forskningsledare för Future En
ergy Center, är optimistisk i sin syn på fram
tiden och ser ett samhälle där fossila bränslen
som kol och olja ersätts med förnybara energi
källor som sol, vind, vatten och biomassa.
– Världens befolkning kan leva ett bra liv
utan fossila bränslen men vi behöver hitta me
toderna för att göra det möjligt. Det finns inte
bara en lösning utan metoderna kommer att
variera och bestå av en mix av olika insatser och
åtgärder, säger Erik Dahlquist.
Han tror att olika länder och olika delar av
världen kommer att använda sig av olika meto
der för att ställa om till mer förnybara energi
källor. I länder som Spanien kommer solenergi
vara styrkan, vindkraft i länder som Portugal
och Danmark, och vattenkraft i länder som
Sverige och Norge. Men det är inte bara förut
sättningarna som är olika mellan länderna,
utan även utmaningarna.
I Kina har exempelvis ökenspridning blivit
ett allt växande problem. Spridningen minskar
den odlingsbara marken år för år och orsakerna
I takt med att världens befolkning växer och f ler behöver tillgång till el och värme behövs ett nytt och grönare energisystem. Forskare på Future Energy Center söker svaren – i Sverige, Afrika och Kina.
Text: Jenny LaineFoto: Istock, Mälarenergi
är många och omtvistade – klimat förändringar,
skogsskövling, överbetning för att nämna några.
En grupp forskare på Future Energy Center har
bedrivit ett forskningsprojekt för att förhin
dra den fortsatta ökenspridningen. I projektet
under söktes hur bevattning av utsatta gräsom
råden kan minska ökenspridningen.
– Utmaningen var att hitta ett sätt att driva ett
bevattningssystem på. Det behövdes energi helt
enkelt. Dessa områden i Kina har mycket sol, så
vår idé var att utnyttja solenergi som källa för
att driva systemet, säger Jinyue Yan, professor i
energiteknik på MDH.
Systemet som testades tog hjälp av solpaneler
som placerades på gräsområdet där energin från
dessa användes för att driva en pump. Vatten
från en brunn pumpades upp och spreds ut över
området och bevattnade gräset. Systemet kräver
inget bränsle eller batterier utan startar upp
automatiskt och påverkar inte miljön negativt.
– Idén är enkel men den stora utmaningen i
forskningsprojektet var att maximera fördelarna
med systemet, både ur ett ekonomiskt, miljömäs
sigt och socialt perspektiv, säger Jinyue Yan.
SOPOR OCH BIOMASSA BLIR TILL ELFörutom nya möjligheter för förnybar energi un
dersöker energiforskarna också hur avfall från
hushåll, skog och jordbruk, så kallad biomassa,
kan bli till el, värme och biogas. Det görs genom
rötning som är en naturlig process där mikroor
ganismer bryter ner organiskt material som till
exempel matrester eller trädgårdsavfall i en sy
refri miljö. Den vanligaste metoden är våtröt
ning där materialet som ska rötas blandas med
vätska. I ett forskningsprojekt på Future Energy
Center undersöks nya sätt att röta avfall utan
vätska: torrötning.
– Det saknas kunskap och erfarenheter om
hur torrötning fungerar praktiskt med olika
typer av substrat, alltså det material som bioga
sen utvinns från. Just nu testar vi i Västerås att
använda krossat restavfall som är det som blir
över efter att hushållen sorterat ut bioavfall. Det
är ett komplext material med varierande inne
håll men med en andel organiskt material som
det kan vara värdefullt att utvinna biogas ifrån,
säger Eva Thorin, docent i energiteknik.
Det är inte bara på hemmaplan som forskarna
tittar på hur avfall och sopor kan komma till
nytta. I den afrikanska staden Keetmanshoop i
Namibia ligger ett slakteri som har stora miljö
problem med avfalls och vattenhantering.
– Vårt första mål var att åtgärda problemen
genom att göra biogas från slakteriavfallet. En
förstudie visade dock att det inte fanns tillräckligt
med grön biomassa för att kunna producera gasen.
Då gick vi istället vidare med att undersöka al
ternativa lösningar som kompostering och flug
larvstillverkning. Vi undersökte också olika
vattenbesparande åtgärder inom produktionen
och hur avloppsvattnet kunde hanteras bättre,
säger Patrik Klintenberg, forskare i miljö teknik.
STYR HUR HÖG DIN ELRÄKNING BLIRForskarna på Future Energy Center tittar också
på utformningen av framtidens energimarkna
der och hur energi kommer att köpas och säljas.
Framtidens förnybara energikällor som sol och
vindkraft har nackdelen att tillgången varierar
beroende på väder och vind. Och när det är ont
om grön el blir den inte bara dyr utan komplet
teras i värsta fall med att energibolagen köper
in kolkraft.
– I framtiden kommer det därför att bli allt
viktigare att konsumenterna anpassar sin en
ergiförbrukning efter tillgången på den gröna
elen. Enkelt uttryckt innebär det att du som
konsument behöver styra om din energianvänd
ning till andra tider på dygnet än vad du kanske
är van vid, säger Fredrik Wallin, forskare i en
ergiteknik.
Forskarna har genomfört enkätundersök
ningar hos lokala energibolagskunder för att ta
reda på hur stora de prismässiga vinsterna bör
vara för att konsumenterna ska tycka att det är
värt besväret att förändra sitt beteende kring
sin elförbrukning. Redan idag erbjuder en del
energibolag möjlighet att teckna elavtal där pri
set beräknas per timme. Det innebär att man
som aktiv elkonsument kan spara pengar på att
flytta en del av sin förbrukning från dagtid till
kvällstid. Forskarna tror att dessa avtal kommer
att bli vanligare.
HÄR ÄR MIXEN FÖR FRAMTIDENS ENERGI
SOLPANELER PUMP
BRUNN
VATTENTORN
- -
Solgenerad el driver vattenpump för bevattning. MDH forskar på hur solceller kan ersätta fossila bränslen.
10 11
JOA HELGESSON
Ålder: 33 årBor: Flensburg, TysklandFamilj: Gift och har en dotter på tre årIntressen: Haha, opera! Men även politik, l it teratur och människorättFavoritstad: StockholmSenast lästa bok: Eugene Onegin av Aleksandr Pusjkin (arbetsrelaterat) samt Mu-hammad, Der Prophet und seine Botschaft av Adel The-odor Khoury (privat läsning)Senast spelade musik/skiva: Weber – Euryanthe
– När jag gick på gymnasiet deltog jag i en kompositions
kurs, där jag blev kär i en kinesisk student. Det ledde till
att jag efter studenten bröt upp från Sverige för att studera
skådespeleri vid Shanghai Theatre Academy. I Kina fick jag
chansen att framträda i kinesisk TV, både som skådespe
lare och sångare och jag hoppade vid ett tillfälle in som
basist i ett band som skulle på turné till Xinjiang i västra
Kina, säger Joa Helgesson.
Under turnén mötte han en operasångerska som tyckte
att hans röst passade för opera. Tanken om opera slog rot
inom honom och gjorde att han valde att studera vidare
vid Kammarmusikprogrammet på MDH.
– Kammarmusikprogrammet var oerhört inspirerande.
Det är vansinnigt utmanande och roligt att sjunga kam
marmusik. Det har gett mig en bred repertoar och gjort
att jag kan sjunga många olika typer av roller.
EN VIKTIG SAK för varje sångare är att hitta en hållbar,
grundläggande sångteknik.
– Många spenderar flera år av sina studier på att hitta
rätt lärare. Professor Lena HellströmFärnlöf vid Kammar
musikprogrammet var den läraren för mig. Jag fick viktiga
sångtekniska verktyg som gjort att jag alltid snabbt kun
nat ta till mig instruktioner av dirigenter och coacher och
jobba med många färger av rösten.
Från MDH fortsatte Joa till Operahögskolan och däri
från till National Opera Studio i London och Internationa
les Opernstudio i Zürich. Han har gjort många konserter
under årens lopp och gästspelat vid olika operor. Joa har
Joa Helgesson har alltid älskat musik. Men valet att bli sångare inom barytonfacket var inte självklart för den forne pop- och hårdrocksångaren. När kärleken tog honom till Kina så bjöd livet också på en spännande resa som landade i beslutet att bli operasångare. Kammarmusikprogrammet i Västerås blev en första språngbräda till Europas operascener.
Text: Ulrika Säfström Sunnerfelt Foto: Rut Sigurdardottir
fått stort erkännande för ett flertal av sina roller, bland
annat för sin medverkan i Billy Budd på Göteborgsoperan
hösten 2013.
– Förutom vacker röst, artisteri, musikalisk begåvning
och lätt för att lära krävs ytterligare egenskaper såsom
disciplin, språkbegåvning och social kompetens för att
lyckas som sångare. Allt detta har Joa och det har varit ett
privilegium att få följa en sådan begåvning från start ut i
full karriär, säger Lena HellströmFärnlöf.
IDAG ÄR JOA ende barytonen vid Landestheater Schleswig
Holstein, där han sommaren 2014 gör Eugene Onegin. Lan
destheater är ett mindre operahus, vilket innebär att han
utvecklas mycket då han får sjunga både stora roller och
olika karaktärer.
– Varje större roll och steg in i den lite »högre« ligan be
tyder så klart massor. Att få förtroendet att sjunga i radion
eller på något av de större opera eller konserthusen, som
jag har gjort, pirrar så klart lite extra, säger Joa Helgesson.
KÄRLEKEN TILL OPERAN tror han kommer hålla i sig hela
livet, trots att han uppger att han är en otålig natur som
gillar variation.
– I operan kommer allt ihop – sång, musik, skådespeleri
och ibland också dans. Det finns en otrolig operaskatt att
gräva i, med en mångfald av roller att tolka. Lägg till all
orkester och kammarmusik så är möjligheterna nästan
oändliga för vad man kan göra som klassisk sångare. Jag
tror framtiden kommer välja åt mig och inte tvärtom.
MDH BLEV VÄGEN TILL EN INTERNATIONELL KARRIÄR INOM OPERA
12 13
ROBOTKATT SPINNER LOSS
IDAG FINNS DET INTE någon behandling som botar de
mens. Däremot går det att med vård och omsorg stödja
människor som på olika sätt påverkas av sjukdomen
att må bättre. Sång, konst och sällskapsdjur är exempel
på alternativa behandlingar som kan ge effekt. Robot
katten, väver samman robotteknik med ett ändamåls
enligt och användarvänligt vårdperspektiv och fungerar
som ett komplement i vården och är särskilt lämplig för
boenden och vårdavdelningar,
– För personer med demens kan robotkatten ge trygghet
och vara ett redskap för interaktion och kommunikation
mellan den som lever med demens och anhöriga eller vår
dare. Den spinner och kurrar precis som katter gör, och
reagerar på beröring. Stryker man den några gånger över
ryggen börjar den att spinna, säger Christine Gustafsson,
universitetslektor i vårdvetenskap och initiativtagare till
robotkatten.
INOM PROJEKTET har pilotstudier genomförts på särskilda
boenden för personer med långt framskriden demens.
– Vi har sett tendenser till att livskvaliteten ökar
och att utåtagerande beteende minskar. Robotkatten
väcker också ofta minnen av egna katter, säger Christine
Gustafsson.
ROBOTKATTEN
Robotkatten är ett samver-kansprojekt mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun genom Samhällskontraktet samt MDH:s Idélab, Robot-dalen, Nova medtech och ett av Attendos särskilda boenden i Eskilstuna. Projektet startades av Christine Gustafsson och Lars Asplund inom MDH:s forsk-ningsområden vård och teknik under 2011. Forskningen för att ta fram robotkatten har bedri-vits vid MDH. När det nu är aktuellt med kommersialise-ring ligger det utanför MDH:s verksamhet. Därför finns nu robotkatten till försäljning i ett privat bolag med produkt-namnet Justocat. Justo är latin för terapi – terapikatten.
– Robotkatten har framtiden framför sig. Den är ett tekniskt hjälpmedel som kan ge en bättre och kanske tryggare och säkrare vardag, både för personer med demens och deras anhöriga,
säger Lars Asplund som är professor i robotik och den som står bakom tekniken.
Text och foto: Malin Swanström
Hård robotteknik har i robot-katten utvecklats till en mjuk produkt som syftar till att öka välbefinnandet och höja livs-kvaliteten för personer som lever med demens.
Arenan för hälso- och välfärdsteknik är en ny tvärvetenskaplig forskningssatsning vid MDH där högskolans kompetenser inom teknik, hälsa och välfärd tas till vara och som i samverkan med kommuner, landsting och företag skapar nytta och värde.
Text: Malin Swanström Foto: Jonas Bilberg, Sofia Norling
– Arenan är öppen för alla organisationer och företag som vill samarbeta inom hälso och
välfärdsteknik genom att exempelvis testa eller utveckla en produkt eller tjänst tillsam
mans med våra forskare. Här tar vi vara på de idéer och synergieffekter som uppstår när
olika perspektiv möts, säger Marcus Persson.
ARENAN GENERERAR OCKSÅ ny forskning och nya samarbeten då forskare inom
ämnen som datavetenskap, innovation, pedagogik, sociologi, vårdvetenskap och externa
samarbetspartners som hälsoteknikföretag, vård och omsorgsgivare samverkar. Beroende
på projekt och organisationer hålls workshopar, kompetensråd eller gräns överskridande
och samproducerade utvärderingar och forskningsprojekt.
– Forskningen handlar huvudsakligen om att ta fram och anpassa teknik, utifrån in
dividens behov, som bidrar till att människor håller sig friska och gör dem delaktiga i
samhället. Det kan exempelvis innebära att vi tar fram tekniska lösningar som hjälper
äldre och funktionshindrade att klara sig mer självständigt, att redan sjuka i våra väl
färdssjukdomar inte bli sjukare eller att barn får lära sig att leva sunt från början. För att
tekniken ska utvecklas utifrån användarens perspektiv behöver många olika vetenskaper
slå sig samman. Det är möjligt i den nya arenan, säger Mia Folke.
NY MÖTESPLATS FÖR HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK
Maria Lindén forskar bland annat om olika sensorsystem för förebyggande hälsovård.
HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK
Hälso- och välfärdsteknik är ett nytt tvärvetenskapligt område inom vård och tek-nik.Här studeras hur hälsa direkt och indirekt kan rela-teras till användandet och konsekvenserna av teknik. Det inkluderar både en-skilda produkter och hela system av produkter och tjänster som kan konfigureras och anpassas till individers behov, hem och sociala kontext. Teknisk vetenskap kombineras med forskning inom hälsa och välfärd för att främja ett bra liv. Områ-det är viktigt för framtiden och utgör ett medel för att möta den demografiska ut-maningen med en åldrande befolkning.
MIA FOLKE
Arenaledare och universitets-lektor på akademin för inno-vation, design och teknik. Un-dervisar sjukvårdspersonal i medicinsk teknik och forskar på nya system för att mäta olika fysiologiska parametrar som exempelvis att mäta mängden koldioxid i utand-ningsluften och använda det för att identifiera mjölksyra-tröskeln hos elitidrottare.
MARCUS PERSSON
Arenaledare och forskare på akademin för hälsa vård och välfärd som är disputerad i sociologi. Forskar i pro j ektet ”Lärare utan gränser” som un-dersöker gränsdrag n ings-problem ifråga om arb ets tid, yrkesetik, hand lings utrymme och ansvar som aktualiseras när lärare använder sociala nätverkssajter för kommuni-kation med elever.
14 15
U tan förändringar och innovationer skulle vi
fortfarande laga mat över öppen eld. Det är
förmågan att tänka nytt som driver utveck
lingen framåt. Därför är det extra viktigt för
företag och organisationer att ta vara på smarta idéer.
Utan utveckling, kan det bli avveckling, det finns det flera
exempel på. För att ha en framtid måste företag och orga
nisationer upptäcka problem, hitta lösningar och komma
fram till något som både är nytt och värdefullt, det vill
säga en innovation.
– Innovation behöver inte alltid vara »rocket science«.
Ett mer tidsbesparande arbetssätt, en resurssnålare pro
duktionsprocess eller ett bättre sätt att bemöta nyanlända
flyktingbarn i skolan är också innovation, säger Tomas
Backström som är professor i innovationsdesign och en av
skaparna bakom innovationsgymmet.
TRÄNA TILLSAMMANSInnovation är allt oftare något man arbetar med tillsam
mans med andra, både i stora forskningsprojekt och i
produkt och tjänsteutveckling. Borta är den ensamma ve
tenskapsmannen i sitt ensliga laboratorium. I innovations
gymmet tränar man tillsammans med andra, gärna med
personer från olika delar av en organisation, för det är så
dagens smarta lösningar blir verklighet. Tanken med inn
ovationsgymmet är att utveckla så kallad praktikdriven
innovation, det vill säga att hitta behov och nya lösningar
på det man gör idag. Medarbetarna ska lära sig att ta vara
på sin innovativa förmåga.
– För att lyckas med innovation är det viktigt med bra
innovationsledning som hanterar alla innovationsproces
ser i företaget och får dem att samverka. Både ledningen
och kulturen inom organisationen måste verka för att inn
ovation upplevs som något väsentligt. Det behövs öppen
het för kreativitet och acceptans för att tänka nytt. Det är
också nödvändigt att organisationen har en struktur som
fångar upp idéer, hjälper till att utvärdera dem för att se
vilka man vill satsa på och vilka man vill stänga ner, säger
Tomas Backström.
GYM MED FLERA NIVÅER I innovationsgymmet arbetar man med tre nivåer: rela
tioner, information och ageranden. I varje nivå finns två
extremlägen som båda behövs för att få bra innovationer,
där det ena läget bygger på mångfald och olikhet och det
andra på samarbete och kollektiv. I innovationsproces
sen kan man hoppa mellan nivåerna och nivåernas olika
lägen. Vissa nivåer kan man dessutom behöva arbeta med
flera gånger.
RELATIONER I första nivån tränas förmå
gan att relatera till andra och till arbetet,
ytterligheterna är självständighet och till
hörighet.
1. Självständighet: Deltagarna ska vara så egensin
niga som möjligt, gå utanför ramarna och tänka helt
nytt. Det ska råda ett öppet klimat där det är okej att
säga galna saker och se nya perspektiv.
2. Tillhörighet: Deltagarna övar sin förmåga att ar
beta ihop och relatera till varandra. De löser uppgif
ter tillsammans, lyssnar på och förstår varandra samt
bygger på varandras idéer.
INFORMATION I andra nivån tränas
förmågan att hantera information, att
formulera idéer och utvärdera dem, ytter
ligheterna är generering och hantering.
1. Generering: Nu gäller det att få upp många idéer
på bordet, hur spretiga som helst. Det är först när
de idéer som ingen annan någonsin tänkt som lös
ning kommer som man kan känna sig klar med detta
extremläge.
2. Hantering: Nu ska deltagarna enas om en idé, göra
en gemensam lösning genom att kombinera, värdera
och klassificera olika idéer.
AGERANDE I tredje nivån tränas förmå
gan att agera utifrån relationerna och in
formationen man har, ytterligheterna är
att upptäcka och att utnyttja.
1. Upptäcka: Ett slags upptäcktsresande eller om
världsspaning där deltagarna pratar med vänner, gör
studiebesök och fältstudier, läser tidningar eller sur
far på nätet.
2. Utnyttja: Slutsteget och själva resultatet av trä
ningen. Nu finns det ett färdigt koncept med bakom
liggande problemformulering och en färdig lösning.
Gruppen ska förklara vad de kommit fram till och
varför det är värt att satsa på, det vill säga sälja in
idén till sitt företag eller organisation. Det här måste
vi göra!
EFFEKTIVT ARBETSSÄTTDe kortsiktiga effekterna av innovationsgymmet är att få
igång människors kreativa förmåga, förbättra samarbets
klimatet och förmågan att tänka nytt.
– Vi vill att man ska våga tänka annorlunda och lite
galet. Det gör ofta att man hittar nya, smarta lösningar.
För att lyckas med det krävs att deltagarna vill och öppnar
sina sinnen. Går man bara en gång i gymmet får man bara
träningsvärk. Men tränar man regelbundet finns mycket
att vinna, säger Tomas Backström.
Gymmets långsiktiga effekter märks på företagsnivå då
det gymmet genererar också kan fungera som en slags
tillväxtmotor.
– Gymmet är bra för företags överlevnad. Det går snabbt
på marknaden idag och företag och organisationer måste
arbeta med innovation på ett effektivt sätt. De måste
förändra sig och göra både små och stora förändringar.
I slutändan är det förstås bra för hela regionen med inn
ovation, därför vill vi gärna bidra till samverkan mellan
små och stora företag och låta dem arbeta tillsammans i
våra innovationsgym.
TRÄNA INNOVATIONS-FÖRMÅGAN
Vi kan träna för att bli starkare, springa snabbare och för att må bättre. Men nu är det också möjligt att träna för att bli bättre på innovationer. I ett innovationgym utvecklar du, tillsammans med andra, för-mågan att formulera problem, hitta idéer och se lösningar.
Text: Sofia Norling Illustration: Elin Lindwall
INNOVATION ENLIGT NE
INNOVATIONSGYM
En workshopserie framtagen av forskare vid MDH. Medar-betare från olika branscher och organisationer tränar för att öka sin innovativa förmåga. Workshopserien finns bland annat som uppdragsutbild-ning vid MDH.
Innovation, förlopp genom vil-ket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner in-steg i ett samhälle och sedan sprids där.
16 17
EN SKOLA FÖR ALLA
BEJAKA SKILLNADERNA
ULRIKA JEPSON WIGG
framhåller det egna ansvaret
i mötet med nya människor
och förmågan att se saker
ur olika perspektiv. Hon lyf-
ter gärna frågan om vad det
innebär att ha ansvar för en
människas utveckling och
förändring och kopplar det
till bemötande.
– Skolan är de nyanlända barnens väg in i samhället
där de får lära sig språket och får en utbildning. Det är
stor skillnad mellan nyanlända barn beroende på varifrån
de kommer, deras ålder och skolerfarenheter. En annan
sak som spelar roll är föräldrarnas förväntningar på sko-
lan och vilka erfarenheter de har. Dessutom har det stor
betydelse hur väl förberedda lärarna är på att ta emot de
nyanlända eleverna och hur de tar hänsyn till de behov
varje enskild elev har.
Inom ramen för Mälardalens kompetens centrum för
lärande (MKL) deltar flera av högskolans forskare i olika
kompetensutvecklingsinsatser för skolor i regionen.
– Det är viktigt att skolans och lärarens roll är tydliga.
Skolan kan vara en fristad för barnen. De har ofta ett stort
behov av rutiner och av att ha någon bryr sig om och följer
upp, ett stöd som lärare kan ge dem. De barn som mår
dåligt ska få möjlighet att träffa kuratorer eller komma
till barn- och ungdomspsykiatrin, säger Ulrika.
MARGARET OBONDO FORS-KAR om flerspråkighet hos
barn och vad det innebär för
deras inlärning och förstå-
else. Bland annat studerar
hon barns språksocialisation,
till exempel vilka möjlighe-
ter nyanlända barn har att
utveckla sitt andraspråk och
lyckas i den svenska skolan.
Hon ser också på hur lärare möter f lerspråkiga barn i
mångkulturella skolor och menar att undervisning som
har fokus på "kultur" eller "kulturella skillnader" riskera
att låsa fast individer i kulturella mallar. Alltför ofta ten
derar lärare, i mångkulturell undervisning, att se elevers
kulturella bakgrund som en slags "import", något som är
exotiskt, konstigt och ickesvenskt.
– Identitet är ingen "import", alla människor har en
identitet. Den skapas i relation med andra och utvecklas
som svar på den kontext som eleven lever och lär i skolmil
jön. En stor del av eleverna identitetsutvecklingen sker i
samspel med andra. Lärare har därför en avgörande roll i
att stärka barns identiteter genom att reflektera över: Vem
barnet är? Vem hon eller han vill eller inte vill vara? och
Vem jag är som bedömer barnet?, säger Margaret.
Hon anser att det viktigaste för att vi ska lyckas med
integration i den svenska skolan är att flytta fokus från
de kulturella skillnader som finns, till hur vi kan stärka
barns identitet.
ALI OSMAN STUDERAR olika former av inte
grationspraktik, som organiseras av myndig
heter och institutioner, för att underlätta en
hållbar social inkludering. Han forskar också
om övergångar från skola till arbete och in
tegration och integrering av invandrarbarn i
skolor och klasser, med fokus på lärarnas pe
dagogiska praktik att undervisa elever med
varierande baskunskaper i kärnämnena.
– Den svenska migrationsforskningen fokuserar i hög
grad på de hinder som personer med utländsk bakgrund
ställs inför i samhället. Att fokusera på dem som inte har
lyckats tenderar att osynliggöra dem som lyckats. Jag vill
identifiera och synliggöra de strategier som leder till ett
lyckat resultat. För att barnen ska lyckas krävs, till exem
pel, att deras föräldrar tycker att skolgången är viktig.
Föräldrarna måste även kunna avkoda skolans krav, det
vill säga att de förstår vad som förväntas av barnen i skolan,
säger Ali Osman.
FAKTA MKL
Mälardalens Kompetenscen-trum för Lärande (MKL) är en regional plattform för sam-verkan kring skolutveckling, lärarutbildning och pedago-gisk forskning.
DET ÄR INTE BARA NYANLÄNDA som lätt hamnar i ut
anförskap. Romer har bott i Sverige i 500 år, men är fort
farande inte en del av samhället utan ses som främmande.
Niclas Månsson forskar om hur skolan bör bemöta romska
barn och föräldrar och därmed blir mer inkluderande.
FÖRDOMAR OCH EN TRADITION i det etablerade sam
hället att dela upp i kategorier av ”vi” och ”dom” gör att
romerna än i dag lever i ett utanförskap. Skolan är en vik
tig plats då utbildningen man får där inte handlar om ett
tillfälligt lärande, utan om ett långvarigt danande genom
vilken människan blir en social varelse som tillsammans
med andra upprättar en gemensam förståelse för omvärl
den och det allmännas bästa. Skolans värderingar och
kunskapsbehov är nära kopplade till samhället och vad
som händer i skolans värld är inget undantag jämfört med
samhället i övrigt.
– Det är viktigt att ge utrymme för individen och att
låta bli att kategorisera människor. Då kan romska barn
bemötas som individer och inte som en kategori med bifo
gade attityder och fördomar, säger Niclas Månsson.
Från för och efterkrigs
tidens så kallade ziger
narinventeringar, för att
kontrollera romernas rö
relsemönster, till dagens
zregister har politiken
mot dem varit densamma.
Fram till slutet av 1900
talet var det heller ingen
som frågade vad romerna själva ville. Det innebar
och innebär fortfarande att man inte tog hänsyn till deras
rädsla att förlora sin kultur och den otrygghet man kände
inför att skicka sina barn till en skola man själv inte hade
några goda erfarenheter av. Niclas vill se en attitydför
ändring där samhället accepterar mångfalden och i högre
grad ifrågasätter rådande normer. Då går det att bryta
kollektiva föreställningar om att saker eller människor är
på ett visst sätt, föreställningar som baseras på fördomar
eller okunnighet.
– Vi måste bejaka skillnaderna, låta dem vara, och sluta
dela upp människor i ”vi” och ”dom”.
En trygg och välkomnande skola bygger på ett bra bemötande av eleverna. För att alla, oavsett varifrån man kommer, ska få en bra skolgång pågår intensiv forskning om bemötande och inkludering. Särskilt viktigt blir mottagandet av nyanlända elever i skolan.
Text: Ulrika Säfström Sunnerfelt och Sofia Norling Foto: Istock
18 19
– Nu kan vi också använda MDH:s kunskap om real- tidssystem och artificiell intelligens för att kunna göra bättre elektronik för rymdforskning.
DET ÄR TUR att du är så trevlig – tänker jag, när Fredrik
Bruhn berättar om sin forskning och karriär – för annars
skulle du vara en ganska irriterande typ. Han har forskat
och startat flera företag och lyckats uppnå de planer han satt
för sitt liv redan vid 38 års ålder. Men vi tar det från början,
för han började tidigt med att lägga grunden för sin karriär.
Fredrik Bruhn var en teknikintresserad kille i Borlänge,
som efter att skolbussen släppt av honom gick hem och
byggde egen elektronik och programmerade datorer
redan som 12åring. Vid 13 års ålder behärskade han flera
programspråk och vid 18 startade han sitt första företag.
När han själv var elev på det tekniska gymnasiet höll han
astronomikurser på kvällarna vid oberservatoriet och
lärde andra om sitt stora intresse – rymden. Eftersom Ki
runa var den enda ort som hade universitetsutbildningar
i rymdteknologi och det känns för långt norrut börjar
Fredrik Bruhn studera vid Uppsala universitet. Han tar sin
magisterexamen inom atom och molekylärfysik på tre år
och gör examensarbetet i England för tidigare Uppsalafors
karna Kai Siegbahn, tidigare nobelpristagare i fysik, och
Leif Karlsson. Där arbetar han vid synkrotronljusanlägg
ningen i Daresbury utanför Manchester där man använder
en monokromator som bryter ljus på ett sätt som gör att
man kan studera olika ämnen och exempelvis se hur med
iciner reagerar i magen.
MEN RYMDEN VAR det som fortfarande var målet och år
2000 ringer han Kai Siegbahn för att höra om möjlighe
terna att bli doktorand på Ångström Rymdtekniskt Cen
trum i Uppsala. Det ena ledde till det andra och han skulle
kunna få en doktorandtjänst, men det fanns ett hinder.
– Jag var visserligen fysiker, men inte civilingenjör,
kunde jag bara ordna den detaljen så skulle jag få börja
forskarutbildningen. Så jag läste in de 20 poäng som sak
nades på tre veckor och platsen var min.
Ett halvår senare fick Fredrik Bruhn ett stipendium från
European Space Agency, ESA, och flyttade till Tyskland
för studier vid det internationella rymduniversitetet. Ett
år därefter var det dags att åka till Los Angeles och arbeta
och forska vid Nasas anläggning Jet Propulsion Laboratory
som en del av forskarstudierna. Svenska Rymdstyrelsen
finansierade det hela och Fredrik kunde därmed forska
om kamerasystem för studier av celltillväxt i tyngdlöshet
på internationella rymdstationen, ISS. Han var även med och
tog fram nya robotar för att utforska vädret på Arktis och
Antarktis innan det 2005 var dags att disputera i Uppsala.
DISPUTATIONEN VAR INTE en helt smärtfri upplevelse –
för Fredriks fru. Paret väntade sitt första barn och sonen
valde att göra entré samma dag som pappa skulle lägga
fram sin avhandling.
– Kvällen innan åkte jag med Karolina till sjukhuset,
kom hem 06:00 och plockade ihop det jag behövde för dis
putationen som började 09:00. 14:00 var jag på sjukhuset
igen, 15:00 skrev jag kontrakt för ett nystartartat företag
(som bygger små satelliter), 17:00 var jag tillbaka på sjuk
huset och 18:30 föddes Alexander. Till disputationsmidda
gen kom jag först 22:00 för att berätta att jag inte bara var
doktor, utan även stolt far, säger Fredrik Bruhn.
Det kanske här bör tilläggas att Fredrik och Karolina
fortfarande är gifta och dessutom har fått ytterligare en son.
FRÅN 2005 HAR Fredrik Bruhn forskat och arbetat som
vd och entreprenör i egna bolag. Totalt har han bidragit till
att dra in över 100 miljoner i forsknings och utvecklings
bidrag. När han i november 2012 valde att lämna bolaget
blev han kontaktad av Lars Asplund, professor i robotik vid
MDH. 2013 började han som adjungerad professor på hög
skolan och forskar nu inom avancerade visionssystem och
robotseende samt om styrdatorer för autonoma system.
EN DEL AV RYMDFORSKNINGEN vid MDH ska ta fram vi
sionssystem för att identifiera rymdskrot. Genom att kunna
avgöra vilket skrot som kan vara till skada kan städningen
av rymden runt jorden underlättas. Ett annat är hur hyper
spektrala bilder, det vill säga bilder för kartering av jord
bruk och skog, kan analyseras snabbare och bättre genom
att använda teknik från spelkonsoler som Xbox och PS4.
Tekniken ska även kunna användas för analys av blixtar i
övre atmosfären för att se hur ozon bildas. Det gör att man
enklare kan förutspå klimatförändringar.
– Lars Asplund och jag har mycket gemensamt då vi
båda gillar nyfikenhetsdriven grundforskning. Nu kan
vi också använda MDH:s kunskap om realtidssystem och
artificiell intelligens för att kunna göra bättre elektronik
för rymdforskning.
Fredrik Bruhn har också varit med och startat gruppen
Mälardalen Aerospace och Robotics Center, MARC, vid
MDH, som ska fungera som ett nav för rymdavionikforsk
ningen vid MDH och som kommer att ledas av professor
Kristina Lundkvist.
– Det är kul att vara tillbaka på akademin. Här får man
göra utvecklingsprojekt man inte har möjlighet att göra i
industrin. Det MDH gör nu kommer att vända upp och ner
på allt, vi ligger långt fram och är otroligt starka inom
inbyggda system, både nationellt och internationellt.
YES, IT IS ROCKET SCIENCE
FREDRIK BRUHN
Ålder: Född 1976Bor: Villa i UppsalaFamilj: Fru Karolina och sönerna Alexander och Jakob.Fritidsintressen: Sönernas aktiviteter som bandy i Unik
Fredrik Bruhn är smart, riktigt smart. Han är också framgångsrik och ett exempel på att det aldrig är fel att sikta mot stjärnorna, för hans forskning gör skillnad i rymden. Hans karriär kan liknas vid den hos ett underbarn, vid 38 år har han uppnått sin livsplan och kan göra vad han vill. Därför har han valt att forska och undervisa vid MDH.
Text: Sofia Norling Foto: NASA, Lewis Research Center
och scouterna, hem och trädgård med nytt växthus och poolbygge.Bästa film: Den gode, den onde, den fule.Senast lästa bok: Att välja glädje av Kay Pollak.
Det visste du inte om mig: Jag har brunt bälte i Ju-jutsu och var duktig i en tidig ver-sion av datorspelet Starcraft innan det blev onlinespel som vi känner det idag.
Varför ska man forska: Man är väl nyfiken! Man får mer förståelse för sin om-givning. Det är roligt och ut-manande att i sitt arbete få gräva fram mer kunskap och
börja varje dag med frågan »Varför då?«.Levnadsregler: När du får välja – välj båda och se de 27 övriga punkterna på: www.diamandis.com/peters-laws/
International Space Station Alpha.
20 21
MDH grundades för snart 40 år sedan och har länge varit en
stark högskola när det gäller utbildning och samverkan med
det omgivande samhället. Samtidigt har högskolans forsk
ningsanslag varit mycket litet trots att MDH redan 2001 fick
forskarutbildningsrättigheter. När det sedan kom krav på fler dispute
rade lärare för att erhålla examenstillstånd blev situationen ohållbar. Så
även om MDH var positiv till förändringen som sådan blev det en utma
ning att förändra högskolans forskningsfinansiering. Högskoleledningen
ställde sig frågan hur det framtida akademiska landskapet i Sverige skulle
komma att se ut och hur det skulle påverka MDH. Det var i samband med
detta som ett eventuellt samgående med Örebro universitet diskuterades.
Samtidigt pågick en omorganisation inom MDH då nio institutioner över
gick i fyra akademier.
Dessa förändringar i omvärlden och internt gjorde att MDH hamnade i
ett vägskäl som krävde ett tydligt ställningstagande och en strategi.
– Vi behövde komma fram till hur vi skulle möta de utmaningar vi stod
inför, vilken sorts högskola vi ville vara och hitta nya sätt att stärka forsk
ningen. Samtidigt ville vi sätta fart på den nationella debatten som gäller
finansierings och samverkansfrågor inom högskolesektorn. Vi tycker att
lärosäten som är duktiga på samverkan ska premieras för det, säger Karin
Axelsson projektledare för Ett starkt MDH.
Högskolans ledning och styrelse beslutade sig efter noga övervägande
för att påbörja ett strategisk långsiktigt arbete att på egen hand skapa
en starkare och mer enad högskola. I det ingick att positionera MDH na
tionellt och att utveckla högskolans samverkansprofil. Satsningen fick
namnet Ett starkt MDH och delades in i tre delprocesser med målen att:
• Stärka forskningsfinansieringen.
• Knyta starkare band med regionens viktigaste aktörer
genom strategiska samverkansavtal.
• Kraftsamla inom den egna organisationen.
DEN FÖRSTA DELPROCESSEN handlade om att synliggöra högsko
lans situation, resurstilldelningssystemets svaghet och få igång en
diskussion. Startskottet blev debattartikeln ”Staten leker Svälta räv
med högskolan” av dåvarande rektor Ingegerd Palmér, som public
erades i april 2010. Artikeln fick stor medial uppmärksamhet och
responsen lät inte vänta på sig. De efterföljande veckorna träffade
högskolans ledning ett 40tal politiker där en första dialog kring
högskolans situation inleddes. Under våren mötte ledningen
även nyckelpersoner från näringsliv, kommuner, landsting,
myndigheter och organisationer.
– Det blev lite av ett uppvaknande för många när högskolans
situation blev känd och reaktionerna blev delvis oroliga.
Många aktörer började fråga sig vad som skulle hända om
högskolan inte längre kunde examinera ingenjörer, sjukskö
RESAN MOT ETT STARKT MDHIdag är MDH en av regionens viktigaste samhällsbyggare. Tack vare ett systematiskt och uthålligt arbete under namnet Ett starkt MDH har högskolan tagit positionen som en självklar aktör i formandet av tillväxt och framtid.
Text: Sara Olofsson Foto: Niklas Holm
SAMMA UPPDRAG
Universitet och högskolor har samma uppdrag och krav på kvalitet från regeringen. Trots det tilldelas de äldre universiteten 90 procent av de statliga forsknings-anslagen, medan de yngre lärosätena delar på reste-rande tio procent.
MDH 2013
• Statligt anslag grund-utbildning: 563 Mkr
• Statligt anslag forskning/forskarutbildning: 78 Mkr
• Extern forsknings-finansiering: 139 Mkr
MDH får drygt 0,5 procent (=78 Mkr) av statens totala forskningsfinansiering via direkta anslag på cirka 14 miljarder 2013.
terskor och lärare. För många blev det uppenbart att regi
onens framtid är beroende av en stark och välmående
högskola, säger Karin Axelsson.
I MAJ 2011 TOG MDH initiativ till en forskningsdebatt
i Riksdagen under banderollen ”Hjärnbrist”. Högskolans
nytillträdda rektor Karin Röding hade huvudrollen där
övriga deltagare var politiker, forskningsfinansiärer, per
soner från näringsliv, offentlig sektor och andra lärosäten.
Det blev livliga diskussioner kring dagens och framtidens
forskningspolitik, konsekvenserna av regeringens fördel
ning av forskningsanslag och betydelsen av samverkan.
För att tydligt visa MDH:s ambition lanserades en vitbok
med tio inlägg om svensk forskningspolitik. Skribenterna
var framstående personer inom myndigheter och närings
liv med gedigen erfarenhet från forsknings och sam
verkansområdet bland annat Vinnovas generaldirektör
Charlotte Brogren, Håkan Sörman, vd för Sveriges kom
muner och landsting och JanEric Sundgren, direktör vid
AB Volvo med ansvar för samhälls och miljöfrågor.
– Jag vågar påstå att MDH är igångsättaren till att sam
verkansfrågan kommit upp på det politiska bordet. MDH
har gått i bräschen och fått många att hänga på. Och även
om det ännu inte gett direkt ökade statliga anslag till läro
säten som är duktiga på samverkan, så var MDH en bräcka
i muren. Regeringen har till exempel tilldelat Vinnova och
Vetenskapsrådet medel för att mäta effekterna av samverkan,
det tycker jag är en bekräftelse på att satsningen varit lyckad,
liksom den uppbackning som MDH har fått från näringsliv,
kommuner, landsting och länsstyrelser, säger Karin Axelsson.
Påverkansarbetet har pågått på många håll och nya mötes
platser har tillkommit. Rektor Karin Röding är initiativta
gare till Mitt i Mälardalen, ett nätverk med representanter
från regionens kommuner, landsting och länsstyrelser.
Hon har även initierat mötesplatser med näringslivet.
MDH deltar sedan flera år aktivt i Almedalsveckan och
har under de här åren lyckats positionera sig som en na
tionell högskola med fokus på samverkansfrågor och regi
onalt utvecklingsarbete.
– Idag vet nog de flesta politiker att MDH har för lite
forskningsanslag i förhållande till vårt stora utbildnings
anslag, säger Karin Röding.
OPEN INNOVATION ÄR namnet på den andra delproces
sen inom Ett starkt MDH som syftar till att knyta star
kare band mellan högskolans högsta ledning och aktörer
inom offentlig och privat sektor. Det sker genom strate
giska samverkansavtal, raka kontaktvägar och personliga
relationer på ledningsnivå. Sedan 2012 har MDH tecknat
strategiska samverkansavtal med Volvo, ABB, Bombardier,
Mälarenergi, Vafab Miljö och Eskilstuna Energi och miljö.
Avtalens innehåll syftar bland annat till att öka studenters
anställningsbarhet, att samverkan i nya forskningsprojekt
och att gemensamt ansvara för att öka ungas intresse för
teknik. Samhällskontraktet är namnet på det samver
kansavtal som högskolan ingått med Eskilstuna kommun,
Västerås stad, Landstinget Sörmland och Landstinget
Västmanland. Totalt satsar kommunerna och landstingen
tillsammans 61 miljoner kronor vilket gör det till det
mest omfattande avtalet i Sverige vad gäller avtal mellan
KRAFT- SAMLING
NÄRINGS- LIV
FINANS- IERING
UTBILDNING
OFFENTLIG SEKTOR
HÖGSKOLE- POLITIKOPINION SAM-
PRODUKTION
PÅVERKAN
STRATEGISKA SAMVERKANS-
AVTALFORSKNING
- Vi tycker att lärosäten som är duktiga på samverkan ska premieras för det.KARIN AXELSSON
22 23
offentliga aktörer och högskola. MDH har även tecknat
en avsiktsförklaring om fördjupad samverkan med Väst
manlands Kommuner och Landsting inom bland annat
kompetensförsörjningsområdet. Regionförbundet Sörm
land är ytterligare en viktig samverkanspart med vilket
högskolan har ett avtal om bland annat samverkan inom
hälsoteknik, entreprenörskap i skolan, kompetensförsörj
ning och höjd utbildningsnivå.
DEN TREDJE DELPROCESSEN, Kraftsamling, handlar om
högskolans interna utvecklingsarbete. Med Kraftsamling
ville man öka medarbetarnas engagemang och vilja att
vara med och påverka den egna arbetsplatsens framtid.
Totalt samlades 595 medarbetare på 54 olika möten och
diskuterade högskolans utmaningar på kort och lång sikt.
Representanter från ledningen deltog i samtliga möten
och resultatet blev en aktivitetsplan med 18 punkter som
identifierades som framgångsfaktorer. Många av diskus
sionerna kom att handla om på vilket sätt samarbete och
kommunikation mellan akademier och förvaltning och
mellan högskolans olika forskningsområden skulle kunna
utvecklas. Kraftsamling har även fört med sig andra vik
tiga värden.
– Jag upplever att Kraftsamling bidragit till ett mer
öppet klimat när det kommer till diskussioner som rör
förändring. Jag tror en direkt effekt är att beslutsvägarna
inom MDH i dag är tydligare. Det är lättare att veta vem
man ska vända sig till i en specifik fråga. Sannolikt är
det resultatet av att vi lärt känna varandra och fått mer
insyn i varandras ansvarsområden över akademi och
förvaltningsgränser, säger Anders Hellström som till
sammans med Agneta Brav har varit delprocessledare för
Kraftsamling.
I SEPTEMBER AVSLUTAS ”Ett starkt MDH” som projekt
men fortsätter att vara högskolans vision och vägvisare
mot målbilden – att 2016 vara det ledande lärosätet i
Sverige för samproduktion.
– Mycket har åstadkommits under de fyra senaste åren,
både inom organisationen och tillsammans med andra.
Ett starkt MDH har satt högskolan på kartan lokalt, regi
onalt och nationellt och det har varit och är viktigt. Idag
är MDH en självklar och stark aktör vilket bekräftas av de
avtal vi har ingått med globala företag och länets kom
muner och landsting. Kraftsamlingsarbetet har dessutom
inneburit att vi internt utvecklats och stimulerats. Vi är
en mer enad och stoltare högskola vilket är viktigt när
vi ska ta oss an de utmaningar vi står inför, säger rektor
Karin Röding.
De kommande åren får MDH minskade anslag för grund
utbildning vilket kommer leda till färre utbildningsplat
ser. Samtidigt ökar konkurrensen om studenterna. Det
statliga resurstilldelningssystemet är oförändrat vilket
innebär att MDH även fortsättningsvis har behov av ökad
extern finansiering.
– Vi vet att vi kan göra mer för människor och samhälle
och måste hitta nya sätt att finansiera forskningen. Där
för har vi bestämt oss för att satsa på fundraising. MDH:s
forskning inom energi, inbyggda system och hälso och
välfärdsområdet är stark. Vi har också en nyckelroll i
att förse regionen med bland annat ingenjörer, lärare
och sjuksköterskor. Jag är stolt över att leda en högskola
som så tydligt tar ansvar för samhällsutvecklingen, säger
Karin Röding.
MDH har en framgångsrik tra-dition av samverkan, en profil man ville förstärka. I takt med att högskolan kraftsamlade framkom behov av att sam-las kring en ny vision. Den nya visionen blev – Ett starkt MDH – den samproducerande högskolan. I forsknings- och utbildningsstrategin är målet att 2016 vara Sveriges främsta lärosäte inom samverkan.
- Jag är stolt över att leda en högskola som så tydligt tar ansvar för samhälls utvecklingen.KARIN RÖDING
MDH:s vision är ”MDH – den samproducerande högskolan” och därför är strategiska avtal och samverkan med näringsliv och offentlig sektor av stor vikt för verksamheten.
3 RÖSTER OM STRATEGISK SAMVERKAN
VARFÖR ÄR SAMVERKAN VIKTIGT?– Samverkan är viktigt för att den forskning
och utbildning som högskolor och universitet
bedriver ska komma till nytta i samhället, men
också för att svenska lärosäten ska bli mer inter
nationellt attraktiva för studenter och forskare.
Det är därför positivt att Mälardalens högskola
satsar på det här området.
CHARLOTTE BROGREN Generaldirektör
Vinnova
VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED FORSKNING I SAMVERKAN?– För forskare ger samverkan med näringslivet
nya perspektiv och helt andra förutsättningar,
exempelvis tillgång till data och utrustning och
resultaten får en snabbare väg ut i användning.
Vi har hört från många forskare som lyckats,
bland annat från MDH, att de inte skulle ha nått
fram till de forskningsfrågorna och resultat de
fått utan samverkan. Vi kan också se att forsk
ning i samverkan citeras mer.
HUR SER NÄRINGSLIVET PÅ FORSKNING I SAMVERKAN?– Många företag är avvaktande vilket gör att
lärosätet måste vara drivande och förklara
hur forskningen kan vara till nytta i verksam
heterna. Men de företag som börjat samverka,
fortsätter. De kommer tillbaka i större program
och profiler. Det är få som försvinner.
HUR KOMMER DET SIG ATT NI SATSAR PÅ MDH?– Det är upp till forskare på lärosäten och före
tag tillsammans att söka finansiering. Vi bedö
mer kvaliteten på ansökningarna med externa
paneler. MDH har bra kvalitet på sin forskning
och de har fått näringslivet med på forsknings
frågorna, vilket gör att det inte blir fråga om
utvecklingsprojekt. Forskarna och forsknings
samordnarna hjälper också varandra internt att
utforma sina projekt. Det gör att det blir pro
fessionellt hanterat. MDH är det lärosäte som
har flest projekt som vi stödjer. De söker på alla
program, på alla svårighetsgrader och har en
väldigt bra mix, exempelvis forskarskolorna In
nofacture och ITSEASY och expertutbildningen
Prompt för näringslivet, som är en bra strategisk
satsning för att hitta nya doktorander.
STEFAN ÖSTHOLM Verksamhetschef
KK-stiftelsen
VARFÖR ÄR DET VIKTIGT FÖR ABB ATT SAMVERKA MED MDH NÄR DET GÄLLER FORSKNING?
– ABB har en global forskningsorganisation och
vi väljer alltid att lägga forskningssamarbeten
med akademin där vi anser att vi får ut mest
av samarbetet. På MDH finns några forsknings
områden som är av stort intresse för ABB och
som håller hög klass globalt sett. Inom dessa om
råden samverkar vi. Det har också visat sig att
närhet mellan akademi och industri är väldigt
viktigt för forskningsresultatet.
VILKA ÄR DE STÖRSTA FÖRDELARNA MED MOBILITET MELLAN ABB OCH MDH?– Det är oerhört värdefullt, både för ABB och
MDH, att ABB:are får möjligheten att bedriva
forskning, handleda doktorander och delta
i undervisningen. Vi får ta del av de senaste
forskningsrönen och lära känna forskare och
studenter vilket underlättar vid rekrytering.
Vi skulle gärna se f ler MDH forskare aktiva
vid ABB. Det skulle stärka både vår och MDH:s
forskning.
VAD BETYDER DET STRATEGISKA AVTALET FÖR ABB?– MDH är viktigt för ABB på flera sätt. Vi be
driver forskning tillsammans och MDH är även
viktig för oss när det kommer till att rekrytera
medarbetare. ABB är en stor arbetsgivare i Väs
terås och för stadens attraktionskraft är det
viktigt att det finns en bra högskola här. Det
strategiska avtalet innebär också att ABB och
MDH har en dialog på högsta ledningsnivå och
att vi har ett mer organiserat sätt att samverka
än tidigare. Detta tror vi kommer innebära stora
fördelar för båda parter i framtiden.
HELENA MALMQVISTAnsvarig för ABB
Sveriges externa
forskningssamarbeten
MDH:S VIKTIGASTE STRATEGISKA AVTAL
• ABB• Bombardier• Volvo • Eskilstuna Energi och Miljö• Vafabmiljö• Mälarenergi• Samhällskontraktet med Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland, Eskilstuna kommun och Västerås stad • Västmanlands Kommuner och Landsting• Regionförbundet Sörmland
Bilbränder, gängbråk och slitna miljöer är det media ofta rapporterar om när det gäller utsatta bostadsområden. Idag finns områden som förknippas med utanförskap och otrygghet i många städer. Därför ligger stadsdelsutveckling högt upp på agendan på kommunal, nationell och internationell nivå. Forskare vid MDH försöker bidra till
att hitta lösningar på problemen.
Text: Jenny Laine Foto: Getty Images, MDH Illustration: MDH
FORSKNING FÖR HÅLLBARA STÄDER
FAKTA OM FORSKNING OM HÅLLBART SAMHÄLLE
Mälardalens högskola (MDH), Eskilstuna kommun och Väs-terås stad bedriver sedan 2009 en plattform för sam-verkan: Samhällskontraktet. Inom ramen för Samhällskon-traktet har forskare på MDH studerat utvecklingen i ett tjugotal utsatta stadsdelar i Sverige där de jämförts utifrån aspekter som utbildningsnivå, sysselsättning, inkomstnivå, andel med utländsk bak-grund, brottsstatistik och val-deltagande. Resultatet har gett kommunerna indikatorer på vilka aspekter som påver-kar utvecklingen mest positivt respektive negativ.
5
4
3
2
1
0
1
0,5-0,5 1-1 1,5-1,5 2-2 2,5-2,5
-2
-3
-4
-5
<<< KULTURELL UTVECKLING >>>
<<<
EK
ON
OM
ISK
UTV
ECK
LIN
G >
>>
Eskilstuna
Västerås
Ronna
Flemingsberg Hallunda/Norsberg
Norra BiskopsgårdenTensta
Fittja AlbyHusby
Gång- stens- berget
Västra SkogsåsBäckby
Hjällbo
Herrgården
Lagersberg
Gamlegården
Rinkeby Andersberg
Bergsjön
Hertsön
E n statsvetenskaplig forskargrupp på MDH bedriver
forskning inom hållbar stadsutveckling och har iden
tifierat ett antal områden kommunerna bör foku
sera sina insatser på för att minska utanförskap och
otrygghet. Inte helt oväntat visar forskningen att utbildning
och arbete har stark påverkan på utvecklingen i en stadsdel.
Detta bekräftar att många kommuners redan pågående
utbildnings insatser är viktiga, såsom läxhjälp, vuxenutbild
ning, stöd till lärlingsprogram och svensk undervisning.
Däremot visar forskargruppens studie att utbildningsin
satserna inte alltid leder till en förbättring av utbildnings
nivån i stadsdelen, eftersom många med högre utbildning
väljer att flytta från stadsdelen.
– Kompetensflykt, eller ”brain drain” som begreppet kall
las på engelska, innebär att kommuners satsningar på att
exempelvis höja utbildningsnivån eller öka sysselsättningen
i utsatta stadsdelar inte nödvändigtvis leder till att områdets
utveckling förbättras, utan förblir densamma eftersom utbil
dad arbetskraft flyttar därifrån. Hur mycket kommunerna
än satsar blir resultaten med andra ord inte synliga i det ut
satta området, utan i andra delar av kommunen, säger
Terence Fell, universitetslektor i statsvetenskap på MDH.
FORSKNINGSRESULTATEN VISAR ATT det utbildnings
insatserna behöver kompletteras med andra insatser för att
människor med högre utbildning ska stanna kvar i dessa
områden. Exempelvis skulle upprustning och nybyggnation
av bostäder kunna öka attraktiviteten och viljan att bo kvar.
I studien är det framförallt en kommun som utmärker sig
vad gäller socioekonomisk utveckling.
– Vår kartläggning visar att utvecklingen i Hallunda och
Norsborg i Botkyrka kommun är bättre än i andra områ
den. Det beror främst på att området har högre sysselsätt
ningsgrad och därmed lägre brottslighet än vad andra
utsatta stadsdelar har, säger Terence Fell.
Nästa steg för forskargruppen är också att lyfta perspek
tivet från de enskilda stadsdelarna till städerna och kom
munerna som helhet.
– Förutsättningarna för olika stadsdelar att utvecklas
beror till stor del på hur förutsättningarna för kommunen
som helhet. Därför är det viktigt att nu gå vidare och ta
med kommunerna i arbetet, säger Terence Fell.
TRYGGVE LUNDH ÄR utvecklingsdirektör i Eskilstuna.
Han anser att den samverkan Eskilstuna kommun och
Västerås stad har med MDH ökar kommunernas precision
i arbetet med hållbar stadsdelsutveckling. Studier av ut
vecklingen och vad som påverkar den har hittills gjorts av
stadsdelarna Bäckby i Västerås och Lagersberg, Råbergs
torp och Stenby i Eskilstuna.
– Den pågående forskningen får närmast karaktären av
följeforskning eller interventionsforskning och hjälper oss
i kommunerna att bli än mer evidensbaserade och att und
vika blindskär i arbetet. Strategierna för stadsdelsutveck
ling och de handlingsplaner som finns har tagit med de
framgångsfaktorer som forskargruppen påvisar och som
vi i kommunerna söker, med respekt för lokal variation.
Det ger, i fortsättningen, en hållbar utvecklingsmodell
även för övriga stadsdelar. Matrisen visar hållbar utveckling definierad som ekonomisk och kulturell utveckling i utsatta stadsdelar samt i Västerås stad och Eskilstuna kommun. Den visar stadsdelarnas och kommunernas relativa position avseende ekonomisk (socioekonomisk) och kulturell (sociokulturell) utveckling. Kommunerna visas för att kunna jämföra utvecklingen i bostadsområden med kommunen som helhet.
2524
26 27
ELIN LINDWALLÅLDER: 29 år
BOR: I en förort till Stockholm
STUDERAR: Informationsdesign med inriktning illustration
AKTUELL SOM: Illustratör i Samspel
VARFÖR HAR DU VALT ATT STUDERA PÅ MDH:– Jag har illustrerat i hela mitt liv och länge försökt hitta en
väg att följa. Att arbeta med nyhetsgrafik lockade mig och i
mitt sökande av information om hur jag skulle lyckas med
det läste jag intervjuer med folk inom yrket. Jag upptäckte att
många av dem hade studerat Informativ illustration på MDH.
Detta gjorde att jag sökte upp utbildningen och jag gillade
vad jag läste. Jag gjorde arbets proverna och sökte direkt.
VAD VILL DU JOBBA MED NÄR DU ÄR KLAR?– Jag sökte för att jag var intresserad av nyhetsgrafik
men under mitt första år har jag lärt mig mycket
nytt och fått testa olika inriktningar inom illu
stration så nu vet jag inte exakt, det är så mycket
som intresserar mig. Vår sista kurs kommer att handla
om 3Dgrafik vilket är helt nytt för mig. Jag har
också blivit kunnigare och känner mig mer
hemma inom grafisk design. Jag är nyfiken
på vad mer jag kommer att lära mig och vart
utbildningen leder mig.
STUDENTER VID KAMMAR - MUSIKPROGRAMMET FÅR DEL AV SIN UNDERVISNING I ANRIKA LOKALER PÅ VÄSTERÅS SLOTT.
EKONOMI- UTBILDNINGAR har totalt sett den mest jämna köns - för delningen med strax över 60 procent kvinnliga registrerade studenter år 2013. Teknikutbildningar har cirka 30 procent kvinnliga studenter.
30 STUDENTAMBASSADÖRER MDH har 30 studentambassadörer som jobbar med att marknadsföra högskolan. Ambassadörerna besöker gymnasieskolor, arbetsförmedlingar och mässor och arbetar även med interna uppdrag på högskolan.
25 PROCENT av MDH:s studenter har minst en förälder som läst på högskola
medan motsvarande siffra för Sverige är 35 procent.
MDH HAR 71 PROFESSORERAndreas Ryve är en av dem. Han är dess-utom världens yngste professor i matematik-didaktik och brinner för att utveckla klassrums-undervisningen.
– Sverige kan vända utvecklingen och höja elevers kunskaper i matematik, säger Andreas Ryve.
Illustration: Elin Lindwall
NY TEKNIK RÄDDAR LIV
Det nya alkolåset som Jonas Ljungblad forskar kring
ska på ett enkelt sätt kunna användas av alla fö
rare. Med en lätt vindpust riktad mot sensorn från
cirka en decimeters håll mäter den förhållandet mellan
alkohol och koldioxid i utandningsluften och bedömer
förarens nykterhet efter bara några sekunder. I ett första
skede utvecklas ett portabelt alkolås, men så småningom
är tanken att systemet ska bli passivt och integreras i nya
bilar, utan kalibreringar eller underhåll i samma utsträck
ning som dagens alkolås.
– Min roll i projektet är bland annat att se över sen
sorns prestanda och att genomföra försökspersonsstudier,
säger Jonas Ljungblad.
Det finns många fördelar för alla medverkande parter
Jonas Ljungblad från MDH arbetar som industridoktorand på Hök Instrument AB. Där tar han fram och utvärderar teknik till en ny generation alkolås som ska ge snabbare och säkrare resultat. Det kan i förlängningen minska antalet alkoholrelaterade olyckor. Designen av det nya alkolåset är unik med en sensorteknik som ger möjlighet till beröringsfri mätning utan plastmunstycke.
Text och foto: Malin Swanström
att anlita en industridoktorand med koppling både hos den
akademiska världen och näringslivet.
– Samarbetet med industripartners genom industri
doktorandtjänster är ett komplement till den traditionella
forskningen och ger skarpa projekt, vilket skapar stor
samhällsnytta. För detta specifika samarbete känns det
bra att ha en forskning som kan rädda liv, säger Mikael
Ekström, docent i robotik.
Även för Hök Instrument AB betyder anställningen
mycket, exempelvis att de snabbare kan kommersialisera
sin produkt, vilket bidrar till tillväxt och utveckling.
– Klarläggande av den nya teknikens vetenskapliga grund
sker med fördel i samarbete mellan akademi och företag,
säger Bertil Hök, företagets grundare.
JONAS LJUNGBLAD
Ålder: 30Bor: StockholmUtbildning: Linköpings uni-versitet, Civilingenjör i teknisk biologi, 2004–2009Aktuell som: Industridokto-rand från MDH på Hök Instru-ment AB där han i samarbete med Autoliv och Senseair tar fram ett helt nytt alkolås kallat Sesame sensor, System for Easy Alcohol Measurements.
INDUSTRIDOKTORANDEN SOM EN BRYGGA MELLAN TVÅ VÄRLDAREn industr idoktorand kan definieras som en forskarstu-derande som har anställning inom ett företag och inom ramen för sin tjänst genomgår forskarutbildning. På så sätt kan man verka både i den akademiska världen och i nä-ringslivet i nära kontakt med arbetsmarknaden och fung-era som en gränsgångare som rör sig i de olika miljöerna.
28 29
Extern Intern
utbildning forskning
Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ser över kvalitetssäkringssys-temet. Uppdraget redo-visas 1 december 2014.
EN FRÅGA OM KVALITETHög kvalitet är både ett uttalat mål och av central betydelse när det gäller forskning och utbildning vid MDH. Därför genomförs både interna och externa utvärderingar. När resultaten i någon utvärdering visar brister är det ett nogsamt och idogt arbete som påbörjas för att förändra det som felar.
Text: Anna Andersson Ax Illustration: Elin Lindwall
U niversitets kanslersämbetet (UKÄ) gör de
mest omtalade utvärderingarna vid svenska
lärosäten. De utvärderar utbildningar på
regeringens uppdrag och granskar bland
annat i vilken utsträckning studenternas faktiska stu
dieresultat motsvarar lärandemålen i examensbilagan
i högskoleförordningen. UKÄ bedömer däremot inte fö
reläsningarnas kvalitet eller studentnöjdheten. Flerta
let utbildningar som utvärderats av UKÄ vid MDH har
fått omdömet mycket hög kvalitet och hög kvalitet,
men i oktober 2013 tilldelades nio av tolv teknik och
ingenjörsutbildningar omdömet bristande kvalitet, vil
ket är ett ifrågasättande av kvaliteten.
– MDH strävar alltid efter att alla utbildningar ska
hålla hög kvalitet. Därför är det självklart att vi tar till
oss den kritik som vi får. När beskedet kom inledde
vi direkt ett kvalitetssäkrande arbete med analys och
åtgärdsplaner. Vissa åtgärder vidtogs när underlagen
skickades till UKÄ eftersom vi redan då hade indika
tioner på att några utbildningar skulle bli ifrågasatta,
säger rektor Karin Röding.
MDH HAR ETT ÅR på sig att återrapportera åtgärderna
till UKÄ. Därefter avgörs om högskolan får behålla
examenstillstånden för de ifrågasatta utbildning
arna. I arbetet för att säkerställa kvaliteten tar man
nu inspiration av utbildningarna Magisterexamen i
företagsekonomi och Kandidatexamen inom national
ekonomi som tidigare fick omdömet bristande kvalitet.
Bristerna analyserades av arbetsgrupper i kollegiet som
också tog fram åtgärder och underlag för återrappor
teringen till UKÄ. Ett tätt samarbete mellan akademi,
fakultetsnämnd och förvaltning gjorde svaret väl för
ankrat och ledde till att utbildningarna fick omdömet
hög kvalitet efter att UKÄ bedömt de återrapporterade
åtgärderna.
– Granskningen, kritiken och diskussionen fortsät
ter att sätta spår. Nu jobbar vi med målsättningen att
vid nästa granskning få det högsta betyget, Mycket hög
kvalitet, säger Magnus Hoppe, då utbildningsledare vid
akademin för ekonomi, samhälle och teknik, och den
som höll ihop den senare delen av det kvalitetssäk
rande arbetet.
Fakultetsnämnden arbetar långsiktigt med kvaliteten
på MDH:s samtliga utbildningar, med målet att säkra
god kvalitet för alla studenter.
– Jag har en stor tilltro till att UKÄ återkommer
med goda betyg till MDH. Vi har tagit ett gemensamt
krafttag inom högskolan för att säkerställa kvaliteten
på våra utbildningar, säger Peter Gustafsson, prodekan
för utbildning i fakultetsnämnden.
MDH:S 13 000 STUDENTER är högskolans viktigaste
kritiker som hjälper högskolan att förstärka student
perspektivet och utbildningskvaliteten, bland annat
genom att svara på kursutvärderingar, i samtal med
Mälardalens Studentkår eller student och doktoran
dombudsmannen.
– Högskolan är en stor organisation som består av
många avdelningar och det kan inte ligga på studen
terna att ha koll på organisationens uppbyggnad. Jag
finns som en ingång för studenterna, likt högskolans
studenttorg, men med fokus på den enskilda individens
frågeställningar ur ett utbildningsoch studenträttsligt
perspektiv, säger student och doktorandombudsman
Henrik Andersson.
Genom Mälardalens studentkår kan studenterna också
påverka då just studentinflytande är kårens främsta
uppdrag.
– Studentinflytande för oss är att se till att kvalitet
eftersträvas i alla utbildningar och att studenterna ska
kunna påverka sin situation på högskolan, säger stu
dentkårens ordförande Vera Songer.
Studentkåren utser bland annat studentrepresen
tanter till alla högskolans beslutande organ som hög
skolestyrelsen och fakultetsnämnden, vilket gör att
studentperspektivet finns med på alla nivåer inom
MDH.
REGERINGEN HAR AVISERAT att delar av de direkta
forskningsanslagen från 2018 kommer att fördelas
efter nationella forskningsutvärderingar. För att stå
väl rustat då och för att kunna fortsätta stärka kva
liteten, utvärderar MDH all sin forskning. Utvärde
ringen »MDH:s Evaluation for improved Research
quality«, förkortat MER14, som startade 2013, består
av internationella bedömargrupper, självvärderingar
och kartläggning av samtliga forskningspublikationer
som MDH:s forskare har bidragit till. MER14 följer en
beprövad struktur och styrkan är att MDH:s forsk
ningsinriktningar utvärderas mot jämförbara miljöer
internationellt.
– MER14 kommer att ge en tydlig och bred bild över
forskningen vid MDH. I de internationella bedömar
grupperna finns representanter med hög kompetens
från lärosäten i ett tjugotal länder. Det ger god möj
lighet till bedömningar av hög kvalitet och med flera
perspektiv. Självvärderingarna har bidragit till att fors
kargrupperna fått nya perspektiv på sitt eget arbete,
vilket alltid är nyttigt, säger Roland Svensson, profes
sor i sociologi och vice akademichef, som projektleder
MER14.
EN TYDLIG EFFEKT av MER14 är att utvärderingsarbe
tet ökar kännedomen om forskningen både inom och
mellan forskningsinriktningarna.
– En utvärdering som MER14 kan i sig också gene
rera nya samarbeten, både inom och utanför högsko
lan, säger prorektor Paul Petterson som är ordförande
i styrgruppen för MER14.
FAKTAMDH har sex forskningsinriktningar:
1 Framtidens energi
2 Hälsa och välfärd
3 Inbyggda system
4 Industriell ekonomi och organisation
5 Innovation och produktrealisering
6 Utbildningsvetenskap (inklusive matematik/ tillämpad matematik)
MDH har fyra utbildningsområden:
1 Ekonomiutbildning
2 Hälso- och välfärdsutbildning
3 Lärarutbildning
4 Teknikutbildning
UKÄUniversitetskanslers-ämbetet (UKÄ) är en statlig myndighet med tre huvuduppgifter:
1 Kvalitetssäkring av högskoleutbildning
samt examenstillstånds-prövning av statliga högskolor.
2 Juridisk tillsyn av högre utbildning.
3 Granskning av effektivitet, uppfölj-
ning och omvärldsanalys samt statistikansvar för högskolesektorn.
MER14MDH:s Evaluation for improved Research quality (MER14) är en forskningsutvärdering som genomförs på MDH under 2013–14.
31
TILLSAMMANS LYFTER VI MATEMATIKUNDERVISNINGEN
SAMHÄLLSKONTRAKTET
Samhäl lskontraktet är et t avtal om fördjupad samver-kan mellan Västerås stad, Eskilstuna kommun och MDH med syfte att höja kompe-tensnivån i regionen genom gemensamma forsknings- oc h u t veck l i n g s p ro j e k t ,
utbildningar som matchar arbetslivets behov och mö-tesplatser för lärande. Sam-hällskontraktet fokuserar på skola, omsorg, hållbar stads-utveckling och framtidens arbetskraft.
Att prata matematik är en avgörande nyckelfaktor för att lära sig matematik. Speciellt när det handlar om barn i förskoleklass. Matematikmentor Benita Bergs uppdrag är att stödja lärarna att utveckla deras arbete med matematiken i förskoleklassen.
Text: Malena Sattar Foto: Adam af Ekenstam, Istock
RÄKNA MED VÄSTERÅS KOMMUNDOKTORAND
Ett långsiktigt forskningspro-jekt som syftar till att förbättra klassrumsundervisningen i matematik i Västerås stads grundskolor. Under 2012–2015
arbetar Västerås stad och MDH i ett samarbetsprojekt för att ta ett helhetsgrepp om matematikutbildningen i Väs-terås stad och därigenom ge
lärare bra förutsättningar för att stödja elever att utveckla matematiskt kunnande.
En kommundoktorand är anstäl ld inom kommunen och får hela eller delar av sin forskarutbildning betald av sin arbetsgivare. Kommun-
doktoranderna bedriver ofta verksamhetsnära forskning, och rör sig i och mellan den akademiska världen och den offentliga sektorn.
– Det jag främst tar med mig är att prata matematik med barnen, att reflektera, diskutera och fundera på hur jag kan ge dem ut-maningar som gör att de växer. Det är något jag märker att föräldrarna efter-frågar – tips på hur matematik kan bli något konkret i vardagen.
Karin Sjöstrand
– Det gäller att göra matematiken synlig. För det är sam
spelet mellan flera olika sinnen som undervisningen bör
fokusera på – ett samspel där både språket, den visuella
spatiala förmågan och långtidsminnet är inkopplat. Ma
tematik är ju nämligen så mycket mer än att räkna – det
är att designa, förklara, mäta, lokalisera, leka och räkna!
Det säger Benita Berg. Hon står med ett ben i varje värld,
dels som kommundoktorand vid MDH, dels som mate
matikmentor och matematikhandledare i Västerås stad.
Hennes uppdrag? Att ge kommunens lärare verktygen
för att utveckla matematikundervisningen så att barnen
i Västerås skolor tycker ämnet är inspirerande, samtidigt
som de når skolans mål. Hennes forskning inom matema
tikdidaktik är kopplad både till Samhällskontraktet, ett
strategiskt avtal om långsiktig samverkan inom forskning
och utveckling mellan Västerås stad, Eskilstuna kommun
och MDH och till projektet Räkna med Västerås.
LUST FÖR ATT LÄRA När vi möter Benita Berg står hon i en av föreläsningssa
larna på Kristiansborgsskolan i Västerås, ett stenkast från
högskolan. Ett 40tal förskollärare är samlade för att för
djupa sig i temat för dagen; geometri i förskoleklass. Allas
ögon är riktade mot Benita som precis har delat ut färg
glada tygkassar fyllda av olika geometriska figurer bland
förskollärarna.
Vad är typiskt för en triangel? Hur skulle du beskriva
formen på en cylinder, en kvadrat eller en prisma? En per
son i varje grupp får sticka ner handen i kassen och genom
att känna på de olika formerna beskriva för gruppen vilka
egenskaper just den formen har, hur många hörn den
har och vilken tjocklek formen har. Övriga i gruppen ska
sedan gissa sig till formen.
– Det här är ett jättebra sätt att jobba med barnen i för
skoleklass olika matematiska och geometriska begrepp, på
ett lustfyllt och konkret sätt. Det är viktigt att vi lär bar
nen de rätta benämningarna och vilka egenskaper olika
former har.
Under den närmaste timmen får lärarna en uppsjö av upp
slag på hur de på ett konkret och inspirerande sätt kan
arbeta med geometri för 6åringar. Det finns mängder av
kreativa hjälpmedel som geobräde, pedagogiska appar och
spel att ladda ner till iPad, magnetiska stavar och figurer.
Benita uppmanar även lärarna att koppla geometrin till
saker och händelser i vardagen. Barnen kan till exempel
konstruera trianglar, cirklar och rektanglar med kroppen,
stampa, klappa eller dansa fram rörelsemönster eller gå på
mönsterjakt ute och inne.
– Det gäller att utmana barnen att tänka ett steg längre,
att resonera sig fram och att uppmuntra till olika lös
ningar. Just samtalet om matematik är det som är det
viktiga, att få både lärare och barn att sätta ord på vad
matematik är och hur man kan använda matematik för
att lösa olika problem och situationer.
SAMTAL GER MEDVETENHET Tre förskollärare som regelbundet träffar Benita Berg i
hennes roll som matematikmentor är Lena Andersson,
Karin Sjöstrand och Katarina Östling. De arbetar i försko
leklass på Herrgärdsskolan och håller med om att just sam
talet om matematik är en framgångsfaktor.
– Jag har arbetat i över 30 år som förskollärare och upp
skattar verkligen förmånen att få utveckla förmågan
att lära ut matematik i förskoleklass. Jag har blivit mer
medveten om vad det är jag gör och integrerar på ett helt
annat sätt än tidigare språk och matematik, säger Lena
Andersson.
Att Benita Berg även är doktorand inom området mate
matikdidaktik tycker de alla tre ger en extra dimension
till träffarna.
– Vi får på detta vis tillgång till nya infallsvinklar
genom aktuell forskning och Benita ger oss möjlighet att
gå på djupet i matematiken. Vi får ny input och det är
något som utvecklar både oss som grupp och sättet vi ar
betar med matematik, säger Katarina Östling.
Det är viktigt att uppmuntra barnen att tänka ett steg längre i matematikundervisningen.
30
3332
ANNI ROSENBERGÅLDER: 28
ARBETAR SOM: Kommunikatör för MDH Alumni
ALUMN FRÅN: Linnéuniversitetet, men också från MDH – läste en kvällskurs
på 15 hp samtidigt som jag jobbade, jättekul!
VAD ÄR EN ALUMN?– En alumn är en tidigare student. För att räknas som alumn på MDH så ska du
ha studerat minst 7,5 högskolepoäng – så det är en väldigt generös och inklude
rande benämning. Även tidigare personal på MDH räknas som alumner.
VARFÖR SKA MAN VARA MED I MDH ALUMNI?– MDH Alumni ger alumner möjligheten att fortsätta sitt lärande och kontaktska
pande även efter studietiden, genom till exempel karriäraktiviteter, öppna föreläs
ningar och alumninyheter. För högskolan är alumnerna också viktiga, då de genom
att ge av sin tid och erfarenhet kan vägleda nuvarande studenter, inspirera ungdomar
inför deras yrkesval eller skapa nya samverkansmöjligheter med högskolan.
HUR GÖR MAN FÖR ATT BLI MEDLEM I MDH ALUMNI?– Man registrerar sig som alumn på webben: mdh.se/alumni.
Vi finns också på Linkedin, en grupp som heter MDH Alumni.
79% AV MDH:S STUDENTER HAR JOBB INOM ETT ÅR EFTER EXAMEN. KÄLLA: UKÄ
POPULÄRASTE PROGRAMMEN PÅ HÖGSKOLAN 1 Sjuksköterskeprogrammet
2 Förskollärarprogrammet
3 Socionomprogrammet
4 Ekonomprogrammet
5 Internationella marknadsförings- programmet
6 Fysioterapeutprogrammet
7 Beteendevetenskapliga programmet
8 Naturvetenskapligt/tekniskt basår
9 Datavetenskapliga programmet
10 Byggnadsingenjörsprogrammet
ORDET AKADEMI kommer från AKADEMEIA som var det ursprungligen
namnet på en olivlund intill det klassiska Aten.
Såsmåningom började Platon någon gång på 380talet
f.Kr. föreläsa i filosofi för sina elever på platsen. Hans
skola kallades som en följd av detta "den akademiska"
eller "Akademien". Senare
fick ordet akademi sin
allmänna betydelse
såsom högskola.
KÄLLA: NE
320 SJUK-SKÖTERSKOR PER ÅR EXAMINERAS VID MDH.
GIVANDE UTBYTEN 2013 tog MDH emot 340 inresande utbytes studenter och 127 studenter från MDH reste iväg utomlands. Studenterna som kom till MDH kommer främst från EU-länder som Tyskland, Spanien, Frankrike och Nederländerna.
GODA IDÉERBEHÖVER
GOTT SÄLLSKAP
FÅ INSPIRATION
UTVECKLA
IDÉER
STARTAFÖRETAG
Idélab inspirerar studenter, personal och forskare på Mälardalens högskola att förverkliga och göra affärer av sina idéer.
15 år av idégqenerering, affärsutveckling och innovationsprocesser.
Varje år möts tusentals personer på Idélabs mötesplatser:Kreativa workshops / Solution Hunt / Idétävling / Venture Cup / Matchmaking / TEDx /
Samproducerade event / Open innovation
mdh.se/samverkan/projekt/idelabtwitter.com/idelabMdHfacebook.com/IDELAB
34 35
Idag utmärks MDH i Eskilstuna av småskalighet,
närhet och intimitet. Det visar en analys som ut
förts bland medarbetare och studenter inför pla
neringen av det nya campuset. Det är också värden
som man vill ta med sig till de nya lokalerna, som
också ska uppfylla dagens krav på forsknings och
utbildningsmiljöer. Enligt de planer kommunen
har för MDH:s nya placering kommer högskolan att
ligga nära centrum, vid kanten av Eskilstunaån.
– Förhoppningen är att det kommer att skapas
en mer enhetlig känsla när högskolans alla delar
samlas. Det ska finnas både avskilda och tysta
studieplatser, liksom inbjudande mötesplatser
och möjligheter till flöde och samverkan mellan
människor och verksamheter. Det är också vik
tigt att det är enkelt att ta sig till högskolan då
många pendlar för att arbeta eller studera där,
säger Elin S Olander, fastighetschef på MDH.
REBECKA MALMGREN, ARBETSMILJÖ- OCH MILJÖSAMORDNARE
HUR TÄNKER DU KRING ARBETSMILJÖ PÅ MDH?– Att arbeta med miljö och arbetsmiljöfrågor
handlar om att minska negativ påverkan på
miljön och att minska risker för ohälsa och
olycksfall hos våra medarbetare och studen
ter både fysiskt och psykosocialt. Det kan vara
alltifrån att säkra upp kemikalieanvändning i
labbsalar, genomföra riskbedömningar inför
förändringar till att uppmuntra till god hälsa
hos våra anställda.
MDH ÄR MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖ-CERTIFIERAD. VAD INNEBÄR DET?– Att vara certifierade är ett sätt att visa upp
både internt och externt att MDH tar arbets
miljö och miljöfrågorna på allvar, och att vi
lever upp till alla lagar och krav. Ett externt
certifieringsorgan granskar årligen vårt sätt att
införa och följa upp arbetsmiljö och miljöarbe
tet. Vi får hjälp att hitta brister i arbetet och det
sporrar oss att fortsätta att jobba för att få en
ännu bättre arbetsmiljö. Vi ska vara stolta över
våra certifieringar.
VAD KAN ALLA GÖRA FÖR ATT FÅ EN BRA ARBETSMILJÖ?– Både medarbetare och studenter, har ett
ansvar att medverka till en god arbetsmiljö
och därför är det viktigt att både veta vilka
regler som gäller och att diskutera miljö och
jämlikhetsfrågor. Det handlar också om att
bidra mer praktiskt som att stänga av datorn
för att spara energi, sortera sopor och an
vända bussen mellan campusorterna, tänka
på ergonomi och att värna om allas lika värde.
God arbetsmiljö är även att vara trevliga mot
varandra.
Bra och funktionella byggnader är en viktig del i arbets- och studie-miljön på en högskola, men det finns mycket annat som påverkar trivsel och hälsa. Högskolan ska vara en jämställd och jämlik plats som inte bara tillåter utan främjar mångfald. För att slå vakt om detta finns en arbetsmiljö- och miljösamordnare och en mångfaldsstrateg på MDH.
Text: Sofia Norling, Birgitta Hultqvist Foto: Anna Andersson Ax, Birgitta Hultqvist
DE VÄRNAR OM MÄNNISKA OCH MILJÖ
MARIKA HÄMEENIEMI, MÅNGFALDSSTRATEG
VAD INNEBÄR DITT ARBETE SOM MÅNGFALDSSTRATEG?– MDH ska främja mångfald, inte bara acceptera
det. Det finns hårda krav på att utbildningsan
ordnare måste bedriva likabehandlingsarbete.
Jag arbetar med att integrera jämlikhetsper
spektiv i hela verksamheten och stödjer or
ganisationen i likabehandlingsfrågor genom
utbildningar, information och rådgivning både
för medarbetare och studenter. Alla ska veta
sina rättigheter och skyldigheter.
HUR SKAPAS EN JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ?– Vi bedriver ett aktivt arbete för lika villkor
genom Kommittén för hållbar arbetsmiljö. Kun
skapen om ansvaret gentemot varandra och om
normer måste öka och fler måste börja tänka
normkritiskt. Vi ska ha en arbets och studie
miljö som på riktigt välkomnar och respekterar
mångfald. Att tänka normkritiskt betyder inte
att alla normer ska försvinna och att allt ska
vara okej. Däremot bör vi reflektera över vilka
privilegier som följer med en viss norm och vem
eller vilka som tjänar på det. Är det en norm
som förhindrar jämlikhet bör vi ifrågasätta och
försöka förändra den.
VILKA FRÅGOR ÄR VIKTIGAST ATT SKAPA MEDVETENHET RUNT?– Vi är långt ifrån jämställda i Sverige och hög
skolor och universitet utgör inte något undan
tag. Ditt kön spelar fortfarande en stor roll för
hur villkoren att studera och göra karriär ser
ut. Att vi arbetar för breddad rekrytering och
breddat deltagande är viktigt. Alla ska känna
sig välkomna och ges lika förutsättningar att
studera och arbeta på MDH.
CAMPUS FÖR FRAMTIDEN
Ljust och fräscht, öppet och modernt samt med samma känsla av närhet och intimitet som finns idag. Så ska MDH:s nya campus i Eskilstuna upp-fattas av studenter, medarbetare och besökare när det står klart.
Text: Sofia Norling Illustrationer: 3XN
DET NYA CAMPUSET är en gemensam ambi
tion mellan MDH och Eskilstuna kommun med
målet att området, där Sporthallen, Äventyrsba
det och badhuset står idag, ska visualisera en
öppen och modern studiemiljö. Det är också
viktigt att den nya byggnaden utformas så att
den bidrar till stadskärnan på ett positivt sätt.
– Det danska arkitektkontoret 3XN valdes till
vinnare av juryn i arkitekttävlingen om att få
rita det nya campuset i Eskilstuna. Deras förslag
uppfyller alla kriterier vi hade. Vägen till ett in
flyttningsklart campus är lång, men när det är
klart kommer Eskilstuna och MDH att ha ett
innovativt och modernt utbildningscentrum mitt
i staden som bildar en harmonisk helhet mellan
nya och gamla byggnader, säger Elin S Olander.
Målet är att byggnationen ska vara klar till
höstterminen 2018.
36 37
ANNE SÖDERLUND– Bättre beteende minskar stressenStress är en vanlig orsak till arbetsskador vilket
gör att många är i behov av hjälp för att minska sina
besvär. Anne Söderlund forskar inom fysioterapi
med beteendemedicinsk inriktning, det vill säga
om både de fysiska och psykosociala aspekterna
i aktivitetsrelaterade hälsoproblem. Ett av hennes
forskningsprojekt, där hon är handledare till dok
toranden Caroline Eklund, handlar om att utveckla
ett interaktivt ehälso program. Där ska personer
med arbetsrelaterad stress få hjälp att minska
problemen genom beteendeförändringar.
Programmet ska hjälpa personer att identi
fiera vad som händer i och med kroppen och
föreslå åtgärder som exempelvis avspännings
övningar, förändrad livsstil eller metoder för
känslokontroll.
– Vi har ett tvärvetenskapligt samarbete med
forskare inom fysioterapi med beteende medicinsk
inriktning, psykologi, och informationsdesign
som bidrar i arbetet att ta fram webbplattformen,
säger Anne.
Programmets användbarhet, så som pedago
gisk utformning, gränssnitt och interaktivitet,
ska testas av 20 individer med arbetsrelaterade
stressproblem innan forskarna går vidare med
en studie om effekter av programmet.
ANNA-LENA ALMQVIST– Mamma bestämmer mestDet är mödrarna som främst påverkar hur för
äldraledigheten ska fördelas. Det visar en studie
där AnnaLena Almqvist tillsammans med
Anette Sandberg och Lars Dahlgren har studerat
motiv, beteendemönster och erfarenheter av
föräldrapenninguttag.
– Männen ifrågasatte inte kvinnornas tolk
ningsföreträde utan understödde det snarare,
säger AnnaLena.
Studien baseras på intervjuer med 32 par, med
ungefär lika stor inkomst, från Västerbotten
och Skåne. Vid tidpunkten för studien är fadern
förstagångsförälder och barnet tvåtre år. Under
sökningen visar att en betydande anledning till
hur föräldraledigheten delas upp är bristande
nätverk. Fädernas ensamhet och att det blir trå
kigt för barnet är viktiga motiv till varför pap
porna inte tar ut föräldraledighet. Männen var
även tveksamma till att vara borta från sina arbets
kamrater. En tendens bland de män som hade
stannat hemma länge (minst 100 dagar) var att
de hade en stöttande kvinna som även värderade
arbete och studier högt.
– Mest förvånande är att det bland paren i
30årsåldern och yngre fortfarande är mödrarna
som har tolkningsföreträde framför fäderna när
det gäller uppdelningen av föräldraledigheten.
Det finns fortfarande starka föreställningar om
just mammans betydelse för barnet.
Forskningsprojektet har gått vidare till att jäm
föra dessa fäders uppfattningar om konflikter
MED MÄNNISKAN I CENTRUM
Inom forskningsinriktningen Hälsa och välfärd tar forskarna reda på orsakerna till företeelser och beteenden. De verkar också för att ta fram förklaringar och lösningar
för att människor ska få det bättre genom alla faser i livet.
Text: Danijela Franjkovic Foto: MDH
mellan arbete och familjeliv med amerikanska
fäders, där det finns stora skillnader i familj och
arbetsmarknadspolitik.
INGER K HOLMSTRÖM– Vård i telefon på olika villkorMän får andra svar än kvinnor. Det visar Inger
K Holmströms forskning kring olika aspekter av
telefonrådgivning. I ett pågående forskningspro
jekt analyseras 800 inspelade telefonsamtal med
sjukvårdsrådgivningen 1177. Bland annat obser
veras skillnader i hur samtalen förs och vad de
leder till beroende på om det är män eller kvinnor
som ringer.
Forskningsresultaten tyder på könsbundna
skillnader där män oftare får tid hos läkare medan
kvinnor får råd om egenvård och uppmanas att
vänta och se, oavsett om de ringer för sin egen
sjukdom eller för sina barn. Förklaringen är inte
att männen är mer sjuka utan kan möjligen bero
på att de ofta pratar mer om konkreta symptom
som feber eller magsmärtor, medan kvinnor
talar mer om känslor som oro och trötthet.
– Jag vill öka medvetenheten hos vårdgivare
om att vård ska ske på lika villkor för hela
befolkningen.
Inger arbetar idag med att utveckla ett instru
ment som är avsett att mäta genuskompetens
hos vårdpersonalen och med att testa en utbild
ningsinsats om vård på lika villkor för telefon
sjuksköterskor. Instrumentet och utbildningen
ska även kunna användas i andra delar av vården.
JONAS STIER– Att förstå samhället och sig självJonas Stier forskar inom sociologi med inrikt
ning mot socialpsykologi. En del av forskningen
kretsar kring identitetsskapande och interkultu
rellt samspel i olika sammanhang. Han har
bland annat studerat globaliseringens, teknikens
och mediernas följder för människors identitets
skapande och välbefinnande.
– Människan lever idag i ett samhälle som in
rymmer drag som är direkt ohälsosamma, avhu
maniserade och världsfrånvända. Radio, tv,
tidningar och reklam förmedlar livsstilar, ideal
och värderingar – snabbt, enkelt och underhål
lande. Deras verklighetsbeskrivning blir san
ningar hos människor och jakten på en attraktiv
identitet blir en allt större del av livsinnehållet.
Själva identitetsarbetet har också i allt högre
grad förflyttats ut i den virtuella verkligheten
där sociala medier har blivit en allt viktigare
arena för människors identitetsskapande och
varumärkesbyggande.
– I dagens förändrade sociala landskap har vi en
frihet att själva forma vår identitet. Det handlar om
att synas, ha rätt kläder och åsikter, vara upptagen
och innovativ. Samtidigt är vi mer lätt kränkta,
ensamma och vilsna. Identitet är inte bara vem
vi är, utan också vem och vad vi vill bli.
ANNE SÖDERLUND ANNA-LENA ALMQVIST JONAS STIER
INGER K HOLMSTRÖM
38 39
LING ZHANG
Ålder: 30 årBor: Peking, KinaYrke: Egen företagare, nät-verkare, entreprenör.Studier på MDH: Examen i Masterprogram i intelligenta inbyggda system 2009.Alumngärning: Grundare av alumnnätverket Sweden Alumni Network in China, www.sanchina.org Hobby: Älskar att laga kine-sisk mat. Är stolt certifierad kock inom kinesisk kokkonst.
En kreativ nätverkare från KinaHan är en nätverkare ut i fingerspetsarna och drivs av en vilja att främja kontakter mellan Kina och Sverige. 2013 utsågs Ling Zhang till Årets alumn vid MDH för sitt arbete med alumnnätverket Sweden Alumni Network in China.
Text: Birgitta Hultqvist Foto: Emil Atak
»Resan mot drömjobbet börjar på MDH« är budskapet i MDH:s student rekrytering. De allra f lesta studenterna, nästan 80 procent, har arbete ett år efter avslutad examen. Varje år utses årets alumn vid MDH. 2013 tilldelades Ling Zhang utmärkelsen, men många andra var nominerade. Här berättar tre av dem om vart deras utbildning tagit dem.
Text: Birgitta Hultqvist
Foto: Privat / Sofia Norling / Textanken
R edan som fyraåring fick han höra talas om Sve
rige och från sin farbror som forskade vid Luleå
universitet fick han spännande paket. När han
20 år senare ville studera utomlands blev Sve
rige hans förstahandsval. En vän till hans farbror jobbade
på ABB i Västerås och föreslog Ling Zhang att välja MDH
eftersom högskolan har en framstående realtidsforskning.
Dessutom studerade inte så många kineser här, vilket
gjorde att han kunde lära känna Sverige bättre.
Det var anledningen till att Ling Zhang
kom till MDH 2007 och började studera
på Masterprogrammet i intelligenta
inbyggda system. De två studieåren i
Västerås kom att få en avgörande be
tydelse för Ling Zhang och det liv han
lever idag.
– Åren på MDH vidgade mina vyer
och jag fick en ny syn på både studier
och livet i stort, säger Ling Zhang.
Skillnaden mellan att studera i Kina och på
MDH var stor. I Kina uppmuntras inte eleverna att
tänka självständigt och att ha egna innovativa idéer
på samma sätt som i Sverige, menar Ling Zhang. Exami
nationer och tester är vanliga men de praktiska övning
arna är få.
PÅ MDH LÄRDE sig Ling Zhang att våga vara mer inno
vativ och tänka mer självständigt. Han uppskattade när
heten till lärarna och blandningen av teori och praktik.
Ett starkt intryck gjorde också de vänliga människor han
mötte; lärare, vänner, klasskamrater och även främlingar,
som hjälpte honom på olika sätt när han var ny i Sverige.
Fina minnen är möten med människor från olika länder
och bakgrunder – och många trevliga fikastunder.
EFTER SIN EXAMEN, åter i Peking 2009, saknade han
Sverige och en träffpunkt där svenskkinesiska alumner
kunde träffas och knyta kontakter med svenska företag.
De trevliga fikastunderna saknade han också. Därför star
tade Ling Zhang i mars 2010 nätverket Sweden Alumni
Network in China (SANC) och hans livsbana fick
en ny vändning. Genom sina nya kunskaper
från Sverige och ett ökat självförtroende
utvecklades hans talang för nätverkande
och entreprenörskap. Tillsammans
med några alumnvänner byggde han
upp nätverket på sin fritid, med stor
hjälp av kinesiska sociala medier.
Idag har SANC över 1 000 medlemmar
i sju olika provinser i Kina och arrange
rar tillsammans ett 30tal svenskrelaterade
event per år, alltifrån seminarier, workshops
och återträffar till Heyrobicsgympa inspirerat av
Friskis & Svettis. – Några viktiga mål med SANC är att främja kontakter
mellan kinesiska alumner och svenska företag samt sprida
kunskap om svenska lärosäten till kinesiska studenter.
ETT BETYDELSEFULLT EVENT är därför den svenska »Hig
her Education and Career Day« som SANC återkommande
har arrangerat i Peking och senast även i Shanghai, med
ett tiotal svenska lärosäten och flera svenska företag som
deltagare. SANC har samarbeten med så gott som alla
svenskrelaterade organisationer i Kina. Ett särskilt nära
samarbete har de med svenska ambassaden i
Peking där ambassadör Lars Fredén är heders
medlem i SANC.
ATT UTVECKLA NÄTVERKET är Ling Zhangs
hjärtefråga, men eftersom det är en icke vinst
drivande organisation behöver han även tjäna
pengar till sitt levebröd. Därför är han egenfö
retagare inom försäljning och pr. Bland annat
säljer han svenska luftrenare för inomhusbruk,
något som på grund av svåra luftföroreningar i
Peking blivit mycket efterfrågat.
– Det finns många affärs och investerings
möjlig heter för mig just nu. Men jag vill fokusera
på Sverige, svenska produkter med hög kvalitet,
sär skilt relaterat till miljöteknik, hållbar utveck
ling, hälsa och design, säger Ling Zhang.
RESAN BÖRJADE PÅ MDH
SWEDEN ALUMNI NETWORK IN CHINA
Sweden Alumni Network in China (SANC) grunda-des 2010 av Ling Zhang. Är ett nätverk för alumner som studerat i Sverige men nu bor i Kina med över 1 000 medlemmar. Samarbetar med bland annat re-geringskansliet, Svenska institutet, svenska ambassa-den, Svenska handelskammaren i Kina, olika svenska företag i Kina samt ett tiotal svenska universitet och lärosäten. Vill synliggöra högkvalitativ svensk högre utbildning i Kina samt svensk vetenskap, teknologi, design, innovationer. Är konsultservice för kinesiska studenter.
Kina är den största utbildningsmarknaden i världen. Fler än 450 000 kineser studerade utomlands 2013, varav cirka 800 i Sverige.
CARL GYNNEFolkhälsoprogrammet 2005
Carl Gynne är samordnare för brotts- och drogförebyg-gande arbete i Enköpings kommun. Tidigare var han områdessamordnare i Väs-terås stad. Under flera somrar drev han barn- och ungdom-seventet Tryit IDA i Västerås, där barn och ungdomar gra-tis fick prova på olika idrotter och kulturaktiviteter. Han är gästföreläsare på folkhälso-programmet och handleder även studenter.
Vad har MDH betytt för dig? – Åren var bland de bästa i mitt liv med vänner, intressen och personlig utveckling som har format mig som männ-iska. Utbildningen gjorde mig kvalificerad till mängder av inriktningar i arbetslivet som en specialiserad generalist, vilket jag är tacksam för idag.
LISA KILESTADInformationsdesign 2003
Lisa Kilestad är kommunika-tions- och pressansvarig vid Mälarenergi i Västerås. Job-bar med projektet Förnyelsen Block 6 som handlar om att förnya kraftvärmeverket i Väs-terås med världens största av-fallsförbränningsanläggning. Beräknad invigning är hösten 2014. I uppdraget ingår att driva intern och extern kom-munikation om ett ibland hett diskuterat ämne.
Vad har MDH betytt för dig? – Massor! Utbildningen gav mig ett förhållningssätt ti l l o l ika problemstä l ln ingar, ti l l olika spretiga målgrup-per och hur jag på bästa sätt strukturerar ett arbete med kanal, budskap och metoder för att nå avsedda kommunikationsmål.
MAGNUS LARSSONTillämpad datateknik 1993
Magnus Larsson är utveck-lingschef för ABB i Indien med cirka 900 medarbetare. Han har även disputerat i datave-tenskap på MDH och bidragit till samarbeten mellan ABB, MDH, andra företag samt ut-ländska universitet.
Varför har det varit viktigt för dig att samarbeta med MDH? – Utbildningen på MDH var en av mina största milstolpar i livet. Det fanns ett nära en-gagemang mellan lärare och studenter och jag har alltid känt att MDH gör lite extra för att det ska bli bra kvalitet. MDH har också varit öppna för samarbetsidéer och nya sätt att göra forskning på. I mina ögon har MDH gett mig mycket genom åren. Då är det naturl igt att ge tillbaka i olika former, speci-ellt genom att etablera bra forskningssamarbeten.
– JAG FICK EN NY SYN PÅ BÅDE STUDIER
OCH LIVET I STORT.
40 41
UPPDRAGS- UTBILDNING
ERA BEHOV STYR
– Små barn är naturligt företagsamma och närmast outtröttliga i sin uppfinnings-rikedom. De möter utmaningar och tänker ut lösningar utan att veta hur det ska gå. Kursen »Entreprenöriellt lärande« har gett oss kunskap att möta varje barns delak-tighet i sitt eget lärande. Alla ska få känna JAG vill, kan och lär för livet, den känslan ger lust till lärande.
LISA KARLÉN, förskolechef och MARIA WESTERLUND biträdande förskolechef på Korvetten och Franciscus förskola, Nyköping.
– Ett företags utveckling och välmående är starkt kopplat till hur medarbetarna mår. »Friska företag« är en mycket bra utbildning som stärker företagets egna kraft att jobba med både »kroppen och knoppen«.
MIKAEL JOKI, VD för Eskilstuna elektro-nikpartner AB och medlem i nätverket Vilsta-Gruppen.
mdh.se/uppdragsutbildning
– För att kunna möta medborgarnas
behov är förmågan att arbeta med
innovativ utveckling avgörande.
Kurser i innovation har gett inspiration
och kunskap för våra medarbetare
inom kommunen. Vi är mycket
nöjda med kurserna som 125 med-
arbetare hittills deltagit i.
EVA LITTLE, biträdande stadsdirektör och personaldirektör, Västerås stad
VI VÄNDER OSS TILL
MÄLARDALENS HÖGSKOLA
På Studenttorget kan studen-terna till exempel registrera sig på program, hämta ut tentor och MDH-kort, boka besök hos studievägledare och få stöd kring utskrifter och kopiering.
TIDIGARE VÄNDE SIG studenterna till studentexpeditio
nen på sin akademi och studieort. Åtta expeditioner hade
samma uppdrag men arbetade på olika sätt efter egna ruti
ner. Samtidigt fanns en central informationsdisk vid varje
ort dit studenterna kom med sina frågor.
– Många studenter tyckte att det var svårt att veta vart
de skulle vända sig med olika typer av frågor. Därför ville
vi erbjuda studenterna en väg in till MDH och att ge dem
den service de efterfrågar och har rätt till på en och samma
plats, säger Henna Schmidt, enhetschef för Studenttorget.
Med målet att ge studenterna likvärdig service oavsett
vilken akademi de tillhör, startade MDH ett projekt för att
införa två Studenttorg, ett per campusort. Studentkåren
var mycket engagerad i och positiv till projektet.
– En ingång för alla studentärenden är riktigt smidigt
och studenterna uppskattar den servicen, säger Vera Songer,
tidigare kårordförande.
ATT FLYTTA ALLA studentärenden till en plats på varje
campusort innebar förändringar för medarbetarna. Idag
bemannas de två Studenttorgen både av medarbetare från
expeditionerna på akademierna och från informations
diskarna.
– Allt var nytt med mycket att lära och nya arbetssätt
att vänja sig vid. Men alla medarbetare var verkligen med
på resan och har varit delaktiga i hela arbetet. Så det gick
väldigt bra, säger Henna Schmidt.
Lisa Karlsson är en av dem som numera arbetar både på
akademin för innovation, design och teknik och på Student
torget i Eskilstuna. Hon berättar att det i en utbildning ofta
För att studenterna ska få den bästa servicen och för att skapa en närhet till högskolans verksamhet, finns Studenttorget. Här får studenterna tillgång till alla tjänster de har behov av under sin studietid. Och med- arbetarna har fått ett nytt sätt att arbeta.
Text: Anna Andersson Ax Foto: Jonas Bilberg
STUDENT- TORGET EN VÄG IN TILL MDH
ingår kurser som ges vid olika akademier. Om studenter
tidigare hade frågor om sina kurser var de tvungna att gå
till respektive akademiexpedition för att få svar.
– Nu kommer studenten till oss vid Studenttorget istäl
let och får svar på alla sina frågor. De frågor som vi inte
kan hjälpa studenten med direkt, skickar vi vidare till den
person som kan svara. Vi skickar alltid frågorna vidare,
inte studenterna, de ska alltid få ett svar från oss.
STUDENTTORGET HAR OCKSÅ inneburit att MDH infört
ett nytt gemensamt hanteringssystem för alla ärenden, ett
system som är en viktig pusselbit i högskolans kvalitets
säkrande arbete.
– Studenttorget är ett gott exempel på samverkan in
ternt på MDH – mellan akademier, förvaltningen och
studenter genom Studentkåren. Att sätta våra studenter
och vår utbildning i centrum är viktigt för MDH och när
Studenttorget blev verklighet var det ett stort steg framåt
för högskolan, säger rektor Karin Röding.
FUNDRAISER PÅ MDHMDH har beslutat sig för att satsa på fundraising som ett nytt sätt att öka de externa forskningsmedlen. Lotti Svebéus är sedan februari 2014 fundraiser och enhetschef för högskolans externa relationer.
PÅ VILKET SÄTT SKILJER SIG FUNDRAISING FRÅN TRADITIONELL FORSKNINGSFINANSIERING?– Traditionell forskningsfinansiering kräver oftast att högskolan bidrar med delfinan
siering, vilket kan begränsa oss då anslagen inte är tillräckliga för att finansiera all
forskning som vi vill och kan göra. Genom fundraising vill vi möjliggöra fria medel som
gör att vi kan bedriva forskning som vi annars inte skulle ha råd med.
I SVERIGE BEDRIVER FLERA LÄROSÄTEN FUNDRAISING FRAMGÅNGSRIKT. HUR SER DU PÅ MDH:S MÖJLIGHETER ATT LYCKAS? – MDH har framgångsrika och välmeriterade forskare som kan bidra till att ge värde
och nytta för människor och samhälle. Tillsammans med duktiga medarbetare, starka
och väl utvecklade samarbeten med näringslivet och offentlig sektor har vi goda möjlig
heter att lyckas.
HUR GÅR FUNDRAISING TILL?– Mitt arbete handlar mycket om att möta människor inom MDH, näringslivet och offentlig
sektor för att tillsammans med dem se hur forskningsfinansieringen vid MDH kan stärkas.
Men alla som vill ge sitt stöd är varmt välkomna att kontakta mig.
TEKNIK BLIR MUSIKMUSIKAPPEN C3N PLAY ger nya möjligheter att skapa elektronisk musik. Den är ett resultat av Rikard Lindells forskning inom området interaktionsdesign.
– Jag vill förändra synen på programmering och får min forskning genomslag kan den påverka både utbildningar inom design och datavetenskap och hur ny programvara formges och utvecklas, säger Rikard Lindell.
Ladda ner C3N play på
App Store.
SIFFROR OM BIBLIOTEKET: 97 000 TRYCKTA BÖCKER
89 000 E-BÖCKER
200 TRYCKTA TIDSKRIFTER
13 000 E-TIDSKRIFTER
HEDERSDOKTORERMDH har utsett 20 hedersdoktorer sedan 2002. Varje år uppmärksammar högskolan dem vid Hedersdoktorernas Dag. Vid senaste akademiska högtiden utsågs bland annat Kungliga operans chef, Birgitta Svendén.
Fotograf: Carl Thorborg