HANDELSBANKENS PERSONALTIDNING • ÅRGÅNG 37 • 1985
Smått&Gott&Smått&Gott&Smått)
Handelsbankens personaltidning Remissan, 103 28 Stockholm tfn 08/769 2084
Redaktör och ansvarig utgivare: Kristina Eriksson I redaktionen: Ingela Douhan
Redaktionskommitté Siw Andersson, CC, tfn 08/769 1658 I nga-Lill Göransson, Uppsala City,
tfn 018/1 3 92 90 Leif Lundberg, CC, tfn 08/769 1036 Oscar Widman, CAP, tfn 08/769 1923
Lokal rapportörer RN, Birger Nordlund, tfn 090/11 86 40 RG, Lennart lansson. tfn 026/12 93 70 RC, Birgitta Näslund, tfn 08/33 42 00 RB, Ann-Marie Olsson, tfn 08/774 09 75 RM, Gudrun Carlsson, tfn 0501/700 60 Rö, Lena Danielsson, tfn 0480/150 50 RV, Bibben Fagerström, 033/12 71 00 RS, Ove Agrelin, tfn 040/702 00 CHK
JoukoGranmar, CF, tfn 08/769 1519 Lennart Sunnerholt, CU, tfn 08/769 2433
Svenska Finans Fredrik Lundstedt, tfn 08/788 6191
Remissan får inte citeras utan redaktionens medgivande.
Tryckt hos Axel Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona. ISSN 0345-9721
MANUSSTOPP för nästa nummer är den 28 november
Teckningar: Ingela Douhan
OMSLAGSBILDEN
Utlandsstipendiaterna Anita Schönbeck (t v) och Kristina Lindh på upptäcktsfärd i New York? Nej bilden är tagen / Kungsträdgården strax efter hemkomsten men skyskraporna hör förstås hemma i N. Y.
• Månadens ros vill vi ge till CFAK, Kontorsorder som offrade flera timmar av sin dyrbara tid till att visa oss avdelningen vid ett studiebesök härförleden. Det skriver Svante östangård och Stefan Pålsson, Åseda.
• Månadens ros vill Anita och Eva i Lund ge Anne-Marie Andersson på kontoret Malmö Fridhem, som på eget initiativ genomfört en fondträff för kvinnliga kunder.
• Vi i Mjölby tycker att Anne-Marie Nyqvist på CU ska ha en eloge för att hon på ett snyggt sätt hanterat ett komplicerat rembursuppdrag för oss och en intresserad kund. Varför inte med en blåklint från Östergötland? Eller kanske en ros.
Apropå spartipsen
i förra numret av Remissan har vi fått några rader från en av bankens pensionärer.
»Visst går det att spara porto om man är intresserad», skriver hon. På hennes tid skickades kvittona på ser-viceboxinsättningarna till kunden en gång i veckan. Varje ny kund tillfrågades om det passade och det gjorde det för de flesta.
»Men jag vet inte om de fyra olika direktörer som passerade under denna tid kände till att vi snålade med porton i kassan», slutar brevet.
Resultat i Fototävlingen 1985
• 13 st deltog i fototävlingen med 3 diabilder vardera.
Bästa diabild:
1:sta pris Anders Madebrink, Humlegården, Stockholm.
2:dra pris Birgitta Näslund, Norrtull Stockholm.
3:dje pris Göran Gustafson, CFNV.
Bästa kollektion: Birgitta Näslund, Norrtull, Stockholm. Birgitta är även en av de fyra vinnarna i Bankvärldens fototävling.
• Gunilla Lindström i Visby ger en ros till helsingborgarna Hans Lindblad och Wivianne Andersson. De serverade förfriskningar och glada tillrop till gol-fare från de tre sydligaste regionbankerna under den sedvanliga trekampen i oktober (se särskild artikel på annan plats).
Månadens Ros
Du som skriver manus till Remissan...
• Skriv korta rader — ca 40 nedslag per rad — och på största möjliga radavstånd! Då är det lättare för oss att redigera och att uppskatta hur mycket plats den maskinskrivna texten tar i tidningen.
^"Inga elefanter^ i bilen, tack!"
Vill du slippa kanna dig som "polis" när du ber någon i baksätet att ta på sig bilbältet? Pröva då med: "Inga elefanter i bilen, tack!" I en krock kan ju en obältad person bli tung som en elefant...
2 Remissan 9/85
Gott&Smått&Gott&Smått&Gott&S
Har du läst senaste HTD-nytt?
Arne Larsson, kc Lödöse
• —Nej, inte ännu. Jag har bara hunnit att ögna igenom den som hastigast.
Det har varit tyst om HTD ett tag nu jämfört med för något år sedan, så det är bra att det kommer information.
All information är bra. Det är speciellt viktigt för oss småkontor, tror jag, sä att vi känner att vi är med. Men ibland kommer det lite för mycket så att jag inte hinner med att läsa med detsamma.
RÖ-klubben guidas i Kalmar
• RÖ-klubben som hade förlagt ett av sina sammanträden till ostkanten erbjöd Kalmarkontorets personal att delta i en stadsrundvandring den första kvällen.
Våra kunder såg något konfunderade ut när vi mötte dem. Måhända de undrade hur vi klarar bankjobbet om vi inte ens hittar i vår egen stad. . .
För övrigt var det en nyttig och lärorik upplevelse, så vårt råd blir: BESTÄLL GUIDNING I DIN HEMSTAD.
Lena Danielsson Kalmar
Norrköpings Tidningar överräcker en röd nejlika i Pimpernell Smiths hemliga efterföljd till de chica svengelskorna på Norrköping Drottninggatan.
I Norrköping har nämligen mottot under två veckor i höst varit »Meet Bri-tain». Till tidningens förtjusning klädde sig kontorets kvinnliga medarbetare då i de engelska färgerna. Kopior av de engelska kronjuvelerna — vaktade av rödrockar i björnskinnsmössor — visades f ö också på kontoret.
Bulgarer och Portugiser på frammarsch
• Novemberutsläppet på Systemet dominerades avvinerfrån Bordeaux. Jag upprepar min rekommendation i föregående nummer — köp härtap-ningarna från åren 1978 och 1979! Speciellt bra är Ch Vielle Tour, Ch Haut-La-Pierriére och Ch de Crain.
Ett vin som starkt påminner om en bordeaux är det bulgariska Ca-bernet för 30 kr. Här har Systemet i tysthet bytt ut en härtappning mot butelj importerade 1979 Sophia Ca-bernet Sauvignon. En utmärkt blå-bärsdoft (typisk för druvan) och en relativt mjuk, fruktig smak gör detta vin mycket prisvärt.
Bulgarien är överhuvudtaget ett vinland på frammarsch. Vi kommer snart att få ytterligare tre nyheter därifrån att läggas till de redan mycket hedervärda Mavrud, 26 kr (kommer att bytas mot buteljimport), Merlot Haskovo, 26 kr samt det enkla men mycket prisvärda vita vinet Misket Karlovo, 25 kr.
• Ett annat vinland som jag tror på framöver är Portugal. I bassortimentet finns det röda Dao, 29 kr. Robust doft, relativt fylligt, god något sträv smak med någon sötma. Ett intressantare vin är Periquita 1980, för 39 kr. Vinet har en säregen bränd doft, fyllig mogen smak med viss strävhet.
I specialbutiken i Stockholm finns sex mycket bra portugisiska rödviner '.Ett mycket smakrikt vin är 1974 Romeira Garrafeira, 55 kr, och en mycket god Dao är 1977 Conde de San tar, 56 kr.
De går bra att dricka nu men blir ännu bättre med några års lagring.
Kjell Sjöberg Kan beställas från alla Systembolag.
• I fjol kom direktörernas kokbok ut. Där medverkade/a/7 Ekman. I höst har flickornas kokbok givits ut. Där återfinner vi en annan direktör, nämligen Ninnie Aldergren, personalchef för CU-CF. Vem i banken lagar mat i nästa bok?
Remissan 9/85
Utlandsstipendiaterna Anita och Kristina på bankrunda i USA
—När vi berättade hur vi arbetar på Handelsbanken — att alla kan göra allt — och om vårt ansvar och befogenheter som kontorschefer blev amerikanska bankmän mycket förvånade.
Att vara chef för ett bankkontor har inte någon hög status i USA.
• Det är utlandsstipendiaterna Kristina Lindh, Kungsträdgården och Anita Schönbeck, Värtavägen i Stockholm, som berättar för Remissan efter två händelserika veckor i Amerika.
Engelska kan vi lära oss i Sverige, tyckte de båda och beslöt sig istället för att studera marknadsföring, kontorsautomation och cash management hos bl a våra korrespondentbanker i USA.
Det blev två intensiva veckor med besök på banker och företag inbokade både på för- och eftermiddag. Typiskt tjejer att vara så ambitiösa, reflekterar de så här efteråt.
Lågavlönat okvalificerat
—När det gäller organisation har vi inte något att lära, tycker Kristina. Den är mycket hierarkisk och längst ner på skalan befinner sig kassören.
Kassan sköts av lågavlönad, okvalificerad personal med en bruttolön på mellan tre och fyratusen kronor i månaden. Differenserna är många och ett problem för bankerna.
Nästan jämt är det kö på banken. Det beror på att folk i allmänhet inte får sin lön på ett konto utan med en check. För att sätta in pengar eller skaffa sig kontanter måste man därför gå till banken.
I USA är det inte heller allom givet att få öppna ett inlåningskonto. På Morgan Guaranty Trust tog man över
huvudtaget inte emot kunder som kom in från gatan — det var t o m svårt att hitta ingången. Privatpersoner som inte har minst femtusen dollar på kontot får betala 50 dollar i avgift per månad!
Automatiserat
För att minska köerna i kassan finns betydligt fler automater i amerikanska banker än i Sverige. En del kontor är nästan helt automatiserade. I automaterna kan man föra över pengar mellan egna konton i samma bank och även sätta in pengar. Insättningarna går till så att man skriver en insättning och bifogar en check eller sedlar i ett kuvert som stoppas in i apparaten.
At t sätta in pengar på detta sätt har mött ett visst motstånd från allmänheten eftersom man inte får något kvitto på insättningen.
Anita Schönbeck bland skyskraporna i New York.
Ålderdomligt
Anita och Kristina är överhuvudtaget förvånade över det ålderdomliga sättet att hantera checkar. Det finns inte något väl fungerande clearingsys-tem mellan bankerna — i princip löser varje bank bara in sina egna checkar. Eftersom bankerna inte får ha filialkontor i andra stater är det också svårt att använda checkar på resor. Lösningen på det problemet heter i Amerika därför kontokort.
Bankerna är också skyldiga att skicka tillbaka alla utställda checkar till privatkunderna — ett jättejobb som sysselsätter många anställda. Lägg därtill att det varken finns postgiro eller bankgiro — alla betalningar sker med check till respektive företag.
Postgången viktig
Ur cash management-synpunkt är det förstås viktigt att företagen får in sina checkbetalningar så snabbt som möjligt. Det är därför viktigt hur posten fungerar. Skillnaden är stor mellan de olika staterna och det finns faktiskt företag som livnär sig på att ta reda på var postservicen är bäst.
På Siemens Capital Corp i New York hade en utredning visat att pengarna snabbast kom in på företagets konto om checkarna gick till en bank i North Carolina och därifrån överfördes till banken i New York.
—Vi fick ofta frågan hur ofta vår bank annonserade i TV, berättar Anita. Föjldfrågan när de fick veta att vi inte har reklam i svensk TV blev: Men när går ni då på toaletten?
Välkomna överallt
Det var Bengt Barsk, marknadsansvarig för Nordamerika, och Gudrun Elmer och hennes medarbetare på
4 Remissan 9/85
Språkgruppen som hjälpte Anita och Kristina att få kontakt med bankerna — företagen var kundkontakter de själva hade.
— Vi presenterade oss per brev och berättade vad vi var intresserade av.
De var välkomna till alla som tillfrågades och blev väl mottagna av bl a Citibank, Manufactures Hanover Trust i New York, Wells Fargo Bank i San Fransisco och Security Pacific i Los Angeles.
130 mäklare vid bordet
På Merril Lynch i New York — In-vestmentbanken som bl a hjälper Handelsbanken att låna upp pengar i USA och säljer bankens och andra svenska företags commercial paper — välkomnades de t o m med ett tryckt program med sina namn på innan de visades runt i företaget och bl a fick se deras penningmarknadsbord med 130 mäklare!
En t i t t i stipendiaternas dagböcker visar att de trots allt hann med en taxiresa t o r över Golden Gate-bron, en tur med de berömda spårvagnarna i San Fransisco och att promenera på Manhattan — oförståndigt nog i högklackade skor. Andra kvinnliga tjänstemän tog i regel av sig klackarna och satte på sig sockor och gympaskor så fort de kom ut på gatan. Något som kunde se ganska lustigt ut eftersom bankdressen i övrigt oftast består av en korrekt dräkt, sidenblus och rosett under hakan.
Sök stipendium
—Vi har fått en kick av resan, sammanfattar de båda kvinnliga bankdirektörerna. Nya idéer, vidgade vyer, livserfarenhet. Framför allt har det varit givande att vara två som stöttat varandra och delat på upplevelserna.
Sök stipendium! uppmanar de. Sök igen om du inte får det första gången! Det gjorde vi.
När detta skrivs har ansökningstiden för nästa års stipendium just gått ut. I RC är det i år tolv kandidater som sökt.
Text och foto Kristina £
Utlandsstipendiaterna och kontorscheferna Anita Schönbeck, Värtavägen, och Kristina Lindh, Kungsträdgården i Stockholm har besökt banker och företag i USA under två intensiva veckor i höst.
5 Remissan 9/85
Varje år samlas bankens huvudavdelningschefer, regionbankernas direktioner och en kontorschef från varje region — ny varje år — till en konferens för att ventilera aktuella spörsmål och utbyta åsikter. Bankens kostnader och RHKs roll, organisation, arbetssätt och resurser var de tunga inslagen under höstens konferens.
Vi måste tänka igenom vilka signaler vi sprider omkring oss från RHK, säger Arne Mårtensson, regionbankschef i Västra Sverige — här tillsammans med Norra Norrlands administrative chef Lars Häggqvist.
RHKs roll diskuteras av Pär-Ivan Pärson, tidigare rörelsechef och numera kc i Linköping, och Håkan Strömquist, Kalmar, vid höstkonferensen i oktober.
Höst kon fe ren sen
• RHKs
roll •
I fokus
• Det är självklart att en enhet som RHK utsätts för mycket kritik i en organisation som vår.
—Centrala finans- och fond tycker att RHK är dåligt på att komma med affärsuppslag. Utlandsavdelningen att vi inte marknadsför utlandsrörelsen tillräckligt bra. Centrala kreditavdelningen ställer högre krav på handläggningen av krediter.
—Kontoren vill att rörelsecheferna ska vara mer tillgängliga på RHK och att de får för lite stöd i AR-frågor och när det gäller att förbättra kontorens baskunskaper. Regionbankschefen måste vara tydlig i sin roll som chef för kontoren. Är man kontorschef ska man ha regionbankschefens stöd — till 100 procent eller inte alls.
Det var Roland Larsson, tidigare chef för Uppsala City och numera rörelsechef i Stockholm City (RC) som sammanfattade sin arbetsgrupps synpunkter på RHKs roll på det här ti l lspetsade sättet vid höstkonferensen i oktober.
Fritt fram att omorganisera på RHK
När regionbankerna inrättades för snart femton år sedan var det noga reglerat hur regionhuvudkontoren skulle organiseras. Sen dess har det hänt
6 Remissan 9/85
Är man kontorschef ska man ha regionbankschefens stöd till 100 procent, tyckte Roland Larssons arbetsgrupp på höstkonferensen. Roland var till helt nyligen chef för Uppsala City men är numera rörelsechef i Stockholm City.
mycket — som det gör i en levande organisation. Regionbankerna har blivit allt mer olika.
Det har man nu tagit konsekvenserna av och i våras togs en ny instruktion i centralstyrelsen som innebär att RHK kan organisera sig friare, berättade administrative chefen Morgan Abrahamsson på konferensen.
Det mest synliga resultatet är än så länge att några regionbanker i stället för en administrativ chef nu har en s k controller med delvis andra arbetsuppgifter.
RHKs roll som kontorens samtalspartner betonades av många, liksom rollen som idégivare och erfarenhetsbrygga mellan centrala huvudkontoret och RHK. Ett problem är emellertid att den information som finns alltför ofta stannar på RHK.
Ömhets behov
Inte minst viktig är den mänskliga sidan av relationerna mellan RHK och kontoren. At t tillfredsställa kontorschefernas ömhetsbehov som någon uttryckte det, behov av uppmuntran och erkännande. Det snålas det med i banken överhuvudtaget trots att det inte kostar något. Snålas gör det på sina håll tyvärr också med PLUS-samtal. Remissan träffade häromdagen en kontorschef som just haft sitt första PLUS-samtal trots tio år som kc.
RHK ska också hålla fingrarna i styr som det står i »Så här gör vi i Handelsbanken», som nu har kommit ut i ny finslipad upplaga. At t det kan vara svårt så här i kostnadsbesparingstider har Remissan också fått belägg för.
För lätt ändra attityder
Att ändra attityder tar lång tid enligt sociologer och annat fackfolk. Det håller inte Arne Mårtensson, regionbankchef i Västra Sverige, med om.
—Chefens filosofi tränger kanske igenom alltför lätt i regionbanken, anser han.
—Därför måste vi noga tänka igenom vilka signaler vi sprider omkring oss från RHK.
Arne har tänkt och spred sina attityder till de övriga deltagarna på konferensen.
Som t ex att det inte ska behöva finnas något pyrande missnöje i organisationen. Raka relationer ska det vara.
Inga kunder är omöjliga att göra affärer med.
RHK har ett stort ansvar för att hjälpa kontoren att bli av med riskfyllda åtaganden.
RHK ska inte tveka att flytta på folk som inte passar för sitt arbete.
RHK ska regelbundet uppmärksamma dem som gjort bra tertialresul-tat.
Hushålla med kontorens tid och begär inte utredningar i tid och otid.
Sade bl a regionbankschefen i RV.
Hejdad ökningstakt
Kreditförluster och kostnader var också ämnen med hög prioritet på konferensen. Men vi har trots allt anledning att känna oss tillfreds, tyckte vd Tom Hedelius. Vi har jobbat hårt med kostnaderna under året. Dethar gett effekt. Al l t tyder på att vi är på väg att hejda ökningstakten och det har alla hjälpt till med.
Text och foto Kristina
7 Remissan 9/85
Ingegerd Salander och Ellen Hermansson i Gävle efterlyser kontakt med andra kontaktombud.
Stort ansvar att vara
kontaktombud —Jag föreslår klubben vilka
som ska få pott på vårt kontor, säger kontaktombudet Tommy Bylund i Hudiksvall.
När han blev övertalad av kamraterna att åta sig uppdraget -yngst på kontoret som han var -var han inte riktigt medveten om hur viktig kontaktombudets uppgift är. Det vet han nu efter ett och ett halvt år.
• Det är säkert flera av oss som inte har riktigt klart för oss vilken viktig roll kontaktombudet har. Han eller hon fattar faktiskt beslut för vår räk-ning. Därför är det viktigt att kontaktombudet känner sitt ansvar och har kamraternas förtroende.
Just nu är kontaktombudets roll aktuellare än någonsin - höstens pottförhandlingar pågår som bäst och det är dags att välja kontaktombud för nästa år. I år har också kontaktombuden spelat en viktig roll vid inplaceringen i de nya lönegrupperna i somras.
Känsligt
Visst kan uppgiften vara känslig ibland, medger Tommy.
—Vi arbetar sida vid sida varje dag och sen ska jag plötsligt tala om vad mina arbetskamrater är värda. Det måste vara väl genomtänkt.
Än så länge har Tommy inte fått några negativa kommentarer från kompisarna.
—Men jag vet inte om det betyder att de är nöjda eller att de inte vågar säga något.
Det är ingen på kontoret som tittar snett på Tommy när han måste jobba med fackliga frågor på arbetstid, tid som egentligen inte finns.
—Man måste tala om vad man sysslar med. Håller jag på med lönerna förstår alla att det är viktigt.
At t avgöra vilka som ska ha potttillägg är svårare än att bestämma vilken som är den rätta lönegruppen enligt det nya lönesystemet. At t bedöma
självständigheten i arbetet var inte något problem, anser Tommy.
Det \\å\\zTLars öbom på Exportrem-burser i Stockholm med om. Hans förslag till lönegruppsplacering stämde väl överens med gruppchefens.
—Men många har blivit besvikna över utfallet. Förväntningarna var för stora.
Lika lön
Lars ställer upp på kravet att kvinnor och män ska ha samma lön för samma jobb. At t det inte alltid är så har han konstaterat eftersom han som kontaktombud har tillgång till kamraternas löner.
Lars har varit kontaktombud en tidigare omgång och han ställer gärna upp för omval igen.
På CHK träffar klubbstyrelsen sina kontaktombud ungefär en gång i månaden. Då får man information i aktuella frågor och klubbstyrelsen får veta vad kontaktombuden tycker.
Det är något som Ingegerd Salander och Ellen Hermansson i Gävle verkligen saknar. Ingegerd är kontaktombud på det stora kontoret Gävle City med 30 anställda.
—Det är alldeles för många för ett kontaktombud, anser hon.
På Ellens arbetsplats Gävle Söder är de bara fyra.
Båda känner sig ensamma i sina roller och efterlyser mer kontakt med klubbstyrelsen. At t träffa andra kon-
Många har blivit besvikna över utfallet av lönegruppsplaceringarna, säger Lars Öbom på Ex-portremburser i Stockholm, ett kontaktombud som gärna ställer upp till omval.
8 Remissan 9/85
taktombud och ta del av deras erfarenheter skulle ge oss råg i ryggen, tror Ellen och Ingegerd.
Tommy Bylunds chef i Hudiksvall, Hans Eliasson, tycker att det är bra att kontaktombudet samlar upp personalens synpunkter.
Smidigt
—Redan på planeringsstadiet kan jag nu på ett smidigt sätt få synpunkter på en förändring jag funderar på att göra. På ett sånt här litet kontor (15 anställda) är kontakterna mycket informella. Det är bara vid löneförhandlingarna som det går lite mer formellt t i l l .
Men visst finns det fortfarande chefer som kallar till sig kontaktombudet och informerar »eftersom det är lag på det».
Respektera kontaktombuden så att de vågar framföra sina synpunkter. Se oss som en resurs! uppmanar kontaktombud som Remissan talat med.
Text och foto Kristina
Tommy Bylund, yngst på kontoret i Hudiksvall blev övertalad att bli kontaktombud. Tommy tycker att kontaktombudet har ett stort ansvar och att det är positivt för hans del.
Ur papperskorgen
L yckas eller misslyckas
• Alla är inte karriärmänniskor. Åtminstone om man med det menar att man försöker nå en topposition i samhället. Banken vill förstås helst anställa sådana som lyckas bra. Vem vill inte det? Byråkrater som bara behöver verkställa myndigheternas beslut kanske inte behöver ha samma initiativförmåga som en bankman som måste sälja bankens tjänster. Men det blir nog allt svårare att få jobb om man inte kan visa upp hyfsade betyg eller meriter, oavsett vilken arbetsplats man kommer t i l l .
Men alla vi bankmänniskor känner att vi måste lyckas. Vi måste lyckas bäst i den kampanj vi just för tillfället är inne i. Eller vi måste visa ett bra resultat för kontoret så att lönsamheten inte blir sämre än för snittet. Vi måste hänga med och söka andra tjänster osv.
För den som inte kliver uppåt kanske inte blir lika uppskattad som den som gör karriär.
Och om vi också struntar i kampanjerna så måste vi se glada ut och det är inte alltid lätt, när man jobbat på samma arbetsplats i 30 år och det bara blir jobbigare och jobbigare. Det är lätt att känna sig misslyckad då ifall man inte har en chef som uppskattar vardagskne-get, det som måste göras av någon. Det som chefer inte är till för kanske.
Men jag är inte säker på att chefen är den som känner sig mest framgångs
rik. Någon sa att den som inte är direktör vid 40 han har misslyckats. Kanske är det svårare för den som inte lyckas med en »riktig» karriär än för den som bara låter livet rulla.
För att inte tala om företagschefen. Han kanske har lyckats bra. Men styrelsen går omkring och funderar varför vinsten inte blir ännu större. Och varför våran vd inte är lika populär som Gyllenhammar.
Och Gyllenhammar kanske funderar på ifall han kan bli lika populär som Reagan? Tja, vem vet vem av oss som känner sig mest misslyckad. . .?
Vad är egentligen att vara misslyckad? Eller när lyckas man? Alla kan vi väl något som andra inte kan lika bra. Och framför allt. Alla är vi någon speciell person, oavsett hur vi lyckas i jobbet.
Och vi kan kanske resonera på samma sätt som den bagare som samtidigt var en skicklig organist och violinist. Han sa så här: »När jag hör någon som är duktig att spela orgel tänker jag att jag är ju violinist. Och hör jag en verkligt duktig violinist så tänker jag att jag är ju egentligen organist. Men träffar jag någon som är duktig på både orgel och violin, då tänker jagatt jagar ju ändock bagare.
Drot Trannel
9 Remissan 9/85
PERSONALCHEFEN
Frågan har kontinuerligt behandlats i skyddskommittén
Frågekomplexet arbete vid terminal och hudförändringar har aktualiserats i hög grad genom beslutet att Marianne Bergs skada godkänts som arbetsskada.
• Frågan i allmänhet och det individuella ärendet har noga följts av banken. I Marianne Bergs ärende har banken aktivt bidragit till att en noggrann prövning skett och hennes skada kommit till bedömning enligt reglerna för arbetsskada.
Det sistnämnda området, d v s reglerna för bedömning av arbetsskador, kommer vår läkare Fredrik Wahlberg att behandla i ett senare nummer av Remissan.
Den naturliga instansen för uppföljning och diskussion är vår skyddskommitté. Frågan har därför varit uppe till nära nog kontinuerlig behandling inom CHKs skyddskommitté.
Det bör kanske poängteras att ärendet inte utgör någon som helst stridsfråga parterna emellan. Vi har verkligen ett gemensamt mål, nämligen att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för våra medarbetare.
Problemet just nu är, som framgått av pressdebatten, att även om många experter bedömer riskerna som mycket små eller obefintliga så finns några, som har den motsatta uppfattningen. Vår uppgift är inte att göra den vetenskapliga bedömningen, men att vidta åtgärder, så snart det finns rimlig grund för ett beslut
Den nuvarande situationen skapar dock en viss osäkerhet och oro. Även om denna inte skulle vara sakligt grundad, är den en realitet för berörda tjänstemän. Därför är hela frågekomplexet mycket väsentligt för oss. Vi är beredda att försöka finna och genomföra sådana åtgärder, som kan minska oron.
Georg Fordner
10 Remissan 9 /85
Georg Fordner, chef för Centrala personalavdelningen.
LÄKARNA
Uppfattning står mot uppfattning
Personalchefen, läkarna, facket om hudskadan från bildskärmen
Vi tar oron för bildskärmarna
på allvar • Marianne Berg som under några år arbetat vid bildskärm på CHK
har fått sina hudbesvär klassade slvm arbetsskad av försäkringskassan. Det har vi kunnat läsa i dagstidningar och i fackpress av olika slag. • Hur ser vi på hennes skada i ^andelsbanken. Remissan har ställt frågan till centrala persona/chefen, bankens läkare och facket.
En av våra anställda, Marianne Berg, har en hudsjukdom på halsen, som av Försäkringskassan nyligen bedömts som arbetsskada.
Den läkare, som har undersökt och behandlat henne, sätter hudförändringarna i samband med s k kortvågig strålning från hennes bildskärm.
Fredrik Wahlberg och Karl Lindberg, bankens läkare i Stockholm.
• Med kortvågig strålning avses röntgen- och ultraviolett strålning, och den aktuella åkomman brukar sättas i samband med det senare.
Representanter från arbetarskydds-syreisen i Stockholm och Umeå samt Statens strålskyddsinstitut avvisar kategoriskt möjligheten att kortvågig strålning från bildskärmar skulle kunna ha samband med hittills diskuterade hudsjukdomar då sådan strålning från bildskärmar anses helt försumbar, d v s ej större än den som alltid förekommer omkring oss.
Här står alltså uppfattning mot uppfattning.
Möjliga samband
Försäkringskassan godkände hudförändringen som arbetsskada. Vi vill här förtydliga att bakom sådana beslut räcker det med möjliga samband. Vid eventuella oklarheter bedömer man nämligen ti l l patientens förmån och man har uttryckt det så att bedömningen är juridisk i första hand och inte någon strikt vetenskaplig medicinsk/teknisk bedömning.
Vi har konsulterat prof Jan Wahlberg, yrkesdermatologiska kliniken, Karolinska sjukhuset. Utan att ta direkt
ställning till samband mellan bildskärmsarbete och den aktuella hudförändringen kommenterade han att under alla omständigheter tycks misstänkta samband mellan kortvågig strålning och hudförändringar vara sällsynta, då man endast fått ett fåtal remisser till kliniken, trots att man söker efter exponerade patienter.
Detta kan jämföras med att man hade 50—100 remisser per dag då diskussionerna om självkopierande papper var som intensivast. Han har för övrigt erbjudit sig att återkomma för intervju i Remissan.
Undersökt av strålskyddsinstitutet
Handelsbanken kontaktade arbetarskyddsstyrelsen 1984 och den använda ordbehandlaren undersöktes såväl på statens strålskyddsinstitut som på arbetsplatsen. Resultaten sammanfattades av prof Bengt Knave, arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning:
»Vår bedömningavdessa mätresultat är, att vi inte kunnat finna någon faktor som skulle kunna förklara de hudskador/hudbesvär, som arbetstagaren erhållit».
Marianne Berg har uppenbarligen en svårbehandlad hudsjukdom. Diskussioner och osäkerhet om uppkomsten innebär ytterligare problem för henne, vilket vi beklagar.
Undersökningarna har inte påvisat några missförhållanden varför vi inte kan komma med nya anvisningar.
Handelsbankens nya terminal kommer att testas av statens strålskyddsinstitu t.
Vi vill här passa på att nämna att de nya Nixdorfskärmarna kommer att undersökas av statens strålskyddsinstitut. Enligt preliminära uttalanden från fabrikanten har man bl a lyckats reducera det elektrostatiska fältet till praktiskt taget noll. Dessutom har skärmarna god läsbarhet på relativt långt avstånd.
Fredrik Wahlberg Karl Lindberg
FACKET
I dagsläget är den övervägande uppfattningen att bildskärmar inte är skadliga
Marianne Bergs fall har fokuserat intresset t i l l en av de viktigaste uppgifter vi har i facket — att följa och påverka den tekniska utvecklingen och vad den betyder för oss som arbetar i bankerna.
• När det gäller bildskärmarnas eventuella direkta medicinska skadeverkningar till följd av strålning och elektrostatiska fält, kan vi idag inte mer än följa debatten och den pågående vetenskapliga forskningen. Tekniskt och medicinskt är vi ju själva lekmän och får lita till expertisen.
I dagsläget är den övervägande uppfattningen att bildskärmar inte är skadliga. Vi har alltså inte någon grund för att utdöma bildskärmarna.
Däremot är det klart att om oron kring särskilda risker är stor, så måste man ta den på allvar. Därför har vi en central överenskommelse i bankerna att gravida kvinnor med bildskärmsarbete ska kunna få annat arbete under havandeskapet.
Nytt arbete
Det är också klart att vi måste ta hand om de människor som har andra medicinska besvär, vilka kan kopplas ihop med bildskärmsarbetet. Marianne Berg har fått ett nytt arbete utan bildskärm. Detsamma måste gälla var och en som har liknande problem.
Under tiden arbetar vi för att få alla risker och problem kartlagda — genom
11 Remissan 9/85
Facket om bildskärmar (forts fr föreg sida)
Margareta Smidestam, facklig representant i miljö- och säkerhetskommittén, och Åke Wennman, ordförande i CHK-klub-ben.
Handledning med riktlinjer för bildskärmsarbete i Handelsbanken kommer
arbetet i skyddsorganisationen, genom våra egna undersökningar i banken, genom att driva frågorna i Bankmanna-förbundet, genom att följa debatten och forskningen och ta ställning tiH de resultat som kommer fram.
Studier av arbetsmiljön på CHK
Debatten om bildskärmsarbetets risker är inte ny. Centralt i banken följs den främst i miljö- och säkerhetskommittén. Eftersom bildskärmar hittills varit vanligast på CHK har särskilt skyddskommittén där och CHK-klub-bens egen arbetsmiljögrupp kommit att arbeta med frågorna.
I samarbete med läkarmottagningen i Stockholm gjordes under 1983—84 en studie av arbetsmiljön vid samtliga bildskärmsarbetsplatser på CHK. I somras gjordes en ny studie av alla arbetsplatser med ord- och textbehandlingsutrustning. Den håller just nu på att utvärderas.
På så sätt har vi försökt att ta fram ett underlag för att rätta till brister i arbetsmiljön kring bildskärmsarbete. En del har kunnat göras, men mycket återstår.
Ergonomin viktig
Vad det framför allt gäller är att ordna ergonomiskt riktiga arbetsplatser med rätta ljud-och ljusförhållanden, med riktiga arbetsställningar och en arbetsorganisation som är anpassad till bildskärmsarbetet.
All erfarenhet visar att långvarigt bundet arbete vid bildskärm är tröttande. De svårigheter man kan få i form av muskelspänningar, huvudvärk,ögon-trötthet etc hänger i allmänhet ihop med att man jobbar alltför länge vid skärmen.
Det är därför viktigt att man alltid planerar arbetsmiljön i samråd med ergonomisk expertis — i första hand företagshälsovården, men det är lika viktigt att man organiserar arbetet så att man inte behöver sitta långa pass vid skärmen.
Bildskärmsarbete ska vara en del av arbetet
Vi har sedan 1983 en central överenskommelse mellan Bankmannaför-bundet och arbetsgivarna som säger att »grundprincipen ska vara att arbetsorga
nisationen utformas så att bildskärmsarbete utgör en del av arbetet». Använd den vid diskussion om arbetets uppläggning och fördelning.
De här problemen har som sagt varit mest aktuella på CHK. Med det nya terminalsystemet HTD kommer nu antalet bildskärmar på kontoren att öka snabbt. Se till att ni tänker igenom arbetsmiljön ordentligt kring de nya bildskärmsarbetsplatserna!
Ta initiativ själv
Som anställd kan du själv göra en hel del i det här läget. Om du tycker bildskärmsarbetet är för bundet, krävande och stressigt, tala med din chef och ditt kontaktombud. Tillsammans bör ni kunna komma fram till en lösning. Behöver ni råd och riktlinjer, vänd er till personalfunktionen, skyddskommittén eller klubben.
Om du har bildskärmsarbete och är gravid så vet du att du kan begära annat arbete.
Om du har hudbesvär som du tror kan orsakas av bildskärmen, tala med företagshälsovården och diskutera sedan en eventuell ändring av din arbetssituation med chefen, personalfunktionen eller facket
Från vår sida arbetar vi just nu med att i samverkan med företagshälsovården ta fram en handledning med riktlinjer för bildskärmsarbete i Handelsbanken. Under tiden, använd arbetarskyddsstyrelsens nya kungörelse »Arbete vid bildskärm» (AFS 1985:12). Den hör till det material arbetsgivaren genom lag och avtal är skyldig att hålla på arbetsplatsen. Beställning av skriften sker hos Liber distribution, 162 89 Stockholm, telefon 08/739 91 30.
Margareta Smidestam, facklig representant i miljö-
och säkerhetskommittén Ake Wennman,
ordf i CHK-klubben
Bärsäsongen blev ovanligt lyckad, framhåller hr ynglingen Emanuel Björnberg, nybliven delägare i f:a Flytt & Spring. Under den gångna sommaren ha vi burit sä mycket vi orkat. Numera vilja ju alla klara av flyttningen innan skolterminen börjar.
(Grönköpings Veckoblad)
12 Remissan 9/85
A vancerade ledaru tvecklings-programmet
—Den bästa kurs jag deltagit i
—Det här är den bästa kurs jag deltagit i under alla mina år i banken, säger rörelsechefen Curt Källströmer, Östra Sverige. Tillsammans med ett fyrtiotal kolleger har han under året deltagit i ett avancerat ledarutvecklingsprogram för högre chefer och specialister i banken.
• Programmet har lagts upp av Utbildningsavdelningen i samarbete med I FL, Institutet för företagsledning, som är knutet till Handelshögskolan i Stockholm. Målgruppen har varit chefer och specialister i banken som saknat ekonomisk utbildning på akademisk nivå. Universitet, näringsliv, organisationer och bankledning har bidragit med lärare och specialister. Tonvikten har legat på företagsstrategi och finansiella bedömningar med tyngdpunkt på helhetssyn och företagsledning.
Förväntningarna är nu stora på deltagarna.
Projektarbete
Efter tre internatveckor utspridda under året — varav en vecka på engelska — har deltagarna nu samlats i Ma-sursalen på CHK. Det är lite av examensstämning i salen. Under två dagar ska deltagarna redovisa sina projektarbeten för bankledningen. Precis som i andra akademiska sammanhang får den ena gruppen stå till svars för sitt arbete inför en annan grupps kritiska opponenter.
Det var på försommaren lagom till semestrarna som de sex uppgifterna fördelades mellan grupperna. I slutet av september skulle arbetet vara klart. Det blev det också jämsides med att det ordinarie arbetet sköttes som vanligt.
Arbete i projektgrupper ingick i det avancerade ledarutvecklingsprogrammet. Den här gruppen arbetade med HTD-sys-temets kostnader för kontoren. Fr v kc Bernt Niklasson, Odinsplatsen, Göteborg, kc Karin Waldhagen, Tyresö, Sven-Åke
—Det har varit enormtstimulerande, säger Curt Källströmer när han presenterar resultatet av sin grupps arbete.
—Vi har haft mycket roligt tillsammans och pendlat mellan djup pessimism och fnittrig optimism.
Uppgiften för hans grupp var att svara på frågan »Kan kontoren kompensera sig för HTD-systemets förväntade kostnadsökningar?»
Ja, svarade gruppen. Åtminstone på kontoret Tyresö som använts som praktikobjekt.
Verklighetsnära
Det var alltså mycket verklighetsnära och realistiska uppgifter som grup-
Andersson, marknadsansvarig för Australien och Fjärran Östern, rörelsechefen i Östra Sverige Curt Källströmer, chefen för Centrala kansliet, Barbro Johansson och nyblivne con-trollern i Mellansverige Håkan Svanström.
perna fick ta sig an. Ett annat projekt handlade om affärsutveckling vid kontoret i Östersund, ett tredje om utveckling av notariatrörelsen i Stockholm City och ett fjärde om lönsamhetsberäkningar, analys och simulering i Handelsbanken. Två grupper har gjort strategiska analyser av externa företag.
Även om deltagarna har fått sina diplom har de fortfarande ansvar för sina projekt. Till våren blir det ett uppföljningsseminarium och då ska man bl a redovisa vad som blivit av de olika projekten. Utbildningsavdelningen, Centrala kansliet och representanter för RHK tittar t ex just nu på hur HTD-gruppens arbete ska spridas till regionbankerna.
Text och foto Kristina
i Känner du dig uttittad i bilkön? Har du barn i bilen kan det bero på att de inte sitter säkert fastspända. Nästan alla vet ju att många barn dödas eller skadas i onödan, för att deras föräldrar inte skaffat någon skyddsutrustning till . sina barn.
13 Remissan 9/85
Hänt i veckan i Vetlanda
Personalens DAGBOK
• Efter 17 år i ett provisorium i orationella, mörka och tråkiga lokaler har Vetlandakontoret under festliga former flyttat. Flyttlasset gick tvärs över torget och in i nybyggda och fräscha lokaler.
• Barbro Kaczmar — inredningsarkitekt på Byggnadsavdelningen har hållit i ritstiftet och med kontorets tillägg och ändringar är resultatet strålande. % Hösten är den tid på året när
fåglarna flyttar söderut. Bytt boplats har också vår nye chef K-G Petersson gjort och hans flygtur gick från Göteborg. Det är alltså mycket som hänt i Vetlanda sista tiden — nytt kontor, flyttning och ny chef.
ONSDAG
Veckan i Vetlanda börjar konstigt nog med en onsdag. På kvällen packar vi ner alla blanketter och diverse övrigt. Under lång tid har stridsropet varit: HYLLVARMARE BORT. På onsdag skulle också våra nya diskar komma. De är fortfarande i Timrå på morgonen. Tidsplanen är redan tidigare ansträngd, hur ska det gä? Döm om vår förvåning — på kvällen finns inredningen inom stadens gränser.
T O R S D A G
Rikslarm i Vetlanda: Två av fyra diskmontörer saknas. Kunde de ha irrat bort sej i Smålandsskogarna? Nej, sjukdom satte hinder i vägen. Nya fris
ka montörer dyker upp under dagen. Länge leve Dick Uller på Byggnadsavdelningen.
Arkivmaterial och blankettförråd flyttar idag och på kvällen är det dags att packa upp på nya hyllor.
F R E D A G
Bankfackens tur att röra på sej, oroliga kunder tröstas och lugnas. Starka flyttkarlar och poliser på plats 15.30. Ve och fasa, färska bulletiner från nybygget. Valvsdörren går inte att stänga. Med tanke på erhällen PEP-utbildning förklarar vi att inget ska skjutas upp til l morgondagen som kan göras idag. Do it now! Securitas did it by night -nattbevakade en olåst valvsdörr.
Sista flyttlasset vid 21-tiden, en febril verksamhet fram till midnatt. Nu känns armarna långa och benen trötta, ska vi verkligen orka och kunna ha normal bankverksamhet här på måndag?
LÖRDAG
Efter några timmars sömn är hela gänget åter på banken. Det blir något alldeles extra med bankgänget efter en så här jobbig men skojig t id. När lördagen ska byta namn och bli till en skön söndag firar vi med champagne, för nu ser det i alla fall färdigt ut.
SÖNDAG
Vilodag. Skönt. Det känns ovant att ett helt dygn kan passera utan att krop-
När kontorschefen Hans-Göran Pettersson (t v) sett till att Vetlanda äntligen fått ett nytt kontor drar han själv iväg till Nacka utanför Stockholm. Han efterträds även annan Pettersson, nämligen K G från Göteborg Nordstan.
pen finns på banken — bara tankarna och förhoppningen att allt ska lyckas på öppningsdagen.
M Å N D A G
Tidig morgon på vårt nya fina kontor. Kaffe och tårta dukas upp, blågult band och nyslipad sax till kommunalfullmäktiges ordförande. Musikunderhållning hela dagen. Vi räknar pengar och sköter banken till dragspelsmusik.
En tanke: Det skulle vara ett svår-framkomligt land om inte kungen, drottningen och kommungubbar klippte av blågula band emellanåt
T I S D A G
Mycket folk hela dagen, kaffedoften och nyfikenheten lockar nog några extra. Banklokalen liknar till stor del en blomsteraffär och flickorna har konkurrens av alla andra blommor.
Idag måste det stämma direkt. Kl 18 är det visning och cocktailparty för 200 speciellt inbjudna.
14 Remissan 9/85
Efter denna uppvärmning väntar middag med direktionen från RHK styrelse och personal. Hemgång vid tresnåret på natten. Något sent kan tyckas men vilken lyckad dag.
ONSDAG
Segt att komma igång idag, men härliga minnen från en jobbig arbetsperiod. Al l t börjar bli som vanligt på banken. Suset efter partyt på banken i Vetlanda varar kanske inte i evighet, men länge, länge...
Lena Danielsson
(Lena Danielsson är Remissans lokalrapportör i östra Sverige och här Vetlandapersonalens spökskrivare).
På invigningsdagen uträttade kunderna sina ärenden till dragspelsmusik. Musikanten flankeras här av kontorets Birgitta Palmquist (t v) och Margareta Skoglund.
Små presenter delades ut till gästerna. Lennart Ståhl tänker även på de minsta.
Nye kc K G Pettersson tillsammans med Kent Lind på invigningen av nya kontoret.
Nya lönesystemet igen
Kommentar till »Inte ens gräsrot» (se föreg nr)
• Vi är nog många som känner igen Din reaktion på att bli klassad som NOLLA efter många år i banken.
Man kan ju undra om det inte var något fundamentalt fel i det sätt varpå lönegruppsplaceringen presenterades. För kollar man stämningen runt om i banken så kan man ganska lätt konstatera att besvikelsen är stor och resignationen än större: »Jaha, nu fick man bekräftat att man är en stor NOLLA».
Men sen smyger sig en obehaglig tanke in: Det där med självständigheten — är det månne en brasklapp att använda som en tillplattande ursäkt. Vem jobbar till tredjedelen självständigt? Vd? Han måste följa riksbankens och bankinspektionens föreskrifter. Rörelsecheferna? De måste följa vd:s föreskrifter. Kc? Han (hon) är också övervakad.
Vill man hårdra det hela så är kassan nästan det mest självständiga: Det är jag som bestämmer om kunden ska ha sina pengar och hur.
En sak som inte nämns är att om Du mot förmodan söker en annan tjänst, så behåller Du Din nuvarande lön men får så att säga börja om från början i lönegruppsplaceringen. Det står ingenstans i avtalet, men sägs rent ut från fackligt håll, och facket har —får man förmoda — det säkert förankrat från högre or t
Om man därtill lägger att Du som icke är helt ung längre — Du bör vara omkring 45 år — inte har någon större chans att söka Dig vidare i banken (om Du inte är av hankön) så ter sig framtiden ganska dyster.
Ett tips: Be om ett samtal med Din närmaste chef och tala rentut. V i som är äldre har en förmåga att tiga och lida, men Din insändare är ett steg på rätt väg.
»En skrivande gräsrot»
15 Remissan 9/85
Nätverken sprider sig
i banken Nätverkstanken verkar ha slagit rot i banken på allvar. Fler och fler tjejer bildar nätverk för att dra nytta av varandras erfarenheter, kunskaper och kontakter och för att stötta och hjälpa varandra.
• I östra Sverige bildades för ett och ett halvt år sedan nätverket Forum Athena av de tio befordrade kvinnor som fanns i regionen.
»Forum Athena finns til l hands för er som har tips och idéer om hur vi kan påverka kvinnor att bli nyfikna och känna lust att ta sig an större arbetsuppgiften), skriver de i en presentation av sig själva till personalen i regionen. Regionbankschefen Bo Strage har gett dem sitt fulla stöd.
I Jönköping undrade Annika Fritz och Gunvor Hamp härförleden om flickorna i Södra Vätternbygden månne kände något behov av att träffas och skickade iväg en inbjudan till kompisarna på grannkontoren. Nog verkade det finnas behov alltid. Uppslutningen blev så gott som mangrann (eller rättare sagt kvinngrann), berättar de för Remissan. 33 stycken kom!
Jönköpings Lisbeth Holmdahl — medlem av Forum Athena — delade med sig av sina erfarenheter av att vara kvinnlig befordrad i Handelsbanken.
Lisbeth Holmdahl, Jönköping City, är medlem i ett av de allt fler nätverk av tjejer som växer upp i banken.
—Vi måste ta chansen att hänga med nu när det ligger i tiden att satsa på kvinnor, sa hon.
—Men vi är så dåliga på att tala om vad vi kan. Vi måste lära oss av killarna att marknadsföra oss. Vi måste våga mer, vilja mer.
—Läs Birgitta Wistrands »Chef över ditt eget liv» och prenumerera på den utmärkta tidningen »Kvinna nu». Anmäl dig ti l l bankens kurs »Utveckla dig själv»! Lär dig jäntelagen i stället för Jantelagen!
Ann-Marie Falk från Huskvarna tog sen över med kommandot »Lev ung längre så vi hinner bli befordrade». Men nu var det fritidsaktiviteterna i banken det handlade om. Alla deltagare kände för att fortsätta att träffas. Nästa gång blir det i Huskvarna.
Har du läst senaste HTD-nytt?
Ann-Christin Söderberg Luleå
• —Nej, det har jag inte. Den har inte gått runt här på kontoret ännu.
Men nog tycker jag att det är bra att den finns. Beroende på intresse kan man läsa sä mycket man vill av informationen.
Nu känns HTD lite avlägset tycker jag. Vi fick reda på idag att installationen börjar i augusti 1986, det är ju nästan ett år dit.
Den gamla Jante-lagen har fått en lilla-syster. Lär av henne istället:
Du skall tro att du är något.
Du skall tro att du är lika god som alla andra och alla andra lika goda som du.
Du skall tro att du är lika klok som andra, ibland klokare.
Du skall veta att du är lika bra som andra. Om du vet att du gör ditt bästa kan du uppskatta dem som är bättre.
Ibland vet du mer än andra.
Du är inte förmer än andra, men du är enastående som alla andra.
Du duger till mycket.
Skratta åt dig själv och din värld, det gör dig fr i .
Du skall tro att många bryr sig om dig.
Du skall tro att du kan lära andra en hel del och lära av dem.
Varför? För att du är någon, en som behövs.
Gudrun Hjelte
16 Remissan 9 /85
Jänte-lagen
Har du läst senaste HTD-nytt?
Lasse Lydén, Arvika
• —Ja, jag läste det i går. Vi har ett cirkulationssystem så att alla får det i sin hand så småningom. Det är bra att vi kan följa utvecklingen.
jag kommer snart att åka till Stockholm i andra ärenden och då kan jag passa på att besöka testkontoret Värtavägen och se terminalen i verkligheten också. Hittills har jag bara sett den som atrapp när de var här från RHK Örebro och mätte upp kontoret inför installationen.
Anders Nygren, kc Åkalla
• —Ja, det har jag gjort. Det är mycket bra att det kommer en uppföljning då och då så att vi kan hålla oss informerade om framsteg som görs och vad som är pä gång.
Jag har samlat dem i en pärm så att jag lätt kan gå tillbaka och titta om det skulle behövas.
Lagom til l jul !
Nu kan du beställa Fadderbarnsfondens
BREVKORT
De pastellfärgade brevkorten är dubbla utan text och användbara året om. De säljs med kuvert i buntar om fyra kort med olika motiv för 15 kr.
REMISSANS FADDERBARNSFOND har också i år fått möjlighet att trycka egna brevkort. Motiven —fyra barnansikten — ingår i en serie vid namn Världens Barn och har tecknats av barnboksillustratören Angélica Serrano-Punell, som ställt sina teckningar ti l l vårt förfogande —utan honorar. Vi framför vårt tack ti l l konstnärinnan och erbjuder de vackra korten til l alla som vill ge Remissans Fadderbarnsfond ett extra stöd.
Antalet kort är begränsat, så skicka genast in beställningskupongen här nedan!
RFFs kontonummer: 6761/84 902 515
Till Handelsbanken, Box 50 104, 202 11 Malmö
BESTÄLLNING AV dubbla brevkort med kuvert ti l l förmån för Remissans fadderbarnsfond
Vg. sänd buntar a 15 kr, fyra motiv = kr
Beloppet sätts in på RFFs konto 6761/84 902 515
Beställarens namn (vg texta) Kontorsadress
Clearingnummer.
Handgranater i Göteborg
• För första gången deltog Handelsbanken i år i ett av svensk korpidrotts populäraste arrangemang — Fältstafet-ten i Slottskogen i Göteborg. Tävlingen ser nästan likadan ut idag som när den startade 1945 och består av löpning, rodd, cykel, skytte, hinderbana och — handgranatkastning.
Utan någon som helst specialträning placerade sig laget på 139 plats av 379 deltagande lag i korpklass 1, berättar Martin Bäckner som deltog i stafetten.
SÄLJES
Segelbåt ALBIN 78, inköpt 1979, välvårdad. Inombordare Volvo Penta 7.5, logg, ny Rr-radio, kompass, vagga, 2 st försegel. Ev Optimistjolle. Till höstpris 100 000 kr. Ring Sigge Marklund, 08/769 1904
Fritidshus på Gräsö, Öregru nd Sjötomt, 2703 kvm med fritidshus på 60 kvm, byggt -72. Storstuga med öppen spis, 2 mindre sovrum. Ca 20 kvm altan mot sjösidan. Pris 350 000 kr. Ring Ulf Geijer, CDSA, tfn arb 08/769 20 63 och bost 018/10 69 91
Uthyres i Spanien Chalet nära Benidorm, charmig, modernt möblerad. Uthyres vår 1986, även kortare tid. Plats för 2—3 personer. Tfn 08/60 89 31, Hillevi Pettersson.
BYTES
Stuga i fjällen vecka 14, 1986 för 4—6 personer Bytes mot sommarstuga på Öland valfri vecka under sommaren 1986. Ring Ronny Arvidsson, Stenungsund. tfn 0303/715 85.
Göteborgsgänget som deltog i Fältstafetten i Slottskogen. Längst fram fr v Bo Nilsson, Freddy Hallsten, Göran Rylan-der, Torbjörn Sandblom. Stå
ende Martin Bäckner, Peter Wall, Lennart Johansson och Anders Åsberg. Fotograferade gjorde Torbjörns fru Marianne.
Femårsjubileum för golf tävling i de tre sydligaste regionbankerna
• För femte gången har Södra, Västra och östra regionerna genomfört sin gemensamma golftävling.
En fantastisk brittsommardag samlades 72 handelsbanksgolfare på Söderåsens golfbana för att tävla om vand-ringstrofdn. Den gick i år till värdregionen dvs Södra. Bo Persson, Helsingborg tog hem första priset på 36 poäng med 1 poängs marginal på Jan Swed-man, Norrköping.
Tävlingen som från början samlade en blygsam skara på knappt tjugo gol-fare har för varje år växt sig större — gemenskapen likaså. Den fina idrottslördagen avslutades på Röstånga gästgivaregård med prisutdelning och baluns. Al l t i genuin skåneanda.
Bejublat inslag på golfbanan var f ö husvagnen med förfriskningar som serverades av skåningar i hembygdsdräkt.
Rolig episod: Andra golfare blev sug-
Segerns sötma eller nederlagets bittra kalk kunde avnjutas respektive tömmas under uppmuntrande till rop av hemby gdsklädda Hans Lindblad och Wivianne Andersson, båda från Helsingborg Stortorget.
na när de passerade matståndet och ville köpa en smörgås. Döm om deras förtjusning när Handelsbanken bjöd på matbiten (och dricka ti l l). En liten grupp på 20 scouter som passerade fick också lite käk och dricka!
Xenla Peterson Helsingborg Stortorget
18 Remissan 9/85
~~\
RABATTERNA gäller på priser som är angivna i Vingresors gällande prislista.
RABATTERNA omfattar ordinarie, aspiran-ter, deltidare samt pensionärer med maka/make/ sambo samt hemmaboende barn under 25 år.
RABATTERNA kan endast kombineras med gällande rabatter enligt Vingresors prislista.
Endagsklassikern
Endagsklassikerna fr v Lars Hasselrot, Mimmi Grundel, Claes Ahlgren, Bengt »Pekka» Persson och Susanne Blomquist från Dataavdelningen samt Sven Kölerud, Uppsala.
• En lördag mitt i september bestämde vi oss för att avverka Handelsbanksklassikern på en dag. Vi det var Lars Hasselrot, Claes Ahlgren, Bengt Persson, Mimmi Grundel, Susanne Blom-qvist, Dataavdelningen och Sven Kölerud, Uppsala.
Start klockan sju i Täby med cyk-ling som första gren. I lätt duggregn cyklade vi till Vaxholm (besök i näröp-petbutik) tur och retur. Tibblehallen blev nästa anhalt. Bad eller simning 1000 meter kan varmt rekommenderas efter en cykeltur i kyligt väder. Lunch.
Avfärd med bilar till Södergarn. Orientering på hösten kan vara mycket givande. Vi fann både vanlig kantarell och trattkantarell samt ett stort antal andra svampar som ingen av oss kunde namnge. Vi fann också de tio kontrollerna.
Nu återstod bara en mil på Lidingö-loppets tuffa bana. Vi valde den backigaste delen (såklart).
När siste man var tillbaka på Södergarn var klockan nästan fyra. Vi som gjorde det lovade varandra att göra om endagsklassikern nästa år.
Klassikergänget
19 Remissan 9/85
ORT HOTELL DATUM AVRESEORT RABATTER 1v 2v
LANZAROTE Playa Park, San Francisco, 20/1-10/2 Stockholm 325 450 Bella Vista
MAROCKO Royal, Kamal, Tamlelt, 16/1-13/2 Stockholm 375 500 Igoudar
ISRAEL Edomit, Bel.Towers 13/1-10/2 Stockholm 350 475
TENERIFFA Tenerife Princess, Tenerife Sol 26/1-9/2 Stockholm 300 450
; O N N Y T T B P E R S O N N Y T T B P E R S O N N Y T T » P E R S O N I N
Margareta A Iström, Trollhättan, kamrer och chef för expeditionen, Vänersborg.
Birgitta Arvesjö-Gustavsson, Huddinge, bitr kamrer och chef för Checkgruppen inom Utlandsbetalningar, CU.
Lars Boström, Helsingborg Stortorget, direktörsassistent.
Jan Enström, Centrala kansliet, bitr kamrer.
Krister Fors, Malmö Lundavägen, stfchef för Finspång,
Jan-Erik Gustafsson, Härnösand, bankjurist i Umeå.
Rolf Hage, Centrala dataavdelningen Inlandssystem, bitr kamrer.
Ingvar Holmander, RHK Göteborg, chef för Kreditberedningen.
Puck Jadvi, Mörby Centrum, kamrer och stf chef för kontoret.
Madelene Hallsten, Centrala rättsavdelningen, bitr kamrer och sekreterare/ assistent till chefen för Centrala dataavdelningen.
Marianne Jernselius, CU, Telexgruppen, bitr kamrer.
Anders Kvist, CF, chef för Penningmarknad, C FL.
Hans Lindström, Skellefteå, chef för Vännäs.
Björn Nilsson, Centrala dataavdelningen, Centrala Interface System, bitr kamrer.
A nders Ohlner, Skandia Liv, chef för Kundgruppen inom Penningmarknad, CFL.
Sverker Praski, CF, chef för Aktiemarknad, CFA.
Sören Ringländer, Jönköping City, stf chef för Linköping Lilla Torget.
Maria Widegren, Södra Sverige, Utlandsrörelsen, bitr kamrer.
Svenska Finans
Hans Engberg, chef för Systemsektionen, Dataavdelningen.
Sten Hellqvist, marknadsförare på Investeringskrediter inom regionkontoret i Göteborg.
Johan Malmsten, marknadsspecialist på Distrikt RB/RC Marknadsfunktionen inom A ffärskrediter.
Bengt Nordqvist, A ffärskrediter, distrikt RB/RC, chef för marknadsfunktionen inom samma rörelsegren.
Marie-Louise öst ed t, chef för Redovisningsfu nktion en, Ekonomifunktionen inom Investeringskrediter.
Avlidna
Stina Forssander, Herrljunga, avled
1985-08-29. Född 1896-07-11. Pensio
nerad 1951.
Albin Neander, Stora Torget Borås, avled 1985-10-15. Född 1922-06-21.
Ragnhild Petré, avdelningskontor i Stockholm, avled 1985-10-05. Född 1897-01-03. Pensionerad 1952.
Leif Segerfeldt, RHK Stockholm City, avled 1985-10-03. Född 1915-12-15. Pensionerad 1980.
Lilly Åberg, Stockholm Stureplan, avled 1985-10-01. Född 1902-11-03. Pensionerad 1962.