Marknadsråd ägg 2015-04-15
Under 2014 minskade produktionen medan importen ökade, vilket gav en försvagad svensk marknadsandel. Importen till Sverige av skalägg från Danmark ökade kraftigt 2014.
Under senaste året har antalet hönsplatser i inredd bur minskat medan antalet hönsplatser i frigående system ute och inne samt i ekologisk produktion ökat. Totalt har antalet hönsplatser ökat med 4,4 procent.
Priserna inom EU har utvecklats i harmoni med föregående år sedan våren 2014, samtidigt som importen minskat och exporten ökat.
Enheten för handel och marknad
Författare:
Åsa Lannhard Öberg Foto:
Ulf Nylén
Sammanfattning
Sveriges äggproduktion minskade med nästan 6 procent 2014 samtidigt som importen
ökade med nästan 10 procent och exporten minskade med drygt 13 procent.
Sammantaget ledde detta till en ökad förbrukning av ägg med 2 procent och en
försvagad svensk marknadsandel (självförsörjningsgrad) med nästan 8 procent. Per
capita konsumtionen ökade till en i ett tjugoårsperspektiv ny rekordnivå på 14,7 kg.
Samtidigt som produktionen av ägg minskade 2014 ökade antalet värphönsplatser med
drygt 4 procent, och en förklaring till denna till synes skeva ekvation kan vara
tomhållda stallar.
Handeln på detaljerad nivå visar att importen av skalägg från Danmark ökade kraftigt
2014. Även importen av skalägg från Finland och Tyskland ökade och sammanlagt
ökade skaläggsimporten med 214 procent. För övriga äggprodukter kan både ökad och
minskad import konstateras 2014. Exporten minskade av de flesta äggprodukter 2014,
bland annat minskade exporten av skalägg till Danmark.
Jordbruksverket samlar veckovis in svenska avräkningspriser för ekologiska ägg, ägg
från höns i inredda burar och ägg från frigående höns inomhus. Även partipriser för ägg
från frigående höns inomhus samlas in veckovis. Priserna för samtliga fyra grupper har
stigit svagt det senaste året.
Det genomsnittliga partipriset i EU har utvecklats väl i linje med föregående tolv
månader sedan våren 2014. Partipriserna avser ägg från höns i inredda burar i de flesta
medlemsländerna.
EU:s import av ägg (främst i form av olika äggprodukter) minskade med 36 procent
2014, och på detaljnivå berodde detta på att ökade import från Indien inte kompenserade
för de kraftiga importminskningarna från USA och Kina. En anledning till
importminskningen är att EU hade ett överskott på ägg 2014 och därför inte behövde
importera äggprodukter, och detta syns även på den ökade exporten under året.
Siffror inrapporterade enligt förordningen om handelsnormer för ägg över inhysningen i
EU, visar att fördelningen i medlemsstaterna enligt inrapportering före den 1 april 2014
var följande: 57 procent inredd bur, 12 procent frigående utomhus, 27 procent frigående
inomhus och 4 procent ekologisk. Medlemsstaterna rapporterade senast den 1 april 2015
in nya siffror över inhysningen, men dessa har tyvärr inte publicerats ännu.
EU-priserna på skalägg ligger i nivå med priserna i Brasilien för närvarande, medan de
amerikanska priserna är något högre. Indiska priser som finns med i jämförelsen ligger
ungefär 50 procent under EU:s priser.
Innehåll 1 Den svenska marknaden ........................................................................................ 1
1.1 Balans för ägg i Sverige, 1000 ton skaläggsekvivalenter ................................. 1 1.2 Totalkonsumtionen (förbrukningen) av animalieprodukter i Sverige 1994-2014, kg/capita.............................................................................................................. 2 1.3 Svensk marknadsandel av totalkonsumtionen (självförsörjningsgrad) för
animalieprodukter 1994-2014 ....................................................................................... 3 1.4 Invägning och beräknad produktion 2005-2014, ton........................................ 4 1.5 Förprövning av stallar till unghöns och värphöns 2005-2014 .......................... 5 1.6 Fördelning av värphöns per produktionssystem i Sverige................................ 6 1.7 Användning av antibiotika till djur inom EU ................................................... 7
1.8 Svensk import av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter ................................ 8 1.9 Svensk import av ägg per KN-nr, ton produktvikt ........................................... 8
1.10 Svensk import av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt ..... 9 1.11 Svensk import av flytande äggula samt flytande/frysta helägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt .................................................................................. 10 1.12 Svensk export av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter .............................. 11 1.13 Svensk export av ägg per KN-nr, ton produktvikt ......................................... 11
1.14 Svensk export av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt ... 12 1.15 Svensk export av konserverade/kokta ägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton
produktvikt.................................................................................................................. 13 1.16 Avräkningspris/partipris ägg 2012-2015 (v12), kr/kg .................................... 14
1.17 EU:s och Sveriges partipriser 2012-2015 (v 13), euro/100 kg ....................... 15 1.18 Jämförelse av partipriser inom EU, årsgenomsnitt per land ........................... 16
1.19 Utveckling av konsumentpriser utifrån KPI ................................................... 17
2 EU och världsmarknaden .................................................................................... 18
2.1 Antal värphöns per EU-land och anläggningsstorlek, 2007 och 2010 .......... 18 2.2 Fördelning av värphöns per medlemsstat och produktionsmetod, 2013 ........ 19 2.3 Utveckling av EU:s äggbalans, 1995-2015(f) ................................................ 21
2.4 Utveckling och prognos för total äggproduktion inom EU ............................ 22 2.5 EU:s genomsnittliga partipriser på ägg, euro/100 kg ..................................... 23
2.6 EU:s handelsbalans för ägg 1995-2014 (exkl. kläckägg) ............................... 24 2.7 EU:s importutveckling per land, ton skaläggsekvivalenter ............................ 25
2.8 EU:s exportutveckling per land ...................................................................... 26 2.9 Viktiga aktörer på världsmarknaden, 2014..................................................... 27 2.10 Äggpriser i USA, EU, Brasilien och Indien, euro/100 kg .............................. 28
1
1 Den svenska marknaden
1.1 Balans för ägg i Sverige, 1000 ton skaläggsekvivalenter
Den svenska balansen för ägg visar i grova drag hur produktion, handel och förbrukning utvecklats över
tid. Jordbruksverket har en serie med jämförbara uppgifter från 1994 till 2014 men i denna rapport visas
bara de tio senaste åren. Handelssiffrorna inkluderar även ägg som handlas i annan form än skalägg, t.ex.
äggpulver, bakverk och pasta där ägginnehållet räknats om till skaläggsekvivalenter. Längre fram i denna
rapport beskrivs handeln på en mer detaljerad nivå. Den svenska andelen av förbrukningen (även kallad
självförsörjningsgrad) indikerar hur den svenska konkurrenskraften utvecklats. Denna andel har under
flera år legat en bra bit över 90 procent, men 2014 skedde en kraftig försämring då importen ökade
samtidigt som produktionen minskade. Förbrukningen uttryckt i kg per person och år visar att svenskarna
äter alltmer ägg, och 2014 var förbrukningen rekordhög i ett 20-årsperspektiv med 14,7 kg.
År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av
förbrukningen
Förbrukning
kg/person
2005 101,5 44,0 27,9 117,6 86,3% 13,0
2006 98,8 45,9 27,0 117,7 83,9% 13,0
2007 95,4 51,3 28,3 118,4 80,6% 12,9
2008 102,5 46,6 29,1 119,9 85,4% 13,0
2009 104,5 49,0 28,0 125,5 83,3% 13,5
2010 111,3 52,4 41,7 122,0 91,2% 13,0
2011 116,1 49,8 43,9 121,9 95,2% 12,9
2012 122,2 51,9 41,8 132,3 92,4% 13,9
2013 129,2 51,3 41,2 139,3 92,8% 14,5
2014 121,6 56,3 35,7 142,1 85,5% 14,7
Skillnad 14/13 -5,9% 9,6% -13,4% 2,0% -7,8% 1,0% Not: Produktionen beräknas genom partihandelns invägning delat med 0,73 (2004-2006), 0,744 (2007), 0,7642 (2008),
0,76337 (2009), 0,7741 (2010), 0,79 (2011), 0,8 (2012-2013), 0,82 (2014-).
Källa: Svenska Ägg (produktion), SCB (handelssiffror) och Jordbruksverket (beräkning).
2
1.2 Totalkonsumtionen (förbrukningen) av animalieprodukter i Sverige 1994-2014, kg/capita
Intresset för den svenska köttkonsumtionen har varit stort de senaste åren och i figuren nedan illustreras
utvecklingen av både kött- och äggkonsumtionen sedan året före Sveriges EU-medlemskap.
Förbrukningen av ägg har inte ökat lika mycket som kött de två senaste decennierna, där framför allt
förbrukningen av fågel- och nötkött stigit rejält.
För kött har Jordbruksverket på senare år bytt ut begreppet konsumtion mot förbrukning, eftersom den
beräkning som görs visar åtgången i slaktad vikt av det kött vi sedan äter. Ungefär 30 procent av en
slaktkropp försvinner i form av ben och andra förluster i värdekedjan från slakteri till hushåll. Förlusterna
i värdekedjan av invägda ägg bör dock vara betydligt mindre.
Källa: Jordbruksverket och SCB
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Övrigt kött 4,8 4,7 4,1 4,1 3,4 4,0 4,4 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,4
Lammkött 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7
Fågelkött 8,2 8,7 9,6 9,3 9,8 11,5 12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,2
Nötkött 18,0 18,5 19,4 20,1 20,3 21,4 22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,8
Griskött 34,0 35,5 34,9 35,5 37,5 36,5 35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,0
Ägg 12,5 12,0 12,5 12,1 12,5 12,3 12,2 12,1 11,6 11,9 13,3 13,0 13,0 12,9 13,0 13,5 13,0 12,9 13,9 14,5 14,7
Totalt 78,2 80,1 81,3 81,9 84,3 86,6 88,4 87,6 92,0 92,6 95,1 95,1 95,7 96,2 97,4 97,2 99,2 100,1 99,5 102,2 101,8
0,0
20,0
40,0
60,0
80,0
100,0
120,0
0,0
20,0
40,0
60,0
80,0
100,0
120,0
Förb
rukn
ing
kg/c
apit
a to
talt
Förb
rukn
ing
kg/c
apit
a p
er
pro
du
kt
3
1.3 Svensk marknadsandel av totalkonsumtionen (självförsörjningsgrad) för animalieprodukter 1994-2014
Den svenska marknadsandelen, eller självförsörjningsgraden, har sjunkit successivt i samtliga
animaliesektorer de tjugo senaste åren. Ökat importtryck då Sverige blev en del av den inre marknaden
1995 är den främsta orsaken till försämrad konkurrenskraft för svenskt kött och svenska ägg. För ägg
inleddes redan 1984 en obligatorisk salmonellakontroll i fjäderfäbesättningar i Sverige, vilket innebar att
Sverige kunde förhandla sig till salmonellagarantier vid EU-medlemskapet. Dessa har inneburit ett
betydande skydd mot import av ägg för konsumtion från andra EU-länder, vilket även syns i jämförelsen i
figuren genom att äggsektorn lyckats upprätthålla en relativt hög självförsörjningsgrad. Inom EU har idag
även Finland och Danmark en salmonellastatus som innebär att ägg för konsumtion kan importeras från
dessa två länder till Sverige utan särskilda intyg om salmonellafrihet.
Källa: Jordbruksverket och SCB
91%
52%
102%
69%
104%
65% 71%
31%
93% 86%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
20
13
20
14
NÖT GRIS FÅGEL LAMM ÄGG
4
1.4 Invägning och beräknad produktion 2005-2014, ton
För att beräkna den svenska produktionen av ägg räknas den kvantitet ägg i ton som vägs in på Svenska
Äggs medlemspackerier om enligt en faktor som speglar den kvantitet ägg som bedöms gå via andra
försäljningskanaler än just dessa packerier. Omräkningsfaktorn justeras med ett eller några års mellanrum
(se not till figuren) och trenden är att en allt större andel av den svenska äggproduktionen vägs in på
packerier som är medlemmar i Svenska Ägg. Till exempel var denna andel 82 procent 2014 vilket kan
jämföras med 73 procent 2005. De senaste åren har beräkningen blivit mer osäker då
kläckningsstatistiken, som tidigare varit offentlig och beaktats i beräkningen, numera är sekretessbelagd
på grund av att det är så få verksamma företag.
Produktionen av ägg steg varje år 2007-2013 för att minska med nästan 6 procent 2014. De två främsta
orsakerna till produktionsminskningen förra året är den minskade efterfrågan på ägg från inredd bur och
den ökade efterfrågan på ekologiska ägg. En del stallar med inredd bur står antingen tomma eller byggs
om till frigående system, samtidigt som stallar byggs eller anpassas till ekologisk produktion. De åtta
första veckorna 2015 ökade dock produktionen av ägg igen med drygt 3 procent, från 18,6 tusen ton till
19,2 tusen ton.
Not: För att beräkna den svenska produktionen räknas invägningen till Svenska Äggs medlemspackerier om med en faktor som
speglar den mängd ägg som bedöms passera via andra kanaler än dessa packerier. Den andel som gått via Svenska Äggs
medlemspackerier har under den aktuella perioden varit följande: 73 % 2005-2006, 74,4 % 2007, 76,42 % 2009, 77,41 %
2010, 79 % 2012-2013 och 82 % 2014.
Källa: Svenska Ägg
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Invägning 74 100 72 100 71 000 78 300 79 800 86 167 91 700 97 784 103 375 99 691
Produktion 101 507 98 767 95 430 102 460 104 532 111 312 116 076 122 230 129 219 121 575
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
120
130
ton
5
1.5 Förprövning av stallar till unghöns och värphöns 2005-2014
Innan ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder ska genomföras av ett djurstall måste det förprövas, vilket är en
form av djurskyddsgranskning. Ansökan om förprövning lämnas till länsstyrelsen och i början av varje år
gör Jordbruksverket en sammanställning och analys av det gångna årets förprövningar. Då erfarenheten
visar att de flesta förprövningar leder till realisering av byggplanerna är statistiken en god indikator på
investeringsviljan i animalieproduktionen, även om det kan ta ett antal år innan investeringen blir av.
Värphöns är det djurslag som uppvisat den största ökningen av förprövade stallplatser och avdelningar de
senaste åren. Antalet förprövade stallplatser och avdelningar har dock både ökat och minskat det senaste
decenniet, med en toppnotering 2010. Statistiken för unghöns började sammanställas för fem år sedan.
Figuren nedan visar nettot av tillkomna (berörda) stallplatser och stallavdelningar.
Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Antal unghöns 275 500 181 908 134 630 181 907 149 598
Antal värphöns 94 715 222 656 616 277 390 250 320 517 808 060 424 872 713 201 635 323 688 552
Stallavd. unghöns 9 13 9 7 7
Stallavd. värphöns 13 18 38 30 22 43 31 41 35 42
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
0
100000
200000
300000
400000
500000
600000
700000
800000
900000
An
tal b
erö
rda
stal
lavd
eln
inga
r
An
tal b
erö
rda
stal
lpla
tse
r
6
1.6 Fördelning av värphöns per produktionssystem i Sverige
De två figurerna nedan visar dels utvecklingen över fem år av antalet värphöns fördelat på fyra
produktionsmetoder enligt Svenska Äggs register, och dels en jämförelse mellan fördelningen 2015 enligt
Svenska Äggs och Jordbruksverkets register (utdrag på våren respektive år). Uppgifterna ska rapporteras
till EU- kommissionen den 1 april varje år och de senaste åren har Jordbruksverket rapporterat uppgifter
från Svenska Äggs register, eftersom det bedöms vara bättre uppdaterat. I jämförelsen nedan visar
Jordbruksverkets register drygt 255 000 fler värphönsplatser och 25 färre anläggningar än enligt Svenska
Äggs register. Sistnämnda register visar att antalet platser i inredd bur minskat samtidigt som antalet i
övriga tre produktionssystem ökat sista året. Uppgifterna för 2015 visar också en total ökning av antalet
hönsplatser med 4,4 procent, samtidigt som produktionen minskade 2014 enligt tidigare figurer. En
förklaring till denna skeva ekvation kan vara tomhållda stallar på vissa gårdar. Registeruppgifter används
även i andra sammanhang, t.ex. för kartläggning och planering vid utbrott av smittsamma djursjukdomar.
Källa: Svenska Ägg
Källa: Svenska Ägg och Jordbruksverket
2011 2012 2013 2014 2015
Ekologisk 749 539 792 239 809 412 826 307 964 934
Frigående ute 3 100 21 625 28 625 54 625 109 166
Frigående inne 3 468 659 3 684 495 4 087 546 4 449 916 4 756 173
Inredd bur 2 297 697 2 308 955 2 083 537 1 721 690 1 532 094
Totalt 6 518 995 6 807 314 7 009 120 7 052 538 7 362 367
0
1
2
3
4
5
6
7
8
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Milj
on
tal v
ärp
hö
ns
tota
lt
Milj
on
tal v
ärp
hö
ns
pe
r p
rod
ukt
ion
sme
tod
Inredd burFrigående
inneFrigående
uteEkologisk Totalt
Maxkapacitet SJV vår-15 1 617 463 4 930 673 132 546 936 965 7 617 647
Maxkapacitet SÄ vår-15 1 532 094 4 756 173 109 166 964 934 7 362 367
Antal anläggningar SJV vår-15 75 181 13 90 359
Antal anläggningar SÄ vår-15 82 203 12 87 384
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
0
1
2
3
4
5
6
7
8A
nta
l vär
ph
ön
san
lägg
nin
gar
Milj
on
tal v
ärp
hö
ns
7
1.7 Användning av antibiotika till djur inom EU
På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt.
Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i
världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också
delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av
hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien.
Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige
jämfört med andra EU-länder 2011 och 2012. Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i
de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda
EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder,
däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade
med 1,5 mg mellan 2011-2012 och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med
6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade
markant till en tredjeplats.
I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott
hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs
bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen
i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som
riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för
antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är
bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I
Sverige är motsvarande siffra 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 procent) som är det
viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Ur resistenssynpunkt är det en fördel om merparten
av antibiotikaanvändningen utgörs av penicillin. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med
målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av 2015.
Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU.
Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
Be
lgie
n
Bu
lgar
ien
Cyp
ern
Dan
mar
k
Estl
and
Fin
lan
d
Fran
krik
e
Irla
nd
Ital
ien
Lett
lan
d
Lita
uen
Ned
erl
.
Po
len
Po
rtu
gal
Slo
vaki
en
Slo
ven
ien
Span
ien
Sto
rbri
t.
Sver
ige
Tjec
kie
n
Tysk
lan
d
Un
gern
Öst
erri
ke
Mg
per
kg
skat
tad
vik
t
2011
2012
8
1.8 Svensk import av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter
Den inledande tabellen i denna rapport visar att den totala handeln med ägg uttryckt som
skaläggsekvivalenter ökade 2014. I följande figur har importen brutits ner på tre kategorier. Importen
uppdelad på skalägg, äggprodukter och ägg i bearbetadeprodukter visar att ökningen 2014 avsåg
bearbetade produkter och skalägg medan importen av äggprodukter minskade. Importen domineras av
ägg i bearbetade livsmedel, där ägget oftast är en anonym ingrediens.
Källa: Jordbruksverket, SCB
1.9 Svensk import av ägg per KN-nr, ton produktvikt
Tabellen redogör för importflödet av ägg och äggprodukter som inte ingår i bearbetade livsmedel och här
uttrycks importen i produkternas verkliga vikt, dvs. inte omräknad till skaläggsekvivalenter.
KN-nr Produkt 2012 2013 2014 14/13
0407 21 00 Färska hönsägg 1 127 1 487 4 673 214%
0407 29 10 Färska ägg från andra tamfåglar 145 1 13 1200%
0407 29 90 Färska ägg från andra fåglar 0 4 0 -100%
0407 90 10 Konserverade/kokta tamfågelägg 3 691 690 995 44%
0407 90 90 Konserverade/kokta ägg från övriga fåglar 4 4 3 -25%
0408 11 80 Torkad äggula 1 131 1 074 951 -11%
0408 19 81 Flytande äggula 2 254 3 827 3 154 -18%
0408 19 89 Fryst äggula 467 399 394 -1%
0408 91 80 Torkade helägg 1 200 672 957 42%
0408 99 80 Frysta/flytande helägg 3 999 3 666 4 023 10%
3502 11 90 Torkat äggalbumin 108 314 114 -64%
3502 19 90 Övrigt äggalbumin 1 660 2 527 1 726 -32%
Källa: Jordbruksverket, SCB
5,0 2,2
5,7
18,9 20,5
18,4
28,1 28,7 32,2
51,9 51,3
56,3
0,0
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
0,0
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
2012 2013 2014
1 0
00
-tal
to
n
Skalägg Äggprodukter Bearbetade
9
1.10 Svensk import av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt
Pajdiagrammen visar importen fördelat per land av de tre dominerande produkterna i tabellen ovan.
Importen av skalägg är koncentrerad kring ett litet antal länder, vilket delvis beror på de svenska
salmonellagarantier som nämnts ovan. Även geografisk närhet och företagsintern handel kan påverka
importflödets ursprung. Importen av skalägg från Danmark ökade kraftigt 2014, även importen av skalägg
från Finland ökade men Finlands andel av total import av skalägg minskade ändå rejält. En ny aktör i
statistiken är Estland, och 350 ton estniska skalägg nådde svensk marknad 2014.
(ton skalägg, 04072100) 2013 2014 14/13
Totalt 1 487 4 673 214% Danmark 294 2 790 849%
Finland 1 052 1 308 24%
Estland 0 350 -
Tyskland 92 185 101%
Övriga 50 40 -20%
Källa: SCB
20%
71%
6% 3%
Danmark Finland
Tyskland Övriga
60% 28%
7% 4% 1%
Danmark Finland Estland
Tyskland Övriga
10
1.11 Svensk import av flytande äggula samt flytande/frysta helägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt
Importen av flytande äggula och flytande/frysta helägg är fördelad på ett större antal länder än skaläggen,
med Danmark, Finland, Polen och Tyskland i topp. Den totala importen av dessa produkter minskade
något 2014 och den största förändringen på landnivå var att importen från Polen minskade medan
importen från Tyskland ökade.
(ton äggprodukt, 04081981 + 04089980)
2013 2014 14/13
Totalt 7 493 7 177 -4% Danmark 1 311 1 632 24%
Finland 1 272 1 189 -7%
Lettland 211 465 120%
Nederländerna 671 888 32%
Polen 2 584 1 468 -43%
Tyskland 1 096 1 529 40%
USA 319 0 -100%
Övriga 29 6 -79%
Källa: SCB
18%
17%
3%
9%
34%
15%
4%
Danmark FinlandLettland NederländernaPolen TysklandUSA
23%
17%
7% 12%
20%
21%
Danmark Finland
Lettland Nederländerna
Polen Tyskland
11
1.12 Svensk export av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter
I följande figur har exporten, som minskade 2014, brutits ner på tre kategorier på samma vis som
importen ovan. Exporten uppdelad på skalägg, äggprodukter och ägg i bearbetadeprodukter visar att
minskningen 2014 avsåg samtliga tre kategorier. Liksom importen så domineras även exporten av ägg i
bearbetade livsmedel.
Källa: Jordbruksverket, SCB
1.13 Svensk export av ägg per KN-nr, ton produktvikt
Tabellen redogör för exportflödet av ägg och äggprodukter som inte ingår i bearbetade livsmedel och här
uttrycks exporten i produkternas verkliga vikt, dvs. inte omräknad till skaläggsekvivalenter.
KN-nr Produkt 2012 2013 2014 14/13
0407 21 00 Färska hönsägg 178 3 489 2 001 -43%
0407 29 10 Färska ägg från andra tamfåglar 972 539 220 -59%
0407 29 90 Färska ägg från andra fåglar 20 0 0
0407 90 10 Konserverade/kokta tamfågelägg 2 905 1 018 1 713 68%
0407 90 90 Konserverade/kokta ägg från övriga fåglar 4 0 0
0408 11 80 Torkad äggula 387 337 544 61%
0408 19 81 Flytande äggula 114 256 83 -68%
0408 19 89 Fryst äggula 3 5 3 -40%
0408 91 80 Torkade helägg 786 605 439 -27%
0408 99 80 Frysta/flytande helägg 107 684 268 -61%
3502 11 90 Torkat äggalbumin 349 462 383 -17%
3502 19 90 Övrigt äggalbumin 25 258 57 -78%
Källa: Jordbruksverket, SCB
4,1 5,0 3,9
7,8 8,9
7,1
30,0 27,3
24,7
41,8 41,2
35,7
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
45,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
45,0
2012 2013 2014
1 0
00
-tal
to
n
Skalägg Äggprodukter Bearbetade
12
1.14 Svensk export av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt
Pajdiagrammen visar exporten fördelat per land av de två dominerande produkterna i tabellen ovan.
Exporten av skalägg är liksom importen koncentrerad kring ett litet antal länder med Danmark som tar
emot nästan 90 procent av den svenska skaläggsexporten. Den svenska exporten av skalägg till Tyskland
har varit relativt betydande under flera år, men försvann eller pausade 2014. En förklaring till detta är att
de ekologiska ägg som tidigare exporterats till Tyskland behövdes för att tillgodose den ökade svenska
efterfrågan på ekologiska ägg under förra året. Totalt sett minskade skaläggsexporten med 43 procent.
(ton skalägg, 04072100) 2013 2014 14/13
Totalt 3 489 2 001 -43% Danmark 2 975 1 793 -40%
Färöarna 139 157 13%
Tyskland 306 0 -100%
Övriga 68 52 -24%
Källa: SCB
85%
4%
9% 2%
Danmark Färöarna
Tyskland Övriga
89%
8% 3%
Danmark Färöarna Övriga
13
1.15 Svensk export av konserverade/kokta ägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt
Exporten av konserverade/kokta ägg var kvantitetsmässigt näst betydelsefull i den svenska äggexporten
2014, efter en ökning med 68 procent, och även här dominerar Danmark bland mottagarländerna.
(ton konserverade/kokta ägg, 04079010) 2013 2014 14/13
Totalt 1 018 1 713 68%
Danmark 919 1 336 45%
Belgien 0 329
Finland 0 48
Nederländerna 38 0 -100%
Tyskland 61 0 -100%
Källa: SCB
90%
4% 6%
Danmark Nederländerna Tyskland
78%
19%
3%
Danmark Belgien Finland
14
1.16 Avräkningspris/partipris ägg 2012-2015 (v12), kr/kg
Enligt EU-förordning ska representativa partipriser för ägg, det vill säga packeriernas priser vid
försäljning till nästa led, samlas in i medlemsstaterna varje vecka. I Sverige dominerar äggproduktion i
frigående system inomhus, och därför rapporteras svenska priser på ägg från just denna typ av produktion.
EU-förordningen kompletteras med en svensk föreskrift, som slår fast att alla packerier med en årlig
invägning över 2 000 ton ska rapportera partipriser. Denna gräns har satts med hänsyn till att både en
tillräcklig del av marknaden ska täckas in samtidigt som den administrativa bördan ska minimeras. Det
var några år sedan Jordbruksverket senast såg över vilka packerier som omfattas av rapporteringskravet, i
dagsläget är det troligtvis några fler än de som idag rapporterar som har en invägning över 2 000 ton.
Jordbruksverket samlar i samband med partipriserna även in avräkningspriser, som dessutom används av
Jordbruksverkets statistikenhet.
Figuren nedan visar prisutvecklingen från 2012 till vecka 12 i år. Sett till det senaste året har samtliga
priser ökat, under perioden som helhet har dock priserna på ägg från höns i inredda burar samt ägg från
frigående höns inomhus sjunkit medan priserna på ägg från ekologiska höns stigit och partipriserna stått
ganska stilla. Tillförlitligheten i statistiken beror helt på kvaliteten på de inrapporterade priserna.
Källa: Jordbruksverket
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
20
12
-01
20
12
-11
20
12
-21
20
12
-31
20
12
-41
20
12
-51
20
13
-09
20
13
-19
20
13
-29
20
13
-39
20
13
-49
20
14
-07
20
14
-17
20
14
-27
20
14
-37
20
14
-47
20
15
-05
sek/
kg
Inredda burar Frigående inomhus
Ekologisk produktion Pris 15-pack, partiled frigående
15
1.17 EU:s och Sveriges partipriser 2012-2015 (v 13), euro/100 kg
EU:s genomsnittliga äggpriser jämförs nedan med de svenska priserna. Figuren visar en tydlig skillnad
mellan nivåerna, där svenska priser för närvarande ligger drygt 50 procent högre än EU-snittet. En
förklaring till den stora skillnaden kan givetvis vara högre kostnader i svensk äggproduktion, men en
annan betydande anledning är att rapporteringen görs för representativ äggproduktion i varje medlemsstat.
Sverige är ett av få länder som har störst andel av äggproduktionen i frigående system inomhus, och
därför rapporterar priser för dessa ägg. Majoriteten av EU-länderna har störst andel äggproduktion i
inredda burar, och därför bör även priserna i dessa länder avse ägg producerade i inredda burar. Detta
förhållande beskrivs mer utförligt längre fram i denna rapport. Även valutakurseffekter påverkar
förhållandet mellan priserna, och en försvagad svensk krona det senaste året har gett lägre partipriser på
svenska ägg omräknat till euro.
Källa: EU-kommissionen
110
130
150
170
190
210
230
20
12
-01
20
12
-06
20
12
-11
20
12
-16
20
12
-21
20
12
-26
20
12
-31
20
12
-36
20
12
-41
20
12
-46
20
12
-51
20
13
-04
20
13
-09
20
13
-14
20
13
-19
20
13
-24
20
13
-29
20
13
-34
20
13
-39
20
13
-44
20
13
-49
20
14
-02
20
14
-07
20
14
-12
20
14
-17
20
14
-23
20
14
-28
20
14
-33
20
14
-38
20
14
-43
20
14
-48
20
15
-01
20
15
-06
20
15
-11
euro
/10
0 k
g
EU Sverige
16
1.18 Jämförelse av partipriser inom EU, årsgenomsnitt per land
Av en jämförelse mellan ett urval av EU-länder framgår tydligt att de svenska priserna är högst, med
Danmark och Finland på andra och tredje plats. Både Danmark och Finland har en större andel värphöns i
inredda burar än i frigående system inomhus vilket bör innebära att priserna avser ägg från just inredda
burar. Även i denna jämförelse påverkar växelkursutvecklingen priserna i de länder som inte har infört
euro som valuta.
Priserna i alla länder i jämförelsen, utom Sverige och Danmark, påverkades tydligt av den turbulens som
skapades på marknaden då förbudet mot oinredda värphönsburar trädde i kraft den 1 januari 2012.
Källa: EU-kommissionen
50,00
70,00
90,00
110,00
130,00
150,00
170,00
190,00
210,00
230,00
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
20
13
20
14
eu
ro/1
00
kg
Danmark Tyskland Lettland Polen
Finland Sverige Storbritannien EU genomsnitt
17
1.19 Utveckling av konsumentpriser utifrån KPI
KPI (konsumentprisindex) är ett index som visar prisutvecklingen i konsumentledet i procent från basåret,
utan att visa de nominella priserna. I figuren har serien skarvats för att överbrygga de byten av basår som
skett under perioden. Prisutvecklingen i konsumentled för de dominerande köttslagen samt ägg jämförs
med prisutvecklingen för livsmedel totalt och inflationen (KPI totalt) mellan 1995 och 2014. Livsmedel
blev generellt billigare då Sverige blev en del av den inre EU-marknaden 1995. Priserna på kött sjönk
dock mer än priserna på livsmedel som grupp, medan priserna på ägg följde prisutvecklingen på
livsmedel som grupp väl ända till 2007. Efter 2007 stack priserna på både ägg och nötkött rejält jämfört
med livsmedel som grupp, och även rensat för inflationen är det sedan slutet av 2007 dyrare att äta både
nötkött och ägg. Kyckling är den animalieprodukt i jämförelsen som blivit betydligt billigare över
perioden i dagens penningvärde, eftersom kurvan för kycklingprisets utveckling ligger under
inflationskurvan. Samtliga animalieprodukter blev billigare 2014 än året innan.
Källa: Jordbruksverket och SCB
80,0
90,0
100,0
110,0
120,0
130,0
140,0
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
20
13
20
14
Ind
ex;
bas
år 1
99
5
KPI ägg KPI nötkött KPI griskött
KPI fjäderfäkött KPI livsmedel KPI totalt
18
2 EU och världsmarknaden
2.1 Antal värphöns per EU-land och anläggningsstorlek, 2007 och 2010
Statistiken för fördelning av EU:s värphöns på tre olika anläggningsstorlekar i EU-27 är tyvärr inte helt
uppdaterad, siffror finns för 2007 och 2010 (varav den nedre figuren endast visar situationen 2010). Dessa
visar dock hur det bara på tre år skedde en tydlig omställning i de medlemsländer, företrädesvis i östra
Europa, som fortfarande har en relativt stor andel höns i anläggningar med en maxkapacitet under 350
höns. Statistiken visar också att det är en mycket liten andel av anläggningarna som har mellan 51 och
349 maxplatser och att den klart dominerande andelen värphöns inom EU finns i anläggningar med fler
än 350 platser.
Källa: EU-kommissionen
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
BE BG CZ DK DE EE EI EL ES FR IT KY LV LT LU HU MT NL ÖS PL PT RO SI SK SF SE UK
1 0
00
-tal
s h
ön
s
1-50 51-349 >350
0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
EU EU15 EU 12
1 0
00
-tal
s h
ön
s
>350 51-349 1-50
19
2.2 Fördelning av värphöns per medlemsstat och produktionsmetod, 2013
Följande tre figurer och tabeller visar fördelningen av äggproduktionen inom EU på fem kategorier
produktionssystem enligt inrapportering före den 1 april 2014. Uppdaterade uppgifter skulle vara EU-
kommissionen tillhanda senaste den 1 april i år, men sammanställningen har ännu inte publicerats.
En slutsats av denna statistik är att det för ett år sedan bara fanns två länder som fortfarande hade
oinredda burar i drift och det var Grekland och Kroatien. En annan slutsats är att de partipriser som
samlas in veckovis i myndigheterna i respektive land bör avse äggproduktion i inredd bur i de allra flesta
EU-länder. I Sverige, Nederländerna och Tyskland dominerar äggproduktion i frigående inomhus. I
Storbritannien är enligt den nedre tabellen produktionen av ägg i frigående system utomhus störst, dock
antyder den relativt låga prisnivån för Storbritannien (se figur ovan) att det inte är dessa äggpriser som
rapporteras.
Källa: EU-kommissionen
0
10
20
30
40
50
60
70
BE BG CZ DK DE EE EL ES FR HR IE IT CY LV LT LU HU NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK
Milj
on
tal v
ärp
hö
ns
Oinredda burar Inredda burar Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologiska
20
Fördelningen av värphöns per produktionsmetod inom EU som genomsnitt kan jämföras med den
aktuella svenska fördelningen som är 64,5 procent frigående inne, 21 procent inredd bur, 13 procent
skologisk och 1,5 procent frigående ute.
Källa: EU-kommissionen
(antal värphöns) Oinredd bur Inredd bur Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologisk
BE 0 5 114 473 869 130 2 265 741 193 053 BG 0 2 111 057 115 596 1 767 895 0 CZ 0 4 663 711 11 340 862 828 25 000 DK 0 1 779 580 194 158 687 482 642 565 DE 0 5 615 089 8 299 284 31 550 428 4 438 544 EE 0 906 182 22 981 39 272 29 997 EL 22 680 3 059 506 122 360 470 014 115 977 ES 0 35 686 441 1 640 509 953 714 128 116 FR 0 32 737 953 8 070 018 3 173 101 3 060 307 HR 793 198 963 980 25 255 270 416 0 IE 0 1 610 144 1 132 584 32 367 52 102 IT 0 40 968 685 947 268 16 982 411 1 413 306 CY 0 306 610 47 492 66 327 6 293 LV 0 2 283 794 47 220 333 685 0 LT 0 2 367 069 350 106 534 4 880 LU 0 0 3 600 90 200 9 230 HU 0 4 219 766 51 360 1 378 782 21 000 NL 0 5 117 000 5 204 000 20 954 000 1 649 000 AT 0 185 382 1 128 111 4 071 532 577 296 PL 0 32 902 508 744 629 3 911 071 90 414 PT 0 6 762 655 97 291 343 430 32 036 RO 0 4 989 002 8 496 1 523 509 67 898 SI 0 687 100 16 416 757 001 6 559 SK 0 2 518 005 11 830 312 372 9 321 FI 0 2 826 355 24 842 1 137 303 162 711 SE 0 1 721 690 54 625 4 449 916 826 307 UK 0 16 208 822 17 402 514 2 095 955 919 052
EUR 28 815 878 218 312 559 46 293 259 100 587 286 14 480 964
Källa: EU-kommissionen
57%
12%
27%
4% Inredd bur Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologisk
21
2.3 Utveckling av EU:s äggbalans, 1995-2015(f)
Utvecklingen av EU:s äggbalans visar bland annat att produktionen ökade med 33 procent mellan 1995
och 2014. För 2015 bedöms produktionen öka marginellt med 0,2 procent medan importen ökar rejält och
exporten minskar. Produktionsutvecklingen för 2015 beskrivs mer i detalj i nästa figur.
1995 2000 2005 2010 2014 2015(f) 15/14
Produktion (1 000 ton) 5 593 5 459 6 979 7 297 7 434 7 451 0,2%
varav kläckägg (1 000 ton) 365 392 880 870 829 -4,7%
Import skaläggsekv. (1 000 ton) 10 22 30 33 13 15 14,6%
Export skaläggsekv. (1 000 ton) 165 186 196 182 229 220 -3,8%
Intern konsumtion (1 000 ton) 5 438 5 295 6 813 7 148 7 218 7 246 0,4%
Befolkning (miljoner) 371,188 376,204 460,803 497,667 505,654 507,171 0,3%
Konsumtion (kg/head) 14,65 14,07 14,79 14,36 14,27 14,29 0,1%
Pris (euro/100 kg) 86,43 98,39 86,08 111,68 127,61
Självförsörjningsgrad (%) 102,9% 103,1% 102,4% 102,1% 103,0% 102,8% -0,2%
Källa: EU-kommissionen
22
2.4 Utveckling och prognos för total äggproduktion inom EU
Nedanstående figur visar hur produktionen utvecklats på landnivå sedan 2012 samt en prognos för 2015.
Den ökade produktionen 2015 på 0,2 procent antas framför allt ske i Spanien, Storbritannien, Bulgarien
och Italien.
Prognosen för EU:s produktion av konsumtionsägg redovisas i samband med månatliga kommittémöten
för marknadsfrågor där Jordbruksverket deltar för svensk räkning. Jordbruksverket har ingen information
om hur prognoserna för ägg tas fram och har aldrig kallats till dessa möten, men kommer att undersöka
detta. Det står hur som helst klart av det underliggande materialet att produktionssiffran som anges för
Sverige inte ändrats sedan 2008 och ligger på 103 000 ton, vilket kan jämföras med den produktion vi
faktiskt hade 2014 på 121 600 ton. Med andra ord baseras EU:s prognos åtminstone för svensk räkning på
felaktiga produktionssiffror. Det framgår av figuren att övriga länders staplar justerats en aning från år till
år. På övriga animalieområden har branschorganisationerna periodvis bevakat EU:s prognosmöten.
Källa: EU-kommissionen
0
200
400
600
800
1 000
BE BG CZ DK DE EE EL ES FR IE IT CY LV LT HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK
Qty
in 1
000
ton
nes
Experts EU production forecast of Eggs for consumption2014: 6 563.5 Th T (+ 0.7%) & 2015: 6 622,9 ThT (+ 0,9 %)
2012 2013 2014 2015
DE : 0.6%
HU : -3.7% FI :
0.8%
IT : 1.3%
FR : -2.9%
PT : 0.0%IE :
0.0%
DK : 0.0%
BG : 2.3%
ES : 7.0%
PL : 1.9%
UK:+2,3%
23
2.5 EU:s genomsnittliga partipriser på ägg, euro/100 kg
Figuren visar att äggpriserna 2015 följer förra årets priser ganska väl hittills. Under 2014 utvecklades i sin
tur priserna under året i linje med 2013 års priser, men undantag för inledningen av 2013 då priserna
fortfarande höll på att normaliseras efter den kraftiga hausse som skedde 2012.
Källa: EU-kommissionen
90,0
110,0
130,0
150,0
170,0
190,0
210,0
veck
a 1
veck
a 3
veck
a 5
veck
a 7
veck
a 9
veck
a 1
1
veck
a 1
3
veck
a 1
5
veck
a 1
7
veck
a 1
9
veck
a 2
1
veck
a 2
3
veck
a 2
5
veck
a 2
7
veck
a 2
9
veck
a 3
1
veck
a 3
3
veck
a 3
5
veck
a 3
7
veck
a 3
9
veck
a 4
1
veck
a 4
3
veck
a 4
5
veck
a 4
7
veck
a 4
9
veck
a 5
1
eu
ro/1
00
kg
2010 2011 2012 2013 2014 2015
24
2.6 EU:s handelsbalans för ägg 1995-2014 (exkl. kläckägg)
I ett antal figurer nedan redovisas utvecklingen av EU:s ägghandel med tredje land. EU:s handelsbalans
för ägg är tydligt positiv även om uppgångar i importen i kombination med nedgångar i exporten kan
konstateras vissa år, bland annat 2003 och 2012. Den försämring av handelsbalansen som skedde 2012
kan kopplas till förbudet mot oinredda burar som trädde i kraft den 1 januari 2012. Detta skapade ett
plötsligt omställningstryck på näringen i många länder där man, trots att det varit känt i många år att
oinredda burar skulle förbjudas vid denna tidpunkt, fortfarande hade en stor andel oinredda värphönsburar
i drift. Under inledningen av 2012 steg därför priserna på ägg kraftig samtidigt som produktionen
minskade en aning, vilket ledde till ökad import och ett minskat överskott för export. Under 2013 och
2014 har dock handelsbalansen åter förbättrats avsevärt och importen var under förra året endast drygt 5
procent av exportkvantiteten.
Källa: EU-kommissionen
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
import 10 18 23 18 17 27 16 30 69 25 30 39 45 23 30 34 21 38 21 13
export 144 164 186 209 231 201 205 191 142 198 198 202 167 187 150 182 217 186 215 228
0
50
100
150
200
250
1 0
00
to
n s
kalä
ggse
kviv
ale
nte
r
25
2.7 EU:s importutveckling per land, ton skaläggsekvivalenter
EU-kommissionen listar ett dussintal länder på sin hemsida som har anläggningar för godkänd export till
EU av ägg och äggprodukter. Importen till EU av ägg uppgick 2014 till 13 240 ton skaläggsekvivalenter,
och dominerades av äggprodukter från Indien. Importen av färska ägg var mycket låg 2014, men den har
varit större längre tillbaka i tiden. Under de första månaderna 2007 uppgick importen av färska ägg
exempelvis till ungefär en tredjedel av den totala importen. Importen av ägg till EU har de senaste åren
dominerats av beredningar av helägg, följt av albumin, beredningar av äggula, kläckägg och slutligen
färska ägg.
(ton skaläggs-ekvivalenter)
2011 andel (%)
2012 andel (%)
2013 andel (%)
2014 andel (%)
14/13 (%)
Indien 1 554 7% 3 658 10% 3 855 19% 5 606 42% 45%
Argentina 8 113 39% 10 159 27% 5 835 28% 1 433 11% -75%
USA 5 956 29% 15 179 40% 6 861 33% 3 930 30% -43%
Schweiz 343 2% 333 1% 355 2% 610 5% 72%
Övriga 4 836 23% 8 394 22% 3 656 18% 1 661 13% -55%
Total EU-export 20 802 37 723 20 562 13 240 Förändring f.g. år (%) 81% -45% -36%
Källa: EU-kommissionen
Det finns ett antal importkvoter för ägg till EU, både licenskvoter och först-till-kvarnen kvoter. Det finns
fem licenskvoter, varav tre är öppna för alla länder (totalt 157 500 ton) och två avser import från Ukraina
(totalt 4 500 ton). Talen kan jämföras med EU:s totala produktion av konsumtionsägg som var cirka 6,56
miljoner ton ägg 2014, så dessa två större kvoter utgör kvantitetsmässigt cirka 2 procent av EU:s
äggproduktion. Kvoterna är dock inte särskilt väl utnyttjade, första kvartalet 2015 låg utnyttjandet för den
största kvoten på knappt 14 procent.
Först till-kvarnen-kvoterna gäller import från Mexiko, fördelat på tre kvoter om totalt 4 300 ton diverse
äggprodukter. Dessa kvoter har varit mycket lågt eller inte alls utnyttjade, även om Mexiko idag har två
godkända anläggningar för export av äggprodukter till EU. Det har även funnits först-till-kvarnen kvoter
för import av äggprodukter från Moldavien, men detta avtal har nyligen omförhandlats så att all
äggimport från Moldavien numera är tullfriull till ett visst kvantitetstak. Emellertid har Moldavien i
dagsläget inga godkända anläggningar för export till EU.
Lågt utnyttjande av kvoter kan bland annat bero på att det inte finns tillräckligt många godkända
anläggningar i avsändarländerna och ett svagt intresse för import inom EU.
26
2.8 EU:s exportutveckling per land
Exporten av ägg från EU är som tidigare nämnts betydligt större än importen, exporten är dessutom
spridd på fler länder än vad importen är. Ryssland har aldrig varit en av de större köparna av ägg och
äggprodukter från EU, så det ryska importstoppet som trädde ikraft på bred front i augusti 2014 har inte
påverkat EU:s äggexport i samma utsträckning som många andra branscher. De två enskilt största
importländerna av ägg från EU är Japan och Schweiz, tillsammans med gruppen övriga länder.
Produktsammansättningen i exporten ser annorlunda ut än på importsidan, albumin och kläckägg
dominerar med färska ägg på tredje plats och endast små exportvolymer av beredningar av helägg och
äggula.
(ton skaläggs-ekvivalenter)
2011 andel (%)
2012 andel (%)
2013 andel (%)
2014 andel (%)
14/13 (%)
Japan 66 354 31% 66 935 36% 64 522 30% 78 765 34% 22%
Schweiz 42 163 19% 41 888 23% 41 991 20% 39 379 17% -6%
Malaysia 1 572 1% 1 792 1% 1 392 1% 1 874 1% 35%
Angola 17 524 8% 17 110 9% 12 905 6% 16 077 7% 25%
Israel 2 654 1% 1 060 1% 936 0% 3 491 2% 273%
Arabemiraten 8 261 4% 1 676 1% 10 449 5% 8 118 4% -22%
Thailand 7 251 3% 6 406 3% 5 913 3% 4 939 2% -16%
Ryssland 4 947 2% 5 982 3% 10 538 5% 7 659 3% -27%
Sierra Leone 312 0% 0 0% 1 020 0% 1 673 1% 64%
Kongo 2 306 1% 889 0% 1 174 1% 1 680 1% 43%
Djibouti 392 0% 121 0% 417 0% 655 0% 57%
Övriga 63 338 29% 41 913 23% 63 378 30% 64 153 28% 1%
Total EU-export 217 074 185 772 214 635 228 463 Förändring fg år (%) -14% 16% 6%
Källa: EU-kommissionen
27
2.9 Viktiga aktörer på världsmarknaden, 2014
De två nedanstående figurerna visar vilka aktörer som dominerar handeln med ägg på världsmarknaden.
Kina är den klart största importören medan Turkiet exporterar störst kvantiteter. EU är den tredje största
aktörer på exportsidan.
Källa: EU-kommissionen
Chin
a +
H. K
ong
Chin
a +
H. K
ong
Sing
apor
e (u
p to
Nov
)
Sing
apor
e (u
p to
Nov
)
Mex
ico
(up
to O
ct)
Mex
ico
(up
to O
ct)
Switz
erla
nd (u
p to
Nov
)
Switz
erla
nd (u
p to
Nov
)
Cana
da (u
p to
Nov
)
Cana
da (u
p to
Nov
)
0
20
40
60
80
100
120
2013 (up to December) 2014 (up to December)
Qty
in 1
000
Tonn
es (
pw)
Main Importers of EGGS Products (up to December)
Source : GTA & Eurostat (excl. Eggs for hatching)
Turk
ey (u
p to
Oct
)
Turk
ey (u
p to
Oct
)
Unite
d St
ates
(up
to N
ov)
Unite
d St
ates
(up
to N
ov)
EU EU
Chin
a +
H. K
ong (
up to
Nov
)
Chin
a +
H. K
ong (
up to
Nov
)
Mal
aysia
(up
to O
ct)
Mal
aysia
(up
to O
ct)
0
40
80
120
160
200
240
280
2013 (up to December) 2014 (up to December)
Qty
in 1
000
Tonn
es (
pw)
Main Exporters of EGGS Products (up to December)
(excl. Eggs for hatching)Source : GTA & Eurostat
28
2.10 Äggpriser i USA, EU, Brasilien och Indien, euro/100 kg
EU-kommissionen sammanställer veckovisa äggpriser i partiledet för ett antal länder. Figuren nedan visar
att prisförhållandet mellan de fyra olika aktörerna varierar kraftigt över tid, och för tillfället ligger de
amerikanska priserna klart högst medan EU:s och Brasiliens priser är nära varandra. Indiska äggpriser i
partiledet är ungefär 50 procent lägre än EU:s priser.
Källa: EU-kommissionen
40.00
65.00
90.00
115.00
140.00
165.00
190.00
| 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
Egg prices of EU, USA, Brazil and Indiain €uro/ 100kg
EU egg
US egg €uro
BR Egg €uro
IN NECC €uro
60,86
133,99
127,68
191,74
EU = weighted avg of MS prices Average class L&M
US = weekly USDA prices Eggs grade A ,ChicagoBR = avg of prices in main producing states (noticiasagricolas.com.br)
IN = avg of NECC prices in available Production Centres (e2necc.com)