of 12/12
Boulognersjön -badbar? Marika Stenberg & Susanne Gustafsson, 2013 På uppdrag av BGAB/M&P

Boulognersjön skövde slutgiltig version

  • View
    219

  • Download
    5

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Konsultrapporten om Boulognersjön

Text of Boulognersjön skövde slutgiltig version

  • Boulognersjn -badbar?

    Marika Stenberg & Susanne Gustafsson, 2013 P uppdrag av BGAB/M&P

  • 2

    Titel: Boulognersjn - badbar?

    Bestllare: BGAB/M&P

    Frfattare: Marika Stenberg och Susanne Gustafsson, Ekoll AB

    Foto: Alla foton r tagna av Ekoll AB, 2013

    Omslag: Boulognersjn

  • 3

    Innehll Bakgrund ........................................................................................................................................................ 4

    Uppdrag och genomfrande ....................................................................................................................... 5

    Boulognersjn idag .................................................................................................................................. 6

    Utvrdering .................................................................................................................................................... 6

    Bakterier .................................................................................................................................................... 6

    Vxtplankton ............................................................................................................................................ 7

    Kvalitativa och kvantitativa vrden .................................................................................................. 7

    Ekologisk grupp .................................................................................................................................. 7

    Cyanobakterier ..................................................................................................................................... 7

    Bedmning vxtplankton ................................................................................................................... 7

    Vatten- och sedimentanalyser ................................................................................................................ 8

    Kemiska analyser ................................................................................................................................. 8

    Miljgifter ............................................................................................................................................. 8

    Fltanalys .............................................................................................................................................. 8

    Vattenkemisk analys oktober 2013 ................................................................................................... 8

    Omsttningstid ......................................................................................................................................... 9

    Sammanfattande slutsatser ........................................................................................................................ 10

    Rekommendationer ............................................................................................................................... 10

    Referenser .................................................................................................................................................... 12

  • 4

    Bakgrund Boulognersjn anlades 1933 som en badsj fr Skvdes innevnare. Omrdet var frn brjan ett sankt omrde i en svacka i ett litet biflde till Mrkebcken. 1934 anlades en regleringsdamm uppstrms badsjn (i bifldet), idag kallad fgeldammen och det r drfr troligt att de bda dammarna varit sammankopplade i ett tidigare skede(figur 1 och 2). Boulognersjn frsrjdes ven med vatten frn en kllvattenledning som idag r ur funktion.

    Figur 1. Karta frn 1935. Boulognerskogen inramad i rtt. Notera att fgeldammen inte var anlagd och att det istllet fanns ett litet biflde som rinner in i Boulognersjn (pil i kartan). Klla: http://vykort.panatet.se/P3187991 (Jan Saariste)

    Figur 2. Utdrag frn Ekonomiska kartan frn 1960. Boulognersjn och fgeldammen. Notera att Boulognersjn d var strre n i dagslget. Klla: Historiska kartor Lantmteriet.

  • 5

    I dagslget finns ingen frbindelse mellan fgeldammen och Boulognersjn. Utloppet frn fgeldammen gr via en kulvert under den vstra delen av Boulognersjn och mynnar i Mrkebcken. Man badade i sjn fram till 1973 d badplatsen stngdes pga av ev dlig badvattenkvalitet alternativt fr att hnvisa folk till de d nyanlagda badhusen. Det finns dock, oss veterligen, inga belgg fr att vattnet skulle ha varit otjnligt att bada i.

    Uppdrag och genomfrande Nu vill Skvde kommun ter gra sjn badbar fr allmnheten. Fr att uppn detta planerar man att tmma sjn p allt vatten och sedan rensa botten och fylla p med ny sand. Det finns idag inget tillflde av vatten och eventuellt ska man borra tv djupborrade brunnar som ska skapa tillflde av friskt vatten. Ett fungerande reglerbart utflde finns p sjns stra sida. Ett antal olika underskningar har tidigare utfrts fr att underska om planerna r mjliga. Vattenprover har tagits fr analys av bakteriehalt, metallhalt, miljgifter och vxtplankton. Vrt uppdrag var att med hjlp av befintligt underlag, vattenanalyser och kompletterande prover gra en bedmning av framtida badmjligheter i Boulognersjn. Vi gjorde ett besk vid Boulognersjn (Figur 3) den 17 oktober 2013 tillsammans med personal frn BGAB/M&P (uppdragsgivare). I samband med besket togs ytterligare ett vattenprov fr analys av nrsalter, metaller och vxtplankton. Fltanalys av syrgashalt, konduktivitet och pH gjordes ocks.

    Figur 3. Boulognersjn idag. Klla: OpenStreetMaps bidragsgivare

  • 6

    Boulognersjn idag En jmfrelse med ldre kartmaterial visar att sjn idag r ngot mindre. Vattennivn var vldigt lg vid vrt besk, vilket beror p en vldigt torr sommar generellt i hela landet. Dessutom finns det inget tillflde till sjn d ledningen r ur funktion och sjn enbart frsrjs med nederbrd och grundvatten. Det finns inga dagvattenledningar som mynnar ner mot sjn, vilket r bra ur vattenkvalitetssynpunkt. P norra sidan av sjn finns ett smalt vassblte. Branta slnter p norra sidan frhindrar vassen att spridas lngre ut i sjn. I kanten vxer ven kaveldun och veketg och p stranden vxer nsslor. Det fanns ven ett litet bestnd av ffa klibbal p nordvstra stranden (figur 3). Sjns botten r till ca 40 % tckt av knoppslinga/axslinga (Myriophyllum sp.) och i kanterna vxte pvxtalger p botten. Strandvegetation saknas p sdra och stra sidan av sjn troligen beroende p att fglar betar ner vegetationsskott. I sjn finns, enligt uppgift, mycket fgel (bl a sothna, grsand, kanadags och myskanka) och lngs stranden p sdra och vstra kanterna sgs rikligt med fgelspillning. Vi observerade ven skal och levande exemplar av dammussla. Det finns inga uppgifter p att det frekommer fisk i sjn.

    Figur 3. Boulognersjn mot sydvst. Bilden tagen 2013-10-17.

    Utvrdering

    Bakterier Vattenprover fr bakterieanalys r tagna oktober 2012 samt juni och augusti 2013. Samtliga prov ligger under grnsvrdena fr tjnligt badvatten enligt Europaparlamentets och rdets direktiv (2006). Det hgsta vrdet fr Escherichia coli var 80 cfu/100 ml och 30 cfu/100 ml fr Intestinala enterokocker (bilaga 1), vilket klassas som utmrkt kvalitet.

  • 7

    Vxtplankton Kvalitativa och kvantitativa vrden I juni och augusti utfrdes kvalitativa vxtplanktonanalyser p tv lokaler i Boulognersjn (centrum och djuphla, bilaga 1). En bedmning av en sjs ekologiska status baseras dock p kvantitativa planktonanalyser. Fr att f en uppfattning om den ekologiska statusen i Boulognersjn gjordes en uppskattning av biomassan utifrn den kvalitativa underskningen. Uppskattningen baserades dels p litteraturvrden, dels p egen erfarenhet av storleken p de olika vxtplanktoncellerna och gav en ungefrlig biomassa som varierade mellan 2 och 5 mg/l. Enligt Naturvrdsverkets bedmningsgrunder (2007) klassas den ekologiska statusen i en sj med en biomassa mellan 2,5 och 5,0 mg/l som mttlig. Vxtplanktonprovet som togs vid besket i oktober visade p mycket liten biomassa och algsamhllet dominerades d av guldlager av slktet Dinobryon. Ekologisk grupp Organismerna kan ocks delas in i tre ekologiska grupper, utifrn deras allmnt sett huvudsakliga frekomst, vilket ven detta ger en uppfattning om tillstndet i sjn. E = eutrofa arter, d v s arter som framfr allt frekommer vid nringsrika frhllanden, O = oligotrofa arter, d v s arter som fredrar nringsfattiga frhllanden, I = indifferenta arter, d v s arter med bred ekologisk tolerans. Av de vxtplanktonarter som noterades i Boulognersjn var 13 stycken eutrofa, 23 stycken indifferenta och 5 stycken oligotrofa. ven baserat p denna bedmning r Boulognersjn mttligt eutrof. Cyanobakterier Cynaobakterier (ven kallade bl-grna alger) kan orsaka problem i sjar d de kan bilda toxiner samt upptrda i mycket stora mngder, s kallade blomningar. Det frekom inga cyanobakterier i vxtplanktonproven tagna i juni medan tre arter frekom i augusti. Arterna som noterades i augusti var Microcystis aeruginosa och Snowella lacustris samt slktet Planktothrix. Alla tre arterna r potentiellt toxinbildande och Microcystis aeruginosa och Planktothrix kan ocks forma blomningar. Tyvrr finns ingen kvantitativ vxtplanktonanalys frn Boulognersjn vilket gr det svrt att bedma hur stora mngder cyanobakterier som faktiskt finns i sjn. Dock ger en uppskattning av biomassan frn vrdena fr den kvalitativa provtagningen relativt lga vrden fr biomassan av cyanobakterier. Nmnas br att ven sm mngder cyanobakterier kan producera mtbara halter av toxin men generellt gller att ju hgre biomassa cyanobakterier desto strre risk fr algtoxiner i vattnet. Bedmning vxtplankton Vxtplanktondata tyder p att Boulognersjn r en mttligt eutrof sj. Dr finns potential fr en toxisk algblomning i och med att det frekommer toxinbildande cyanobakterierna i sjn och den risken gr inte helt att bortse ifrn. Dock r den uppskattade biomassan av cyanobakterier lg och det finns inga knda uppgifter om att det skulle ha frekommit algblomningar i Boulognersjn, vilket gr att risken fr bedmas som relativt liten. Eventuellt br algtoxin-analyser utfras fr att utesluta att hlsovdliga halter av algtoxin frekommer.

  • 8

    Vatten- och sedimentanalyser Kemiska analyser Tidigare analyser av sjvattnet visar p varierande turbiditet (grumlighet) p 1,9-5,5 FNU, vilket indikerar mttligt till betydligt grumligt vatten. Frgtalet varierade mellan 30-100 mg Pt/l vilket indikerar svagt till betydligt frgat vatten (bilaga 1). Eftersom det saknas genomflde i sjn idag ansamlas partiklar p botten/i vattenmassan vilket frklarar de relativt hga vrdena. Sjn r ocks liten och relativt vindutsatt, vilket kar uppgrumling av sediment vid stark blst. Frgtalet pverkas ocks av uppgrumling av organiskt material. Frekomst av fisk kan ocks pverka grumligheten och frgtalet genom att grumla upp botten. Men som nmnts tidigare finns det ingen fisk i sjn. Bakgrundsvrdena av arsenik och kobolt r ngot frhjda p grund av berggrunden i nromrdet bestr av bl a alunskiffer, vilket frklarar de ngot hga halterna i sedimentprov. I vrigt fanns inga anmrkningsvrda vrden p metaller (bilaga 1) som pverkar badvattenkvaliteten negativt. Miljgifter Det finns prover tagna p bde sediment och vatten i Boulognersjn (alifater, aromater och PAH). Analyserna visade inte p ngra anmrkningsvrda halter av miljgifter i Boulognersjn (bilaga 1). Fltanalys Vid besket den 17 oktober gjordes ven en bedmning av vattenkvalitet genom att pH-vrde, syrgasmttnad och ledningsfrmga (konduktivitet) mttes i sjn. pH var neutralt, syrgasmttnad och syrgashalt normala fr en mulen dag men konduktiviteten var ngot hg, vilket tyder p relativt mycket nring och/eller kalk i vattnet (tabell 1). Syrgasmttnaden br inte understiga 50 % under lngre perioder, eftersom det d r fr lite syre fr de flesta organismers vlbefinnande. Konduktivitet ger ett mtt p vattnets elektriska ledningsfrmga. Hg konduktivitet innebr att vattnet leder strm bra. Konduktiviteten anvnds ofta som ett mtt p t ex vergdning eller hga salthalter. Mtomrdet fr rent vatten r ca 0,1 till 10 mS/m. I nringsrika och kalkrika vatten r konduktiviteten strre n 15 mS/m. Kraftigt frorenade vatten har en konduktivitet som ligger ver 50 mS/m. I jordbrukslandskapet kan konduktiviteten vara upp emot 100 mS/m. Tabell 1. Fltanalyser av vatten den 17 oktober 2013.

    Parameter Vrde

    pH 7,3 Konduktivitet (mS/m) 23 Syrgasmttnad (%) 65

    Syrgashalt (g/l) 5,8

    Vattenkemisk analys oktober 2013 I samband med fltbesket togs ett vattenprov som skickades fr rvattenanalys till LMI AB i Helsingborg. Fosforhalten bedmdes som mttligt hg (tabell 2). kad risk fr algblomning

    freligger vid fosforhalter mellan 15-25 g/liter och tyvrr ligger detektionsgrnsen vid

    rvattenanalys fr fosfor p 16 g/liter. Vi freslr drfr att vattenprov fr en mer noggrann bestmning av fosforvrdet tas fr att kunna bedma risken fr algblomningar. I vrigt visade inte resultaten p ngot anmrkningsvrt (tabell 2) som r negativt ur badsynvinkel.

  • 9

    Tabell 2. Vattenanalyser p vattenprov taget 2013-10-17. Vid bedmning har vi anvnt Bedmningsgrunder fr grundvatten SGU-rapport 2013:01, Gamla bedmningsgrunder fr sjar och vattendrag, Naturvrdsverket rapport 4913. Fr molybden och kisel saknas riktvrden/bedmningsgrunder och vi har anvnt normalvrden fr svenska sjar som riktvrde.

    Vrde Bedmning Riktvrden fr enskild dricksvattenfrsrjning

    pH 7,3 Neutralt -

    Ledningstal (mS/m) 28 Mttligt hgt -

    Nitratkvve (mg/l) < 0,1 Mycket lg halt ua

    Fosfor (g/l) < 16 Mttligt hg halt -

    Kalium (mg/l) 3,82 Lg halt ua

    Magnesium (mg/l) 2,81 Lg halt ua

    Svavel (mg/l) 2,75 Lg halt ua

    Kalcium (mg/l) 42,4 Mttligt hg halt ua

    Natrium (mg/l) 8,28 Lg halt ua

    Klorid (mg/l) 3,34 Mycket lg halt ua

    Mangan (mg/l) 0,052 Lg halt ua

    Bor (mg/l) 0,017 Lg halt ua

    Koppar (mg/l) 0,004 Lg halt ua

    Jrn(mg/l) 0,149 Lg halt ua

    Zink (mg/l) < 0,002 Mycket lg halt -

    Molybden (mg/l) < 0,003 Normal halt -

    Aluminium (mg/l) 0,019 Mycket lg halt ua

    Kisel (mg/l) 0,23 Normal halt -

    Ammoniumkvve (mg/l) < 0,1 Lg halt ua

    Alkalinitet (mg/l) 115 Mycket hg ua

    Hrdhet (dH) 6,4 Medelhrt -

    Omsttningstid I historiska dokument nmns att omsttningstiden skulle vara ca ett dygn, vilket knns som en extremt kort omsttningstid. Detta baserades p att Mrkebcken skulle ledas till sjn, vilket inteskedde. Istllet installerades en ledning till Boulognersjn frn Bergstrakllan med kllvatten.Enligt uppgift frn NCC kunde ledningen till Boulognersjn ge max 11 l/s vatten. Det r hgt rknat d v s utan friktionsfrluster vid krkar, fontnmunstycke etc, vilket skulle innebra en betydligtlngre omsttningstid (ca 15 dagar). Vi rekommenderar att vattnet ska ha en omsttningstid p 18-21 dagar och med en sjvolym p 14 17 000 m3 behvs ett inflde p ca 8-11 liter per sekund s som sjn r utformad idag. Fldet berknas enligt:

    Nackdelen med att fylla p med kallt grundvatten (uppskattad grundvattentemperetur r ca 7C) i kombination med en relativt kort omsttningstid r att vattnet kan bli ngot kallt fr att bada i. Omsttningstiden kan anpassas efterhand och regelbundna prover br tas fr att kontrollera att bakteriehalter och nrsaltshalter inte blir frhjda.

  • 10

    Ett utkat kontrollprogram br upprttas frsta ssongen. Vi rekommenderar att man tar prover varje vecka fr analys av bakterier. Samtidigt kan man ta prover p vxtplankton och algtoxiner. Vxtplanktonproverna ska tas i en 100 ml glasflaska och fixeras med 6-7 droppar Lugollsning. Provet fr algtoxinanalys tas i en 10 ml plastburk som fryses direkt efter provtagningen. Det r inte ndvndigt att analysera alla veckovisa vxtplanktonproverna utan det rcker att analysera dessa en gng i mnaden samt om ansamlingar av vxtplankton observeras i sjn. Algtoxinerna behver enbart analyseras om cyanobakterier ptrffas i proverna. I samband med att man rensar sjn, skulle man kunna fylla igen den djupaste delen fr att f en bttre omsttning p hela vattenmassan. Risken finns annars att vattnet i djuphlan inte byts ut samt att man fr en ansamling av sediment som p sikt kommer att fylla djuphlan. Det finns d en risk fr till syrebrist under sommaren, vilket kan leda till fosforlckage frn botten som gynnar vxtplankton. En annan positiv effekt r att en mindre mngd vatten krvs fr att omstta hela vattenmassan.

    Sammanfattande slutsatser De uppmtta bakteriehalterna i sjn var mycket lga vid alla provtagningstillfllena, vilket innebr att det inte r troligt att sjn skulle vara ohlsosam att bada i (med avseende p bakterier). En relativt kort omsttningstid bidrar ocks till att minimera risken fr tillvxt av hlsovdliga bakterier. Dr finns potential fr en toxisk algblomning i och med att det frekommer toxinbildande cyanobakterierna i sjn och den risken gr inte helt att bortse ifrn. Dock r den uppskattade biomassan av cyanobakterier lg och det finns inga knda uppgifter om att det skulle ha frekommit algblomningar i Boulognersjn. Tillsammans med frhllandevis lga vrden p nrsalter och en kort omsttningstid br det inte finnas ngon strre risk fr blomningar av vxtplankton. Alla vriga vattenkemiska analyser visar p normala vrden utan anmrkning, vilket ocks talar fr att sjn kan bli badbar igen.

    Rekommendationer Allt organogent material br resas bort (ca 15-20 cm) frutom vid den djupaste delen

    som istllet br fyllas upp ngot.

    Man kan rensa bort slingorna som vxer p botten frutom vid norra kanten. Dock kan det vara svrt att begrnsa utbredningen av slingor om man skulle vilja ha den enbart p ett mindre omrde. Man br dock tnka p att undervattensvegetation tar upp nring och konkurrerar med vxtplankton och vi rekommenderar att slingorna fr teretablera sig i de delar av sjn som inte str badgster. Eventuellt mste slingorna mekaniskt rensas bort med jmna mellanrum.

    Vassbltet p norra sidan kan vara kvar. Dels tar det upp en del nring och dels kan det till viss del fungera som bullerskydd mot Hjovgen.

    Vassen br rensas bort frn utloppet ur sjn (stra kanten) fr att lttare kontrollera funktionen och underltta underhll.

  • 11

    terfyllnad med sand/grus br gras p badstranden och p vadbart djup (ca 1,5 meters djup). Sand och grus br vara tvttad fr att minimera uppgrumling.

    Omsttningstiden br vara 18-21dagar under badssongen. Tillfrsel av vatten kan ske djupt fr bttre omsttning och syresttning av botten alternativt terinstallering av fontnen i sjn (som kan drivas med en drnkbar pump).

    Nr det inte r badssong kan uppehllstiden frlngas fr att sedan minskas till 18-21 dagar igen innan badssongen kommer igng.

    Fr att undvika problem med tillfrsel av nrsalter, algblomningar och hga bakteriehalter mste antalet fglar i sjn begrnsas. Det r ven vldigt viktigt att ingen matning av fglar sker vid sjn. Informationsskyltar br sttas upp.

    Man br generellt vara frsiktig med arbeten lngs den norra sidan av sjn eftersom det gr en avloppsledning lngs med hela den norra stranden.

    Fiskutsttning br inte ske i sjn eftersom den bidrar till uppgrumling. Informationsskyltar fr allmnheten br sttas upp.

    Ett utkat kontrollprogram br upprttas fr frsta badssongen.

    Ett kontrollprogram br upprttas enligt Naturvrdsverkets freskrifter och allmnna rd om badvatten.

  • 12

    Referenser Badvattenfrordning (2008:218), klla: databasen Rttsntet Cronberg G, Annadotter H 2006. Manual on aquatic cyanobacteria: A photo guide and synopsis of their toxicology. Denmark International Society for the Study of Harmful Algae and United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation. 105 p. EUROPAPARLAMENTETS OCH RDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om frvaltning av badvattenkvaliteten och om upphvande av direktiv 76/160/EEG Naturvrdsverkets freskrifter och allmnna rd om badvatten, 2008, Naturvrdsverkets frfattningssamling, NFS 2008:8 Naturvrdsverket. 2007. Bedmningsgrunder fr sjar och vattendrag. Bilaga A till Handbok 2007:4 Naturvrdsverket. 1999. Bedmningsgrunder fr miljkvalitet -sjar och vattendrag. Rapport 4913. SGU. 2013. Bedmningsgrunder fr grundvatten. SGU-rapport 2013:01 Willn, E. 2005. Vxtplankton i sjar - Revidering av bedmningsgrunder. Institutionen fr Miljanalys. Rapport 2005:1. SLU Uppsala