Bilaga p 9
FS 1.3.2-325-17
BOKSLUT LĂRARHĂGSKOLAN 2016
LĂ€rarhögskolans resultat â totala intĂ€kter och kostnader Ă rets resultat Ă€r 1 598 tkr. Det budgeterade resultatet var - 6 373tkr. Differensen mellan Ă„rets resultat och budgeterat resultat Ă€r 7 971 tkr. Se tabell 1. Tabell 1: ResultatrĂ€kning, totalt 2016
Utfall (tkr)
Budget (tkr)
Prognos (tkr)
Avvikelse
utfall-budget
3 Verksamhetens intÀkter 310 Anslag 12 798 9 390 10 367 3 409
315 Medfinansiering 123 123 123 0
320 Bidrag 15 751 13 566 16 132 2 185
330 Uppdrag 6 146 3 536 5 036 2 610
335 Periodiserade externa medel -2 932 -117 -2 273 -2 816
340 FörsÀljningsintÀkt 2 367 2 250 2 310 117
380 Finansiella intÀkter 10 0 0 10
390 Fördelade gem intÀkter 13 643 13 643 13 643 0
Summa 47 905 42 391 45 338 5 514
4 Verksamhetens kostnader
410 Lönekostnader -16 333 -16 232 -16 231 -102
490 Ăvriga personalkostnader -150 -90 -190 -60
510 Lokalkostnader -2 145 -1 971 -1 818 -174
520 Driftskostnader -24 198 -27 205 -24 163 3 007
547 Universitetsgem kostnader -2 983 -3 028 -3 028 45
548 Fakultetsgem kostnader 0 0 0 0
549 Institutionsgem kostnader 0 0 0 0
590 Finansiella kostnader -455 -220 -440 -235
690 Avskrivningar -42 -20 -57 -22
730 Medel för transfereringar 40 0 50 40
770 Transfereringar -40 0 -50 -40
Summa -46 307 -48 765 -45 926 2 458
8 Ă rets resultat
890 Ă rets resultat 1 598 -6 373 -588 7 972
Summa 1 598 -6 373 -588 7 972 Differensen Àr större pÄ intÀktssidan Àn kostnadssidan, 5 514 tkr jÀmfört med 2 458 tkr (se tabell 1). Det Àr anslagsintÀkterna som stÄr för den största skillnaden, 3 409 tkr. PÄ grundutbildningsverksamheten Àr utfallet pÄ anslagsintÀkterna 7 589 tkr lÀgre Àn budgeterat (ska alltsÄ lÀsas med ett minustecken) men pÄ forskningsverksamheten Àr motsvarande utfall 10 998 tkr högre. AlltsÄ en skillnad pÄ 3 409 tkr. BidragsintÀkterna ligger drygt 2 000 tkr högre Àn budget, frÀmsta orsaken Àr att intÀkterna inom VAL-projektet blev högre Àn förvÀntat (vh 12). Uppdragen, som bestÄr av intÀkter för kurser inom LÀrarlyftet, ligger drygt 2 600 tkr över budget (vh 13). Utfallet pÄ periodiseringarna Àr lÀgre Àn budgeterat och det Àr frÀmst inom VAL-projektet och övningsskoleprojektet som medel inte har förbrukats i den omfattning som förutspÄddes (vh 12). Den i sÀrklass största differensen pÄ kostnadssidan Äterfinns bland driftskostnaderna, 3 007 tkr. Till viss del Àr detta samma sak som att periodiseringarna Àr lÀgre, eftersom hÀr Äterfinns de lÀgre kostnaderna pÄ till exempel övningsskoleprojektet vilket ocksÄ resulterar i att mer medel periodiseras. Det andra skÀlet till differensen Àr att utvecklingen av valwebben, till vilket det i budgeten var avsatt 2 000 tkr, inte blev av.
Grundutbildningsverksamhetens intĂ€kter, kostnader och resultat â totalt och uppdelat per verksamhet Ă rets resultat pĂ„ grundutbildningsverksamheten Ă€r 2 997 tkr. Det budgeterade resultatet var högre, 5 572 tkr. Differens Ă€r â 2 575 tkr. Se tabell 2. IntĂ€ktsutfallet Ă€r 29 469 tkr. JĂ€mfört med budget Ă€r det drygt 5 795 tkr lĂ€gre. Att utfallet Ă€r lĂ€gre Ă€n budgeterade intĂ€kter beror frĂ€mst pĂ„:
⹠en ökning av utfördelning av kursintÀkter till institutionerna. LÀrarhögskolan har fördelat ut 8 674 tkr mer Àn budgeterat under 2016 (detta gör att utfallet blir lÀgre och ska lÀsas med ett minustecken),
⹠grundutbldningsanslaget Àr högre Àn budgeterat, 4 395 tkr ⹠utfördelningen av anslaget för minoritetssprÄken till institutionen för sprÄkstudier Àr högre Àn
budgeterat, -1 338 tkr, ⹠kostnaderna inom övningsskoleprojektet och VAL-projektet blev lÀgre vilket resulterar i att mer
medel periodiserades, -2 455 tkr och slutligen ⹠ökade intÀkterna inom LÀrarlyftet jÀmfört med budget, 2 610 tkr.
Kostnadsutfallet Àr 26 472 tkr vilket Àr 3 220 tkr lÀgre Àn budget. Att kostnaderna Àr lÀgre beror frÀmst pÄ att:
⹠arbetet med att utveckla valwebben sköts upp, 2 000 tkr, ⹠kostnaderna inom VAL-projektet blev lÀgre cirka 1 600 tkr, ⹠kostnaderna för övningsskoleprojektet blev lÀgre cirka 1 100 tkr och slutligen ⹠ökade kursintÀkterna som fördelades ut till institutionerna inom LÀrarlyftet med -2 500 tkr
(fördelas ut med ett kostnadskonto).
Grundutbildning med anslag och stödverksamhet, verksamhet 10 och 11 LÀrarhögskolans utbildningsram (anslagsintÀkter) var för 2016, 125 988 tkr. LÀrarhögskolan fick ocksÄ en Äterbetalning frÄn universitetet pÄ 4 392 tkr. Anledningen var att vid den preliminÀra slutavrÀkningen för 2015 betalade LÀrarhögskolan tillbaka för mycket medel. KursersÀttningen till institutionerna uppgick till 96 602 tkr. Gemensamma kostnader för alla lÀrarutbildningar uppgick till 33 041 tkr (varav 18 884 tkr Àr medfinansiering av fakulteternas fakultets- och universitetsgemensamma kostnader). Resultatet för den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten Àr 738 tkr (125 988+4 392-96 602-33 041). Dessa siffror kan inte utlÀsas direkt i nÄgon av tabellerna eftersom intÀkterna som kommer in och ersÀttningarna till institutionerna redovisas pÄ samma budgetkod, (310 anslagsintÀkter). Det budgeterade resultatet för den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten var 2 793 tkr. Skillnaden beror frÀmst pÄ tvÄ saker. För det första: helÄrsprestationerna blev högre Àn förvÀntat och hamnade pÄ utbildningsomrÄden med högre prislapp. Det Àr frÀmst fler pÄ teknik och natur och fÀrre pÄ hum och sam. Budgeterad helÄrsprestation var 1 570 och utfallet blev 1 620. För det andra: budgeterat antal helÄrsstudenter stÀmde vÀl med utfallet, men fördelningen pÄ utbildningsomrÄdena skiljde sig Ät vilket medförde en fördyring. Budgeterat antal helÄrsstudenter var 1 839 och utfallet blev 1 828. Utöver den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten redovisas pÄ vh 11 ocksÄ anslaget som erhÄlls för utbyggnad av ÀmneslÀrarutbildning i minoritetssprÄk, 4 105 tkr. Utav anslaget har 1 338 tkr fördelats ut till Institutionen för sprÄkstudier för detta arbete. Resultatet Àr 2 767 tkr och dessa medel finns kvar pÄ LÀrarhögskolan för utbetalning till institutionen vid ett senare tillfÀlle. à rets resultat totalt pÄ vh 10 och 11 Àr 3 506 tkr. Vilket Àr summan av resultatet pÄ den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten och nettot av den ekonomiska verksamheten pÄ utbyggnad av ÀmneslÀrarutbildning i minoritetssprÄk, det vill sÀga 738 tkr + 2 767 tkr. Se tabell 2.
Grundutbildning med bidrag, verksamhet 12 Denna verksamhet finansieras nÀstan uteslutande av medel frÄn regeringen som kommer via Kammarkollegiet. Det budgeterade resultatet var -1 326 tkr och utfallet -675 tkr. Differensen Àr alltsÄ 651 tkr. Se tabell 2. HÀr redovisas vidareutbildning av lÀrare (VAL), utlÀndska lÀrares vidareutbildning (ULV) och övningsskoleprojektet. Alla dessa tre Àr vad som kallas pÄgÄende projekt, vilket bland annat betyder att de inte visar resultat. Ett eventuellt resultat förs över till nÀstkommande Är via en periodisering. Som nÀmnts i tidigare avsnitt har periodiseringarna jÀmfört med budget ökat vilket Àr en effekt av att kostnaderna varit lÀgre. Detta Àr dock inte nÄgot som förklarar skillnaden mellan Ärets resultat och budgeterat. Skillnaden Àr frÀmst ett resultat av att LÀrarhögskolan avsatt medel frÄn myndighetskapitalet frÄn verksamhet 12 som inte fullt ut nyttjats alternativt bokförts pÄ annan verksamhet.
Uppdragsutbildning, verksamhet 13 Det budgeterade resultatet var -1 tkr och utfallet 166 tkr. Differensen Àr alltsÄ 167 tkr. Se tabell 2. Inom denna verksamhet har ett nytt uppdrag tillkommit sedan budgeten beslutades och det Àr snabbspÄret. Uppdraget kommer frÄn Arbetsförmedlingen och gÄr ut pÄ att universitetet ska leverera en lÀrar- förskollÀrarförberedande utbildning omfattande 26 veckor för arabisktalande nyanlÀnda med examen som lÀrare eller förskollÀrare. Utbildningarna kommer starta under 2017, men kostnader motsvarande 125 tkr upparbetades under 2016. Det stora uppdraget inom vh 13 Àr LÀrarlyftsuppdraget. Det Àr frÀmst omsÀttningen som ökat jÀmfört med budget, det rör sig om cirka 2 600 tkr. Kostnaderna hÀngde inte riktigt med i samma takt som intÀktsökningen sÄ resultatet blev drygt 380 tkr. Tabell 2: ResultatrÀkning 2016, Grundutbildning med stödfunktion (tkr)
IntÀkter Utfall/budget
Kostnader Utfall/budget
Resultat Utfall/budget
10 Grundutbildningens stödfunktion 0/0 213/0 213/0 11 Grundutbildning med anslag 11 940/19 508 -8 647/12 610 3 293/6 898 12 Grundutbildning med bidrag 11 383/12 220 -12 058/-13 546 -675/- 1 326 13Uppdragsutbildning 6 146/3 536 -5 980/- 3 537 166/-1 Summa 29 469/35 264 -26 472/-29 692 2 997/5 572
Forskningsverksamhetens intĂ€kter, kostnader och resultat â totalt och per verksamhet Ă rets resultat pĂ„ forskningsverksamheten Ă€r -1 190 tkr. Budgeterat resultat var -11 905 tkr. Differensen Ă€r 10 715 tkr. Se tabell 3.
Forskning och forskarutbildning med fakultetsanslag och stödverksamhet, verksamhet 20 och 21 Dessa tvÄ verksamheter visar tillsammans resultatet pÄ den anslagsfinansierade forskningsverksamheten. I första avsnittet nÀmndes att den största skillnaden pÄ totalen mellan utfall och budget vad gÀller intÀkter finns under anslagsintÀkterna. Forskningssidan stÄr för 10 998 tkr av skillnaden (grundutbildningens pÄverkan gick Ät andra hÄllet, det vill sÀga utfallet var lÀgre Àn budgeterat). De frÀmsta anledningarna till skillnaden mellan utfall och budget pÄ forskningsverksamheten Àr:
⹠en del av medlen som avsattes för forskningssatsningen 2016-2019 sköts upp, 7 000 tkr, ⹠medel som avsatts för forskningssamverkan med övningsskolor pÄbörjades inte som planerat,
1 000 tkr, ⹠det budgeterade beloppet för de samfinansierade doktorander som startade hösten 2016 lÄg för
högt, 600 tkr och slutligen ⹠fick omrÄdet specialpedagogik inom forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016
omdisponera medel frÄn 2016 till 2017, 1 600 tkr. PÄ kostnadssidan Àr skillnaden mellan utfall och budget endast 101 tkr. Se tabell 3. Tabell 3: ResultatrÀkning 2016, forskning och forskarutbildning med stödfunktion (tkr)
IntÀkter Utfall/budget
Kostnader Utfall/budget
Resultat Utfall/budget
20 Forsk. o fo utb m stödfunktion 0/0 39/0 39/0 21 Forsk. o fo utb m anslag 3 273/-7 746 -4 521/-4 622 -1 249/-12 367 22 Bidragsforskning 1 436/1 230 -1 416/-768 19/462 Summa 4 708/-6 516 -5 899/-5 390 -1 190/-11 905
Universitetsgemensam verksamhet, intĂ€kter, kostnader och resultat â totalt och per verksamhet Verksamhet 90 och 91. PĂ„ verksamhet 90 redovisas LĂ€rarhögskolans stödkostnader för kansliet. Det rör sig till exempel om kostnader för tid som kanslichefen och en administratör arbetar med annat Ă€n LĂ€rarhögskolans kĂ€rnverksamhet. PĂ„ verksamhet 91 redovisas kostnader för LĂ€rarhögskolans kansli men ocksĂ„ kostnader för LĂ€rarhögskolans fem programrĂ„d, lĂ€rarutbildningsrĂ„det, forskningskommittĂ©n, rektorskostnader och styrelsens kostnader. Ă rets resultat Ă„r -208 tkr att jĂ€mföra med budget pĂ„ â 40 tkr. OmsĂ€ttningen Ă€r 13 693 tkr.
Balanserat kapital och dess utveckling 2014-2016 â totalt och per verksamhetsgren Totalt har det balanserade kapitalet under perioden ökat med 1 598 tkr, frĂ„n 73 435 tkr till 75 033 tkr. Se tabell 4. Tabell 4: Balanserat kapital 2014-2016: totalt, per verksamhetsgren och per verksamhet (tkr)
2014 2015 2016 VG 1 Grundutbildning med stödfunktion 10 Grundutbildningens stödverksam 4 355 308 213 11 Grundutbildning med anslag 16 320 20 724 24 324 12 Grundutbildning med bidrag 10 816 10 364 9 689 13 Uppdragsutbildning 4 538 1 949 2 115 Totalt 36 030 33 344 36 341 VG 2 Forskn o fo utb m stödfunktion 20 Forskn, forskarutb stödv-het 485 299 39
21 Forskn o fo utb med fak.anslag 34 131 36 622 35 672
22 Bidragsforskning 0 42 61 Totalt 34 615 36 963 35 772
VG 7 Ăvrigt 90 Univ gemensam stödverksamhet 2 464 2 246 -83 91 Universitetsgemensamt ö budget 696 881 3 003 Totalt 3 160 3 128 2 920 TOTALT 73 805 73 435 75 033
Inom utbildningsverksamheten med stödfunktion har det balanserade kapitalet ökat med 2 997 tkr, frÄn 33 344 tkr till 36 341 tkr. PÄ vh 11 finns ett balanserat kapital pÄ 24 324 tkr. Utav dessa medel Àr 5 912 tkr vikta för lÀrarutbildning i minoritetssprÄk, samiska och meÀnkieli. Anslaget ska fördelas ut till Institutionen för sprÄkstudier men förbrukningen har inte legat i nivÄ med anslaget och dÀrför har ett balanserat kapital ackumulerats. FrÄn och med 2017 kommer anslaget att i sin helhet fördelas ut till institutionen. Anledningen till att kapitalet ökade 2015 Àr att LÀrarhögskolan dÄ började med att nollstÀlla stödverksamheten mot vh 11 och dÀr hade ett kapital pÄ drygt 4 000 tkr ackumulerats. I övrigt Àr förÀndringarna pÄ verksamhetsgren 1 förhÄllandevis smÄ. Utav det totala balanserade kapitalet pÄ forskning och forskarutbildning med stödfunktion, 35 772 tkr, hör 2 427 tkr till Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016 och Àr sÄledes mÀrkta och uppbundna för denna satsning. Denna satsnings andel av det balanserade kapitalet har minskat över Ären och kommer att vara helt förbrukad vid 2017 Ärs utgÄng. Den resterande delen av det balanserade kapitalet hör till den ordinarie forskningsplanen. Ett kapital har medvetet byggts upp under Ären och under 2016 pÄbörjades utbetalningarna till de större forskningssatsningarna mellan Ären 2016 och 2019. LÀrarhögskolans styrelse beslutade om fördelning mellan olika forskningsomrÄden i december 2015 samt i september 2016 för de som ska pÄgÄ mellan 2017 och 2020. Sammantaget medför dessa satsningar att det balanserade kapitalet berÀknas ligga pÄ 10 procent av omsÀttningen 2021. Mellan Ären 2013 och 2014 ackumulerades ett överskott pÄ verksamhetsgren 7, frÀmst pÄ grund av att lönekostnaderna blev lÀgre Àn vÀntat. Precis som för verksamhetsgren 1 nollstÀlls numer stödverksamheten och det Àr förklaringen till ökningen av balanserade kapitalet pÄ vh 91 och motsvarande minskning pÄ vh 90.
Ărende p 11 Svar pĂ„ inkommen skrivelse frĂ„n Region
VĂ€sterbotten
Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 FS 1.6.6-399-17
2017-01-27 Sid 1 (6)
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
Svar pĂ„ skrivelse frĂ„n Region VĂ€sterbotten â âTillgĂ„ngen pĂ„ lĂ€rare â en ödesfrĂ„ga för hela landetâ.
Bakgrund FrĂ„n skolcheferna i VĂ€sterbottens lĂ€n har genom Region VĂ€sterbotten inkommit en skrivelse med anledning av den tilltagande lĂ€rarbristen nationellt och i lĂ€net. VĂ€sterbotten har nĂ„gra av de bĂ€sta skolresultaten i hela landet. Samtidigt stĂ„r skolsystemet inför en stor brist pĂ„ lĂ€rare och i nĂ„gra inlandskommuner i VĂ€sterbottens lĂ€n Ă€r lĂ€get akut. Ett befarat scenario Ă€r att varannan lektion inom ett par Ă„r kommer att ledas av personal som Ă€r obehörig. SĂ„vĂ€l arbetsförmedlingen som den parlamentariska landsbygdskommittĂ©n har nyligen lyft fram vikten av att tillgĂ„ngen till högre utbildnings stĂ€rks i glesbygd.1 I den parlamentariska landsbygdskommittĂ©ns betĂ€nkande föreslĂ„s att âuniversitet och högskolor [bör fĂ„] ett förtydligat uppdrag att tillhandahĂ„lla mer flexibla utbildningslösningar och samverka med lokala och regionala aktörerâ. Av denna anledning vill Region VĂ€sterbotten se:
⹠En satsning pÄ utlokaliserad utbildning och distansutbildning inom pedagogiska yrken (och hÀr ser Region VÀsterbotten att UmeÄ universitet kan kunna utgöra ett föredöme),
⹠En massiv statlig satsning pÄ distansbaserat lÀrande och fjÀrrundervisning, ⹠En nationell skolpolitik som tar hÀnsyn till villkor och förutsÀttningar utanför de större
stÀderna.
LÀrosÀtets svar I sin skrivelse betonar Region VÀsterbotten att UmeÄ universitet kan utgöra ett föredöme genom att ge fler lÀrarutbildningar pÄ distans eller utlokaliserat. Som ett första inspel i en fortsatt dialog om dessa frÄgor Àmnar UmeÄ universitet presentera hur nuvarande utbud pÄ distans respektive utlokaliserat ser ut inom lÀrarutbildningens omrÄde. DÀrefter skisseras en första bild över hur utbudet pÄ distans/flexibelt skulle kunna utvecklas vid UmeÄ universitet. I framstÀllningen ringar vi ocksÄ in vilka utbildningar som lÀrosÀtet gör bedömningen inte kan ges distansbaserat alternativt utlokaliserat. Redovisningen belyser ocksÄ de faktorer som underlÀttar respektive försvÄrar förlÀggning av utbildningar pÄ distans, alternativt utlokaliserat, samt de argument som legat bakom nuvarande val av distributionsform. Förhoppningen Àr dÀrefter att universitet och skolhuvudmÀn gemensamt kan föra en fortsatt dialog och finna lösningar pÄ lÀrarbristens omrÄde i regionen. SammanstÀllningen inleds med en övergripande kommentar kring Region VÀsterbottens skrivelse och landsbyggdskommitténs förslag ovan:
1 https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-publikationer/Rapporter/Ovriga/2016-09- 14-Globaliseringens-effekter-pa-lokala-arbetsmarknader-i-Sverige.html (2016-11-29) och SOU 2016:26, PĂ„ vĂ€g mot en ny politik för Sveriges landsbygder â landsbygdernas utveckling, möjligheter och utma- ningar, s. 252
Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 FS 1.6.6-399-17
2017-01-27 Sid 2 (6)
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
LĂ€rarhögskolan vid UmeĂ„ universitet stödjer Region VĂ€sterbottens propĂ„ om att det behövs statliga satsningar pĂ„ distansbaserat lĂ€rande. Att omvandla hela programutbildningar, som idag ges campusbaserat, till distansbaserade utbildningar Ă€r dock resurskrĂ€vande â Ă„tminstone i ett initialt skede. För de universitet eller högskolor som eventuellt i framtiden ges ett förtydligat statligt uppdrag att tillhandahĂ„lla flexibla utbildningslösningar, bör dĂ€rför sĂ€rskilda statliga utvecklingsmedel avsĂ€ttas. I dagslĂ€get finns inga sĂ„dana förslag i landsbygdskommittĂ©ns utredning. LĂ€rosĂ€tenas kostnader för fler distansbaserade/decentraliserade utbildningsplatser förutsĂ€tts kunna finansieras inom befintliga anslag och genom en omfördelning av campusbaserade studier till mer decentraliserad utbildning. Detta Ă€r inte tillrĂ€ckligt menar UmeĂ„ universitet, utan Ă€ven lĂ€rosĂ€tena behöver medel för utveckling. För de lĂ€rosĂ€ten som ska ges ett förtydligat statligt uppdrag att tillhandahĂ„lla fler flexibla utbildningslösningar bör Ă€ven statliga resurser avsĂ€ttas för nĂ„gon form av minsta gemensam platsgaranti, dĂ„ avhoppen vid distansbaserade programutbildningar vanligtvis Ă€r högre Ă€n i reguljĂ€ra campusbaserade program. Utbildningar vid universitet och högskolor finansieras med studentpeng, dĂ€r andelen undervisningstid som ett lĂ€rosĂ€te har möjlighet att ge Ă€r beroende av antalet studenter. Om studentgruppen minskar under utbildningens gĂ„ng fĂ„r detta direkt inverkan pĂ„ andelen undervisning som kan ges i utbildningen och dĂ€rmed pĂ„ utbildningens kvalitet. Ett visst bortfall kan hanteras inom utbildningens ram utan att det pĂ„verkar kvalitĂ©n, dĂ€remot inte stora avbrĂ€ck.
LĂ€rarutbildningar som UmeĂ„ universitet ger distansbaserat/flexibelt: UmeĂ„ universitet ger idag ett flertal lĂ€rarutbildningar/studie- och yrkesvĂ€gledarutbildningar pĂ„ distans. Utbildningarna ges med nĂ€tstöd via lĂ€rplattform, dĂ€r merparten av studierna alltsĂ„ kan bedrivas vid hemorten. Eventuell ingĂ„ende verksamhetsförlagd utbildning kan likasĂ„ utföras i nĂ€rregionen. Alla distansbaserade utbildningar som ges inom lĂ€rarutbildningens omrĂ„de vid UmeĂ„ universitet innefattar dock regelbundna undervisnings- och studietrĂ€ffar, ungefĂ€r 2-3 dagar en gĂ„ng i mĂ„naden, vid UmeĂ„ universitet. Att helt förlĂ€gga programutbildningar inom lĂ€rarutbildningens omrĂ„de pĂ„ distans, utan studietrĂ€ffar, Ă€r inte lĂ€mpligt pĂ„ grund av lĂ€raryrkets karaktĂ€r â dĂ€r det sociala samspelet, mötet mellan mĂ€nniskor (studenter och kollegor) Ă€r absolut centralt. Följande lĂ€rare-/studie- och yrkesvĂ€gledarutbildningar ges i dagslĂ€get med distans som studieform vid UmeĂ„ universitet:
⹠Kompletterande pedagogisk utbildning med halvfarts studietakt, 90 hp, ⹠Kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt, 2 varianter varav en för
personer med forskarexamen, 90 hp, âą Ămnena Bild, musik, textilslöjd, trĂ€- och metallslöjd samt hem- och konsumentkunskap
för ÀmneslÀrare, halvfarts studietakt, ⹠YrkeslÀrarprogrammet, 90 hp, halvfarts studietakt, ⹠SpeciallÀrarprogrammet, 90 hp, ⹠Specialpedagogprogrammet, 90 hp, ⹠Studie- och yrkesvÀgledarprogrammet. 180 hp,
Den kompletterande pedagogiska utbildningen ger möjlighet för yrkesvĂ€xlare â studerande med en tidigare utbildning och yrkeserfarenhet (exempelvis ingenjörer, biologer, kemister,
Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 FS 1.6.6-399-17
2017-01-27 Sid 3 (6)
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
samhĂ€llsvetare, konstnĂ€rer och musiker) â att skola om sig till lĂ€rare. Utbildningen leder till Ă€mneslĂ€rarexamen mot antingen Ă„rskurs 7-9 eller mot gymnasiet. Till den kompletterande utbildningen med halvfarts studietakt kan studerande som lĂ€st estetiska Ă€mnen (se ovan), hem- och konsumentkunskap, moderna sprĂ„k, svenska som andrasprĂ„k, finska samt samiska söka. Den kompletterande pedagogiska utbildningen med förhöjd studietakt har ett Ă€n bredare intag. Behörig Ă€r den som har högskolestudier motsvarande 240 hp inklusive ett sjĂ€lvstĂ€ndigt arbete/examensarbete om minst 15 hp. Minst 120 hp ska vara inom ett relevant skolĂ€mne. UmeĂ„ universitet har Ă€ven, tillsammans med tre andra lĂ€rosĂ€ten i landet, en kompletterande pedagogisk utbildning för studerande med en forskarexamen inom matematik och/eller naturvetenskapliga Ă€mnen. UmeĂ„ universitet utbildar ocksĂ„ yrkeslĂ€rare, specialpedagoger och speciallĂ€rare (inom tre inriktningar: lĂ€s- och skriv, matematikinlĂ€rning och utvecklingsstörning) samt studie- och yrkesvĂ€gledare pĂ„ distans. YrkeslĂ€rarutbildningen ges med halvfarts studietakt, dĂ„ merparten av studenterna redan Ă€r yrkesverksamma som lĂ€rare i en gymnasieskola. Ăven de estetiska Ă€mnena ges med halvfart studietakt, dĂ„ mĂ„lgruppen Ă€ven hĂ€r vanligtvis Ă€r yrkesverksam. Anledningen till att lĂ€rosĂ€tet har valt att förlĂ€gga dessa utbildningar pĂ„ distans ser lite olika ut för respektive utbildning. För nĂ€stan samtliga utbildningar rör det sig dock om en kombination av faktorer som att studentunderlaget i nĂ€rregionen (UmeĂ„ med omnejd) Ă€r för litet, parallellt med att det finns gott om sökande i regionen eller nationellt. YrkeslĂ€rarutbildning och studie- och yrkesvĂ€gledarutbildning finns enbart vid ett fĂ„tal lĂ€rosĂ€ten i landet. Ăven andelen lĂ€rosĂ€ten som ger speciallĂ€rarutbildning och specialpedagogexamen Ă€r till viss del â dock inte i lika stor utstrĂ€ckning â begrĂ€nsat. NĂ€r det gĂ€ller hem- och konsumentkunskap och de estetiska Ă€mnena, sĂ€rskilt textilslöjd och trĂ€- och metallslöjd, Ă€r UmeĂ„ universitet ett av fĂ„ lĂ€rosĂ€ten i landet som ger Ă€mneslĂ€rarutbildning inom dessa omrĂ„den. SĂ€rskilt inom dessa Ă€mnesomrĂ„den tar alltsĂ„ UmeĂ„ universitet ett större nationellt ansvar. Utöver nĂ€mnda programutbildningar erbjuder UmeĂ„ universitet en mĂ€ngd kortare och lĂ€ngre fortbildningskurser för lĂ€rare dĂ€r val av distributionsform nĂ€stan alltid Ă€r distans. DĂ€rtill Ă€r lĂ€rosĂ€tet nationell samordnare för det statliga VAL-projektet (Validering av verksamma lĂ€rare), som nyligen fĂ„tt förlĂ€ngd projekttid till och med 2030. VAL-projektet vĂ€nder sig till studerande som redan Ă€r verksamma som lĂ€rare eller förskollĂ€rare, men saknar examen för den skolform inom vilken lĂ€raren Ă€r verksam. Studerande inom programmet ges möjlighet att komplettera tidigare studier för att fĂ„ en relevant examen. Studieformen Ă€r vanligtvis distans, med koncentrerade campustrĂ€ffar. UmeĂ„ universitet deltar ocksĂ„ i UtlĂ€ndska lĂ€rares vidareutbildning (ULV). ULV Ă€r en kompletterande utbildning för personer med en utlĂ€ndsk lĂ€rar- eller förskollĂ€rarexamen. VĂ„ren 2017 startar Ă€ven det statlig finansierade SnabbspĂ„ret, för lĂ€rare med utlĂ€ndsk lĂ€rarexamen, som ger en introduktion till lĂ€raryrket i Sverige för studerande som sedan kan fortsĂ€tta inom ULV. Ăven hĂ€r Ă€r studieformen distans.
LÀrarutbildningar som UmeÄ universitet ger utlokaliserat: UmeÄ universitet ger idag följande utbildningar utlokaliserat, dvs. med annan studieort Àn UmeÄ:
âą FörskollĂ€rarprogrammet 2014-2016, SkellefteĂ„ (nyligen avslutat), âą FörskollĂ€rarprogrammet 2018-2021, Ărnsköldsvik.
Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 FS 1.6.6-399-17
2017-01-27 Sid 4 (6)
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
UmeĂ„ universitet har under lĂ„ng tid haft en eller flera lĂ€rarutbildningar utlokaliserade, dvs. förlagda till en annan studieort. Exempel pĂ„ studieorter utöver SkellefteĂ„ och Ărnsköldsvik som varit aktuella Ă€r Lycksele och Strömsund. Vid lĂ€rosĂ€tet finns sĂ€rskilda statliga medel, sĂ„ kallade decentraliseringsmedel, som kursgivande institutioner erhĂ„ller för att tĂ€cka extra kostnader för resor och boende för lĂ€rare pĂ„ annan ort. Vanligtvis har endast en till tvĂ„ utbildningar i taget förlagts utlokaliserat, dĂ„ formen innebĂ€r restid för lĂ€rare till och frĂ„n studieorten. Att ha för mĂ„nga utbildningar förlagda vid andra studieorter Ă€r inte hĂ„llbart, dĂ„ universitetslĂ€rarna ocksĂ„ har undervisningsĂ„taganden som krĂ€ver nĂ€rvaro vid UmeĂ„ universitet. DĂ€remot skulle nĂ„got fler programutbildningar Ă€n idag kunna förlĂ€ggas utlokaliserat, under förutsĂ€ttning att lĂ€rosĂ€tet ges ett visst planeringsutrymme. Valet av studieort har varierat, framförallt av regional hĂ€nsyn dĂ€r ambitionen har varit att Ă„stadkomma en spridning. Det Ă€r ocksĂ„ lĂ€rosĂ€tets erfarenhet att flera intag vid en ort kan leda till en uttunning av studentunderlaget.
LÀrarutbildningar som UmeÄ universitet skulle kunna ge distansbaserat/flexibelt alternativt utlokaliserat. Om ytterligare programutbildningar ska ges distansbaserat, ser UmeÄ universitet det som mest möjligt att förlÀgga följande utbildningar pÄ distans:
⹠förskollÀrarprogrammet och/eller ⹠nÄgon/nÄgra av grundlÀrarprogrammets inriktningar (F-3, 4-6 eller fritidshem).
Alla dessa programutbildningar kan ocksĂ„ komma i frĂ„ga för fler utlokaliserade alternativ. Att utveckla förskollĂ€rarprogrammet eller grundlĂ€rarprogrammen pĂ„ distans och/eller med flexibla undervisningsformer krĂ€ver dock utvecklingsmedel samt god planeringshorisont. HĂ€r vĂ€lkomnar UmeĂ„ universitet gĂ€rna initiativ till gemensamma satsningar (dvs. lĂ€rosĂ€te och skolhuvudmĂ€n) och/eller statliga satsningar. Förklaringar till varför Ă€mneslĂ€rarprogrammet inte Ă€r möjligt att förlĂ€gga vare sig pĂ„ distans eller utlokaliserat anges nedan under sĂ€rskild rubrik. I det följande beskrivs mer utförligt hur UmeĂ„ universitet resonerat vid val av nuvarande distributionsform â campusutbildning â för dessa program. De lĂ€rarutbildningar som UmeĂ„ universitet för nĂ€rvarande alltsĂ„ inte erbjuder distansbaserat Ă€r:
⹠förskollÀrarprogrammet, 21o hp (hÀr finns dock en utlokaliserad variant), ⹠grundlÀrarprogrammet, 180-240 hp och ⹠ÀmneslÀrarprogrammet mot 7-9 och ÀmneslÀrarprogrammet gymnasiet, 270-330 hp.
För de tvĂ„ förstnĂ€mnda, dvs. förskollĂ€rarprogrammet och grundlĂ€rarprogrammet, Ă€r ett huvudsakligt skĂ€l att de tvĂ„ nĂ€rliggande lĂ€rosĂ€tena i den norra landsdelen â Mittuniversitetet och LuleĂ„ tekniska universitet â uteslutande ger dessa utbildningar pĂ„ distans. Att konkurrera om distansutbildning pĂ„ en marknad dĂ€r redan tvĂ„ lĂ€rosĂ€ten i regionen Ă€r aktiva har bedömts som allt för riskabelt. IstĂ€llet har UmeĂ„ universitet valt profilera sig genom att behĂ„lla och utveckla sina campusutbildningar, dĂ€r studentunderlaget dessutom Ă€r gott. För den norra regionens del Ă€r det dessutom viktigt att det finns Ă„tminstone ett lĂ€rosĂ€te som erbjuder lĂ€rarutbildningar i en samlad campusmiljö. UmeĂ„ universitets lĂ€rarutbildningar rekryterar lĂ€rarstuderande frĂ„n hela landet,
Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 FS 1.6.6-399-17
2017-01-27 Sid 5 (6)
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
dvs. inte bara frĂ„n nĂ€rregionen och mĂ„nga av de studerande blir kvar i den norra landsĂ€ndan efter avslutad utbildning. HĂ€rigenom bidrar UmeĂ„ universitets lĂ€rarprogram till att höja den högskoleutbildade kompetensen och frĂ€mja lĂ€rarförsörjningen i regionen. Vi Ă€r dock medvetna om att de större stĂ€derna och sĂ€rskilt UmeĂ„ kommun med omnejd har lĂ€ttare att rekrytera utbildade lĂ€rare, Ă€n kommuner i regionen som befinner sig glesbygd. TillĂ€ggas kan att Ă€ven om utbildningarna ges vid campus i UmeĂ„, sĂ„ placeras studerande inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen inte bara i UmeĂ„ utan det stora flertalet kommuner i VĂ€sterbottens lĂ€n och i Ărnsköldsviks kommun. Ăven nĂ€r det gĂ€ller de campusbaserade utbildningarna finns alltsĂ„ möjligheter för skolhuvudmĂ€n att under den verksamhetsförlagda utbildningen frĂ€mja rekrytering genom ett gott mottagande av de studerande som genomför verksamhetsförlagd utbildning i den specifika kommunen. Ytterligare ett motiv bakom till för den valda distributionsformen handlar om utbildningarnas kvalitĂ©t. Som diskuterats ovan Ă€r genomströmningen vanligtvis högre i campusutbildningar och utlokaliserade utbildningar, Ă€n i regelrĂ€tta distansutbildningar. Detta fĂ„r Ă„verkan pĂ„ andelen resurser som lĂ€rosĂ€tet kan lĂ€gga pĂ„ undervisning och examination. För de studerande innebĂ€r en campusutbildning ocksĂ„ möjligheter att pĂ„ daglig basis möta studerande och lĂ€rare frĂ„n olika omrĂ„den och Ă€mnen i lĂ€rarutbildningen i en samlad utbildningsmiljö. Detta ger direkt tilltrĂ€de till olika infallsvinklar och perspektiv i en heterogen miljö, vilket inverkar positivt pĂ„ de studerandes förutsĂ€ttningar att genomföra utbildningen med goda resultat. Campusutbildningen innebĂ€r ocksĂ„ en nĂ€rhet till universitetets forskning och forskningsmiljöer, vilket likasĂ„ Ă€r vitaliserande för de studerande. LĂ€rosĂ€tet Ă€r dock medveten om att Ă€ven distansutbildningar kan utformas sĂ„ att de fĂ„r mycket hög kvalitĂ©t. Viktigt Ă€r dock att utbildningen inte bara âförlĂ€ggs pĂ„ distansâ utifrĂ„n nuvarande campusbaserat upplĂ€gg, utan att hela utbildningen planeras sĂ„ att innehĂ„ll och upplĂ€gg pĂ„ bĂ€sta vis kan anpassas till de flexibla utbildningsformerna. Detta krĂ€ver resurser till utveckling och möjlighet till lĂ„ngsiktig planering för ingĂ„ende lĂ€rarlag, sĂ€rskilt i ett initialt skede.
LÀrarutbildningar som UmeÄ universitet inte har för avsikt att ge distansbaserat/flexibelt: Följande utbildning vid UmeÄ universitet kommer med största sannolikhet inte att ges distansbaserat:
âą ĂmneslĂ€rarprogrammet mot 7-9 och gymnasiet. ĂmneslĂ€rarprogrammet Ă€r den programutbildning som UmeĂ„ universitet ser som mest komplicerad att anpassa till distans eller som utlokaliserad utbildning. Vid UmeĂ„ universitet Ă€r Ă€mneslĂ€rarutbildningen mycket bred, i betydelsen att studerande kan vĂ€lja mellan en mĂ€ngd ingĂ„ende Ă€mnen: svenska, engelska, matematik, franska, tyska, spanska, svenska som andrasprĂ„k, historia, religion, geografi, samhĂ€llskunskap, idrott, biologi, kemi, fysik, naturkunskap, bild, musik, textilslöjd samt trĂ€- och metallslöjd. Att anpassa alla dessa Ă€mnen till distansbaserade studier skulle vara oerhört kostsamt. I mĂ„nga fall Ă€r den ekonomiska hĂ„llbarheten Ă€ven beroende av samlĂ€sning med andra campusbaserade studiegrupper inom redan existerande fristĂ„ende kurser och programutbildningar (exempelvis franska, spanska, tyska, svenska som andrasprĂ„k, biologi, kemi, kemi och naturkunskap, samhĂ€llskunskap). Till det ska lĂ€ggas att mĂ„nga Ă€mnen (exempelvis de praktiskt-estetiska och de naturvetenskapliga Ă€mnena) Ă€r beroende av
Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 FS 1.6.6-399-17
2017-01-27 Sid 6 (6)
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
specialutrustade lokaler vid UmeĂ„ universitet. Varken organisatorisk, ekonomiskt eller kvalitetsmĂ€ssigt Ă€r alltsĂ„ denna komplicerade mosaik av strukturer och beroendeformer möjligt att överföra till ett distansupplĂ€gg alternativt utlokaliserat. En annan försvĂ„rande faktor Ă€r programutbildningens lĂ€ngd. Erfarenheterna av att behĂ„lla stora studentgrupper pĂ„ distans i en sĂ„ pass lĂ„ng utbildning som Ă€mneslĂ€rarprogrammet, mellan 4, 5 och 5, 5 Ă„r, Ă€r inte goda. Detta Ă€r ocksĂ„ förklaringen till att fĂ„ lĂ€rosĂ€ten i landet ger Ă€mneslĂ€rarutbildning pĂ„ distans. Karlstad universitet utgör dock ett undantag, dĂ€r all lĂ€rarutbildning Ă€r förlagd till distans. Bredden av Ă€mnen Ă€r dock betydligt mindre vid Karlstads universitet, Ă€n vid UmeĂ„ universitet. Att sjĂ€lva Ă€mneslĂ€rarprogrammet Ă€r campusbaserat betyder inte att inte Ă€mneslĂ€rare inte utbildas pĂ„ distans vid UmeĂ„ universitet. Som tidigare nĂ€mnts sĂ„ erbjuds den kompletterande pedagogiska utbildningen pĂ„ distans i tre olika former för studerande som redan har lĂ€st Ă€mnen. Ăven inom de nationella projekten VAL och ULV, pĂ„gĂ„r utbildning av Ă€mneslĂ€rare pĂ„ distans.
REGIONVĂSTERBOTTENBox443,90109UmeĂ„,SwedenVISITORVĂ€straNorrlandsgatan13,UmeĂ„PHONE+4690165700FAX+4690770591www.regionvasterbotten.seinfo@regionvasterbotten.se
FAKTURA/INVOICERegionVÀsterbotten,Box65,83221Frösön,SwedenOrganisationsnummer/Corporateidentitynumber222000-2436VAT-nrSE222000243601Bankgiro245-8354Plusgiro34551-2
Skrivelse Datum: 2016-11-29
TillgĂ„ngen pĂ„ lĂ€rare â en ödesfrĂ„ga för hela landet
Bakgrund
Skolcheferna i VÀsterbottens lÀn diskuterade bl.a. lÀrarbristen och förslag pÄ ÄtgÀr-der, vid ett möte i Lycksele 2016-11-17. Mötet beslutade att Tobias Thomson, strateg inom utbildning och kompetensförsörjning, Region VÀsterbotten skulle ta fram ett utkast för en skrivelse till LÀrarhögskolan, samt en debattartikel. Nedan följer ett ut-drag ur detta utkast som kompletteras muntligt vid sammantrÀdet.
GeutbildningpÄdistansochutlokaliseradinompedagogiskayrken
LĂ€rare Ă€r den enskilt viktigaste faktorn för elevers lĂ€rande1,2 â samtidigt som Sverige stĂ„r inför en historisk lĂ€rarbrist â som redan Ă€r ytterst kĂ€nnbar för skolhuvudmĂ€nnen â och inom en snar framtid kan pĂ„verka eleverna allvarligt om inte Ă„tgĂ€rder vidtas.
Statistik och utvÀrdering visar att skolor och kommuner i VÀsterbottens lÀn har haft nÄgra av de bÀsta resultaten i landet3. Skolors storlek, huvudmannaskap, geografiska lÀge, som i liten glesbygdskommun eller storstad verkar inte ha haft nÄgon avgörande betydelse för elevernas resultat och möjligheter till lÀrande.
Haft skulle vi vilja betona. NĂ€r nu hela skolsystemet stĂ„r inför skriande brist pĂ„ utbil-dade lĂ€rare, samtidigt som den strukturella obalansen pĂ„ arbetsmarknaden mellan glesbygd och stad vĂ€xer, har lĂ€get snabbt blivit akut i mĂ„nga inlandskommuner i VĂ€sterbottens lĂ€n. Redan i dag har vi mycket svĂ„rt att tillsĂ€tta vakanta tjĂ€nster och inom ett par Ă„r kan varannan lektion komma att ledas av personal utan lĂ€rarexamen. Vi befarar att kvaliteten i vĂ„ra skolor kommer att sjunka â ocksĂ„ av betydelse för högre utbildning â samtidigt som vi saknar verktygen att göra nĂ„got Ă„t det: LĂ€rarna!
Liksom mÄnga andra nyckelkompetenser i vÄra kommuner Àr lÀrarna pÄ vÀg i pens-ion. Vi kommer inte att klara att rekrytera nya utbildade lÀrare till vÄra elever utan hjÀlp. Löner och villkor vi kan erbjuda rÀcker inte pÄ lÄnga vÀgar för att konkurrera
1 John A C Hattie, 2009, Visible Learning : a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achieve-ment, London: Routledge. 2 HĂ„kansson, J. & Sundberg, D., 2012, UtmĂ€rkt undervisning : framgĂ„ngsfaktorer i svensk och internationell belys-ning, Stockholm: Natur & Kultur 3 SKL, 2011. Ăppna jĂ€mförelser. Grundskola 2011, Stockholm: Sveriges kommuner och landsting
Bilaga p 11 B
med stĂ€dernas dragningskraft â men forskning visar ocksĂ„ att utbildningsvillkoren pĂ„verkar val av arbetsort för sĂ„vĂ€l stĂ€der som glesbygd.4
Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport5, Globaliseringens effekter pĂ„ den lokala arbetsmark-naden, att storstadsregioner har dubbelt sĂ„ hög andel högskoleutbildade i Ă„ldrarna 25â34 Ă„r som glesbygd, och vidare,
Utbildningsutbudet mÄste Àven vara tillrÀcklig stort pÄ högskolenivÄ inom starkt efterfrÄgade utbildningsinriktningar och som har stor betydelse pÄ de regionala/lokala arbetsmarknaderna.
Den parlamentariska landsbygdskommittĂ©n menar att âmöjligheter till högre utbild-ning kan och bör utvecklas och stĂ€rkas ytterligare genom att universitet och högskolor fĂ„r ett förtydligat uppdrag att tillhandahĂ„lla mer flexibla utbildningslösningar och samverka med lokala och regionala aktörerâ.6 Vi ser hĂ€r att UmeĂ„ universitet skulle kunna vara ett föredöme.
Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, skriver ocksĂ„ i en de-battartikel i Dagens SamhĂ€lle, 2016-11-17 att nĂ€rhet till högskola Ă€r viktigt för lan-dets tillvĂ€xt â och att ungefĂ€r en femtedel av studenterna har familj.
DÀrför vill vi omedelbart se:
⹠En satsning pÄ utlokaliserad utbildning och distansutbildning inom pedago-giska yrken.
⹠En massiv statlig satsning pÄ distansbaserat lÀrande och fjÀrrundervisning.
⹠En nationell skolpolitik som tar hÀnsyn till villkor och förutsÀttningar utanför de större stÀderna.
Problematiken att klara det kommunala ansvaret i vÄra krympande inlandskommu-ner Àr redan betydande. Utan en fungerande skola Àr det ett omöjligt uppdrag.
Tobias Thomson Strateg inom utbildning och kompetensförsörjning, Region VÀsterbotten
4 Wilson NW, Couper ID, De Vries E, Reid S, Fish T, Marais BJ. A critical review of interventions to redress the inequitable distribution of healthcare professionals to rural and remote areas. Rural Remote Health. 2009 AprâJun;9(2):1060. 5 https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-publikationer/Rapporter/Ovriga/2016-09-14-Globaliseringens-effekter-pa-lokala-arbetsmarknader-i-Sverige.html (2016-11-29) 6 SOU 2016:26, PĂ„ vĂ€g mot en ny politik för Sveriges landsbygder â landsbygdernas utveckling, möjligheter och utma-ningar, s. 252
Bilaga p 11 B
Ărende p 12 Kriterier för fristĂ„ende kurser 2018
Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 Diskussionsunderlag Dnr
2017-02-07 Sid 1 (3)
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
Principer för LÀrarhögskolans fristÄende kursutbud I detta dokument presenteras ett förslag till principer för vilka kurser som ska ingÄ i LÀrarhögskolans fristÄende kursutbud. I dokumentet presenteras ocksÄ kriterier för prioritering av fristÄende kurser i det fall takbeloppet inte medger beviljande av alla fristÄende kurser för vilka institutioner Àskar resurser vid LÀrarhögskolan.
Bakgrund FrĂ„n och med 2018 kommer utrymmet för fristĂ„ende kurser att behöva minska vid LĂ€rarhögskolan till förmĂ„n för de expanderande programutbildningarna. Ăven om det Ă€r av vikt att det finns ett fristĂ„ende kursutbud för exempelvis fortbildning av lĂ€rare vid LĂ€rarhögskolan, sĂ„ Ă€r det â med hĂ€nvisning till nuvarande och framtida lĂ€rarbrist â Ă€n viktigare att utbilda sĂ„ mĂ„nga lĂ€rare som möjligt inom den utbildningsram som LĂ€rarhögskolan har till sitt förfogande. Sedan 2013 finns kriterier för hur fristĂ„ende kurser ska prioriteras vid ett eventuellt överskridande av utbildningsramen. NĂ„gra av dessa kriterier Ă€r inte lĂ€ngre aktuella, vilket föranleder en revidering av dessa. LĂ€rarhögskolans ledning ser ocksĂ„ ett behov av att mer tydligt definiera vilka fristĂ„ende kurser som kan ingĂ„ i LĂ€rarhögskolans fristĂ„ende kursutbud. I dagens utbud av fristĂ„ende kurser finns nĂ€mligen exempel pĂ„ kurser som har begrĂ€nsad relevans för just undervisning och lĂ€rande i skolan, alternativt studie- och yrkesvĂ€gledning. Information om process för faststĂ€llande av fristĂ„ende kursutbud inom LĂ€rarhögskolan: Varje Ă„r i april-maj ges institutioner möjlighet att Ă€ska fristĂ„ende kurser hos LĂ€rarhögskolan för kommande verksamhetsĂ„r. Beslut om fristĂ„ende kursutbud tas av LĂ€rarhögskolans styrelse i slutet av maj/början av juni.
Förslag I LĂ€rarhögskolans fristĂ„ende kursutbud föreslĂ„s ingĂ„ fortbildningskurser för lĂ€rare med tydlig relevans för skola och studie- och yrkesvĂ€gledning samt programidentiska kurser och kurser som kompletterar en befintlig lĂ€rarexamen mot ytterligare ett verksamhetsomrĂ„de. Vidare ingĂ„r överbryggande termin för studie- och yrkesvĂ€gledare samt LĂ€rarhögskolans handledarutbildning för lĂ€rare och studie- och yrkesvĂ€gledare i skolan. De tvĂ„ senare utbildningarna â överbryggande termin och handledarutbildningar â Ă€r dock kurser som institutionerna inte behöver Ă€ska för utan dessa ingĂ„r alltid i LĂ€rarhögskolans fristĂ„ende kursutbud i en omfattning som medverkande institutioner godkĂ€nner. Med âtydlig relevans för skola och studie- och yrkesvĂ€gledningâ menas att ett skolperspektiv och/eller relevansen för undervisning och lĂ€rande i skolan (alternativt studie- och yrkesvĂ€gledning) mĂ„ste genomsyra kursen i sĂ„vĂ€l innehĂ„llsbeskrivning, litteratur som FSR och gĂ€rna Ă€ven i titeln. Det föreslĂ„s inte lĂ€ngre rĂ€cka med att kursen ligger inom ett Ă€mnesomrĂ„de som Ă€r relevant för skolan eller för blivande/verksamma studie- och yrkesvĂ€gledare (exempelvis historia, nationalekonomi eller matematik) eller att kursen som en delaspekt belyser hur omrĂ„det
Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 Diskussionsunderlag Dnr
2017-02-07 Sid 2 (3)
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
Ă€r relevant för skolan, alternativt studie- och yrkesvĂ€gledning, exempelvis via ett FSR eller som en aspekt av innehĂ„llsbeskrivningen. För att en fristĂ„ende fortbildningskurs ska kunna ges inom LĂ€rarhögskolans ram ska alltsĂ„ kursen genomsyras av ett skolperspektiv (exempelvis âSkoljuridik, 7, 5 hpâ) och/eller ha en tydlig didaktisk/Ă€mnesdidaktisk prĂ€gel med fokus pĂ„ undervisning och lĂ€rande i skolan alternativt studie- och yrkesvĂ€gledning. Detta betyder inte att LĂ€rarhögskolan inte vĂ€rderar eller förstĂ„r betydelsen av fortbildning för lĂ€rare med fokus pĂ„ exempelvis ârenaâ Ă€mneskunskaper alternativt sociala aspekter eller perspektiv som har betydelse för skolan (exempelvis hĂ€lsa eller genus). Men, i en tid dĂ„ LĂ€rarhögskolan mĂ„ste prioritera, föreslĂ„s att fokus lĂ€ggs pĂ„ skolan och/eller det pedagogiska/vĂ€gledande uppdraget. För fortbildning utan ett genomsyrat skolperspektiv/studie- och yrkesvĂ€gledarperspektiv alternativt ett Ă€mnesdidaktiskt perspektiv, hĂ€nvisas, i den mĂ„n det Ă€r möjligt, till fakulteternas fristĂ„ende kursutbud. Förslag till kriterier för prioritering av fristĂ„ende kurser i det fall takbeloppet inte medger beviljande av samtliga fristĂ„ende kurser:
1) Fortbildningskurser för lÀrare pÄ avancerad nivÄ inom ett huvudomrÄde, exempelvis pedagogisk yrkesverksamhet eller specialpedagogik. Motivering: Enligt UmeÄ universitets kvalitetsbaserade system för fördelning av resurser inom utbildning ska andelen HST pÄ avancerad nivÄ öka. Tidigare har LÀrarhögskolan valt att prioritera alla fristÄende kurser pÄ avancerad nivÄ, oavsett om kursen har ett huvudomrÄde eller inte. Nu vÀljer LÀrarhögskolan istÀllet att i första hand prioritera fristÄende fortbildningskurser som kan leda vidare till en examen pÄ avancerad nivÄ inom ett huvudomrÄde (exempelvis specialpedagogik eller pedagogisk yrkesverksamhet), dÄ det Àr av vikt att den fortbildning som lÀrare erbjuds pÄ avancerad nivÄ finns i en struktur som kan leda vidare till en examen. Tanken med att kurser inom huvudomrÄden som kan leda vidare till en examen pÄ avancerad nivÄ prioriteras framför kurser utan huvudomrÄden pÄ avancerad nivÄ Àr att skapa hÄllbar och meningsfull struktur för lÀrares fortbildning inom en examensstruktur. Efter genomgÄngen lÀrarutbildning ska universitet och högskolor kunna erbjuda en fortbildning som leder vidare till magister och/eller en masterexamen inom olika omrÄden. Detta Àr ocksÄ nÄgonting som UmeÄ universitet menar stÀrker lÀraryrkets status pÄ sikt. Dessutom ligger idéerna i linje med hur den av regeringen tillsatta skolkommissionen för nÀrvarande resonerar kring lÀrares fortbildning i sin kommande utredning. Modellen liknar ocksÄ den som finns för lÀrarutbildning och fortbildning i vÄra grannlÀnder (Finland och Norge).
2) Programidentiska fristĂ„ende kurser för Ă€mneslĂ€rare inom bristomrĂ„den enligt UKĂ:s rapport Ămnen i lĂ€rarstudenternas examina som ger behörighet till KPU. Kurser inom estetiska Ă€mnen, idrott och hem- och konsumentkunskap prioriteras i första hand, dĂ„ lĂ€rarbristen Ă€r som störst inom dessa Ă€mnen.1 Hem- och konsumentkunskap gĂ„r dessutom inte att lĂ€sa inom det reguljĂ€ra programmet. Andra bristomrĂ„den som UKĂ: lyfter fram Ă€r lĂ€rare inom idrott och svenska som andrasprĂ„k. FristĂ„ende kurser inom moderna sprĂ„k prioriteras inte inom LĂ€rarhögskolans fristĂ„ende utbud (Ă€ven om
1 Ămnen i lĂ€rarstudenternas examina. NulĂ€ge och modell för Ă€mnesvis dimensionering, rapport 2015:17 UKĂ, s. 33.
Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 Diskussionsunderlag Dnr
2017-02-07 Sid 3 (3)
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
lÀrarbristen förvÀntas bli stor inom dessa omrÄden), dÄ dessa uppbÀr sprÄkstöd och ingÄr i den humanistiska fakultetens utbildningsram
3) Internationella kurser för blivande lÀrare för inresande studenter.
Motivering: Enligt UmeÄ universitets kvalitetsbaserade system för utbildning ska andelen inresande studenter öka.
4) Ăvriga programidentiska kurser inom Ă€mneslĂ€rarprogrammet som leder vidare till en lĂ€rarexamen antingen via KPU alternativt inom redan befintlig lĂ€rarexamen.
5) Fortbildningskurser pÄ avancerad nivÄ.
Motivering: Enligt UmeÄ universitets kvalitetsbaserade system för fördelning av resurser inom utbildning ska andelen HST pÄ avancerad nivÄ öka. Av denna anledning prioriteras fortbildning pÄ avancerad nivÄ högre Àn utbildning pÄ grundnivÄ.
6) Fortbildningskurser pÄ grundnivÄ.
Beredning Ărendet bereds av LĂ€rarhögskolans ledning.
Tidsplan Tidsplan för behandling av Àrendet i LÀrarhögskolans styrelse: 20 februari: presentation av inledande tankar vid LÀrarhögskolans prefekt- och studierektorsmöte. 23 februari: diskussion LÀrarhögskolans styrelsemöte Mars: remiss fakulteter och institutioner, 18 april: beslut om kriterier för fristÄende kurser 8 juni: beslut om fristÄende kursutbud 2018 enligt nya kriterier.
Ărende p 14 Utlysning av LĂ€rarhögskolans sökbara
forskningsmedel
UmeÄ universitet LÀrarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor
Beslutsförslag 2017-02-12 FS 2.1.6-326-17
Sid 1 (6) Bilaga p 14
Utlysning av LÀrarhögskolans sökbara forskningsmedel LÀrarhögskolan vid UmeÄ universitet (LH) har Ärligen sedan 2010 utlyst medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga omrÄdet. Rangordningen av ansökningarna har baserats pÄ en modell som tar hÀnsyn till publiceringar, erhÄllna externa medel samt kvalitativ bedömning av forskningsplan. NedanstÄende beskrivning tar upp fördelningsmodellens huvudsakliga komponenter.
Belopp att fördela ⹠16 anslag om 600 tkr, totalt 9,6 mkr (dÀrutöver tillkommer universitets- och fakultetsgemensamma kostnader som fördelas till respektive fakultet i vanlig ordning). ⹠4 av 16 anslag reserveras i första hand för nydisputerade (max 3 Är sedan disputation vid sista ansökningsdatum). Sökande kan erhÄlla medel ur denna kategori högst en gÄng. ⹠Minst 6 av 12 ÄterstÄende anslag ska gÄ till sökande som haft minst 15 % grundutbildningsundervisning och/eller ledningsuppdrag (prefekt, studierektor, rektor, rÄd/kommitté) inom LH:s ansvarsomrÄde. Om t.ex. prefekt arbetar delvis inom detta omrÄde gör den sökande en uppskattning av andelen. Orsaken till denna kvotering Àr att det Àr önskvÀrt och samtidigt svÄrt att rekrytera aktiva forskare till undervisnings- och ledningsuppdrag eftersom mÄnga resursfördelningssystem endast premierar forskning.
Forskningsplan ⹠Forskningsplanen bedöms utgÄende frÄn LH:s definition av utbildningsvetenskap1 ur tvÄ aspekter: kvalitet och genomförbarhet (Appendix 1). ⹠TvÄ externa bedömare av forskningsplanen rekryteras utifrÄn förslag frÄn LH:s forskningskommitté.
Publikationer Endast följande kategorier av publikationer rÀknas: ⹠Vetenskaplig doktorsavhandling (sammanlÀggningsavhandling och monografi vÀrderas lika). ⹠Vetenskaplig monografi om minst 50 sidor, dÀr förlaget Àr rankat i norska listan (dvs. pÄ nivÄ 1 eller 2, https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Forside). ⹠Artikel i vetenskaplig tidskrift, dÀr tidskriften Àr rankad i norska listan. ⹠Redaktörskap för vetenskaplig antologi, dÀr förlaget Àr rankat i norska listan. ⹠Kapitel i vetenskaplig antologi, dÀr förlaget Àr rankat i norska listan. ⹠Vetenskaplig konferenspublikation, dÀr förlaget Àr rankat i norska listan. ⹠PopulÀrvetenskapliga publikationer. Endast om den sökande för varje text tydligt motiverar, i relation till bÄde innehÄll och publikationskÀlla, att den i första hand riktas till lÀsare som Àr inte Àr forskare, att texten Àr populÀrvetenskaplig samt i första hand behandlar utbildningsvetenskap. Texten behöver inte vara rankad i norska listan. Bokkapitel och artiklar ska ha ett minimumomfÄng pÄ 5 sidor och böcker 50 sidor. Texter utan ISBN/ISSN nummer fÄr inte medrÀknas. Texten mÄste i sig innehÄlla
1 Se: http://www.lh.umu.se/digitalAssets/177/177702_lhs-definition-av-utbildningsvetenskap-151026.pdf
UmeÄ universitet LÀrarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor
Beslutsförslag 2017-02-12 FS 2.1.6-326-17
Sid 2 (6) Bilaga p 14
namngiven författare, vilket exkluderar t.ex. vissa skolverksrapporter. Sökande kan erhĂ„lla högst 1 poĂ€ng sammanlagt för populĂ€rvetenskapliga publikationer. PopulĂ€rvetenskaplig text som utgĂ„r frĂ„n text redovisad i nĂ„gon av de vetenskapliga publikationskategorierna mĂ„ste baseras pĂ„ omfattande anpassningar till populĂ€rvetenskap för att tillgodorĂ€knas. Ăvriga villkor: âą PopulĂ€rvetenskapliga publikationer redovisas separat i ansökningsformulĂ€ret. Information om övriga publikationer hĂ€mtar LH:s handlĂ€ggare direkt frĂ„n publikationsdatabasen DiVA. âą Publikation kan inte tillgodorĂ€knas om det Ă€r en kopia, sammanfattning eller enklare omskrivning av material frĂ„n licentiat- eller doktorsavhandling eller annan publikation som ska medrĂ€knas. Vetenskaplig text som utgĂ„r frĂ„n material frĂ„n avhandling mĂ„ste innehĂ„lla vĂ€sentliga nya analyser och nya resultat för att tillgodorĂ€knas (i annan kategori Ă€n doktorsavhandling). DĂ€rför mĂ„ste den sökande ange (pĂ„ anvisad plats i ansökningsformulĂ€ret) om det förekommer âdubbelredovisadeâ, dvs liknande eller identiska, vetenskapliga publikationer som i DiVA redovisas flera gĂ„nger. âą PoĂ€ngsĂ€ttningen för publikationer görs enligt tabell 1. Viktning av Monografi, Artikel i tidskrift och Kapitel i antologi i norska listan följer riktlinjer presenterade pĂ„ http://dbh.nsd.uib.no/pub/hjelp.jsp . Tabell 1. Publikationstyper och poĂ€ngbedömning
Publikationstyp Rankning 1 i norska listan
Rankning 2 i norska listan
PopulÀr-vetenskap
Doktorsavhandling 3 (ej rankad) - - Monografi 5 8 1 Artikel i tidskrift 1 3 0,2 Redaktör antologi 1 2 - Kapitel i antologi 0,7 1 0,2 Konferenspublikation 0,5 0,5 -
⹠Fraktionering vid samförfattarskap. LH förutsÀtter att samförfattande av publikationer utgÄr frÄn riktlinjer faststÀllda av ICMJE, http://www.icmje.org/icmje-recommendations.pdf). PublikationspoÀngen divideras med antalet författare och multipliceras med en viktfaktor 1,2 för att frÀmja samförfattarskap. ⹠För att ta hÀnsyn till hur mycket forskningstid den sökande haft under perioden för meriteringen multipliceras publikationspoÀng med en vikt F=2-p/100 dÀr p Àr procent forskningstid enligt bemanningsplanen. F varierar dÄ mellan 1 (för 100 % forskningstid) och 2 (för 0 % forskningstid). ⹠Ansökan som inte erhÄller nÄgra publikationspoÀng eller bara erhÄller publikationspoÀng i kategorin populÀrvetenskap avslÄs.
UmeÄ universitet LÀrarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor
Beslutsförslag 2017-02-12 FS 2.1.6-326-17
Sid 3 (6) Bilaga p 14
Externa medel ⹠Vid tidigare utlysningar har det ibland varit svÄrt att avgöra om anslagen avsett forskning eller annat. Den sökande ska dÀrför motivera att varje redovisat anslag ur finansiÀrens perspektiv i första hand Àr ett forskningsanslag, det rÀcker alltsÄ inte att bara ange att anslaget anvÀnts till forskning. Detta ska göras extra tydligt för anslag frÄn finansiÀr som inte primÀrt Àr forskningsfinansiÀr (t.ex. Àr VetenskapsrÄdet primÀrt en forskningsfinansiÀr medan Skolverket inte Àr det). FinansiÀr ska alltid anges. Det ska anges om anslaget Àr öppet utlyst och erhÄllet i konkurrens eller ej. ⹠Anslaget rÀknas för den tidpunkt nÀr formellt besked Àr erhÄllet, inte nÀr anslaget förbrukas. Om t.ex. besked om anslag frÄn VetenskapsrÄdet erhölls i november 2012 och dispositionstiden för anslaget Àr 2013-2016 ska Är 2012 anges i ansökan. ⹠Endast den sökandes andel av anslaget redovisas enligt följande: Vid flera sökande rÀknar huvudsökande 50 % av beloppet. Resterande 50 % rÀknas som om det fördelas lika pÄ övriga sökande. Det Àr sökande som namnges i ansökan som ska redovisas, inte de som förbrukar medlen. Exempel: I ansökan ingÄr huvudsökande HH, medsökande MM, medsökande NN och ej namngiven postdoc. Medlen förbrukas av HH, MM, postdoc PP och forskare FF (vilken ersÀtter NN som fÄtt andra uppdrag). DÄ kan HH, MM och NN redovisa anslaget men inte PP och FF. ⹠Endast andelar som var och en Àr minst 50 tkr redovisas. Exempel 1: Ett anslag pÄ 2000 tkr har en huvudsökande och fyra medsökande. Huvudsökande redovisar dÄ 1000 tkr och varje medsökande 250 tkr. Exempel 2: Ett anslag pÄ 200 tkr har en huvudsökande och tre medsökande. Huvudsökande redovisar dÄ 100 tkr men medsökandes andel (33 tkr) understiger beloppsgrÀnsen 50 tkr och kan inte medrÀknas. Exempel 3: Ett anslag pÄ 40 tkr har ensam sökande och kan inte medrÀknas eftersom det understiger 50 tkr.
PoÀngberÀkning och betygssÀttning ⹠Summan av maxbetygen för de tre meritkategorierna (publikationer, externa medel och forskningsplan) Àr 100. ⹠Vad gÀller fördelning mellan de tre meritkategorierna Àr ett problem att det inte Àr sÀkert att det Àr den sökande som skrivit forskningsplanen. Det kan t.ex. vara en forskningsplan frÄn en forskargrupp som den sökande ingÄr i. DÀrför bör inte denna rangordning ges alltför stor relativ vikt. Inte heller externa anslag bör ges för stor vikt, eftersom det i och med kravet ovan pÄ att endast redovisa forskningsanslag kan bli relativt fÄ anslag som rÀknas. Samma viktfördelning som tidigare föreslÄs: Publikationer 50, externa anslag 25, forskningsplan 25. ⹠För anslagen till nydisputerade gÀller, eftersom nydisputerade har haft fÀrre möjligheter att meritera sig utöver avhandlingen, att forskningsplanen ges högre relativ vikt enligt följande fördelning: Publikationer 25, externa anslag 25, forskningsplan 50. Redovisning av meriter görs pÄ samma sÀtt som ovan, men rangordning görs i separat tabell för nydisputerade. Nydisputerad sökande som inte erhÄller anslag frÄn denna utlysning rÀknas dÄ istÀllet automatiskt som sökande den ordinarie utlysningen. ⹠För att betygssÀttningen för publikationer och externa anslag ska vara jÀmförbar med betygsÀttningen för forskningsplanen bör Àven den senare vara relativ. De forskningsplaner som bedöms vara inom det utbildningsvetenskapliga omrÄdet och bedöms ha tillrÀckligt hög kvalitet rangordnas av en bedömargrupp sÄ att den lÀgst
UmeÄ universitet LÀrarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor
Beslutsförslag 2017-02-12 FS 2.1.6-326-17
Sid 4 (6) Bilaga p 14
rankade godkÀnda forskningsplanen ges betyget 0 och den högst rankade ges betyget 25. De övriga forskningsplanerna ges betyg 0-25 (flera planer kan ges samma betyg). ⹠En extern bedömargrupp (2 personer) gör den kvalitativa granskningen av forskningsplanerna som ingÄr i ansökningarna enligt Appendix 1. ⹠Vid lika poÀng beaktas först publikationspoÀng och dÀrefter forskningsplanens poÀng.
Ăvrigt âą Behörig att söka Ă€r den som avlagt doktorsexamen senast 1/7 2017 och under senaste Ă„ret fram till sista ansökningsdatum innehaft i genomsnitt minst 50 % anstĂ€llning vid UmeĂ„ universitet, eller hos skolhuvudman i regionen (VĂ€sterbotten och Ărnsköldsvik) som har forskningssamverkan (ska motiveras i ansökan) med UmeĂ„ universitet. âą Sökande fĂ„r ha en sammantagen universitetsfinansierad forskningstid om högst 75 % under perioden som anslaget fĂ„r förbrukas under, vilken för denna utlysning Ă€r 1/1 2018 â 31/12 2020. âą Meriter rĂ€knas över samma tidsperiod som vid VR-ansökningar, dvs. Ă„tta Ă„r. För att förenkla datahantering inrĂ€knas meriter frĂ„n Ă„ret för ansökan plus de Ă„tta föregĂ„ende kalenderĂ„ren, vilket för denna utlysning Ă€r 2009-2017. âą I utlysningen lĂ€ggs för uppföljning in ett villkor om redovisning som inkluderar bl.a. hur medlen förbrukats och vad det resulterat i. âą Sökande kan endast erhĂ„lla ett av anslagen ovan. âą Sökande ansvarar sjĂ€lv för att föra in publikationsdata i DiVA samt övrig information i ansökan pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Felaktigt införd information som gynnar den sökande medför att hela ansökan avslĂ„s, se Appendix 2.
Tidsplan 7/2 Beslutsrekommendation om utlysning frÄn LH:s forskningskommitté 23/2 Beslut om utlysning av LH:s styrelse 28/2 Utlysning 31/5 Deadline för ansökan 1/8 Deadline inrapportering i DiVA för sökande 9/8 Utskick av DiVA-utdrag till sökande 16/8 Alla eventuella korrigeringar i DiVA klara 23/8 Beredning av fördelningsförslag klar September Beslutsrekommendation om fördelning frÄn LH:s forskningskommitté September Fördelningsbeslut av LH:s styrelse
Beslutsförslag LH:s styrelse faststÀller riktlinjerna i detta dokument avseende utlysning och bedömning av ansökningar om forskningsmedel.
UmeÄ universitet LÀrarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor
Beslutsförslag 2017-02-12 FS 2.1.6-326-17
Sid 5 (6) Bilaga p 14
Appendix 1: Anvisningar för bedömning av projektplaner som ingĂ„r i ansökningarna till LĂ€rarhögskolans sökbara forskningsresurs inom utbildningsvetenskap. En extern bedömargrupp (2 personer) gör den kvalitativa granskningen av projektplanerna som ingĂ„r i ansökningarna. BetygssĂ€ttning görs med en förenklad version av VetenskapsrĂ„dets bedömning av vetenskaplig kvalitet pĂ„ projektansökningar. Bedömningen görs utifrĂ„n tvĂ„ av de fyra kriterier som VR anvĂ€nder sig av, âprojektets vetenskapliga kvalitetâ och âgenomförbarhetâ, men med en förenklad betygsskala. VetenskapsrĂ„dets kriterium om nytĂ€nkande och originalitet utgĂ„r i denna förenklade bedömning och âsökandes kompetensâ bedöms genom publikationer och externa anslag. Projektets utbildningsvetenskapliga kvalitet Projektplanens utbildningsvetenskapliga kvalitet bedöms i en 4-gradig skala (0-3). FrĂ„gor relevanta att stĂ€lla till projektplanen Ă€r: Ăr det föreslagna projektet tydligt, vĂ€lmotiverat och övertygande? Ăr problemdefinitionen, de föreslagna Ă„tgĂ€rderna och forskningsöversikten vĂ€l beskriven? Ăr valen av forskningsmetod, infrastruktur, utrustning och fĂ€ltarbete Ă€ndamĂ„lsenliga? Ăr forskningsplanen utbildningsvetenskaplig enligt LH:s definition? Om och endast om svaret pĂ„ den sista frĂ„gan Ă€r nej sĂ„ ges betyg 0 oavsett ansökans övriga kvaliteter. Betygsskala utbildningsvetenskaplig kvalitet
Betyg Beskrivning 3 Stark ansökan med försumbara svagheter 2 God ansökan med mindre svagheter 1 Ansökan innehÄller tydliga svagheter 0 Uppfyller ej LH:s definition av utbildningsvetenskap
Genomförbarhet Projektplanens beskrivning av genomförbarhet bedöms i en 4-gradig skala (0-3). FrĂ„gor relevanta att stĂ€lla till projektplanen Ă€r: Ăr projektet vetenskapligt och tekniskt genomförbart? Ăr tidsplanen realistisk? Har projektet tillgĂ„ng till andra nödvĂ€ndiga resurser? Ăr forskningsmiljön lĂ€mplig för att genomföra det föreslagna projektet? Betygsskala genomförbarhet
Betyg Beskrivning 3 Genomförbart 2 Troligen genomförbart, men mindre oklarheter eller invÀndningar föreligger 1 Tveksam genomförbarhet, tydliga oklarheter eller invÀndningar föreligger 0 Forskningsplanen Àr ej genomförbar
Betygssumman för de bÄda kriterierna och frÄn de bÄda bedömarna lÀggs samman (max 12 p, min 0 p) och görs relativ dÀr den högst rankade ges betyget 25 och den lÀgst rankade godkÀnda forskningsplanen ges betyget 0. De övriga forskningsplanerna ges betyg 0-25 (flera planer kan ges samma betyg). Ansökan med en forskningsplan som erhÄller betyget 0 i minst en av de tvÄ kategorierna ovan tilldelas ej anslag, i detta fall ska granskarna skriftligen motivera varför ansökan erhÄllit betyg 0.
UmeÄ universitet LÀrarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor
Beslutsförslag 2017-02-12 FS 2.1.6-326-17
Sid 6 (6) Bilaga p 14
Appendix 2. Hantering av felaktigt införande av publikationer i ansökan Avsikten med ansökans utformning Ă€r att den bĂ„de ska vara lĂ€tt att fylla i och granska och att systemet för bedömning ska vara genomskinligt. Den bygger ocksĂ„ pĂ„ att det Ă€r den sökande sjĂ€lv som ansvarar för att undersöka nivĂ„placering för sina publikationer och föra in dem pĂ„ ett korrekt sĂ€tt i DiVA och i ansökan. Det skulle förlĂ€nga handlĂ€ggningstiden betĂ€nkligt om det var upp till handlĂ€ggaren/-arna att granska varje publikation och justera eventuella felplaceringar. DĂ„ LH fortsĂ€ttningsvis anvĂ€nder denna modell för fördelning av medel Ă€r det viktigt att de sökande har förtroende för modellen och granskningen av ansökningarna. FrĂ„gan om hur vi ska hantera felaktigt angivna publikationer Ă€r komplicerad. Det handlar ytterst inte om bestraffning utan om de signaler som vi ger sökande inför nĂ€sta ansökningsomgĂ„ng. Det kan inte ses som acceptabelt att chansa och se om man kan komma förbi systemet och hoppas att man fĂ„r igenom publikationer som man sjĂ€lv (kanske med rĂ€tta) anser ska ha en viss rankning. En mjuk linje dĂ€r endast felaktigt införda publikationer bortdöms kan leda till ett större granskningskrav. En hĂ„rdare linje dĂ€r hela ansökan stryks ger signaler om att det Ă€r upp till sökande att se till att ansökan Ă€r korrekt, vilket underlĂ€ttar handlĂ€ggningen, men kan skapa missnöje hos dem som eventuellt fĂ„r sin ansökan bortdömd. LH hĂ„ller en medelhĂ„rd linje och stryker ansökningar som har felaktigt angivna uppgifter som medför att personen fĂ„r högre meritpoĂ€ng. Om den felaktiga uppgiften medför en lĂ€gre meritpoĂ€ng rĂ€knas den pĂ„ den lĂ„ga nivĂ„n, Ă€ven om det i sig ocksĂ„ Ă€r ett fel begĂ„nget vid införandet. Det innebĂ€r att personen fĂ„r en lĂ€gre poĂ€ng Ă€n den Ă€r berĂ€ttigad till. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt varken gynnas eller bestraffas man av misstaget. Förhoppningen Ă€r att denna lösning leder till att de som ansöker om medel vinnlĂ€gger sig om att föra in sina publikationer korrekt. Text till missiv och i ansökansformulĂ€r Följande text (och den engelska översĂ€ttningen) inkluderas i missiv och ansökningsformulĂ€r: âOBSERVERA! Sökande ansvarar sjĂ€lv för att föra in sina publikationer samt övrig information i ansökan pĂ„ ett korrekt sĂ€tt enligt anvisningarna. Felaktigt införd information som gynnar den sökande medför att hela ansökan avslĂ„s. Kontakta gĂ€rna LH:s forskningshandlĂ€ggare om nĂ„got Ă€r oklart.â âNOTE! Applicants are themselves responsible for registering their publications and other information in the application correctly according to the instructions. Incorrectly entered information that benefits the applicant means that the entire application is rejected. Please contact LHâs research administrator if something is unclear.â
Ărende p 15 Utlysning av delfinansiering av forsknings- och utvecklingsuppdrag inom utbildningsomrĂ„det
UmeÄ universitet LÀrarhögskolan
Beslutsförslag 2017-02-13 FS 2.1.6-327-17
Sid 1 (4) Bilaga p 15
1
Utlysning av delfinansiering av forsknings- och utvecklingsuppdrag (FoU-uppdrag) inom utbildningsomrÄdet
Bakgrund Ett av verksamhetsmÄlen för LÀrarhögskolan vid UmeÄ universitet Àr att vidareutveckla forskning som bedrivs i direkt anknytning till verksamhetsutveckling inom undervisningsomrÄdet. Av denna anledning utlyser LÀrarhögskolan medel för ett antal forsknings- och utvecklingsuppdrag om 30-50 %, varav skolhuvudman finansierar hÀlften och LÀrarhögskolan den andra hÀlften. För att kunna erhÄlla medel i utlysningen ska den sökande endera:
1) sjÀlv ha uppdrag om vardera minst 15 % bÄde vid UmeÄ universitet och vid en skola i regionen eller
2) ingÄ i ett team dÀr en av uppdragstagarna Àr anstÀlld i skolverksamhet och har till det gemensamma projektet avsatt 15-25% av sin arbetstid vilket finansieras av skola/skolhuvudman. Den andra uppdragstagaren Àr anstÀlld vid UmeÄ universitet och har till det gemensamma projektet avsatt samma procentsats av sin arbetstid, vilken finansieras av LÀrarhögskolan.
Delade anstĂ€llningar eller uppdrag finns sedan tidigare t.ex. i samverkan mellan VĂ€sterbottens landsting och UmeĂ„ universitets medicinska fakultet. Ett förslag presenterades för VĂ€sterbottens Presidie- och skolchefskonferens 21/2 2014 och bereddes vidare av företrĂ€dare för Regionförbundet i VĂ€sterbotten, LĂ€rarhögskolan samt kommunala skolhuvudmĂ€n i Ărnsköldsvik, SkellefteĂ„ och UmeĂ„. LĂ€rarhögskolan har gjort liknande utlysningar 2014-2016 och för nĂ€rvarande finansieras fem forskare och/eller lĂ€rare av dessa anslag.
Uppdragets syfte Enligt skollagen, som gĂ€ller frĂ„n den 1 juli 2011, ska all utbildning som bedrivs inom skolan: âvila pĂ„ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhetâ (Kap 1 § 5). Detta kan relateras till verksamhetens tilltagande komplexitet och de mĂ„nga utmaningar som skolvĂ€sendet konfronteras med och som stĂ€ller stora krav pĂ„ professionella lĂ€rare, skolledare och andra yrkesverksamma i skolan. Samtidigt finns behov av att vidareutveckla utbildningsvetenskaplig forskning mot att Ă€ven bli mer anvĂ€ndbar som stöd för verksamhetsutveckling. FrĂ„n universitets perspektiv behövs samverkan för att tydliggöra de faktiska forskningsbehoven (dvs. vĂ€gleda forskningens inriktning) samt för att ge möjlighet till att i samverkan med lĂ€rare implementera och utvĂ€rdera forskningsbaserade innovationer. FrĂ„n skolans perspektiv kan forskningen, i samverkan med beprövad erfarenhet, stödja en mer vĂ€lgrundad design och utvĂ€rdering av nya undervisningspraktiker. Sammantaget leder detta till ökade behov och möjligheter som kan formuleras som
UmeÄ universitet LÀrarhögskolan
Beslutsförslag 2017-02-13 FS 2.1.6-327-17
Sid 2 (4) Bilaga p 15
2
syften för uppdragstagaren/-arna att: ⹠vara en lÀnk mellan skola och universitet pÄ verksamhetsnivÄ, ⹠utveckla tillÀmpningsinriktad utbildningsvetenskaplig forskning, ⹠lÄta skolans behov vÀgleda forskningens inriktningar, ⹠koppla verksamhetsutveckling till forskning.
FoU-uppdragets tvÄ olika format FoU-uppdraget Àr tvÄ-, alternativt treÄrigt, med planerad start 2018. För att kunna erhÄlla medel frÄn LÀrarhögskolan för detta uppdrag kan du kvalificera dig pÄ tvÄ olika sÀtt:
1. Delade uppdrag för en uppdragstagare Uppdragstagaren har en anstĂ€llning hos minst en av de tvĂ„ parterna, dvs. antingen hos UmeĂ„ universitet eller skolhuvudman - eller hos bĂ„da parterna. Vad gĂ€ller skolhuvudman riktas utlysningen i första hand till Region VĂ€sterbotten (inklusive Ărnsköldsvik) och i andra hand inbjuds andra omrĂ„den i syfte att sprida goda exempel. Uppdragstagaren arbetar under uppdragsperioden deltid hos sin ordinarie arbetsgivare och samtidigt deltid i ett tillfĂ€lligt uppdrag som finansieras av den andra parten. Uppdragstagarens arbetstid ska innefatta:
o Minst 15 % med uppdrag vid skola som Àr finansierat och lett via skola/skolhuvudman.
o Minst 15 % med uppdrag vid UmeÄ universitet som Àr finansierat och lett via UmeÄ universitet.
o FoU-projekt pÄ 30-50 % (önskad omfattning anges i ansökan). De medel som LÀrarhögskolan utlyser Àr frÄn forskningsbudgeten, vilket innebÀr att uppdraget ska handla om just forskning och verksamhetsutveckling i samverkan. Det kan alltsÄ inte primÀrt handla om t.ex. fortbildning, utredningar eller konsultverksamhet.
Kraven ovan pÄ procentuell fördelning av arbetstid gÀller per verksamhetsÄr. Det Àr inte möjligt att t.ex. arbeta 100 % Ät ena parten Är 1 och 100 % Ät andra parten Är 2.
2. Team med tvÄ uppdragstagare TvÄ uppdragstagare ingÄr i ett team dÀr en av uppdragstagarna Àr anstÀlld i skolverksamhet och har till det gemensamma projektet avsatt 15-25 % av sin arbetstid vilket finansieras av skola/skolhuvudman. Den andra uppdragstagaren Àr anstÀlld vid UmeÄ universitet och har till det gemensamma projektet avsatt samma procentsats av sin arbetstid, vilken finansieras av LÀrarhögskolan.
Gemensamt för bĂ„da formaten För bĂ„da varianterna gĂ€ller alltsĂ„ att de sökande (enskild person eller team pĂ„ tvĂ„) ansöker om ett FoU-uppdrag pĂ„ 30-50 % av en heltid. Ănskad omfattning anges i ansökan. Av dessa 30-50 % finansierar skolhuvudman hĂ€lften och LĂ€rarhögskolan hĂ€lften. I de ansökningar som kommer frĂ„n tvĂ„ personer som arbetar i team kommer
UmeÄ universitet LÀrarhögskolan
Beslutsförslag 2017-02-13 FS 2.1.6-327-17
Sid 3 (4) Bilaga p 15
3
LÀrarhögskolan att betala forskningsdelen till den uppdragstagare som har ett uppdrag vid UmeÄ universitet, medan skolhuvudmannen ska stÄ för utvecklingsdelen för den uppdragstagare som har uppdrag vid en skola. FoU-uppdraget ska ha ett tydligt fokus pÄ utbildningsvetenskaplig forskning och verksamhetsutveckling i samverkan. Det Àr dÀrmed önskvÀrt att den eller de som erhÄller medel hittar arbetsformer dÀr skoluppdraget, universitetsuppdraget samt FoU-uppdraget kommer varandra till gagn.
Kompetenskrav TvÄ kompetenser Àr centrala för uppdragen:
I. Dokumenterad erfarenhet av verksamhetsutveckling inom skolans omrÄde. II. Dokumenterad utbildningsvetenskaplig kompetens (disputerad, doktorsnivÄ).
Uppdragstagaren/-arna ska ha minst en av kompetenserna. Om Uppdragstagaren sjÀlv saknar en av de tvÄ kompetenserna ska uppdraget genomföras inom en projektgrupp dÀr det ingÄr (minst) en medverkande med den saknade kompetensen som avsÀtter minst 10 % arbetstid till projektet. Dessa 10 % kan inte fördelas pÄ flera personer. Det Àr fördelaktigt om projektet Àven pÄ andra sÀtt involverar flera medverkande frÄn skola och universitet. LÀrarhögskolan kan dock inte finansiera andra medverkande Àn uppdragstagaren/-arna genom denna utlysning. Exempel format 1: Uppdragstagaren Àr anstÀlld som lÀrare vid en skola i regionen, och arbetar 35 % med arbetsuppgifter vid sin skola, 35 % med lÀrarutbildning vid UmeÄ universitet och 30 % i ett FoU-projekt tillsammans med forskare frÄn UmeÄ universitet. Exempel format 2: TvÄ uppdragstagare fÄr medel för ett gemensamt FoU-uppdrag. Den ena Àr anstÀlld som forskare/lÀrare vid UmeÄ universitet pÄ 75%, och arbetar 25 % inom FoU-projektet. Den andra Àr anstÀlld som lÀrare vid en skola i regionen med undervisning pÄ 75 % och genomför FoU-uppdraget pÄ resterande 25 % pÄ samma skola.
FörvÀntat utfall Det förvÀntade utfallet av uppdragen Àr att:
- lÄngsiktiga kombinerade utvecklings- och forskningsprojekt inom angelÀgna omrÄden bedrivs,
- projekten Àr funktionella som stöd för skolans verksamhetsutveckling, - forskningsresultat av hög relevans och kvalitet publiceras, samt att - projekten gÀrna attraherar extern finansiering för fortsatt samverkan.
Ansökan Ansökan, som kan avse antingen 2 eller 3 Är, Àr webbaserad och ska innehÄlla: ⹠Kortfattade finansierings- och uppdragsplaner. Den sökande förvÀntas sjÀlv ta kontakt med och förankra dessa hos berörda parter (skola och/eller UmeÄ universitet). Det ska framgÄ att finansieringsplanerna Àr förankrade hos berörda chefer. ⹠Projektplan inklusive tidsplan för FoU-projektet. Det Àr avgörande att det framgÄr tydligt hur bÄde verksamhetsutveckling och forskning samverkar i projektet.
UmeÄ universitet LÀrarhögskolan
Beslutsförslag 2017-02-13 FS 2.1.6-327-17
Sid 4 (4) Bilaga p 15
4
Projektplanen exklusive referenslista kan innehÄlla högst 12 000 tecken inklusive blanksteg. En detaljerad beskrivning av vad projektplanen ska innehÄlla finns i ansökningsformulÀret. ⹠Beskrivning av den/de sökandes roll samt vilka personer/miljöer utöver den sökande som ska arbeta i eller i anslutning till projektet. Det ska framgÄ att de tvÄ kompetenskraven ovan Àr uppfyllda. Beskriv Àven om den/de sökandes övriga uppdrag inom skola och vid UmeÄ universitet ovan knyter an till projektet. ⹠En preliminÀr finansieringsplan för den del av FoU-projektet som ska finansieras av skolhuvudman inklusive namngiven skolverksamhet dÀr det ska bedrivas. Det ska framgÄ att finansieringsplanen Àr förankrad hos berörd chef för aktuell skolverksamhet. ⹠Detaljerad budget för det sökta anslaget för FoU-projektet. Utgifter ska specificeras per Är. För lönekostnader ska separat anges bruttolön, LKP och pÄslag för institutionsgemensamma kostnader. Utöver lönemedel till Uppdragstagaren/-arna kan högst 50 tkr till andra utgifter under hela perioden erhÄllas. Fakultets- och universitetsgemensamma kostnader ska inte inkluderas i budgeten. I ansökningsformulÀret framgÄr efterfrÄgade budgetposter. Be gÀrna institutionens ekonomiadministratör om hjÀlp att ta fram dessa uppgifter. ⹠CV och publikationslista för sökande. Om sökande saknar en av de tvÄ kompetenserna beskrivna under Kompetenskrav ovan ska CV och publikationslista bifogas Àven för den medverkande med den saknade kompetensen och som avsÀtter minst 10 % arbetstid till FoU-projektet. CV och publikationslista för andra medverkande i projektet kan bifogas men det Àr inte ett krav.
Sista ansökningsdag samt ansökningsformulÀr Ansökan Àr webbaserad och skickas in senast den 1 september 2017. För att fÄ anvÀndaruppgifter till webbansökan, fyll i dina uppgifter hÀr: http://bit.ly/1nqWCgU
Kontakt För frÄgor om utlysning och webbansökan, kontakta LÀrarhögskolans forskningssamordnare Carina Rönnqvist, [email protected], 090-786 76 10.
Uppföljning Uppdragstagaren förvÀntas att till LÀrarhögskolan tillhandahÄlla information för ekonomisk och innehÄllslig uppföljning nÀr uppdraget avslutas.
Besked om beslut Beslut om fördelning meddelas tidigast efter LÀrarhögskolans styrelsemöte i oktober 2017.
Beslutsförslag LÀrarhögskolans styrelse tillstyrker utlysningen enligt ovan.
Ărende p 16 Antagning av forskarstuderande med
licentiatexamen som slutmÄl i Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga omrÄdet, hösten 2018
Carina Rönnqvist/Forskningssamordnare [email protected] 090-786 76 10 FS 4.2-328-17
2017-02-13 Sid 1 (1)
Bilaga p 16
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
Antagning av forskarstuderande med licentiatexamen som slutmÄl i Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga omrÄdet, ht 2018
Sedan Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga omrÄdet (FU) startade verksamheten vÄren 2010 har det funnits en uttalad ambition att pÄ olika sÀtt samarbeta med skolhuvudmÀn i regionen. Ett sÀtt att fÄ till stÄnd detta samarbete har varit att erbjuda skolhuvudmÀn att delfinansiera doktorander i FU utifrÄn samma modell som den som LÀrarhögskolan erbjuder institutioner och enheter vid UmeÄ universitet. DÄ hitintills endast fyra doktorander har antagits i detta samarbete, varav inga de tvÄ senaste antagningsomgÄngarna, föreslÄr FU:s förestÄndargrupp att LÀrarhögskolan ocksÄ erbjuder möjligheten att medfinansiera forskarstuderande med licentiatexamen som slutmÄl. Dessa forskarstuderande kommer att ha goda möjligheter att bedriva forskarstudier pÄ exempelvis halvtid och arbeta i sin skola pÄ den andra halvtiden.
Genom denna lösning torde incitamenten för skolhuvudmÀn att gÄ in ett samarbete med LÀrarhögskolan kring forskarutbildning vara mÀrkbart större. Förutom att det blir mindre kostsamt för skolhuvudmannen kommer den forskarstuderande att kunna vara kvar och utgöra en resurs i sin skola pÄ deltid under studietiden. Det Àr ocksÄ mer troligt att hen kommer att stanna kvar hos den skolhuvudman som bekostat utbildningen och dÀrmed fortsatt kan vara med och driva utvecklingen vid en eller flera skolor Àven efter examen. Tanken Àr att dessa licentiater ska ta samma obligatoriska kurspaket som FU:s doktorander, vilket skulle stÀmma bra i tid Àven om de bedriver sina studier pÄ exempelvis halvfart. PÄ detta sÀtt utgör de ocksÄ en viktig resurs och koppling till skolan för hela forskarskolan.
Sammanfattningsvis menar FU:s förestÄndargrupp att LÀrarhögskolan bör pröva denna modell av samarbete med skolhuvudmÀn i samband med antagningen av nya forskarstuderande till FU. DÄ licentiaternas utbildning skulle kosta LÀrarhögskolan hÀlften av doktorandschablonen skulle det ocksÄ kunna ge möjlighet att anta nÄgra fler personer till forskarutbildning Àn de planerade 18-20 utrymmen för vilka LÀrarhögskolan avsatt medel vid antagningen ht 2018.
Beslutsförslag LÀrarhögskolans styrelse beslutar att enligt förslag ovan öppna upp för antagning av forskarstuderande med licentiatexamen som slutmÄl i Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga omrÄdet frÄn höstterminen 2018.
Ărende p 17 Riktad bestĂ€llning - geografi
LÀrarhögskolan LÀrarhögskolans styrelse
Bilaga p 17 Riktad bestÀllning till institutionen för geografi och ekonomisk
historia Datum: 2017-02-23
FS 3.1.1-356-17
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
Riktad bestÀllning för kurser i Àmnet geografi inom ÀmneslÀrarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan. Bakgrund
LÀrarhögskolans ledning har under vÄren 2016 diskuterat med representanter frÄn Institutionen för geografi och ekonomisk historia om att utveckla kurser i Àmnet geografi som ingÄngsÀmne och andra Àmne inom ÀmneslÀrarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Eftersom Àmnet geografi sedan tidigare funnits inom ÀmneslÀrarprogrammet Äk 7-9 (45 hp) ansÄg institutionen att det skulle kunna vara möjligt att Àven utveckla kurser för ÀmneslÀrarstudenter som studerar mot gymnasieskolan.
Förslag som diskuterades under vÄren 2016 var,
Kurs 1-30 hp, alternativt moment om 4 x 7,5 hp/2 15 hp,
Kurs 31-60 hp, alternativt moment om 4 x 7,5 hp/2 15 hp,
Kurs 61-90 hp, alternativt moment om 4 x 7,5 hp/2 15 hp,
Kurs 91-120 hp, Examensarbete
Kurserna genomförs med första start vt 2018.
Förslag
BestÀllningen Àr riktad till Institutionen för geografi och ekonomisk historia, dÄ det Àr hÀr merparten av lÀrar- och forskarkompetensen inom omrÄdet finns och institutionen redan ger geografi 45 hp enligt upphandling 2010-12-20. Att bestÀllningen Àr riktad till en institution betyder dock inte att inte andra institutioner, exempelvis EMG inte ska medverka in förslaget. TvÀrtom Àr det ett av vikt att adekvat kompetens anvÀnds i inriktningens olika delar. Geografi Àr ett tvÀrvetenskapligt omrÄde och hÀr Àr samverkan med flera institutioner nödvÀndig.
Förslag pĂ„ kursplaner utarbetas av Institutionen för geografi och ekonomisk historia i enlighet med nedan specifikation för ovan nĂ€mnda kurser. I kursplanerna, i enlighet med av universitetet faststĂ€lld mall âRegler för utformning av kursplaner pĂ„ grund- och avancerad nivĂ„â (Dnr: FS 1.1-292-15), ska kunna utlĂ€sas:
- kursansvarig och medverkande institution(er) samt respektive institutions kursandel i form av högskolepoÀng,
- att angivna FSR rubriceras enligt Kunskap och förstÄelse, FÀrdighet och förmÄga och VÀrderingsförmÄga och förhÄllningssÀtt,
LÀrarhögskolan LÀrarhögskolans styrelse
Bilaga p 17 Riktad bestÀllning till institutionen för geografi och ekonomisk
historia Datum: 2017-02-23
FS 3.1.1-356-17
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
- att angivna FSR svarar mot examensmÄlen för ÀmneslÀrarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,
- hur valda undervisnings- och examinationsformer relaterar till förvÀntade studieresultat samt hur dessa förvÀntas stödja progression,
- att kurslitteraturen omfattar sÄvÀl forskningsbaserade som internationella perspektiv vilket i normalfallet inkluderar engelsksprÄkig litteratur
- hur integrering av Àmnesdidaktik och VFU samt kopplingar till den utbildningsvetenskapliga kÀrnan genomförs
- gÀllande VFU-kurser - hur dessa Àr relaterade till högskoleförlagda kurser
Observera att LĂ€rarhögskolans sĂ€rskilda mall ska bifogas nya kursplaner. Mallen benĂ€mns âMall till hanteringsordning för kursplaner och kurstillfĂ€llenâ och hĂ€mtas via nedanstĂ„ende lĂ€nk.
https://www.aurora.umu.se/enheter/lh/planering-och-uppfoljning/
Förutom detta ska specifikt beskrivas - en kompetensredovisning över undervisande lÀrare i kursen i vilken framgÄr omfattningen
av för kursens innehÄll relevant vetenskaplig/konstnÀrlig och professionsinriktad kompetens.
- hur kursen planeras och utvÀrderas och hur utvÀrderingsresultat avses (a) offentliggöras, (b) analyseras (c) leda till ÄtgÀrder
Beredning av inkomna förslag 1. Inkomna förslag granskas (LH:s kansli)
LH:s kansli granskar inkomna förslag. I detta ingÄr sÀrskilt att stÀlla samman kompetensprofiler, forskningsförankring, FSR i relation till examensbeskrivningen.
2. Beredning av förslag
InlÀmnade förslag bereds i programrÄdet för ÀmneslÀrarprogrammen och KPU tillsammans med ansvarig vid LH kansli.
3. Beslutsrekommendation
Beredningsprocessen avslutas med att programrÄdet för ÀmneslÀrarprogrammen och KPU tillsammans med ansvarig vid LH kansli fattar beslutsrekommendation som via LH kanslichef lÀmnas till LH:s styrelse som beslutsförslag.
Beslut om bestÀllning
Beslut om bestÀllning har fattats av LH:s styrelse 2017-02-23. Eventuella frÄgor avseende innehÄll och bestÀllning kan stÀllas i första hand till vikarierande kanslichef Birgitta Wilhelmsson eller LÀrarhögskolans rektor Maria Löfgren.
LÀrarhögskolan LÀrarhögskolans styrelse
Bilaga p 17 Riktad bestÀllning till institutionen för geografi och ekonomisk
historia Datum: 2017-02-23
FS 3.1.1-356-17
LÀrarhögskolan 901 87 UmeÄ www.umu.se
Förslag pÄ kursplaner skall inlÀmnas elektroniskt till [email protected] senast 2017-05-15.
Tillsammans med det elektroniska förslaget ska det Àven bifogas
⹠en underskriven överenskommelse om fördelning av poÀng mellan kursansvarig och medverkande institution/er,
⹠ett av samtliga medverkande institutioner underskrivet förslag pÄ kursplaner.