Marknadsråd ägg 2015-04-15Marknadsråd ägg 2015-04-15 Under 2014 minskade produktionen medan importen ökade, vilket gav en försvagad svensk marknadsandel. Importen till Sverige

Marknadsråd ägg 2015-04-15

Under 2014 minskade produktionen medan importen ökade, vilket gav en försvagad svensk marknadsandel. Importen till Sverige av skalägg från Danmark ökade kraftigt 2014.

Under senaste året har antalet hönsplatser i inredd bur minskat medan antalet hönsplatser i frigående system ute och inne samt i ekologisk produktion ökat. Totalt har antalet hönsplatser ökat med 4,4 procent.

Priserna inom EU har utvecklats i harmoni med föregående år sedan våren 2014, samtidigt som importen minskat och exporten ökat.

Enheten för handel och marknad

Författare:

Åsa Lannhard Öberg Foto:

Ulf Nylén

Sammanfattning

Sveriges äggproduktion minskade med nästan 6 procent 2014 samtidigt som importen

ökade med nästan 10 procent och exporten minskade med drygt 13 procent.

Sammantaget ledde detta till en ökad förbrukning av ägg med 2 procent och en

försvagad svensk marknadsandel (självförsörjningsgrad) med nästan 8 procent. Per

capita konsumtionen ökade till en i ett tjugoårsperspektiv ny rekordnivå på 14,7 kg.

Samtidigt som produktionen av ägg minskade 2014 ökade antalet värphönsplatser med

drygt 4 procent, och en förklaring till denna till synes skeva ekvation kan vara

tomhållda stallar.

Handeln på detaljerad nivå visar att importen av skalägg från Danmark ökade kraftigt

2014. Även importen av skalägg från Finland och Tyskland ökade och sammanlagt

ökade skaläggsimporten med 214 procent. För övriga äggprodukter kan både ökad och

minskad import konstateras 2014. Exporten minskade av de flesta äggprodukter 2014,

bland annat minskade exporten av skalägg till Danmark.

Jordbruksverket samlar veckovis in svenska avräkningspriser för ekologiska ägg, ägg

från höns i inredda burar och ägg från frigående höns inomhus. Även partipriser för ägg

från frigående höns inomhus samlas in veckovis. Priserna för samtliga fyra grupper har

stigit svagt det senaste året.

Det genomsnittliga partipriset i EU har utvecklats väl i linje med föregående tolv

månader sedan våren 2014. Partipriserna avser ägg från höns i inredda burar i de flesta

medlemsländerna.

EU:s import av ägg (främst i form av olika äggprodukter) minskade med 36 procent

2014, och på detaljnivå berodde detta på att ökade import från Indien inte kompenserade

för de kraftiga importminskningarna från USA och Kina. En anledning till

importminskningen är att EU hade ett överskott på ägg 2014 och därför inte behövde

importera äggprodukter, och detta syns även på den ökade exporten under året.

Siffror inrapporterade enligt förordningen om handelsnormer för ägg över inhysningen i

EU, visar att fördelningen i medlemsstaterna enligt inrapportering före den 1 april 2014

var följande: 57 procent inredd bur, 12 procent frigående utomhus, 27 procent frigående

inomhus och 4 procent ekologisk. Medlemsstaterna rapporterade senast den 1 april 2015

in nya siffror över inhysningen, men dessa har tyvärr inte publicerats ännu.

EU-priserna på skalägg ligger i nivå med priserna i Brasilien för närvarande, medan de

amerikanska priserna är något högre. Indiska priser som finns med i jämförelsen ligger

ungefär 50 procent under EU:s priser.

Innehåll 1 Den svenska marknaden ........................................................................................ 1

1.1 Balans för ägg i Sverige, 1000 ton skaläggsekvivalenter ................................. 1 1.2 Totalkonsumtionen (förbrukningen) av animalieprodukter i Sverige 1994-2014, kg/capita.............................................................................................................. 2 1.3 Svensk marknadsandel av totalkonsumtionen (självförsörjningsgrad) för

animalieprodukter 1994-2014 ....................................................................................... 3 1.4 Invägning och beräknad produktion 2005-2014, ton........................................ 4 1.5 Förprövning av stallar till unghöns och värphöns 2005-2014 .......................... 5 1.6 Fördelning av värphöns per produktionssystem i Sverige................................ 6 1.7 Användning av antibiotika till djur inom EU ................................................... 7

1.8 Svensk import av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter ................................ 8 1.9 Svensk import av ägg per KN-nr, ton produktvikt ........................................... 8

1.10 Svensk import av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt ..... 9 1.11 Svensk import av flytande äggula samt flytande/frysta helägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt .................................................................................. 10 1.12 Svensk export av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter .............................. 11 1.13 Svensk export av ägg per KN-nr, ton produktvikt ......................................... 11

1.14 Svensk export av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt ... 12 1.15 Svensk export av konserverade/kokta ägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton

produktvikt.................................................................................................................. 13 1.16 Avräkningspris/partipris ägg 2012-2015 (v12), kr/kg .................................... 14

1.17 EU:s och Sveriges partipriser 2012-2015 (v 13), euro/100 kg ....................... 15 1.18 Jämförelse av partipriser inom EU, årsgenomsnitt per land ........................... 16

1.19 Utveckling av konsumentpriser utifrån KPI ................................................... 17

2 EU och världsmarknaden .................................................................................... 18

2.1 Antal värphöns per EU-land och anläggningsstorlek, 2007 och 2010 .......... 18 2.2 Fördelning av värphöns per medlemsstat och produktionsmetod, 2013 ........ 19 2.3 Utveckling av EU:s äggbalans, 1995-2015(f) ................................................ 21

2.4 Utveckling och prognos för total äggproduktion inom EU ............................ 22 2.5 EU:s genomsnittliga partipriser på ägg, euro/100 kg ..................................... 23

2.6 EU:s handelsbalans för ägg 1995-2014 (exkl. kläckägg) ............................... 24 2.7 EU:s importutveckling per land, ton skaläggsekvivalenter ............................ 25

2.8 EU:s exportutveckling per land ...................................................................... 26 2.9 Viktiga aktörer på världsmarknaden, 2014..................................................... 27 2.10 Äggpriser i USA, EU, Brasilien och Indien, euro/100 kg .............................. 28

1

1 Den svenska marknaden

1.1 Balans för ägg i Sverige, 1000 ton skaläggsekvivalenter

Den svenska balansen för ägg visar i grova drag hur produktion, handel och förbrukning utvecklats över

tid. Jordbruksverket har en serie med jämförbara uppgifter från 1994 till 2014 men i denna rapport visas

bara de tio senaste åren. Handelssiffrorna inkluderar även ägg som handlas i annan form än skalägg, t.ex.

äggpulver, bakverk och pasta där ägginnehållet räknats om till skaläggsekvivalenter. Längre fram i denna

rapport beskrivs handeln på en mer detaljerad nivå. Den svenska andelen av förbrukningen (även kallad

självförsörjningsgrad) indikerar hur den svenska konkurrenskraften utvecklats. Denna andel har under

flera år legat en bra bit över 90 procent, men 2014 skedde en kraftig försämring då importen ökade

samtidigt som produktionen minskade. Förbrukningen uttryckt i kg per person och år visar att svenskarna

äter alltmer ägg, och 2014 var förbrukningen rekordhög i ett 20-årsperspektiv med 14,7 kg.

År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av

förbrukningen

Förbrukning

kg/person

2005 101,5 44,0 27,9 117,6 86,3% 13,0

2006 98,8 45,9 27,0 117,7 83,9% 13,0

2007 95,4 51,3 28,3 118,4 80,6% 12,9

2008 102,5 46,6 29,1 119,9 85,4% 13,0

2009 104,5 49,0 28,0 125,5 83,3% 13,5

2010 111,3 52,4 41,7 122,0 91,2% 13,0

2011 116,1 49,8 43,9 121,9 95,2% 12,9

2012 122,2 51,9 41,8 132,3 92,4% 13,9

2013 129,2 51,3 41,2 139,3 92,8% 14,5

2014 121,6 56,3 35,7 142,1 85,5% 14,7

Skillnad 14/13 -5,9% 9,6% -13,4% 2,0% -7,8% 1,0% Not: Produktionen beräknas genom partihandelns invägning delat med 0,73 (2004-2006), 0,744 (2007), 0,7642 (2008),

0,76337 (2009), 0,7741 (2010), 0,79 (2011), 0,8 (2012-2013), 0,82 (2014-).

Källa: Svenska Ägg (produktion), SCB (handelssiffror) och Jordbruksverket (beräkning).

2

1.2 Totalkonsumtionen (förbrukningen) av animalieprodukter i Sverige 1994-2014, kg/capita

Intresset för den svenska köttkonsumtionen har varit stort de senaste åren och i figuren nedan illustreras

utvecklingen av både kött- och äggkonsumtionen sedan året före Sveriges EU-medlemskap.

Förbrukningen av ägg har inte ökat lika mycket som kött de två senaste decennierna, där framför allt

förbrukningen av fågel- och nötkött stigit rejält.

För kött har Jordbruksverket på senare år bytt ut begreppet konsumtion mot förbrukning, eftersom den

beräkning som görs visar åtgången i slaktad vikt av det kött vi sedan äter. Ungefär 30 procent av en

slaktkropp försvinner i form av ben och andra förluster i värdekedjan från slakteri till hushåll. Förlusterna

i värdekedjan av invägda ägg bör dock vara betydligt mindre.

Källa: Jordbruksverket och SCB

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Övrigt kött 4,8 4,7 4,1 4,1 3,4 4,0 4,4 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,4

Lammkött 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7

Fågelkött 8,2 8,7 9,6 9,3 9,8 11,5 12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,2

Nötkött 18,0 18,5 19,4 20,1 20,3 21,4 22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,8

Griskött 34,0 35,5 34,9 35,5 37,5 36,5 35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,0

Ägg 12,5 12,0 12,5 12,1 12,5 12,3 12,2 12,1 11,6 11,9 13,3 13,0 13,0 12,9 13,0 13,5 13,0 12,9 13,9 14,5 14,7

Totalt 78,2 80,1 81,3 81,9 84,3 86,6 88,4 87,6 92,0 92,6 95,1 95,1 95,7 96,2 97,4 97,2 99,2 100,1 99,5 102,2 101,8

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

Förb

rukn

ing

kg/c

apit

a to

talt

Förb

rukn

ing

kg/c

apit

a p

er

pro

du

kt

3

1.3 Svensk marknadsandel av totalkonsumtionen (självförsörjningsgrad) för animalieprodukter 1994-2014

Den svenska marknadsandelen, eller självförsörjningsgraden, har sjunkit successivt i samtliga

animaliesektorer de tjugo senaste åren. Ökat importtryck då Sverige blev en del av den inre marknaden

1995 är den främsta orsaken till försämrad konkurrenskraft för svenskt kött och svenska ägg. För ägg

inleddes redan 1984 en obligatorisk salmonellakontroll i fjäderfäbesättningar i Sverige, vilket innebar att

Sverige kunde förhandla sig till salmonellagarantier vid EU-medlemskapet. Dessa har inneburit ett

betydande skydd mot import av ägg för konsumtion från andra EU-länder, vilket även syns i jämförelsen i

figuren genom att äggsektorn lyckats upprätthålla en relativt hög självförsörjningsgrad. Inom EU har idag

även Finland och Danmark en salmonellastatus som innebär att ägg för konsumtion kan importeras från

dessa två länder till Sverige utan särskilda intyg om salmonellafrihet.


91%

52%

102%

69%

104%

65% 71%

31%

93% 86%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

NÖT GRIS FÅGEL LAMM ÄGG

4

1.4 Invägning och beräknad produktion 2005-2014, ton

För att beräkna den svenska produktionen av ägg räknas den kvantitet ägg i ton som vägs in på Svenska

Äggs medlemspackerier om enligt en faktor som speglar den kvantitet ägg som bedöms gå via andra

försäljningskanaler än just dessa packerier. Omräkningsfaktorn justeras med ett eller några års mellanrum

(se not till figuren) och trenden är att en allt större andel av den svenska äggproduktionen vägs in på

packerier som är medlemmar i Svenska Ägg. Till exempel var denna andel 82 procent 2014 vilket kan

jämföras med 73 procent 2005. De senaste åren har beräkningen blivit mer osäker då

kläckningsstatistiken, som tidigare varit offentlig och beaktats i beräkningen, numera är sekretessbelagd

på grund av att det är så få verksamma företag.

Produktionen av ägg steg varje år 2007-2013 för att minska med nästan 6 procent 2014. De två främsta

orsakerna till produktionsminskningen förra året är den minskade efterfrågan på ägg från inredd bur och

den ökade efterfrågan på ekologiska ägg. En del stallar med inredd bur står antingen tomma eller byggs

om till frigående system, samtidigt som stallar byggs eller anpassas till ekologisk produktion. De åtta

första veckorna 2015 ökade dock produktionen av ägg igen med drygt 3 procent, från 18,6 tusen ton till

19,2 tusen ton.

Not: För att beräkna den svenska produktionen räknas invägningen till Svenska Äggs medlemspackerier om med en faktor som

speglar den mängd ägg som bedöms passera via andra kanaler än dessa packerier. Den andel som gått via Svenska Äggs

medlemspackerier har under den aktuella perioden varit följande: 73 % 2005-2006, 74,4 % 2007, 76,42 % 2009, 77,41 %

2010, 79 % 2012-2013 och 82 % 2014.

Källa: Svenska Ägg

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Invägning 74 100 72 100 71 000 78 300 79 800 86 167 91 700 97 784 103 375 99 691

Produktion 101 507 98 767 95 430 102 460 104 532 111 312 116 076 122 230 129 219 121 575

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120

130

ton

5

1.5 Förprövning av stallar till unghöns och värphöns 2005-2014

Innan ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder ska genomföras av ett djurstall måste det förprövas, vilket är en

form av djurskyddsgranskning. Ansökan om förprövning lämnas till länsstyrelsen och i början av varje år

gör Jordbruksverket en sammanställning och analys av det gångna årets förprövningar. Då erfarenheten

visar att de flesta förprövningar leder till realisering av byggplanerna är statistiken en god indikator på

investeringsviljan i animalieproduktionen, även om det kan ta ett antal år innan investeringen blir av.

Värphöns är det djurslag som uppvisat den största ökningen av förprövade stallplatser och avdelningar de

senaste åren. Antalet förprövade stallplatser och avdelningar har dock både ökat och minskat det senaste

decenniet, med en toppnotering 2010. Statistiken för unghöns började sammanställas för fem år sedan.

Figuren nedan visar nettot av tillkomna (berörda) stallplatser och stallavdelningar.

Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Antal unghöns 275 500 181 908 134 630 181 907 149 598

Antal värphöns 94 715 222 656 616 277 390 250 320 517 808 060 424 872 713 201 635 323 688 552

Stallavd. unghöns 9 13 9 7 7

Stallavd. värphöns 13 18 38 30 22 43 31 41 35 42

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

800000

900000

An

tal b

erö

rda

stal

lavd

eln

inga

r

An

tal b

erö

rda

stal

lpla

tse

r

6

1.6 Fördelning av värphöns per produktionssystem i Sverige

De två figurerna nedan visar dels utvecklingen över fem år av antalet värphöns fördelat på fyra

produktionsmetoder enligt Svenska Äggs register, och dels en jämförelse mellan fördelningen 2015 enligt

Svenska Äggs och Jordbruksverkets register (utdrag på våren respektive år). Uppgifterna ska rapporteras

till EU- kommissionen den 1 april varje år och de senaste åren har Jordbruksverket rapporterat uppgifter

från Svenska Äggs register, eftersom det bedöms vara bättre uppdaterat. I jämförelsen nedan visar

Jordbruksverkets register drygt 255 000 fler värphönsplatser och 25 färre anläggningar än enligt Svenska

Äggs register. Sistnämnda register visar att antalet platser i inredd bur minskat samtidigt som antalet i

övriga tre produktionssystem ökat sista året. Uppgifterna för 2015 visar också en total ökning av antalet

hönsplatser med 4,4 procent, samtidigt som produktionen minskade 2014 enligt tidigare figurer. En

förklaring till denna skeva ekvation kan vara tomhållda stallar på vissa gårdar. Registeruppgifter används

även i andra sammanhang, t.ex. för kartläggning och planering vid utbrott av smittsamma djursjukdomar.

Källa: Svenska Ägg

Källa: Svenska Ägg och Jordbruksverket

2011 2012 2013 2014 2015

Ekologisk 749 539 792 239 809 412 826 307 964 934

Frigående ute 3 100 21 625 28 625 54 625 109 166

Frigående inne 3 468 659 3 684 495 4 087 546 4 449 916 4 756 173

Inredd bur 2 297 697 2 308 955 2 083 537 1 721 690 1 532 094

Totalt 6 518 995 6 807 314 7 009 120 7 052 538 7 362 367

0

1

2

3

4

5

6

7

8

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Milj

on

tal v

ärp

hö

ns

tota

lt

Milj

on

tal v

ärp

hö

ns

pe

r p

rod

ukt

ion

sme

tod

Inredd burFrigående

inneFrigående

uteEkologisk Totalt

Maxkapacitet SJV vår-15 1 617 463 4 930 673 132 546 936 965 7 617 647

Maxkapacitet SÄ vår-15 1 532 094 4 756 173 109 166 964 934 7 362 367

Antal anläggningar SJV vår-15 75 181 13 90 359

Antal anläggningar SÄ vår-15 82 203 12 87 384

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

0

1

2

3

4

5

6

7

8A

nta

l vär

ph

ön

san

lägg

nin

gar

Milj

on

tal v

ärp

hö

ns

7

1.7 Användning av antibiotika till djur inom EU

På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt.

Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i

världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också

delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av

hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien.

Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige

jämfört med andra EU-länder 2011 och 2012. Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i

de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda

EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder,

däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade

med 1,5 mg mellan 2011-2012 och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med

6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade

markant till en tredjeplats.

I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott

hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs

bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen

i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som

riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för

antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är

bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I

Sverige är motsvarande siffra 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 procent) som är det

viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Ur resistenssynpunkt är det en fördel om merparten

av antibiotikaanvändningen utgörs av penicillin. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med

målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av 2015.

Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU.

Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Be

lgie

n

Bu

lgar

ien

Cyp

ern

Dan

mar

k

Estl

and

Fin

lan

d

Fran

krik

e

Irla

nd

Ital

ien

Lett

lan

d

Lita

uen

Ned

erl

.

Po

len

Po

rtu

gal

Slo

vaki

en

Slo

ven

ien

Span

ien

Sto

rbri

t.

Sver

ige

Tjec

kie

n

Tysk

lan

d

Un

gern

Öst

erri

ke

Mg

per

kg

skat

tad

vik

t

2011

2012

8

1.8 Svensk import av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter

Den inledande tabellen i denna rapport visar att den totala handeln med ägg uttryckt som

skaläggsekvivalenter ökade 2014. I följande figur har importen brutits ner på tre kategorier. Importen

uppdelad på skalägg, äggprodukter och ägg i bearbetadeprodukter visar att ökningen 2014 avsåg

bearbetade produkter och skalägg medan importen av äggprodukter minskade. Importen domineras av

ägg i bearbetade livsmedel, där ägget oftast är en anonym ingrediens.

Källa: Jordbruksverket, SCB

1.9 Svensk import av ägg per KN-nr, ton produktvikt

Tabellen redogör för importflödet av ägg och äggprodukter som inte ingår i bearbetade livsmedel och här

uttrycks importen i produkternas verkliga vikt, dvs. inte omräknad till skaläggsekvivalenter.

KN-nr Produkt 2012 2013 2014 14/13

0407 21 00 Färska hönsägg 1 127 1 487 4 673 214%

0407 29 10 Färska ägg från andra tamfåglar 145 1 13 1200%

0407 29 90 Färska ägg från andra fåglar 0 4 0 -100%

0407 90 10 Konserverade/kokta tamfågelägg 3 691 690 995 44%

0407 90 90 Konserverade/kokta ägg från övriga fåglar 4 4 3 -25%

0408 11 80 Torkad äggula 1 131 1 074 951 -11%

0408 19 81 Flytande äggula 2 254 3 827 3 154 -18%

0408 19 89 Fryst äggula 467 399 394 -1%

0408 91 80 Torkade helägg 1 200 672 957 42%

0408 99 80 Frysta/flytande helägg 3 999 3 666 4 023 10%

3502 11 90 Torkat äggalbumin 108 314 114 -64%

3502 19 90 Övrigt äggalbumin 1 660 2 527 1 726 -32%


5,0 2,2

5,7

18,9 20,5

18,4

28,1 28,7 32,2

51,9 51,3

56,3

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

2012 2013 2014

1 0

00

-tal

to

n

Skalägg Äggprodukter Bearbetade

9

1.10 Svensk import av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt

Pajdiagrammen visar importen fördelat per land av de tre dominerande produkterna i tabellen ovan.

Importen av skalägg är koncentrerad kring ett litet antal länder, vilket delvis beror på de svenska

salmonellagarantier som nämnts ovan. Även geografisk närhet och företagsintern handel kan påverka

importflödets ursprung. Importen av skalägg från Danmark ökade kraftigt 2014, även importen av skalägg

från Finland ökade men Finlands andel av total import av skalägg minskade ändå rejält. En ny aktör i

statistiken är Estland, och 350 ton estniska skalägg nådde svensk marknad 2014.

(ton skalägg, 04072100) 2013 2014 14/13

Totalt 1 487 4 673 214% Danmark 294 2 790 849%

Finland 1 052 1 308 24%

Estland 0 350 -

Tyskland 92 185 101%

Övriga 50 40 -20%

Källa: SCB

20%

71%

6% 3%

Danmark Finland

Tyskland Övriga

60% 28%

7% 4% 1%

Danmark Finland Estland

Tyskland Övriga

10

1.11 Svensk import av flytande äggula samt flytande/frysta helägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt

Importen av flytande äggula och flytande/frysta helägg är fördelad på ett större antal länder än skaläggen,

med Danmark, Finland, Polen och Tyskland i topp. Den totala importen av dessa produkter minskade

något 2014 och den största förändringen på landnivå var att importen från Polen minskade medan

importen från Tyskland ökade.

(ton äggprodukt, 04081981 + 04089980)

2013 2014 14/13

Totalt 7 493 7 177 -4% Danmark 1 311 1 632 24%

Finland 1 272 1 189 -7%

Lettland 211 465 120%

Nederländerna 671 888 32%

Polen 2 584 1 468 -43%

Tyskland 1 096 1 529 40%

USA 319 0 -100%

Övriga 29 6 -79%

Källa: SCB

18%

17%

3%

9%

34%

15%

4%

Danmark FinlandLettland NederländernaPolen TysklandUSA

23%

17%

7% 12%

20%

21%

Danmark Finland

Lettland Nederländerna

Polen Tyskland

11

1.12 Svensk export av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter

I följande figur har exporten, som minskade 2014, brutits ner på tre kategorier på samma vis som

importen ovan. Exporten uppdelad på skalägg, äggprodukter och ägg i bearbetadeprodukter visar att

minskningen 2014 avsåg samtliga tre kategorier. Liksom importen så domineras även exporten av ägg i

bearbetade livsmedel.


1.13 Svensk export av ägg per KN-nr, ton produktvikt

Tabellen redogör för exportflödet av ägg och äggprodukter som inte ingår i bearbetade livsmedel och här

uttrycks exporten i produkternas verkliga vikt, dvs. inte omräknad till skaläggsekvivalenter.

KN-nr Produkt 2012 2013 2014 14/13

0407 21 00 Färska hönsägg 178 3 489 2 001 -43%

0407 29 10 Färska ägg från andra tamfåglar 972 539 220 -59%

0407 29 90 Färska ägg från andra fåglar 20 0 0

0407 90 10 Konserverade/kokta tamfågelägg 2 905 1 018 1 713 68%

0407 90 90 Konserverade/kokta ägg från övriga fåglar 4 0 0

0408 11 80 Torkad äggula 387 337 544 61%

0408 19 81 Flytande äggula 114 256 83 -68%

0408 19 89 Fryst äggula 3 5 3 -40%

0408 91 80 Torkade helägg 786 605 439 -27%

0408 99 80 Frysta/flytande helägg 107 684 268 -61%

3502 11 90 Torkat äggalbumin 349 462 383 -17%

3502 19 90 Övrigt äggalbumin 25 258 57 -78%


4,1 5,0 3,9

7,8 8,9

7,1

30,0 27,3

24,7

41,8 41,2

35,7

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

2012 2013 2014

1 0

00

-tal

to

n

Skalägg Äggprodukter Bearbetade

12

1.14 Svensk export av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt

Pajdiagrammen visar exporten fördelat per land av de två dominerande produkterna i tabellen ovan.

Exporten av skalägg är liksom importen koncentrerad kring ett litet antal länder med Danmark som tar

emot nästan 90 procent av den svenska skaläggsexporten. Den svenska exporten av skalägg till Tyskland

har varit relativt betydande under flera år, men försvann eller pausade 2014. En förklaring till detta är att

de ekologiska ägg som tidigare exporterats till Tyskland behövdes för att tillgodose den ökade svenska

efterfrågan på ekologiska ägg under förra året. Totalt sett minskade skaläggsexporten med 43 procent.

(ton skalägg, 04072100) 2013 2014 14/13

Totalt 3 489 2 001 -43% Danmark 2 975 1 793 -40%

Färöarna 139 157 13%

Tyskland 306 0 -100%

Övriga 68 52 -24%

Källa: SCB

85%

4%

9% 2%

Danmark Färöarna

Tyskland Övriga

89%

8% 3%

Danmark Färöarna Övriga

13

1.15 Svensk export av konserverade/kokta ägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt

Exporten av konserverade/kokta ägg var kvantitetsmässigt näst betydelsefull i den svenska äggexporten

2014, efter en ökning med 68 procent, och även här dominerar Danmark bland mottagarländerna.

(ton konserverade/kokta ägg, 04079010) 2013 2014 14/13

Totalt 1 018 1 713 68%

Danmark 919 1 336 45%

Belgien 0 329

Finland 0 48

Nederländerna 38 0 -100%

Tyskland 61 0 -100%

Källa: SCB

90%

4% 6%

Danmark Nederländerna Tyskland

78%

19%

3%

Danmark Belgien Finland

14

1.16 Avräkningspris/partipris ägg 2012-2015 (v12), kr/kg

Enligt EU-förordning ska representativa partipriser för ägg, det vill säga packeriernas priser vid

försäljning till nästa led, samlas in i medlemsstaterna varje vecka. I Sverige dominerar äggproduktion i

frigående system inomhus, och därför rapporteras svenska priser på ägg från just denna typ av produktion.

EU-förordningen kompletteras med en svensk föreskrift, som slår fast att alla packerier med en årlig

invägning över 2 000 ton ska rapportera partipriser. Denna gräns har satts med hänsyn till att både en

tillräcklig del av marknaden ska täckas in samtidigt som den administrativa bördan ska minimeras. Det

var några år sedan Jordbruksverket senast såg över vilka packerier som omfattas av rapporteringskravet, i

dagsläget är det troligtvis några fler än de som idag rapporterar som har en invägning över 2 000 ton.

Jordbruksverket samlar i samband med partipriserna även in avräkningspriser, som dessutom används av

Jordbruksverkets statistikenhet.

Figuren nedan visar prisutvecklingen från 2012 till vecka 12 i år. Sett till det senaste året har samtliga

priser ökat, under perioden som helhet har dock priserna på ägg från höns i inredda burar samt ägg från

frigående höns inomhus sjunkit medan priserna på ägg från ekologiska höns stigit och partipriserna stått

ganska stilla. Tillförlitligheten i statistiken beror helt på kvaliteten på de inrapporterade priserna.

Källa: Jordbruksverket

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

20

12

-01

20

12

-11

20

12

-21

20

12

-31

20

12

-41

20

12

-51

20

13

-09

20

13

-19

20

13

-29

20

13

-39

20

13

-49

20

14

-07

20

14

-17

20

14

-27

20

14

-37

20

14

-47

20

15

-05

sek/

kg

Inredda burar Frigående inomhus

Ekologisk produktion Pris 15-pack, partiled frigående

15

1.17 EU:s och Sveriges partipriser 2012-2015 (v 13), euro/100 kg

EU:s genomsnittliga äggpriser jämförs nedan med de svenska priserna. Figuren visar en tydlig skillnad

mellan nivåerna, där svenska priser för närvarande ligger drygt 50 procent högre än EU-snittet. En

förklaring till den stora skillnaden kan givetvis vara högre kostnader i svensk äggproduktion, men en

annan betydande anledning är att rapporteringen görs för representativ äggproduktion i varje medlemsstat.

Sverige är ett av få länder som har störst andel av äggproduktionen i frigående system inomhus, och

därför rapporterar priser för dessa ägg. Majoriteten av EU-länderna har störst andel äggproduktion i

inredda burar, och därför bör även priserna i dessa länder avse ägg producerade i inredda burar. Detta

förhållande beskrivs mer utförligt längre fram i denna rapport. Även valutakurseffekter påverkar

förhållandet mellan priserna, och en försvagad svensk krona det senaste året har gett lägre partipriser på

svenska ägg omräknat till euro.

Källa: EU-kommissionen

110

130

150

170

190

210

230

20

12

-01

20

12

-06

20

12

-11

20

12

-16

20

12

-21

20

12

-26

20

12

-31

20

12

-36

20

12

-41

20

12

-46

20

12

-51

20

13

-04

20

13

-09

20

13

-14

20

13

-19

20

13

-24

20

13

-29

20

13

-34

20

13

-39

20

13

-44

20

13

-49

20

14

-02

20

14

-07

20

14

-12

20

14

-17

20

14

-23

20

14

-28

20

14

-33

20

14

-38

20

14

-43

20

14

-48

20

15

-01

20

15

-06

20

15

-11

euro

/10

0 k

g

EU Sverige

16

1.18 Jämförelse av partipriser inom EU, årsgenomsnitt per land

Av en jämförelse mellan ett urval av EU-länder framgår tydligt att de svenska priserna är högst, med

Danmark och Finland på andra och tredje plats. Både Danmark och Finland har en större andel värphöns i

inredda burar än i frigående system inomhus vilket bör innebära att priserna avser ägg från just inredda

burar. Även i denna jämförelse påverkar växelkursutvecklingen priserna i de länder som inte har infört

euro som valuta.

Priserna i alla länder i jämförelsen, utom Sverige och Danmark, påverkades tydligt av den turbulens som

skapades på marknaden då förbudet mot oinredda värphönsburar trädde i kraft den 1 januari 2012.


50,00

70,00

90,00

110,00

130,00

150,00

170,00

190,00

210,00

230,00

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

eu

ro/1

00

kg

Danmark Tyskland Lettland Polen

Finland Sverige Storbritannien EU genomsnitt

17

1.19 Utveckling av konsumentpriser utifrån KPI

KPI (konsumentprisindex) är ett index som visar prisutvecklingen i konsumentledet i procent från basåret,

utan att visa de nominella priserna. I figuren har serien skarvats för att överbrygga de byten av basår som

skett under perioden. Prisutvecklingen i konsumentled för de dominerande köttslagen samt ägg jämförs

med prisutvecklingen för livsmedel totalt och inflationen (KPI totalt) mellan 1995 och 2014. Livsmedel

blev generellt billigare då Sverige blev en del av den inre EU-marknaden 1995. Priserna på kött sjönk

dock mer än priserna på livsmedel som grupp, medan priserna på ägg följde prisutvecklingen på

livsmedel som grupp väl ända till 2007. Efter 2007 stack priserna på både ägg och nötkött rejält jämfört

med livsmedel som grupp, och även rensat för inflationen är det sedan slutet av 2007 dyrare att äta både

nötkött och ägg. Kyckling är den animalieprodukt i jämförelsen som blivit betydligt billigare över

perioden i dagens penningvärde, eftersom kurvan för kycklingprisets utveckling ligger under

inflationskurvan. Samtliga animalieprodukter blev billigare 2014 än året innan.


80,0

90,0

100,0

110,0

120,0

130,0

140,0

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

Ind

ex;

bas

år 1

99

5

KPI ägg KPI nötkött KPI griskött

KPI fjäderfäkött KPI livsmedel KPI totalt

18

2 EU och världsmarknaden

2.1 Antal värphöns per EU-land och anläggningsstorlek, 2007 och 2010

Statistiken för fördelning av EU:s värphöns på tre olika anläggningsstorlekar i EU-27 är tyvärr inte helt

uppdaterad, siffror finns för 2007 och 2010 (varav den nedre figuren endast visar situationen 2010). Dessa

visar dock hur det bara på tre år skedde en tydlig omställning i de medlemsländer, företrädesvis i östra

Europa, som fortfarande har en relativt stor andel höns i anläggningar med en maxkapacitet under 350

höns. Statistiken visar också att det är en mycket liten andel av anläggningarna som har mellan 51 och

349 maxplatser och att den klart dominerande andelen värphöns inom EU finns i anläggningar med fler

än 350 platser.


0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

BE BG CZ DK DE EE EI EL ES FR IT KY LV LT LU HU MT NL ÖS PL PT RO SI SK SF SE UK

1 0

00

-tal

s h

ön

s

1-50 51-349 >350

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

EU EU15 EU 12

1 0

00

-tal

s h

ön

s

>350 51-349 1-50

19

2.2 Fördelning av värphöns per medlemsstat och produktionsmetod, 2013

Följande tre figurer och tabeller visar fördelningen av äggproduktionen inom EU på fem kategorier

produktionssystem enligt inrapportering före den 1 april 2014. Uppdaterade uppgifter skulle vara EU-

kommissionen tillhanda senaste den 1 april i år, men sammanställningen har ännu inte publicerats.

En slutsats av denna statistik är att det för ett år sedan bara fanns två länder som fortfarande hade

oinredda burar i drift och det var Grekland och Kroatien. En annan slutsats är att de partipriser som

samlas in veckovis i myndigheterna i respektive land bör avse äggproduktion i inredd bur i de allra flesta

EU-länder. I Sverige, Nederländerna och Tyskland dominerar äggproduktion i frigående inomhus. I

Storbritannien är enligt den nedre tabellen produktionen av ägg i frigående system utomhus störst, dock

antyder den relativt låga prisnivån för Storbritannien (se figur ovan) att det inte är dessa äggpriser som

rapporteras.


0

10

20

30

40

50

60

70

BE BG CZ DK DE EE EL ES FR HR IE IT CY LV LT LU HU NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK

Milj

on

tal v

ärp

hö

ns

Oinredda burar Inredda burar Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologiska

20

Fördelningen av värphöns per produktionsmetod inom EU som genomsnitt kan jämföras med den

aktuella svenska fördelningen som är 64,5 procent frigående inne, 21 procent inredd bur, 13 procent

skologisk och 1,5 procent frigående ute.


(antal värphöns) Oinredd bur Inredd bur Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologisk

BE 0 5 114 473 869 130 2 265 741 193 053 BG 0 2 111 057 115 596 1 767 895 0 CZ 0 4 663 711 11 340 862 828 25 000 DK 0 1 779 580 194 158 687 482 642 565 DE 0 5 615 089 8 299 284 31 550 428 4 438 544 EE 0 906 182 22 981 39 272 29 997 EL 22 680 3 059 506 122 360 470 014 115 977 ES 0 35 686 441 1 640 509 953 714 128 116 FR 0 32 737 953 8 070 018 3 173 101 3 060 307 HR 793 198 963 980 25 255 270 416 0 IE 0 1 610 144 1 132 584 32 367 52 102 IT 0 40 968 685 947 268 16 982 411 1 413 306 CY 0 306 610 47 492 66 327 6 293 LV 0 2 283 794 47 220 333 685 0 LT 0 2 367 069 350 106 534 4 880 LU 0 0 3 600 90 200 9 230 HU 0 4 219 766 51 360 1 378 782 21 000 NL 0 5 117 000 5 204 000 20 954 000 1 649 000 AT 0 185 382 1 128 111 4 071 532 577 296 PL 0 32 902 508 744 629 3 911 071 90 414 PT 0 6 762 655 97 291 343 430 32 036 RO 0 4 989 002 8 496 1 523 509 67 898 SI 0 687 100 16 416 757 001 6 559 SK 0 2 518 005 11 830 312 372 9 321 FI 0 2 826 355 24 842 1 137 303 162 711 SE 0 1 721 690 54 625 4 449 916 826 307 UK 0 16 208 822 17 402 514 2 095 955 919 052

EUR 28 815 878 218 312 559 46 293 259 100 587 286 14 480 964


57%

12%

27%

4% Inredd bur Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologisk

21

2.3 Utveckling av EU:s äggbalans, 1995-2015(f)

Utvecklingen av EU:s äggbalans visar bland annat att produktionen ökade med 33 procent mellan 1995

och 2014. För 2015 bedöms produktionen öka marginellt med 0,2 procent medan importen ökar rejält och

exporten minskar. Produktionsutvecklingen för 2015 beskrivs mer i detalj i nästa figur.

1995 2000 2005 2010 2014 2015(f) 15/14

Produktion (1 000 ton) 5 593 5 459 6 979 7 297 7 434 7 451 0,2%

varav kläckägg (1 000 ton) 365 392 880 870 829 -4,7%

Import skaläggsekv. (1 000 ton) 10 22 30 33 13 15 14,6%

Export skaläggsekv. (1 000 ton) 165 186 196 182 229 220 -3,8%

Intern konsumtion (1 000 ton) 5 438 5 295 6 813 7 148 7 218 7 246 0,4%

Befolkning (miljoner) 371,188 376,204 460,803 497,667 505,654 507,171 0,3%

Konsumtion (kg/head) 14,65 14,07 14,79 14,36 14,27 14,29 0,1%

Pris (euro/100 kg) 86,43 98,39 86,08 111,68 127,61

Självförsörjningsgrad (%) 102,9% 103,1% 102,4% 102,1% 103,0% 102,8% -0,2%


22

2.4 Utveckling och prognos för total äggproduktion inom EU

Nedanstående figur visar hur produktionen utvecklats på landnivå sedan 2012 samt en prognos för 2015.

Den ökade produktionen 2015 på 0,2 procent antas framför allt ske i Spanien, Storbritannien, Bulgarien

och Italien.

Prognosen för EU:s produktion av konsumtionsägg redovisas i samband med månatliga kommittémöten

för marknadsfrågor där Jordbruksverket deltar för svensk räkning. Jordbruksverket har ingen information

om hur prognoserna för ägg tas fram och har aldrig kallats till dessa möten, men kommer att undersöka

detta. Det står hur som helst klart av det underliggande materialet att produktionssiffran som anges för

Sverige inte ändrats sedan 2008 och ligger på 103 000 ton, vilket kan jämföras med den produktion vi

faktiskt hade 2014 på 121 600 ton. Med andra ord baseras EU:s prognos åtminstone för svensk räkning på

felaktiga produktionssiffror. Det framgår av figuren att övriga länders staplar justerats en aning från år till

år. På övriga animalieområden har branschorganisationerna periodvis bevakat EU:s prognosmöten.


0

200

400

600

800

1 000

BE BG CZ DK DE EE EL ES FR IE IT CY LV LT HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK

Qty

in 1

000

ton

nes

Experts EU production forecast of Eggs for consumption2014: 6 563.5 Th T (+ 0.7%) & 2015: 6 622,9 ThT (+ 0,9 %)

2012 2013 2014 2015

DE : 0.6%

HU : -3.7% FI :

0.8%

IT : 1.3%

FR : -2.9%

PT : 0.0%IE :

0.0%

DK : 0.0%

BG : 2.3%

ES : 7.0%

PL : 1.9%

UK:+2,3%

23

2.5 EU:s genomsnittliga partipriser på ägg, euro/100 kg

Figuren visar att äggpriserna 2015 följer förra årets priser ganska väl hittills. Under 2014 utvecklades i sin

tur priserna under året i linje med 2013 års priser, men undantag för inledningen av 2013 då priserna

fortfarande höll på att normaliseras efter den kraftiga hausse som skedde 2012.


90,0

110,0

130,0

150,0

170,0

190,0

210,0

veck

a 1

veck

a 3

veck

a 5

veck

a 7

veck

a 9

veck

a 1

1

veck

a 1

3

veck

a 1

5

veck

a 1

7

veck

a 1

9

veck

a 2

1

veck

a 2

3

veck

a 2

5

veck

a 2

7

veck

a 2

9

veck

a 3

1

veck

a 3

3

veck

a 3

5

veck

a 3

7

veck

a 3

9

veck

a 4

1

veck

a 4

3

veck

a 4

5

veck

a 4

7

veck

a 4

9

veck

a 5

1

eu

ro/1

00

kg

2010 2011 2012 2013 2014 2015

24

2.6 EU:s handelsbalans för ägg 1995-2014 (exkl. kläckägg)

I ett antal figurer nedan redovisas utvecklingen av EU:s ägghandel med tredje land. EU:s handelsbalans

för ägg är tydligt positiv även om uppgångar i importen i kombination med nedgångar i exporten kan

konstateras vissa år, bland annat 2003 och 2012. Den försämring av handelsbalansen som skedde 2012

kan kopplas till förbudet mot oinredda burar som trädde i kraft den 1 januari 2012. Detta skapade ett

plötsligt omställningstryck på näringen i många länder där man, trots att det varit känt i många år att

oinredda burar skulle förbjudas vid denna tidpunkt, fortfarande hade en stor andel oinredda värphönsburar

i drift. Under inledningen av 2012 steg därför priserna på ägg kraftig samtidigt som produktionen

minskade en aning, vilket ledde till ökad import och ett minskat överskott för export. Under 2013 och

2014 har dock handelsbalansen åter förbättrats avsevärt och importen var under förra året endast drygt 5

procent av exportkvantiteten.


1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

import 10 18 23 18 17 27 16 30 69 25 30 39 45 23 30 34 21 38 21 13

export 144 164 186 209 231 201 205 191 142 198 198 202 167 187 150 182 217 186 215 228

0

50

100

150

200

250

1 0

00

to

n s

kalä

ggse

kviv

ale

nte

r

25

2.7 EU:s importutveckling per land, ton skaläggsekvivalenter

EU-kommissionen listar ett dussintal länder på sin hemsida som har anläggningar för godkänd export till

EU av ägg och äggprodukter. Importen till EU av ägg uppgick 2014 till 13 240 ton skaläggsekvivalenter,

och dominerades av äggprodukter från Indien. Importen av färska ägg var mycket låg 2014, men den har

varit större längre tillbaka i tiden. Under de första månaderna 2007 uppgick importen av färska ägg

exempelvis till ungefär en tredjedel av den totala importen. Importen av ägg till EU har de senaste åren

dominerats av beredningar av helägg, följt av albumin, beredningar av äggula, kläckägg och slutligen

färska ägg.

(ton skaläggs-ekvivalenter)

2011 andel (%)

2012 andel (%)

2013 andel (%)

2014 andel (%)

14/13 (%)

Indien 1 554 7% 3 658 10% 3 855 19% 5 606 42% 45%

Argentina 8 113 39% 10 159 27% 5 835 28% 1 433 11% -75%

USA 5 956 29% 15 179 40% 6 861 33% 3 930 30% -43%

Schweiz 343 2% 333 1% 355 2% 610 5% 72%

Övriga 4 836 23% 8 394 22% 3 656 18% 1 661 13% -55%

Total EU-export 20 802 37 723 20 562 13 240 Förändring f.g. år (%) 81% -45% -36%


Det finns ett antal importkvoter för ägg till EU, både licenskvoter och först-till-kvarnen kvoter. Det finns

fem licenskvoter, varav tre är öppna för alla länder (totalt 157 500 ton) och två avser import från Ukraina

(totalt 4 500 ton). Talen kan jämföras med EU:s totala produktion av konsumtionsägg som var cirka 6,56

miljoner ton ägg 2014, så dessa två större kvoter utgör kvantitetsmässigt cirka 2 procent av EU:s

äggproduktion. Kvoterna är dock inte särskilt väl utnyttjade, första kvartalet 2015 låg utnyttjandet för den

största kvoten på knappt 14 procent.

Först till-kvarnen-kvoterna gäller import från Mexiko, fördelat på tre kvoter om totalt 4 300 ton diverse

äggprodukter. Dessa kvoter har varit mycket lågt eller inte alls utnyttjade, även om Mexiko idag har två

godkända anläggningar för export av äggprodukter till EU. Det har även funnits först-till-kvarnen kvoter

för import av äggprodukter från Moldavien, men detta avtal har nyligen omförhandlats så att all

äggimport från Moldavien numera är tullfriull till ett visst kvantitetstak. Emellertid har Moldavien i

dagsläget inga godkända anläggningar för export till EU.

Lågt utnyttjande av kvoter kan bland annat bero på att det inte finns tillräckligt många godkända

anläggningar i avsändarländerna och ett svagt intresse för import inom EU.

26

2.8 EU:s exportutveckling per land

Exporten av ägg från EU är som tidigare nämnts betydligt större än importen, exporten är dessutom

spridd på fler länder än vad importen är. Ryssland har aldrig varit en av de större köparna av ägg och

äggprodukter från EU, så det ryska importstoppet som trädde ikraft på bred front i augusti 2014 har inte

påverkat EU:s äggexport i samma utsträckning som många andra branscher. De två enskilt största

importländerna av ägg från EU är Japan och Schweiz, tillsammans med gruppen övriga länder.

Produktsammansättningen i exporten ser annorlunda ut än på importsidan, albumin och kläckägg

dominerar med färska ägg på tredje plats och endast små exportvolymer av beredningar av helägg och

äggula.

(ton skaläggs-ekvivalenter)

2011 andel (%)

2012 andel (%)

2013 andel (%)

2014 andel (%)

14/13 (%)

Japan 66 354 31% 66 935 36% 64 522 30% 78 765 34% 22%

Schweiz 42 163 19% 41 888 23% 41 991 20% 39 379 17% -6%

Malaysia 1 572 1% 1 792 1% 1 392 1% 1 874 1% 35%

Angola 17 524 8% 17 110 9% 12 905 6% 16 077 7% 25%

Israel 2 654 1% 1 060 1% 936 0% 3 491 2% 273%

Arabemiraten 8 261 4% 1 676 1% 10 449 5% 8 118 4% -22%

Thailand 7 251 3% 6 406 3% 5 913 3% 4 939 2% -16%

Ryssland 4 947 2% 5 982 3% 10 538 5% 7 659 3% -27%

Sierra Leone 312 0% 0 0% 1 020 0% 1 673 1% 64%

Kongo 2 306 1% 889 0% 1 174 1% 1 680 1% 43%

Djibouti 392 0% 121 0% 417 0% 655 0% 57%

Övriga 63 338 29% 41 913 23% 63 378 30% 64 153 28% 1%

Total EU-export 217 074 185 772 214 635 228 463 Förändring fg år (%) -14% 16% 6%


27

2.9 Viktiga aktörer på världsmarknaden, 2014

De två nedanstående figurerna visar vilka aktörer som dominerar handeln med ägg på världsmarknaden.

Kina är den klart största importören medan Turkiet exporterar störst kvantiteter. EU är den tredje största

aktörer på exportsidan.


Chin

a +

H. K

ong

Chin

a +

H. K

ong

Sing

apor

e (u

p to

Nov

)

Sing

apor

e (u

p to

Nov

)

Mex

ico

(up

to O

ct)

Mex

ico

(up

to O

ct)

Switz

erla

nd (u

p to

Nov

)

Switz

erla

nd (u

p to

Nov

)

Cana

da (u

p to

Nov

)

Cana

da (u

p to

Nov

)

0

20

40

60

80

100

120

2013 (up to December) 2014 (up to December)

Qty

in 1

000

Tonn

es (

pw)

Main Importers of EGGS Products (up to December)

Source : GTA & Eurostat (excl. Eggs for hatching)

Turk

ey (u

p to

Oct

)

Turk

ey (u

p to

Oct

)

Unite

d St

ates

(up

to N

ov)

Unite

d St

ates

(up

to N

ov)

EU EU

Chin

a +

H. K

ong (

up to

Nov

)

Chin

a +

H. K

ong (

up to

Nov

)

Mal

aysia

(up

to O

ct)

Mal

aysia

(up

to O

ct)

0

40

80

120

160

200

240

280

2013 (up to December) 2014 (up to December)

Qty

in 1

000

Tonn

es (

pw)

Main Exporters of EGGS Products (up to December)

(excl. Eggs for hatching)Source : GTA & Eurostat

28

2.10 Äggpriser i USA, EU, Brasilien och Indien, euro/100 kg

EU-kommissionen sammanställer veckovisa äggpriser i partiledet för ett antal länder. Figuren nedan visar

att prisförhållandet mellan de fyra olika aktörerna varierar kraftigt över tid, och för tillfället ligger de

amerikanska priserna klart högst medan EU:s och Brasiliens priser är nära varandra. Indiska äggpriser i

partiledet är ungefär 50 procent lägre än EU:s priser.


40.00

65.00

90.00

115.00

140.00

165.00

190.00

| 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |

Egg prices of EU, USA, Brazil and Indiain €uro/ 100kg

EU egg

US egg €uro

BR Egg €uro

IN NECC €uro

60,86

133,99

127,68

191,74

EU = weighted avg of MS prices Average class L&M

US = weekly USDA prices Eggs grade A ,ChicagoBR = avg of prices in main producing states (noticiasagricolas.com.br)

IN = avg of NECC prices in available Production Centres (e2necc.com)

Documents

Marknadsråd ägg 2015-04-15Marknadsråd ägg 2015-04-15 Under 2014 minskade produktionen medan importen ökade, vilket gav en försvagad svensk marknadsandel. Importen till Sverige