Examensarbete på grundnivå
Independent degree project – first cycle
Omvårdnadsvetenskap
Det transkulturella mötet i vården ur ett sjuksköterskeperspektiv
En litteraturöversikt
Amanda Jörgensen och Sofia Wolffelt
MITTUNIVERSITETET
Avdelningen för omvårdnad
Examinator: Britt Bäckström, [email protected]
Handledare: Ylva Rönngren, [email protected]
Författare: Amanda Jörgensen, [email protected] &
Sofia Wolffelt, [email protected]
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Huvudområde: Omvårdnad
Termin, år: HT, 2015
ABSTRAKT
Bakgrund: Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle vilket ställer nya krav på
omvårdnaden. Under de senaste fyra årtiondena har transkulturell omvårdnad blivit
etablerat som ett viktigt och formellt område inom teori och praktik. Madeleine Leininger
har varit den ledande frontfiguren inom detta område.
Syfte: Att belysa det transkulturella mötet i vården ur ett sjuksköterskeperspektiv.
Metod: Litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar.
Resultat: Det fanns svårigheter i att möta personer från en främmande kultur när
sjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskap och förståelse för kulturella skillnader.
Språkbarriärer var det främsta problemet och tolkanvändning var centralt i att överkomma
denna problematik. Närstående hade en central roll i vårdandet. Synen på
sjuksköterskeprofessionen skilde sig och sjuksköterskorna kunde ibland känna sig
underminerade.
Diskussion: Hur kulturell kunskap uppnås kan skilja sig åt, soluppgångsmodellen kan vara
ett hjälpmedel för sjuksköterskor. Det sättet sjuksköterskor väljer att överkomma barriärer
kan ha betydelse för hur vården bedrivs.
Slutsats: En stor problematik i detta område finns och det fanns ett stort utbildningsbehov
hos sjuksköterskorna. En kurs i det transkulturella mötet bör bli en obligatorisk del i
utbildningsprogrammet för sjuksköterskor. Detta område behöver utforskas mer.
Nyckelord: Kommunikationshinder, kulturell kompetent vård, litteraturöversikt,
sjuksköterskans roll, transkulturell omvårdnad.
ABSTRACT
Background: Sweden has developed to a multicultural society which puts more demands on
the caregiving. For the last four decades transcultural nursing has become more established
as a formal area within theory and practice. Madeleine Leininger has been the leader in this
area.
Purpose: To highlight the transcultural meeting in healthcare from a nurses´ perspective.
Method: Review including 14 qualitative articles.
Results: There was difficulties in caring for patients from another culture when nurses lacked
knowledge and understanding. Language barriers was the main problem and was mainly
solved by using interpreters. Relatives had a central role in caring. The perception of
healthcare personnel differed and the nurse could sometimes feel undermined.
Conclusion: There is many problems in this area and the need for education for nurses is
substantial. A course within transcultural is recommended to be a mandatory part of the
nurses´ education. This area needs further research.
Keywords: Communication barriers, culturally competent care, nurses´ role, review,
transcultural nursing.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING………………………………………………………………………………………….........................................1
2 BAKGRUND ................................................................................................................................1
2.1 Bemötande och kommunikation ...........................................................................................1
2.2 Kultur och kulturell kompetens.............................................................................................2
2.3 Lagar och riktlinjer ...............................................................................................................3
2.4 Transkulturell omvårdnad ....................................................................................................3
2.5 Cultural care theory .............................................................................................................4
2.5.1 The Sunrise Model .................................................................................................................. 4
3 PROBLEMFORMULERING ............................................................................................................5
4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR..................................................................................................5
5 METOD OCH DESIGN ………………………………………………………………………………………………….……………… 6
5.1 Inklusions-och exklusionskriterier .........................................................................................6
5.2 Litteratursökning..................................................................................................................6
Tabell 1 ....................................................................................................................................7
5.3 Analys ..................................................................................................................................7
6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ............................................................................................................8
7 RESULTAT ...................................................................................................................................8
Tabell 2 ....................................................................................................................................8
7.1 Sjuksköterskans professionella roll .......................................................................................9
7.1.1 Kulturell kunskap och attityder till kultur .............................................................................. 9
7.1.2 Att interagera vid kommunikationsbarriärer ......................................................................10
7.1.3 Kommunikation med hjälp av tolk .......................................................................................11
7.1.4 Hinder inom arbetsledning och organisation .......................................................................12
7.2 Kulturella faktorer som kan påverka mötet i vården ............................................................ 13
7.2.1 Närståendes delaktighet i omvårdnaden ............................................................................13
7.2.2 Könsroller och syn på vårdpersonal .....................................................................................14
8 METODDISKUSSION .................................................................................................................. 15
9 RESULTATDISKUSSION .............................................................................................................. 17
9.1 Sjuksköterskans professionella roll ..................................................................................... 17
9.2 Kulturella faktorer som kan påverka mötet i vården ............................................................ 20
10 SLUTSATS ............................................................................................................................... 21
10 REFERENSLISTA ....................................................................................................................... 21
Bilaga 1 – Översikt av inkluderade artiklar till resultatet
Bilaga 2 – SBU:s granskningsmall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik
1
1 INLEDNING
År 2013 var 1,5 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands, vilket motsvarar ca 15,9 %
(Migrationsinfo, 2015) och under år 2014 mottog Migrationsverket (2015) 81 301
asylansökningar. I takt med att det svenska samhället blir allt mer mångkulturellt ställs det
högre krav på sjuksköterskans kulturella kompetens. Den kulturella kompetensen hjälper
sjuksköterskan att bli duktig på att identifiera individuella kulturella mönster och därmed få
redskap till att utföra en professionell omvårdnad (Gustafson, 2005). Sjuksköterskan har den
närmsta kontakten med patienter och ansvarar för att utarbeta omvårdnadsplaner som
uppfyller de individuella omvårdnadsbehoven. Därför är det en nödvändighet för
sjuksköterskan att förstå, uppskatta och svara på patienternas kulturella preferenser (Maier-
Lorentz, 2008). Termen ”kulturspecifik omvårdnad” myntades på 1960-talet och avser
omvårdnad som är skräddarsydd för att passa specifika kulturer. Individer från olika
kulturer skiljer sig i hur de vill bli omhändertagna när de blir sjuka, får en motorisk
funktionsnedsättning eller är döende. Sjuksköterskan kan utöva kulturspecifik omvårdnad
genom att använda sig av patientens tro, värderingar och metoder som passar patientens
särskilda behov (Leininger, 2002d, s.9). Kulturbegreppet är svårt att både definiera och att
utreda. Hur detta begrepp används kan potentiellt ha konsekvenser för yrkesutövningen
(Williamson & Harrison, 2010).
2 BAKGRUND
2.1 BEMÖTANDE OCH KOMMUNIKATION
”Inom omvårdnadsvetenskapen betraktas människan som en fri individ som har förmågan
att göra val och ta ansvar och förstås, både som en generell och unik varelse. Människan är
unik och ska bemötas individuellt.” (Svensk sjuksköterskeförening, 2014, s.6)
En personcentrerad omvårdnad förutsätter att sjuksköterskan är öppen för att se patientens
perspektiv och vara lyhörd för patientens vilja. Målet med den personcentrerade vården är
att patienten i samförstånd med sjuksköterskan ska få vara delaktig i sin egen vård och
behandling. Patienten är i beroendeställning till sjuksköterskan, därför är det nödvändigt att
sjuksköterskan balanserar detta maktförhållande genom att involvera patient och närstående
för att de ska känna sig trygga och respekterade. Målsättningen med omvårdnaden är att
gynna patientens hälsa och välbefinnande med hänsyn till kulturell bakgrund, genus och
2
sociala villkor (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Kommunikation är en viktig del i mötet
mellan sjuksköterska och patient och är ett hjälpmedel för sjuksköterskan för att kunna ge
god omvårdnad. Detta utbyte kan ske både kroppsligt och språkligt, verbalt och icke-verbalt.
Språket är det främsta redskapet för kommunikation och är essentiellt för att kunna förstå,
förklara och informera (Baggens & Sandén, 2011, s.205, 209). För att inte riskera
patientsäkerheten är det viktigt att sjuksköterskan försäkrar sig om att patienten har förstått
den givna informationen (Socialstyrelsen, u.å.). Många gånger används patientens anhöriga
som översättare om patienten inte förstår språket. Inom vården föredras istället användning
av professionella sjukvårdstolkar (Gerrish, Chau, Sobowale & Birks, 2004).
2.2 KULTUR OCH KULTURELL KOMPETENS
Begreppet kultur hänvisar till inlärd, delad och överförd kunskap av värderingar, tro och
livsstil av en särskild grupp som är generellt överförd mellan generationer och influerar
tankar, beslut och agerande i vissa mönster (Leininger, 2002b, s. 47). Personer som arbetar
inom sjukvården kommer dagligen i kontakt med människor från flera olika kulturer.
Behoven hos dessa individer kan te sig olika och tankegången kan skilja sig åt. Kulturell
bakgrund och uppfostran i kombination med personliga egenskaper kan ligga till grund för
individens förväntningar och beteenden. För att kunna möta patienter från olika kulturer och
minoriteter på ett så bra sätt som möjligt krävs kunskap, vilket förhoppningsvis kan leda till
att den enskilde individen känner att denne blir bemött på ett respektfullt sätt. Upplevelsen
av trygghet hos den enskilda individen förknippas med känslan av inseende över
situationen (Hanssen, 2007). Kunskapen om sjukvårdssystemet hos individer är beroende på
hur länge personen befunnit sig i ett land. Vårdgivare måste vara medvetna om att nivån av
förtrogenhet med värdlandet har en viktig betydelse för upplevelsen hos individen av att
söka och ta emot vård, därför måste det transkulturella mötet tacklas med öppenhet och
flexibilitet (De Gagne, Oh, So, Haidermota & Lee, 2014). Begreppet kulturell kompetens
användes från början av socialarbetare och de beskrev begreppet som en kontinuerlig
process av strävan efter att bli alltmer självmedvetna, att bli mer kunniga om kulturella
styrkor och att värdera mångfald. Sjuksköterskeyrket har antagit konceptet från
socialarbetarna och beskriver begreppet vidare som en förmåga att kunna förstå kulturella
3
skillnader för att kunna ge god vård av god kvalitet till alla människor. Kulturell kompetens
berör frågor som kultur, ras, etnicitet, kön och sexuell läggning (Maier-Lorentz, 2008).
2.3 LAGAR OCH RIKTLINJER
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) utgår ifrån att vården ska vara individuell
och anpassas efter den enskilde individen som ska vara delaktig i beslutsfattandet som
bygger på respekt för autonomin. Vården ska vara på lika villkor oavsett social, etnisk eller
politisk tillhörighet. I Patientlagen (SFS 2014:821): 5 kap. under delaktighet 1 § och 2 §
framgår det att sjukvården så långt det är möjligt ska utformas och genomföras i samråd
med patienten och att behandlingsåtgärder ska utgå från dennes önskemål och individuella
förutsättningar. I socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska beskrivs det att sjuksköterskan bör erhålla ett holistiskt synsätt och förhålla sig
till etiken. Detta innebär att vården bör utgå från en humanistisk värdegrund.
Sjuksköterskan ska även ha förmågan att tillgodose patientens basala och specifika
omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga samt kunna
förvissa sig om att patient och/eller närstående förstår given information. Att få tillgång till
en tolk är en rättighet enligt Förvaltningslagen (SFS 1986:233, 8 § ).
2.4 TRANSKULTURELL OMVÅRDNAD
Enligt Leininger (2002d, s. 3-5) innebär holistisk omvårdnad noggrann planering för att kunna
möta patienters individuella behov. För att kunna möjliggöra holistisk omvårdnad måste
sjuksköterskorna ha förståelse för kulturella skillnader i planeringen av vården.
Sjuksköterskorna måste vara kulturellt kompetenta för att kunna ge en så optimal vård som
möjligt till sina patienter. Det ökade antalet av invandrare, flyktingar och andra människor
från många olika kulturer har gjort transkulturell omvårdnad nödvändig för sjuksköterskor
nu och i framtiden. De ökade trenderna inom globaliseringen är en möjlighet för
sjuksköterskor att lära sig om både annorlunda kulturer och kulturer som liknar deras egen.
I dag är transkulturell omvårdnad och begreppet globalisering känt över hela världen.
Under de senaste fyra årtiondena har transkulturell omvårdnad blivit etablerat som ett
viktigt och formellt område inom teori och praktik och det finns tecken på att transkulturell
omvårdnad långsamt omvandlar sjukvårdssystem och ändrar vårdpersonal till att tänka och
agera transkulturellt (Leininger, 2002d, s.3-5). Leininger menar att transkulturell omvårdnad
4
är; ett formellt område av studier och yrkesutövning. Den transkulturella omvårdnaden är
inriktad på en jämförande holistisk kulturell vård, hälsa och sjukdomsmönster hos personer
med avseende på skillnader och likheter i kulturella värderingar, övertygelser och
levnadssätt med målet att erbjuda kulturellt kongruent, kompetent och medkännande vård
(Williamson & Harrison, 2010).
2.5 CULTURAL CARE THEORY
Under de senaste fem decennierna har Madeleine Leiningers teori om den kulturrelaterade
omvårdnaden utvecklats till att avancera och förbättra omvårdnadens kvalitet. Teorins
koncept är att vara omfattande, holistisk och annorlunda mot de traditionella inriktningarna
av omvårdnad (Leininger, 2002c, s.71). Det centrala syftet med den transkulturella
omvårdnadsteorin är att upptäcka och förklara olika kulturbaserade vårdfaktorers påverkan
på hälsa, välmående, sjukdom eller dödsfall hos individer eller grupper. Syftet och målet
med teorin är att använda forskningsresultat för att ge kulturellt kongruent, säker och
meningsfull vård till patienter av olika eller liknande kulturer (Leininger, 2002a). Enligt
Leininger (2002d, s.28) finns det tre faser för att sjuksköterskan ska kunna uppnå kulturell
kompetens och kunskap. I fas ett ska sjuksköterskan skapa en kulturell medvetenhet och
förståelse för kulturella skillnader såväl som likheter. I fas två skapar sjuksköterskan en
djupare förståelse i kulturella aspekter, detta uppnås genom forskningsbaserad kunskap. I
det sista steget använder sig sjuksköterskan av evidensbaserad forskning och sin egen
erfarenhet i vårdandet som sedan utvärderas för att se om vården som bedrivits varit
kulturbaserad.
2.5.1 The Sunrise Model
Leininger (2002c) beskriver the Sunrise Model, eller soluppgångsmodellen, som utvecklades
på 1970-talet i syftet att skapa en förståelse för de grundläggande delarna inom transkulturell
omvårdnad. Modellen fungerar som en guide för att från ett holistiskt perspektiv reda ut
kulturella fenomen som potentiellt kan influera vårdandet och välbefinnandet hos individen.
Varje kultur har sin egen världssyn och kulturella och sociala struktur som är inlärd genom
språk och levnadsförhållanden. I levnadsförhållanden inkluderas gemenskap, kulturella
värderingar och tro samt teknologiska, religiösa och filosofiska, sociala, politiska, rättsliga,
och ekonomiska faktorer. Alla dessa kontext påverkar vård och hälsomönster men även hur
5
individer uttrycker sig. För att kunna ge kulturellt kongruent vård måste sjuksköterskor
använda kunskap som fås genom att analysera de ovan nämna komponenterna. Denna
kunskap kan bidra till att sjuksköterskan tar kulturanpassade beslut i vårdandet för att
patienten ska kunna bevara sina värderingar och integritet (Leininger, 2002c, s.79-83).
3 PROBLEMFORMULERING
Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle som innefattar olika etniciteter,
religioner, språk, kulturer och traditioner. Detta ställer ett krav på det svenska
sjukvårdssystemet att öka förståelsen för hur olika kulturer yttrar sig. Det bör finnas en
förståelse för att detta påverkar hur individer ter sig i olika situationer och att detta grundar
sig i vilka värderingar individen har växt upp med. Alla människor kommer förmodligen i
kontakt med vården under något tillfälle i sitt liv, i alla fall i Sverige, vilket gör att
vårdpersonalen måste kunna bemöta varje person utifrån ett så bra och respektfullt sätt som
möjligt. Det transkulturella mötet i vården är viktigt att belysa för att väcka en medvetenhet
hos sjuksköterskor, som förhoppningsvis leder till att alla personer i samhället erbjuds lika
vård och professionell omvårdnad.
4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa det transkulturella mötet i vården ur ett
sjuksköterskeperspektiv.
Frågeställningar:
● Hur upplever sjuksköterskan mötet med personer från olika kulturer?
● Vad är sjuksköterskans ansvar och roll i det transkulturella mötet?
6
5 METOD OCH DESIGN
Detta arbete är en litteraturöversikt vars resultat baserades på 14 vetenskapliga artiklar. De
databaser som använts som sökmotorer är Cinahl, Pubmed och Psychinfo.
Enligt Friberg (2012, s.133-134) är en litteraturöversikt en översikt över det aktuella
forskningsläget inom ett specifikt område, vilket syftar till att utforska vilken befintlig
kunskap som redan finns inom området. I denna typ av arbete görs ingen avgränsning i
användandet av kvalitativa eller kvantitativa studier.
5.1 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER
För att inkluderas i arbetet skulle artiklarna syfta till att beskriva sjuksköterskors upplevelser
av det transkulturella mötet i vården. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och inte
vara publicerade för mer än 10 år sen. Artiklarna exkluderades om de inte var peer-
reviewed, kostade att läsas eller inte hade ett etiskt försvarbart upplägg av studier.
5.2 LITTERATURSÖKNING
Litteratursökningarna som har gjorts har alla innehållit ordet transcultural nursing. Denna
term har kombinerats med ytterligare sökord som nurse patient relations, nurses experience och
nurses role. I ett tidigt skede valde författarna att transcultural nursing skulle användas i alla
sökningar, detta för att denna sökterm svarar till syftet för rapporten. Då arbetet skulle
handla om det transkulturella mötet ur ett sjuksköterskeperspektiv inkluderades även
söktermen nurse patient relation, detta för att ge fokus på både relationen och mötet mellan
sjuksköterska och patient. För att ytterligare betona att det var sjuksköterskans upplevelse
som var det centrala lades även söktermen nurses experience till. Eftersom att forskningsläget
och utbudet av relevanta artiklar inom detta område är begränsat kunde inte bara dessa
söktermer användas. Därför gjordes det en ny litteratursökning där termen nurses experience
togs bort och ersattes med termen nurses role. Detta utökade sökresultatet och ytterligare en
artikel hittades. Termerna har sökts som fritext i databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo.
Först valdes 16 artiklar ut för relevansbedömning varav 14 mötte syftet och
inklusionskriterierna. Dessa 14 kvalitativa artiklar granskades kritiskt enligt SBU:s
granskningsmall för kvalitativa studier (Bilaga 2). Efter kvalitetsgranskningen valdes tolv
artiklar ut till resultatdelen. Urvalsförfarandet av artiklarna kan ses i Tabell 1. Som tillägg har
manuella sökningar gjorts genom att titta på de valda artiklarnas referenslistor och utifrån
7
dessa manuella sökningar har ytterligare två kvalitativa artiklar kvalitetsgranskats och tagits
med i resultatdelen. Alla de inkluderade artiklarna söktes upp i Ulrich’s web för att
säkerställa att de var vetenskapliga och peer-reviewed. En översikt av de inkluderade
studierna kan ses i Bilaga 1.
Tabell 1. Översikt av litteratursökningar 2015-09-02 – 2015-09-08.
Datum Databas Sökord Avgränsningar Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 Antal
inkluderade
2/9 Cinahl Transcultural nursing
AND nurse patient
relations AND nurses
experience
Skapad efter 2005 42 42 12 9 7 6
4/9 Pubmed Transcultural nursing
AND nurse patient
relations AND nurses
experience
Skapad efter 2005 24 24 7 3 3 3
7/9 Psychinfo Transcultural nursing
AND nurses
experience
Skapad efter 2005 63 63 4 2 2 2
8/9 PubMed Transcultural nursing
AND nurse patient
relations AND nurses
role
Skapad efter 2005 67 67 3 2 2 1
I urval 1 lästes artikelns titel, i Urval 2 lästes artiklarnas abstrakt, i Urval 3 lästes hela artikeln och i Urval 4 valdes
artiklar ut till granskning av vetenskaplig kvalitet.
5.3 ANALYS
Artiklarna lästes noggrant igenom flera gånger för att innehållet skulle bli begripligt.
Därefter färgmarkerades de stycken i artiklarna som svarade till litteraturöversiktens syfte.
Utifrån färgmarkeringarna delades innehållet in i preliminära kategorier för att författarna
senare skulle kunna jämföra resultaten från de olika studierna. När likheter och/eller
skillnader identifierats skapades övergripliga huvudkategorier med underliggande
subkategorier som författarna ansåg svarade till litteraturöversiktens syfte. Detta i enlighet
med Fribergs (2012, s.140-141) beskrivning av hur en analys ska genomföras. De slutgiltiga
huvudkategorierna och subkategorierna presenteras under resultatdelen i Tabell 2.
8
6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN
De etiska överväganden som har beaktats är att författarna inte medvetet har förvrängt
resultatet hos de utvalda artiklarna och inte medvetet utelämnat relevant material. Det etiska
resonemanget i artiklarna har setts över och alla artiklar har även godkänts av en etisk
kommitté. Deltagarna ska ha behandlats etiskt korrekt, vilket innebär att de ska ha rätt till
självbestämmande och frivilligt medverkat i studierna (Polit & Beck, 2012, s. 167).
7 RESULTAT
Resultatet är baserat på 14 kvalitativa artiklar, som bearbetats och delats in i två
huvudkategorier med tillhörande subkategorier som visas i Tabell 2. Av de utvalda
artiklarnas studier genomfördes fyra i Sverige, två i Norge, två i England, två i USA en i
Irland, en i Australien, en i Saudiarabien och en i Singapore.
Tabell 2 – Tabell över huvudkategorier och subkategorier.
Huvudkategorier Subkategorier
Sjuksköterskans professionella roll Kulturell kunskap och attityder till kultur
Att interagera vid kommunikationsbarriärer
Kommunikation med hjälp av tolk
Hinder inom arbetsledning och organisation
Kulturella faktorer som påverkar det
transkulturella mötet
Närståendes delaktighet i omvårdnaden
Könsroller och synen på vårdpersonal
7.1 SJUKSKÖTERSKANS PROFESSIONELLA ROLL
Denna kategori syftar till att förklara sjuksköterskans professionella roll i det transkulturella
mötet. Kunskapsbrist kan göra den transkulturella vården mer utmanande för
sjuksköterskan och missförstånd kan lätt uppstå vid kommunikationsbarriärer. Därför kan
användning av tolk vara centralt för att kunna överföra information, det krävs även stöd från
arbetsledning och organisation.
9
7.1.1 Kulturell kunskap och attityder till kultur
När sjuksköterskorna saknar förståelse för kultur och kulturella skillnader är det svårt att ge
individanpassad vård. När arbetsmiljön är stressig och fokus bara ligger på det medicinska
vårdandet och inte på det själsliga vårdandet utvecklas inte sjuksköterskornas kunskaper om
kultur (Cortis, 2004). Kulturella skillnader mellan sjuksköterskan och patienten gör vården
mer utmanande och dessa utmaningar skapas främst på grund av kunskapsbrist (Taylor &
Alfred, 2010). I Almutairi, McCarthy och Gardners (2015) studie framkommer det att när den
kulturella kunskapen hos sjuksköterskan saknas kan denne ibland omedvetet använda sig av
sin egen kulturella referensram för att utvärdera beteenden hos patienter från andra
kulturer. När sjuksköterskorna är osäkra på vad som är kulturellt acceptabelt kan det i
somliga fall hämma vården eller inbringa en känsla av att inte utöva kliniskt säker vård.
Debesay, Harsløf, Rechel och Vikes (2014) studie tar upp att det finns en osäkerhet hos
sjuksköterskor över att överskrida de kulturella gränserna och att de själva känner att de inte
har den erfarenheten och kunskapen som krävs för att kunna vårda patienter från andra
kulturer.
Det finns olika uppfattningar om hur stor inverkan kultur har på vårdandet. Det finns
sjuksköterskor som inte tror att kultur påverkar vårdandet medan andra anser att ömsesidig
förståelse för olika kulturer är centralt för att kunna vårda (Cortis, 2004; Lundberg,
Bäckström & Widén, 2005; Tuohy, McCarthy, Cassidy & Graham, 2008). I studien av Cortis
(2004) visar resultatet att majoriteten av sjuksköterskorna inte tror att kultur påverkar
vårdandet. I motsats till detta visar en studie av Tuohy et al. (2008) att en förståelse av
kulturella skillnader är nödvändig för att kunna ge optimal vård. Även Lundberg et al.
(2005) studie visar att det finns en vilja hos sjuksköterskestudenter att lära sig om olika
kulturella element för att kunna se sin egen roll i att ge kulturellt passande vård. I studien
framgår också att sjuksköterskestudenterna vill ge vård som är anpassad efter individuella
kulturella önskemål. I en studie av Jirwe, Gerrish och Emami (2010) ansåg de flesta
deltagarna att en förståelse för olika kulturella normer och traditioner är en stor resurs för att
skapa en kulturell medvetenhet. Denna medvetenhet kan ge mer självförtroende i att tackla
obekanta situationer och för att etablera en bättre kommunikation. I studien framkom det
även att det finns delade åsikter om hur denna kunskap ska uppnås, vissa anser att det sker
10
genom utbildning och andra anser att det sker genom egen erfarenhet. I Debesay et al. (2014)
studie framkommer det att ett utbildningsbehov finns för att ha möjlighet att utveckla
kompetensen gällande mångkulturell vård. I en studie av Cioffi (2005) framkommer det att
vissa sjuksköterskor arbetar utifrån en stereotyp syn på kultur vilket kan leda till att de
omedvetet placerar patienter i fack utifrån deras etniska tillhörighet och kulturella tro.
Det framkommer i Skott och Lundgrens (2009) studie att sjuksköterskor inte anser att det är
någon större skillnad mellan immigranter och urbefolkningen, då alla är enskilda individer
med sin egen historia. Dock har sjuksköterskorna stött på fördomar om immigranter från
kollegor. I Cortis (2004) studie framgår det att det finns delade åsikter om huruvida rasism
existerar inom vårdsektorn. Somliga sjuksköterskor anser att det inte finns någon rasism,
detta på grund av att de inte stött på det inom vården. I motsats till detta påstår andra att då
rasism finns i hela samhället är det självklart även förekommande inom sjukvården.
7.1.2 Att interagera vid kommunikationsbarriärer
Kommunikationssvårigheter kan vara sammankopplade med språkliga skillnader mellan
sjuksköterskan och den multikulturella familjen och kan utgöra en stor utmaning i vårdandet
(Cioffi, 2005; Cortis, 2004; Høye & Severinsson, 2008; Lundberg et al., 2005; Taylor & Alfred,
2010). När språksvårigheter finns kan förmågan att interagera effektivt bli kraftigt nedsatt,
vilket kan resultera i att kvaliteten på vården försämras (Almutairi et al., 2015; Jirwe et al.,
2010; Tuohy et al., 2008). Språkbarriärer kan lätt leda till missförstånd mellan sjuksköterskan
och patienten, vilket i sin tur kan hämma patientsäkerheten och ha en negativ inverkan på
det känslomässiga stöd patienten behöver (Almutairi et al., 2015; Cioffi, 2005; Ozolins &
Hjelm, 2003). Att inte kunna kommunicera med patienterna kan upplevas som frustrerande
(Taylor & Alfred, 2010). I både Tuohy et al. (2008) och i Jirwe et al. (2010) studier poängteras
det att sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna upplever att det finns en risk vid
språkbarriärer att nyckelinformation som är nödvändig för att kunna planera vården inte
kommer fram. I den sistnämnda studien framkommer även att det sociala samspelet mellan
sjuksköterska och patient kan gå förlorat, vilket kan leda till att vården blir opersonlig och
mekanisk. I Jones (2008) studie bekänner en sjuksköterska att denne spenderar mindre tid
med patienter där kommunikationsbarriärer finns.
11
För att övervinna kommunikationssvårigheter kan alternativa hjälpmedel användas,
exempelvis teckenspråk, bildkort (Cortis, 2004; Jirwe et al., 2010), kroppsspråk och gester
(Almutairi et al., 2015; Jones, 2008). Lundberg et al. (2005) beskriver i sin studie att då
kroppsspråk och gester kan se annorlunda ut i olika kulturer kan felaktiga tolkningar av
dessa göras, vilket kan göra det svårt för personalen att förstå patientens önskemål.
I två studier framkommer det att några av sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna i
vissa fall väljer att lära sig några ord eller fraser på patientens språk för att underlätta
kommunikationen (Jirwe et al., 2010; Ozolins & Hjelm, 2003). Det finns även hinder gällande
tystnadsplikten då sjuksköterskorna ibland inte kan fråga patienten om de vill att någon
annan ska ta del av vårdprocessen utan tvingas istället att kommunicera via de närstående
(Cioffi, 2005).
Vissa sjuksköterskor upplever en rädsla över att begå misstag när de kommunicerar med
personer från andra kulturer och att denna rädsla kan hämma kommunikationen. Till följd
av detta kan sjuksköterskorna ibland undvika att interagera med dessa patienter för att inte
råka förolämpa dem (Jirwe et al., 2010; Tay, Ang & Hegney, 2012). Jirwe, et al. (2010) tillägger
också att en välfungerande kommunikation ofta resulterar i en känsla hos
sjuksköterskestudenterna av att vården som bedrivs uppfyller en hög kvalitet och att de som
går in i det transkulturella mötet med en positiv inställning har lättare att hantera
kommunikationssvårigheter.
7.1.3 Kommunikation med hjälp av tolk
Det anses viktigt att använda tolkar i det kulturella mötet för att kunna ge adekvat
information till patient och anhöriga (Høye & Severinsson, 2008; Jirwe et al., 2010). I Tuohy et
al. (2008) studie framkommer det att samarbetet med tolkar är en nödvändighet i vissa
situationer för att kunna ge optimal vård. I studien betonar sjuksköterskorna vikten av att
använda samma tolk i alla möten med den enskilde patienten. De anser att detta kan
medföra att en god kontakt etableras mellan alla parter. Sjuksköterskorna i studien tycker
dock att det kan vara svårt att genomföra i praktiken, då det är svårt att få tag i en tolk och
att det inte går att garantera att samma tolk är tillgänglig när behovet finns. Även i Lundberg
12
et al. (2005) studie framkommer det att sjuksköterskorna upplever att det kan vara svårt att
få tag i en tolk med kort varsel och trots användning av tolk kan problem uppstå. Speciellt i
relation till huruvida översättningen blir korrekt och kommer fram till patienten och
sjuksköterskan, vilket även framkommer i McClimens, Brewster och Lewis (2014) och i
Taylor och Alfreds (2010) studier. McClimens et al. (2014) studie tillägger även att det finns
situationer där en direkt fråga som tolken översätter till patienten ställs, vilket följs av en
lång konversation med bara ett ord tillbaka som svar. Detta skapar en osäkerhet i vad som
egentligen sagts. I Jirwe et al. (2010) studie framkommer det att några sjuksköterskestudenter
upplever att användning av tolk är begränsat på sjukhuset på grund av finansiella skäl och
att läkarna använder sig av tolkservice oftare än sjuksköterskorna.
När möjligheten till tolk inte finns förlitar sig många sjuksköterskor på sina kollegor (Taylor
& Alfred, 2010) eller på patientens närstående som är flerspråkiga (Almutairi et al., 2015;
Cortis, 2004; Høye & Severinsson, 2008). Cortis (2004) beskriver att sjuksköterskorna i vissa
fall förväntar sig att de närstående till patienten ska fylla rollen som tolk när tolkservice inte
är tillgänglig. Jones (2008) poängterar dock att det kan vara problematiskt med släktningar
som tolkar, då det inte går att försäkra sig om att den informationen som ges översätts korrekt.
Detta bekymmer tas även upp i Ozolins och Hjelms (2003) studie där de tillägger att det kan
förekomma att sjuksköterskan ställer en fråga som den tolkande släktingen inte för vidare,
utan istället besvarar själv.
7.1.4 Hinder inom arbetsledning och organisation
I Tay et al. (2012) studie framkommer det att sjuksköterskorna har för lite stöd från
ledningen för att kunna bedriva en holistisk vård. Det upplevdes att ledningen endast
fokuserade på praktiska uppgifter och inte såg interaktionen mellan sjuksköterska och
patient som en viktig del av vårdandet. Taylor och Alfred (2010) beskriver i sin studie att
majoriteten av sjuksköterskorna anser att de informationsmaterial och utbildningsprogram
som organisationen erbjuder är inadekvata. I studien av Tuohy et al. (2008) framkommer det
att sjuksköterskorna behöver mer resurser på arbetsplatsen, exempelvis informationsblad,
ordböcker och tydligare direktiv om användning av tolkservice.
13
7.2 KULTURELLA FAKTORER SOM KAN PÅVERKA MÖTET I VÅRDEN
Denna kategori syftar till att förklara kulturella faktorer som kan påverka sjuksköterskans
upplevelse och roll i det transkulturella mötet. Närstående kan ha både en positiv och en
negativ inverkan i vårdandet, olika syner på könsroller kan ha betydelse för hur vården
bedrivs och sjuksköterskans professionella roll kan ibland bli ifrågasatt.
7.2.1 Närståendes delaktighet i omvårdnaden
Att involvera familjen i vårdandet av patienter från andra kulturer anses vara nyckeln till en
god interaktion (Cioffi, 2005) inte bara i själva vårdandet av patienten men också för att få
denne att känna sig mer trygg. Denna roll blir extra viktig framförallt när språkbarriärer
finns, för att förhindra att patienten känner sig socialt isolerad (Cioffi, 2005; Cortis, 2004). I
det transkulturella mötet i vården ses de närstående som en nödvändighet (Tuohy et al.,
2008) och har en stor och viktig roll (Høye & Severinsson, 2008). Flera studier tar upp att
många multikulturella familjer ofta räknar stora delar av släkten som närstående och inte
bara den närmsta familjen. Detta medför att det kan bli många besökare samtidigt runt
patienten (Cortis, 2004; Høye & Severinsson, 2008; Lundberg et al., 2005; Ozolins & Hjelm,
2003; Tuohy et al., 2008). Sjuksköterskan kan uppleva det stora antalet besökare som
problematiskt om patienten vårdas på en vårdavdelning, då andra patienter kan
störas(Cortis, 2004; Lundberg et al., 2005; Ozolins & Hjelm, 2003). När ett stort antal
närstående vill ta del av vården kan det medföra att personalen blir tvungna att ge samma
information till flera olika personer vilket är tidskrävande (Lundberg et al., 2005; Tuohy et
al., 2008). Familjedeltagandet kan ibland reducera självständigheten hos patienten på grund
av att de närstående har olika åsikter om vad som är rätt och fel i vårdandet (Tuohy et al.,
2008). I en studie av Jirwe et al. (2010) framgår det dock att sjuksköterskestudenterna
generellt sett ser de närståendes närvaro som positiv, speciellt då språkbarriärer finns mellan
sjuksköterska och patient.
7.2.2 Könsroller och synen på vårdpersonal
Inom den transkulturella omvårdnaden kan problematik uppstå när det gäller vårdandet av
en patient av det motsatta könet (Cortis, 2004; Lundberg et al., 2005; Ozolins & Hjelm, 2003).
14
I både studien av Ozolins och Hjelm (2003) och studien av Lundberg et al. (2005)
framkommer det att det inte är ovanligt att män endast vill bli vårdade av män och att
kvinnor endast ska bli vårdade av kvinnor. Enligt Cortis (2004) studie blir denna
problematik mest tydlig vid intimvård. En deltagare i Cortis (2004) studie säger ”till slut
förstod jag att han var generad på grund av att jag var kvinna… Jag var omedveten om detta och
förstod inte denna del av hans religion.”(Cortis, 2004, s.53). Även i Debesay et al. (2014) studie
beskrivs intimvården som en stor utmaning. Sjuksköterskorna kände en rädsla över att begå
misstag eller att förolämpa patienten vid intimvård och det upplevdes svårt att hitta en
balans mellan att ge effektiv vård och att respektera patientens behov på grund av att
intimitet är ett känsligt ämne.
Den patriarkala uppfattningen av kvinnor i vissa kulturer reflekteras i den negativa attityden
gentemot sjuksköterskor, som ofta är kvinnor. På grund av detta kan många sjuksköterskor
känna att de har en underlägsen roll till den patriarkala familjen där män ofta är
talespersoner (Høye & Severinsson, 2008). I Ozolins och Hjelms (2003) studie beskriver
sjuksköterskorna att de upplever att de inte blir respekterade för den kompetens de har. De
upplever också att det i många fall endast är läkarens expertis och kunskap som blir
accepterad. Detta framkommer även i studien av Tay et al. (2012), där sjuksköterskorna anser
att många patienter undervärderar deras kompetens och inte inser att sjuksköterskeyrket är
en profession. Istället tror de att det endast är läkaren som har kunskapen att vårda.
Synen på kvinnan och sjuksköterskeprofessionen är dock inte bara negativ hos de
multikulturella familjerna. I Høye och Severinssons (2008) studie framkommer det även att
många multikulturella familjer är uttalat positiva till sjuksköterskans professionella roll och
känner tillit till personalen.
8 METODDISKUSSION
Författarna gjorde ett medvetet val att inte använda sökorden som MeSH-termer. Detta
grundar sig i att sökningarna som initialt innehöll MeSH-termer resulterade i ett mindre
utfall av artiklar. När sökorden istället användes som fritext ökade antalet artiklar i
15
sökresultatet. Detta kan vara till följd av att forskningsläget kring detta område i dagens läge
inte är så brett.
Författarna hade den legitimerade sjuksköterskans upplevelse av det transkulturella mötet
som utgångspunkt till en början. Det upptäcktes dock att det inte fanns tillräckligt med
relevant forskning som handlade om just detta. Tre artiklar som handlade om
sjuksköterskestudenters upplevelser av det transkulturella mötet valdes att tas med eftersom
att de ändå ansågs belysa det transkulturella mötet ur ett sjuksköterskeperspektiv.
Utifrån sökningarna i databaserna kunde endast tolv artiklar väljas ut som svarade till syftet
och inklusions-och exklusionskriterierna. Därför kompletterades det med manuella
sökningar där det ytterligare framkom två artiklar som svarade till syftet. Dessa två artiklar
låg dock inte inom den bestämda avgränsningen på tio år, utan var ett respektive två år äldre
än vad inklusionskriteriet tillät. Artiklarna valdes att inkluderas ändå då forskningsläget
ansågs ligga på samma nivå då som det gör nu, vilket gör att forskningsresultatet fortfarande
är aktuellt. Båda artiklarna var mycket innehållsrika och hade en hög kvalitet. Författarna
valde att inte begränsa i vilken världsdel studierna var utförda, detta för att skapa en större
bredd i resultatet. Eftersom att syftet var att belysa det transkulturella mötet i vården sågs
det inte som en begränsning att inkludera artiklar från olika länder, trots att
sjukvårdssystemen eventuellt kan vara uppbyggda på olika sätt. Dock upptäcktes det senare
att sex av de inkluderade artiklarnas studier var utförda i Norden, vilket var ett omedvetet
urval av författarna.
Initialt planerades det att endast beskriva det transkulturella mötet ur en
allmänsjuksköterskas perspektiv, men redan efter den första sökningen insåg författarna att
forskningsläget i detta område är för begränsat för att kunna inrikta sig på en specifik typ av
sjuksköterska. Att inkludera studier som undersöker exempelvis allmänsjuksköterskor,
specialistsjuksköterskor och hemvårdssjuksköterskors upplevelser, kan ha tillfört ett bredare
perspektiv på hur det transkulturella mötet kan upplevas beroende på i vilket kontext mötet
sker. Alla artiklar innehöll relevant information men vissa artiklar innehöll mindre och inte
lika djupgående fakta. Alla de inkluderade artiklarna hade kvalitativ ansats vilket kan vara
en begränsning för att resultatet inte är generaliserbart utan endast bygger på subjektiva
upplevelser. Enligt Axelsson (2012, s.204) stärker det resultatet att ha med artiklar av både
16
kvalitativ och kvantitativ ansats då resultatet kan studeras ur olika perspektiv. Den
kvalitativa ansatsen kan även vara en styrka i detta fall efter som att det är upplevelsen som
ska belysas och genom denna metod blir resultatet narrativt. Citat som framkommer i de
kvalitativa artiklarna kan förstärka det resultat som artikelförfattarna kommit fram till och
läsaren kan även bilda sig en uppfattning i huruvida författarna till artikeln feltolkat det som
sagts.
De flesta av artiklarna hade intervjuer som insamlingsmetod vilket är en fördel för att
sjuksköterskan med egna ord får beskriva sin egen upplevelse av det transkulturella mötet.
Ett par av artiklarna hade fokusgrupper som insamlingsmetod, där upplevelsen
diskuterades i grupp, vilket kan ha en negativ inverkan på resultatet på grund av att
deltagarna i studien kan ha påverkat varandra, exempelvis genom att förstärka varandras
känslor på ett negativt eller positivt sätt. Det kan också vara svårt att prata öppet i
fokusgrupp och vissa deltagare kan ta över diskussionen. Detta kan resultera i att resultatet
blir annorlunda än om intervjuerna genomförts enskilt. En artikel som inkluderats i denna
litteraturöversikt har haft en enkätundersökning som insamlingsmetod, vilket kan vara en
svaghet då mängden information som framkommer i enkätundersökningar kan vara
begränsad i jämförelse med den information som framkommer i djupintervjuer. I en intervju
kan följdfrågor ställas vilket kan göra att informationen som kommer fram blir mer
innehållsrik. Det medför i sin tur att analysen blir djupare, vilket gör resultatet mer
berättande och personligt. På grund av begränsad tillgång till relevant forskning var
författarna fortfarande tvungna att involvera de mindre informativa artiklarna i resultatet.
En begränsning i litteraturöversikten är att den endast innehåller 14 artiklar.
9 RESULTATDISKUSSION
Syftet med litteraturöversikten var att belysa det transkulturella mötet i vården ur ett
sjuksköterskeperspektiv. Resultatet visade att kunskapsbrist om kultur och kulturella
skillnader försvårade sjuksköterskans omvårdnadsarbete och att kommunikationsbarriärer
var den största utmaningen i det transkulturella mötet. Det främsta hjälpmedlet för att
övervinna dessa barriärer var att använda tolkservice. Resultatet visade även att många
sjuksköterskor tycker att det saknas både utbildning och organisationellt stöd för att kunna
17
bedriva en god transkulturell omvårdnad. Resultatet har valts att diskuteras utifrån
huvudkategorierna sjuksköterskans professionella roll och kulturella faktorer som kan påverka mötet
i vården.
9.1 SJUKSKÖTERSKANS PROFESSIONELLA ROLL
I resultatet framkommer det att kulturell kunskap och medvetenhet i vissa fall saknas hos
sjuksköterskorna, vilket kan begränsa vården de ger, men det framkommer också att det
finns en vilja hos vissa att utveckla kulturell kunskap och förståelse.
Brist på kulturell kunskap kan göra att patienten känner sig sämre bemött (Hanssen, 2007).
Därför är det viktigt att sjuksköterskor bygger upp sin kulturella kunskap för att främja och
utveckla den transkulturella omvårdnaden. Att ha en vilja att lära sig om kulturella
skillnader är den första fasen av tre för att utveckla kulturell kompetens enligt Madeleine
Leiningers (2002d) teori. Det finns delade åsikter om hur kulturell kunskap och kompetens
ska uppnås. Leininger (2002d, s.28) anser att denna kunskap uppnås i fas två genom att
studera evidensbaserade forskningsresultat och inte endast uppnås genom erfarenhet. I den
tredje och sista fasen ska sjuksköterskan kombinera kunskapen som uppnåtts av den
evidensbaserade forskningen med sin egen erfarenhet i vårdandet. Det finns olika teorier om
hur kulturell kompetens uppnås, Narayans (2001) teori liknar Leiningers och hon anser
också att det första steget för hur kulturell kompetens ska uppnås är att attityd och
inställning anpassas för att främja transkulturell vård.
I enlighet med Leiningers teori om att kulturell kompetens uppnås genom evidensbaserad
forskning säger även Svensk sjuksköterskeförenings(2014, s.13) värdegrund för omvårdnad
att den evidensbaserade omvårdnadskunskapen utgör grunden för god omvårdnad.
I resultatet framkommer det att det finns delade åsikter om huruvida rasism existerar inom
sjukvården och en del förnekade dess existens. Detta kan bero på att rasism är ett laddat ord
och inte anses vara socialt accepterat att använda. Det finns även en form av förnekelse
gentemot rasism, man vill inte kännas vid den, och därför undviks det ofta att prata om (van
Dijk, 1993, refererad i Gustafson, 2007).
18
Det gemensamma för de flesta studierna var att kommunikationssvårigheter sågs som det
största problemet i det transkulturella mötet. Det framkom även att det fanns en osäkerhet
hos många sjuksköterskor om den givna informationen verkligen kommit fram. Enligt
Socialstyrelsen (2005) ligger ansvaret hos vårdpersonalen att försäkra sig om att patienten
har förstått informationen och eftersom att utebliven information kan äventyra
patientsäkerheten ligger ansvaret helt i sjuksköterskans händer och inte i patientens.
I de flesta studierna framkom det att det främsta hjälpmedlet för att överkomma
kommunikationsbarriärerna var användandet av tolk men att tillgången till tolk var
begränsad, speciellt när det rörde sig om mer brådskande situationer. Det framgick även att
tolkservice ibland inte användes på grund av finansiella skäl. Enligt förvaltningslagen (SFS
1986:233) bör myndigheter anlita tolk när de har att göra med personer som inte behärskar
svenska. I Socialstyrelsens (2011) rapport "Ojämna villkor för hälsa och vård -
jämlikhetsperspektiv på hälso-och sjukvården” betonas att språkbarriärer försvårar migranters
tillgång till information vilket leder till att denna patientgrupp känner sig mindre
involverade och delaktiga i sin vård. När tolk inte används vid språkbarriärer leder det till
att patienten och sjuksköterskan inte kan skapa en dialog och därför kan patienten inte vara
fullt delaktig i sin egen vård, vilket strider mot både hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763)
och patientlagen (SFS 2014:821), som säger att all vård ska ske i samråd med patientens vilja
och önskemål. Enligt Björk Brämberg (2008) tycks bristfällig kommunikation vara vanligt
förekommande inom vården och blir till ett ännu större problem när tolk inte används trots
att det behövs, på grund av att det äventyrar patientdelaktigheten i vården. Björk Brämberg
betonar att användning av tolk kan ha en positiv inverkan på patienters möjligheter till att få
mer inflytande i vårdprocessen, därför är det av yttersta vikt att sjuksköterskan har dessa
komponenter i beaktning.
Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor är det sjuksköterskan som ansvarar för att den
enskilda individen får informationen som krävs för att kunna ge sitt samtycke till hur vården
bedrivs (Svensk Sjuksköterskeförening, 2005). I resultatet framgick vikten av att använda
samma tolk i alla möten med den enskilde patienten för att bygga upp tillit och skapa god
19
kontakt, detta bekräftas även i en studie av Eklöf, Hupli och Leinio-Kilpi (2014). Dock
tillägger den sistnämnda studien att det finns en risk för att tolken och patienten bygger upp
en för nära relation, vilket kan göra att samtalen inte blir professionella.
Synen på samarbetet med tolkar skiljer sig hos sjuksköterskor och gör att användandet av
tolkservice varierar beroende på vilken syn sjuksköterskan har på tolksamarbetet och vilka
resurser som finns på arbetsplatsen. Whitman och Davis (2009) föreslår att sjuksköterskor
bör utbildas i hur man effektiv använder en tolk, för det kan hjälpa att maximera
kommunikationen som i sin tur lyfter kvaliteten på vården.
Detta kan vara viktigt för att sjuksköterskorna ska veta hur ett tolksamtal bör vara uppbyggt
och vad deras roll i samtalet är förutom att förmedla information. Socialstyrelsen (2015)
kommer med förslag på vad sjuksköterskans bör tänka på när tolk används, vilket
inkluderar att ge tolkarna nödvändig bakgrundsinformation innan samtalet. Under mötet
bör tolken sitta bredvid patienten och sjuksköterskan bör ha ögonkontakt med patienten och
tala direkt till denne och inte till tolken samt att använda ett språk som är begripligt för
tolken (a. a). Dessa grundläggande element kan göra att sjuksköterskan blir mer bekväm
med att använda tolk.
I resultatet framkommer det att vissa sjuksköterskor anser att de utbildningsprogram om
transkulturell omvårdnad som organisationen erbjuder är inadekvata. Enligt Maier-Lorentz
(2008) bör organisationen erbjuda sjuksköterskor adekvata utbildningsprogram som
fokuserar på den kunskap och de färdigheter som behövs för att kunna bedriva en god
transkulturell omvårdnad. Med detta menas alltså att ansvaret inte endast ligger på
sjuksköterskan utan även på organisationen. Som tillägg till detta bör organisationen enligt
Whitman och Davis (2009) även utveckla lättillgängliga manualer, handböcker eller
webbsidor, som ska fungera som en guide i den transkulturella omvårdnaden.
9.2 KULTURELLA FAKTORER SOM KAN PÅVERKA MÖTET I VÅRDEN
I resultatet framkommer det att sjuksköterskans syn på de närståendes delaktighet i
vårdandet varierar. I framförallt multikulturella familjer är de närstående en central del i
vårdandet. Björk Brämberg (2008) tar upp att familjeinriktad vård är viktigt för att kunna
20
motverka att patienter från andra kulturer känner sig isolerade eller utanför.
Därför bör sjuksköterskor utveckla sin förståelse om att kunna tillvarata de närståendes
resurser. Strategier för att underhålla och förbättra sjuksköterskans kompetens inom detta
område föreslås av Høye och Severinsson (2009) och bör fokusera på deras inställning till de
närstående, vilket kan göra dem mer medvetna om vilka behov multikulturella familjer har
och i sin tur öka förståelsen. Leiningers (2002a) soluppgångsmodell kan hjälpa
sjuksköterskor att skapa en förståelse för vilka faktorer som influerar patientens livssyn. Om
patientens sociala struktur bygger på de närståendes närvaro är det viktigt att involvera dem
i vårdandet för att kunna ge en holistisk vård som utgår från patientens behov.
Vid användandet av Madeleine Leiningers teori finns det en risk att placera patienter i fack
utifrån deras etnicitet och deras kulturella preferenser. Detta bekräftas även av Gustafson
(2005) som förhåller sig kritiskt till teorin. Därför är det viktigt att ha kunskapen om de olika
kulturella synsätten i åtanke och att samtidigt sträva efter en holistisk, individanpassad vård
med fokus på den enskilde individens önskemål. Enligt socialstyrelsen (2011) kan
diskriminering inte undvikas genom att behandla alla lika, då diskriminering även kan
uppstå när hänsyn inte tas till individens egna förutsättningar och behov.
Resultatet visar att det fanns svårigheter i att utföra intimvård på grund av att
sjuksköterskorna kände att de inkräktade på patientens personliga utrymme. Enligt Maier-
Lorentz (2008) måste sjuksköterskor förstå att patienter kan ha olika syn på vad som är
bekvämt när det gäller närhet. Dock måste sjuksköterskor i sin professionella roll ibland ha
en nära kontakt med patienter och för att undvika att patienter känner sig obekväma bör
sjuksköterskor därför förklara varför de måste röra dem, detta för att förhindra att
patienterna missuppfattar kroppskontakten.
Att sjuksköterskor upplever att patienter från andra kulturer oftast vill bli vårdade av en
person av samma kön och att det finns en annorlunda syn på sjuksköterskans kunskap och
kompetens kan enligt Leiningers (2002) soluppgångsmodell bero på vilka tidigare
erfarenheter och sociala strukturer patienten har. Religiösa, filosofiska och sociala faktorer
kan också påverka hur patientens syn på hälso-och sjukvården är och det är viktigt att
sjuksköterskan har det i åtanke.
21
10 SLUTSATS
Att det finns en stor problematik med att vårda patienter från andra kulturer har
framkommit i denna litteraturöversikt. Problemen var främst kopplade till språkbarriärer
men även till olika kulturella uppfattningar. Sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna
kände i de flesta fall att de inte hade den kompetens som krävdes för att vårda dessa
patienter holistiskt, därför bör adekvata utbildningsprogram finnas för att öka kunskapen
och medvetenheten om kulturella skillnader. Utbildningen bör bygga på ett individanpassat
perspektiv för att förhindra kategorisering av patienter utifrån etnicitet och religiös tro.
Utbildningen bör även ge lärdom i hur sjuksköterskan ska bemöta patienter som har en
annan livssyn och livsstil och även ge lärdom i hur sjuksköterskan på ett respektfullt sätt ska
integrera dem i vårdandet. Forskningsläget inom detta område är än så länge väldigt glest
och framtida forskning bör fokusera mer på hur sjuksköterskor upplever det transkulturella
mötet. Organisationerna bör prioritera denna högaktuella fråga och främja sjuksköterskors
kunskap inom detta område. Sjuksköterskeutbildningen bör avsätta mer tid för detta i
utbildningsprogrammet och en kurs i det transkulturella mötet bör bli en obligatorisk del.
Referenslista (Artiklar markerade med * har använts i resultatavsnittet)
*Almutairi, A.F., McCarthy, A. & Gardner, G.E. (2015). Understanding cultural competence
in a multicultural nursing workforce: registered nurses’ experience in Saudi Arabia. Journal
of Transcultural Nursing, 26(1) 16-23. doi: 10.1177/1043659614523992.
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (2. Uppl.) (s.204-). Lund: Studentlitteratur.
Baggens, C. & Sandén, I. (2011). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg
& J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt (s.201-236).
Kristianstad: Studentlitteratur.
Björk Brämberg E. (2008). Doktorsavhandling. Att vara invandrare och patient I Sverige, ett
individorienterat perspektiv. 1404-4307, Göteborg: Intellecta Docusys.
*Cioffi, J. (2005). Nurses’ experiences of caring for culturally diverse patients in an acute
care setting. Contemporary Nurse, 20(1), 78-86, doi: 10.5172/conu.20.1.78.
*Cortis, J.D. (2004) Meeting the needs of minority ethnic patients. Journal of Advanced
Nursing 48(1), 51-58
*Debesay, J., Harsløf, I., Rechel, B. & Vike, H. (2014). Facing diversity under institutional
constraints: challenging situations for community nurses when providing care to ethnic
minority patients. Journal of Advanced Nursing 70(9), 2107-2116. doi: 10.1111/jan.12369.
De Gagne, J.C., Oh, J., So, A., Haidermota, M., & Lee, S. (2014). A Mixed Methods Study of
Health Care. Experience Among Asian Indians in the Southeastern United States. Journal of
Transcultural Nursing, 1-11. doi: 10.1177/104365961452624
Eklöf, N., Hupli, M. & Leino-Kilpi, H. (2014). Nurses’ perception of working with immigrant
patients and interpreters in Finland. Public Health Nursing, 32 (2), 143-150. doi:
10/1111/phn.12120
Friberg, F. (red.). (2012). Dags för uppsats -vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Gerrish K., Chau R., Sobowale A. & Birks E. (2004). Bridging the Language Barrier: The
Use of Interpreters in Primary Care Nursing. Health and Social Care in the Community,
12(5),566-574.
Gustafson, D.L. (2005). Transcultural nursing theory from a critical cultural perspective.
Advances in Nursing Science, 28, 2- 16.
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad I Ett Mångkulturellt Samhälle. Lund: Studentlitteratur.
*Høye, S. & Severinsson, E. (2008). Intensive care nurses’ encounters with multicultural
families in Norway: an exploratory study. Intensive and Critical Care Nursing, 24, 338-348.
doi:10.1016/j.iccn.2008.03.007
Høye, S. & Severinsson, E. (2009). Multicultural family members’ experiences with nurses
and the intensive care context: A hermeneutic study. Intensive and Critical Care Nursing, 26
(1) 24-32. doi:10.1016/j.iccn.2009.10.003
*Jirwe, M., Gerrish, K. & Emami, A. (2010). Student nurses’ experiences of communication
in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences,24; 436-444. doi:
10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x.
*Jones, S.M. (2008). Emergency nurses’ caring experiences with Mexican American patients.
Journal of Emergency Nursing, 34, 199-204. doi:10.1016/j.jen.2007.05.009.
Leininger, M. (2002a). Culture care theory: A major contribution to advance transcultural
nursing knowledge and practices. Journal of transcultural Nursing, 13 (3), 189-192.
Leininger, M. (2002b). Essential Transcultural Nursing Care Concepts, Principles, Examples,
and Policy Statements. In M. Leininger & M.R. McFarland (Eds.). Transcultural Nursing:
Concepts, Theories, Research, and Practice (3rd ed.) (pp. 45-70). USA: McGraw-Hill.
Leininger, M. (2002c). The theory of Culture Care and the Ethnonursing Research Method. In
M. Leininger & M.R. McFarland (Eds.). Transcultural Nursing: Concepts, Theories,
Research, and Practice (3rd ed.) (pp. 71-116). New York: McGraw-Hill.
Leininger, M. (2002d). Transcultural Nursing and Globalization of Health Care: Importance,
Focus and Historical Aspects. In M. Leininger & M.R. McFarland (Eds.). Transcultural
Nursing: Concepts, Theories, Research, and Practice (3rd ed.) (pp. 3-43). USA: McGraw-
Hill.
*Lundberg, P., Bäckström, J. & Widén, S. (2005). Caregiving to patients who are culturally
diverse by swedish last-year nursing students. Journal of Transcultural Nursing, 16(23), 255-
262. doi: 10.1177/1043659605274952.
Maier-Lorentz, M.M. (2008). Transcultural Nursing: Its Importance in Nursing Practice.
Journal of Cultural Diversity, 15(1), 37-43.
*McClimens, A., Brewster, J. & Lewis, R. (2014). Recognising and respecting patients’
cultural diversity. Nursing Standard. 28(28), 45-52).
Migrationsinfo (senast ändrad 2015-05-26). Hämtad 1 juni 2015 från Migrationsinfo,
http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/
Migrationsverket (senast ändrad 2015-01-01). Hämtad 1 juni 2015 från Migrationsverket,
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-
tidigare-ar/2014.html
Narayan, M.C. (2001). Six steps towards cultural competency: A clinician’s guide. Home
Care Management and Practise, 14, 40-48.
*Ozolins, L. & Hjelm, K. (2003). Nurses´ experiences of problematic situations with migrants
in emergency care in Sweden. Elsevier Science, 7: 84-93. doi:10.1016/S1361-9004(03)00075-
X.
Polit, D.F., Beck, C.T. (2012). Nursing research. Generating and assessing evidence for
nursing practice. (s. 167). Lippincott Williams and Wilkins.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. Hämtat 2015-05-16.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-
sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ SFS 1986:223. Förvaltningslagen. Stockholm: Riksdagen. Hämtat 2015-05-16.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forvaltningslag-1986223_sfs-1986-223/ SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Riksdagen. Hämtat 2015-05-16.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-
821/
*Skott, C. & Lundgren, S.M. (2009). Complexity and contradiction: home care in a
multicultural area. Nursing Inquiry. 16 (3): 223-231.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Hämtad
2015-05-14, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-
105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Ojämna villkor för hälsa och vård - jämlikhetsperspektiv på hälso-
och sjukvården. Hämtad 2015-10-19, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18546/2011-12-30.pdf
Socialstyrelsen (2015). Att mötas i hälso-och sjukvård – ett utbildningsmaterial för reflektion
om bemötande och jämlika villkor. Hämtad 2015-10-21, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19620/2015-1-5.pdf
Socialstyrelsen. (u.å.). Informationsöverföring och kommunikation. Hämtad 2015-10-14, från
https://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/kommunikation
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2015-10-16, från
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_2014.webb.pdf
*Tay, L.H., Ang, E. & Hegney, D. (2012). Nurses’ perception of the barriers in effective
communication with inpatient cancer adults in Singapore. Journal of Clinical Nursing, 21,
2647-2658. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03977.x
*Taylor, R.A. & Alfred, M.V. (2010). Nurses’ perceptions of the organizational supports
needed for the delivery of culturally competent care. Western Journal of Nursing Research
32(5) 591-609. doi: 10.1177/0193945909354999
*Tuohy, D., McCarthy, J., Cassidy, I. & Graham, M.M. (2008). Educational needs of nurses
when nursing people of a different culture in Ireland. International Nursing Review, 55, 164-
170.
Whitman, M.V. & Davis, J.A. (2009). Registered nurses’ perceptions of cultural and linguistic
hospital resources. Nurse Outlook, 57, 35-41. doi:10.1016/j.outlook.2008.07.001
Williamson, M., & Harrison, L. (2010). Providing culturally appropriate care: A literature
review. International Journal of Nursing Studies, 47, 761–769.
Bilaga 1 - Översikt av inkluderade artiklar till resultatet.
Författare (Årtal)
Land
Studiens syfte Typ av
studie
Deltagare Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Kvalitet
Almutairi, McCarthy &
Graham (2014)
Saudiarabien
Att utforska
uppfattningen av
kulturell
kompetens hos
icke-saudiarabiska
sjuksköterskor som
jobbar i
saudiarabien.
Kvalitativ 24 Intervjuer,
semistrukturerade
frågor, deduktiv
innehållsanalys
Sjuksköterskorna
kämpade med att
förstå kulturell
kompetens men
utgick ifrån sin egen
kulturella förväntan.
Medel
Cioffi (2005)
Australien
Att beskriva
sjuksköterskans
erfarenhet av
vårdandet av
patienter från olika
kulturer
Kvalitativ 10 Intervjuer,
beskrivande,
Sjuksköterskorna
saknade informellt en
kulturell medvetenhet
som de behöver för
att vårda patienter
från olika kulturer.
Det huvudsakliga
problemet var
avsaknaden av
utbildning.
Hög
Cortis (2004)
England
Att utreda
sjuksköterskors
upplevelser av att
vårda pakistanska
patienter på
sjukhus.
Kvalitativ 30 Intervjuer,
semistrukturerade
frågor,
Låg förståelse av
konceptet kultur och
hur det ska appliceras
i det praktiska
arbetet. Återinförande
av holism i
sjuksköterskeutövnin
gen bör göras.
Hög
Debesay, Harsløf, Rechel
& Vike (2014)
Norge
Att utforska de
utmaningar
kommunala
sjuksköterskor
möter i
hemsjukvården av
etniska
minoritetspatienter
Kvalitativ 19 Djupintervjuer,
semistrukturerade
frågor,
innehållsanalys
Sjuksköterskorna
upplevde stress och
rädsla över att begå
misstag och att
överskrida gränser
kopplade till den
kulturella och
religiösa tron
Medel
Høye & Severinsson
(2008)
Norge
Att utforska
sjuksköterskans
uppfattning om
mötet med
multikulturella
familjer i
intensivvården
Kvalitativ 16 Fokusgrupper,
intervjuer,
semistrukturerade
frågor,
innehållsanalys
Sjuksköterskornas
upplevelser av mötet
med transkulturella
familjer medförde
utmaningar i
interageringen och
sjuksköterskans stress
byggde på språk,
kultur och etniska
olikheter.
Medel
Jirwe, Gerrish, Emami
(2010)
Sverige
Att utforska
sjuksköterske-
studenters
upplevelse av att
kommunicera i
mångkulturella
möten i vården
Kvalitativ 10 Intervjuer,
Semistrukturerade
frågor,
innehållsanalys
Sjuksköterskestudent
er söker kreativa
vägar i
kommunikationen
med patienter från
olika kulturer men
saknar färdigheter
och självförtroende i
den tvärkulturella
kommunikationen.
Hög
Jones (2008)
USA
Att förstå
akutvårdssjuksköte
rskors erfarenhet i
vårdandet av
patienter med
mexikanskt
ursprung
Kvalitativ 5 Intervjuer, öppna
frågor,
innehållsanalys
Språkbarriärer var det
största problemet och
det fanns en
begränsad kulturell
kunskap
Medel
Lundberg, Bäckström &
Widén (2005)
Sverige
Att beskriva
svenska sistaårs
sjuksköterskestude
nters erfarenhet av
att ge vård till
patienter från olika
kulturer
Kvalitativ 15 + 107
Intervjuer,
semistrukturerade
frågor,
innehållsanalys
Studenterna upplevde
att den största
svårigheten var
språk- och
kommunikationsbarri
ärer och att detta
påverkade den
individuella vården.
Studenterna hade
svårigheter att fullt
förstå andra kulturer
än deras egen.
Hög
McClimens, Brewster &
Lewis (2014)
England
Att utforska
sjuksköterskestude
nters erfarenhet av
att vårda patienter
från olika och ofta
obekanta kulturella
bakgrunder
Kvalitativ 15 Intervjuer,
fokusgrupper,
innehållsanalys
Brist i
kommunikationen
har potential att
äventyra
patientsäkerheten.
Könet kan ha
betydelse i vårdandet.
Medel
Ozolins & Hjelm (2003) Att utforska och
beskriva
sjuksköterskans
uppfattning om
Kvalitativ 49 Skriftligt
beskrivande
Det största problemet
var kopplat till
kommunikationssvåri
gheter som
Hög
Sverige
situationer som de
upplevt som
problematiska med
utländska patienter
i akutsjukvården.
frågeformulär,
innehållsanalys
inkluderade
språkbarriärer och
kulturella olikheter.
Skott & Lundgren (2009)
Sverige
Att utforska
betydelsen av
erfarenhet hos
sjuksköterskor i
hemsjukvården i
ett multikulturellt
område.
Kvalitativ 5 Intervjuer,
gruppdiskussione
r, tolkande
innehållsanalys
Sjuksköterskorna såg
sig själva som
medlare och tog på
sig ansvaret av att
skapa rum för vård
trots organisationella
svårigheter.
Medel
Tay, Ang & Hegney
(2012)
Singapore
Att utforska
faktorer som
påverkade effektiv
kommunikation
mellan
sjuksköterskor och
patienter i
Singapore.
Kvalitativ 10 Intervjuer,
semistrukturerade
frågor,
innehållsanalys
Sjuksköterskors
känslor sågs som ett
hinder för
kommunikation,
framförallt när
konversationen
handlade om något
negativt eller känsligt
ämne, så som döden.
Medel
Taylor & Alfred (2010)
USA
Att utforska
sjuksköterskors
uppfattning om på
vilka sätt
hälsoorganisatione
n kan stötta dem i
utförandet av
kulturellt
kompetent vård.
Kvalitativ 25 Djupintervjuer,
tolkande analys
Kulturellt kompetent
vård belönades inte
och fick liten
organisationell
stöttning.
Hög
Tuohy, McCarthy,
Cassidy & Graham
(2008)
Irland.
Att diskutera
sjuksköterskans
upplevelse av att
arbeta med
personer från olika
kulturer i Irland.
Kvalitativ 7 Intervjuer,
semistrukturerade
frågor, temaanalys
Sjuksköterskorna
upplevde att det var
svårt att förstå och att
kunna göra sig
förstådda vilket
kunde leda till
missförstånd. Det
fanns en oro över att
inte kunna vårda
patienterna holistiskt.
Medel
Bilaga 2 – SBU:s granskningsmall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodik.
reviderad 2014
Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________
Anvisningar:
• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.
• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):
Hög Medelhög Låg
a) Utgår studien från en väldefinierad
problemformulering/frågeställning?
Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):
a) Är urvalet relevant?
b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?
c) Är kontexten tydligt beskriven?
d) Finns relevant etiskt resonemang?
e) Är relationen forskare/urval tydligt beskriven?
mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik 5:1
e) Genereras hypotes/teori/modell?
f) Är resultatet överförbart till ett liknande
sammanhang (kontext)?
g) Är resultatet överförbart till ett annat
sammanhang (kontext)?
Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet etc):
a) Är datainsamlingen tydligt beskriven?
b) Är datainsamlingen relevant?
c) Råder datamättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse
i relation till datainsamlingen?
Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):
a) Är analysen tydligt beskriven?
b) Är analysförfarandet relevant i relation
till datainsamlingsmetoden?
c) Råder analysmättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen
förförståelse i relation till analysen?
Kommentarer (analys, analysmättnad etc):
a) Är resultatet logiskt?
b) Är resultatet begripligt?
c) Är resultatet tydligt beskrivet?
d) Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram?
Recommended
