Boulognersjön -badbar?

Marika Stenberg & Susanne Gustafsson, 2013 På uppdrag av BGAB/M&P

2

Titel: Boulognersjön - badbar?

Beställare: BGAB/M&P

Författare: Marika Stenberg och Susanne Gustafsson, Ekoll AB

Foto: Alla foton är tagna av Ekoll AB, 2013

Omslag: Boulognersjön

3

Innehåll Bakgrund ........................................................................................................................................................ 4

Uppdrag och genomförande ....................................................................................................................... 5

Boulognersjön idag .................................................................................................................................. 6

Utvärdering .................................................................................................................................................... 6

Bakterier .................................................................................................................................................... 6

Växtplankton ............................................................................................................................................ 7

Kvalitativa och kvantitativa värden .................................................................................................. 7

Ekologisk grupp .................................................................................................................................. 7

Cyanobakterier ..................................................................................................................................... 7

Bedömning växtplankton ................................................................................................................... 7

Vatten- och sedimentanalyser ................................................................................................................ 8

Kemiska analyser ................................................................................................................................. 8

Miljögifter ............................................................................................................................................. 8

Fältanalys .............................................................................................................................................. 8

Vattenkemisk analys oktober 2013 ................................................................................................... 8

Omsättningstid ......................................................................................................................................... 9

Sammanfattande slutsatser ........................................................................................................................ 10

Rekommendationer ............................................................................................................................... 10

Referenser .................................................................................................................................................... 12

4

Bakgrund Boulognersjön anlades 1933 som en badsjö för Skövdes innevånare. Området var från början ett sankt område i en svacka i ett litet biflöde till Mörkebäcken. 1934 anlades en regleringsdamm uppströms badsjön (i biflödet), idag kallad fågeldammen och det är därför troligt att de båda dammarna varit sammankopplade i ett tidigare skede(figur 1 och 2). Boulognersjön försörjdes även med vatten från en källvattenledning som idag är ur funktion.

Figur 1. Karta från 1935. Boulognerskogen inramad i rött. Notera att fågeldammen inte var anlagd och att det istället fanns ett litet biflöde som rinner in i Boulognersjön (pil i kartan). Källa: http://vykort.panatet.se/P3187991 (Jan Saariste)

Figur 2. Utdrag från Ekonomiska kartan från 1960. Boulognersjön och fågeldammen. Notera att Boulognersjön då var större än i dagsläget. Källa: Historiska kartor Lantmäteriet.

5

I dagsläget finns ingen förbindelse mellan fågeldammen och Boulognersjön. Utloppet från fågeldammen går via en kulvert under den västra delen av Boulognersjön och mynnar i Mörkebäcken. Man badade i sjön fram till 1973 då badplatsen stängdes pga av ev dålig badvattenkvalitet alternativt för att hänvisa folk till de då nyanlagda badhusen. Det finns dock, oss veterligen, inga belägg för att vattnet skulle ha varit otjänligt att bada i.

Uppdrag och genomförande Nu vill Skövde kommun åter göra sjön badbar för allmänheten. För att uppnå detta planerar man att tömma sjön på allt vatten och sedan rensa botten och fylla på med ny sand. Det finns idag inget tillflöde av vatten och eventuellt ska man borra två djupborrade brunnar som ska skapa tillflöde av friskt vatten. Ett fungerande reglerbart utflöde finns på sjöns östra sida. Ett antal olika undersökningar har tidigare utförts för att undersöka om planerna är möjliga. Vattenprover har tagits för analys av bakteriehalt, metallhalt, miljögifter och växtplankton. Vårt uppdrag var att med hjälp av befintligt underlag, vattenanalyser och kompletterande prover göra en bedömning av framtida badmöjligheter i Boulognersjön. Vi gjorde ett besök vid Boulognersjön (Figur 3) den 17 oktober 2013 tillsammans med personal från BGAB/M&P (uppdragsgivare). I samband med besöket togs ytterligare ett vattenprov för analys av närsalter, metaller och växtplankton. Fältanalys av syrgashalt, konduktivitet och pH gjordes också.

Figur 3. Boulognersjön idag. Källa: © OpenStreetMaps bidragsgivare

6

Boulognersjön idag En jämförelse med äldre kartmaterial visar att sjön idag är något mindre. Vattennivån var väldigt låg vid vårt besök, vilket beror på en väldigt torr sommar generellt i hela landet. Dessutom finns det inget tillflöde till sjön då ledningen är ur funktion och sjön enbart försörjs med nederbörd och grundvatten. Det finns inga dagvattenledningar som mynnar ner mot sjön, vilket är bra ur vattenkvalitetssynpunkt. På norra sidan av sjön finns ett smalt vassbälte. Branta slänter på norra sidan förhindrar vassen att spridas längre ut i sjön. I kanten växer även kaveldun och veketåg och på stranden växer nässlor. Det fanns även ett litet bestånd av ffa klibbal på nordvästra stranden (figur 3). Sjöns botten är till ca 40 % täckt av knoppslinga/axslinga (Myriophyllum sp.) och i kanterna växte påväxtalger på botten. Strandvegetation saknas på södra och östra sidan av sjön troligen beroende på att fåglar betar ner vegetationsskott. I sjön finns, enligt uppgift, mycket fågel (bl a sothöna, gräsand, kanadagås och myskanka) och längs stranden på södra och västra kanterna sågs rikligt med fågelspillning. Vi observerade även skal och levande exemplar av dammussla. Det finns inga uppgifter på att det förekommer fisk i sjön.

Figur 3. Boulognersjön mot sydväst. Bilden tagen 2013-10-17.

Utvärdering

Bakterier Vattenprover för bakterieanalys är tagna oktober 2012 samt juni och augusti 2013. Samtliga prov ligger under gränsvärdena för tjänligt badvatten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (2006). Det högsta värdet för Escherichia coli var 80 cfu/100 ml och 30 cfu/100 ml för Intestinala enterokocker (bilaga 1), vilket klassas som ”utmärkt kvalitet”.

7

Växtplankton Kvalitativa och kvantitativa värden I juni och augusti utfördes kvalitativa växtplanktonanalyser på två lokaler i Boulognersjön (centrum och djuphåla, bilaga 1). En bedömning av en sjös ekologiska status baseras dock på kvantitativa planktonanalyser. För att få en uppfattning om den ekologiska statusen i Boulognersjön gjordes en uppskattning av biomassan utifrån den kvalitativa undersökningen. Uppskattningen baserades dels på litteraturvärden, dels på egen erfarenhet av storleken på de olika växtplanktoncellerna och gav en ungefärlig biomassa som varierade mellan 2 och 5 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) klassas den ekologiska statusen i en sjö med en biomassa mellan 2,5 och 5,0 mg/l som måttlig. Växtplanktonprovet som togs vid besöket i oktober visade på mycket liten biomassa och algsamhället dominerades då av guldlager av släktet Dinobryon. Ekologisk grupp Organismerna kan också delas in i tre ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst, vilket även detta ger en uppfattning om tillståndet i sjön. E = eutrofa arter, d v s arter som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden, O = oligotrofa arter, d v s arter som föredrar näringsfattiga förhållanden, I = indifferenta arter, d v s arter med bred ekologisk tolerans. Av de växtplanktonarter som noterades i Boulognersjön var 13 stycken eutrofa, 23 stycken indifferenta och 5 stycken oligotrofa. Även baserat på denna bedömning är Boulognersjön måttligt eutrof. Cyanobakterier Cynaobakterier (även kallade blå-gröna alger) kan orsaka problem i sjöar då de kan bilda toxiner samt uppträda i mycket stora mängder, så kallade blomningar. Det förekom inga cyanobakterier i växtplanktonproven tagna i juni medan tre arter förekom i augusti. Arterna som noterades i augusti var Microcystis aeruginosa och Snowella lacustris samt släktet Planktothrix. Alla tre arterna är potentiellt toxinbildande och Microcystis aeruginosa och Planktothrix kan också forma blomningar. Tyvärr finns ingen kvantitativ växtplanktonanalys från Boulognersjön vilket gör det svårt att bedöma hur stora mängder cyanobakterier som faktiskt finns i sjön. Dock ger en uppskattning av biomassan från värdena för den kvalitativa provtagningen relativt låga värden för biomassan av cyanobakterier. Nämnas bör att även små mängder cyanobakterier kan producera mätbara halter av toxin men generellt gäller att ju högre biomassa cyanobakterier desto större risk för algtoxiner i vattnet. Bedömning växtplankton Växtplanktondata tyder på att Boulognersjön är en måttligt eutrof sjö. Där finns potential för en toxisk algblomning i och med att det förekommer toxinbildande cyanobakterierna i sjön och den risken går inte helt att bortse ifrån. Dock är den uppskattade biomassan av cyanobakterier låg och det finns inga kända uppgifter om att det skulle ha förekommit algblomningar i Boulognersjön, vilket gör att risken får bedömas som relativt liten. Eventuellt bör algtoxin-analyser utföras för att utesluta att hälsovådliga halter av algtoxin förekommer.

8

Vatten- och sedimentanalyser Kemiska analyser Tidigare analyser av sjövattnet visar på varierande turbiditet (grumlighet) på 1,9-5,5 FNU, vilket indikerar måttligt till betydligt grumligt vatten. Färgtalet varierade mellan 30-100 mg Pt/l vilket indikerar svagt till betydligt färgat vatten (bilaga 1). Eftersom det saknas genomflöde i sjön idag ansamlas partiklar på botten/i vattenmassan vilket förklarar de relativt höga värdena. Sjön är också liten och relativt vindutsatt, vilket ökar uppgrumling av sediment vid stark blåst. Färgtalet påverkas också av uppgrumling av organiskt material. Förekomst av fisk kan också påverka grumligheten och färgtalet genom att grumla upp botten. Men som nämnts tidigare finns det ingen fisk i sjön. Bakgrundsvärdena av arsenik och kobolt är något förhöjda på grund av berggrunden i närområdet består av bl a alunskiffer, vilket förklarar de något höga halterna i sedimentprov. I övrigt fanns inga anmärkningsvärda värden på metaller (bilaga 1) som påverkar badvattenkvaliteten negativt. Miljögifter Det finns prover tagna på både sediment och vatten i Boulognersjön (alifater, aromater och PAH). Analyserna visade inte på några anmärkningsvärda halter av miljögifter i Boulognersjön (bilaga 1). Fältanalys Vid besöket den 17 oktober gjordes även en bedömning av vattenkvalitet genom att pH-värde, syrgasmättnad och ledningsförmåga (konduktivitet) mättes i sjön. pH var neutralt, syrgasmättnad och syrgashalt normala för en mulen dag men konduktiviteten var något hög, vilket tyder på relativt mycket näring och/eller kalk i vattnet (tabell 1). Syrgasmättnaden bör inte understiga 50 % under längre perioder, eftersom det då är för lite syre för de flesta organismers välbefinnande. Konduktivitet ger ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga. Hög konduktivitet innebär att vattnet leder ström bra. Konduktiviteten används ofta som ett mått på t ex övergödning eller höga salthalter. Mätområdet för rent vatten är ca 0,1 till 10 mS/m. I näringsrika och kalkrika vatten är konduktiviteten större än 15 mS/m. Kraftigt förorenade vatten har en konduktivitet som ligger över 50 mS/m. I jordbrukslandskapet kan konduktiviteten vara upp emot 100 mS/m. Tabell 1. Fältanalyser av vatten den 17 oktober 2013.

Parameter Värde

pH 7,3 Konduktivitet (mS/m) 23 Syrgasmättnad (%) 65

Syrgashalt (g/l) 5,8

Vattenkemisk analys oktober 2013 I samband med fältbesöket togs ett vattenprov som skickades för råvattenanalys till LMI AB i Helsingborg. Fosforhalten bedömdes som måttligt hög (tabell 2). Ökad risk för algblomning

föreligger vid fosforhalter mellan 15-25 g/liter och tyvärr ligger detektionsgränsen vid

råvattenanalys för fosfor på 16 g/liter. Vi föreslår därför att vattenprov för en mer noggrann bestämning av fosforvärdet tas för att kunna bedöma risken för algblomningar. I övrigt visade inte resultaten på något anmärkningsvärt (tabell 2) som är negativt ur badsynvinkel.

9

Tabell 2. Vattenanalyser på vattenprov taget 2013-10-17. Vid bedömning har vi använt Bedömningsgrunder för grundvatten SGU-rapport 2013:01, Gamla bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket rapport 4913. För molybden och kisel saknas riktvärden/bedömningsgrunder och vi har använt normalvärden för svenska sjöar som riktvärde.

Värde Bedömning Riktvärden för enskild dricksvattenförsörjning

pH 7,3 Neutralt -

Ledningstal (mS/m) 28 Måttligt högt -

Nitratkväve (mg/l) < 0,1 Mycket låg halt ua

Fosfor (g/l) < 16 Måttligt hög halt -

Kalium (mg/l) 3,82 Låg halt ua

Magnesium (mg/l) 2,81 Låg halt ua

Svavel (mg/l) 2,75 Låg halt ua

Kalcium (mg/l) 42,4 Måttligt hög halt ua

Natrium (mg/l) 8,28 Låg halt ua

Klorid (mg/l) 3,34 Mycket låg halt ua

Mangan (mg/l) 0,052 Låg halt ua

Bor (mg/l) 0,017 Låg halt ua

Koppar (mg/l) 0,004 Låg halt ua

Järn(mg/l) 0,149 Låg halt ua

Zink (mg/l) < 0,002 Mycket låg halt -

Molybden (mg/l) < 0,003 Normal halt -

Aluminium (mg/l) 0,019 Mycket låg halt ua

Kisel (mg/l) 0,23 Normal halt -

Ammoniumkväve (mg/l) < 0,1 Låg halt ua

Alkalinitet (mg/l) 115 Mycket hög ua

Hårdhet (°dH) 6,4 Medelhårt -

Omsättningstid I historiska dokument nämns att omsättningstiden skulle vara ca ett dygn, vilket känns som en extremt kort omsättningstid. Detta baserades på att Mörkebäcken skulle ledas till sjön, vilket inteskedde. Istället installerades en ledning till Boulognersjön från Bergsätrakällan med källvatten.Enligt uppgift från NCC kunde ledningen till Boulognersjön ge max 11 l/s vatten. Det är högt räknat d v s utan friktionsförluster vid krökar, fontänmunstycke etc, vilket skulle innebära en betydligtlängre omsättningstid (ca 15 dagar). Vi rekommenderar att vattnet ska ha en omsättningstid på 18-21 dagar och med en sjövolym på 14 – 17 000 m3 behövs ett inflöde på ca 8-11 liter per sekund så som sjön är utformad idag. Flödet beräknas enligt:

Nackdelen med att fylla på med kallt grundvatten (uppskattad grundvattentemperetur är ca 7°C) i kombination med en relativt kort omsättningstid är att vattnet kan bli något kallt för att bada i. Omsättningstiden kan anpassas efterhand och regelbundna prover bör tas för att kontrollera att bakteriehalter och närsaltshalter inte blir förhöjda.

10

Ett utökat kontrollprogram bör upprättas första säsongen. Vi rekommenderar att man tar prover varje vecka för analys av bakterier. Samtidigt kan man ta prover på växtplankton och algtoxiner. Växtplanktonproverna ska tas i en 100 ml glasflaska och fixeras med 6-7 droppar Lugollösning. Provet för algtoxinanalys tas i en 10 ml plastburk som fryses direkt efter provtagningen. Det är inte nödvändigt att analysera alla veckovisa växtplanktonproverna utan det räcker att analysera dessa en gång i månaden samt om ansamlingar av växtplankton observeras i sjön. Algtoxinerna behöver enbart analyseras om cyanobakterier påträffas i proverna. I samband med att man rensar sjön, skulle man kunna fylla igen den djupaste delen för att få en bättre omsättning på hela vattenmassan. Risken finns annars att vattnet i djuphålan inte byts ut samt att man får en ansamling av sediment som på sikt kommer att ”fylla” djuphålan. Det finns då en risk för till syrebrist under sommaren, vilket kan leda till fosforläckage från botten som gynnar växtplankton. En annan positiv effekt är att en mindre mängd vatten krävs för att omsätta hela vattenmassan.

Sammanfattande slutsatser De uppmätta bakteriehalterna i sjön var mycket låga vid alla provtagningstillfällena, vilket innebär att det inte är troligt att sjön skulle vara ohälsosam att bada i (med avseende på bakterier). En relativt kort omsättningstid bidrar också till att minimera risken för tillväxt av hälsovådliga bakterier. Där finns potential för en toxisk algblomning i och med att det förekommer toxinbildande cyanobakterierna i sjön och den risken går inte helt att bortse ifrån. Dock är den uppskattade biomassan av cyanobakterier låg och det finns inga kända uppgifter om att det skulle ha förekommit algblomningar i Boulognersjön. Tillsammans med förhållandevis låga värden på närsalter och en kort omsättningstid bör det inte finnas någon större risk för blomningar av växtplankton. Alla övriga vattenkemiska analyser visar på normala värden utan anmärkning, vilket också talar för att sjön kan bli badbar igen.

Rekommendationer Allt organogent material bör resas bort (ca 15-20 cm) förutom vid den djupaste delen

som istället bör fyllas upp något.

Man kan rensa bort slingorna som växer på botten förutom vid norra kanten. Dock kan det vara svårt att begränsa utbredningen av slingor om man skulle vilja ha den enbart på ett mindre område. Man bör dock tänka på att undervattensvegetation tar upp näring och konkurrerar med växtplankton och vi rekommenderar att slingorna får återetablera sig i de delar av sjön som inte stör badgäster. Eventuellt måste slingorna mekaniskt rensas bort med jämna mellanrum.

Vassbältet på norra sidan kan vara kvar. Dels tar det upp en del näring och dels kan det till viss del fungera som bullerskydd mot Hjovägen.

Vassen bör rensas bort från utloppet ur sjön (östra kanten) för att lättare kontrollera funktionen och underlätta underhåll.

11

Återfyllnad med sand/grus bör göras på badstranden och på vadbart djup (ca 1,5 meters djup). Sand och grus bör vara tvättad för att minimera uppgrumling.

Omsättningstiden bör vara 18-21dagar under badsäsongen. Tillförsel av vatten kan ske djupt för bättre omsättning och syresättning av botten alternativt återinstallering av fontänen i sjön (som kan drivas med en dränkbar pump).

När det inte är badsäsong kan uppehållstiden förlängas för att sedan minskas till 18-21 dagar igen innan badsäsongen kommer igång.

För att undvika problem med tillförsel av närsalter, algblomningar och höga bakteriehalter måste antalet fåglar i sjön begränsas. Det är även väldigt viktigt att ingen matning av fåglar sker vid sjön. Informationsskyltar bör sättas upp.

Man bör generellt vara försiktig med arbeten längs den norra sidan av sjön eftersom det går en avloppsledning längs med hela den norra stranden.

Fiskutsättning bör inte ske i sjön eftersom den bidrar till uppgrumling. Informationsskyltar för allmänheten bör sättas upp.

Ett utökat kontrollprogram bör upprättas för första badsäsongen.

Ett kontrollprogram bör upprättas enligt ”Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten”.

12

Referenser Badvattenförordning (2008:218), källa: databasen Rättsnätet Cronberg G, Annadotter H 2006. Manual on aquatic cyanobacteria: A photo guide and synopsis of their toxicology. Denmark International Society for the Study of Harmful Algae and United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation. 105 p. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten, 2008, Naturvårdsverkets författningssamling, NFS 2008:8 Naturvårdsverket. 2007. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till Handbok 2007:4 Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet -sjöar och vattendrag. Rapport 4913. SGU. 2013. Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01 Willén, E. 2005. Växtplankton i sjöar - Revidering av bedömningsgrunder. Institutionen för Miljöanalys. Rapport 2005:1. SLU Uppsala