ETT MAGASIN FRÅN MÄLARDALENS HÖGSKOLA NR. 1

ROBOTNY TEKNIK

SPINNERLOSS

ENERGI RÄTT MIX FÖR FRAMTIDEN

RÄDDARLIV RESAN MOT ETT

STARKT MDH EN SKOLA FÖRALLA

NY MÖTESPLATS FÖR HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK FORSKNING FÖR HÅLLBARA

STÄDER

2 3

ETT STARKT MDH – det är vad magasinet Samspel handlar om.

För nu är vi en betydligt starkare högskola än när projektet ”Ett starkt

MDH” startade. Det är många som bidragit längs vägen – de som lett

projektet, alla medarbetare vid MDH, högskolans många samverkans-

parter och andra vänner som gett oss sitt stöd. I det här magasinet får du

läsa om några av de personer och företeelser som gör MDH till det nyfikna

och modiga lärosäte det är idag och som tar oss allt närmare vår vision:

MDH – den samproducerande högskolan.

TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE ..........................................................4

HÄR ÄR MIXEN FÖR FRAMTIDENS ENERGI .........................................8

MDH BLEV VÄGEN TILL EN INTERNATIONELL

KARRIÄR INOM OPERA ......................................................................10

ROBOTKATT SPINNER LOSS ................................................................12

NY MÖTESPLATS FÖR HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK ...................13

TRÄNA INNOVATIONSFÖRMÅGAN ..................................................14

EN SKOLA FÖR ALLA ..........................................................................16

YES, IT IS ROCKET SCIENCE ................................................................18

RESAN MOT ETT STARKT MDH ............................................................20

3 RÖSTER OM STRATEGISK SAMVERKAN .........................................23

FORSKNING FÖR HÅLLBARA STÄDER ...............................................24

NOTISER ...............................................................................................26

NY TEKNIK RÄDDAR LIV ......................................................................27

EN FRÅGA OM KVALITET ....................................................................28

TILLSAMMANS LYFTER VI MATEMATIKUNDERVISNINGEN ...............30

NOTISER ...............................................................................................33

CAMPUS FÖR FRAMTIDEN .................................................................34

DE VÄRNAR OM MÄNNISKA OCH MILJÖ .......................................35

MED MÄNNISKAN I CENTRUM ..........................................................36

EN KREATIV NÄTVERKARE FRÅN KINA ..............................................38

RESAN BÖRJADE PÅ MDH .................................................................39

STUDENTTORGET – EN VÄG IN TILL MDH ..........................................41

NOTISER ...............................................................................................42

MÄLARDALENS HÖGSKOLABox 325, 631 05 Eskilstuna, 016-15 36 00Box 883, 721 23 Västerås, 021-10 13 00redaktionen@mdh.se, www.mdh.se

Ansvarig utgivareSara Seltborg

ProduktionKärnhuset

RedaktionSofia Norling, Sara Olofsson, Anna Andersson Ax, Malena Sattar

TryckLenanders Grafiska AB

Upplaga3 000 ex. Utgiven september 2014

Karin Röding rektor Mälardalens högskola

4

Ett starkt lärosäte för Karin Röding är det­

samma som att ha en självklar plats i högskole­

världen och i regionen och att medarbetarna

och studenterna trivs och känner stolthet över

sin arbets­ eller studieplats.

– Målet är att man ska vara stolt när man går

till jobbet eller cyklar till sin laboration eller fö­

reläsning. När någon lyckas väl med någonting;

en forskare får en ansökan om finansiering be­

viljad, en lärare utses till pedagogiskt excellent

eller en student blir erbjuden jobb hos en arbets­

givare som hon har skrivit sitt examensjobb hos,

ja då gläds hela MDH! Det är så vi bygger vi en

stark organisation.

MDH:s vision är att vara det ledande lärosätet i

Sverige för excellent samproduktion med sam­

hällsaktörer, både nationellt och internationellt.

– Vi är sprungna ur den samverkande traditio­

nen. MDH grundades 1977 för att industrin be­

hövde mer och bättre kompetens. Spetspersoner

från både ASEA och Volvo knöts till oss. De var

gränsgångare, innan ordet ens fanns. Dessutom

fanns ett förskoleseminarium som också lades

in i högskolan när den etablerades. Denna bak­

grund har gett MDH en unik erfarenhet.

MDH ARBETAR STRATEGISKT för att lyfta frå­

gan att alla lärosäten i landet har samma upp­

drag och krav från regeringen, ändå tilldelas de

yngre lärosätena betydligt mindre medel än de

äldre universiteten. Ett förslag är att högskolor

med hög grad av samverkan ska kunna få ökade

anslag.

– Vi har genom att befinna oss på olika natio­

nella mötesplatser fört fram argument för att

vi som är duktiga på samverkan bör kunna få

mer medel. Arbetet har inte lett till ökade medel

från staten, men frågan är på agendan. Det har

vi märkt i Almedalen. Under Almedalsveckan

2011 var det bara vi som pratade om samverkan

kändes det som. 2012 pratade alla om samver­

kan. 2013 var samverkan en självklarhet och dis­

kussionerna kretsade istället kring hur man kan

mäta samverkan. Jag vill påstå att det är mycket

tack vare MDH, tillsammans med bland annat

KK­stiftelsen, som frågan om hur samverkan ska

värderas inom högskolesektorn har hamnat så

högt på agendan. Det snurrar mer nu!

NÄR DET GÄLLER finansieringen av utbildning

har regeringen flaggat för att volymen på utbild­

ningar runt om i landet måste minska på grund

av att ungdomskullarna går ner.

– Vi får pengar på ett rakt ackord kan man

säga. Det som avgör är hur många studenter vi

har och hur många poäng de klarar. Tar vi in

för många studenter som presterar väl får vi

inte mer pengar för det. Vi har med andra ord

ett takbelopp som vi måste försöka nå men det

finns inget värde i att överskrida det. Det är mitt

och styrelsens uppdrag att säkerställa att MDH

håller den volym som regering och riksdag har

Karin Röding förespråkar samverkan, internt och externt. Tillsammans går det att uppnå mer; det visar arbetet för att skapa ett starkt MDH. »Jag är imponerad över MDH:s resa i samverkans tecken. Inom högskolan står vi idag

mer eniga och i regionen har vi blivit en aktör att räkna med då vi har f lera strategiska avtal både med några av landets största företag och med offentlig sektor.«

Text: Anna Andersson Ax Foto: Niklas Holm

TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE

–Jag twittrar och bloggar med tanken att alla som vill ska kunna ta del

av aktuella frågor i högskolans värld samtidigt som det ger mig möjlighet

till att ge en personlig reflektion. Bloggen kan väl ses lite som ett vecko-

brev för studenter och medarbetare, men jag vet att den läses av andra i och utanför sektorn, särskilt när jag

skriver om nationella frågor.

5

76

bestämt. Samtidigt är kostnadskontroll också något som

är viktigt för en stabil och god ekonomi. Jag visste redan

innan jag tillträdde som rektor att MDH hade, till skillnad

från många andra lärosäten, ett starkt fokus också på kost­

naderna. Det är bra!

När takbeloppet sänks har högskolan behövt lägga ner

vissa utbildningar. De parametrar ledningen utgår ifrån i

beslutet om vilka utbildningar som ska avvecklas är bland

annat söktrycket, i vilken utsträckning studenterna har

tagit sin examen och arbetsmarknadens behov.

– Nu är vårt fokus att se till att de utbildningar vi ger

håller hög kvalitet och sker i den samverkansanda som

MDH står för.

EN ANNAN VÄG att gå för att påverka den egna forsk­

ningsfinansieringen är fundraising, något som är vanligt

i de anglosaxiska länderna men fortfarande relativt ovan­

ligt bland Sveriges lärosäten. För MDH är fundraising ett

nytt strategisk arbetssätt för att öka de externa forsknings­

medlen.

– Vi har duktiga forskare som drar in stora pengar till

högskolans forskning som gör det möjligt att upprätt­

hålla en relativt stor forskningsvolym, men det är viktigt

att hitta nya vägar att gå när det gäller ekonomin. Med

fundraising får vi ett fjärde ben att stå på framförallt för

forskningen. De andra tre benen är anslag, externa forsk­

ningsmedel från till exempel Vetenskapsrådet och KK­stif­

telsen och medel från omgivande samhället. Fundraising

handlar inte bara om att attrahera medel, det är också

en väg för att göra oss ännu mer kända vilket bidrar till

MDH:s positionering i högskolelandskapet.

2014 ÄR VALÅR vilket också innebär att forskning­ och

utbildningsfrågor kommer i fokus.

– Jag vill att nästa generations högskolepolitiker ska

våga vara tydliga med sin vision och viljeriktning. Idag

hoppas det från tuva till tuva och det saknas en långsik­

tighet. Forskning och utbildning är långsiktigt per defini­

tion. Politiken borde vara likadan.

– Forskning och utbildning är långsiktigt per definition. Politiken borde vara likadan.

KARIN RÖDING

Ålder: 58 årFamilj: JaBor: Västerås och StockholmBok: Nelson Mandelas bok »Den långa vägen till frihet«Bästa film: Jag tyckte mycket om Lena Einhorns film om sin mamma, Ninas resa. En annan film var »Drottningen och jag« av Nahid Persson. Det är pre-cis den typen av filmer som fascinerar mig.Kulturell höjdpunkt: För jätte-många år sedan såg jag Rod Stewart på Råsunda. Utom-huskonsert, massor med folk – det var bra! Men annars är det mycket opera för mig. Cecilia Bartoli såg jag härom året och blev tagen.Alltid i kylskåpet: KaprisVad gör du en ledig dag: Jag läser tidningen länge och dricker mycket kaffe. Jag sticker gärna ut och springer. Sen tar jag nog en tur på stan och på kvällen lagar jag en god middag för vänner. Finns det möjlighet går jag gärna på en öl- eller vinprovning av något slag. Eller så håller jag i provningen själv. Jag är ju Munskänk.Favoritresmål: Jag gillar öst-europeiska städer. Jag hade en kompis som var från forna Tjeckoslovakien. Jag besökte hans familj i Bratislava vid ett tillfälle och det var där fas-cinationen började. Sedan blev det Baltikum före län-dernas befrielse. Jag besökte Kiev för några år sedan. En väldigt storslagen stad som verkade så framåt. Förra året gick resan till Sarajevo och i våras var jag i Albanien.

Idag talar politikerna om ökad autonomi och självstän­

dighet för lärosätena. Karin Röding skulle gärna se att de

ansvariga politikerna istället hade en ökad tillit till den

verksamhet som bedrivs på landets lärosäten.

– Autonomi är ett övervärderat ord. Jag menar, om

regeringen pytsar in 70 miljarder in i högskolesystemet

är det väl en självklarhet att de och skattebetalarna vill

veta hur vi jobbar och vad Sverige får för dessa medel. Att

tro att politiken inte vill ha insyn i det är bara naivt. Jag

tycker att vi istället ska tala om adekvat styrning. Om de

ansvariga bara tydligt identifierar vad de vill följa upp så

har jag stor tilltro till att universitet och högskolor leve­

rerar det. Vi kan och vi vill göra stora insatser och vi har

alltid målet att det ska bli så bra som möjligt.

Karin Röding menar också att dagens politik ofta sätter

grundforskning och tillämpad forskning som motpoler till

varandra.

– Jag ser inget motsatsförhållande, utan båda behövs.

Grundforskningen kan lösa viktiga och långsiktiga pro­

blem som ännu inte är identifierade, medan industrin

och andra samhällsbärande institutioner är beroende av

forskning som snabbt kan komma ut i tillämpning. Till­

delningen av medel bör som idag till stor del gå till att

finansiera grundforskning men någon del bör ges till de

lärosäten som bedriver tillämpad forskning i nära samar­

bete med det omliggande samhället. Det är inte heller bra

med en alltför stor obalans mellan medel för utbildning

och medel för forskning så som är fallet på MDH. Utbild­

ningarnas forskningsanknytning är också mycket viktig.

SOM REKTOR FÖR ett lärosäte har man ett uppdrag från

regeringen där första perioden omfattar sex år. Karin

Röding har nu jobbat halva perioden.

– Min första period som rektor för MDH har verkligen

varit en omväxlande resa. Sen jag började här har jag gång

på gång slagits av den drivkraft och det engagemang som

finns hos MDH:s medarbetare och hos MDH:s vänner. Vi

ska värna våra två konkurrensfördelar: den platta organi­

sation som MDH är och våra starka samarbeten med det

omgivande samhället. Det är lätt att som rektor företräda

en sådan organisation, säger Karin Röding.

Karin Röding vid Akademisk högtid 2013 när hon delade ut MDH:s samverkansmedalj till Johan Söderström, vd för ABB Sverige. Foto: Jonas Bilberg

FÅ KONTAKT MED STUDENTER PÅ KARRIÄRTORGET!

BOKA PLATS PÅ KARRIÄR-

TORGET!

STÅ PÅ VÅRT TORG! Träffa studenter, berätta om lediga jobb eller visa upp dig som framtida potentiell arbetsgivare. Kostnadsfritt att boka plats – både i Eskilstuna och Västerås.

ANNONSERA! Annonsera kostnadsfritt efter studenter eller nyutexaminerade i jobb databasen.

BLI MENTOR! Mentorprogrammet anordnas under ett år med utbildning och gemen-samma träffar där du får möjlighet att berätta om din arbetsplats för alla program-deltagare och vägleda en student.

LÄMNA EXJOBBSFÖRSLAG! Har du idéer, intressanta frågeställningar eller utvärde-ringsmetoder som du inte har tid att testa? Låt en student göra jobbet! Lämna exjobbsförslag i exjobbsdatabasen.

Mer info: mdh.se/samverkan/karriar eller kontakta karriartorget@mdh.se 021-10 70 90

Karriärtorget är en mötesplats för arbetsgivare och studenter på Mälardalens högskola. Ta chansen att stärka ditt varumärke och nå ut till studenterna, du också.

8 9

Erik Dahlquist, forskningsledare för Future En­

ergy Center, är optimistisk i sin syn på fram ­

tiden och ser ett samhälle där fossila bränslen

som kol och olja ersätts med förnybara energi­

källor som sol, vind, vatten och biomassa.

– Världens befolkning kan leva ett bra liv

utan fossila bränslen men vi behöver hitta me­

toderna för att göra det möjligt. Det finns inte

bara en lösning utan metoderna kommer att

variera och bestå av en mix av olika insatser och

åtgärder, säger Erik Dahlquist.

Han tror att olika länder och olika delar av

världen kommer att använda sig av olika meto­

der för att ställa om till mer förnybara energi­

källor. I länder som Spanien kommer solenergi

vara styrkan, vindkraft i länder som Portugal

och Danmark, och vattenkraft i länder som

Sverige och Norge. Men det är inte bara förut­

sättningarna som är olika mellan länderna,

utan även utmaningarna.

I Kina har exempelvis ökenspridning blivit

ett allt växande problem. Spridningen minskar

den odlingsbara marken år för år och orsakerna

I takt med att världens befolkning växer och f ler behöver tillgång till el och värme behövs ett nytt och grönare energisystem. Forskare på Future Energy Center söker svaren – i Sverige, Afrika och Kina.

Text: Jenny LaineFoto: Istock, Mälarenergi

är många och omtvistade – klimat förändringar,

skogsskövling, överbetning för att nämna några.

En grupp forskare på Future Energy Center har

bedrivit ett forskningsprojekt för att förhin­

dra den fortsatta ökenspridningen. I projektet

under söktes hur bevattning av utsatta gräsom­

råden kan minska ökenspridningen.

– Utmaningen var att hitta ett sätt att driva ett

bevattningssystem på. Det behövdes energi helt

enkelt. Dessa områden i Kina har mycket sol, så

vår idé var att utnyttja solenergi som källa för

att driva systemet, säger Jinyue Yan, professor i

energiteknik på MDH.

Systemet som testades tog hjälp av solpaneler

som placerades på gräsområdet där energin från

dessa användes för att driva en pump. Vatten

från en brunn pumpades upp och spreds ut över

området och bevattnade gräset. Systemet kräver

inget bränsle eller batterier utan startar upp

automatiskt och påverkar inte miljön negativt.

– Idén är enkel men den stora utmaningen i

forskningsprojektet var att maximera fördelarna

med systemet, både ur ett ekonomiskt, miljömäs­

sigt och socialt perspektiv, säger Jinyue Yan.

SOPOR OCH BIOMASSA BLIR TILL ELFörutom nya möjligheter för förnybar energi un­

dersöker energiforskarna också hur avfall från

hushåll, skog och jordbruk, så kallad biomassa,

kan bli till el, värme och biogas. Det görs genom

rötning som är en naturlig process där mikroor­

ganismer bryter ner organiskt material som till

exempel matrester eller trädgårdsavfall i en sy­

refri miljö. Den vanligaste metoden är våtröt­

ning där materialet som ska rötas blandas med

vätska. I ett forskningsprojekt på Future Energy

Center undersöks nya sätt att röta avfall utan

vätska: torrötning.

– Det saknas kunskap och erfarenheter om

hur torrötning fungerar praktiskt med olika

typer av substrat, alltså det material som bioga­

sen utvinns från. Just nu testar vi i Västerås att

använda krossat restavfall som är det som blir

över efter att hushållen sorterat ut bioavfall. Det

är ett komplext material med varierande inne­

håll men med en andel organiskt material som

det kan vara värdefullt att utvinna biogas ifrån,

säger Eva Thorin, docent i energiteknik.

Det är inte bara på hemmaplan som forskarna

tittar på hur avfall och sopor kan komma till

nytta. I den afrikanska staden Keetmanshoop i

Namibia ligger ett slakteri som har stora miljö­

problem med avfalls­ och vattenhantering.

– Vårt första mål var att åtgärda problemen

genom att göra biogas från slakteriavfallet. En

förstudie visade dock att det inte fanns tillräckligt

med grön biomassa för att kunna producera gasen.

Då gick vi istället vidare med att undersöka al­

ternativa lösningar som kompostering och flug­

larvstillverkning. Vi undersökte också olika

vattenbesparande åtgärder inom produktionen

och hur avloppsvattnet kunde hanteras bättre,

säger Patrik Klintenberg, forskare i miljö teknik.

STYR HUR HÖG DIN ELRÄKNING BLIRForskarna på Future Energy Center tittar också

på utformningen av framtidens energimarkna­

der och hur energi kommer att köpas och säljas.

Framtidens förnybara energikällor som sol­ och

vindkraft har nackdelen att tillgången varierar

beroende på väder och vind. Och när det är ont

om grön el blir den inte bara dyr utan komplet­

teras i värsta fall med att energibolagen köper

in kolkraft.

– I framtiden kommer det därför att bli allt

viktigare att konsumenterna anpassar sin en­

ergiförbrukning efter tillgången på den gröna

elen. Enkelt uttryckt innebär det att du som

konsument behöver styra om din energianvänd­

ning till andra tider på dygnet än vad du kanske

är van vid, säger Fredrik Wallin, forskare i en­

ergiteknik.

Forskarna har genomfört enkätundersök­

ningar hos lokala energibolagskunder för att ta

reda på hur stora de prismässiga vinsterna bör

vara för att konsumenterna ska tycka att det är

värt besväret att förändra sitt beteende kring

sin elförbrukning. Redan idag erbjuder en del

energibolag möjlighet att teckna elavtal där pri­

set beräknas per timme. Det innebär att man

som aktiv elkonsument kan spara pengar på att

flytta en del av sin förbrukning från dagtid till

kvällstid. Forskarna tror att dessa avtal kommer

att bli vanligare.

HÄR ÄR MIXEN FÖR FRAMTIDENS ENERGI

SOLPANELER PUMP

BRUNN

VATTENTORN

- -

Solgenerad el driver vattenpump för bevattning. MDH forskar på hur solceller kan ersätta fossila bränslen.

10 11

JOA HELGESSON

Ålder: 33 årBor: Flensburg, TysklandFamilj: Gift och har en dotter på tre årIntressen: Haha, opera! Men även politik, l it teratur och människorättFavoritstad: StockholmSenast lästa bok: Eugene Onegin av Aleksandr Pusjkin (arbetsrelaterat) samt Mu-hammad, Der Prophet und seine Botschaft av Adel The-odor Khoury (privat läsning)Senast spelade musik/skiva: Weber – Euryanthe

– När jag gick på gymnasiet deltog jag i en kompositions­

kurs, där jag blev kär i en kinesisk student. Det ledde till

att jag efter studenten bröt upp från Sverige för att studera

skådespeleri vid Shanghai Theatre Academy. I Kina fick jag

chansen att framträda i kinesisk TV, både som skådespe­

lare och sångare och jag hoppade vid ett tillfälle in som

basist i ett band som skulle på turné till Xinjiang i västra

Kina, säger Joa Helgesson.

Under turnén mötte han en operasångerska som tyckte

att hans röst passade för opera. Tanken om opera slog rot

inom honom och gjorde att han valde att studera vidare

vid Kammarmusikprogrammet på MDH.

– Kammarmusikprogrammet var oerhört inspirerande.

Det är vansinnigt utmanande och roligt att sjunga kam­

marmusik. Det har gett mig en bred repertoar och gjort

att jag kan sjunga många olika typer av roller.

EN VIKTIG SAK för varje sångare är att hitta en hållbar,

grundläggande sångteknik.

– Många spenderar flera år av sina studier på att hitta

rätt lärare. Professor Lena Hellström­Färnlöf vid Kammar­

musikprogrammet var den läraren för mig. Jag fick viktiga

sångtekniska verktyg som gjort att jag alltid snabbt kun­

nat ta till mig instruktioner av dirigenter och coacher och

jobba med många färger av rösten.

Från MDH fortsatte Joa till Operahögskolan och däri­

från till National Opera Studio i London och Internationa­

les Opernstudio i Zürich. Han har gjort många konserter

under årens lopp och gästspelat vid olika operor. Joa har

Joa Helgesson har alltid älskat musik. Men valet att bli sångare inom barytonfacket var inte självklart för den forne pop- och hårdrocksångaren. När kärleken tog honom till Kina så bjöd livet också på en spännande resa som landade i beslutet att bli operasångare. Kammarmusikprogrammet i Västerås blev en första språngbräda till Europas operascener.

Text: Ulrika Säfström Sunnerfelt Foto: Rut Sigurdardottir

fått stort erkännande för ett flertal av sina roller, bland

annat för sin medverkan i Billy Budd på Göteborgsoperan

hösten 2013.

– Förutom vacker röst, artisteri, musikalisk begåvning

och lätt för att lära krävs ytterligare egenskaper såsom

disciplin, språkbegåvning och social kompetens för att

lyckas som sångare. Allt detta har Joa och det har varit ett

privilegium att få följa en sådan begåvning från start ut i

full karriär, säger Lena Hellström­Färnlöf.

IDAG ÄR JOA ende barytonen vid Landestheater Schleswig­

Holstein, där han sommaren 2014 gör Eugene Onegin. Lan­

destheater är ett mindre operahus, vilket innebär att han

utvecklas mycket då han får sjunga både stora roller och

olika karaktärer.

– Varje större roll och steg in i den lite »högre« ligan be­

tyder så klart massor. Att få förtroendet att sjunga i radion

eller på något av de större opera­ eller konserthusen, som

jag har gjort, pirrar så klart lite extra, säger Joa Helgesson.

KÄRLEKEN TILL OPERAN tror han kommer hålla i sig hela

livet, trots att han uppger att han är en otålig natur som

gillar variation.

– I operan kommer allt ihop – sång, musik, skådespeleri

och ibland också dans. Det finns en otrolig operaskatt att

gräva i, med en mångfald av roller att tolka. Lägg till all

orkester­ och kammarmusik så är möjligheterna nästan

oändliga för vad man kan göra som klassisk sångare. Jag

tror framtiden kommer välja åt mig och inte tvärtom.

MDH BLEV VÄGEN TILL EN INTERNATIONELL KARRIÄR INOM OPERA

12 13

ROBOTKATT SPINNER LOSS

IDAG FINNS DET INTE någon behandling som botar de­

mens. Däremot går det att med vård och omsorg stödja

människor som på olika sätt påverkas av sjukdomen

att må bättre. Sång, konst och sällskapsdjur är exempel

på alternativa behandlingar som kan ge effekt. Robot­

katten, väver samman robotteknik med ett ändamåls­

enligt och användarvänligt vårdperspektiv och fungerar

som ett komplement i vården och är särskilt lämplig för

boenden och vårdavdelningar,

– För personer med demens kan robotkatten ge trygghet

och vara ett redskap för interaktion och kommunikation

mellan den som lever med demens och anhöriga eller vår­

dare. Den spinner och kurrar precis som katter gör, och

reagerar på beröring. Stryker man den några gånger över

ryggen börjar den att spinna, säger Christine Gustafsson,

universitetslektor i vårdvetenskap och initiativtagare till

robotkatten.

INOM PROJEKTET har pilotstudier genomförts på särskilda

boenden för personer med långt framskriden demens.

– Vi har sett tendenser till att livskvaliteten ökar

och att utåtagerande beteende minskar. Robotkatten

väcker också ofta minnen av egna katter, säger Christine

Gustafsson.

ROBOTKATTEN

Robotkatten är ett samver-kansprojekt mellan Västerås stad och Eskilstuna kommun genom Samhällskontraktet samt MDH:s Idélab, Robot-dalen, Nova medtech och ett av Attendos särskilda boenden i Eskilstuna. Projektet startades av Christine Gustafsson och Lars Asplund inom MDH:s forsk-ningsområden vård och teknik under 2011. Forskningen för att ta fram robotkatten har bedri-vits vid MDH. När det nu är aktuellt med kommersialise-ring ligger det utanför MDH:s verksamhet. Därför finns nu robotkatten till försäljning i ett privat bolag med produkt-namnet Justocat. Justo är latin för terapi – terapikatten.

– Robotkatten har framtiden framför sig. Den är ett tekniskt hjälpmedel som kan ge en bättre och kanske tryggare och säkrare vardag, både för personer med demens och deras anhöriga,

säger Lars Asplund som är professor i robotik och den som står bakom tekniken.

Text och foto: Malin Swanström

Hård robotteknik har i robot-katten utvecklats till en mjuk produkt som syftar till att öka välbefinnandet och höja livs-kvaliteten för personer som lever med demens.

Arenan för hälso- och välfärdsteknik är en ny tvärvetenskaplig forskningssatsning vid MDH där högskolans kompetenser inom teknik, hälsa och välfärd tas till vara och som i samverkan med kommuner, landsting och företag skapar nytta och värde.

Text: Malin Swanström Foto: Jonas Bilberg, Sofia Norling

– Arenan är öppen för alla organisationer och företag som vill samarbeta inom hälso­ och

välfärdsteknik genom att exempelvis testa eller utveckla en produkt eller tjänst tillsam­

mans med våra forskare. Här tar vi vara på de idéer och synergieffekter som uppstår när

olika perspektiv möts, säger Marcus Persson.

ARENAN GENERERAR OCKSÅ ny forskning och nya samarbeten då forskare inom

ämnen som datavetenskap, innovation, pedagogik, sociologi, vårdvetenskap och externa

samarbetspartners som hälsoteknikföretag, vård och omsorgsgivare samverkar. Beroende

på projekt och organisationer hålls workshopar, kompetensråd eller gräns överskridande

och samproducerade utvärderingar och forskningsprojekt.

– Forskningen handlar huvudsakligen om att ta fram och anpassa teknik, utifrån in­

dividens behov, som bidrar till att människor håller sig friska och gör dem delaktiga i

samhället. Det kan exempelvis innebära att vi tar fram tekniska lösningar som hjälper

äldre och funktionshindrade att klara sig mer självständigt, att redan sjuka i våra väl­

färdssjukdomar inte bli sjukare eller att barn får lära sig att leva sunt från början. För att

tekniken ska utvecklas utifrån användarens perspektiv behöver många olika vetenskaper

slå sig samman. Det är möjligt i den nya arenan, säger Mia Folke.

NY MÖTESPLATS FÖR HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK

Maria Lindén forskar bland annat om olika sensorsystem för förebyggande hälsovård.

HÄLSO- OCH VÄLFÄRDSTEKNIK

Hälso- och välfärdsteknik är ett nytt tvärvetenskapligt område inom vård och tek-nik.Här studeras hur hälsa direkt och indirekt kan rela-teras till användandet och konsekvenserna av teknik. Det inkluderar både en-skilda produkter och hela system av produkter och tjänster som kan konfigureras och anpassas till individers behov, hem och sociala kontext. Teknisk vetenskap kombineras med forskning inom hälsa och välfärd för att främja ett bra liv. Områ-det är viktigt för framtiden och utgör ett medel för att möta den demografiska ut-maningen med en åldrande befolkning.

MIA FOLKE

Arenaledare och universitets-lektor på akademin för inno-vation, design och teknik. Un-dervisar sjukvårdspersonal i medicinsk teknik och forskar på nya system för att mäta olika fysiologiska parametrar som exempelvis att mäta mängden koldioxid i utand-ningsluften och använda det för att identifiera mjölksyra-tröskeln hos elitidrottare.

MARCUS PERSSON

Arenaledare och forskare på akademin för hälsa vård och välfärd som är disputerad i sociologi. Forskar i pro j ektet ”Lärare utan gränser” som un-dersöker gränsdrag n ings-problem ifråga om arb ets tid, yrkesetik, hand lings utrymme och ansvar som aktualiseras när lärare använder sociala nätverkssajter för kommuni-kation med elever.

14 15

U tan förändringar och innovationer skulle vi

fortfarande laga mat över öppen eld. Det är

förmågan att tänka nytt som driver utveck­

lingen framåt. Därför är det extra viktigt för

företag och organisationer att ta vara på smarta idéer.

Utan utveckling, kan det bli avveckling, det finns det flera

exempel på. För att ha en framtid måste företag och orga­

nisationer upptäcka problem, hitta lösningar och komma

fram till något som både är nytt och värdefullt, det vill

säga en innovation.

– Innovation behöver inte alltid vara »rocket science«.

Ett mer tidsbesparande arbetssätt, en resurssnålare pro­

duktionsprocess eller ett bättre sätt att bemöta nyanlända

flyktingbarn i skolan är också innovation, säger Tomas

Backström som är professor i innovationsdesign och en av

skaparna bakom innovationsgymmet.

TRÄNA TILLSAMMANSInnovation är allt oftare något man arbetar med tillsam­

mans med andra, både i stora forskningsprojekt och i

produkt­ och tjänsteutveckling. Borta är den ensamma ve­

tenskapsmannen i sitt ensliga laboratorium. I innovations­

gymmet tränar man tillsammans med andra, gärna med

personer från olika delar av en organisation, för det är så

dagens smarta lösningar blir verklighet. Tanken med inn­

ovationsgymmet är att utveckla så kallad praktikdriven

innovation, det vill säga att hitta behov och nya lösningar

på det man gör idag. Medarbetarna ska lära sig att ta vara

på sin innovativa förmåga.

– För att lyckas med innovation är det viktigt med bra

innovationsledning som hanterar alla innovationsproces­

ser i företaget och får dem att samverka. Både ledningen

och kulturen inom organisationen måste verka för att inn­

ovation upplevs som något väsentligt. Det behövs öppen­

het för kreativitet och acceptans för att tänka nytt. Det är

också nödvändigt att organisationen har en struktur som

fångar upp idéer, hjälper till att utvärdera dem för att se

vilka man vill satsa på och vilka man vill stänga ner, säger

Tomas Backström.

GYM MED FLERA NIVÅER I innovationsgymmet arbetar man med tre nivåer: rela­

tioner, information och ageranden. I varje nivå finns två

extremlägen som båda behövs för att få bra innovationer,

där det ena läget bygger på mångfald och olikhet och det

andra på samarbete och kollektiv. I innovationsproces­

sen kan man hoppa mellan nivåerna och nivåernas olika

lägen. Vissa nivåer kan man dessutom behöva arbeta med

flera gånger.

RELATIONER I första nivån tränas förmå­

gan att relatera till andra och till arbetet,

ytterligheterna är självständighet och till­

hörighet.

1. Självständighet: Deltagarna ska vara så egensin­

niga som möjligt, gå utanför ramarna och tänka helt

nytt. Det ska råda ett öppet klimat där det är okej att

säga galna saker och se nya perspektiv.

2. Tillhörighet: Deltagarna övar sin förmåga att ar­

beta ihop och relatera till varandra. De löser uppgif­

ter tillsammans, lyssnar på och förstår varandra samt

bygger på varandras idéer.

INFORMATION I andra nivån tränas

förmågan att hantera information, att

formulera idéer och utvärdera dem, ytter­

ligheterna är generering och hantering.

1. Generering: Nu gäller det att få upp många idéer

på bordet, hur spretiga som helst. Det är först när

de idéer som ingen annan någonsin tänkt som lös­

ning kommer som man kan känna sig klar med detta

extremläge.

2. Hantering: Nu ska deltagarna enas om en idé, göra

en gemensam lösning genom att kombinera, värdera

och klassificera olika idéer.

AGERANDE I tredje nivån tränas förmå­

gan att agera utifrån relationerna och in­

formationen man har, ytterligheterna är

att upptäcka och att utnyttja.

1. Upptäcka: Ett slags upptäcktsresande eller om­

världsspaning där deltagarna pratar med vänner, gör

studiebesök och fältstudier, läser tidningar eller sur­

far på nätet.

2. Utnyttja: Slutsteget och själva resultatet av trä­

ningen. Nu finns det ett färdigt koncept med bakom­

liggande problemformulering och en färdig lösning.

Gruppen ska förklara vad de kommit fram till och

varför det är värt att satsa på, det vill säga sälja in

idén till sitt företag eller organisation. Det här måste

vi göra!

EFFEKTIVT ARBETSSÄTTDe kortsiktiga effekterna av innovationsgymmet är att få

igång människors kreativa förmåga, förbättra samarbets­

klimatet och förmågan att tänka nytt.

– Vi vill att man ska våga tänka annorlunda och lite

galet. Det gör ofta att man hittar nya, smarta lösningar.

För att lyckas med det krävs att deltagarna vill och öppnar

sina sinnen. Går man bara en gång i gymmet får man bara

träningsvärk. Men tränar man regelbundet finns mycket

att vinna, säger Tomas Backström.

Gymmets långsiktiga effekter märks på företagsnivå då

det gymmet genererar också kan fungera som en slags

tillväxtmotor.

– Gymmet är bra för företags överlevnad. Det går snabbt

på marknaden idag och företag och organisationer måste

arbeta med innovation på ett effektivt sätt. De måste

förändra sig och göra både små och stora förändringar.

I slutändan är det förstås bra för hela regionen med inn­

ovation, därför vill vi gärna bidra till samverkan mellan

små och stora företag och låta dem arbeta tillsammans i

våra innovationsgym.

TRÄNA INNOVATIONS-FÖRMÅGAN

Vi kan träna för att bli starkare, springa snabbare och för att må bättre. Men nu är det också möjligt att träna för att bli bättre på innovationer. I ett innovationgym utvecklar du, tillsammans med andra, för-mågan att formulera problem, hitta idéer och se lösningar.

Text: Sofia Norling Illustration: Elin Lindwall

INNOVATION ENLIGT NE

INNOVATIONSGYM

En workshopserie framtagen av forskare vid MDH. Medar-betare från olika branscher och organisationer tränar för att öka sin innovativa förmåga. Workshopserien finns bland annat som uppdragsutbild-ning vid MDH.

Innovation, förlopp genom vil-ket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner in-steg i ett samhälle och sedan sprids där.

16 17

EN SKOLA FÖR ALLA

BEJAKA SKILLNADERNA

ULRIKA JEPSON WIGG

framhåller det egna ansvaret

i mötet med nya människor

och förmågan att se saker

ur olika perspektiv. Hon lyf-

ter gärna frågan om vad det

innebär att ha ansvar för en

människas utveckling och

förändring och kopplar det

till bemötande.

– Skolan är de nyanlända barnens väg in i samhället

där de får lära sig språket och får en utbildning. Det är

stor skillnad mellan nyanlända barn beroende på varifrån

de kommer, deras ålder och skolerfarenheter. En annan

sak som spelar roll är föräldrarnas förväntningar på sko-

lan och vilka erfarenheter de har. Dessutom har det stor

betydelse hur väl förberedda lärarna är på att ta emot de

nyanlända eleverna och hur de tar hänsyn till de behov

varje enskild elev har.

Inom ramen för Mälardalens kompetens centrum för

lärande (MKL) deltar flera av högskolans forskare i olika

kompetensutvecklingsinsatser för skolor i regionen.

– Det är viktigt att skolans och lärarens roll är tydliga.

Skolan kan vara en fristad för barnen. De har ofta ett stort

behov av rutiner och av att ha någon bryr sig om och följer

upp, ett stöd som lärare kan ge dem. De barn som mår

dåligt ska få möjlighet att träffa kuratorer eller komma

till barn- och ungdomspsykiatrin, säger Ulrika.

MARGARET OBONDO FORS-KAR om flerspråkighet hos

barn och vad det innebär för

deras inlärning och förstå-

else. Bland annat studerar

hon barns språksocialisation,

till exempel vilka möjlighe-

ter nyanlända barn har att

utveckla sitt andraspråk och

lyckas i den svenska skolan.

Hon ser också på hur lärare möter f lerspråkiga barn i

mångkulturella skolor och menar att undervisning som

har fokus på "kultur" eller "kulturella skillnader" riskera

att låsa fast individer i kulturella mallar. Alltför ofta ten­

derar lärare, i mångkulturell undervisning, att se elevers

kulturella bakgrund som en slags "import", något som är

exotiskt, konstigt och icke­svenskt.

– Identitet är ingen "import", alla människor har en

identitet. Den skapas i relation med andra och utvecklas

som svar på den kontext som eleven lever och lär i skolmil­

jön. En stor del av eleverna identitetsutvecklingen sker i

samspel med andra. Lärare har därför en avgörande roll i

att stärka barns identiteter genom att reflektera över: Vem

barnet är? Vem hon eller han vill eller inte vill vara? och

Vem jag är som bedömer barnet?, säger Margaret.

Hon anser att det viktigaste för att vi ska lyckas med

integration i den svenska skolan är att flytta fokus från

de kulturella skillnader som finns, till hur vi kan stärka

barns identitet.

ALI OSMAN STUDERAR olika former av inte­

grationspraktik, som organiseras av myndig­

heter och institutioner, för att underlätta en

hållbar social inkludering. Han forskar också

om övergångar från skola till arbete och in­

tegration och integrering av invandrarbarn i

skolor och klasser, med fokus på lärarnas pe­

dagogiska praktik att undervisa elever med

varierande baskunskaper i kärnämnena.

– Den svenska migrationsforskningen fokuserar i hög

grad på de hinder som personer med utländsk bakgrund

ställs inför i samhället. Att fokusera på dem som inte har

lyckats tenderar att osynliggöra dem som lyckats. Jag vill

identifiera och synliggöra de strategier som leder till ett

lyckat resultat. För att barnen ska lyckas krävs, till exem­

pel, att deras föräldrar tycker att skolgången är viktig.

Föräldrarna måste även kunna avkoda skolans krav, det

vill säga att de förstår vad som förväntas av barnen i skolan,

säger Ali Osman.

FAKTA MKL

Mälardalens Kompetenscen-trum för Lärande (MKL) är en regional plattform för sam-verkan kring skolutveckling, lärarutbildning och pedago-gisk forskning.

DET ÄR INTE BARA NYANLÄNDA som lätt hamnar i ut­

anförskap. Romer har bott i Sverige i 500 år, men är fort­

farande inte en del av samhället utan ses som främmande.

Niclas Månsson forskar om hur skolan bör bemöta romska

barn och föräldrar och därmed blir mer inkluderande.

FÖRDOMAR OCH EN TRADITION i det etablerade sam­

hället att dela upp i kategorier av ”vi” och ”dom” gör att

romerna än i dag lever i ett utanförskap. Skolan är en vik­

tig plats då utbildningen man får där inte handlar om ett

tillfälligt lärande, utan om ett långvarigt danande genom

vilken människan blir en social varelse som tillsammans

med andra upprättar en gemensam förståelse för omvärl­

den och det allmännas bästa. Skolans värderingar och

kunskapsbehov är nära kopplade till samhället och vad

som händer i skolans värld är inget undantag jämfört med

samhället i övrigt.

– Det är viktigt att ge utrymme för individen och att

låta bli att kategorisera människor. Då kan romska barn

bemötas som individer och inte som en kategori med bifo­

gade attityder och fördomar, säger Niclas Månsson.

Från för­ och efterkrigs­

tidens så kallade ziger­

narinventeringar, för att

kontrollera romernas rö­

relsemönster, till dagens

z­register har politiken

mot dem varit densamma.

Fram till slutet av 1900­

talet var det heller ingen

som frågade vad romerna själva ville. Det innebar

och innebär fortfarande att man inte tog hänsyn till deras

rädsla att förlora sin kultur och den otrygghet man kände

inför att skicka sina barn till en skola man själv inte hade

några goda erfarenheter av. Niclas vill se en attitydför­

ändring där samhället accepterar mångfalden och i högre

grad ifrågasätter rådande normer. Då går det att bryta

kollektiva föreställningar om att saker eller människor är

på ett visst sätt, föreställningar som baseras på fördomar

eller okunnighet.

– Vi måste bejaka skillnaderna, låta dem vara, och sluta

dela upp människor i ”vi” och ”dom”.

En trygg och välkomnande skola bygger på ett bra bemötande av eleverna. För att alla, oavsett varifrån man kommer, ska få en bra skolgång pågår intensiv forskning om bemötande och inkludering. Särskilt viktigt blir mottagandet av nyanlända elever i skolan.

Text: Ulrika Säfström Sunnerfelt och Sofia Norling Foto: Istock

18 19

– Nu kan vi också använda MDH:s kunskap om real- tidssystem och artificiell intelligens för att kunna göra bättre elektronik för rymdforskning.

DET ÄR TUR att du är så trevlig – tänker jag, när Fredrik

Bruhn berättar om sin forskning och karriär – för annars

skulle du vara en ganska irriterande typ. Han har forskat

och startat flera företag och lyckats uppnå de planer han satt

för sitt liv redan vid 38 års ålder. Men vi tar det från början,

för han började tidigt med att lägga grunden för sin karriär.

Fredrik Bruhn var en teknikintresserad kille i Borlänge,

som efter att skolbussen släppt av honom gick hem och

byggde egen elektronik och programmerade datorer

redan som 12­åring. Vid 13 års ålder behärskade han flera

programspråk och vid 18 startade han sitt första företag.

När han själv var elev på det tekniska gymnasiet höll han

astronomikurser på kvällarna vid oberservatoriet och

lärde andra om sitt stora intresse – rymden. Eftersom Ki­

runa var den enda ort som hade universitetsutbildningar

i rymdteknologi och det känns för långt norrut börjar

Fredrik Bruhn studera vid Uppsala universitet. Han tar sin

magisterexamen inom atom­ och molekylärfysik på tre år

och gör examensarbetet i England för tidigare Uppsalafors­

karna Kai Siegbahn, tidigare nobelpristagare i fysik, och

Leif Karlsson. Där arbetar han vid synkrotronljusanlägg­

ningen i Daresbury utanför Manchester där man använder

en monokromator som bryter ljus på ett sätt som gör att

man kan studera olika ämnen och exempelvis se hur med­

iciner reagerar i magen.

MEN RYMDEN VAR det som fortfarande var målet och år

2000 ringer han Kai Siegbahn för att höra om möjlighe­

terna att bli doktorand på Ångström Rymdtekniskt Cen­

trum i Uppsala. Det ena ledde till det andra och han skulle

kunna få en doktorandtjänst, men det fanns ett hinder.

– Jag var visserligen fysiker, men inte civilingenjör,

kunde jag bara ordna den detaljen så skulle jag få börja

forskarutbildningen. Så jag läste in de 20 poäng som sak­

nades på tre veckor och platsen var min.

Ett halvår senare fick Fredrik Bruhn ett stipendium från

European Space Agency, ESA, och flyttade till Tyskland

för studier vid det internationella rymduniversitetet. Ett

år därefter var det dags att åka till Los Angeles och arbeta

och forska vid Nasas anläggning Jet Propulsion Laboratory

som en del av forskarstudierna. Svenska Rymdstyrelsen

finansierade det hela och Fredrik kunde därmed forska

om kamerasystem för studier av celltillväxt i tyngdlöshet

på internationella rymdstationen, ISS. Han var även med och

tog fram nya robotar för att utforska vädret på Arktis och

Antarktis innan det 2005 var dags att disputera i Uppsala.

DISPUTATIONEN VAR INTE en helt smärtfri upplevelse –

för Fredriks fru. Paret väntade sitt första barn och sonen

valde att göra entré samma dag som pappa skulle lägga

fram sin avhandling.

– Kvällen innan åkte jag med Karolina till sjukhuset,

kom hem 06:00 och plockade ihop det jag behövde för dis­

putationen som började 09:00. 14:00 var jag på sjukhuset

igen, 15:00 skrev jag kontrakt för ett nystartartat företag

(som bygger små satelliter), 17:00 var jag tillbaka på sjuk­

huset och 18:30 föddes Alexander. Till disputationsmidda­

gen kom jag först 22:00 för att berätta att jag inte bara var

doktor, utan även stolt far, säger Fredrik Bruhn.

Det kanske här bör tilläggas att Fredrik och Karolina

fortfarande är gifta och dessutom har fått ytterligare en son.

FRÅN 2005 HAR Fredrik Bruhn forskat och arbetat som

vd och entreprenör i egna bolag. Totalt har han bidragit till

att dra in över 100 miljoner i forsknings­ och utvecklings­

bidrag. När han i november 2012 valde att lämna bolaget

blev han kontaktad av Lars Asplund, professor i robotik vid

MDH. 2013 började han som adjungerad professor på hög­

skolan och forskar nu inom avancerade visionssystem och

robotseende samt om styrdatorer för autonoma system.

EN DEL AV RYMDFORSKNINGEN vid MDH ska ta fram vi­

sionssystem för att identifiera rymdskrot. Genom att kunna

avgöra vilket skrot som kan vara till skada kan städningen

av rymden runt jorden underlättas. Ett annat är hur hyper­

spektrala bilder, det vill säga bilder för kartering av jord­

bruk och skog, kan analyseras snabbare och bättre genom

att använda teknik från spelkonsoler som Xbox och PS4.

Tekniken ska även kunna användas för analys av blixtar i

övre atmosfären för att se hur ozon bildas. Det gör att man

enklare kan förutspå klimatförändringar.

– Lars Asplund och jag har mycket gemensamt då vi

båda gillar nyfikenhetsdriven grundforskning. Nu kan

vi också använda MDH:s kunskap om realtidssystem och

artificiell intelligens för att kunna göra bättre elektronik

för rymdforskning.

Fredrik Bruhn har också varit med och startat gruppen

Mälardalen Aerospace och Robotics Center, MARC, vid

MDH, som ska fungera som ett nav för rymdavionikforsk­

ningen vid MDH och som kommer att ledas av professor

Kristina Lundkvist.

– Det är kul att vara tillbaka på akademin. Här får man

göra utvecklingsprojekt man inte har möjlighet att göra i

industrin. Det MDH gör nu kommer att vända upp och ner

på allt, vi ligger långt fram och är otroligt starka inom

inbyggda system, både nationellt och internationellt.

YES, IT IS ROCKET SCIENCE

FREDRIK BRUHN

Ålder: Född 1976Bor: Villa i UppsalaFamilj: Fru Karolina och sönerna Alexander och Jakob.Fritidsintressen: Sönernas aktiviteter som bandy i Unik

Fredrik Bruhn är smart, riktigt smart. Han är också framgångsrik och ett exempel på att det aldrig är fel att sikta mot stjärnorna, för hans forskning gör skillnad i rymden. Hans karriär kan liknas vid den hos ett underbarn, vid 38 år har han uppnått sin livsplan och kan göra vad han vill. Därför har han valt att forska och undervisa vid MDH.

Text: Sofia Norling Foto: NASA, Lewis Research Center

och scouterna, hem och trädgård med nytt växthus och poolbygge.Bästa film: Den gode, den onde, den fule.Senast lästa bok: Att välja glädje av Kay Pollak.

Det visste du inte om mig: Jag har brunt bälte i Ju-jutsu och var duktig i en tidig ver-sion av datorspelet Starcraft innan det blev onlinespel som vi känner det idag.

Varför ska man forska: Man är väl nyfiken! Man får mer förståelse för sin om-givning. Det är roligt och ut-manande att i sitt arbete få gräva fram mer kunskap och

börja varje dag med frågan »Varför då?«.Levnadsregler: När du får välja – välj båda och se de 27 övriga punkterna på: www.diamandis.com/peters-laws/

International Space Station Alpha.

20 21

MDH grundades för snart 40 år sedan och har länge varit en

stark högskola när det gäller utbildning och samverkan med

det omgivande samhället. Samtidigt har högskolans forsk­

ningsanslag varit mycket litet trots att MDH redan 2001 fick

forskarutbildningsrättigheter. När det sedan kom krav på fler dispute­

rade lärare för att erhålla examenstillstånd blev situationen ohållbar. Så

även om MDH var positiv till förändringen som sådan blev det en utma­

ning att förändra högskolans forskningsfinansiering. Högskoleledningen

ställde sig frågan hur det framtida akademiska landskapet i Sverige skulle

komma att se ut och hur det skulle påverka MDH. Det var i samband med

detta som ett eventuellt samgående med Örebro universitet diskuterades.

Samtidigt pågick en omorganisation inom MDH då nio institutioner över­

gick i fyra akademier.

Dessa förändringar i omvärlden och internt gjorde att MDH hamnade i

ett vägskäl som krävde ett tydligt ställningstagande och en strategi.

– Vi behövde komma fram till hur vi skulle möta de utmaningar vi stod

inför, vilken sorts högskola vi ville vara och hitta nya sätt att stärka forsk­

ningen. Samtidigt ville vi sätta fart på den nationella debatten som gäller

finansierings­ och samverkansfrågor inom högskolesektorn. Vi tycker att

lärosäten som är duktiga på samverkan ska premieras för det, säger Karin

Axelsson projektledare för Ett starkt MDH.

Högskolans ledning och styrelse beslutade sig efter noga övervägande

för att påbörja ett strategisk långsiktigt arbete att på egen hand skapa

en starkare och mer enad högskola. I det ingick att positionera MDH na­

tionellt och att utveckla högskolans samverkansprofil. Satsningen fick

namnet Ett starkt MDH och delades in i tre delprocesser med målen att:

• Stärka forskningsfinansieringen.

• Knyta starkare band med regionens viktigaste aktörer

genom strategiska samverkansavtal.

• Kraftsamla inom den egna organisationen.

DEN FÖRSTA DELPROCESSEN handlade om att synliggöra högsko­

lans situation, resurstilldelningssystemets svaghet och få igång en

diskussion. Startskottet blev debattartikeln ”Staten leker Svälta räv

med högskolan” av dåvarande rektor Ingegerd Palmér, som public­

erades i april 2010. Artikeln fick stor medial uppmärksamhet och

responsen lät inte vänta på sig. De efterföljande veckorna träffade

högskolans ledning ett 40­tal politiker där en första dialog kring

högskolans situation inleddes. Under våren mötte ledningen

även nyckelpersoner från näringsliv, kommuner, landsting,

myndigheter och organisationer.

– Det blev lite av ett uppvaknande för många när högskolans

situation blev känd och reaktionerna blev delvis oroliga.

Många aktörer började fråga sig vad som skulle hända om

högskolan inte längre kunde examinera ingenjörer, sjukskö­

RESAN MOT ETT STARKT MDHIdag är MDH en av regionens viktigaste samhällsbyggare. Tack vare ett systematiskt och uthålligt arbete under namnet Ett starkt MDH har högskolan tagit positionen som en självklar aktör i formandet av tillväxt och framtid.

Text: Sara Olofsson Foto: Niklas Holm

SAMMA UPPDRAG

Universitet och högskolor har samma uppdrag och krav på kvalitet från regeringen. Trots det tilldelas de äldre universiteten 90 procent av de statliga forsknings-anslagen, medan de yngre lärosätena delar på reste-rande tio procent.

MDH 2013

• Statligt anslag grund-utbildning: 563 Mkr

• Statligt anslag forskning/forskarutbildning: 78 Mkr

• Extern forsknings-finansiering: 139 Mkr

MDH får drygt 0,5 procent (=78 Mkr) av statens totala forskningsfinansiering via direkta anslag på cirka 14 miljarder 2013.

terskor och lärare. För många blev det uppenbart att regi­

onens framtid är beroende av en stark och välmående

högskola, säger Karin Axelsson.

I MAJ 2011 TOG MDH initiativ till en forskningsdebatt

i Riksdagen under banderollen ”Hjärnbrist”. Högskolans

nytillträdda rektor Karin Röding hade huvudrollen där

övriga deltagare var politiker, forskningsfinansiärer, per­

soner från näringsliv, offentlig sektor och andra lärosäten.

Det blev livliga diskussioner kring dagens och framtidens

forskningspolitik, konsekvenserna av regeringens fördel­

ning av forskningsanslag och betydelsen av samverkan.

För att tydligt visa MDH:s ambition lanserades en vitbok

med tio inlägg om svensk forskningspolitik. Skribenterna

var framstående personer inom myndigheter och närings­

liv med gedigen erfarenhet från forsknings­ och sam­

verkansområdet bland annat Vinnovas generaldirektör

Charlotte Brogren, Håkan Sörman, vd för Sveriges kom­

muner och landsting och Jan­Eric Sundgren, direktör vid

AB Volvo med ansvar för samhälls­ och miljöfrågor.

– Jag vågar påstå att MDH är igångsättaren till att sam­

verkansfrågan kommit upp på det politiska bordet. MDH

har gått i bräschen och fått många att hänga på. Och även

om det ännu inte gett direkt ökade statliga anslag till läro­

säten som är duktiga på samverkan, så var MDH en bräcka

i muren. Regeringen har till exempel tilldelat Vinnova och

Vetenskapsrådet medel för att mäta effekterna av samverkan,

det tycker jag är en bekräftelse på att satsningen varit lyckad,

liksom den uppbackning som MDH har fått från näringsliv,

kommuner, landsting och länsstyrelser, säger Karin Axelsson.

Påverkansarbetet har pågått på många håll och nya mötes­

platser har tillkommit. Rektor Karin Röding är initiativta­

gare till Mitt i Mälardalen, ett nätverk med representanter

från regionens kommuner, landsting och länsstyrelser.

Hon har även initierat mötesplatser med näringslivet.

MDH deltar sedan flera år aktivt i Almedalsveckan och

har under de här åren lyckats positionera sig som en na­

tionell högskola med fokus på samverkansfrågor och regi­

onalt utvecklingsarbete.

– Idag vet nog de flesta politiker att MDH har för lite

forskningsanslag i förhållande till vårt stora utbildnings­

anslag, säger Karin Röding.

OPEN INNOVATION ÄR namnet på den andra delproces­

sen inom Ett starkt MDH som syftar till att knyta star­

kare band mellan högskolans högsta ledning och aktörer

inom offentlig och privat sektor. Det sker genom strate­

giska samverkansavtal, raka kontaktvägar och personliga

relationer på ledningsnivå. Sedan 2012 har MDH tecknat

strategiska samverkansavtal med Volvo, ABB, Bombardier,

Mälarenergi, Vafab Miljö och Eskilstuna Energi­ och miljö.

Avtalens innehåll syftar bland annat till att öka studenters

anställningsbarhet, att samverkan i nya forskningsprojekt

och att gemensamt ansvara för att öka ungas intresse för

teknik. Samhällskontraktet är namnet på det samver­

kansavtal som högskolan ingått med Eskilstuna kommun,

Västerås stad, Landstinget Sörmland och Landstinget

Västmanland. Totalt satsar kommunerna och landstingen

tillsammans 61 miljoner kronor vilket gör det till det

mest omfattande avtalet i Sverige vad gäller avtal mellan

KRAFT- SAMLING

NÄRINGS- LIV

FINANS- IERING

UTBILDNING

OFFENTLIG SEKTOR

HÖGSKOLE- POLITIKOPINION SAM-

PRODUKTION

PÅVERKAN

STRATEGISKA SAMVERKANS-

AVTALFORSKNING

- Vi tycker att lärosäten som är duktiga på samverkan ska premieras för det.KARIN AXELSSON

22 23

offentliga aktörer och högskola. MDH har även tecknat

en avsiktsförklaring om fördjupad samverkan med Väst­

manlands Kommuner och Landsting inom bland annat

kompetensförsörjningsområdet. Regionförbundet Sörm­

land är ytterligare en viktig samverkanspart med vilket

högskolan har ett avtal om bland annat samverkan inom

hälsoteknik, entreprenörskap i skolan, kompetensförsörj­

ning och höjd utbildningsnivå.

DEN TREDJE DELPROCESSEN, Kraftsamling, handlar om

högskolans interna utvecklingsarbete. Med Kraftsamling

ville man öka medarbetarnas engagemang och vilja att

vara med och påverka den egna arbetsplatsens framtid.

Totalt samlades 595 medarbetare på 54 olika möten och

diskuterade högskolans utmaningar på kort och lång sikt.

Representanter från ledningen deltog i samtliga möten

och resultatet blev en aktivitetsplan med 18 punkter som

identifierades som framgångsfaktorer. Många av diskus­

sionerna kom att handla om på vilket sätt samarbete och

kommunikation mellan akademier och förvaltning och

mellan högskolans olika forskningsområden skulle kunna

utvecklas. Kraftsamling har även fört med sig andra vik­

tiga värden.

– Jag upplever att Kraftsamling bidragit till ett mer

öppet klimat när det kommer till diskussioner som rör

förändring. Jag tror en direkt effekt är att beslutsvägarna

inom MDH i dag är tydligare. Det är lättare att veta vem

man ska vända sig till i en specifik fråga. Sannolikt är

det resultatet av att vi lärt känna varandra och fått mer

insyn i varandras ansvarsområden över akademi­ och

förvaltningsgränser, säger Anders Hellström som till­

sammans med Agneta Brav har varit delprocessledare för

Kraftsamling.

I SEPTEMBER AVSLUTAS ”Ett starkt MDH” som projekt

men fortsätter att vara högskolans vision och vägvisare

mot målbilden – att 2016 vara det ledande lärosätet i

Sverige för samproduktion.

– Mycket har åstadkommits under de fyra senaste åren,

både inom organisationen och tillsammans med andra.

Ett starkt MDH har satt högskolan på kartan lokalt, regi­

onalt och nationellt och det har varit och är viktigt. Idag

är MDH en självklar och stark aktör vilket bekräftas av de

avtal vi har ingått med globala företag och länets kom­

muner och landsting. Kraftsamlingsarbetet har dessutom

inneburit att vi internt utvecklats och stimulerats. Vi är

en mer enad och stoltare högskola vilket är viktigt när

vi ska ta oss an de utmaningar vi står inför, säger rektor

Karin Röding.

De kommande åren får MDH minskade anslag för grund­

utbildning vilket kommer leda till färre utbildningsplat­

ser. Samtidigt ökar konkurrensen om studenterna. Det

statliga resurstilldelningssystemet är oförändrat vilket

innebär att MDH även fortsättningsvis har behov av ökad

extern finansiering.

– Vi vet att vi kan göra mer för människor och samhälle

och måste hitta nya sätt att finansiera forskningen. Där­

för har vi bestämt oss för att satsa på fundraising. MDH:s

forskning inom energi, inbyggda system och hälso­ och

välfärdsområdet är stark. Vi har också en nyckelroll i

att förse regionen med bland annat ingenjörer, lärare

och sjuksköterskor. Jag är stolt över att leda en högskola

som så tydligt tar ansvar för samhällsutvecklingen, säger

Karin Röding.

MDH har en framgångsrik tra-dition av samverkan, en profil man ville förstärka. I takt med att högskolan kraftsamlade framkom behov av att sam-las kring en ny vision. Den nya visionen blev – Ett starkt MDH – den samproducerande högskolan. I forsknings- och utbildningsstrategin är målet att 2016 vara Sveriges främsta lärosäte inom samverkan.

- Jag är stolt över att leda en högskola som så tydligt tar ansvar för samhälls utvecklingen.KARIN RÖDING

MDH:s vision är ”MDH – den samproducerande högskolan” och därför är strategiska avtal och samverkan med näringsliv och offentlig sektor av stor vikt för verksamheten.

3 RÖSTER OM STRATEGISK SAMVERKAN

VARFÖR ÄR SAMVERKAN VIKTIGT?– Samverkan är viktigt för att den forskning

och utbildning som högskolor och universitet

bedriver ska komma till nytta i samhället, men

också för att svenska lärosäten ska bli mer inter­

nationellt attraktiva för studenter och forskare.

Det är därför positivt att Mälardalens högskola

satsar på det här området.

CHARLOTTE BROGREN Generaldirektör

Vinnova

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED FORSKNING I SAMVERKAN?– För forskare ger samverkan med näringslivet

nya perspektiv och helt andra förutsättningar,

exempelvis tillgång till data och utrustning och

resultaten får en snabbare väg ut i användning.

Vi har hört från många forskare som lyckats,

bland annat från MDH, att de inte skulle ha nått

fram till de forskningsfrågorna och resultat de

fått utan samverkan. Vi kan också se att forsk­

ning i samverkan citeras mer.

HUR SER NÄRINGSLIVET PÅ FORSKNING I SAMVERKAN?– Många företag är avvaktande vilket gör att

lärosätet måste vara drivande och förklara

hur forskningen kan vara till nytta i verksam­

heterna. Men de företag som börjat samverka,

fortsätter. De kommer tillbaka i större program

och profiler. Det är få som försvinner.

HUR KOMMER DET SIG ATT NI SATSAR PÅ MDH?– Det är upp till forskare på lärosäten och före­

tag tillsammans att söka finansiering. Vi bedö­

mer kvaliteten på ansökningarna med externa

paneler. MDH har bra kvalitet på sin forskning

och de har fått näringslivet med på forsknings­

frågorna, vilket gör att det inte blir fråga om

utvecklingsprojekt. Forskarna och forsknings­

samordnarna hjälper också varandra internt att

utforma sina projekt. Det gör att det blir pro­

fessionellt hanterat. MDH är det lärosäte som

har flest projekt som vi stödjer. De söker på alla

program, på alla svårighetsgrader och har en

väldigt bra mix, exempelvis forskarskolorna In­

nofacture och ITS­EASY och expertutbildningen

Prompt för näringslivet, som är en bra strategisk

satsning för att hitta nya doktorander.

STEFAN ÖSTHOLM Verksamhetschef

KK-stiftelsen

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT FÖR ABB ATT SAMVERKA MED MDH NÄR DET GÄLLER FORSKNING?

– ABB har en global forskningsorganisation och

vi väljer alltid att lägga forskningssamarbeten

med akademin där vi anser att vi får ut mest

av samarbetet. På MDH finns några forsknings­

områden som är av stort intresse för ABB och

som håller hög klass globalt sett. Inom dessa om­

råden samverkar vi. Det har också visat sig att

närhet mellan akademi och industri är väldigt

viktigt för forskningsresultatet.

VILKA ÄR DE STÖRSTA FÖRDELARNA MED MOBILITET MELLAN ABB OCH MDH?– Det är oerhört värdefullt, både för ABB och

MDH, att ABB:are får möjligheten att bedriva

forskning, handleda doktorander och delta

i undervisningen. Vi får ta del av de senaste

forskningsrönen och lära känna forskare och

studenter vilket underlättar vid rekrytering.

Vi skulle gärna se f ler MDH forskare aktiva

vid ABB. Det skulle stärka både vår och MDH:s

forskning.

VAD BETYDER DET STRATEGISKA AVTALET FÖR ABB?– MDH är viktigt för ABB på flera sätt. Vi be­

driver forskning tillsammans och MDH är även

viktig för oss när det kommer till att rekrytera

medarbetare. ABB är en stor arbetsgivare i Väs­

terås och för stadens attraktionskraft är det

viktigt att det finns en bra högskola här. Det

strategiska avtalet innebär också att ABB och

MDH har en dialog på högsta ledningsnivå och

att vi har ett mer organiserat sätt att samverka

än tidigare. Detta tror vi kommer innebära stora

fördelar för båda parter i framtiden.

HELENA MALMQVISTAnsvarig för ABB

Sveriges externa

forskningssamarbeten

MDH:S VIKTIGASTE STRATEGISKA AVTAL

• ABB• Bombardier• Volvo • Eskilstuna Energi och Miljö• Vafabmiljö• Mälarenergi• Samhällskontraktet med Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland, Eskilstuna kommun och Västerås stad • Västmanlands Kommuner och Landsting• Regionförbundet Sörmland

Bilbränder, gängbråk och slitna miljöer är det media ofta rapporterar om när det gäller utsatta bostadsområden. Idag finns områden som förknippas med utanförskap och otrygghet i många städer. Därför ligger stadsdelsutveckling högt upp på agendan på kommunal, nationell och internationell nivå. Forskare vid MDH försöker bidra till

att hitta lösningar på problemen.

Text: Jenny Laine Foto: Getty Images, MDH Illustration: MDH

FORSKNING FÖR HÅLLBARA STÄDER

FAKTA OM FORSKNING OM HÅLLBART SAMHÄLLE

Mälardalens högskola (MDH), Eskilstuna kommun och Väs-terås stad bedriver sedan 2009 en plattform för sam-verkan: Samhällskontraktet. Inom ramen för Samhällskon-traktet har forskare på MDH studerat utvecklingen i ett tjugotal utsatta stadsdelar i Sverige där de jämförts utifrån aspekter som utbildningsnivå, sysselsättning, inkomstnivå, andel med utländsk bak-grund, brottsstatistik och val-deltagande. Resultatet har gett kommunerna indikatorer på vilka aspekter som påver-kar utvecklingen mest positivt respektive negativ.

5

4

3

2

1

0

1

0,5-0,5 1-1 1,5-1,5 2-2 2,5-2,5

-2

-3

-4

-5

<<< KULTURELL UTVECKLING >>>

<<<

EK

ON

OM

ISK

UTV

ECK

LIN

G >

>>

Eskilstuna

Västerås

Ronna

Flemingsberg Hallunda/Norsberg

Norra BiskopsgårdenTensta

Fittja AlbyHusby

Gång- stens- berget

Västra SkogsåsBäckby

Hjällbo

Herrgården

Lagersberg

Gamlegården

Rinkeby Andersberg

Bergsjön

Hertsön

E n statsvetenskaplig forskargrupp på MDH bedriver

forskning inom hållbar stadsutveckling och har iden­

tifierat ett antal områden kommunerna bör foku­

sera sina insatser på för att minska utanförskap och

otrygghet. Inte helt oväntat visar forskningen att utbildning

och arbete har stark påverkan på utvecklingen i en stadsdel.

Detta bekräftar att många kommuners redan pågående

utbildnings insatser är viktiga, såsom läxhjälp, vuxenutbild­

ning, stöd till lärlingsprogram och svensk undervisning.

Däremot visar forskargruppens studie att utbildningsin­

satserna inte alltid leder till en förbättring av utbildnings­

nivån i stadsdelen, eftersom många med högre utbildning

väljer att flytta från stadsdelen.

– Kompetensflykt, eller ”brain drain” som begreppet kall­

las på engelska, innebär att kommuners satsningar på att

exempelvis höja utbildningsnivån eller öka sysselsättningen

i utsatta stadsdelar inte nödvändigtvis leder till att områdets

utveckling förbättras, utan förblir densamma eftersom utbil­

dad arbetskraft flyttar därifrån. Hur mycket kommunerna

än satsar blir resultaten med andra ord inte synliga i det ut­

satta området, utan i andra delar av kommunen, säger

Terence Fell, universitetslektor i statsvetenskap på MDH.

FORSKNINGSRESULTATEN VISAR ATT det utbildnings­

insatserna behöver kompletteras med andra insatser för att

människor med högre utbildning ska stanna kvar i dessa

områden. Exempelvis skulle upprustning och nybyggnation

av bostäder kunna öka attraktiviteten och viljan att bo kvar.

I studien är det framförallt en kommun som utmärker sig

vad gäller socioekonomisk utveckling.

– Vår kartläggning visar att utvecklingen i Hallunda och

Norsborg i Botkyrka kommun är bättre än i andra områ­

den. Det beror främst på att området har högre sysselsätt­

ningsgrad och därmed lägre brottslighet än vad andra

utsatta stadsdelar har, säger Terence Fell.

Nästa steg för forskargruppen är också att lyfta perspek­

tivet från de enskilda stadsdelarna till städerna och kom­

munerna som helhet.

– Förutsättningarna för olika stadsdelar att utvecklas

beror till stor del på hur förutsättningarna för kommunen

som helhet. Därför är det viktigt att nu gå vidare och ta

med kommunerna i arbetet, säger Terence Fell.

TRYGGVE LUNDH ÄR utvecklingsdirektör i Eskilstuna.

Han anser att den samverkan Eskilstuna kommun och

Västerås stad har med MDH ökar kommunernas precision

i arbetet med hållbar stadsdelsutveckling. Studier av ut­

vecklingen och vad som påverkar den har hittills gjorts av

stadsdelarna Bäckby i Västerås och Lagersberg, Råbergs­

torp och Stenby i Eskilstuna.

– Den pågående forskningen får närmast karaktären av

följeforskning eller interventionsforskning och hjälper oss

i kommunerna att bli än mer evidensbaserade och att und­

vika blindskär i arbetet. Strategierna för stadsdelsutveck­

ling och de handlingsplaner som finns har tagit med de

framgångsfaktorer som forskargruppen påvisar och som

vi i kommunerna söker, med respekt för lokal variation.

Det ger, i fortsättningen, en hållbar utvecklingsmodell

även för övriga stadsdelar. Matrisen visar hållbar utveckling definierad som ekonomisk och kulturell utveckling i utsatta stadsdelar samt i Västerås stad och Eskilstuna kommun. Den visar stadsdelarnas och kommunernas relativa position avseende ekonomisk (socioekonomisk) och kulturell (sociokulturell) utveckling. Kommunerna visas för att kunna jämföra utvecklingen i bostadsområden med kommunen som helhet.

2524

26 27

ELIN LINDWALLÅLDER: 29 år

BOR: I en förort till Stockholm

STUDERAR: Informationsdesign med inriktning illustration

AKTUELL SOM: Illustratör i Samspel

VARFÖR HAR DU VALT ATT STUDERA PÅ MDH:– Jag har illustrerat i hela mitt liv och länge försökt hitta en

väg att följa. Att arbeta med nyhetsgrafik lockade mig och i

mitt sökande av information om hur jag skulle lyckas med

det läste jag intervjuer med folk inom yrket. Jag upptäckte att

många av dem hade studerat Informativ illustration på MDH.

Detta gjorde att jag sökte upp utbildningen och jag gillade

vad jag läste. Jag gjorde arbets proverna och sökte direkt.

VAD VILL DU JOBBA MED NÄR DU ÄR KLAR?– Jag sökte för att jag var intresserad av nyhetsgrafik

men under mitt första år har jag lärt mig mycket

nytt och fått testa olika inriktningar inom illu ­

stration så nu vet jag inte exakt, det är så mycket

som intresserar mig. Vår sista kurs kommer att handla

om 3D­grafik vilket är helt nytt för mig. Jag har

också blivit kunnigare och känner mig mer

hemma inom grafisk design. Jag är nyfiken

på vad mer jag kommer att lära mig och vart

utbildningen leder mig.

STUDENTER VID KAMMAR - MUSIKPROGRAMMET FÅR DEL AV SIN UNDERVISNING I ANRIKA LOKALER PÅ VÄSTERÅS SLOTT.

EKONOMI- UTBILDNINGAR har totalt sett den mest jämna köns - för delningen med strax över 60 procent kvinnliga registrerade studenter år 2013. Teknikutbildningar har cirka 30 procent kvinnliga studenter.

30 STUDENTAMBASSADÖRER MDH har 30 studentambassadörer som jobbar med att marknadsföra högskolan. Ambassadörerna besöker gymnasieskolor, arbetsförmedlingar och mässor och arbetar även med interna uppdrag på högskolan.

25 PROCENT av MDH:s studenter har minst en förälder som läst på högskola

medan motsvarande siffra för Sverige är 35 procent.

MDH HAR 71 PROFESSORERAndreas Ryve är en av dem. Han är dess-utom världens yngste professor i matematik-didaktik och brinner för att utveckla klassrums-undervisningen.

– Sverige kan vända utvecklingen och höja elevers kunskaper i matematik, säger Andreas Ryve.

Illustration: Elin Lindwall

NY TEKNIK RÄDDAR LIV

Det nya alkolåset som Jonas Ljungblad forskar kring

ska på ett enkelt sätt kunna användas av alla fö­

rare. Med en lätt vindpust riktad mot sensorn från

cirka en decimeters håll mäter den förhållandet mellan

alkohol och koldioxid i utandningsluften och bedömer

förarens nykterhet efter bara några sekunder. I ett första

skede utvecklas ett portabelt alkolås, men så småningom

är tanken att systemet ska bli passivt och integreras i nya

bilar, utan kalibreringar eller underhåll i samma utsträck­

ning som dagens alkolås.

– Min roll i projektet är bland annat att se över sen­

sorns prestanda och att genomföra försökspersonsstudier,

säger Jonas Ljungblad.

Det finns många fördelar för alla medverkande parter

Jonas Ljungblad från MDH arbetar som industridoktorand på Hök Instrument AB. Där tar han fram och utvärderar teknik till en ny generation alkolås som ska ge snabbare och säkrare resultat. Det kan i förlängningen minska antalet alkoholrelaterade olyckor. Designen av det nya alkolåset är unik med en sensorteknik som ger möjlighet till beröringsfri mätning utan plastmunstycke.

Text och foto: Malin Swanström

att anlita en industridoktorand med koppling både hos den

akademiska världen och näringslivet.

– Samarbetet med industripartners genom industri­

doktorandtjänster är ett komplement till den traditionella

forskningen och ger skarpa projekt, vilket skapar stor

samhällsnytta. För detta specifika samarbete känns det

bra att ha en forskning som kan rädda liv, säger Mikael

Ekström, docent i robotik.

Även för Hök Instrument AB betyder anställningen

mycket, exempelvis att de snabbare kan kommersialisera

sin produkt, vilket bidrar till tillväxt och utveckling.

– Klarläggande av den nya teknikens vetenskapliga grund

sker med fördel i samarbete mellan akademi och företag,

säger Bertil Hök, företagets grundare.

JONAS LJUNGBLAD

Ålder: 30Bor: StockholmUtbildning: Linköpings uni-versitet, Civilingenjör i teknisk biologi, 2004–2009Aktuell som: Industridokto-rand från MDH på Hök Instru-ment AB där han i samarbete med Autoliv och Senseair tar fram ett helt nytt alkolås kallat Sesame sensor, System for Easy Alcohol Measurements.

INDUSTRIDOKTORANDEN SOM EN BRYGGA MELLAN TVÅ VÄRLDAREn industr idoktorand kan definieras som en forskarstu-derande som har anställning inom ett företag och inom ramen för sin tjänst genomgår forskarutbildning. På så sätt kan man verka både i den akademiska världen och i nä-ringslivet i nära kontakt med arbetsmarknaden och fung-era som en gränsgångare som rör sig i de olika miljöerna.

28 29

Extern Intern

utbildning forskning

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ser över kvalitetssäkringssys-temet. Uppdraget redo-visas 1 december 2014.

EN FRÅGA OM KVALITETHög kvalitet är både ett uttalat mål och av central betydelse när det gäller forskning och utbildning vid MDH. Därför genomförs både interna och externa utvärderingar. När resultaten i någon utvärdering visar brister är det ett nogsamt och idogt arbete som påbörjas för att förändra det som felar.

Text: Anna Andersson Ax Illustration: Elin Lindwall

U niversitets kanslersämbetet (UKÄ) gör de

mest omtalade utvärderingarna vid svenska

lärosäten. De utvärderar utbildningar på

regeringens uppdrag och granskar bland

annat i vilken utsträckning studenternas faktiska stu­

dieresultat motsvarar lärandemålen i examensbilagan

i högskoleförordningen. UKÄ bedömer däremot inte fö­

reläsningarnas kvalitet eller studentnöjdheten. Flerta­

let utbildningar som utvärderats av UKÄ vid MDH har

fått omdömet mycket hög kvalitet och hög kvalitet,

men i oktober 2013 tilldelades nio av tolv teknik­ och

ingenjörsutbildningar omdömet bristande kvalitet, vil­

ket är ett ifrågasättande av kvaliteten.

– MDH strävar alltid efter att alla utbildningar ska

hålla hög kvalitet. Därför är det självklart att vi tar till

oss den kritik som vi får. När beskedet kom inledde

vi direkt ett kvalitetssäkrande arbete med analys­ och

åtgärdsplaner. Vissa åtgärder vidtogs när underlagen

skickades till UKÄ eftersom vi redan då hade indika­

tioner på att några utbildningar skulle bli ifrågasatta,

säger rektor Karin Röding.

MDH HAR ETT ÅR på sig att återrapportera åtgärderna

till UKÄ. Därefter avgörs om högskolan får behålla

examenstillstånden för de ifrågasatta utbildning­

arna. I arbetet för att säkerställa kvaliteten tar man

nu inspiration av utbildningarna Magisterexamen i

företagsekonomi och Kandidatexamen inom national­

ekonomi som tidigare fick omdömet bristande kvalitet.

Bristerna analyserades av arbetsgrupper i kollegiet som

också tog fram åtgärder och underlag för återrappor­

teringen till UKÄ. Ett tätt samarbete mellan akademi,

fakultetsnämnd och förvaltning gjorde svaret väl för­

ankrat och ledde till att utbildningarna fick omdömet

hög kvalitet efter att UKÄ bedömt de återrapporterade

åtgärderna.

– Granskningen, kritiken och diskussionen fortsät­

ter att sätta spår. Nu jobbar vi med målsättningen att

vid nästa granskning få det högsta betyget, Mycket hög

kvalitet, säger Magnus Hoppe, då utbildningsledare vid

akademin för ekonomi, samhälle och teknik, och den

som höll ihop den senare delen av det kvalitetssäk­

rande arbetet.

Fakultetsnämnden arbetar långsiktigt med kvaliteten

på MDH:s samtliga utbildningar, med målet att säkra

god kvalitet för alla studenter.

– Jag har en stor tilltro till att UKÄ återkommer

med goda betyg till MDH. Vi har tagit ett gemensamt

krafttag inom högskolan för att säkerställa kvaliteten

på våra utbildningar, säger Peter Gustafsson, prodekan

för utbildning i fakultetsnämnden.

MDH:S 13 000 STUDENTER är högskolans viktigaste

kritiker som hjälper högskolan att förstärka student­

perspektivet och utbildningskvaliteten, bland annat

genom att svara på kursutvärderingar, i samtal med

Mälardalens Studentkår eller student­ och doktoran­

dombudsmannen.

– Högskolan är en stor organisation som består av

många avdelningar och det kan inte ligga på studen­

terna att ha koll på organisationens uppbyggnad. Jag

finns som en ingång för studenterna, likt högskolans

studenttorg, men med fokus på den enskilda individens

frågeställningar ur ett utbildnings­och studenträttsligt

perspektiv, säger student­ och doktorandombudsman

Henrik Andersson.

Genom Mälardalens studentkår kan studenterna också

påverka då just studentinflytande är kårens främsta

uppdrag.

– Studentinflytande för oss är att se till att kvalitet

eftersträvas i alla utbildningar och att studenterna ska

kunna påverka sin situation på högskolan, säger stu­

dentkårens ordförande Vera Songer.

Studentkåren utser bland annat studentrepresen­

tanter till alla högskolans beslutande organ som hög­

skolestyrelsen och fakultetsnämnden, vilket gör att

studentperspektivet finns med på alla nivåer inom

MDH.

REGERINGEN HAR AVISERAT att delar av de direkta

forskningsanslagen från 2018 kommer att fördelas

efter nationella forskningsutvärderingar. För att stå

väl rustat då och för att kunna fortsätta stärka kva­

liteten, utvärderar MDH all sin forskning. Utvärde­

ringen »MDH:s Evaluation for improved Research

quality«, förkortat MER14, som startade 2013, består

av internationella bedömargrupper, självvärderingar

och kartläggning av samtliga forskningspublikationer

som MDH:s forskare har bidragit till. MER14 följer en

beprövad struktur och styrkan är att MDH:s forsk­

ningsinriktningar utvärderas mot jämförbara miljöer

internationellt.

– MER14 kommer att ge en tydlig och bred bild över

forskningen vid MDH. I de internationella bedömar­

grupperna finns representanter med hög kompetens

från lärosäten i ett tjugotal länder. Det ger god möj­

lighet till bedömningar av hög kvalitet och med flera

perspektiv. Självvärderingarna har bidragit till att fors­

kargrupperna fått nya perspektiv på sitt eget arbete,

vilket alltid är nyttigt, säger Roland Svensson, profes­

sor i sociologi och vice akademichef, som projektleder

MER14.

EN TYDLIG EFFEKT av MER14 är att utvärderingsarbe­

tet ökar kännedomen om forskningen både inom och

mellan forskningsinriktningarna.

– En utvärdering som MER14 kan i sig också gene­

rera nya samarbeten, både inom och utanför högsko­

lan, säger prorektor Paul Petterson som är ordförande

i styrgruppen för MER14.

FAKTAMDH har sex forskningsinriktningar:

1 Framtidens energi

2 Hälsa och välfärd

3 Inbyggda system

4 Industriell ekonomi och organisation

5 Innovation och produktrealisering

6 Utbildningsvetenskap (inklusive matematik/ tillämpad matematik)

MDH har fyra utbildningsområden:

1 Ekonomiutbildning

2 Hälso- och välfärdsutbildning

3 Lärarutbildning

4 Teknikutbildning

UKÄUniversitetskanslers-ämbetet (UKÄ) är en statlig myndighet med tre huvuduppgifter:

1 Kvalitetssäkring av högskoleutbildning

samt examenstillstånds-prövning av statliga högskolor.

2 Juridisk tillsyn av högre utbildning.

3 Granskning av effektivitet, uppfölj-

ning och omvärldsanalys samt statistikansvar för högskolesektorn.

MER14MDH:s Evaluation for improved Research quality (MER14) är en forskningsutvärdering som genomförs på MDH under 2013–14.

31

TILLSAMMANS LYFTER VI MATEMATIKUNDERVISNINGEN

SAMHÄLLSKONTRAKTET

Samhäl lskontraktet är et t avtal om fördjupad samver-kan mellan Västerås stad, Eskilstuna kommun och MDH med syfte att höja kompe-tensnivån i regionen genom gemensamma forsknings- oc h u t veck l i n g s p ro j e k t ,

utbildningar som matchar arbetslivets behov och mö-tesplatser för lärande. Sam-hällskontraktet fokuserar på skola, omsorg, hållbar stads-utveckling och framtidens arbetskraft.

Att prata matematik är en avgörande nyckelfaktor för att lära sig matematik. Speciellt när det handlar om barn i förskoleklass. Matematikmentor Benita Bergs uppdrag är att stödja lärarna att utveckla deras arbete med matematiken i förskoleklassen.

Text: Malena Sattar Foto: Adam af Ekenstam, Istock

RÄKNA MED VÄSTERÅS KOMMUNDOKTORAND

Ett långsiktigt forskningspro-jekt som syftar till att förbättra klassrumsundervisningen i matematik i Västerås stads grundskolor. Under 2012–2015

arbetar Västerås stad och MDH i ett samarbetsprojekt för att ta ett helhetsgrepp om matematikutbildningen i Väs-terås stad och därigenom ge

lärare bra förutsättningar för att stödja elever att utveckla matematiskt kunnande.

En kommundoktorand är anstäl ld inom kommunen och får hela eller delar av sin forskarutbildning betald av sin arbetsgivare. Kommun-

doktoranderna bedriver ofta verksamhetsnära forskning, och rör sig i och mellan den akademiska världen och den offentliga sektorn.

– Det jag främst tar med mig är att prata matematik med barnen, att reflektera, diskutera och fundera på hur jag kan ge dem ut-maningar som gör att de växer. Det är något jag märker att föräldrarna efter-frågar – tips på hur matematik kan bli något konkret i vardagen.

Karin Sjöstrand

– Det gäller att göra matematiken synlig. För det är sam­

spelet mellan flera olika sinnen som undervisningen bör

fokusera på – ett samspel där både språket, den visuella­

spatiala förmågan och långtidsminnet är inkopplat. Ma­

tematik är ju nämligen så mycket mer än att räkna – det

är att designa, förklara, mäta, lokalisera, leka och räkna!

Det säger Benita Berg. Hon står med ett ben i varje värld,

dels som kommundoktorand vid MDH, dels som mate­

matikmentor och matematikhandledare i Västerås stad.

Hennes uppdrag? Att ge kommunens lärare verktygen

för att utveckla matematikundervisningen så att barnen

i Västerås skolor tycker ämnet är inspirerande, samtidigt

som de når skolans mål. Hennes forskning inom matema­

tikdidaktik är kopplad både till Samhällskontraktet, ett

strategiskt avtal om långsiktig samverkan inom forskning

och utveckling mellan Västerås stad, Eskilstuna kommun

och MDH och till projektet Räkna med Västerås.

LUST FÖR ATT LÄRA När vi möter Benita Berg står hon i en av föreläsningssa­

larna på Kristiansborgsskolan i Västerås, ett stenkast från

högskolan. Ett 40­tal förskollärare är samlade för att för­

djupa sig i temat för dagen; geometri i förskoleklass. Allas

ögon är riktade mot Benita som precis har delat ut färg­

glada tygkassar fyllda av olika geometriska figurer bland

förskollärarna.

Vad är typiskt för en triangel? Hur skulle du beskriva

formen på en cylinder, en kvadrat eller en prisma? En per­

son i varje grupp får sticka ner handen i kassen och genom

att känna på de olika formerna beskriva för gruppen vilka

egenskaper just den formen har, hur många hörn den

har och vilken tjocklek formen har. Övriga i gruppen ska

sedan gissa sig till formen.

– Det här är ett jättebra sätt att jobba med barnen i för­

skoleklass olika matematiska och geometriska begrepp, på

ett lustfyllt och konkret sätt. Det är viktigt att vi lär bar­

nen de rätta benämningarna och vilka egenskaper olika

former har.

Under den närmaste timmen får lärarna en uppsjö av upp­

slag på hur de på ett konkret och inspirerande sätt kan

arbeta med geometri för 6­åringar. Det finns mängder av

kreativa hjälpmedel som geobräde, pedagogiska appar och

spel att ladda ner till iPad, magnetiska stavar och figurer.

Benita uppmanar även lärarna att koppla geometrin till

saker och händelser i vardagen. Barnen kan till exempel

konstruera trianglar, cirklar och rektanglar med kroppen,

stampa, klappa eller dansa fram rörelsemönster eller gå på

mönsterjakt ute och inne.

– Det gäller att utmana barnen att tänka ett steg längre,

att resonera sig fram och att uppmuntra till olika lös­

ningar. Just samtalet om matematik är det som är det

viktiga, att få både lärare och barn att sätta ord på vad

matematik är och hur man kan använda matematik för

att lösa olika problem och situationer.

SAMTAL GER MEDVETENHET Tre förskollärare som regelbundet träffar Benita Berg i

hennes roll som matematikmentor är Lena Andersson,

Karin Sjöstrand och Katarina Östling. De arbetar i försko­

leklass på Herrgärdsskolan och håller med om att just sam­

talet om matematik är en framgångsfaktor.

– Jag har arbetat i över 30 år som förskollärare och upp­

skattar verkligen förmånen att få utveckla förmågan

att lära ut matematik i förskoleklass. Jag har blivit mer

medveten om vad det är jag gör och integrerar på ett helt

annat sätt än tidigare språk och matematik, säger Lena

Andersson.

Att Benita Berg även är doktorand inom området mate­

matikdidaktik tycker de alla tre ger en extra dimension

till träffarna.

– Vi får på detta vis tillgång till nya infallsvinklar

genom aktuell forskning och Benita ger oss möjlighet att

gå på djupet i matematiken. Vi får ny input och det är

något som utvecklar både oss som grupp och sättet vi ar­

betar med matematik, säger Katarina Östling.

Det är viktigt att uppmuntra barnen att tänka ett steg längre i matematikundervisningen.

30

3332

ANNI ROSENBERGÅLDER: 28

ARBETAR SOM: Kommunikatör för MDH Alumni

ALUMN FRÅN: Linnéuniversitetet, men också från MDH – läste en kvällskurs

på 15 hp samtidigt som jag jobbade, jättekul!

VAD ÄR EN ALUMN?– En alumn är en tidigare student. För att räknas som alumn på MDH så ska du

ha studerat minst 7,5 högskolepoäng – så det är en väldigt generös och inklude­

rande benämning. Även tidigare personal på MDH räknas som alumner.

VARFÖR SKA MAN VARA MED I MDH ALUMNI?– MDH Alumni ger alumner möjligheten att fortsätta sitt lärande och kontaktska­

pande även efter studietiden, genom till exempel karriäraktiviteter, öppna föreläs­

ningar och alumninyheter. För högskolan är alumnerna också viktiga, då de genom

att ge av sin tid och erfarenhet kan vägleda nuvarande studenter, inspirera ungdomar

inför deras yrkesval eller skapa nya samverkansmöjligheter med högskolan.

HUR GÖR MAN FÖR ATT BLI MEDLEM I MDH ALUMNI?– Man registrerar sig som alumn på webben: mdh.se/alumni.

Vi finns också på Linkedin, en grupp som heter MDH Alumni.

79% AV MDH:S STUDENTER HAR JOBB INOM ETT ÅR EFTER EXAMEN. KÄLLA: UKÄ

POPULÄRASTE PROGRAMMEN PÅ HÖGSKOLAN 1 Sjuksköterskeprogrammet

2 Förskollärarprogrammet

3 Socionomprogrammet

4 Ekonomprogrammet

5 Internationella marknadsförings- programmet

6 Fysioterapeutprogrammet

7 Beteendevetenskapliga programmet

8 Naturvetenskapligt/tekniskt basår

9 Datavetenskapliga programmet

10 Byggnadsingenjörsprogrammet

ORDET AKADEMI kommer från AKADEMEIA som var det ursprungligen

namnet på en olivlund intill det klassiska Aten.

Såsmåningom började Platon någon gång på 380­talet

f.Kr. föreläsa i filosofi för sina elever på platsen. Hans

skola kallades som en följd av detta "den akademiska"

eller "Akademien". Senare

fick ordet akademi sin

allmänna betydelse

såsom högskola.

KÄLLA: NE

320 SJUK-SKÖTERSKOR PER ÅR EXAMINERAS VID MDH.

GIVANDE UTBYTEN 2013 tog MDH emot 340 inresande utbytes studenter och 127 studenter från MDH reste iväg utomlands. Studenterna som kom till MDH kommer främst från EU-länder som Tyskland, Spanien, Frankrike och Nederländerna.

GODA IDÉERBEHÖVER

GOTT SÄLLSKAP

FÅ INSPIRATION

UTVECKLA

IDÉER

STARTAFÖRETAG

Idélab inspirerar studenter, personal och forskare på Mälardalens högskola att förverkliga och göra affärer av sina idéer.

15 år av idégqenerering, affärsutveckling och innovationsprocesser.

Varje år möts tusentals personer på Idélabs mötesplatser:Kreativa workshops / Solution Hunt / Idétävling / Venture Cup / Matchmaking / TEDx /

Samproducerade event / Open innovation

mdh.se/samverkan/projekt/idelabtwitter.com/idelabMdHfacebook.com/IDELAB

34 35

Idag utmärks MDH i Eskilstuna av småskalighet,

närhet och intimitet. Det visar en analys som ut­

förts bland medarbetare och studenter inför pla­

neringen av det nya campuset. Det är också värden

som man vill ta med sig till de nya lokalerna, som

också ska uppfylla dagens krav på forsknings­ och

utbildningsmiljöer. Enligt de planer kommunen

har för MDH:s nya placering kommer högskolan att

ligga nära centrum, vid kanten av Eskilstunaån.

– Förhoppningen är att det kommer att skapas

en mer enhetlig känsla när högskolans alla delar

samlas. Det ska finnas både avskilda och tysta

studieplatser, liksom inbjudande mötesplatser

och möjligheter till flöde och samverkan mellan

människor och verksamheter. Det är också vik­

tigt att det är enkelt att ta sig till högskolan då

många pendlar för att arbeta eller studera där,

säger Elin S Olander, fastighetschef på MDH.

REBECKA MALMGREN, ARBETSMILJÖ- OCH MILJÖSAMORDNARE

HUR TÄNKER DU KRING ARBETSMILJÖ PÅ MDH?– Att arbeta med miljö­ och arbetsmiljöfrågor

handlar om att minska negativ påverkan på

miljön och att minska risker för ohälsa och

olycksfall hos våra medarbetare och studen­

ter både fysiskt och psykosocialt. Det kan vara

alltifrån att säkra upp kemikalieanvändning i

labbsalar, genomföra riskbedömningar inför

förändringar till att uppmuntra till god hälsa

hos våra anställda.

MDH ÄR MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖ-CERTIFIERAD. VAD INNEBÄR DET?– Att vara certifierade är ett sätt att visa upp

både internt och externt att MDH tar arbets­

miljö och miljöfrågorna på allvar, och att vi

lever upp till alla lagar och krav. Ett externt

certifieringsorgan granskar årligen vårt sätt att

införa och följa upp arbetsmiljö­ och miljöarbe­

tet. Vi får hjälp att hitta brister i arbetet och det

sporrar oss att fortsätta att jobba för att få en

ännu bättre arbetsmiljö. Vi ska vara stolta över

våra certifieringar.

VAD KAN ALLA GÖRA FÖR ATT FÅ EN BRA ARBETSMILJÖ?– Både medarbetare och studenter, har ett

ansvar att medverka till en god arbetsmiljö

och därför är det viktigt att både veta vilka

regler som gäller och att diskutera miljö­ och

jämlikhetsfrågor. Det handlar också om att

bidra mer praktiskt som att stänga av datorn

för att spara energi, sortera sopor och an­

vända bussen mellan campusorterna, tänka

på ergonomi och att värna om allas lika värde.

God arbetsmiljö är även att vara trevliga mot

varandra.

Bra och funktionella byggnader är en viktig del i arbets- och studie-miljön på en högskola, men det finns mycket annat som påverkar trivsel och hälsa. Högskolan ska vara en jämställd och jämlik plats som inte bara tillåter utan främjar mångfald. För att slå vakt om detta finns en arbetsmiljö- och miljösamordnare och en mångfaldsstrateg på MDH.

Text: Sofia Norling, Birgitta Hultqvist Foto: Anna Andersson Ax, Birgitta Hultqvist

DE VÄRNAR OM MÄNNISKA OCH MILJÖ

MARIKA HÄMEENIEMI, MÅNGFALDSSTRATEG

VAD INNEBÄR DITT ARBETE SOM MÅNGFALDSSTRATEG?– MDH ska främja mångfald, inte bara acceptera

det. Det finns hårda krav på att utbildningsan­

ordnare måste bedriva likabehandlingsarbete.

Jag arbetar med att integrera jämlikhetsper­

spektiv i hela verksamheten och stödjer or­

ganisationen i likabehandlingsfrågor genom

utbildningar, information och rådgivning både

för medarbetare och studenter. Alla ska veta

sina rättigheter och skyldigheter.

HUR SKAPAS EN JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ?– Vi bedriver ett aktivt arbete för lika villkor

genom Kommittén för hållbar arbetsmiljö. Kun­

skapen om ansvaret gentemot varandra och om

normer måste öka och fler måste börja tänka

normkritiskt. Vi ska ha en arbets­ och studie­

miljö som på riktigt välkomnar och respekterar

mångfald. Att tänka normkritiskt betyder inte

att alla normer ska försvinna och att allt ska

vara okej. Däremot bör vi reflektera över vilka

privilegier som följer med en viss norm och vem

eller vilka som tjänar på det. Är det en norm

som förhindrar jämlikhet bör vi ifrågasätta och

försöka förändra den.

VILKA FRÅGOR ÄR VIKTIGAST ATT SKAPA MEDVETENHET RUNT?– Vi är långt ifrån jämställda i Sverige och hög­

skolor och universitet utgör inte något undan­

tag. Ditt kön spelar fortfarande en stor roll för

hur villkoren att studera och göra karriär ser

ut. Att vi arbetar för breddad rekrytering och

breddat deltagande är viktigt. Alla ska känna

sig välkomna och ges lika förutsättningar att

studera och arbeta på MDH.

CAMPUS FÖR FRAMTIDEN

Ljust och fräscht, öppet och modernt samt med samma känsla av närhet och intimitet som finns idag. Så ska MDH:s nya campus i Eskilstuna upp-fattas av studenter, medarbetare och besökare när det står klart.

Text: Sofia Norling Illustrationer: 3XN

DET NYA CAMPUSET är en gemensam ambi­

tion mellan MDH och Eskilstuna kommun med

målet att området, där Sporthallen, Äventyrsba­

det och badhuset står idag, ska visualisera en

öppen och modern studiemiljö. Det är också

viktigt att den nya byggnaden utformas så att

den bidrar till stadskärnan på ett positivt sätt.

– Det danska arkitektkontoret 3XN valdes till

vinnare av juryn i arkitekttävlingen om att få

rita det nya campuset i Eskilstuna. Deras förslag

uppfyller alla kriterier vi hade. Vägen till ett in­

flyttningsklart campus är lång, men när det är

klart kommer Eskilstuna och MDH att ha ett

innovativt och modernt utbildningscentrum mitt

i staden som bildar en harmonisk helhet mellan

nya och gamla byggnader, säger Elin S Olander.

Målet är att byggnationen ska vara klar till

höstterminen 2018.

36 37

ANNE SÖDERLUND– Bättre beteende minskar stressenStress är en vanlig orsak till arbetsskador vilket

gör att många är i behov av hjälp för att minska sina

besvär. Anne Söderlund forskar inom fysioterapi

med beteendemedicinsk inriktning, det vill säga

om både de fysiska och psykosociala aspekterna

i aktivitetsrelaterade hälsoproblem. Ett av hennes

forskningsprojekt, där hon är handledare till dok­

toranden Caroline Eklund, handlar om att utveckla

ett interaktivt e­hälso program. Där ska personer

med arbetsrelaterad stress få hjälp att minska

problemen genom beteendeförändringar.

Programmet ska hjälpa personer att identi­

fiera vad som händer i och med kroppen och

föreslå åtgärder som exempelvis avspännings­

övningar, förändrad livsstil eller metoder för

känslokontroll.

– Vi har ett tvärvetenskapligt samarbete med

forskare inom fysioterapi med beteende medicinsk

inriktning, psykologi, och informationsdesign

som bidrar i arbetet att ta fram webbplattformen,

säger Anne.

Programmets användbarhet, så som pedago­

gisk utformning, gränssnitt och interaktivitet,

ska testas av 20 individer med arbetsrelaterade

stressproblem innan forskarna går vidare med

en studie om effekter av programmet.

ANNA-LENA ALMQVIST– Mamma bestämmer mestDet är mödrarna som främst påverkar hur för­

äldraledigheten ska fördelas. Det visar en studie

där Anna­Lena Almqvist tillsammans med

Anette Sandberg och Lars Dahlgren har studerat

motiv, beteendemönster och erfarenheter av

föräldrapenninguttag.

– Männen ifrågasatte inte kvinnornas tolk­

ningsföreträde utan understödde det snarare,

säger Anna­Lena.

Studien baseras på intervjuer med 32 par, med

ungefär lika stor inkomst, från Västerbotten

och Skåne. Vid tidpunkten för studien är fadern

förstagångsförälder och barnet två­tre år. Under­

sökningen visar att en betydande anledning till

hur föräldraledigheten delas upp är bristande

nätverk. Fädernas ensamhet och att det blir trå­

kigt för barnet är viktiga motiv till varför pap­

porna inte tar ut föräldraledighet. Männen var

även tveksamma till att vara borta från sina arbets­

kamrater. En tendens bland de män som hade

stannat hemma länge (minst 100 dagar) var att

de hade en stöttande kvinna som även värderade

arbete och studier högt.

– Mest förvånande är att det bland paren i

30­årsåldern och yngre fortfarande är mödrarna

som har tolkningsföreträde framför fäderna när

det gäller uppdelningen av föräldraledigheten.

Det finns fortfarande starka föreställningar om

just mammans betydelse för barnet.

Forskningsprojektet har gått vidare till att jäm­

föra dessa fäders uppfattningar om konflikter

MED MÄNNISKAN I CENTRUM

Inom forskningsinriktningen Hälsa och välfärd tar forskarna reda på orsakerna till företeelser och beteenden. De verkar också för att ta fram förklaringar och lösningar

för att människor ska få det bättre genom alla faser i livet.

Text: Danijela Franjkovic Foto: MDH

mellan arbete och familjeliv med amerikanska

fäders, där det finns stora skillnader i familj­ och

arbetsmarknadspolitik.

INGER K HOLMSTRÖM– Vård i telefon på olika villkorMän får andra svar än kvinnor. Det visar Inger

K Holmströms forskning kring olika aspekter av

telefonrådgivning. I ett pågående forskningspro­

jekt analyseras 800 inspelade telefonsamtal med

sjukvårdsrådgivningen 1177. Bland annat obser­

veras skillnader i hur samtalen förs och vad de

leder till beroende på om det är män eller kvinnor

som ringer.

Forskningsresultaten tyder på könsbundna

skillnader där män oftare får tid hos läkare medan

kvinnor får råd om egenvård och uppmanas att

vänta och se, oavsett om de ringer för sin egen

sjukdom eller för sina barn. Förklaringen är inte

att männen är mer sjuka utan kan möjligen bero

på att de ofta pratar mer om konkreta symptom

som feber eller magsmärtor, medan kvinnor

talar mer om känslor som oro och trötthet.

– Jag vill öka medvetenheten hos vårdgivare

om att vård ska ske på lika villkor för hela

befolkningen.

Inger arbetar idag med att utveckla ett instru­

ment som är avsett att mäta genuskompetens

hos vårdpersonalen och med att testa en utbild­

ningsinsats om vård på lika villkor för telefon­

sjuksköterskor. Instrumentet och utbildningen

ska även kunna användas i andra delar av vården.

JONAS STIER– Att förstå samhället och sig självJonas Stier forskar inom sociologi med inrikt­

ning mot socialpsykologi. En del av forskningen

kretsar kring identitetsskapande och interkultu­

rellt samspel i olika sammanhang. Han har

bland annat studerat globaliseringens, teknikens

och mediernas följder för människors identitets­

skapande och välbefinnande.

– Människan lever idag i ett samhälle som in­

rymmer drag som är direkt ohälsosamma, avhu­

maniserade och världsfrånvända. Radio, tv,

tidningar och reklam förmedlar livsstilar, ideal

och värderingar – snabbt, enkelt och underhål­

lande. Deras verklighetsbeskrivning blir san­

ningar hos människor och jakten på en attraktiv

identitet blir en allt större del av livsinnehållet.

Själva identitetsarbetet har också i allt högre

grad förflyttats ut i den virtuella verkligheten

där sociala medier har blivit en allt viktigare

arena för människors identitetsskapande och

varumärkesbyggande.

– I dagens förändrade sociala landskap har vi en

frihet att själva forma vår identitet. Det handlar om

att synas, ha rätt kläder och åsikter, vara upptagen

och innovativ. Samtidigt är vi mer lätt ­kränkta,

ensamma och vilsna. Identitet är inte bara vem

vi är, utan också vem och vad vi vill bli.

ANNE SÖDERLUND ANNA-LENA ALMQVIST JONAS STIER

INGER K HOLMSTRÖM

38 39

LING ZHANG

Ålder: 30 årBor: Peking, KinaYrke: Egen företagare, nät-verkare, entreprenör.Studier på MDH: Examen i Masterprogram i intelligenta inbyggda system 2009.Alumngärning: Grundare av alumnnätverket Sweden Alumni Network in China, www.sanchina.org Hobby: Älskar att laga kine-sisk mat. Är stolt certifierad kock inom kinesisk kokkonst.

En kreativ nätverkare från KinaHan är en nätverkare ut i fingerspetsarna och drivs av en vilja att främja kontakter mellan Kina och Sverige. 2013 utsågs Ling Zhang till Årets alumn vid MDH för sitt arbete med alumnnätverket Sweden Alumni Network in China.

Text: Birgitta Hultqvist Foto: Emil Atak

»Resan mot drömjobbet börjar på MDH« är budskapet i MDH:s student rekrytering. De allra f lesta studenterna, nästan 80 procent, har arbete ett år efter avslutad examen. Varje år utses årets alumn vid MDH. 2013 tilldelades Ling Zhang utmärkelsen, men många andra var nominerade. Här berättar tre av dem om vart deras utbildning tagit dem.

Text: Birgitta Hultqvist

Foto: Privat / Sofia Norling / Textanken

R edan som fyraåring fick han höra talas om Sve­

rige och från sin farbror som forskade vid Luleå

universitet fick han spännande paket. När han

20 år senare ville studera utomlands blev Sve­

rige hans förstahandsval. En vän till hans farbror jobbade

på ABB i Västerås och föreslog Ling Zhang att välja MDH

eftersom högskolan har en framstående realtidsforskning.

Dessutom studerade inte så många kineser här, vilket

gjorde att han kunde lära känna Sverige bättre.

Det var anledningen till att Ling Zhang

kom till MDH 2007 och började studera

på Masterprogrammet i intelligenta

inbyggda system. De två studieåren i

Västerås kom att få en avgörande be­

tydelse för Ling Zhang och det liv han

lever idag.

– Åren på MDH vidgade mina vyer

och jag fick en ny syn på både studier

och livet i stort, säger Ling Zhang.

Skillnaden mellan att studera i Kina och på

MDH var stor. I Kina uppmuntras inte eleverna att

tänka självständigt och att ha egna innovativa idéer

på samma sätt som i Sverige, menar Ling Zhang. Exami­

nationer och tester är vanliga men de praktiska övning­

arna är få.

PÅ MDH LÄRDE sig Ling Zhang att våga vara mer inno­

vativ och tänka mer självständigt. Han uppskattade när­

heten till lärarna och blandningen av teori och praktik.

Ett starkt intryck gjorde också de vänliga människor han

mötte; lärare, vänner, klasskamrater och även främlingar,

som hjälpte honom på olika sätt när han var ny i Sverige.

Fina minnen är möten med människor från olika länder

och bakgrunder – och många trevliga fikastunder.

EFTER SIN EXAMEN, åter i Peking 2009, saknade han

Sverige och en träffpunkt där svensk­kinesiska alumner

kunde träffas och knyta kontakter med svenska företag.

De trevliga fikastunderna saknade han också. Därför star­

tade Ling Zhang i mars 2010 nätverket Sweden Alumni

Network in China (SANC) och hans livsbana fick

en ny vändning. Genom sina nya kunskaper

från Sverige och ett ökat självförtroende

utvecklades hans talang för nätverkande

och entreprenörskap. Tillsammans

med några alumnvänner byggde han

upp nätverket på sin fritid, med stor

hjälp av kinesiska sociala medier.

Idag har SANC över 1 000 medlemmar

i sju olika provinser i Kina och arrange­

rar tillsammans ett 30­tal svenskrelaterade

event per år, alltifrån seminarier, workshops

och återträffar till Heyrobics­gympa inspirerat av

Friskis & Svettis. – Några viktiga mål med SANC är att främja kontakter

mellan kinesiska alumner och svenska företag samt sprida

kunskap om svenska lärosäten till kinesiska studenter.

ETT BETYDELSEFULLT EVENT är därför den svenska »Hig­

her Education and Career Day« som SANC återkommande

har arrangerat i Peking och senast även i Shanghai, med

ett tiotal svenska lärosäten och flera svenska företag som

deltagare. SANC har samarbeten med så gott som alla

svenskrelaterade organisationer i Kina. Ett särskilt nära

samarbete har de med svenska ambassaden i

Peking där ambassadör Lars Fredén är heders­

medlem i SANC.

ATT UTVECKLA NÄTVERKET är Ling Zhangs

hjärtefråga, men eftersom det är en icke vinst­

drivande organisation behöver han även tjäna

pengar till sitt levebröd. Därför är han egenfö­

retagare inom försäljning och pr. Bland annat

säljer han svenska luftrenare för inomhusbruk,

något som på grund av svåra luftföroreningar i

Peking blivit mycket efterfrågat.

– Det finns många affärs­ och investerings­

möjlig heter för mig just nu. Men jag vill fokusera

på Sverige, svenska produkter med hög kvalitet,

sär skilt relaterat till miljöteknik, hållbar utveck­

ling, hälsa och design, säger Ling Zhang.

RESAN BÖRJADE PÅ MDH

SWEDEN ALUMNI NETWORK IN CHINA

Sweden Alumni Network in China (SANC) grunda-des 2010 av Ling Zhang. Är ett nätverk för alumner som studerat i Sverige men nu bor i Kina med över 1 000 medlemmar. Samarbetar med bland annat re-geringskansliet, Svenska institutet, svenska ambassa-den, Svenska handelskammaren i Kina, olika svenska företag i Kina samt ett tiotal svenska universitet och lärosäten. Vill synliggöra högkvalitativ svensk högre utbildning i Kina samt svensk vetenskap, teknologi, design, innovationer. Är konsultservice för kinesiska studenter.

Kina är den största utbildningsmarknaden i världen. Fler än 450 000 kineser studerade utomlands 2013, varav cirka 800 i Sverige.

CARL GYNNEFolkhälsoprogrammet 2005

Carl Gynne är samordnare för brotts- och drogförebyg-gande arbete i Enköpings kommun. Tidigare var han områdessamordnare i Väs-terås stad. Under flera somrar drev han barn- och ungdom-seventet Tryit IDA i Västerås, där barn och ungdomar gra-tis fick prova på olika idrotter och kulturaktiviteter. Han är gästföreläsare på folkhälso-programmet och handleder även studenter.

Vad har MDH betytt för dig? – Åren var bland de bästa i mitt liv med vänner, intressen och personlig utveckling som har format mig som männ-iska. Utbildningen gjorde mig kvalificerad till mängder av inriktningar i arbetslivet som en specialiserad generalist, vilket jag är tacksam för idag.

LISA KILESTADInformationsdesign 2003

Lisa Kilestad är kommunika-tions- och pressansvarig vid Mälarenergi i Västerås. Job-bar med projektet Förnyelsen Block 6 som handlar om att förnya kraftvärmeverket i Väs-terås med världens största av-fallsförbränningsanläggning. Beräknad invigning är hösten 2014. I uppdraget ingår att driva intern och extern kom-munikation om ett ibland hett diskuterat ämne.

Vad har MDH betytt för dig? – Massor! Utbildningen gav mig ett förhållningssätt ti l l o l ika problemstä l ln ingar, ti l l olika spretiga målgrup-per och hur jag på bästa sätt strukturerar ett arbete med kanal, budskap och metoder för att nå avsedda kommunikationsmål.

MAGNUS LARSSONTillämpad datateknik 1993

Magnus Larsson är utveck-lingschef för ABB i Indien med cirka 900 medarbetare. Han har även disputerat i datave-tenskap på MDH och bidragit till samarbeten mellan ABB, MDH, andra företag samt ut-ländska universitet.

Varför har det varit viktigt för dig att samarbeta med MDH? – Utbildningen på MDH var en av mina största milstolpar i livet. Det fanns ett nära en-gagemang mellan lärare och studenter och jag har alltid känt att MDH gör lite extra för att det ska bli bra kvalitet. MDH har också varit öppna för samarbetsidéer och nya sätt att göra forskning på. I mina ögon har MDH gett mig mycket genom åren. Då är det naturl igt att ge tillbaka i olika former, speci-ellt genom att etablera bra forskningssamarbeten.

– JAG FICK EN NY SYN PÅ BÅDE STUDIER

OCH LIVET I STORT.

40 41

UPPDRAGS- UTBILDNING

ERA BEHOV STYR

– Små barn är naturligt företagsamma och närmast outtröttliga i sin uppfinnings-rikedom. De möter utmaningar och tänker ut lösningar utan att veta hur det ska gå. Kursen »Entreprenöriellt lärande« har gett oss kunskap att möta varje barns delak-tighet i sitt eget lärande. Alla ska få känna JAG vill, kan och lär för livet, den känslan ger lust till lärande.

LISA KARLÉN, förskolechef och MARIA WESTERLUND biträdande förskolechef på Korvetten och Franciscus förskola, Nyköping.

– Ett företags utveckling och välmående är starkt kopplat till hur medarbetarna mår. »Friska företag« är en mycket bra utbildning som stärker företagets egna kraft att jobba med både »kroppen och knoppen«.

MIKAEL JOKI, VD för Eskilstuna elektro-nikpartner AB och medlem i nätverket Vilsta-Gruppen.

kompetensutveckling@mdh.se

mdh.se/uppdragsutbildning

– För att kunna möta medborgarnas

behov är förmågan att arbeta med

innovativ utveckling avgörande.

Kurser i innovation har gett inspiration

och kunskap för våra medarbetare

inom kommunen. Vi är mycket

nöjda med kurserna som 125 med-

arbetare hittills deltagit i.

EVA LITTLE, biträdande stadsdirektör och personaldirektör, Västerås stad

VI VÄNDER OSS TILL

MÄLARDALENS HÖGSKOLA

På Studenttorget kan studen-terna till exempel registrera sig på program, hämta ut tentor och MDH-kort, boka besök hos studievägledare och få stöd kring utskrifter och kopiering.

TIDIGARE VÄNDE SIG studenterna till studentexpeditio­

nen på sin akademi och studieort. Åtta expeditioner hade

samma uppdrag men arbetade på olika sätt efter egna ruti­

ner. Samtidigt fanns en central informationsdisk vid varje

ort dit studenterna kom med sina frågor.

– Många studenter tyckte att det var svårt att veta vart

de skulle vända sig med olika typer av frågor. Därför ville

vi erbjuda studenterna en väg in till MDH och att ge dem

den service de efterfrågar och har rätt till på en och samma

plats, säger Henna Schmidt, enhetschef för Studenttorget.

Med målet att ge studenterna likvärdig service oavsett

vilken akademi de tillhör, startade MDH ett projekt för att

införa två Studenttorg, ett per campusort. Studentkåren

var mycket engagerad i och positiv till projektet.

– En ingång för alla studentärenden är riktigt smidigt

och studenterna uppskattar den servicen, säger Vera Songer,

tidigare kårordförande.

ATT FLYTTA ALLA studentärenden till en plats på varje

campusort innebar förändringar för medarbetarna. Idag

bemannas de två Studenttorgen både av medarbetare från

expeditionerna på akademierna och från informations­

diskarna.

– Allt var nytt med mycket att lära och nya arbetssätt

att vänja sig vid. Men alla medarbetare var verkligen med

på resan och har varit delaktiga i hela arbetet. Så det gick

väldigt bra, säger Henna Schmidt.

Lisa Karlsson är en av dem som numera arbetar både på

akademin för innovation, design och teknik och på Student­

torget i Eskilstuna. Hon berättar att det i en utbildning ofta

För att studenterna ska få den bästa servicen och för att skapa en närhet till högskolans verksamhet, finns Studenttorget. Här får studenterna tillgång till alla tjänster de har behov av under sin studietid. Och med- arbetarna har fått ett nytt sätt att arbeta.

Text: Anna Andersson Ax Foto: Jonas Bilberg

STUDENT- TORGET EN VÄG IN TILL MDH

ingår kurser som ges vid olika akademier. Om studenter

tidigare hade frågor om sina kurser var de tvungna att gå

till respektive akademiexpedition för att få svar.

– Nu kommer studenten till oss vid Studenttorget istäl­

let och får svar på alla sina frågor. De frågor som vi inte

kan hjälpa studenten med direkt, skickar vi vidare till den

person som kan svara. Vi skickar alltid frågorna vidare,

inte studenterna, de ska alltid få ett svar från oss.

STUDENTTORGET HAR OCKSÅ inneburit att MDH infört

ett nytt gemensamt hanteringssystem för alla ärenden, ett

system som är en viktig pusselbit i högskolans kvalitets­

säkrande arbete.

– Studenttorget är ett gott exempel på samverkan in­

ternt på MDH – mellan akademier, förvaltningen och

studenter genom Studentkåren. Att sätta våra studenter

och vår utbildning i centrum är viktigt för MDH och när

Studenttorget blev verklighet var det ett stort steg framåt

för högskolan, säger rektor Karin Röding.

FUNDRAISER PÅ MDHMDH har beslutat sig för att satsa på fundraising som ett nytt sätt att öka de externa forskningsmedlen. Lotti Svebéus är sedan februari 2014 fundraiser och enhetschef för högskolans externa relationer.

PÅ VILKET SÄTT SKILJER SIG FUNDRAISING FRÅN TRADITIONELL FORSKNINGSFINANSIERING?– Traditionell forskningsfinansiering kräver oftast att högskolan bidrar med delfinan­

siering, vilket kan begränsa oss då anslagen inte är tillräckliga för att finansiera all

forskning som vi vill och kan göra. Genom fundraising vill vi möjliggöra fria medel som

gör att vi kan bedriva forskning som vi annars inte skulle ha råd med.

I SVERIGE BEDRIVER FLERA LÄROSÄTEN FUNDRAISING FRAMGÅNGSRIKT. HUR SER DU PÅ MDH:S MÖJLIGHETER ATT LYCKAS? – MDH har framgångsrika och välmeriterade forskare som kan bidra till att ge värde

och nytta för människor och samhälle. Tillsammans med duktiga medarbetare, starka

och väl utvecklade samarbeten med näringslivet och offentlig sektor har vi goda möjlig­

heter att lyckas.

HUR GÅR FUNDRAISING TILL?– Mitt arbete handlar mycket om att möta människor inom MDH, näringslivet och offentlig

sektor för att tillsammans med dem se hur forskningsfinansieringen vid MDH kan stärkas.

Men alla som vill ge sitt stöd är varmt välkomna att kontakta mig.

TEKNIK BLIR MUSIKMUSIKAPPEN C3N PLAY ger nya möjligheter att skapa elektronisk musik. Den är ett resultat av Rikard Lindells forskning inom området interaktionsdesign.

– Jag vill förändra synen på programmering och får min forskning genomslag kan den påverka både utbildningar inom design och datavetenskap och hur ny programvara formges och utvecklas, säger Rikard Lindell.

Ladda ner C3N play på

App Store.

SIFFROR OM BIBLIOTEKET: 97 000 TRYCKTA BÖCKER

89 000 E-BÖCKER

200 TRYCKTA TIDSKRIFTER

13 000 E-TIDSKRIFTER

HEDERSDOKTORERMDH har utsett 20 hedersdoktorer sedan 2002. Varje år uppmärksammar högskolan dem vid Hedersdoktorernas Dag. Vid senaste akademiska högtiden utsågs bland annat Kungliga operans chef, Birgitta Svendén.

Fotograf: Carl Thorborg