118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

info@skl.se, www.skl.se

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Hur fungerar egentligen den lokala offentligheten i våra kommuner? I denna rapport ges en bild av hur kommunen bevakas och på vilket sätt kommunpolitik, verksamheter och aktörer skildras i media. Vi får även ta del av hur kommunens egen information fungerar och hur kommunens hemsida och offentliga samlingslokaler nyttjas. Resultaten baserar sig på undersökningar i 14 kommuner.

Beställ denna och tidigare publikationer inom projektet Hur fungerar demokratin?

• Den lokala offentligheten – En studie av makt, medier och mötesplatser i 14 kommuner. ISBN 10: 91-7164-201-3, ISBN 13: 978-91-7164-201-1

• Jag hör av mig när jag känner mig redo – Medborgarinflytande i 27 kommuner ISBN: 91-7289-2684

• Medborgarinflytande i kommunalpolitiken – en fråga om tilltro, vilja och kunnande ISBN: 91-7289-221-8

• Temahandbok: Medborgarnas inflytande

• 15 kommunala val – Demokratiredovisningar av valet 2002 ISBN: 91-7289-196-3

• Valet 2002 ISBN: 91-7289-129-7

• Temahandbok: Valet 2002

Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting

beställs på www.skl.se eller på

tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

Priset för denna rapport är 60 kr exkl. moms.

För ytterligare information kontakta: Anna-Karin Berglund

tfn 08-452 79 26, e-post: anna-karin.berglund@skl.se

ISBN 10: 91-7164-201-3

ISBN 13: 978-91-7164-201-1

Den lokala offentligheten Den lokala offentlighetenEn studie av makt, medier och mötesplatser i 14 kommuner

DEMOKRATIREDOVISNING NOVEMBER 2006

�

�

Förord

En förutsättning för en fungerande lokal demokrati är att medborgarna får in-formation och kan göra sig en uppfattning om vad som sker i kommunpolitiken, i verksamheterna och den lokala utvecklingen. En annan viktig förutsättning är att det finns forum där medborgare och förtroendevalda kan mötas och där idéer och synpunkter kan ventileras – kort och gott att det finns möjlighet till ett of-fentligt samtal i kommunen.

Rapporten Den lokala offentligheten är en undersökning av hur det offentliga sam-talet fungerar i 14 kommuner. Resultaten kommer från de enskilda kommunerna som undersökt mediestruktur, kommunal information samt offentliga mötesplat-ser som fysiska samlingslokaler och kommunens hemsidor på web. Studien har genomförts inom projektet Hur fungerar demokratin? som startade 2002.

Vi vill rikta ett stort tack till alla deltagande kommuner i projektet och till profes-sor Lars Nord som bistått i genomförandet av undersökningen.

För innehållet svarar Lars Nord som även har författat rapporten.

Stockholm i november 2006

Lennart Hansson Anna-Karin Berglund Chef för sektionen Projektledare Demokrati och styrning

�

Innehåll

Sammanfattningipunkter 5

1. Hurserdetlokalaoffentligasamtaletut? 6Den medialiserade demokratin 7

2. Sågjordesundersökningen 9Några begränsningar 10

3. Enfrågaommedier–ochomlokaljournalistik 11En fråga om journalistik 12

4. Kommunikationutanmedier 14Vikten av mötesplatser 15Dialogen på Internet 16

5. Varfinnsdelokalanyheterna? 19Dubbel medieskugga 20Ganska små nyheter 21

6. Vilkenbildgermediernaavkommunen? 22Neutralt och balanserat 23Långt från granskning 24

7. Vilkakommertilltalsimediernaochhurbehandlasde? 25Kommunala stereotyper 26

8. Vilkenbildgerkommunenavsigsjälv? 28Medier och kommun i samspel 29

9. Såserdetlokalaoffentligasamtaletut! 30Maximal offentlighet 30Offentlighetens triangel 32

Referenser 34

Bilagor 35Bilaga 1. Checklista – Det offentliga rummet 35Bilaga 2. Kodschema med instruktioner 37

�

Sammanfattningipunkter

• Mediebevakningen av kommunerna varierar kraftigt och omfattningen av denna bevakning kan huvudsakligen förklaras av närvaron av lokala medier och kommunernas storlek.

• Kommunbevakningen är överlägset mest omfattande i lokalpressen.

• Kommunala nyheter prioriteras i allmänhet inte särskilt mycket jämfört med andra lokala nyheter och har svårt att bli dagliga huvudnyheter. Förhållandet gäller i särskilt hög grad på mediernas webbplatser.

• Opinionsjournalistik (ledare, debatt och insändare) om kommunala frågor förekommer tämligen sällan.

• Bilden av kommunen är generellt ganska balanserad i lokala medier, men i kommuner med låg medienärvaro finns exempel på ensidig bevakning. När många medier finns i kommunen balanserar de mediebilden bättre.

• Klart mest dominerande aktörer i kommunmaterialet är kommunala tjäns-temän, som också får en förhållandevis gynnsam behandling. De enda som i huvudsak skildras negativt är politiker, i synnerhet politiker från majoritets-partier.

• Kommunernas egen kommunikativa kapacitet varierar, men mångsidigheten i perspektiv förklaras inte helt av resurser och kommunstorlek.

• Alla kommuner erbjuder i stort samma fysiska mötesplatser för politiska samtal.

• De flesta kommuner erbjuder mycket måttlig interaktivitet på den egna hemsidan.

�

1. Hurserdetlokalaoffentligasamtaletut?

Kanske är det helt enkelt så att det lokala offentliga samtalet ligger i luften hela tiden? Kanske är det så att den svenska samhälleliga vardagen vibrerar av åsikter, stämningar och ställningstaganden? När Göran Persson inledde valrörelsen 2006 i början av augusti återkom han till ett gammalt favorittema om den allmänna opinionen: När han går Drottninggatan fram kan han känna av hur det politiska läget faktiskt är ”på någon procentenhet när” (DN 060809). Sådana påtagliga upplevelser av vad människor runt omkring oss känner och tycker är annars inte alltför vanliga. Snarare finns tecken på att det offentliga samtalet inte är lika vi-talt som förr och inte äger rum på så många platser som tidigare. Politiska möten lockar färre deltagare och personliga samtal på bussen och i fikarum kan röra så mycket mer än politik och samhällsliv.

En sak är dock säker: Det brusar faktiskt hela tiden av åsikter, meningsutbyten och verklighetsbilder. De flimrar förbi på tv- eller dataskärmen, på tidnings-sidor eller i radioapparater och i-pod-spelare. Medierna finns överallt och deras innehåll går knappast att undgå. De utgör därmed en viktig del av den svenska offentligheten. Det har faktiskt aldrig förut funnits så goda möjligheter att följa med i vad som händer runt om kring oss. Det finns allt fler radio- och TV-kanaler och ett obegränsat utbud av information på Internet. Om någon kunde avlyssna det ständigt pågående mediebruset skulle han eller hon uppfatta en kakofoni av känslor och åsikter i en omfattning som aldrig förr. Samtidigt spelar inte detta enorma utbud någon större roll för det offentliga samtalet som vi känner det från förr. Ty vad spelar det för roll om ingen annan har sett det intressanta tv-program jag valde att följa under gårdagskvällen? Vad har det för betydelse för min vän om den text jag uppskattade på nätet i går redan är ersatt av en ny av ett helt annat slag? Frågan om offentligheten är därför inte alldeles enkel. Förutsättningarna för en väl fungerande offentlighet kan tyckas goda med tanke på medieutbudet och våra ökade kunskaper om omvärlden och det samhälle vi lever i, men det är samtidigt uppenbart att kvaliteten i ett sådant offentligt meningsutbyte inte i praktiken behöver vara direkt avhängig de teoretiska och rättsliga förutsättningar som råder i den moderna välfärdsstaten (Habermas 1998).

En förutsättning för en fungerande demokrati är en fri åsiktsbildning. Det innebär i grunden att alla medborgare till exempel ska vara garanterade rätten att uttala vilka åsikter de vill, delta i vilka möten och föreningar de vill och omfattas av religionsfrihet. Men dessa grundlagsfästa rättigheter lägger bara en viktig grund för den fria åsiktsbildningen. Ett centralt begrepp för att den fria åsiktsbildningen ska kunna omsättas i praktiken är ”det offentliga rummet” (Rothstein et al. 1995; Petersson 1999). Med detta begrepp avses snarast en offentlig dialog där det finns vissa regler, accepterade av merparten deltagare, om villkoren för detta samtal. Den senaste Demokratiutredningen i Sverige förespråkade en deliberativ och deltagande demokratimodell där ett vitalt fungerande offentligt samtal är en hörnsten för att demokratin ska fungera (SOU 2000:1).

�

Det offentliga rummet fungerar sällan helt enligt den fria åsiktsbildningens ideal. Det beror inte bara på att människors medieanvändning skiljer sig åt allt mer eller att vi har olika intressen. I realiteten har dessutom olika grupper i det svenska samhället varierande makt och resurser, vilket gör att vissa grupper och indivi-der har svårare än andra att göra sig gällande i offentligheten. Deras åsikter eller perspektiv marginaliseras, eftersom de antingen inte uppmärksammas i samma utsträckning som mer röststarka grupper, eller inte har tillträde till det offent-liga rummet överhuvudtaget. Demokratin är aldrig perfekt, och så är inte heller offentligheten. Rummet är inte öppet för alla, och alla har inte lika möjligheter att göra sig hörda i debatten. Det behöver inte vara argumentens styrka som bär det offentliga samtalet, utan det kan i lika hög grad vara ekonomiska resurser eller politisk makt. På samma sätt kan villkoren för offentligheten formas av vilka regler som finns för vem som får delta i debatten och vem som avgör dessa regler.

DenmedialiseradedemokratinDen moderna svenska demokratin kan tveklöst beskrivas som en medialiserad demokrati. De flesta människor får sina kunskaper om samhället genom me-dierna. Den genomsnittliga mediekonsumtionen i Sverige uppgår till nästan sex timmar per dygn. Den som vill bilda opinion måste i stor utsträckning försöka anpassa sig till mediernas sätt att arbeta, inte minst när det gäller att dramati-sera och överraska. Mediernas dominans över det offentliga rummet kan därför ytterligare bidra till att detta inte fungerar i enlighet med idealen. Medierna ska enligt teorin informera, granska och stimulera debatten, men också detta är en idealbild. I realiteten utmärks medierapporteringen inte sällan av att dessa mål inte uppnås. Brister kan konstateras när det gäller vilka som får komma till tals i medierna och rimligheten i proportioner för nyhetsvärderingen. Dessa brister beror ytterst inte på någon illvilja från journalisternas eller mediernas sida utan på att produktionsvillkoren inte möjliggör den ideala journalistiken (Nord & Strömbäck 2004).

Syftet med den här rapporten om den lokala offentligheten i 14 svenska kom-muner är tudelat. Ett första syfte är att göra en inledande kartläggning av hur denna offentlighet faktiskt ser ut i fråga om medienärvaro, medierapportering, kommunikativa mötesplatser och kommunala kommunikationsinsatser. Ett andra och mer övergripande syfte är att undersöka lämpliga metoder för att granska och utvärdera hur det lokala offentliga rummet ser ut i svenska kommuner och landsting. Detta är särskilt angeläget då det mig veterligt inte tidigare har gjorts motsvarande undersökningar kring det offentliga rummet på lokal och regional nivå. Den här rapporten kan därför beskrivas som en pilotstudie och bör värderas därefter.

Demokratiredovisningen skiljer sig därmed också en del från redovisningar som tidigare har gjorts i projektet Hur fungerar demokratin? och som har fokuserat på lokala valresultat, medborgare och politiker. Den här gången ingår medierna i studien. Demokratin förutsätter väl fungerande och självständiga medier. Det gagnar knappast den lokala offentligheten att sikta mot ett slags regelbok om hur kommunen bör förhålla sig till medierna. Tvärtom talar det mesta för att oförutsägbarhet, slumpmässighet och osäkerhet är faktorer som kan bidra till en vital mediebevakning och en väl fungerande lokal offentlighet. Detta ska inte

�

tolkas som någon hyllning till en journalistisk hållningslöshet och slapphet. Journalistiken behöver ständigt diskuteras och värderas för att bli bättre, och den diskussionen behöver föras både av journalister och av grupper utanför journa-listiken. De senare lämnas alltför ofta utanför i dessa frågor, vilket är ett skäl till att det är lokala förtroendevalda och anställda som är den främsta målgruppen för denna rapport.

Av detta följer att målet med projektet i denna del inte enbart handlar om att ge förslag till kommunala åtgärder för att förbättra den lokala offentligheten, utan kanske i lika stor utsträckning om att stimulera en fortsatt debatt med både me-dier och medborgare om hur den lokala demokratin fungerar eller inte fungerar. Dess vitalitet bygger till en del på de olika roller som kommunen och medierna har, och för att utveckla den är det viktigt att dessa olika roller respekteras, men också kan diskuteras och kritiseras öppet. Denna rapport är skriven med avsikten att stimulera en sådan debatt i kommuner och landsting.

�

2. Sågjordesundersökningen

Denna studie av den lokala offentligheten har genomförts inom ramen för Sveri-ges Kommuner och Landstings projekt Hur fungerar demokratin? Projektet har pågått under mandatperioden 2002–2006 och har gått ut på att utveckla olika metoder för att beskriva hur demokratin och det politiska uppdraget fungerar i en kommun. Kommuner och landsting har själva valt om de har velat delta i projektet och i så fall i vilka delar av det. I denna avslutande fjärde del av projektet om det lokala offentliga samtalet deltog 13 kommuner och en stadsdel i Göteborg enligt följande:

Emmaboda Linköping

Fagersta Lycksele

Gävle Mark

Göteborg, stadsdelsnämnden Linnéstaden Norrköping

Härryda Svalöv

Karlshamn Älmhult

Lidköping Örebro

Eftersom begreppet lokal offentlighet knappast är entydigt och allmänt vedertaget inleddes undersökningen med ett försök att identifiera viktiga förutsättningar för en sådan offentlighet. Det ledde till slutsatsen att en inledande kartläggning av lokal offentlighet borde bygga på en inventering av vilka lokala medier som finns och hur de arbetar, vilka kommunala kommunikationsresurser som finns och hur de används samt förekomsten av mötesplatser för samtal och dialog, såväl i traditionella former som på Internet. För att få fördjupade kunskaper om den lokala offentlighetens kvalitet i termer av mångfald och perspektiv genomfördes också två kvantitativa innehållsanalyser i alla kommuner under en strategiskt vald vecka i januari. En analys gjordes dels av lokalt mediematerial, dels av kommunalt informationsmaterial. Förhoppningen var att den sammanvägda betydelsen av mer strukturella indikatorer och det faktiska informationsinnehållet under en slumpvis vald period skulle ge en god bild av den lokala offentligheten i kommunen.

För att kunna jämföra de kommunala kartläggningarna konstruerades ett index för att mäta den lokala mediestrukturen och de journalistiska och kommunala kommunikationsresurserna i varje kommun. Grunderna för detta index framgår av checklistorna i bilaga 1. Uppgifterna hämtades både ur befintlig statistik och genom intervjuer med företrädare för kommunen och de lokala medierna. Detta arbete utfördes främst av kommunernas egen personal (i Karlshamn gjordes arbe-tet av en journalist). Innehållsanalyserna av mediematerialet gjordes med kvanti-tativa metoder där ett på förhand konstruerat och med kommunerna diskuterat kodschema följdes och olika variabler kodades (se bilaga 2). Allt material med anknytning till kommunen kodades under den gemensamma aktuella mätperio-den. Här valdes den första vecka år 2006 då det första kommunfullmäktigesam-

10

manträdet hölls (i Fagersta valdes det sista mötet år 2005). Även kodningen gjordes av kommunernas personal och omfattade samtliga regelbundet utkommande lokaltidningar i kommunen (minst fem dagar i veckan) samt de dagliga huvud-sändningarna i lokalradion och den regionala televisionen (SVT och TV4).

NågrabegränsningarLiksom i tidigare delstudier inom ramen för projektet deltar kommunerna på eget initiativ. De utgör alltså inte något representativt urval av svenska kommuner, varför några generaliseringar inte bör göras. Det har inte heller varit avsikten med denna studie, som i stället har syftat till att ge en bild av läget i ett mindre antal kommuner, att testa metoder och att undersöka den lokala offentligheten och stimulera till en debatt om dess villkor.

Allt fältarbete med informationsinsamling och kodning av innehållet gjordes av kommunala tjänstemän (i Härryda gjordes arbetet av en gymnasieklass) efter det att checklistor och kodscheman hade utarbetats av projektledningen och diskuterats med de deltagande kommunerna. Det stora antalet kodare och kartläggare i kommunerna innebär helt klart en risk för att inte alla data är helt jämförbara och att olika kriterier kan ha använts vid klassificeringen. Riskerna för varierande bedömningar av likartade material reducerades förhoppningsvis, om än inte eliminerades, genom att alla deltagande kommuner fick samlas till gemensamma överläggningar kring metoderna och genomförandet och genom kontinuerlig kontakt mellan kommuner och projektledning.

Bristerna bör beaktas när resultaten presenteras, men är samtidigt lätta att leva med i en studie av det här slaget. Det är första gången ett försök att görs att skildra den lokala offentlighetens villkor, och utan ett frivilligt deltagande av kommunerna och deras representanter hade inte studien kunnat genomföras överhuvudtaget. Nu föreligger en del nya fakta från ett mindre antal kommuner kring samspelet mellan kommuner och lokala medier som förhoppningsvis kan inspirera till en fördjupad och förbättrad diskussion om den lokala demokratins villkor i många kommuner.

11

3. Enfrågaommedier–ochomlokaljournalistik

Ibland skiljer vi inte på begreppen medier och journalistik, men det finns goda skäl att göra det. Allt innehåll i medierna är inte journalistik, där finns också ren underhållning, returinformation, annonser, evenemang, förströelse, såpoperor och följetonger. Journalistik är den del av medieutbudet som ska bearbeta information på ett sakligt och opartiskt sätt, självständigt granska samhällets makthavare och på ett allsidigt sätt visa olika åsiktsströmmar och kulturyttringar (SOU 1995: 37). Journalistiken har därmed en klart demokratisk funktion, och utan en fungerande journalistik finns knappast någon demokrati. Medier, däremot, finns det gott om i både demokratier och diktaturer.

En betydande del av den lokala svenska medieforskningen bekräftar vikten av att det existerar lokala medier som bevakar kommunen; informerar om vad som sker, granskar och ger plats för debatt om lokala frågor (Nygren 2005; Johans-son 1998). Eftersom en så stor del av informationsförmedlingen i dag utgår från medierna är det angeläget att inledningsvis kartlägga vilka medier som faktiskt finns i en kommun. Rimligen finns stora variationer i detta mönster, inte bara för att kommuner är olika stora utan också för att vi de senaste åren sett stora förändringar av medielandskapet på det lokala planet. Tidningar samarbetar i större utsträckning, och olönsamma tidningar försvinner samtidigt som en del nya kommersiella etermedier, Internet och gratistidningar har tillkommit. Det finns numera ingen självklar koppling mellan antalet människor i en region och antalet medier (Alström & Nord 2003, Nord & Nygren 2002).

För att kunna undersöka den lokala medienärvaron i kommunen konstruerades därför ett index för den lokala mediestrukturen. Indexet bygger på antalet me-dier verksamma i kommunen (inklusive pressens politiska färg) och storleken på deras lokala redaktioner. Ju fler medier av olika slag i kommunen och ju större redaktioner desto högre poäng och indexvärde (för den exakta konstruktionen av index, se bilaga 2). En jämförelse mellan de 14 kommunerna för den lokala medienärvaron visade här stora variationer (se figur 1).

Föga överraskande förefaller antalet medier att förklaras mycket av kommunernas storlek. Norrköping, Gävle, Örebro och Linköping ligger i topp, medan Härryda och Fagersta hamnar sist. Det är lätt att se varför i vart fall Norrköping och Gävle intar tätpositioner. Dessa är de enda kommunerna i studien där det finns två dagliga konkurrerande lokaltidningar (Norrköpings Tidningar/Folkbladet respektive Gefle Dagblad/Arbetarbladet). På båda dessa orter finns visserligen i dag ett samägande där två tidigare konkurrenter företagsmässigt har förenats. Både Norrköping och Gävle har dock valt samverkansmodeller där två självständiga redaktioner kon-kurrerar med varandra. Detta ger utslag vid jämförelsen, inte minst eftersom en tidningsredaktion vanligen har fler personer än radio- och tv-stationer. Därutöver har både Norrköping och Gävle, liksom Örebro, karaktären av regionalt medie-centrum med huvudredaktioner för lokalradio och regional TV.

1�

Resultatet bekräftar bilden av att den lokala medienärvaron i svenska kommuner varierar kraftigt. Det är också rimligt att anta att denna variation sätter sina spår i mediebevakningens omfattning och inriktning. Det finns fler medier i stora kommuner än i små och i en del fall kan det också vara rimligt att tala om att små och medelstora kommuner befinner sig i en ”medieskugga” för att den lokala medienärvaron är obefintlig eller begränsad.

EnfrågaomjournalistikMöjligen ska dock inte betydelsen av antalet medier i kommunen överdrivas. Själva förekomsten av lokala medier är knappast någon garanti för att en effektiv lokal journalistik existerar eftersom de lokala medieföretagen i det dagliga arbetet kan välja att prioritera annat. För att bedöma om de lokala medierna har rimliga möj-ligheter att bedriva ett journalistiskt arbete som understödjer det lokala offentliga samtalet är det viktigt att försöka tränga bakom den existerande mediestrukturen och särskilt bedöma den journalistiska kvaliteten i den kommunala bevakningen. Det har i den här undersökningen skett genom konstruktionen av ett index där följande faktorer har beaktats: omfattningen av kommunalbevakning i allmänhet (och kommunfullmäktigerapportering i synnerhet) och de existerande redaktio-nella resurserna för den kommunala bevakningen. Den bild som då framträder har en del likheter med den förra, men är inte identisk (figur 2).

Generellt leder en stor medienärvaro också till en mer koncentrerad journalistisk bevakning av kommunen på utgivningsorten. Det visar sig att en stor redaktion också regelmässigt prioriterar den kommunala bevakningen. Traditionellt sett har också en lokal journalistik med sådan inriktning haft en stark ställning på svenska redaktioner, med avdelade specialreportrar och med en kontinuitet i bevakningen av centrala politiska beslutande organ som kommunfullmäktige.

Figur 1. Den lokala medie-strukturen (index)

Not: Poängen i index baserade på antalet medier (press, radio och TV) i kommunen och deras redaktionella närvaro samt den lokala pressens opinionsmässiga mångfald. (Stadsdelen Linné-staden i Göteborg ingår ej.)

0 5 10 15 20

Fagersta

Härryda

Lidköping

Älmhult

Mark

Svalöv

Emmaboda

Lycksele

Karlshamn

Linköping

Örebro

Gävle

Norrköping

Index

1�

Notabelt i ovanstående figur är annars att Linköping har en bevakning som är mer intensiv än den lokala mediestrukturen indikerade, medan det omvända för-hållandet kan sägas gälla för Örebro. Utan att spekulera i alltför lokalt specifika detaljer som kan förklara detta, kan konstateras att Linköping har en mindre komplementtidning i form av Linköpings Tidning som måhända ger en någor-lunda nära kommunal bevakning trots att den knappast har den stora tidningens förutsättningar. Samtidigt har Örebro en enda, förvisso stor, lokal tidning som Nerikes Allehanda, men därutöver även radio och TV som inte bara har den egna kommunen utan också en betydligt större region som bevakningsområde.

Bortsett från dessa skillnader är likheterna mellan de båda presenterade medie-indexberäkningarna högst påtagliga. De visar att det finns betydande skillnader i medienärvaro och i journalistiska ambitioner i de deltagande kommunerna. Till stor del förefaller dessa båda faktorer hänga ihop, men inte överallt. Helhets-intrycket är dock att kartläggningen av de lokala medierna och den kommunala bevakningen visar på så skilda förutsättningar att de rimligen borde påverka den lokala offentlighetens kvalitet. Den frågan står i fokus när innehållet i me-dierna senare kommer att granskas. Närmast följer dock en genomgång av den kartläggning som gjordes av kommunernas egen kommunikationskapacitet och kommunikativa mötesplatser, och som metodologiskt följer samma principer som mediekartläggningen.

Figur 2. Journalistiska resurser för kommunal bevak-ning (index)

Not: Poängen i index baserade på journalistiska resurser för kommunbevakning och kon-tinuiteten i bevakningen av kommunfullmäktige. (Stads-delen Linnéstaden i Göteborg ingår ej.)

0 5 10 15 20 25

Fagersta

Mark

Lidköping

Örebro

Svalöv

Emmaboda

Älmhult

Lycksele

Härryda

Karlshamn

Gävle

Linköping

Norrköping

Index

1�

4. Kommunikationutanmedier

Ett grundläggande antagande förtjänar att upprepas: Det råder ingen tvekan om att vi i dag lever i en medialiserad demokrati, där de flesta får sin kunskap om samhället genom medierna. Det behöver emellertid inte innebära att andra kommunikationsformer är ointressanta. Vi talar fortfarande med varandra i olika sammanhang och vi skaffar oss egna erfarenheter som också blir värdefulla för våra verklighetsuppfattningar och värderingar. Samtal mellan människor kan utgå från medieinnehållet, men samtidigt skapa nya brytpunkter och dimensioner när åsikter möts. Därutöver finns helt andra arenor där vi kan kommunicera utan medier. De kan vara rent fysiska, som möteslokaler, eller virtuella, som diskus-sionsfora på nätet. I svenska kommuner bidrar rimligen inte bara medierna, utan också kommunen själv och kommunens invånare till den lokala offentlighetens kvalitet.

Den bild av kommunen som framstår i den lokala debatten påverkas därför av flera olika faktorer. Mediestrukturer och journalistiska resurser är betydelse-fulla, men det är också kommunens egna informationsinsatser och tillgången på mötesplatser. Är insatserna ambitiösa och professionella och mötesplatserna väletablerade och effektiva är utsikterna rimligen större att bilden av kommunen blir allsidigare och den lokala debatten därigenom också mer mångfacetterad. För jämförelsen av kommunernas kommunikationskapacitet har därför också ett index byggts upp baserat på storleken och kvaliteten på kommunens informa-tionsverksamhet, förekomsten av centrala måldokument om kommunikationen (som kommunikationsplaner och medieplaner), presskontakter samt kontaktytor till medborgare (som informationstidning eller informationscentra). Jämförelsen redovisas nedan (figur 3).

Figur 3. Den kommunala kommunikations- kapaciteten (index)

Not: Poängen i index baserade på den kommunala kommuni-kationskapaciteten i form av organisation, planering medi-erelationer och medborgarin-formation.

0 5 10 15 20

Emmaboda

Älmhult

Lycksele

Linnéstaden

Lidköping

Svalöv

Karlshamn

Gävle

Härryda

Fagersta

Norrköping

Örebro

Linköping

Mark

Index

1�

I figur 3 har kvantitativa och kvalitativa egenskaper formats i ett enda gemensamt index. Staplarna visar därför inte bara storleken på kommunens informationsav-delning utan också förekomsten av centrala kommunikativa måldokument och kontaktytor till medborgarna i form av olika kommunikationskanaler och deras intensitet. Av detta skäl finns här inte en lika självklar uppdelning mellan stora och små kommuner, även om de större generellt har större kommunikativ kapacitet totalt sett. Även mindre kommuner som Mark, Fagersta och Härryda kommer nu högt vilket tyder på att kommunikationsarbetet ibland kan vara effektivt också med mindre resurser. Mediestrategiska dokument och rutiner för pressmeddelan-den kan förekomma också i mindre organisationer och fungera väl.

Här vill man naturligtvis jämföra kommunens kommunikativa kapacitet med de lokala mediernas effektivitet. Till en del följs dessa styrkor åt och visar kommuner som Norrköping där trycket från både medier och kommun är hårt och kommuner som Älmhult där det finns liten mediemedverkan och begränsade kommunala insatser. De yttre ramarna för den lokala offentligheten ser därför olika ut. På motsvarande sätt väcker kommuner som Mark och Fagersta andra frågor. Vad får det för konsekvenser för den lokala offentligheten att kommunen är på hugget med sin information om medienärvaron är låg? Gävle förefaller utgöra en motsats och då reser sig frågan om hur det står till med det lokala offentliga samtalet när det finns många medier men måttliga kommunala kommunikationsinsatser. För att kunna diskutera dessa strukturella förutsättningar är det nödvändigt att också granska innehållet i medier och kommuninformation. Det görs senare i rapporten som i kapitel 9 också innehåller en diskussion kring dessa strukturers betydelse för kvaliteten i innehållet.

ViktenavmötesplatserBåde den personliga kommunikationen mellan människor och möten är sannolikt viktiga, också i en lokal medialiserad demokrati. Där framkommer delvis en annan dialog, där också informationen från medierna förstärks eller försvagas. Ju fler mötesplatser som finns, desto bättre är möjligheter att de blir viktiga komplement i den lokala offentligheten. För att studera detta användes ett kommunalt index baserat på förekomsten av samlingsplatser för offentliga möten, öppenhet vid kommunala möten och medborgardeltagande i politiska processer som rådslag eller omröstningar (figur 4).

I denna summering över tillgängliga fysiska mötesplatser i kommunen och deras utnyttjande är det snarast de mindre kommunerna som når de högsta värdena. En regelbunden mötesverksamhet kan också vara lättare att få att fungera och bli välkänd på en mindre ort. Dessutom är sannolikt antalet konkurrerande aktiviteter mindre. Redovisningen antyder att det lokala föreningslivet är mer blomstrande i mindre kommuner och kan delvis ha att göra med att den äldre befolkning som vanligen deltar i sådan verksamhet utgör en stor del av totalbefolkningen. För att säkert kunna avgöra vad som ligger bakom skillnaderna krävs emellertid mer djupgående analyser än vad som varit möjliga i denna undersökning.

För totalbilden av den lokala offentligheten framträder emellertid en bild av rätt varierande strukturella förutsättningar i de undersökta kommunerna. Det är inte samma kommun som är bäst i klassen i alla grenar. Några kommuner har

1�

den bästa medienärvaron, andra den mest ambitiösa kommunala informationsin-satsen medan ytterligare andra erbjuder flest fysiska mötesplatser och den mest omfattande mötesaktiviteten. En grov indelning kan därför göras i mediestyrda, kommunstyrda och mötesstyrda kommuner med avseende på offentligheten.

DialogenpåInternetDe tämligen traditionella indelningsgrunderna kan kompletteras med en fjärde och nyare, digitala mötesplatser. Internetanvändningen i Sverige är bland den största i världen och ökar fortfarande (Bergström 2005). En allt större del av kom-munens invånare – och ett mer representativt tvärsnitt av befolkningen – använder Internets olika funktioner. En väl fungerande digital mötesplats för kommunen kan därför vara värdefull för den lokala offentliga dialogen. Alla svenska kommuner har i dag en egen webbplats. De är knappast de mest besöka sajterna totalt sett, men spelar tveklöst en ökad roll som kommunikations- och informationskanal för kommunens invånare i första hand, men också för andra. Samtidigt varierar innehållet på dessa kommunala webbplatser kraftigt. Det gäller både innehållet och andra funktioner som graden av interaktivitet, länkar och tillgång till arkiv och möjligheter till kontakt med politiker och förvaltningar.

Med utgångspunkt i varje kommuns webbplats formades ett index baserat på dess karaktär av digital mötesplats jämfört med de övriga undersökta kommunerna, där hänsyn togs till graden av tillgänglighet, interaktivitet och medborgerligt inflytande (figur 5).

I sammanställningen framträder ännu en ny strukturell bild vid sidan av de tre tidigare presenterade profilerna. Överlag är skillnaderna inte särskilt stora mellan de undersökta kommunernas webbplatser, men ambitionerna i Gävle och Härryda är särskilt stora, medan Emmaboda ännu inte har utvecklat sin webbplats lika mycket som de flesta andra. Generellt sett kan kommunerna sägas uppfylla en miniminivå när det gäller den egna webbplatsens karaktär av digitalt offentligt

Figur 4. Fysiska mötesplatser i kommunen (index)

Not: Poängen i index baserade på förekomst av offentliga mö-tesplatser och deras användning, öppna kommunala möten samt efterhörande av medborgarnas åsikter med skilda metoder.

0 2 4 6 8 10

Lidköping

Gävle

Linnéstaden

Linköping

Karlshamn

Örebro

Älmhult

Norrköping

Mark

Lyckselse

Härryda

Emmaboda

Fagersta

Svalöv

Index

1�

rum. Det vanliga är att det går att kontakta politiker, ta del av handlingar och på något sätt ge uttryck för egna åsikter, antingen genom någon chat-funktion, omröstning eller rådslag på nätet.

Den viktiga frågan om vilken räckvidd de kommunala webbplatserna har får lämnas därhän i denna rapport eftersom uppgifterna inte har gått att ta fram. Det beror dels på att statistik har saknats i en del kommuner, dels på att olika mått på besökare används och inte går att jämföra med varandra. Förhoppningsvis kan kommande studier ge viktig kompletterande information.

Vid en sammanvägning av indexvärdena på de fem områden som har studerats visar det sig att de större kommunernas försteg framförallt när det gäller medie-aktiviteter ger utslag vid en jämförelse, medan variationerna mellan kommunerna är mindre när det gäller kommunens webbplats, mötesplatser och kommunal information (figur 6).

Figur 5. Digitala mötesplatser (index)

Not: Poängen i index baserade på den kommunala webbplat-sens interaktiva funktioner och allmänna tillgänglighet.

0 5 10 15 20

Emmaboda

Älmhult

Fagersta

Svalöv

Norrköping

Mark

Lycksele

Linnéstaden

Linköping

Lidköping

Örebro

Karlshamn

Härryda

Gävle

Index

Figur 6. Totala indexvärden på de fem undersökta områdena (index)

Not: Summerade poäng i index för de fem områdena medie-struktur, journalistiska resurser, kommunal information, fysiska mötesplatser och digitala mötesplatser.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Digitala mötesplatser

Fysiska mötesplatser

Kommunal kommunikation

Journalistisk bevakning

Medie-struktur

Emmaboda

Lidköping

Älmhult

Fagersta

Lycksele

Svalöv

Mark

Härryda

Karlshamn

Örebro

Linköping

Gävle

Norrköping

Index

1�

Sammanfattningsvis visar kartläggningen av mediestrukturer, kommunbevakning, kommuninformation och kommunala mötesplatser att den lokala offentlighetens förutsättningar varierar mellan kommunerna. Det är knappast överraskande, men det väcker flera intressanta frågor om vad som betyder mest för en fungerande lokal offentlighet. Kan en mindre kommun i medieskugga få en livaktig debatt med en spänstigt utformad webbplats? Om svaret är ja, kan då en sådan digital offentlighet konkurrera med den som lokala medier annars erbjuder?

Kartläggningen bekräftar att det är en myt att lokala offentliga samtal fungerar enligt ungefär samma förutsättningar i alla kommuner. I stället finns en stark variation av medier, kommuninsatser och mötesplatser som gör det till en rätt öppen fråga om hur stark den lokala offentligheten är. För att få veta något om betydelsen av de skiftande strukturella förutsättningarna är det därför viktigt att också granska innehållet i informationen om det lokala skeendet. Det har gjorts genom innehållsanalyser av lokala medier och kommunala informationsinsatser. I följande kapitel redovisas detta, med medieanalyser först.

1�

5. Varfinnsdelokalanyheterna?

Lokal nyhetsförmedling har länge betraktats som en kärnverksamhet i journalis-tiskt arbete och som av en de publikt mest uppskattade delarna av journalistiken (Hadenius & Weibull 2003). Samtidigt finns anledning att fråga sig i vilka former just denna journalistik i dag framträder och hur den står sig i konkurrensen med annat medieinnehåll. På samma sätt som på riksnivå har de lokala medierna genomgått stora förändringar med tidningsfusioner och nedläggningar, nya eter-medier och webbportaler. De lokala nyheterna må fortfarande ha ett attraktions-värde, men de existerar i en medieomgivning där alternativen är fler än någonsin och där det också är fullt möjligt att konsumera mycket medier och undvika lokal journalistik överhuvudtaget.

Mediematerialet i den här undersökningen kodades under en vecka i januari 2006 (den vecka som det första kommunfullmäktigemötet ägde rum i de olika kommu-nerna). Kodningen gjordes med ett på förhand givet kodschema där varje artikel eller inslag/telegram som berörde kommunen analyserades och noterades. Variab-ler av särskilt intresse här var i vilken typ av mediematerial som hänvisningen till kommunen förekom (i press, radio, tv och av nyhets- eller opinionskaraktär), vilka ämnen som bevakades och i vilken utsträckning det kommunala materialet lyftes fram i de lokala mediernas redigering. (För en fullständig bild av vad som kodades se bilaga 2.)

En första granskning av mediernas innehåll gällde omfattningen av mediebevak-ningen i de tre olika typer av medier som analyserades (figur 7).

Som framgår av bilden är lokala nyheter fortfarande en företeelse som mest kan hänföras till de lokala tidningarna. Nyheter om kommunerna i den här undersök-

Figur 7. Mängden lokala nyheter i lokala medier (antal artiklar eller inslag)

Not: Figuren visar antalet ar-tiklar i dagspress samt antalet inslag i radio och TV som fö-rekom under mätperioden och som handlade om kommunen.0 20 40 60 80 100

Linnéstaden

Lycksele

Svalöv

Härryda

Fagersta

Emmaboda

Mark

Älmhult

Karlshamn

Norrköping

Örebro

Lidköping

Linköping

Gävle

Antal enheteri press, radio

och TV

TV

Radio

Press

�0

ningen fanns framförallt i lokaltidningarna, medan utbudet i etermedierna med något undantag kan beskrivas som marginellt. Därmed bekräftas bilden av att det framförallt är de tryckta medierna som bidrar till den lokala offentligheten. De har allmänt sett större redaktioner och ett geografiskt mer begränsat sprid-ningsområde. De nära nyheterna är i hög grad tidningsnyheter. Mest radio- och tv-nyheter förekommer relativt sett om Örebro och Norrköping, som också är huvudredaktioner för etermedier. Det ska också understrykas att det kvantitativa mått som har använts inte säger någonting om de olika medietypernas opinions-mässiga genomslagskraft.

I övrigt var det tvåtidningsorten Gävle som presenterade det största antalet lokala nyheter under den aktuella veckan, medan tvåtidningsorten Norrköping hade färre sådana nyheter än Linköping, Lidköping och Örebro. Den aktuella veckan kan ha avvikit från normen, men det faktum att nyhetsbevakningen hela tiden låg i nära anslutning till ett kommunfullmäktigemöte borde teoretiskt sett ha gett en rätt likartade bevakning i orter med motsvarande medial närvaro och journalistiska satsningar.

DubbelmedieskuggaI några av de mindre kommunerna är det nästan befogat att tala om en dubbel medieskugga. Där finns få medier och journalister och där rapporteras rätt lite om det som sker i kommunen, också när händelserna går att förutse. Ambitionsnivån när det gäller den lokala journalistiken är tämligen olikartad i de 14 kommunerna i studien. Det är till exempel överraskande att Lidköping, som inte i något av-seende hade en tätposition, kommer väl ut när det gäller den reella kommunala nyhetsbevakningen. Den är uppenbarligen inte helt beroende av resurserna utan också av god vilja.

Mängden lokala nyheter i en kommun kan också studeras närmare genom att innehållet bryts ned i olika kategorier. Innehållsanalysen ger till exempel möjlig-heter att skilja ut lokalt nyhetsmaterial från opinionsbildande material i form av till exempel ledare, debatt och insändare. Den kan också visa om lokala nyheter prioriteras av medierna och hamnar på förstasidor eller i inledande löpsedlar i etermediernas nyhetssändningar och om de förekommer både i traditionella former och på nyhetsmediernas webbplatser. En sådan sammanställning för kommunerna ser ut på följande sätt (figur 8).

För det offentliga samtalets skull kan raka nyheter vara värdefulla, men de kan knappast göra anspråk på att fylla alla demokratiska funktioner. För att i bästa möjliga mån garantera mediernas forumfunktion och låta olika meningsyttringar komma fram behövs inlägg av opinionsbildande slag. I den lokala mediemiljön förekommer detta i princip bara i tidningarna. Men inte heller där är de särskilt många jämfört med nyheterna. Det förekom under mätveckan ett ytterst litet antal lokala ledare, debattartiklar och insändare som berörde den egna kommunen. I den meningen är tidningarnas bidrag till den lokala offentligheten helt klart mer en fråga om att spegla aktualiteter och följa händelseutvecklingen än att bereda plats för åsikter och debattämnen. Möjligen har den lokala debatten varit mer omfattande på mediernas webbplatser, något som inte undersöktes här.

�1

GanskasmånyheterEn granskning gjordes av om de lokala nyheter som publiceras i traditionell form också finns på nätet. En ökad sampublicering vore här logiskt med tanke på att journalistiken blir alltmer multimedial och eftersom medieföretag oftast verkar i olika typer av medier. Dock visar sammanställningen från den här mätperioden att ungefär två av tre lokala nyheter i press, radio och tv inte hade någon samtidig publicering på nätet. Det får anses vara en överraskande låg siffra om nu kom-munnyheter anses ha ett publikt intresse. Antingen är denna övertygelse vikande hos de lokala medieredaktionerna, eller också finns det en föreställning om att de olika medieformerna har olika publiker och att nätpubliken inte skulle ha samma intresse av att ta del av dessa nyheter.

Ett annat mått på nyhetsvärdet är att se i vilken utsträckning kommunnyheterna prioriteras. Under mätperioden skedde sådan prioritering i begränsad omfattning. Ungefär fem av sex kommunala nyheter har inte ansetts platsa på tidningarnas förstasidor eller i löpsedlarna i etermediernas viktigaste nyhetssändning för dagen. Därav kan slutsatsen dras att i alla fall dessa kommunnyheter inte har kunnat att tränga igenom i nyhetsbruset och knappast kan göra anspråk på att ha ett särskilt högt nyhetsvärde i de lokala mediernas ögon.

Den samlade bild som framträder av hur kommunen bevakas i lokala medier under en strategiskt vald vecka i 14 kommuner indikerar således att det är en rätt omfattande bevakning som sker, att den framförallt gäller nyheter som framförallt finns i traditionella medieformer och sällan ges någon särskilt framträdande plats. Många nyheter, men inte mycket till nyheter, skulle ett lakoniskt konstaterande kunna låta. Det kan tilläggas att mönstret är likartad i alla undersökta kommuner och att variationerna har varit små.

Figur 8. Kommunala nyheter i olika medieformer

Not: Diagrammet visar antalet artiklar och inslag med avseen-de på journalistisk genre, publi-ceringsform och redigering.

0 100 200 300 400 500

Ej etta/löpet

Etta/löpet

Ej på nätet

Nätnyheter

Insändare

Ledare

Nyheter

Antal enheter

��

6. Vilkenbildgermediernaavkommunen?

Nyhetsjournalistiken anses i idealiska fall vara objektiv och opartisk, men anklagas ändå ofta för att gynna någon särskild part genom valet av perspektiv och vinkling. Lokalt finns också åtskilliga förväntningar på hur medierna ska agera. Här finns kommun, myndigheter och företag som kanske förväntar sig att en positiv bild av den egna regionen ska lyftas fram. Här finns politiska parter och medborgare som förväntar sig klara ställningstaganden mot dem som har makten.

Det finns gott om föreställningar om hur de lokala medierna ska skildra en så infly-telserik maktfaktor som kommunen. Där finns krav på en självständig granskning av kommunens agerande, krav på snabb och rak nyhetsförmedling och krav på en balanserad och allsidig skildring av politiska eller andra konflikter. Här, som på alla andra håll, finns en inbyggd motsättning i kraven på hur journalistiken bör fung-era. Att den inte fungerar som i en idealmodell är knappast särskilt överraskande, utan det intressanta är i stället hur högt ribban ska läggas. När blir perspektiven orimliga? När får ofullkomligheterna demokratiska konsekvenser?

För att få en mer dynamisk bild av hur kommunen har skildrats i de lokala me-dierna undersöktes om tendensen i nyheterna var positiv, neutral eller negativ och hur eventuella konflikter som hade med kommunen att göra gestaltades. I den kvantitativa innehållsanalysen granskades om det förekom kritik eller beröm av kommunen eller kommunala förhållanden (figur 9) och om det förekom någon konflikt och hur denna konflikt i så fall såg ut (figur 10).

Figur 9. Tendens i mediernas kommunbevakning (balansmått positiva – negativa absoluta tal)

Not: Figuren visar nettovär-det mellan andelen positiva, neutrala och negativa artiklar och inslag som förekom under mätperioden och handlade om kommunen.

-20 -15 -10 -5 0 5 10

Gävle

Lidköping

Norrköping

Härryda

Genomsnitt

Örebro

Älmhult

Emmaboda

Fagersta

Lycksele

Linnéstaden

Svalöv

Linköping

Mark

Karlshamn

Tendens

��

NeutraltochbalanseratFörst kan konstateras att den övergripande tendensen är negativ. Överlag skildras kommunerna i mer negativa ordalag än positiva. Kritiska rapporter om till exempel vårdköer eller mobbning är vanligare än hyllningsartiklar om miljövänligare bussar och politiker som håller sina vallöften. Samtidigt ska inte denna negativa tendens överdrivas. Det är en relativt liten övervikt i materialet för negativa nyheter och den motsvarar på intet sätt föreställningen om att lokala medier skulle driva något slags korståg mot kommunerna. Snarare kan den knappa övervikten för negativa nyheter ses som en bekräftelse på att den lokala demokratin och den självständiga journalistiska granskningen fungerar. Den ger intryck av att vara balanserad och motiverad, snarare än överdriven och ensidig. Den mesta kommunjournalistiken är neutral i grunden och i den meningen är helhetsintrycket gott.

Variationerna mellan kommunerna är rätt stora och det kan i viss mån förklara det balanserade genomsnittet. Kommunjournalistiken i Norrköping, Lidköping och Gävle uppfyller i alla fall knappast under den undersökta veckan krav på rimliga proportioner och balanserade perspektiv. Resultatet av endast en veckas nyhetsbevakning manar ändå till viss försiktighet i omdömena. Förhållandena kan ha ändrats radikalt med helt andra bilder redan veckan efter.

En annan fråga som har att göra med perspektivval och vinkling är hur de lokala medierna väljer att framställa konflikter som har med kommunen att göra, och vilka parter som skildras som motståndare till varandra i dessa konflikter.

Eftersom konflikter av olika slag vanligen har ett högt nyhetsvärde kan de antas vara vanligt förekommande i de kommunala nyheterna. Så var emellertid inte fallet under den aktuella mätperioden då i stället ungefär två tredjedelar av de kommunala nyheterna saknade explicita konflikter. Det får anses vara en till-fredsställande siffra, inte minst med tanke på att studien gjordes i anknytning till de kommunfullmäktigesammanträden som brukar betraktas som en självklar arena för kommunala motsättningar. I den mån konflikter nu överhuvudtaget framställdes fanns det knappast någon klart dominerande konflikttyp; konflikter mellan politiker och medborgare var ungefär lika vanliga som konflikter mellan olika politiker.

Fig. 10. Konfliktmönster i kommunbevakningen

Not: Figuren visar andelen konflikter i dagspress, radio och TV som förekom under mätperioden och handlade om kommunen.

Ja, annan

Ja, mellan politiker och medborgare

Ja, mellan politiker och tjänstemän

Ja, mellan partier

Nej, 64%

12%

11%

8%

4%

��

LångtfrångranskningKommunal politik brukar ibland anklagas för att vara för samförståndsinriktad - och därför blir mediernas spegling av detta också tydlig. Eller också har vi en kom-munbevakning som i motsats till annan nyhetsjournalistik generellt inte skulle ha något intresse av att fokusera på konflikter och strider. Ett tredje perspektiv är att den kommunala bevakningen sker på ett halvhjärtat och mer rutinartat sätt där de journalistiska ambitionerna inte är så framträdande. Vi kan emellertid bara spekulera över rimligheten i dessa olika förklaringar.

Ett sammanfattande intryck av den bild av kommunerna som ges i de lokala medierna är därför att det må vara rätt mycket som (framförallt) skrivs, men att detta samtidigt är rätt andefattigt och förmodligen också rätt redovisande. Någon tummelplats för aktiv, ifrågasättande och dramatiserande journalistik handlar det inte om. Hotet mot den lokala offentligheten i medierna är knappast att dessa är för ivriga i rollen som ”tredje statsmakt”. I stället framstår det i det här samman-hanget som ett större problem att de kanske är för passiva och prioriterar ner den kommunala bevakningen. Det vi har sett är en speglande journalistik som sällan förmår dominera nyhetsflödet, vilket inte är konstigt med tanke på avsaknaden av dramatiserande perspektiv. Det kan förstås tyda på en insiktsfull och balanse-rad journalistik, vilket är en positiv tolkning av situationen. Men det kan likaväl handla om bristande engagemang och litet intresse för en nyhetsbevakning där kommunen står i fokus.

Mot den bakgrunden finns det all anledning att gå vidare och undersöka fler aspekter av de lokala mediernas kommunbevakning. Ett område som är intres-sant är då vilka olika aktörer som faktiskt kommer till tals och hur de beskrivs i medierna.

��

7. Vilkakommertilltalsimediernaochhurbehandlasde?

I en kommun finns en rad motstridiga intressen och oförenliga åsikter framförda av flera olika aktörer. I en mediebaserad lokal demokrati blir det därför viktigt att veta hur dessa olika aktörer och argument skildras i de lokala medierna. Krav på att alla uppfattningar och aktörer ska skildras med samma intensitet och ges samma uppmärksamhet är lätta att avfärda. Utan journalistiska prioriteringar och bedömningar skulle informationen riskera att aldrig nå ut överhuvudtaget.

De intressantaste frågorna handlar i stället om vilken balans och mångfald som är rimlig och önskvärd. Det kan vara demokratiskt mer motiverat att skildra hur det större regeringspartiet faktiskt agerat än att belysa hur det lilla oppositionspartiet kanske hade agerat om det faktiskt hade haft makten. Eller omvänt: det kan vara lika motiverat att stå på den svage medborgarens sida gentemot kommunen i en konflikt, eftersom medborgaren inte har några andra kommunikationskanaler till sitt förfogande. Det finns således aldrig någon perfekt och oproblematisk balans i nyheterna, men det finns alltid skäl att begrunda rimligheten i de obalanserade bilder som ges.

I innehållsanalysen granskades vilka olika aktörer i kommunen som kom till tals direkt i de lokala medierna, vilka som omnämndes indirekt, hur de behandlades och i vilken utsträckning de behandlades positivt eller negativt i medierna (figur 11).

Sammanställningen visar att de flesta typer av aktörer oftare blir direkt citerade än bara omnämnda i de lokala medierna. Vad som genomgående är mest an-märkningsvärt är att det är de kommunala tjänstemännen som oftast kommer till tals. De finns med ungefär dubbelt så ofta som övriga kategorier och har en nyckelroll.

Figur 11. Kommunala aktörer i de lokala medierna

Not: Figuren visar vilka aktörer som kom till tals eller refere-rades till i kommunrelaterat material i dagspress, radio och TV under mätperioden.0 10 20 30 40 50 60

Annan

Medborgare

Anhörig

Brukare

Anställd

Tjänsteman

Annan,opposition

Annan,majoritet

Kommunalråd,opposition

Kommunalråd,majoritet

Procent

Kommun

Medier

��

Politikerna hade inte alls en lika framträdande plats i bevakningen under mät-perioden. De förekommer betydligt mer sällan än tjänstemännen. Det gäller alla kategorier av undersökta lokalpolitiker, men i synnerhet de som hör till den politiska oppositionen. Majoritetsföreträdare på olika nivåer förefaller ha något lättare att göra sig hörda i kommunrapporteringen. Övriga aktörer spelar en re-lativt sett mindre roll i mediernas bevakning. Medborgarperspektivet är tämligen sällsynt i den lokala bevakningen (figur 12).

Ett tydligt mönster framträder i de lokala medierna. Politikerna förekommer i övervägande negativa sammanhang, och det gäller alla typer av politiker utom oppositionspolitiker utanför kommunalrådskretsen som får en liten övervikt för positiva vinklingar. I övrigt är det den politiska majoriteten, som både kommer till tals och omnämns oftast, som också framställs i mest kritiska sammanhang. Alla övriga aktörer förekommer i sammanhang som till övervägande delen är positiva. Framförallt gäller det kategorin kommunanställda som skildras positivt. Det gäller också, om än i mindre omfattning, gruppen kommunala tjänstemän. Den kommer överhuvudtaget mycket väl ut i denna jämförelse. Tjänstemännen kommer till tals och omnämns oftast, dessutom oftare i positiva än i negativa sammanhang. Det ger dem en mycket stark ställning i den kommunala nyhetsbevakningen.

KommunalastereotyperDet är lätt att hitta asymmetriska mönster när det gäller de kommunala aktö-rerna. Även om det knappast kan vara eftersträvansvärt att nå en balans mellan de olika grupperna i nyhetsbevakningen, så finns skevheter som i värsta fall kan vara systematiska och bidra till störningar i den lokala offentligheten. Detta inte minst eftersom vi här ser en antydan till kommunala stereotyper: en dominans av tjänstemän som oftast skildras positivt, rätt blygsam bevakning av politiker som oftast skildras negativt och så resterande ”svagare” grupper – enskilda medborgare - som sällan kommer till tals själva och därför spelar en rätt obetydlig roll.

Figur 12. Kommunala aktörer och hur de framställs i lokala medier

Not: Figuren visar hur olika aktörer behandlades i kommun-relaterat material i dagspress, radio och TV under mätperio-den. Andelen positiva enheter minskade med antalet negativa enheter såsom framgår av redo-visat balansmått.

-15 -10 -5 0 5 10 15 20

Annan

Medborgare

Anhörig

Brukare

Anställd

Tjänsteman

Balans-mått

Annan,opposition

Annan,majoritet

Kommunalråd,opposition

Kommunalråd,majoritet

��

En jämförelse har också gjorts mellan kvinnliga och manlig aktörer inom varje kategori. Det visade sig finnas väsentliga skillnader mellan könen. Det var 54 procent män och 46 procent kvinnor som kom till tals i medierna. När det gäller vilka som omnämndes var relationerna de motsatta: 60 procent var kvinnor och 40 procent män. Slutligen visade jämförelsen att ungefär två tredjedelar av dem som kritiserades i medierna var kvinnor och en tredjedel män.

Sammanfattningsvis bekräftar denna undersökning att kommunbevakningens främsta kännetecken inte är att vara präglad av den partipolitiska striden. Den befinner sig snarare tämligen långt från det ideal som var förhärskande under partipressens dagar. Inte heller kan den karaktäriseras som en idealiserad journa-listik som hela tiden står på den svagares sida och ger röst åt den enskilde kom-muninvånaren. Därtill är medborgarperspektivet alltför outtalat. I stället finns en kommunjournalistik där de kommunala tjänstemännen ofta står i centrum, och det är rimligt att tro att det beror på att den nära journalistiken ser dessa som självklara talesmän inom en rad centrala kommunala områden.

Med dessa aktörsperspektiv styrks bilden av en kommunbevakning som är tämli-gen odramatisk, snarast opolitisk, och till stor del inriktad på frågor kring kommu-nens tjänster, service och utförande av kommunala uppgifter. Nyhetsbevakningen fokuserar på verkställandet av kommunal verksamhet, medan styrningen av denna verksamhet inte är lika massmedialt intressant. Ett skäl till detta kan förstås vara att själva verksamheterna är lättare och tacksammare att åskådliggöra journalis-tiskt eftersom de flesta kommuninvånare kommer i direkt kontakt med dem. Tio-tusentals kommuninvånare har daglig erfarenhet av skolväsendet, medan kanske bara tre medborgare följer ett kommunfullmäktigesammanträde på åhörarplats. Samtidigt kan det inte uteslutas att kommunbevakningen faktiskt speglar, kor-rekt eller ej, redaktionernas föreställningar om de verkliga maktförhållandena i kommunerna där i synnerhet chefstjänstemännen ses som den grupp som har det största inflytande och därför är journalistiskt mest intressant att bevaka.

��

8. Vilkenbildgerkommunenavsigsjälv?

För att komplettera den här mediebevakningen av kommunerna finns skäl att också stanna vid kommunens egen informationsverksamhet och vilken roll den kan spela för det lokala offentliga samtalet. Kommunens möjlighet att själv både konstruera och korrigera den mediala bilden av sin verksamhet ska inte underskat-tas. De flesta kommuner i dag inser värdet av en väl fungerande informationsavdel-ning, och i många fall finns också väl genomarbetade kommunikationsplaner och mediestrategier. Som nyhetskälla har kommunen och dess företrädare avsevärda förutsättningar att påverka nyhetsbevakningen genom kontakter med de lokala medierna, såväl med traditionella metoder som pressmeddelanden och press-konferenser som genom informella personliga journalistkontakter och läckor. Inte minst i tider av begränsade redaktionella resurser finns goda möjligheter för källorna att påverka nyhetsvärderingen och -urvalet – åtminstone om kom-munen har kompetens och vilja att skaffa sig inflytande över den lokalpolitiska nyhetsbevakningen.

För att få en bild av kommunens arbete gjordes en innehållsanalys av allt kommu-nalt informationsmaterial under samma vecka som medieanalyserna genomfördes. All utgående kommunal information under den aktuella veckan granskades (den vecka då årets första kommunfullmäktigesammanträde hölls). Granskningen gällde dels sådant material som gick till medierna, dels information riktad till medborgarna i kommunen. Grundfakta om innehållet omfattade till exempel vilka tendenser som fanns i beskrivningen av kommunen, vilka konflikter som redovisades samt vilka kommunala representanter som kom till tals och/eller omnämndes och hur de värderades. I detta kapitel diskuteras detta framförallt i en jämförelse med de tidigare uppgifterna om kommunbevakningen (figur 13).

Figur 13. Kommunala aktörer i kommunal infor-mation

Not: Figuren visar vilka aktörer som kom till tals eller refere-rades till i kommunens eget informationsmaterial produce-rat under mätperioden. 0 10 20 30 40 50 60

Annan

Medborgare

Anhörig

Brukare

Anställd

Tjänsteman

Procent

Citerad

Omnämnd

Annan, opposition

Annan, majoritet

Kommunalråd, opposition

Kommunalråd, majoritet

��

Beskrivningen av aktörerna i kommunens egen information var under mät-perioden något mer varierad än vad som gällde för medierna. Också i kommunens information intar dock tjänstemännen en central roll när det gäller att komma till tals – inte så överraskande med tanke på att till exempel pressmeddelanden har studerats. Ändå är ensidigheten på denna punkt slående och knappast förenlig med mångfaldskravet. Dock blir intrycket mer balanserat när det gäller omtalade aktörer.

Den kommunala informationen verkar inte ha som främsta syfte att lyfta fram kritik eller konflikter. Det är harmoniska och övervägande positiva budskap som förmedlas och de aktörer som förekommer skildras uteslutande på ett neutralt eller positivt sätt. De som får mest beröm i det kommunala informationsmaterialet är kommunens egna anställda och, kanske något mer överraskande, medborgarna. Inga kategorier får övervägande negativ kritik i kommunens egen information.

MedierochkommunisamspelFrågan om huruvida den kommunala informationen förmår komplettera medi-ernas bevakning är något motsägelsefull. Den neutrala hållningen kan i delar fungera som ett korrektiv till mediebevakningen, och det gäller både allmänna tendenser och särskilda aktörsgrupper. Den som tröttnar på mediala vinklingar kan alltid gå till kommunens egen information. Samtidigt måste man då beakta att den kommunala informationen snarast har en överdrivet positiv vinkling om än inte alltför accentuerad.

Hur medierna och kommuninformationen förhåller sig till varandra innehålls-mässigt är intressant. Om nu kommunjournalistiken är så ljum, affärsmässig och speglande som påstås här finns det knappast något stort behov av sakliga korrektiv. Den svala mediebevakningen av kommunen blir inte heller bra i kom-bination med en mer självklart sval och saklig kommuninformation. Snarare är det tillsammans med starka, självständiga och aktiva medier som en mer passiv och neutral kommunal information kommer bäst till sin rätt som kommunikativt komplement eller fördjupning. Om journalistiken är engagerande och intensiv finns det en vital roll för en saklig och neutral kommuninformation. Samspelet mellan de krafter som formar den lokala offentligheten står också i centrum för det sista kapitlet i den här rapporten.

�0

9. Såserdetlokalaoffentligasamtaletut!

I de tidigare kapitlen har de viktigaste resultaten från undersökningen gett kunskaper om hur den lokala offentligheten ser ut i de 14 aktuella kommunerna. Den viktigaste enskilda lärdomen är kanske att det inte finns bara en enda lokal offentlighet i de svenska kommunerna, utan att den varierar en del från kommun till kommun. Förutsättningarna ser ibland helt olika ut och rimligen påverkas därmed möjligheterna till en demokratisk dialog med god kvalitet. Sannolikt är också skillnaderna mellan kommunerna i realiteten större än vad den här studien visar. Här ingår i princip bara kommuner utanför de tre storstadsområdena (bort-sett från stadsdelsnämnden Linnéstaden i Göteborg). Tidigare forskning visar att just storstädernas förortskommuner i stort sett saknar lokal mediebevakning och därigenom skiljer sig från kommuner i resten av landet, möjligen med undantag från vissa glesbygdskommuner i Norrlands inland.

De kommuner som har granskats uppvisar olika kommunikativa profiler. Här finns kommuner med ett stort antal medieföretag på orten och med en kontinuerlig bevakning av kommunala angelägenheter. Här finns också småkommuner med en liten lokal tidningsredaktion och en högst sporadisk kommunbevakning. Medie-strukturerna varierar i huvudsak med kommunernas storlek. Förutsättningarna för journalistisk granskning, snabb nyhetsförmedling och bred debatt i lokala medier visar sig i alla fall på papperet betydligt bättre i stora kommuner än i små.

Tillgängliga resurser behöver förvisso inte alltid leda till det mest gynnsamma resultatet. Ändå talar mycket för att en hög medienärvaro leder till en bättre kommunbevakning. Den kvantitativa jämförelsen av det faktiska medieinnehållet visar att kommunbevakningen i regel är mer omfattande i de kommuner där det finns flera medier. Detta är logiskt, men också en bekräftelse på att dessa medier i alla fall i stor utsträckning fortfarande bevakar kommunen. Redan på detta plan finns alltså grundläggande skillnader mellan de svenska kommunerna.

Intressantare är kanske att kommunbevakningen också förefaller att vara mer balan-serad och mångfacetterad i de kommuner där den lokala medienärvaron är större. Av de granskade kommunerna är bevakningen som mest ensidig i mindre kommuner med låg medienärvaro, medan väl bevakade kommuner uppvisar en mer balanserad bild av kommunen. Där uppväger i stor utsträckning positiva och negativa tenden-ser varandra, och helhetsintrycket blir relativt neutralt. I kommuner med ett fåtal medier finns i stället exempel både på en starkt negativ bild av kommunen och på en mycket positiv. Om detta är strukturellt eller slumpmässigt går inte att avgöra, men förekomsten av flera konkurrerande medier tycks i något avseende fungera som ett korrektiv och erbjuder flera perspektiv och ökad mångfald.

MaximaloffentlighetI viss mån kan säkerligen en brist på medier kompenseras av kommunens egna informationsinsatser. De flesta kommunerna i studien har någon form av egen

�1

kommunikationskanal till medborgarna, en kommuntidning eller informa-tionsmaterial i andra former. Det är dock inte alltid de större kommunerna med den högre medienärvaron som också har den mest utvecklade kommunala kommunikationen. I stället finns fler kombinationer av medial och kommunal kommunikationskapacitet i de studerade kommunerna. Att offentligheten är som störst när både medierna och kommunen satsar och som lägst när de inte gör det, är självklart. Däremot kan säkerligen i en del fall en väl utbyggd kom-munal information komplettera ett torftigare medieutbud och göra bristen på kommunal journalistik mindre problematisk. Samtidigt är det svårt att se hur kommunen på egen hand skulle kunna ersätta en dålig medienärvaro: dels har de flesta människor i dag vant sig vid att hämta sin information via massmedier, dels visar innehållsanalyserna att det är i medierna som bilden av kommunerna är som mest allsidig med avseende på perspektiv och tendens.

Detta resonemang är också aktuellt när det gäller förekomsten av fysiska mötes-platser för offentliga samtal i kommunerna. Om det i kommunen finns många lokaler och en livlig mötesverksamhet så erbjuds kontakt- och kommunikations-möjligheter alldeles oberoende av närvaron av journalister och professionella kom-munikatörer. Den personliga kommunikationen ska inte underskattas, även om den information via medier i stort är mer betydelsefull i vår tid. Kommunerna i den här studien varierar mycket lite i fråga om fysiska mötesplatser. I själva verket är det här som likheterna är allra störst. Både små och stora kommuner verkar erbjuda kommuninvånarna ett hyfsat utbud av möten där aktuella kommunala frågor diskuteras.

Samtidigt finns skäl att tolka dessa uppgifter med en viss försiktighet när det gäller den offentliga ”effektiviteten”. För det första finns inga uppgifter på hur många som omfattas av den här verksamheten och vilken räckvidd den i realiteten har. Ett tätt mötesprogram kan lika mycket vara ett uttryck för ett välorganiserat föreningsliv med få aktiva som ett publikt intresse för föreningslivets evenemang. Sannolikt kan möten vara välbesökta och viktiga i vissa specifika situationer – som inför ett nytt vägbygge eller en planerad skolnedläggning. Däremot finns skäl att anta att den information som produceras av journalister har en avsevärt större räckvidd och betydelse för den bild som medborgarna får av sin kommun.

Ett nytt sätt att vidga den lokala offentligheten erbjuds av Internet. Kommunala webbplatser kan nås av alla som har tillgång till nätet, och där kan i princip obe-gränsade mängder information lagras. Internet erbjuder också goda möjligheter till interaktiv dialog mellan kommunen och dess invånare. Kanske är det korrekt att säga att Internet förenar det bästa hos den mediala och den personliga infor-mationen. Här finns möjlighet till snabbare nyheter än i andra medier och här kan alla ställa frågor till kommunalrådet när som helst.

Ändå kan inte de digitala mötesplatserna i den här studien sägas vara fullt ut-vecklade. Det finns ganska stora variationer i fråga om graden av interaktivitet på de olika kommunernas webbplatser. Inte i någon av kommunerna utnyttjas Internets möjligheter full ut. I några få fall är den kommunala webbplatsen knap-past utbyggd alls för att tjäna lokaldemokratiska syften. Webbplatserna erbjuder ändå på sikt mycket goda möjligheter till en breddad lokal offentlighet. Än så länge står dock viktiga grupper av framförallt äldre kommuninvånare utanför Internet, och det finns mycket kvar att göra för att bygga upp demokratiska mer effektiva kommunala webbplatser. Ändå talar allt för att Internet på längre sikt

��

kan komma att utvecklas till ett mycket väsentligt komplement till journalistiskt bearbetad information om kommunen.

OffentlighetenstriangelDe strukturella förutsättningarna varierar alltså rejält mellan kommunerna, och det finns stora skillnader i kommunikationsflöden som en följd av detta. Flera olika strukturer spelar olika roller för att bygga upp en lokal offentlighet präglad av mångfald i perspektiv och utgångspunkter. Den sammantagna bilden av den lokala offentligheten kan liknas vid en triangel där basen utgörs av lokala medier, i första hand lokal press och därefter lokala etermedier (fig. 14). De bildar en grund-läggande lokal offentlighet med en relativt omfattande kommunbevakning som når en masspublik. Denna medierapportering uppfyller knappast alla de krav man kan ställa på lokala medier i en demokrati, i synnerhet inte när det gäller kritisk granskning. De svarar däremot relativt väl mot kraven när det gäller neutral, all-sidig rapportering om aktuella händelser. Särskilt lokalpressen med sin starkare lokala förankring är här viktig som motor och inspiration för andra medier.

Figur 14. Den lokala offentlig-heten – en schematisk modell

Fysiskamötesplatser

Kommunalinformation

Kommunal webplats

Regionala etermedier

Lokal dagspress

I en andra nivå ovanpå basen följer sedan den digitala offentligheten med anknyt-ning till kommunen. Här finns de lokala mediernas webbplatser och kommunens egen sajt. når Webben når inte en lika stor publik som medier i traditionell form, och innehållsanalyserna visar att andelen kommunala nyheter minskar i samband med nätpublicering. Kommunerna har också långt kvar till att erbjuda webbplat-ser som är demokratiskt fulländade. Ändå finns en potential i dessa webbplatser när det gäller att vidga den lokala offentligheten, och i grund och botten har de större möjligheter än några andra. Om något mer ambitiösa satsningar görs av både kommun och lokala medier kan den digitala offentligheten utvecklas rejält i framtiden. Tills vidare kan utbytet av information och tankar här framförallt fungera som ett verkningsfullt komplement till den traditionella mediala of-fentligheten.

��

På en tredje nivå finns traditionell kommunal information och fysiska mötesplat-ser. De fyller en viktig funktion med ett högt demokratisk värde. Journalistiskt ofiltrerade kommunala nyheter och möjlighet till direkt dialog mellan människor bidrar verkningsfullt till den lokala offentligheten. I jämförelse med de andra kommunikationsformerna är den kommunala informationen och de fysiska mötesplatserna ändå ingenting annat än komplement eftersom räckvidden och genomslagskraften är så mycket sämre. Det är svårt att se en vital offentlighet där lokalpressen har ersatts av ett kommunalt informationsblad, men det är lätt att se hur mångfalden ökar om det som kommuninvånarna läser i sin lokala morgon-tidning kommenteras av kommunen eller diskuteras på ett offentligt möte. Den något mindre mångfald som här kunnat skönjas i kommunens egen information styrker denna bild. En större ensidighet i kommunala informationsinsatser gör inte så mycket om helt andra perspektiv erbjuds i mediebevakningen kring samma händelse.

Visst finns det situationer där det offentliga mötet i Folkets Hus eller informations-kvällen i kommunhusets foajé har gett upphov till en avgörande debatt av högsta kvalitet. Men mer normalt är nog ändå att den lokala offentligheten i grunden byggs upp av de lokala medier som når flest människor i kommunen. Det gör att omfattningen och inriktningen av mediernas bevakning kommer att fortsätta att vara av avgörande betydelse för utvecklingen av den lokala offentlighet som är en grundbult för förtroendet mellan kommunens makthavare och dess invånare.

Denna rapport har haft två huvudsakliga syften. För det första att teckna en bild av hur den lokala offentligheten ser ut i de kommuner som deltog i studien, och för det andra att initiera en diskussion om villkoren för denna offentlighet och hur den kan definieras. I rapporten har olika metoder att granska den lokala offentlig-heten prövats. Det utesluter inte att andra metoder bör användas för att få en mer heltäckande bild. Såväl intervjuer som fokusgrupper med kommunmedborgare kan ge värdefull kunskap om i vilken utsträckning och på vilket sätt kommunala nyheter och kommunal information används. På motsvarande sätt bör innehålls-analyser av lokalt material göras systematiskt och under längre tidsperioder för att säkrare slutsatser om kommunbevakningen ska kunna dras. Inte minst intressant är här jämförelser mellan den lokala, regionala och nationella nivån.

I takt med att kunskapsläget successivt förbättras är det också möjligt att föra debatten om den lokala offentligheten med större precision. Detta första försök att identifiera de mest grundläggande förutsättningarna för en sådan fungerande offentlighet kan förhoppningsvis tjäna som inspiration för vidare dialog mel-lan den lokala demokratins huvudaktörer, både de som finns i den kommunala organisationen (som politiker och tjänstemän) och de som står utanför (som medborgare och journalister).

��

Referenser

Alström, B. & Nord, L. (2003) Den skånska modellen. En VD, två kulturer, tre tidningar och fyra bröder. Sundsvall: Demokratiinstitutet.

Bergström, A. (2005) Nyhetsvanor nu: nyhetsanvändning på Internet 1998 till 2003. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.

Habermas, J. (1998) The Public Sphere. An Encyclopedia Article. In Blaug, Ricardo & Schwarzmantel, John eds.: Democracy. A Reader. Edinburgh: Edinburgh University Press.

Johansson, B. (1998) Nyheter mitt ibland oss. Kommunala nyheter, personlig erfarenhet och lokal opinionsbildning. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.

Nord, L. & Nygren, G. (2002) Medieskugga. Stockholm: Atlas.

Nord, L. & Strömbäck, J. (red.) (2004) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur.

Nygren, G. (2005) Skilda medievärldar. Lokal offentlighet och lokala medier i Storstockholm. Stockholm/Stehag: Symposion.

Petersson, O. (1999) Samhällskonsten. Stockholm: SNS.

Rothstein, B. et al. (1995) Demokrati som dialog. Stockholm: SNS.

SOU 1995:37 Vårt dagliga blad. Stöd till svensk dagspress. (Betänkande av Pressutredningen -94).

SOU 2000:1 En uthållig demokrati! – Politik för folkstyrelse på 2000-talet. (Demokratiutredningens betänkande)

��

Checklista–Detoffentligarummet

Lokal mediestruktur (index) (0) (1) (2) (3)

Finnsdagliglokaltidning? Nej En Två Två

Finnsredaktionikommunen? Nej Enmans Flermans Huvudredaktion

Vilkenpolitiskfärgharpressen? Majoritet(kommun)

Opposition(kommun)

Båda(kommun)

Finnsgratistidningmedlokaltredaktionelltinnehåll?

Nej Ja,iregionen

Ja,ikommunen

Ja,flera

Finnslokalradio(SR)ikommunen? Nej Enmans Lokalredaktion Huvudredaktion

FinnsregionalTV(SVT)? Nej Enmans Lokalredaktion Huvudredaktion

FinnsregionalTV(TV4) Nej Enmans Lokalredaktion Huvudredaktion

Lokal medieräckvidd i kommunen (mått)

Hurstorhushållstäckningharlokalpressen?

% TS;www.ts.se

Journalistiska resurser (index) (0) (1) (2) (3)

Kommunbevakningensorganisation(kommunreportrar)

Förstatidning - Olika Enfast Flerafasta

Andratidning - Olika Enfast Flerafasta

Lokalradio - Olika Enfast Flerafasta

RegionalTVSVT - Olika Enfast Flerafasta

RegionalTVTV4 - Olika Enfast Flerafasta

Kommunbevakningensprioritet(fullmäktigerapportering)

Förstatidning Aldrig Sällan Oftast Alltid

Andratidning Aldrig Sällan Oftast Alltid

Lokalradio Aldrig Sällan Oftast Alltid

RegionalTVSVT Aldrig Sällan Oftast Alltid

RegionalTVTV4 Aldrig Sällan Oftast Alltid

Journalisttäthet i kommunen (index)

Antaljournalistersomarbetarilokalanyhetsmedierikommunenirelationtillantaletinvånare(x100)Ex.Sundsvall100/100000=0.1x100=10

Bilaga1

��

Kommunal kommunikationskapacitet (index) (0) (1) (2) (3)

Informationsavdelning Ingen Enperson Ja Ja,medchefiledningsgrupp

Kommunikationsplan Ingen Planeras Ja Ja,uppdateraskontinuerligt

Kommuntidningellermotsvarandetillallahushåll

Nej Årligen Kvartalsvis Månadsvis

Kommunaltinformationscenterförmedborgare

Nej Kommunhus Annanplats Finnsflera

Medierelationer Inga Press-meddelanden

Press-konferenser

Informellapressträffar

Mediebevakning Ingen Sporadisk Systematisk Systematiskanalys

Informatörstäthet i kommunen (index)

Antalinformatörersomarbetarikommunenirelationtillantaletinvånare(x100)

Fysiska mötesplatser (index) (0) (1) (2) (3)

FinnsfastoffentligmötesplatssomMedborgarhus/FolketsHus?

Nej Ja,meningamöten

Ja Flera

Huroftahållssådanamötendär? - Månadsvis Veckovis Dagligen

Huroftahållerpartiernaslokalaavdelningaröppnamöten?

Aldrig Mersällan Ganskaofta Mycketofta

Hållsfrågestunderifullmäktige? Aldrig Mersällan Ganskaofta Mycketofta

Hållsöppnanämndsammanträden? Aldrig Mersällan Ganskaofta Mycketofta

Hållsoffentligahearingariaktuellapolitiskafrågor?

Aldrig Mersällan Ganskaofta Mycketofta

Hållsrådslagelleromröstningariaktuellapolitiskafrågor?

Aldrig Mersällan Ganskaofta Mycketofta

Digitala mötesplatser (index)

Finnsingenkommunalwebbplats (0)

Finnsuppgifterompolitikerochnämnder (1)

Finnsmöjlighetatte-postatillpolitiker (2)

Finnsmöjlighetattläsaprotokollochhandlingar (3)

Finnsmöjlighettadelavhandlingarföremöte (4)

Finnsmöjlighetatt”chatta”medpolitikerpånätet (5)

Finnsmöjlighetattdeltaiopinionsundersökningikommunalfråga (6)

Digital räckvidd (mått)

Hurmångabesökarehardenkommunalawebbplatsendagligen?

Finnsegnaellerandrauppgifteromhurwebbplatsenanvänds?

Ev.besökstäthet(antalbesökare/dagirelationtillantaletkommuninnevånare)

��

Bilaga2Kodschemamedinstruktioner

DelI.Medieinnehållet

Grundregler för urval av artiklar och inslag för analys

Vilket medieinnehåll ska granskas?Allt medieinnehåll i lokala tidningar, radio och TV som handlar om den poli-tiska enhet som styrs eller betalas via beslut av kommunpolitiker ska granskas. Det kan alltså gälla både politisk organisation, förvaltning, kommunala bolag eller verksamhet som är utlagd på entreprenad. Urvalet av artiklar gäller artiklar som handlar om kommunal verksamhet i begränsad bemärkelse, alltså inte den geografiska kommunen utan den rättsliga enhet där politiker har beslutsmakten. Urvalet görs utifrån helhetsintrycket av rubrik, ingress och bild.

Hela medieinnehållet av denna typ undersöks, hela sändningen i radio och tv lik-som nyhetsartiklar på alla tidningens avdelningar, såväl ledare och kommentarer som krönikor som handlar om kommunen. Det samma gäller debattartiklar och insändare i tidningarna.

Exempel på vad som ska analyseras:”Sundsvall höjer kommunalskatten med en krona”

”Fritt fram för privata dagis efter ny utredning”

”Fjärrvärmebolaget gör rekordvinst”

”Sundsvalls kommun sponsrar elitserielag”

Exempel på vad som inte ska analyseras:”Sundsvall ligger faktiskt mitt i Sverige”

”SCA köper skog av sundsvallsbönder”

”Sundsvall får ny kyrkoherde”

”Sundsvalls casino drar rekordpublik”

Vilka medier ska granskas?De medier som undersöks är lokala och regionala tidningar, lokalradio (Sveriges Radio P4) och regional tv (SVT och/eller TV4) vars bevakningsområden omfattar den egna kommunen. För dessa medier undersöks såväl de traditionella publice-ringsformerna (papperstidning, radio och tv) som digitala publiceringsformer (nätversioner). Vidare ingår i studien gratistidningar i kommunens spridnings-område, under förutsättning att dessa har ett visst redaktionellt innehåll (ej renodlade annonsblad). Riksmedier (rikstidningar, Dagens Eko, Rapport, Aktuellt och TV4 Nyheterna) ingår inte.

��

Hur ska dessa medier granskas?Papperstidningarna granskas i sin helhet varje utgivningsdag i perioden. Temabila-gor (typ motor eller trädgård) analyseras inte. Lokalradions huvudnyhetssändning (vanligen kl. 16.30 i P4) bandas varje dag liksom regional-tv:s huvudsändning (vanligen kl. 19.10 i SVT och 18.05 i TV4).

Kommunrelevant innehåll i nätupplagorna av de lokala medierna insamlas en gång per dygn under mätperioden då allt nytt material granskas. Innehåll på webben som ligger kvar registreras bara första gången såvida inte innehållet på avgörande punkter har förändrats. En nyhet som finns samtidigt i t ex papperstidning och på tidningens webbplats registreras var för sig i båda formerna.

När ska dessa medier granskas?Enligt tidigare överenskommelse ska allt detta mediematerial granskas under perioden måndag–fredag under den vecka år 2006 då kommunens första kommun-fullmäktigesammanträde äger rum. Denna vecka är obligatorisk för granskningen, medan de två därefter omedelbart följande veckorna är frivilliga.

Några ytterligare tipsEn analysenhet utgörs av en artikel/ett telegram/en notis/ett inslag. Varje sådan enhet som handlar om kommunen kodas för sig.

Det viktiga är att allt material samlas in under den aktuella perioden. Tidningar kan läggas på hög, liksom inspelade radio och tv-inslag och utskrivna/nerladdade nätnyheter. Den mer tidsödande kodningen kan sedan göras i efterhand när det passar. Det brukar dock underlätta om innehållet är någorlunda aktuellt för den som kodar materialet.

Kom ihåg att fylla i ett kodschema för varje enskilt inslag eller enskild nyhet även om det bara är en liten notis eller ett kort telegram. Utrymmet anges ju också på kodblanketten.

Det är viktigt att alla försöker förhålla sig strikt till innehållet. Det är det som står eller sägs som ska kodas, inte kodarens egna tolkningar ”mellan raderna” eller gissningar om intentionerna bakom innehållet.

Det kodschema som medföljer är avsett att användas som kopieringsunderlag. När innehållsanalysen görs ska varje artikel/inslag kodas i ett kodschema.

��

Kodschemamedkommentarer•MediematerialEn analysenhet utgörs av en artikel/ett telegram/en notis/ett inslag. Fyll i ett kodschema för varje enskilt inslag eller enskild nyhet även om det bara är en liten notis eller ett kort telegram.

1. KOMMUN ________________________________________________________

Kommentar: Skriv in namnet på den kommun där analysen görs.

�. ID-NUMMER ________________________________________________________

Kommentar: Skriv in ett löpnummer på alla enheter som analyseras så kan de lättare hittas sedan. Börja med 001 osv. Skriv helst samma nummer högst upp artikeln eller skriv upp det på annan plats så att du kommer ihåg i vilken etermedie-sändning eller pappersmedium varje enhet återfinns.

�. TIDPUNKT (Kryssaförettalternativ)

Vecka1Vecka2Vecka3

Kommentar: Med vecka 1 avses den obligatoriska mätvecka då 2006 års första fullmäktigesammanträde äger rum. Vecka 2 och 3 är de därpå följande veckorna som är frivilliga mätveckor.

�. MEDIUM (Kryssaförettalternativ)

PressRadioTV

Kommentar: Markera om innehållet förekommer i tidning, radio eller tv.

�. GENRE (Kryssaförettalternativ)

NyheterOpinionEgetmaterialInsäntmaterial

Kommentar: Till nyheter räknas nyhetsartiklar eller nyhetsinslag producerade av redaktionerna och där journalist huvudsak-ligen beskriver eller granskar aktuella frågor. Till opinion räknas ledare, debatt och insändare i tryckta medier liksom kröni-kor och kåserier. Om journalister i studio kommenterar med egna omdömen snarare än rapporterar om det som händer, är detta också ett opinionsmaterial. Som eget mediematerial räknas till exempel ledare och journalistkommentarer, som insänt material till exempel insändare och debattinlägg.

�. NÄTVERSION (Kryssaförettalternativ)

JaNej

Kommentar: Markera om innehållet finns på medieföretagets webbplats eller i traditionell medieform.

�. UTRYMME (Angeisiffrorytaellertid)

Artikelyta:(kvcm)Sändningstid(sek)

Kommentar: Mät hur mycket plats enheten tar. I radio och tv klockas inslag eller telegram och anges i totalt antal sekunder. I tidning mäts varje artikel, inklusive tillhörande bild och rubrik, och den totala ytan anges i kvadratcentimeter. För nätma-terial görs ingen kvantifiering.

�0

�. REDIGERING (Kryssaförettalternativ)

PåförstasidanellerilöpEjpåförstasidanellerilöp

Kommentar: Notera om den aktuella artikeln finns hänvisad till på sidan 1 i tidningen (så kallad förstasidespuff) eller om det aktuella inslaget annonseras i löpsedeln i radio eller tv (sammanfattningen i början av vad nyhetsprogrammet innehål-ler). För nätmaterial görs ingen bedömning.

�. ÄMNESOMRÅDE (Skrivenrubrik) ________________________________________________________

Kommentar: Skriv in det ämnesområde som artikeln eller inslaget huvudsakligen handlar om. Beskrivningen kan vara detalje-rad här, en summering i bredare kategorier görs i den avslutande jämförelsen mellan kommunerna.

10. AKTÖR SOM KOMMER TILL TALS (Kryssaförrespektiveaktör/-er)

Ja(kvinna) Ja(man) NejKommunalrådurmajoritetenKommunalrådfrånoppositionenAnnanpolitikerurmajoritetenAnnanpolitikerioppositionTjänstemanAnställdBrukareAnhörigellervårdnadshavareMedborgareAnnan

Kommentar: Notera vem eller vilka som själva kommer till tals i artikel eller inslag. Det sker enklast genom att registrera alla ”pratminus” eller ”citattecken” i skriven text och alla faktiska uttalanden (direkta källor) i radio och tv. t.ex. ”Vi vill ha fot-vården kvar, säger Agnes, 79.” Hon är då brukare om hon går på fotvård. Om hennes dotter också säger något registreras även kategorin anhörig. Det kan således förekomma att flera olika personer kommer till tals i den aktuella analysenheten.

11. AKTÖR SOM OMNÄMNS (Kryssaförrespektiveaktör/-er)

Ja(kvinna) Ja(man) NejKommunalrådurmajoritetenKommunalrådfrånoppositionenAnnanpolitikerurmajoritetenAnnanpolitikerioppositionTjänstemanAnställdBrukareAnhörigellervårdnadshavareMedborgareAnnan

Kommentar: Notera vem eller vilka som explicit blir omnämnda i artikeln eller inslaget (som alltså inte direkt kommer till tals själva utan blir refererade till), t.ex. ”Kommunalrådet vägrar ta emot protestlistorna”. Det kan självfallet förekomma att flera olika personer blir omnämnda i den aktuella analysenheten.

1�. TENDENS (Kryssaförettalternativ)

PositivNegativNeutral

Kommentar: Studera hela artikeln eller inslaget för en helhetsbedömning av om innehållet huvudsakligen är positivt, ne-gativt eller neutralt i framställningen av kommunen. Om det positiva och det negativa kan anses uppväga varandra kodas innehållet som neutralt.

�1

1�. FINNS KRITIK AV AKTÖR? (Kryssaförrespektiveaktör/-er)

Ja(kvinna) Ja(man) NejKommunalrådurmajoritetenKommunalrådfrånoppositionenAnnanpolitikerurmajoritetenAnnanpolitikerioppositionTjänstemanAnställdBrukareAnhörigellervårdnadshavareMedborgareAnnan

Kommentar: Notera om det någonstans i artikeln eller inslaget förekommer uttrycklig kritik mot någon aktör. Det spelar ingen roll vilket slags kritik det är bara det sunda förnuftet bedömer att det som står/sägs är mer negativ än positiv. Några exempel: ”Oppositionen sen att enas om budgetförslag”, ”Fritidskontoret struntade i simskolan”, ”Vårdpersonal ointresserad av vidareutbildning”.

1�. FINNS BERÖM AV AKTÖR? (Kryssaförrespektiveaktör/-er)

Ja(kvinna) Ja(man) NejKommunalrådurmajoritetenKommunalrådfrånoppositionenAnnanpolitikerurmajoritetenAnnanpolitikerioppositionTjänstemanAnställdBrukareAnhörigellervårdnadshavareMedborgareAnnan

Kommentar: Notera om det någonstans i artikeln eller inslaget förekommer uttryckligt beröm mot någon aktör. Det spelar ingen roll vilket slags beröm det är bara det sunda förnuftet bedömer att det som står/sägs är mer positivt än negativt. Några exempel: ”Kommunalrådet vände opinionen”, ”Nya rutiner kapade köerna”, ”Unga tycker biblioteket blivit bättre”.

1�. FRAMSTÄLLS EN KONFLIKT? (Kryssaförettalternativ)

NejJa,mellanpolitikerinomettpartiJa,mellanpolitikerfrånolikapartierJa,mellanpolitikerochtjänstemänJa,mellanpolitikerochmedborgare/brukareJa,annan

Kommentar: Studera hela artikeln eller inslaget för att göra en helhetsbedömning av om bilden av en konflikt förmedlas. Vad för slags konflikt rör det sig om i huvudsak i så fall? Konflikten måste vara konkret uttryckt i innehållet.

1�. FÖREKOMMER SAKFEL OM KOMMUNEN? (Kryssaförettalternativ)

JaNej

Kommentar: Notera förekomst av eventuella sakfel i de delar som handlar om kommunen. Det ska vara uppenbara faktafel, inte delade meningar om till exempel utfall eller orsaker. Som ”facit” vid denna bedömning duger bara skriftlig dokumenta-tion, t.ex. protokoll eller andra kommunala handlingar.

��

DelII.Kommunmaterial

Vilket informationsinnehåll ska granskas?Allt informationsmaterial som relaterar till kommunen och som produceras under perioden på kommunens egen webbplats eller som pressmeddelande, i medborgar-tidning, broschyrer till hushåll eller annat jämförbart material ska granskas.

Innehållet kan röra både den politiska organisationen, förvaltning, kommunala bolag eller verksamhet som är utlagd på entreprenad. Urvalet av information ska omfatta sådant som handlar om kommunal verksamhet i begränsad bemärkelse, alltså inte den geografiska kommunen utan den rättsliga enhet där politiker har beslutsmakten.

När ska granskningen ske?Enligt tidigare överenskommelse ska allt detta material granskas under perioden måndag – fredag under den vecka år 2006 då kommunens första kommunfull-mäktigesammanträde äger rum. Denna vecka är obligatorisk för granskningen, medan de två därefter omedelbart följande veckorna är frivilliga.

Kodschemamedkommentarer•KommunmaterialEn analysenhet utgörs av en artikel/ett telegram/en notis/ett inslag. Fyll i ett kodschema för varje enskilt inslag eller enskild nyhet även om det bara är en liten notis eller ett kort telegram.

1�. KOMMUN ________________________________________________________

Kommentar: Skriv in namnet på den kommun för vilken analysen görs.

1�. ID-NUMMER ________________________________________________________

Kommentar: Skriv in ett löpnummer på varje enhet som analyseras så kan den lättare hittas sedan. Börja med 001.

1�. TIDPUNKT (Kryssaförettalternativ)

Vecka1 Vecka2Vecka3

Kommentar: Med vecka 1 avses den obligatoriska mätvecka då fullmäktigesammanträdet äger rum. Vecka 2 och 3 är de därpå följande veckorna som är frivilliga mätveckor.

��

�0. INFORMATIONSTYP (Kryssaförettalternativ)

KommunalwebbplatsPressmeddelandeKommuntidningAnnat

Kommentar: Markera om innehållet finns på den egna webbplatsen, i pressmeddelande, i kommunproducerad tidning eller i annan form. Om ett innehåll förekommer i olika former registreras det som olika enheter.

�1. ÄMNESOMRÅDE (Skrivenrubrik) ________________________________________________________

Kommentar: Skriv in det ämnesområde som den kommunala informationen huvudsakligen handlar om. Beskrivningen kan vara detaljerad här, en summering i bredare kategorier görs i den avslutande jämförelsen mellan kommunerna.

��. AKTÖR SOM KOMMER TILL TALS (Kryssaförrespektiveaktör/-er)

Ja(kvinna) Ja(man) NejKommunalrådurmajoritetenKommunalrådfrånoppositionenAnnanpolitikerurmajoritetenAnnanpolitikerioppositionTjänstemanAnställdBrukareAnhörigellervårdnadshavareMedborgareAnnan

Kommentar: Notera vem eller vilka som själva kommer till tals i det granskade materialet. Det sker enklast genom att man registrerar alla ”pratminus” eller ”citattecken. Flera olika personer kan komma till tals i den aktuella analysenheten.

��. AKTÖR SOM OMNÄMNS (Kryssaförrespektiveaktör/-er)

Ja(kvinna) Ja(man) NejKommunalrådurmajoritetenKommunalrådfrånoppositionenAnnanpolitikerurmajoritetenAnnanpolitikerioppositionTjänstemanAnställdBrukareAnhörigellervårdnadshavareMedborgareAnnan

Kommentar: Notera vem eller vilka som explicit blir omnämnda i materialet (som alltså inte direkt kommer till tals själva utan blir refererade till). Flera olika personer kan självfallet bli omnämnda i varje analysenhet.

��. TENDENS (Kryssaförettalternativ)

PositivNegativNeutral

Kommentar: Studera hela materialet för en helhetsbedömning av om det huvudsakligen är positivt, negativt eller neutralt i framställningen av kommunen. Om det positiva och det negativa kan anses uppväga varandra kodas innehållet som neu-tralt.

��

��. FINNS KRITIK AV AKTÖR? (Kryssaförrespektiveaktör/-er)

Ja(kvinna) Ja(man) NejKommunalrådurmajoritetenKommunalrådfrånoppositionenAnnanpolitikerurmajoritetenAnnanpolitikerioppositionTjänstemanAnställdBrukareAnhörigellervårdnadshavareMedborgareAnnan

Kommentar: Notera om det någonstans i det analyserade materialet förekommer uttrycklig kritik mot någon aktör. Det spelar ingen roll vilket slags kritik det är bara det sunda förnuftet bedömer att det som står är mer negativt än positivt.

��. FINNS BERÖM AV AKTÖR? (Kryssaförrespektiveaktör/-er)

Ja(kvinna) Ja(man) NejKommunalrådurmajoritetenKommunalrådfrånoppositionenAnnanpolitikerurmajoritetenAnnanpolitikerioppositionTjänstemanAnställdBrukareAnhörigellervårdnadshavareMedborgareAnnan

Kommentar: Notera om det någonstans i materialet förekommer uttryckligt beröm mot någon aktör. Det spelar ingen roll vilket slags beröm det är bara det sunda förnuftet bedömer att det som står är mer positivt än negativt.

��. FRAMSTÄLLS EN KONFLIKT? (Kryssaförettalternativ)

NejJa,mellanpolitikerinomettpartiJa,mellanpolitikerfrånolikapartierJa,mellanpolitikerochtjänstemänJa,mellanpolitikerochmedborgare/brukareJa,annan

Kommentar: Studera materialet för en helhetsbedömning av om bilden av en konflikt förmedlas. Vad för slags konflikt rör det sig i huvudsak om i så fall? Konflikten måste vara konkret uttryckt i innehållet.

��. FÖREKOMMER SAKFEL OM KOMMUNEN? (Kryssaförettalternativ)

JaNej

Kommentar: Notera förekomst av eventuella sakfel i de delar som handlar om kommunen. Det ska vara uppenbara faktafel, inte delade meningar om till exempel utfall eller orsaker. Som ”facit” vid denna bedömning duger bara skriftlig dokumenta-tion, t.ex. protokoll eller andra kommunala handlingar.

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

info@skl.se, www.skl.se

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Hur fungerar egentligen den lokala offentligheten i våra kommuner? I denna rapport ges en bild av hur kommunen bevakas och på vilket sätt kommunpolitik, verksamheter och aktörer skildras i media. Vi får även ta del av hur kommunens egen information fungerar och hur kommunens hemsida och offentliga samlingslokaler nyttjas. Resultaten baserar sig på undersökningar i 14 kommuner.

Beställ denna och tidigare publikationer inom projektet Hur fungerar demokratin?

• Den lokala offentligheten – En studie av makt, medier och mötesplatser i 14 kommuner. ISBN 10: 91-7164-201-3, ISBN 13: 978-91-7164-201-1

• Jag hör av mig när jag känner mig redo – Medborgarinflytande i 27 kommuner ISBN: 91-7289-2684

• Medborgarinflytande i kommunalpolitiken – en fråga om tilltro, vilja och kunnande ISBN: 91-7289-221-8

• Temahandbok: Medborgarnas inflytande

• 15 kommunala val – Demokratiredovisningar av valet 2002 ISBN: 91-7289-196-3

• Valet 2002 ISBN: 91-7289-129-7

• Temahandbok: Valet 2002

Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting

beställs på www.skl.se eller på

tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

Priset för denna rapport är 60 kr exkl. moms.

För ytterligare information kontakta: Anna-Karin Berglund

tfn 08-452 79 26, e-post: anna-karin.berglund@skl.se

ISBN 10: 91-7164-201-3

ISBN 13: 978-91-7164-201-1

Den lokala offentligheten Den lokala offentlighetenEn studie av makt, medier och mötesplatser i 14 kommuner

DEMOKRATIREDOVISNING NOVEMBER 2006