På gång inom EUHÖSTEN 2013

På gång inom EUHÖSTEN 2013

Upplysningar om innehållet:Kristin Ivarsson, kristin.ivarsson@skl.se, +32 2 549 08 63Petra Hasselqvist, petra.hasselqvist@skl.se, 08-452 77 72 © Sveriges Kommuner och Landsting, 2013ISBN: 978-91-7164-985-0 Omslag: © European Union 2013 – European ParliamentProduktion: KombineraTryck: LTAB, september 2013

Förord

I På gång inom EU hittar du information om aktuella frågor i EU:s institutioner och som på ett eller annat sätt påverkar kommuner, landsting och regioner i Sverige.

Höstens arbete i EU präglas alltjämt av den ekonomiska krisen och dess efterspel. Trots ansträngningarna att lösa skuldkrisen i flera länder inom eurozonen återstår en hel del problem. I kölvattnet av den ekonomiska krisen har också arbetslösheten nått rekordhöga nivåer runt om i Europa. Framför allt står den mycket höga ung-domsarbetslösheten i fokus, och bl.a. tas ett initiativ för att stimulera ungdomars sysselsättning i de regioner som har en ungdomsarbetslöshet över 25 procent. Syd-sverige, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland är de tre svenska regioner som kommer att kunna ansöka om medel under detta nya sysselsättningsinitiativ.

EU:s långtidsbudget och sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020 står högt upp på dagordningen även under hösten. Europaparlamentet och minister-rådet nådde en politisk överenskommelse om långtidsbudgeten i slutet av juli. Nu återstår en omröstning i parlamentet och därefter ministerrådets enhälliga godkän-nande av texten. För sammanhållningspolitiken pågår ett aktivt arbete med den s.k. programmeringen, nedbrytningen till konkreta insatser, samt ingående av partner-skapsöverenskommelse nationellt i medlemstaterna. SKL deltar aktivt i arbetet med programmering och framtagandet av den svenska partnerskapsöverenskom-melsen.

Arbetet med Europa 2020-strategin fortskrider. Strategin berör flera politikom-råden som i Sverige faller under kommuners, landstings och regioners ansvar. Sve-riges Kommuner och Landsting (SKL) delar kommissionens syn att ett ökat delta-gande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europeisk nivå, är avgörande för att Europa 2020-strategin ska bli mer fram-gångsrik än Lissabonstrategin. SKL tog nyligen fram en rapport om den regionala förankringen av strategin i Sverige. Den visar att många av våra medlemmar arbetar aktivt med strategins målsättningar genom de egna utvecklingsstrategierna men att de vill se en bättre dialog med den nationella nivån.

Det närmaste halvåret kommer även att präglas av det stundande valet till Eu-ropaparlament som i Sverige äger rum den 25 maj 2014. Mandatperioden för den sittande kommissionen löper ut i och med utgången av 2014, vilket gör att de båda institutionerna vill ro pågående förhandlingar i hamn under de kommande måna-derna. I skuggan av de breda frågorna fortsätter unionen därmed att arbeta med frå-gor som på ett eller annat sätt påverkar SKL:s medlemmar – EU:s luftvårdspolitik, dataskydd, tobaksvarudirektivet, EU:s transportpolitik och modernisering av regel-verket för statsstöd för att nämna några.

Texterna i På gång inom EU är skrivna av SKL:s experter på de olika avdelning-arna inom förbundet, i samarbete med internationella sektionen. Den elektroniska versionen (kan laddas ned på www.skl.se/eu) innehåller dessutom länkar som leder dig vidare till ytterligare värdefull information. Längst bak finns en ordlista som kan underlätta läsning av texterna. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehåll och ut-formning. Nästa nummer planeras vara klart i mars 2014.

Stockholm i oktober 2013

Jerker StattinChef Internationella sektionenSveriges Kommuner och Landsting

6 Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor 6 Politisk överenskommelse om EU-budgeten 2014–2020 7 Europa 2020-strategin, arbetet för att uppfylla målen kring ökad tillväxt och sysselsättning fortsätter 8 Europarådet granskar den kommunala självstyrelsen i Sverige 8 Europeiskt Medborgarinitiativ 8 EU:s framtida utvecklingspolitik 9 Kroatien ny medlem i EU 9 Nationell medborgardialog om EU 10 Europarådets Demokrativecka

11 Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete 11 Den kommande sammanhållningspolitiken 2014–2020 13 Östersjöstrategin

15 Kapitel 3. Sysselsättning och arbetsmarknad 15 Förhandlingar om arbetstidsdirektivet 16 EU-kommissionens föreslagna ungdomsgaranti 16 Nytt europeiskt ramprogram/handlingsram för ungdomars sysselsättning  16 De europeiska arbetsmarknadsparterna gör gemensam sysselsättningsanalys 16 Förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården

18 Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter 18 Ett resurseffektivt Europa – klimat och energi 19 Grönbok om klimat- och energiramverk till 2030 19 Målen i avfallsdirektivet ses över och genomförandet följs upp 20 Grönbok om plast 20 Strategi för grön infrastruktur för biologisk mångfald 20 En tryggad vattenförsörjning 20 Sjunde miljöhandlingsprogrammet 21 Översyn av EU:s luftpolitik 21 Enighet om riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) 22 Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) 22 Det fjärde järnvägspaketet presenterat 23 Smarta Städer och Samhällen – Ett europeiskt innovationspartnerskap 23 Sverige sätter Europeisk standard för årlig rapport om regional kollektivtrafik

25 Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa 25 Direktiv om patientrörlighet nu i svensk lag 26 e-Hälsa – Smart Open Services for European Patients (epSOS) 26 Översynen av EU:s tobaksregelverk 27 Revidering av transparensdirektivet 27 Revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel 27 Förhandlingar om nytt hälsoprogram för perioden 2014–2020 28 Nytt europeiskt etiskt regelverk avseende ersättningar till sjukvårdspersonal 28 Europeiskt innovationspartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande (EIPAHA) 29 Arbetet fortsätter med nya förordningar om medicintekniska produkter

Innehåll

30 Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor 30 Offentlig upphandling 30 E-upphandling och e-handel 31 Direktivförslag om e-fakturering 32 Djupgående konsekvenser för kommunalt självstyre om förslagen om förändringar av mervärdesskattesystemet blir verklighet 33 Förslag om nya standarder för offentlig redovisning för EU-länderna 34 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) 34 Regelverket kring offentliga stöd 35 EU-kommissionens arbete med modernisering av statsstödsreglerna 36 Nationellt arbete på statstödsområdet 36 Utökad tjänstehandel över gränserna 37 Nytt förslag till direktiv för tjänstekoncessioner 38 Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet – Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn 38 Kommissionens förslag till ny dataskyddsförordning

40 Kapitel 7. Jämställdhet och diskriminering 40 Direktivförslag om könsfördelning i börsnoterade företags styrelser 41 Kommissionens årliga rapport om jämställdhetsutvecklingen i EU 2012 41 Jämställdhetsindex/Gender Equality Index 41 CEMR:s jämställdhetsdeklaration 42 HBT-personers situation i kommunerna 43 Integration, migration och asylfrågor 43 En gemensam asylpolitik i EU 44 Unga romers situation 44 Migranters företagande på den lokala arbetsmarknaden

45 Kapitel 8. Utbildning, forskning och kultur 45 Erasmus för alla blir Erasmus+ 46 Nytt ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020 46 Transeuropeiska telekommunikationsnät och digitala agendan för Europa 47 Förordning ska sänka kostnaderna för bredbandsutbyggnad 47 Ändring av direktivet om vidare utnyttjande av information från den offentliga sektorn 48 Handlingsplan för EU:s arbete med kultur 2011–2014 48 Nytt ramprogram för den kulturella och kreativa sektorn

50 Ordlista

57 Praktiska länkar

58 Kontakt

På gång inom EU. Hösten 20136

KAPITEL1

EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

Politisk överenskommelse om EU-budgeten 2014–2020Medlemsstaterna lyckades vid toppmötet i febru-ari 2013 enas om en överenskommelse om en fler-årig budgetram för EU åren 2014–2020, som inne-bär att budgeten för första gången minskar. Sedan toppmötet i februari har trepartssamtal, så kallade triloger, pågått mellan det irländska ordförande-skapet, EU-kommissionen och Europaparlamentet. Europaparlamentet har godkänt långtidsbudgetens åtagandetak på 960 miljarder euro, men bland an-nat fört fram krav på flexibilitet i budgeten, en halv-tidsöversyn av budgeten samt en översyn av egna-medelssystemet.

I slutet av juli kom beskedet att en politisk över-enskommelse nåtts i trilogerna. Överenskommel-sen innebär bland annat viss flexibilitet mellan bud-getrubriker och år, dock utan att den totala nivån på budgeten ändras. En översyn av budgeten ska göras år 2016, dock utan åtagande att ändra storlek eller fördelning i budgeten. Därtill ska diskussionen om EU:s så kallade egna medel fortsätta, dock utan åta-gande att ändra finansieringen av långtidsbudgeten för 2014–2020.

Europaparlamentet bekräftade den politiska överenskommelsen om långtidsbudgeten genom en resolution i plenum den 4 juli. En slutlig omröst-ning i Europaparlamentet om själva förordnings-texten väntas under hösten. Därefter måste rådet bekräfta texten enhälligt.

För Sveriges räkning innebär den politiska över-enskommelsen en viss minskning av jordbruks-stödet medan struktur- och investeringsfonderna landar på samma nivå som i nuvarande period. Sve-riges medlemsavgift blir i princip oförändrad. Tre svenska regioner, Sydsverige, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland, kommer att få medel ur ett nytt ungdomssysselsättningsinitiativ för regioner med en ungdomsarbetslöshet över 25 procent.

Parallellt med budgetförhandlingarna har för-handlingar om alla förordningar för EU-budgetens fonder och program ägt rum. Inriktningen för dessa är i stort sett redan beslutade eller slutförhandlas under hösten, men fondernas exakta omfattning är inte klara förrän långtidsbudgeten är helt fastsla-gen. Detta dröjer tills den slutliga omröstningen har ägt rum. Se separata artiklar om respektive fond och program för mer information.

På gång inom EU. Hösten 2013 7

SKL: Yttrande december 2011Kommissionen: Innehåll i politisk överenskommelse den 27 juniRådet: Slutsatser från toppmötet i februari om budgetenParlamentet: ProcessenRegionkommittén: Yttrande december 2011, Yttrande oktober 2012 Kontaktperson:Annika Liedholm, annika.liedholm@skl.se, +32 2 549 0 8 65

Europa 2020-strategin, arbetet för att uppfylla målen kring ökad tillväxt och sysselsättning fortsätter Kommissionen lanserade under 2011 och i början av 2012 olika huvudinitiativ för att konkretisera Euro-pa 2020-strategin, som är EU:s långsiktiga strategi för tillväxt och sysselsättning. I huvudinitiativen anges vad kommissionen anser behöver genomför-as på EU-nivå för att strategin ska bli en framgång. Viktiga huvudinitiativ för SKL och medlemmarna är bland annat Unga på väg, Innovationsunionen, Plattform mot fattigdom och En agenda för ny kom-petens och arbetstillfällen. Europa 2020-strategin genomsyrar kommissionens arbetsprogram och utgör ett fundament för många av de initiativ som presenteras för 2013 och framöver, inklusive kom-mande långtidsbudget.

Europa 2020-strategin berör flera politikområ-den som i Sverige är kommuners, landstings och re-gioners ansvar. SKL:s styrelse anser att ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europe-isk nivå, är avgörande för att Europa 2020-strate-gin ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin. Förbundet betonar i sammanhanget vikten av EU:s sammanhållningspolitik som ett centralt verktyg för att nå strategins målsättningar.

På uppdrag av SKL har en kartläggning om stra-tegins regionala förankring tagits fram, vilken pre-senterades i februari 2013. Den visar att många av förbundets medlemmar har integrerat målsättning-arna i strategin i sina egna utvecklingsstrategier och att strategin uppfattas som ett stöd och inte en på-laga. Däremot efterfrågar medlemmarna en bättre dialog med den nationella nivån, bl.a. om nedbryt-bara indikatorer som härstammar från strategins nationella mål.

Varje medlemsland presenterar varje vår sedan 2011 hur man avser att genomföra Europa 2020-stra-tegin via nationella reformprogram (NRP). Ett sam-rådsförfarande har genomförts med arbetsmark-

nadens parter i Sverige sedan 2012 och möten sker kontinuerligt.

Sverige erhöll fyra landsrekommendationer att vidta under perioden 2013–2014. Sammanfatt-ningsvis innebär detta att:

> Genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att fortsätta att driva en tillväxtvänlig finanspolitik och bevara sunda offentliga finanser.

> Fortsätta att ta itu med riskerna med den privata skuldsättningen genom att minska den skevhet i bostadsbeskattningen som gynnar skuldsättning genom att fasa ut avdragsrätten för ränteutgifter för bostadslån och/eller öka fastighetsskatterna. Vidta ytterligare åtgärder för att främja ansvars-full utlåning genom åtgärder som stimulerar amortering av bostadslån. Ytterligare minska den skevhet i företagsbeskattningen som gynnar lånefinansiering.

> Öka effektiviteten på bostadsmarknaden. Främja ökad konkurrens i byggsektorn och se över pro-cesserna för fysisk planering, stadsplanering och tillstånd för att öka öppenheten, förkorta ledti-derna och minska hindren för marknadstillträde för byggföretag.

> Satsa ytterligare på att förbättra integrationen på arbetsmarknaden för lågutbildade ungdomar och personer med invandrarbakgrund genom kraftfullare och mer målinriktade åtgärder för att stärka deras anställbarhet och efterfrågan på dessa gruppers arbetskraft. Stärka satsning-arna på att underlätta övergången från skola till arbete. Komplettera ungdomsgarantin.

SKL: Yttrande, Kartläggning Europa 2020-strategins regionala förankringEU: Europa 2020-strategin, Webbplats om Europa 2020Regeringen: Europa 2020Kontaktpersoner:Petra Hasselqvist, petra.hasselqvist@skl.se, 08-452 77 72Anna Kleen, anna.kleen@skl.se, 08-452 77 62Stefan Ackerby, stefan.ackerby@skl.se, 08-452 77 28 Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58Helena Gidlöf, helena.gidlof@skl.se, 08-452 73 77

Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

På gång inom EU. Hösten 20138

Europarådet granskar den kommunala självstyrelsen i Sverige Europarådets 47 medlemsländer övervakas åter-kommande utifrån hur väl regeringar och statliga myndigheter efterlever den europeiska konventio-nen om kommunal självstyrelse. Europarådet avger därefter rekommendationer till landet ifråga. Eu-roparådets kongress för lokala och regionala organ (CLRAE) ansvarar för övervakningen.

Sverige övervakades senast 2005, då CLRAE rik-tade kritik mot svenska staten på ett antal punkter. Vissa delar av denna kritik har sedan lett till konkre-ta åtgärder från statens sida, varmed den kommuna-la självstyrelsen i Sverige stärkts medan andra delar av kritiken kvarstår. Sverige övervakas ånyo under 2013 av ett granskningsteam som besökte  Sverige 23–25 september och träffade företrädare för såväl kommuner, landsting och regioner som regering och riksdag. En granskningsrapport kommer att tas fram och behandlas av CLRAE vars bedömning och rekommendationer skickas till svenska regeringen som måste svara på eventuell kritik. En viktig fråga är hur konsultationerna mellan stat och kommun fungerar.

SKL: CLRAE , Sektionen för demokrati och styrningEuroparådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ, ÖvervakningKontaktperson: Bo Per Larsson, boper.larsson@skl.se, 08-452 79 19Jerker Stattin, jerker.stattin@skl.se, 08-452 78 36

Europeiskt MedborgarinitiativSedan 2012 finns EU:s medborgarinitiativ som ett verktyg för direktdemokrati i EU. Alla som är med-borgare i ett medlemsland och har uppnått röst-rättsålder för Europaparlamentet har rätt att före-slå ett så kallat medborgarinitiativ.

Initiativet måste vara en uppmaning till EU-kommissionen att föreslå lagar på ett politikområde där EU har befogenhet att stifta lagar, t.ex. miljö, jordbruk, transport eller folkhälsa. Först måste en medborgarkommitté bildas, bestående av minst sju medborgare från minst sju olika medlemsstater. När initiativet har registrerats och kontrollerats av kommissionen kan kommittén börja samla in underskrifter. Insamlingen sker under tolv måna-der och ett minsta antal underskrifter ska komma in från minst sju medlemsländer. I Sverige är det minsta antalet underskrifter 15 000. När tillräckligt många underskrifter samlats måste organisatören be de nationella berörda myndigheterna att intyga

antalet giltiga underskrifter i respektive land. I Sve-rige har Valmyndigheten utsetts att göra detta ar-bete.

När en miljon godkända namnunderskrifter från ett minimiantal i minst sju EU-länder har uppnåtts kan initiativet lämnas till kommissionen. Kommis-sionen träffar organisatörerna så att de kan för-klara initiativets innebörd. Kommissionen har tre månader på sig att gå igenom initiativet och anta ett officiellt svar. Om kommissionen beslutar att gå vidare med medborgarinitiativet inleds det vanliga lagstiftningsförfarandet.

För närvarande finns 17 pågående medborga-rinitiativ. Medborgarinitiativen rör skiftande poli-tikområden och innefattar bland annat förslag om gemensamma utbildningsmål inom EU med sikte mot 2020, 30 km/h i grundhastighetsbegränsning i bostads- och urbana områden samt att avskaffa roa-mingavgifter för mobiltelefonkunder.

Ett annat exempel är initiativet rörande att vat-ten och sanitet är en mänsklig rättighet och inte en handelsvara. Organisatörerna vill att EU:s lagstift-ning ska kräva att regeringar säkerställer och erbju-der alla medborgare tillräckligt rent dricksvatten och sanitet. Vidare har ett förslag lämnats som rör ett stegvis avskaffande av djurförsök där initiativ-tagarna istället uppmanar kommissionen att inom biomedicinsk och toxikologisk forskning göra det obligatoriskt att använda uppgifter som är direkt relevanta för människor.

SKL: Faktablad om medborgarinitiativet Kommissionen: Europeiskt Medborgarinitiativ Kontaktpersoner:Lena Langlet, lena.langlet@skl.se, 08-452 79 18Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se, 08-452 78 14

EU:s framtida utvecklingspolitik Under våren formades EU:s framtida utvecklings-politik ytterligare. Den 27 februari 2013 presente-rade kommissionen meddelandet Ett anständigt liv för alla. Att avskaffa fattigdom och ge världen en hållbar framtid. Meddelandet är ett förslag till stra-tegi för att koppla samman kampen mot fattigdo-men med arbetet för en hållbar utveckling, för att till år 2030 skapa ett anständigt liv för alla i världen.

Sveriges Kommuner och Landsting har genom den europeiska paraplyorganisationen CEMR och dess arbetsgrupp för utvecklingspolitik, Platforma, under våren framfört till kommissionärerna Pie-balgs och Potočnik vikten av styrning och ansvars-utkrävande på alla nivåer, samt lokala och regionala

På gång inom EU. Hösten 2013 9

nivåns centrala roll för att nå milleniemålen nu och efter år 2015.

Regionkommittén antog en resolution över med-delandet i maj 2013. Nästa steg är att EU:s med-lemsländer under hösten ska enas om en gemensam strategi som kan föda in i FN:s process för att ta fram nya milleniemål post-2015.

Kommissionen presenterade den 15 maj 2013 meddelandet Ökad egenmakt för partnerländernas lokala myndigheter i syfte att förbättra samhälls-styrningen och resultaten på utvecklingsområdet. Meddelandet för fram flera nyckelbudskap, bland annat vikten av en platsbaserad approach i utveck-lingsarbetet, decentraliserat utvecklingssamarbete, kapacitetsbyggande hos lokala och regionala myn-digheter samt den viktiga roll som kommun- och landstingsförbund, både i EU och i partnerländer, kan spela i utvecklingsarbetet. Meddelandet erkän-ner vidare potentialen som finns hos lokala och re-gionala myndigheter i implementering av politik, samt att den dubbla utmaningen att bekämpa fattig-dom och samtidigt verka för hållbar utveckling bäst löses så nära medborgarna som möjligt.

Sveriges Kommuner och Landsting har yttrat sig över meddelandet genom Platforma, som i stort välkomnar meddelandet. Meddelandet diskutera-des även i Regionkommitténs CIVEX-utskott i juli 2013 och ska behandlas i plenar under hösten. Ett svenskt ändringsförslag om att kravet på medfinan-siering i EU-program för internationellt utveck-lingssamarbete hindrar vissa aktörers deltagande både i EU-medlemsstaterna och i partnerländerna, innebar en viktig förbättring ur svenskt perspektiv. Förbundet verkar för att svenska kommuner och landsting ska kunna delta i EU-finansierade utveck-lingssamarbeten.

Slutligen kommer de fonder och program som ryms inom budgetrubriken Europa i världen i EU:s budget för åren 2014–2020 att riggas för start under hösten. Dessa är, precis som övriga åtaganden, av-hängiga Europaparlamentets omröstning om lång-tidsbudgeten i höst.

Under nästa programperiod fortsätter också pro-grammet Ett Europa för Medborgarna, som i första hand vänder sig till kommuner och organisationer som arbetar med vänorter och vill fördjupa samar-betet eller som vill stärka dialogen med och mellan medborgarna. 229 miljoner euro är programmet föreslaget att få under nästa programperiod. Ung-domsstyrelsen är kontaktpunkt för programmet i Sverige.

Kommissionen: Ett anständigt liv för alla, Ökad egenmakt för partnerländernas lokala myndigheter, Ett Europa för Medborgarna 2014–2020Regionkommittén: Resolution över Ett anständigt liv för allaRådet: Slutsatser om meddelandet Regeringen: Information om de nya globala utvecklingsmålenKontaktperson:Gabriel Werner, gabriel.werner@skl.se, 08-452 77 98

Kroatien ny medlem i EUDen 1 juli 2013 blev Kroatien EU:s 28:e medlems-land. I dagsläget finns fem kandidatländer: Tur-kiet, Island, Montenegro, Serbien och Makedonien. Medlemskapsförhandlingar med Turkiet väntas återupptas under hösten, efter att länge ha varit frysta på grund av att Turkiet inte erkänner Cypern. Förhandlingarna med Island frystes av den nyval-da isländska regeringen i juni 2013. Montenegro inledde medlemskapsförhandlingar år 2012. Gäl-lande Serbien, som fick kandidatstatus 2012, väntas förhandlingar inledas senast i början av 2014. Ma-kedonien uppfyller än så länge inte Köpenhamns-kriterierna och kan därmed inte inleda medlems-skapsförhandlingar.

Kommissionen: EU-kommissionens strategi för utvidgning samt landrapporter Kontaktperson:Gabriel Werner, gabriel.werner@skl.se, 08-452 77 98

Nationell medborgardialog om EU2013 är det Europeiska året för medborgarna och den 25 maj 2014 är det Europaparlamentsval. Kän-ner du till dina rättigheter och möjligheter som EU-medborgare eller vet du hur du kan påverka EU? Vilket framtida EU vill du ha? Kommissionen ar-rangerade under hösten 2013 en så kallad nationell medborgardialog. Kommissionen ville samla delta-gare från hela landet i olika åldrar och med varierad bakgrund att tillsammans med EU:s beslutsfattare samtala om EU:s framtid. Dialogen genomfördes i Blå hallen i Stockholms stadshus i mitten av okto-ber.

I dialogen medverkade EU:s vice ordförande Vivi-ane Reding, Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson, svenska Europaparlamentariker och lokalpolitiker. Dessa beslutsfattare fick lyssna till medborgarnas synpunkter om vilket EU deltagarna vill leva i och synen på sina rättigheter och möjligheter som EU medborgare.

Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

På gång inom EU. Hösten 201310

Kommissionen: Nationell medborgardialog om EU Kontaktperson:Lena Langlet, lena.langlet@skl.se, 08-452 79 18

Europarådets DemokrativeckaVarje år arrangeras den europeiska veckan för lokal demokrati i Europarådets medlemsländer. Europa-rådets initiativ syftar till att främja och uppmärk-samma demokrati och politiskt deltagande på lokal nivå. 2013 ägde demokrativeckan rum den 14–20 oktober men aktiviteterna genomförs under hela

hösten. Årets tema är Aktivt medborgarskap: röst-ning, delaktighet och deltagande.

Många svenska kommuner, landsting och regio-ner arbetar aktivt för att stärka den lokala demo-kratin och detta arbete kan förstärkas och ges större uppmärksamhet genom att kopplas till Europarå-dets demokrativecka.

Europarådet: Europarådets DemokrativeckaKontaktperson:Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se, 08-452 78 27

På gång inom EU. Hösten 2013 11

KAPITEL2

Regional utveckling och samarbete

Den kommande sammanhållnings- politiken 2014–2020Arbetet med att färdigställa de sista delarna inför kommande programperiod 2014–2020 för struk-tur- och investeringsfonderna är under hösten inne i sitt absoluta slutskede.

StrukturfondsförordningarnaEU:s sammanhållningspolitik, vars redskap är de så kallade strukturfonderna, är en politik både för att utjämna regionala skillnader i Europa och för att stödja tillväxt, utveckling och sysselsättning i alla regioner i EU.

Europa 2020-strategin är styrande för samman-hållningspolitiken. Inför kommande programpe-riod, som sträcker sig mellan åren 2014–2020, har kommissionen därför föreslagit en gemensam stra-tegisk ram för Regionala utvecklingsfonden och Eu-ropeiska socialfonden, Jordbruksfonden för lands-bygdsutveckling, Europeiska fiskerifonden samt för Förordningen för att reglera europeiskt territoriellt samarbete. Detta för att föra samman fonderna och politikområden kopplat till lokal och regional ut-veckling i städer och på landsbygden. Fonderna får

ett nytt samlingsnamn: de Europeiska struktur- och investeringsfonderna. Sveriges Kommuner och Landsting är positiva till ambitionen att integrera fonderna genom ansatsen med den gemensamma strategiska ramen.

Under hösten 2013 kommer de sista pusselbi-tarna läggas på plats, med slutförhandlingar mellan Europaparlamentet och EU:s medlemsländer om strukturfondsförordningarna och beslut om EU:s långtidsbudget.

PartnerskapsöverenskommelsenI Sverige pågår framtagandet av en så kallad part-nerskapsöverenskommelse som omfattar hur sam-manhållningspolitiken ska genomföras i Sverige, detta parallellt med att programmen skrivs fram. Överenskommelsen ska beskriva tematiska priori-teringar, vilka bygger på en analys av utvecklingsut-maningar samt hur genomförandet ska gå till.

Centrala frågor i framtagandet av partnerskapsö-verenskommelsen är om och vilka finansiella verk-tyg (modeller och arbetssätt) som ska användas och vilka fonder som ska omfattas av verktygen eller metoderna, se nedan Territoriell utveckling.

Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete

På gång inom EU. Hösten 201312

Framtagandet av partnerskapsöverenskommel-sen sker i dialog med den lokala och regionala nivån samt andra intressenter och under våren 2013 ägde ett antal dialogmöten med olika grupperingar rum.

Den regionala och lokala nivåns deltagande i ar-betet med att utforma partnerskapsöverenskom-melsen är central. SKL håller en fortlöpande dialog mellan regioner, kommuner och Regeringskansliet om partnerskapsöverenskommelsen.

Ett utkast med delar av partnerskapsöverens-kommelsen presenterades vid en hearing i början av sommaren. Utkastet har därefter skickats till EU-kommissionen för kommentarer. Ny hearing planeras under hösten om partnerskapsöverens-kommelsen. Därefter ska EU-kommissionen god-känna partnerskapsöverenskommelsen jämte pro-grammen.

Programskrivningarna

RegionalfondenUnder våren 2013 tog regeringen beslut om pro-grammeringsdirektiven för regionalfondens åtta regionala program samt ett nationellt regional-fondsprogram för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning. Regeringens beslut betyder att 15 procent av regionalfonden går till ett nationellt program och 85 procent fördelas till de åtta re-gionala programmen. Ännu kan man inte se exakt hur mycket medel som finns att tillgå regionalt av struktur- och investeringsfonderna.

Enligt direktiven i de regionala programmen ska minst 70 procent av regionalfonden avsättas till insatser som stärker forskning, teknisk utveckling och innovation, IT, samt öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag (tematiskt mål 1–3).

Minst 13 procent av programmet ska gå till in-satser som stödjer övergången till en koldioxidsnål ekonomi (tematiskt mål 4). För återstoden av pro-grammets medel ska som mest tre av de tematiska målen 5–10 väljas. Av dessa bör mål som främjar hållbara transporter och att få bort flaskhalsar i vik-tig nätinfrastruktur prioriteras. Vid val av målen 8–10 är det viktigt att samordning mellan socialfon-den och regionalfonden sker.

De regionala programmen skrevs av regionerna och lämnades in till Regeringskansliet i slutet av september. De ska sedan beredas och beslutas inom Regeringskansliet, innan de lämnas till EU-kom-missionen för godkännande.

Enligt direktiven för det nationella programmet ska cirka 20 procent av medlen för det nationella programmet avsättas för att stärka forskning, tek-

nisk utveckling och innovation. Cirka 17 procent av medlen för det nationella programmet ska avsättas till insatser för att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Cirka 57 procent av medlen ska gå till att stödja övergång till en koldioxidsnål ekonomi.

SKL finns representerad i programskrivnings-gruppen som leds av Tillväxtverket.

För de regionala programmen kommer struktur-fondspartnerskapen få en beslutsfattande roll lik-nande den under nuvarande programperiod. Sam-mansättningen och beslutsfattandet kan justeras mot efterfrågade förändringar. Bland annat kan re-presentanter från näringslivet, akademin och även Försäkringskassan tänkas ingå. Hur beslutsfattan-det kring det nationella programmet ska utformas är i dagsläget fortfarande oklart. Någon typ av part-nerskap ska också sättas samman vilket är ett arbete som Tillväxtverket leder. SKL framhåller i detta sammanhang vikten av att regionala representanter finns med i beslutsstrukturen. Förvaltande myn-dighet för de regionala fonderna och det nationella programmet blir Tillväxtverket.

SocialfondenEtt nationellt Socialfondsprogram tas fram av Ar-betsmarknadsdepartementet. Till programmet ska därefter regionala planer tas fram som ska ligga till grund för beviljningar av projekt av strukturfonds-partnerskapen.

Socialfonden väntas få en tilldelning mellan 45–50 procent av strukturfondsmedlen i Sverige, att jämfö-ras med 47 procent innevarande programperiod.

Socialfondens program kommer fortsatt att för-valtas av ESF-rådet.

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet blir nationellt, som nuva-rande, med Jordbruksverket som förvaltande myn-dighet. Verket kommer även att förvalta fiskerifon-den.

Tillsammans med närmast berörda myndigheter gjorde landsbygdsdepartementet i våras s.k. Swot-analyser på nationell nivå, dvs. analyserade styrkor, svagheter, möjligheter och hot. De regionala Swo-tarna tas fram av länsstyrelserna i samarbete med bland andra regionerna. SKL understryker vikten av att de regionala prioriteringarna ingår i de slut-liga avvägandena.

Nuvarande landsbygdsprogram omfattar drygt 35 miljarder kronor, kommande blir på cirka 32,5 miljarder kronor.

På gång inom EU. Hösten 2013 13

I februari beslutade EU:s statschefer att dra ner EU-andelen av det svenska landsbygdsprogram-met med 20 procent, men storleken på Sveriges medfinansiering har varit oklar. Den 5 september beslutade regeringen att öka Sveriges budget för programmet med 129 miljoner kr/år. Att helt kom-pensera EU:s neddragning hade krävt 500 miljoner kr/år. SKL pekar här på vikten av att göra rätt prio-riteringar inom den givna budgeten.

Ett övervägande regeringen gör är att prioritera bort bredbandsutbyggnad ur programmet. 1,3 mil-jarder kr har gått till bredband under 2007-2013. I en debattartikel i augusti påtalade SKL vikten av fortsatt hög prioritet av bredbandsutbyggnad för landsbygdens befolkning och företag, oavsett slutlig budget för programmet i sin helhet.

Programmet beräknas starta 2014 och tidigare aviserade förseningar till 2015 kommer enligt kom-missionens förslag till övergångsförordning främst att gälla gårds- och vissa miljöstöd. Lokalt ledd ut-veckling (CLLD) ersätter Leader och ingår med 5 procent i budgeten.

Territoriell utveckling EU-kommissionen har i sitt förslag förstärkt ansat-sen med territoriell utveckling. Med en territoriell ansats menas att politiken bör formas utifrån lokala och regionala behov och prioriteringar. Syftet är även att fånga upp regionala skillnader på subregio-nal nivå, dvs. nivån under den regionala, till exem-pel städer.

EU-kommissionen har föreslagit öronmärkning av medel till hållbar stadsutveckling i regionalfon-den, samt modellerna lokalt ledd utveckling (CLLD) och integrerade territoriella investeringar (ITI) i kommande programperiod.

ITI syftar till att få till stånd ett integrerat och ter-ritoriellt tillvägagångssätt för att uppnå ett anpassat arbete till platsspecifika faktorer och resultat. Detta kan innebära att de traditionella administrativa gränserna överskrids och att det krävs större bered-skap på olika beslutsnivåer för att samarbeta och samordna insatser för att uppnå gemensamma mål.

CLLD, på svenska lokalt ledd utveckling, är mo-dellerat utifrån Leader, i dag en del av landsbygds-programmet, och förespråkas av EU-kommissionen som ett sätt att ta vara på den lokala nivåns engage-mang.

Minst 5 procent av regionalfonden nationellt ska fördelas till insatser för hållbar stadsutveckling. Enligt programdirektiven behöver de åtta regionala programmen inte öronmärka 5 procent till hållbar stadsutveckling, procentsatsen kan skilja sig åt över

landet beroende på vilka behov som identifieras inom varje programområde. Insatser för hållbar stadsutveckling blir en valmöjlighet för de regionala programmen, specifika insatser för detta ändamål är alltså inget krav.

Inga medel har öronmärkts i det nationella pro-grammet för hållbar stadsutveckling. Inga medel har heller öronmärkts i det nationella program-met för modellen integrerade territoriella insatser (ITI). Enligt det första utkastet av partnerskapsö-verenskommelsen kommer Sverige inte att nyttja modellen ITI för genomförande av sammanhåll-ningspolitiken. Emellertid har EU-kommissionen starkt uttryckt att denna modell borde användas för arbetet.

Arbetsmetoden lokalt ledd utveckling, CLLD, är obligatoriskt för landsbygdsprogrammet men en valmöjlighet inom de andra fonderna. Förutsätt-ningarna för ett genomförande av arbetsmetoden CLLD i det nationella programmet inom regional-fonden ska utredas av myndigheterna. Om CLLD uppfattas som möjligt öronmärks högst 6 procent av medlen till detta ändamål.

SKL har förordat att Sverige ska använda sig av lokalt ledd utveckling, CLLD, i alla fonder och inte-grerad territoriell insatser, ITI, då detta innebär ett större inflytande från den lokala nivån i beslutspro-cessen. SKL har även uttryckt att medel i socialfon-den bör öronmärkas till hållbar stadsutveckling för att möjliggöra bredare och integrerad ansats som inkluderar den sociala dimensionen i projekt i stä-der.

SKL: Yttrande, EU:s sammanhållningspolitik Kommissionen: Den framtida sammanhållningspolitiken Regeringen: Sammanhållningspolitiken efter 2013Riksdagen: FaktapromemoriaKontaktpersoner:Helena Gidlöf, helena.gidlof@skl.se, 08-452 73 77Ellinor Ivarsson, ellinor.ivarsson@skl.se, 08-452 78 44Lena Lundström, lena.lundstrom@skl.se, 08-452 79 22

ÖstersjöstrateginÖstersjöstrategin syftar till att göra Östersjöre-gionen renare, mer integrerad och mer välmående. Östersjöstrategin lanserades 2009 och är EU:s för-sta makroregionala strategi. Målet med strategin är att närmare knyta ihop länderna och de över 100 miljoner människor som lever i Östersjöregionen. De åtta EU-medlemsländer som utgör Östersjöre-gionen: Sverige, Danmark, Estland, Finland, Tysk-land, Lettland, Litauen och Polen, står inför flera

Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete

På gång inom EU. Hösten 201314

gemensamma utmaningar som återspeglas i hand-lingsplanen för strategin.

Handlingsplanen som reviderades 2012 inne-håller ett antal prioriterade områden för att rädda havet, integrera regionen och öka välståndet – och varje område åtföljs av konkreta flaggskeppsprojekt samt tydligt identifierade mål och indikatorer.

Kommissionen publicerar regelbundet rapporter om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöre-gionen. I juni presenterade EU-kommissionen en första utvärdering av de makroregionala strategi-erna. I rapporten betonas att det bör finnas en vilja att omsätta ett politiskt engagemang i administra-tivt stöd, där nya strategier tydligt uppvisar behovet av bättre samarbete på hög-nivå och tydligt visar på det särskilda mervärdet på EU-nivå.

Litauen, som innehar EU:s ordförandeskap un-der hösten 2013, kommer särskilt att fokusera på de makroregionala strategierna den 25 november i Vilnius.

Tillväxtverket är den myndighet som samordnar det svenska deltagandet i Östersjöstrategins ge-nomförande. Totalt har 37 nationella myndigheter fått i uppdrag att på ett eller annat sätt arbeta i stra-tegins riktning. Även regionerna och samverkans-organen har fått uppmaningen att bidra till Öster-sjöstrategins genomförande.

Tillväxtverket håller med jämna mellanrum i in-formationsmöten för myndigheter, länsstyrelser och regioner/samverkansorgan. Myndigheten sam-

manställer också årligen en rapport över vilka ak-tiviteter som genomförts på nationell och regional nivå. SKL deltar i Tillväxtverkets nätverk för Öster-sjöstrategin.

Sammanhållningspolitiken för kommande pe-riod 2014–2020 får en central betydelse för genom-förandet av Östersjöstrategin. I partnerskapsöver-enskommelsen som ska beskriva hur Sverige avser genomföra sammanhållningspolitiken finns tydliga hänvisningar till Östersjöstrategin och program-skrivningsarbetet som pågår under hösten ska om-fatta Östersjöstrategins målsättningar.

Det transnationella Östersjöprogrammet kom-mer också att få en central roll att finansiera och genomföra de politiska mål man enats om inom ramen för EU:s Östersjöstrategi under kommande programperiod 2014–2020. SKL deltar i arbetet med att utforma kommande Östersjöprogram i den programskrivargrupp som bildats.

SKL: Östersjöstrategin Kommissionen: Östersjöstrategin, Hemsida för Östersjöstrateginstrategin, Förslag till reviderad handlingsplan Östersjöstrategin: WebbplatsRegionkommittén: Yttrande Tillväxtverket: Rapport, Östersjöstrategin Kontaktpersoner:Ellinor Ivarsson, ellinor.ivarsson@skl.se, 08-452 78 44Helena Gidlöf, helena.gidlof@skl.se, 08-452 73 77

På gång inom EU. Hösten 2013 15

KAPITEL3

Sysselsättning och arbetsmarknad

Förhandlingar om arbetstidsdirektivet År 2004 föreslog kommissionen en ändring av ar-betstidsdirektivet. Under debatten som följde mel-lan åren 2004–2009 tillkom dock andra frågor som inte kunde nå en lösning. Rådet och parlamentet drog därför i april 2009 slutsatsen att de inte kunde enas om ett förslag till ändring av direktivet trots två behandlingar och ett förlikningsförfarande. Detta har medfört en svår situation för flera med-lemsstater samt för arbetsmarknadens parter på nationell nivå. Problemet är att rättsläget är oklart när det gäller tolkningen av ett antal frågor. Vissa medlemsstater har vidare betydande svårigheter när det gäller genomförandet av vissa delar av regel-verket. Kommissionens uppfattning är att den nu-varande situationen är djupt otillfredsställande då den varken säkerställer att arbetstagarnas hälsa och säkerhet skyddas inom europeiska unionen i enlig-het med EU-lagstiftningen eller skapar tillräcklig flexibilitet för företag och arbetstagare gällande ar-betstidens förläggning.

Kommissionen genomförde därför under 2010 och 2011 en grundlig genomgång av arbetstidsdirek-tivet och höll två samrådsgenomgångar med arbets-

marknadsparterna på europeisk nivå i syfte att in-hämta synpunkter och undersöka om parterna var villiga att inleda förhandlingar i frågan.

Samtliga tillfrågade europeiska arbetsmarknads-parter sa under sommaren 2011 ja till att förhandla och förhandlingarna startade i början av december 2011.

Förhandlingar har pågått under hela 2012. Nor-malt sett pågår förhandlingar på denna nivå i 9 må-nader. Komplexiteten i frågan gör dock att de har tagit längre tid. Det föranledde parterna att gemen-samt be kommissionen om förlängd förhandlings-tid. Kommissionen gav parterna ytterligare tid fram till den 31 december 2012.

Förhandlingstiden löpte formellt ut den 31 de-cember 2012 utan att parterna nådde någon över-enskommelse. Med hänvisning till att ingen över-enskommelse nåtts har kommissionen beslutat att göra en konsekvensanalys och eventuellt lägga fram ett nytt förslag till reviderat direktiv i slutet av 2014.

SKL fortsätter att bevaka frågan inom ramen för sitt medlemskap i den europeiska arbetsgivarorga-nisationen CEEP.

Kapitel 3. Sysselsättning och arbetsmarknad

På gång inom EU. Hösten 201316

SKL: Arbetsgivarpolitik EU: Arbetstidsdirektivet Kommissionen: Andra samrådetGemensamt pressmeddelande från BusinessEurope/UE-APME och CEEP: PressmeddelandeETUC: PressmeddelandeKontaktperson:Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58

EU-kommissionens föreslagna ungdomsgaranti I början av december 2012 presenterade kommis-sionen ett förslag till ett sysselsättningspaket för unga. I det föreslagna sysselsättningspaketet ingår införande av särskilda ungdomsgarantier för unga under 25 år där de unga inom fyra månader från de slutat skolan eller blivit arbetslösa ska erbjudas jobb, utbildning, lärlingsplats eller praktik. Lär-lingsutbildningar och praktikplatser ska bli fler och bättre och ungdomar ska ges fler möjligheter att ar-beta och praktisera utomlands. Ungdomsgarantin är tänkt att införas under 2014.

Garantierna kommer delvis att finansieras med hjälp av EU-medel som kommer att förstärkas ge-nom ett nytt initiativ som ställer 6 miljarder euro till förfogande för perioden 2014–2020. I februari 2013 antog de europeiska arbetsmarknadsminist-rarna en överenskommelse i frågan. Respektive medlemsland ska utforma satsningen utifrån de egna förutsättningarna.

Sveriges Kommuner och Landsting följer frågan på nationell nivå. SKL har efterfrågat information om hur regeringen avser att arbeta med frågan och förbundet har erbjudit sig att vara med i dialog om utformningen om våra medlemmars verksamheter kommer att beröras och förändras i och med införli-vandet av ungdomsgarantin.

SKL: Arbetsmarknad och sysselsättningKommissionen: Sysselsättningspaket, UngdomsgarantinKontakt:Åsa Karlsson, asa.karlsson@skl.se, 08-452 78 25

Nytt europeiskt ramprogram för ungdomars sysselsättning  De europeiska arbetsmarknadsparterna Business-Europe/UEAPME, CEEP och ETUC har antagit ett nytt gemensamt arbetsprogram för perioden 2012–2014.

Parterna kommer att arbeta med frågor om bl.a. ungdomssysselsättning, jämställdhet, livslångt lä-

rande samt arbetskraftens fria rörlighet och ekono-misk migration.

Som det första högst prioriterande frågan i ar-betsprogrammet startade parterna förhandlingar om ett ramprogram för ungdomars sysselsättning i september 2012. Ramprogrammet Framework of Action on Youth Employment blev färdigförhandlat under våren och innehåller fyra prioriterade frågor: sysselsättning, utbildning, övergångar (mellan ut-bildning och arbete) och entreprenörskap.

De svenska medlemmarna i BusinessEurope/UEAPME, CEEP och ETUC har inlett arbetet med en partsgemensam översättning av ramprogram-met.

SKL: ArbetsgivarpolitikCEEP: Pressmeddelande om arbetsprogrammetKontaktperson:Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se , 08-452 74 52

De europeiska arbetsmarknadsparterna gör gemensam sysselsättningsanalysEn punkt i de europeiska arbetsmarknadsparter-nas, BusinessEurope/UEAPME, CEEP och ETUC, gemensamma arbetsprogram för 2012–2014 är att göra en gemensam sysselsättningsanalys av den eu-ropeiska arbetsmarknaden. Arbetet som beräknas starta under hösten 2013 kommer att bygga på par-ternas gemensamma analys i dessa frågor från 2007.

SKL deltar i arbetet inom ramen för sitt medlem-skap i CEEP.

SKL: ArbetsgivarpolitikEU: Arbetsmarknadsparternas arbetsprogramArbetsmarknadsparternas analysKontaktperson:Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se, 08-452 74 52

Förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvårdenDirektivet om genomförandet av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården infördes i maj 2013. Direktivet byg-ger på ett avtal mellan arbetsmarknadsparterna HOSPEEM och EPSU som slöts 2010. Parterna bad kommissionen att omvandla detta avtal till direktiv. Målet med direktivet är att minimera skadorna och riskerna genom utbildning, information, träning, samt användning av säkrare produkter.

I Sverige har regeringen gett Arbetsmiljöverket

På gång inom EU. Hösten 2013 17

uppdraget att implementera direktivet. Arbets-miljöverket har nu genomfört direktivet genom förändringar i föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2012:7 som har ersatt AFS 2005:1).

HOSPEEM och EPSU genomförde, med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för Sysselsättning, socialpolitik och inkludering (DG Employment), sammanlagt fyra regionala semina-rier under våren 2013 om implementeringen av

direktivet. De ägde rum i Dublin, Rom, Wien och Barcelona. Projektet finns redovisat i rapporten Promotion and Support of Implementation of Di-rective 2010/32/EU on the prevention of sharps in the hospital and health care sector.

Kommissionen: Direktiv 2010/32/EU, RapportenArbetsmiljöverket: AFS 2012:7Kontaktperson: Ned Carter, ned.carter@skl.se, 08-452 76 23

På gång inom EU. Hösten 201318

Miljö, energi och klimat samt transporter

Ett resurseffektivt Europa – klimat och energiKommissionen kraftsamlar under 2013 genom initi-ativ som tar sikte på att skapa ett resurseffektivt Eu-ropa. Kommissionen avser att undersöka olika alter-nativ för att tillvarata möjligheterna att diversifiera energiförsörjningen och öka konkurrenskraften.

Den digitala ekonomin ska stärkas på energi-området (nät, smarta nät och mätare). Förbundet behöver i detta sammanhang bevaka planerings-frågorna i det länderöverskridande samarbetet för att åstadkomma väl fungerande energinät. Vidare har kommissionen lagt fram ambitioner att främja utvecklingen av energiteknologi enligt Energifärd-plan 2050, att stödja energiforskning och åtgärder för demonstration och marknadsintroduktion på EU-nivå samt att ta bort barriärer för energinno-vationer att nå marknaden, via programmet Intel-ligent Energy Europe III.

Kommissionen kommer också ta fram en strategi beträffande klimatanpassning och motståndskraft. Strategin avser att öka beredskapen och kapacite-ten för att svara på de negativa effekterna av klimat-förändringarna.

Kommissionen redovisade i en Färdplan för en konkurrenskraftig ekonomi med låga utsläpp 2050 som publicerades 2011 hur unionens utsläpp kan minskas. I Sverige lanserade regeringen en egen färdplan, Sverige utan klimatutsläpp år 2050, som en nationell satsning för att möta utmaningen. SKL deltar genom en styrelserepresentant i miljöminis-terns referensgrupp. En preliminär slutsats där är att det behövs sektorsvisa ansatser för att ta hänsyn till konkurrenskraften. En underlagsrapport från Naturvårdsverket remissbehandlades under våren 2013.

Kommissionen har aviserat ett stärkt samarbete med medlemsstaterna kring implementeringen av Energieffektiviseringsdirektivet och lagstiftningen kring energimärkning och ekodesign. Tillämpning-en av Energieffektiviseringsdirektivet avses kunna frigöra tillgångar värda i genomsnitt 1 000 euro per år och hushåll inom unionen, något som ger möjlighet att skapa arbetstillfällen och ingripa mot klimatförändringarna. Energieffektiviseringsdirek-tivet ska implementeras i svensk lag 2014 och reger-ingen har satt igång flera parallella utredningar som presenteras och behandlas under 2013. Den tuffaste

KAPITEL4

På gång inom EU. Hösten 2013 19

frågan är hur Sverige ska uppnå energieffektivise-ringar om 1,5 procent årligen utan ett kvotplikts-system. För att främja energieffektivisering på lokal och regional nivå har Energimyndigheten föreslagit en fortsättning på energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting. Fortsatta utredningar ska behandla energieffektiv renovering och hinder för energieffektivisering.

De europeiska kommunförbundens paraplyor-ganisation CEMR arbetar för resurseffektivitet och miljö med deltagande av lokala politiker i diskussio-ner med Europaparlamentet och kommissionen.

SKL: Yttrande om Naturvårdverkets underlagsrapportKommissionen: DG Energi, DG Environment, Ett resurseffektivt Europa, Energieffektiviseringsdirektivet, Energifärdplan 2050Kontaktpersoner:Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Grönbok om klimat- och energiramverk till 2030I mars 2013 presenterade kommissionen sin grön-bok om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Tillhörande förslag planeras före årsskiftet. I grönboken hävdas att utsläppen behö-ver minska med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990, för att hålla EU på en kostnadseffektiv bana mot 80–95 procents reduktion av växthusga-ser 2050. Betydelsen av olika omvärldsförändringar lyfts fram. Grönboken hänvisar tillbaka till färd-planer från 2011 för Utsläppsnålt samhälle 2050, gemensamt transportområde samt Energifärdplan för 2050.

I Regeringskansliets faktapromemoria om grön-boken framgår att regeringen önskar beslut om ett ambitiöst bindande klimatmål 2030 för EU i god tid, att åtgärderna ska vara kostnadseffektiva uti-från långsiktiga klimatmål samt att samverkansför-delar ska tillvaratas och suboptimeringar undvikas. Regeringen noterar i kommissionens analys, att de bindande målen för 2020 har bidragit till den snab-ba utvecklingen av förnybar energi inom unionen och att utvecklingen av förnybar energi riskerar att bromsa kraftigt efter 2020 om inga nya mål beslu-tas. Men innan det sätts nya mål för förnybar energi och energieffektivisering anser regeringen att detta bör analyseras vidare.

SKL: Yttrande om Energimyndighetens rapportRegeringen: FaktapromemoriaKommissionen: DG Energi, DG Environment, Energieffektivitet, Grönbok, Energifärdplan 2050, EnergieffektiviseringsdirektivetKontaktpersoner:Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Målen i avfallsdirektivet ses över och genomförandet följs uppKommissionens initiativ inom avfallsområdet utgår från strategin Ett resurseffektivt Europa samt från förslaget till EU:s sjunde miljöhandlingsprogram.

För avfallsområdet innebär de båda dokumenten ett tydligt fokus på att genomföra den lagstiftning som redan finns. Kommissionen uppmärksammar bland annat att medlemsstaterna har varierande grad av resultat vad gäller att undvika deponi. An-delen ”kommunalt” avfall som deponeras varierar mellan 0 procent och 100 procent.

Kommissionen har inlett en översyn av målen inom avfallsområdet. Ändrade eller nya mål kan komma att antas år 2014. Statusen på medlems-staternas avfallshantering varierar kraftigt. För medlemsstater med avancerad avfallshantering är utmaningen att hitta en optimal balans mellan för-bränning och materialåtervinning. Samtidigt har ett antal medlemsstater inte ett fullgott system för insamling och behandling av avfall.

SKL anser att kommissionen bör prioritera åtgär-der för att alla medlemsstater uppnår en grundläg-gande standard i sin avfallshantering. Förbundet anser också att former behöver utvecklas för hur stöd kan ges och erfarenheter spridas från med-lemsstater med höga resultat till de med låga resul-tat.

Det kan vidare vara lämpligt att överväga skärpta mål om minskad deponering för högpresterande medlemsstater. Förbundet för fram dessa synpunk-ter i samband med kontakter med Regeringskans-liet och berörda aktörer i Bryssel.

Kommissionen: Avfallspolitik, Rapport, Ett resurseffektivt EuropaKontaktperson:Gunnar Fredriksson, gunnar.fredriksson@skl.se, 08-452 77 85

Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

På gång inom EU. Hösten 201320

Grönbok om plastEU-kommissionen har publicerat en grönbok om en europeisk strategi för plastavfall i miljön. Ny lag-stiftning förväntas tillsammans med övriga förslag inom avfallsområdet.

SKL anser att högsta prioritet i strategin ska ges till åtgärder för att förbättra insamlingen av plast. Strategin behöver också innehålla långsiktiga åtgär-der för att minska innehållet av farliga ämnen i plas-ter samt verka för att minska mängden avfall i form av framförallt petroleumbaserade plaster. Befintligt regelverk för kemikalier och design bör användas. Att upprätta en särskild forsknings- och utveck-lingsstrategi för långsiktigt hållbar användning av plast kan vara en lämplig åtgärd. Att säkerställa en resurseffektiv hantering av plast som avfall, framfö-rallt genom att öka materialåtervinningen, är också viktigt. Detta är av störst betydelse för de medlems-stater som redan har ett heltäckande insamlingssys-tem. Förbundet arbetar med att aktivt bevaka frågan via de svenska ledamöterna i Regionkommittén och SKL:s europeiska samarbetsorganisation CEMR.

Kommissionen: GrönbokRegionkommittén: Utkast till yttrandeKontaktperson:Gunnar Fredriksson, gunnar.fredriksson@skl.se, 08-452 77 85

Strategi för grön infrastruktur för biologisk mångfaldKommissionen har i ett meddelande redovisat sin ambition att ta fram en strategi för grön infrastruk-tur. Grön infrastruktur avser skydd av hela nätverk av naturområden och korridorer mellan områden i syfte att säkerställa spridningsmöjligheter och bio-logisk mångfald. Strategin ska både ge politiska sig-naler och innehålla tekniska och vetenskapliga åt-gärder. Bland annat avser kommissionen att senast 2014 inrätta en EU-fond för att ge stöd till aktörer som vill genomföra projekt för att gynna grön infra-struktur.

Förbundet bevakar frågan via de svenska leda-möterna i Regionkommittén och SKL:s europeiska samarbetsorganisation CEMR.

Kommissionen: Grön infrastrukturKontaktperson:Gunnar Fredriksson, gunnar.fredriksson@skl.se, 08-452 77 85

En tryggad vattenförsörjning Ett av kommissionens mål i arbetsprogrammet för 2013 är frågan om en tryggad vattenförsörjning. Området lyfts inom ramen för kommissionens stra-tegi för att skydda Europas vatten, ett initiativ som är tänkt svara upp till samtliga utmaningar om vat-ten och tillgång till vatten av god kvalitet. Processen siktar mot 2020 och är starkt kopplad till Europa 2020-strategin men har också ett längre perspektiv till 2050. Rådet antog sina slutsatser i slutet av 2012 medan Europaparlamentet ännu inte har behandlat frågan.

SKL bevakar frågan genom sitt medlemskap i pa-raplyorganisationen CEMR.

Kommissionen: Strategi för att skydda Europas vatten Rådet: SlutsatserKontaktpersoner:Tove Göthner, tove.gothner@skl.se, 08-452 79 25

Sjunde miljöhandlingsprogrammetEU:s miljöhandlingsprogram har sedan början av 1970-talet legat till grund för utvecklingen av EU:s miljöpolitik och är ett viktigt ramverk för den eu-ropeiska miljöpolitiken. Programmet bidrar enligt kommissionen till långsiktighet och kontinuitet av miljöagendan och borgar för ett holistiskt synsätt på miljöfrågor. Det sjätte miljöhandlingsprogram-met som antogs 2002 löpte ut i mitten av juni 2012. Kommissionen antog därför ett förslag till ett nytt miljöhandlingsprogram, Allmänt miljöhandlings-program för unionen fram till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser, i slutet av november 2012. Programmet är ett förslag till beslut som utgörs av fyra artiklar med en bilaga som beskriver nio mål som ska uppnås till 2020. Tonvikten i försla-get ligger på ett förbättrat genomförande av EU:s miljölagstiftning som både bidrar till, och enligt kommissionen, är en förutsättning för att lyfta EU ur den ekonomiska krisen. Detta ska bland annat åstadkommas genom att EU driver på övergången till ett resurseffektivt, fossilsnålt och grönt konkur-renskraftigt samhälle. Förslaget understryker även den globala dimensionen av EU:s miljö- och klimat-politik.

Regionkommittén efterlyser i sitt yttrande över det sjunde miljöhandlingsprogrammet ett större lokalt och regionalt deltagande i hela processen för utformning, införlivande och utvärdering av EU-lagstiftningen. Man rekommenderar också ett införande av lämpliga tidsfrister mellan att lagstift-ning antas och att den därefter revideras, likaså en

På gång inom EU. Hösten 2013 21

effektiv politik som angriper problemen vid källan och fler möjligheter till kostnadstäckning för lokala och regionala myndigheter samt regelbundet an-ordnande av ett gemensamt forum för att analysera regionala och lokala problem och lösningar vid till-lämpning av EU:s miljölagstiftning.

Det är även värt att lyfta fram att kommissionen avser utveckla hållbarhetskriterier för städer. Syftet är att städer ska kunna låta sig bli hållbarhetsmärkta.

Regionkommittén antog sitt yttrande redan un-der våren och Europaparlamentet väntas ta sina ståndpunkter i plenum i slutet av oktober 2013.

 Kommissionen: Arbetsdokument  Regionkommittén: YttrandeKontaktperson:Kerstin Blom Bokliden, kerstin.blom.bokliden@skl.se08 -452 78 60

Översyn av EU:s luftpolitikEU:s övergripande målsättning på luftområdet är att uppnå en luftkvalitet som inte innebär oaccep-tabel påverkan eller risk för människors hälsa el-ler miljön. Ett led i att nå detta är genomförandet av den tematiska strategin för luft, vilken antogs år 2005. Luftföroreningar är fortfarande ett stort pro-blem i EU. Knappt hälften av alla européer bor idag i områden som ännu inte uppfyller EU:s luftkvali-tetsmål. Strategin innehåller bland annat förslag hur målen ska nås senast 2020. Bland annat lyfts åtgärder inom energi-, transport- och jordbruks-sektorn fram.

EU-kommissionen har sedan 2011 arbetat med en översyn av EU:s luftvårdspolitik. Översynen kommer enligt planerna att resultera i en ny tema-tisk strategi för luftföroreningar. Kommissionen avser att presentera ett förslag under hösten 2013 som därefter kommer att hanteras i ministerrådet och Europaparlamentet. Arbetet har försenats flera gånger. Inför framtagandet av den nya strategin har kommissionen genomfört ett offentligt samråd med ett stort deltagande och engagemang. De centrala direktiven inom den tematiska strategin för luft är takdirektivet och för kommunernas del luftkvali-tetsdirektiven. Sverige har en hög ambitionsnivå inom miljöområdet men ändå har Europeiska unio-nens domstol i en dom 2011 fastställt att Sverige un-derlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direkti-vet. Några böter har dock ej fastställts. Sverige har fått  flera underrättelser från kommissionen med anledning av Sverige inte klarar luftkvalitetsdirek-tivet. Den senaste formella underrättelsen inkom

till Regeringskansliet under våren 2013 och Miljö-departementets svar skickades i slutet av juni 2013.

Sveriges övergripande prioriteringar i arbetet med en reviderad luftvårdsstrategi för EU är att minska hälsoförluster av luftföroreningar, beakta internationell sjöfart i den tematiska strategin, verka för att kortlivade klimatpåverkande luftföro-reningar minskar samt se till att det sker en effektiv uppföljning av luftkvaliteten.

Förbundet bevakar frågan via den Europeiska samarbetsorganisationen CEMR, genom aktivt del-tagande i den så kallade fokusgruppen som följer och gör inspel till det arbete som pågår i EU-kom-missionen.

Kommissionen: Översyn av luftpolitiken,   Utsläppstaksdirektivet, Luftkvalitetsdirektiven (2004/107/EG, 2008/50/EG)Regionkommittén: YttrandeKontaktperson:Kerstin Blom Bokliden, kerstin.blom.bokliden@skl.se08-452 78 60

Enighet om riktlinjerna för de trans- europeiska transportnäten (TEN-T)Kommissionen presenterade i oktober 2011 sitt förslag till Europaparlamentets och rådets förord-ning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. Förslaget innehål-ler också förslag till inrättande av en ny europeisk infrastrukturfond, Fonden för ett sammanlänkat Europa.

TEN-T är EU:s satsning för att inrätta ett integre-rat transportnät inom unionen. TEN-T ska byggas ut på två nivåer bestående av ett övergripande nät och ett stomnät. Det övergripande nätet utgör grun-den och ska vara utbyggt 2050. Stomnätet ingår i det övergripande nätet och utgör de mest strategiska delarna. Stomnätet ska vara utbyggt 2030. I Sverige föreslås stomnätet omfatta den Nordiska triangeln (ingår i nuvarande TEN-T) samt Bottniska korri-doren och Malmbanan. Det främsta skälet till utök-ningen är möjligheten för Europa att få tillgång till de viktiga råvarorna i norra Sverige.

I maj 2013 enades kommissionen, rådet och par-lamentet, efter så kallade trialogförhandlingar, om sträckningarna i TEN-T för stomnätet och det över-gripande nätet. Rådet antog sedan kompromissför-slaget i mitten av juni och parlamentet i början av oktober. De nya riktlinjerna träder ikraft när de har publicerats i EU:s officiella tidning. 

Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

På gång inom EU. Hösten 201322

SKL: YttrandeKommissionen: Förslaget, Infrastruktur och transport, Karta över det föreslagna transportnätetParlamentet: Utskottet för transport och turismCEMR: Positionspapper Kontaktperson:Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)För att skynda på utvecklingen av transeuropeisk infrastruktur har kommissionen föreslagit att ett centralt förvaltat finansieringsinstrument skapas, Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, FSE). Fonden ska vara inriktad mot finansiering av transport-, energi- och telekommu-nikationsprojekt. Syftet med FSE är att fortsätta arbetet inom befintliga projekt och att utveckla nya transeuropeiska infrastrukturprojekt.

I den beslutade långtidsbudgeten har FSE tillde-lats 29 miljarder euro. Pengarna kommer troligen att fördelas så att 23 miljarder euro går till infra-strukturprojekt, fem miljarder euro till energipro-jekt och en miljard euro till telekomprojekt. Inom transportinfrastruktur ska fonden framförallt fi-nansiera utbyggnaden av TEN-T stomätet. FSE kommer att ge bidrag till utredningar och investe-ringar. Projekt som innebär investeringar i gränsö-verskridande väg eller järnväg samt vissa ITS-pro-jekt kan få större bidrag.

I juli 2013 enades kommissionen, rådet och par-lamentet om villkor, metoder och förfaranden för EU:s ekonomiska bidrag till TEN-projekt. FSE kommer att ersätta dagens finansieringssystem för TEN-T. Överenskommelsen för FSE ska under hös-ten slutligen beslutas av parlamentet och rådet.

SKL: YttrandeKommissionen: Infrastruktur och transport, Förslag till riktlinjer för de transeuropeiska transportnäten Parlamentet: Utskottet för transport och turismCEMR: Positionspapper Kontaktperson:Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

Det fjärde järnvägspaketet presenteratI januari 2013 presenterade kommissionen det så kallade fjärde järnvägspaketet. Paketet syftar till att förbättra kvaliteten och öka valfriheten när det gäller järnvägstjänster i Europa. Paketet innehål-ler förslag till revidering av sex lagstiftningstexter: nämligen förslag till direktiv om järnvägssäkerhet, förslag till en förordning om enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning, förslag till direktiv om interoperabilitet, förslag till reviderad förord-ning om öppnande av marknaden för inrikes pas-sargerartrafik på järnväg, förslag till reviderat di-rektiv för ett enda järnvägsområde samt förslag till förordning för att inrätta en europeisk myndighet för järnväg.

Åtgärderna som kommissionen föreslår i pa-ketet inriktas på fyra nyckelområden; standarder och godkännanden, att få nya aktörer att bedriva järnvägstrafik, institutionell separation mellan in-frastrukturförvaltarna och transportoperatörer samt att attrahera kvalificerad och högmotiverad arbetskraft. Bland annat föreslås den Europeiska järnvägsbyrån att fungera som enda kontaktpunkt och utfärda EU-godkännanden av fordon som ska släppas ut på marknaden och EU-säkerhetsintyg för operatörer. De nationella marknaderna för person-trafik på järnväg öppnas för nya aktörer och tjänster från och med december 2019. Infrastrukturförval-tarna föreslås vara operativt och finansiellt fristå-ende från transportoperatörer som bedriver järn-vägstrafik och nya entreprenörer föreslås åläggas att anställa arbetstagare när avtal om allmän trafik överlåts till ny operatör.

Sverige började avregleringen av tågtrafiken 1988 och är idag tillsammas med Storbritannien det enda landet i EU som har en helt avreglerad marknad. SKL har i sitt yttrande till Näringsdepartementet ställt sig positivt till förslaget i stort då det inne-bär att gränsöverskridande transporter med tåg gynnas. Järnväg är av stor betydelse för lokal och regional nivå i Sverige. Men det måste även i fort-sättningen vara möjligt med direkttilldelning av avtal om allmännyttig trafik. SKL föreslår också att nivån för kontrakt upphandlade i paket ska höjas till 15 miljoner persontågkilometer. Det är positivt att öka samordningen mellan järnvägens aktörer genom att bilda en samordningskommitté för in-frastrukturförvaltare och tågoperatörer samt ett europeiskt nätverk för infrastrukturförvaltare. SKL ställer sig också bakom förslaget om att Europeiska järnvägsbyrån (ERA) ska utfärda EU-omfattande och gemensamma tillstånd samt säkerhetsintyg för tåg, som ska gälla i hela EU. Slutligen är SKL för

På gång inom EU. Hösten 2013 23

nationella biljettsystem. Det är positivt med gemen-samma principer för prissättning inom ett land.

SKL: Transport och infrastrukturKommissionen: Det fjärde järnvägspaketetRegionkommittén: Det fjärde järnvägspaketet Kontaktperson:Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

Smarta Städer och Samhällen – Ett europeiskt innovationspartnerskapKommissionen presenterade i juli 2012 ett med-delande om Smarta städer och Samhällen – Ett eu-ropeiskt innovationspartnerskap. I meddelandet redogör kommissionen för ett initiativ till ett eu-ropeiskt innovationspartnerskap som syftar till att utveckla unionens städer till hållbara och smarta miljöer.

Kommissionen vill agera för ett europeiskt inn-ovationspartnerskap för att samordna resurser i syfte att integrera energi-, transport- samt infor-mations- och kommunikationsteknologier i stads-miljöer. Kommissionen föreslår att partnerskapen leds av industrin i samarbete med lokala myndighe-ter och att projekt som beviljas medel ska påskynda marknadsinträdet av innovativa tekniska lösningar och system i städer. Exempel på teman är smarta byggnader, trafiksystem, grön IT och smarta nät. En långsiktig målsättning är att arbetet till 2020 ska ha tagit fram och spridit åtminstone 20 banbrytande tekniska lösningar och applikationer i unionens städer.

Organisatoriskt ska arbetet styras av två konstel-lationer, en högnivågrupp respektive en intressent-plattform. Högnivågruppen är rådgivande till kom-missionen och består av seniora representanter från industri, städer, civilsamhälle, relevanta EU-initiativ samt kommissionen. Intressentplattformen är i princip öppen för alla relevanta parter och ska lämna förslag till kommissionen om konkreta åtgärder och projekt som ska förberedas i samband med den för-sta utlysningen under det nya ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020.

Regionkommittén har beretts möjlighet att yttra sig över meddelandet. Uppdraget att vara rapportör för Regionkommitténs yttrande gick till en svensk ledamot. Regionkommittén antog i juli 2013 enhäl-ligt yttrandet som i stort välkomnar kommissionens initiativ. Kommittén har lyft fram några aspekter som man menar bör tydliggöras och vara vägle-dande, inte minst för kommissionen, i det fortsatta arbetet.

För det första handlar det om att de lokala och regionala myndigheterna måste få en stark och le-dande roll i arbetet. Det är väsentligt att de lokala myndigheterna har stort inflytande i utformningen av den strategiska genomförandeplanen som ska tas fram. I förhållande till industrin är det också viktigt att projekten styrs av en konkret efterfrågan från städerna och dess invånare, inte av tekniska övervä-ganden.

En annan aspekt att ta hänsyn till är den skiftande stadsstrukturen i EU. Begreppen region, kommun, stad och stadsområde är skiftande runt om i Europa och det är viktigt att det beaktas och att också min-dre städer eller kommuner med likartade problem och förutsättningar ska kunna ges en roll i arbetet. Regionala samarbeten mellan städer är också rim-ligt att lyfta fram i detta hänseende.

Kommissionen: Smarta Städer och Samhällen,Intressentplattformen Regionkommittén: YttrandeKontaktperson:Göran Roos, goran.roos@skl.se, 076-844 74 26

Sverige sätter europeisk standard för årlig rapport om regional kollektivtrafik Enligt Kollektivtrafikförordningen som trädde i kraft redan 2009 ska varje behörig kollektivtrafikmyndig-het årligen lämna en rapport över kollektivtrafiken.  I och med införandet av svenska Ny kollektivtrafiklag 1/1 2012, som bygger på just EU:s kollektivtrafikför-ordning, aktualiseras frågan. Myndighetsansvaret för kollektivtrafikfrågor flyttades också i och med den nya lagen från de tidigare trafikhuvudmännen i form av aktiebolag till regionala myndigheter i för-valtningsform.

SKL har som medlemsorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner därför tagit ett initiativ att inleda ett arbete för att dels kart-lägga vad en sådan rapport kan och bör innehålla, dels ta fram en vägledning för förbundets medlem-mar. Arbetet bedrivs av en arbetsgrupp med förvalt-ningschefer från landets regionala kollektivtrafik-myndigheter under ledning av SKL:s experter på området. Regelbundna avstämningar med de tre statliga myndigheterna Trafikverket, Transportsty-relsen och Trafikanalys genomförs i ämnet i syfte att synkronisera rapporten men annan statistikupp-följning och utvärdering på området. Efter vad både SKL och Näringsdepartementet erfar finns inget liknande arbete just nu på europeisk nivå, varför SKL och dess medlemmar med detta har möjlighet

Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

På gång inom EU. Hösten 201324

att sätta en standard och ett gott exempel. Arbetet planeras därför att också presenteras i europeiska forum. Arbetet ska slutföras under 2014.

EU: KollektivtrafikförordningenRegeringen: Ny kollektivtrafiklagKontaktperson:Anna Grönlund, anna.gronlund@skl.se, 08-452 75 98

På gång inom EU. Hösten 2013 25

KAPITEL5KAPITEL5

Vård, omsorg och folkhälsa

Direktiv om patientrörlighet nu i svensk lagRiksdagen fattade i juni 2013 beslut om att i svensk lag genomföra EU:s direktiv (2011/24/EU) om till-lämpningen av patienträttigheter vid gränsöver-skridande hälso- och sjukvård (patientrörlighetsdi-rektivet). Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2013. Lagen innehåller bestämmelser om bl.a. villkoren för ersättning till patienter för vårdkostnader i an-dra EES-länder, hur ersättningens storlek ska be-räknas, möjligheten att ansöka om förhandsbesked samt att det går att överklaga besluten hos allmän förvaltningsdomstol. Riksdagens beslut innebär också att det finansiella ansvaret för både planerad och akut/nödvändig vård inom EES överförs från staten till landstingen. Det är Försäkringskassan som i fortsättningen kommer att fatta besluten om planerad vård. En nyhet är att Försäkringskassan i huvudregel ska samråda med landstingen i varje en-skilt ärende.

SKL:s styrelse ställde sig i ett remissyttrande i juni 2012 bakom huvuddelen av de presenterade lagförslagen angående patientrörlighet inom EU. Den föreslagna lagen kommer att medföra en ökad

tydlighet om vad som gäller vid vård i andra EU/EES-länder, vilket är angeläget för den enskilde pa-tienten, ansvariga myndigheter och vårdgivare.

Förbundet betonade dock att staten ska ersätta landstingen för de kostnader som uppstår. Att så blir fallet ska stämmas av vid en kontrollstation. SKL framhöll vidare att den princip som har gällt hittills, att den som beslutar också ska betala, bör gälla även i fortsättningen.

SKL för en kontinuerlig diskussion med Social-departementet om implementeringen av patient-rörlighetsdirektivet. Förbundet har tillsammans med Västra Götalandsregionen, Norrbottens läns landsting, Region Skåne, Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland bildat en särskild ar-betsgrupp för att ingående diskutera och analysera de olika frågor som behöver beredas i det pågående implementeringsarbetet. Förbundet och arbets-gruppen diskuterar också med Försäkringskassan hur landstingen och Försäkringskassan bör orga-nisera sitt kommande samarbete om EES-vården. SKL arrangerade i juni 2013 en nationell konferens för landstingen om den nya lagen om patientrörlig-hetsdirektivet.

Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

På gång inom EU. Hösten 201326

SKL: Yttrande EU: DirektivetRegionkommittén: YttrandeCEMR: YttrandeRegeringen: Patientrörlighet i EU – förslag till ny lag. Ds 2012:6., Patientrörlighet i EU – förslag till ny lagstiftning: Prop. 2012/13:150 Kontaktperson:Hasse Knutsson, hasse.knutsson@skl.se, 08-452 76 62

e-Hälsa – Smart Open Services for European Patients (epSOS)För att öka patienters säkerhet och trygghet vid vård och behandling i annat EU-land samarbetar EU-länderna kring e-hälsa. Projektet epSOS, som sam-ordnas av Sverige (Socialdepartementet och SKL), utgör en stor del av detta samarbete. Tjugotre län-der samarbetar med syfte att definiera, specificera och testa utbyte av elektroniska recept och patient-data över landsgränser för att på sikt erbjuda sina medborgare dessa gränsöverskridande tjänster.

Inom ramen för projektets testfas erbjuds patien-ter och vårdgivare i nio av de deltagande länderna tjänsterna e-recept och patientöversikt. Erfaren-heterna av denna bidrar till fortsatt arbete med att uppdatera tjänsterna, bl.a. med ytterligare infor-mationsmängder. Under hösten 2013 förväntas yt-terligare länder ansluta sig till testfasen. Projektet planerar även att testa ytterligare tjänster, såsom patienters åtkomst till sin patientöversikt. Genom epSOS tjänster kan informationen i patientöversik-ten översattas till olika språk.

Sverige avser att delta i e-recepttjänsten med start hösten 2013. Varje år förskrivs 35 miljoner e-recept i Sverige. Under förutsättning att ett speci-fikt samtycke har lämnats kommer dessa att kunna expedieras på epSOS-apotek i utlandet. Personer från andra epSOS-länder som besöker Sverige kom-mer att kunna få sina e-recept expedierade på ett antal apotek i Skåne, Stockholm och Norrbotten. Successivt kommer antalet deltagande apotek att öka. Intentionen är på sikt att samtliga svenska apo-tek ska expediera utländska e-recept.

Det svenska deltagandet i epSOS bygger på till-lämpning av de nationella tjänster som utvecklats inom ramen för strategin för nationell e-hälsa.

SKL: e-hälsaKommissionen: Digitala agendan epSOS: Webbplats Kontaktpersoner:Lisa Hagberg, lisa.hagberg@skl.se, 08-452 73 34Eva Leach, eva.leach@cehis.se, 070-665 51 11

Översynen av EU:s tobaksregelverkSå många som 695 000 människor i EU dör i förtid varje år på grund av rökning. Rökningen beräknas dessutom kosta EU-länderna minst 100 miljarder euro. För att minska tobaksskadorna i Europa vill kommissionen förbättra regleringen av tobaks-produkter och deras marknadsföring. Därför ska Tobaksvarudirektivet revideras. Kommissionen presenterade i december 2012 ett förslag till nytt Tobaksvarudirektiv vilket under våren har behand-lats av parlamentet och rådet.

I juni 2013 röstade Europaparlamentet utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för stora varningstexter och bilder på tobaksförpackningar. Utskottet ställde sig bakom förslaget att 75 procent av fram- och baksida på tobakspaketen ska utgöras av varningstext och bild. Utskottet röstade också för strikta regler för tillsatser i röktobak och förbud för gränsöverskridande försäljning på internet.

Miljöutskottets omröstning innebär en förstärk-ning av kommissionens förslag genom krav på att alla tillsatser i röktobak måste vara godkända på förhand enligt mycket strikta principer. Tillsatserna får inte göra tobaken mer attraktiv, skadlig eller öka beroendet. Fokus är att förhindra industrin från att rekrytera nya rökare bland unga. Förbudet mot tobak för användning i munnen (snus) bibehålls liksom Sveriges undantag från detta förbud.

Parlamentet ska rösta om förslaget i plenum i Strasbourg i höst. Därefter vidtar förhandlingar mellan Europaparlamentet och ministerrådet innan ett slutligt beslut om direktivet kan fattas. Det nya förslaget förväntas bli antaget 2014 och skall träda i kraft 2015 eller 2016.

Regionkommittén (ReK) har yttrat sig över To-baksvarudirektivet. Rapportörens första förslag till yttrande förordade jordbuksstöd och handelsar-gument. SKL har genom de svenska ledamöterna i ReK bidragit till att yttrandet i första hand ska främ-ja folkhälsan.

SKL har lämnat synpunkter på direktivet till re-geringen och kommissionen. Förbundet instämmer i den problembild som beskrivs av EU och välkom-nar en skärpning av direktivet.

På gång inom EU. Hösten 2013 27

SKL: Folkhälsa, Yttrande, Information om rådets överens-kommelseKommissionen: Direktiv (2001/37/EC), Folkhälsa,Rådet: Översynen av tobaksdirektivetKontaktpersoner:Ingvor Bjugård, ingvor.bjugard@skl.se, 08-452 77 12

Revidering av transparensdirektivetI mars 2012 lämnade kommissionen ett förslag till nytt direktiv om insyn i de åtgärder som reglerar prissättningen av läkemedel avsedda för människor och läkemedel inordnande i de nationella sjukför-säkringssystemen, det så kallade transparensdirek-tivet. Förslaget handlar bl.a. om tidsfristerna avse-ende prissättningsbeslut för läkemedel och ökat insynskrav som även gäller efterfrågesidans åtgär-der för att kontrollera eller främja förskrivning av vissa läkemedel.

Förslaget till direktiv har under våren 2013 be-handlats i Europaparlamentet och ministerrådet. Många medlemsländer har motsatt sig kommissio-nens ursprungliga förslag bl.a. med hänvisning till subsidiaritetsprincipen och att de föreslagna nya handläggningstiderna är för korta. Europaparla-mentet antog ett antal förändringar efter sin första läsning som kommissionen inarbetat i ett nytt för-slag i mars 2013. Det nya förslaget ska under hösten behandlas av Europaparlamentet.

SKL:s styrelse ansåg i sitt remissyttrande i april 2012 att syftet var vällovligt men att förslagen inte var acceptabla, bl.a. för att de strider mot det kom-munala självstyret, att föreslagna handläggningsti-der menligt kunde påverka kvaliteten i besluten och att förslagen inte bedömdes vara ändamålsenliga efter svenska förhållanden.

SKL: YttrandeKommissionen: Förslag till nytt direktivParlamentet: Meddelande Kontaktperson:Gunilla Thörnwall Bergendahl,gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedelKommissionen presenterade i juli 2012 ett förslag till ny förordning som är tänkt att ersätta nuvarande direktiv om kliniska prövningar av humanläkemedel. Syftet är bl.a. att stimulera klinisk forskning och att korrigera bestämmelser i det nuvarande direktivet som kan ha missgynnat kliniska prövningar i Europa.

Kommissionen föreslår bl.a. en enhetlig klinisk prövningsansökan och en gemensam webbportal för ansökningar i hela unionen, ett flexibelt och snabbt bedömningsförfarande, tydliga tidsfrister och en tydlig åtskillnad i vilka frågor medlemssta-terna samarbetar vid bedömningen och vilka frågor som kräver nationell/ lokal hänsyn.

Förslaget till ny lagstiftning behandlas nu i Eu-ropaparlamentet och ministerrådet. I maj 2013 antog Europaparlamentets utskott för miljö, folk-hälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) förslaget till betänkande om kliniska prövningar enhälligt. Eu-ropaparlamentets rapportör, Glenis Willmott, fick mandat att förhandla fram ett avtal med minister-rådet.

Enligt en statusrapport från det irländska ord-förandeskapet i juni 2013 finns reservationer mot förslaget från främst Danmark, Polen och Storbri-tannien. Processen fortsätter under det litauiska ordförandeskapet och behandling i minsterrådet är planerad till november 2013.

SKL lämnade ett remissyttrande till Socialde-partementet i september 2012. Förbundet ansåg att förslagets grundidé är bra. Dock ansåg förbundet att det finns en uppenbar risk för att en central process, trots att de teoretiska fördelarna i praktiken, kan visa sig vara besvärligare och ta längre tid än den förhållandevis snabba och enkla processen i Sverige idag.

Rådet: Statusrapport SKL: LäkemedelEuropaparlamentet: Yttrande,Kontaktperson:Gunilla Thörnwall Bergendahlgunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Förhandlingar om nytt hälsoprogram för perioden 2014–2020Kommissionen presenterade i november 2011 sitt förslag till nytt tredje sammanhållet hälsoprogram för perioden 2014–2020 – Hälsa för tillväxt.

EU:s hälsoprogram, som ursprungligen hade ett tydligt fokus på folkhälsa, har successivt genom åren kommit att omfatta även sjukvård. Denna ut-veckling återspeglar sig i namnet på programmet. Det första programmet kallades folkhälsoprogram (2003–2008), medan det nuvarande heter det andra gemenskapsprogrammet för åtgärder inom hälso-området (2008–2013). Det tredje programmet har kommissionen velat knyta till EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020-strategin. Det föreslagna programmet

Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

På gång inom EU. Hösten 201328

är tänkt att stödja och komplettera medlemsländer-nas arbete inom fyra områden:

> Utveckla innovativa och långsiktigt hållbara hälso- och sjukvårdssystem.

> Öka tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård.

> Främja hälsa och förebygga ohälsa. > Skydda människor från gränsöverskridande hot mot hälsan.

Förhandlingar om det nya hälsoprogrammet har in-letts mellan Europaparlamentet och rådet och par-terna har bl.a. enats om att det nya programmet bör heta det tredje programmet för unionens åtgärder inom hälsoområdet (2014–2020). Samstämmighet råder också om att målen som rör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bör få en mer framskjuten placering.

SKL har framfört synpunkter på det kommande programmet, dels genom de svenska ledamöterna i Regionkommittén som antog ett yttrande våren 2012, dels genom deltagande i den arbetsgrupp som Socialdepartementet tillsatt för att bereda svens-ka ståndpunkter. SKL har bl.a. framfört att större fokus bör läggas på folkhälsofrågor samt att god hälsa har ett egenvärde och inte bara är ett medel för att uppnå ekonomisk tillväxt. Dessutom anser förbundet att programmet bör anknyta till WHO:s hälsostrategi Health 2020.

Kommissionen: Hälsa för tillväxtRegionkommittén: YttrandeKontaktperson:Erik Svanfeldt, erik.svanfeldt@skl.se, 08-452 75 78

Nytt europeiskt etiskt regelverk avseen-de ersättningar till sjukvårdspersonalDen europeiska läkemedelsindustrin har antagit ett nytt etiskt regelverk som innebär att alla ersätt-ningar från företag till läkare och annan sjukvårds-personal ska offentliggöras.

Det formella beslutet och godkännandet av de nya reglerna togs i juni av den europeiska paraplyorga-nisationen för forskande läkemedelsföretag, EFPIA (European Federation of Pharmaceutical Industri-es and Associations). Enligt de nya reglerna måste samtliga medlemsföretag på sina egna eller på en gemensam hemsida dokumentera och offentliggöra:

> Namn på sjukvårdspersonal och organisationer som har fått ekonomisk ersättning.

> Summorna av ersättningen samt typen av sam arbete, såsom konsultarvoden, reseersättningar eller kongressavgifter.

Offentliggörandet ska ske från 2016 på basis av er-sättningar utbetalade under 2015.

Det nya regelverket skall nu implementeras i res-pektive lands etiska regelverk, således även i det svenska. På sikt innebär detta att regelverket även kommer att implementeras i överenskommelsen om samverkansregler mellan SKL och Läkemedels-industriföreningen (LIF).

Läkemedelindustriföreningen, LIF: Pressmeddelande European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations, EFPIA: Beslut Kontaktperson:Gunilla Thörnwall Bergendahlgunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Europeiskt innovationspartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande (EIPAHA)Kommissionen har inom ramen för Innovationsu-nionen, som är en del av Europa 2002-strategin, lanserat konceptet ”europeiska innovationspartner-skap”. Syftet med dessa partnerskap är att främja genombrott och innovationer för att möta samhälls-utmaningar och vinna konkurrensfördelar. Innova-tionspartnerskapen bygger på tanken att myndig-heter, frivilligorganisationer, forskarsamhället och näringslivet tillsammans ska arbeta för att bra idéer kommer till bred användning.

Konceptet testas nu i ett pilotpartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande, European Innova-tion Partnership on Active and Healthy Ageing (EI-PAHA). Målet är att till 2020 höja medellivslängden i Europa med två friska år.

En styrgrupp, ledd av EU-kommissionären med ansvar för den Digitala Agendan Agendan, Neelie Kroes, respektive hälsa och konsumentfrågor, To-nio Borg, presenterade i  november 2011 en strate-gisk genomförandeplan. I planen pekade styrgrup-pen ut sex särskilda åtgärdsområden:

> Få patienterna att följa sina läkemedelsordina-tioner.

> Förebygga skröplighet med fokus på undernäring. > Förebygga fallskador. > Sprida integrerade vårdmodeller avseende kro-niska sjukdomar.

På gång inom EU. Hösten 2013 29

> Förbättra spridningen av driftskompatibla IT- lösningar som underlättar eget boende.

> Fortsätta främja innovation avseende åldersvän- liga byggnader, städer och miljöer.

Kommissionen ställde sig i februari 2012 bakom genomförandeplanen i och med att kommissionen antog meddelandet Taking forward the Strategic Im-plementation Plan of the European Innovation Part-nership on Active and Healthy Ageing. Våren 2012 gick kommissionen ut med en första inbjudan till be-rörda parter att engagera sig i konkreta insatser för innovation inom aktivt och hälsosamt åldrande. När ansökningstiden gick ut hade 261 projekt lämnats in för att ingå i EIPAHA. Vidare sjösatte kommissionen i april 2012 en ”marknadsplats för innovativa idéer” som ska hjälpa intressenter att hitta partners, utbyta bästa praxis och sprida forskningsresultat.

Sommaren 2012 inrättades arbetsgrupper som i november lade fram handlingsplaner inom de sex olika åtgärdsområdena. I slutet av 2012 gick kom-missionen ut med en ny inbjudan till intresserade parter att engagera sig i genomförandet av dessa handlingsplaner. Anmälningstiden gick ut i februari 2013, varefter ett stort antal nya intressenter har engagerats i EIPAHA .

En expert på SKL:s avdelning för vård och om-sorg, satt med på ett personligt mandat i den styr-grupp som under 2011 tog fram den strategiska ge-nomförandeplanen.

Kommissionen: EIPAHA, MeddelandeKontaktperson:Marianne Olsson, marianne.olsson@skl.se, 08-452 70 00

Arbetet fortsätter med nya förordningar om medicintekniska produkter EU-kommissionen lade i september 2012 fram ett förslag till Europaparlamentet och ministerrådet om två nya förordningar rörande medicintekniska produkter.

Det ena förslaget om en ny förordning för medi-cintekniska produkter, MD-förslaget, ska ersätta

direktiv om aktiva medicintekniska produkter för implantation (90/385/EEG) och direktiv om medi-cintekniska produkter (93/42/EEG). Det andra för-slaget, IVD-förslaget, avser en ny förordning som ska ersätta direktiv om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (98/79/EG).

Europaparlamentet har behandlat förslagen i ut-skottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI).

Ministerrådets arbetsgrupp har i allmänhet väl-komnat förslagen. En knäckfråga i förhandlingarna i arbetsgruppen verkar bli frågan om ”kontrollme-kanismen” där medlemsstaterna för närvarande står långt ifrån varandra.

Beträffande tillsyn av s.k. anmälda organ har ar-betsgruppen diskuterat nya bestämmelser för att stärka kriterierna för de anmälda organen, lämp-liga standarder och gemensamma bedömningar. En slutsats är att ansvarsfördelningen mellan med-lemsstaterna och kommissionen i samband med urvalsprocessen av ett anmält organ behöver klar-göras.

Beträffande IVD-förslaget har många medlems-stater välkomnat anpassningen i klassificeringssys-temet för in vitro-diagnostik till GHTF2 klassifice-ringsprinciper.

Beträffande kapitel VI om auktorisation för kli-niska undersökningar, samt kliniska studier och andra utvärderingar i fråga om IVD:s, har många medlemsländer uttryckt att tidsfristerna för god-kännande av kliniska undersökningar är alltför kor-ta. De har även uttryckt oro över bestämmelserna som innebär ett ”tyst godkännande” av kliniska un-dersökningar om tidsfristerna inte iakttas. Vidare har man uppmärksammat att det saknas en uttryck-lig hänvisning till den roll etiska kommittéer ska ha i bedömningen av ansökningar om kliniska under-sökningar av medicinska produkter.

SKL: Yttrande, Hälsa och vård Kommissionen: Regelverket för medicintekniska produkter, Översynen av direktiven för medicintekniska produkterKontaktperson: Pål Resare, pal.resare@skl.se, 08 452 79 59

På gång inom EU. Hösten 201330

KAPITEL6

Inre marknaden och konkurrensfrågor

Offentlig upphandlingArbetet med nya direktiv för upphandling och koncessioner fortsätter. Det finns nu en princip-överenskommelse mellan ministerrådet och Euro-paparlamentet. Europaparlamentet fattar beslut under hösten och rådet därefter.

Vad gäller innehållet i upphandlingsdirektiven finns det en hel del nya bestämmelser som rör bl.a. undantag för offentligt samarbete. Stort fokus läggs på elektronisk upphandling och även miljökrav och sociala krav har fått ökat utrymme. De som hoppats på rejäla förenklingar lär bli besvikna.

Socialdepartementet har redan inlett arbetet med implementeringen av direktiven. Justitierådet Eskil Nord har utsetts att utreda hur man ska im-plementera de bestämmelser som är helt nya i för-hållande till nuvarande direktiv. Eskil Nord har en referensgrupp till sitt förfogande där SKL är repre-senterat i gruppen. Arbetet med implementeringen av övriga delar i direktiven sköts av tjänstemän i de-partementet.

SKL: Upphandling Kommissionen: Grönbok om upphandling, Upphandling inom försörjningssektorn Europaparlamentet: Processen i parlamentetCEMR: Offentlig upphandlingKontaktpersoner:Eva Sveman, eva.sveman@skl.se, 08-452 76 54

E-upphandling och e-handelI paketet om offentlig upphandling finns förslag om e-upphandling. Beslut om direktivens slutliga ut-formning fattas formellt under hösten 2013.

Samtidigt pågår olika projekt som initierats av kommissionen i syfte att främja införandet av e-upphandling. Kommissionen har nu publicerat en rapport från e-Tendering expert group (e-TEG) där rekommendationer ges för hur lösningar för e-upphandling bör vara utformade samt andra syn-punkter för att främja e-upphandling. Även den s.k. ”Golden-book” som skrivits av ett konsultföretag på uppdrag av kommissionen har publicerats. Den vi-sar goda exempel på e-upphandlingslösningar efter att ha analyserat ett antal lösningar (i Europa finns idag drygt 300 e-upphandlingslösningar/plattfor-mar).

På gång inom EU. Hösten 2013 31

Vidare finns satsningen på eSENS där olika elek-troniska meddelanden inom bl.a upphandlingsom-rådet ska skickas mellan medlemsstater. Sverige deltar i detta och huvudman är Ekonomistyrnings-verket (ESV) som även är ansvarig för Open PEP-POL (som är en fortsättning av PEPPOL-projektet) vars syfte är att möjliggöra en elektronisk medde-landeutväxling mellan medlemsstater och till stöd för detta finns en infrastruktur samt ett s.k. Registry som är en uppslagningsmekanism för elektroniska adresser.

Standardiseringsarbetet i CEN vad gäller elek-troniska meddelanden inom offentlig upphandling fortsätter inom ramen för CEN, dess s.k. workshop CEN/BII. En tredje fas av detta arbete initierades under våren 2013 och under hösten kommer arbe-tet att starta upp. De tillämpningar av internationell standard som är resultatet av de tidigare två faserna används av ett antal länder, i Sverige bl.a. genom de rekommenderade standarderna Svekatalog och Sveorder. Initialt var fokus på order t.o.m. faktura-processen men därefter kompletteras arbetet allt-mer till att omfatta de olika upphandlingsproces-serna .

SKL: Upphandling och konkurrens, E-handel Kommissionen: E-upphandling, Förslaget till nytt upphandlingsdirektiv Övrigt: OpenPEPPOL, CEN/BII3, eSENS, Sveorder Kontaktperson:Kerstin Wiss Holmdahlkerstin.wiss.holmdahl@skl.se, 08-452 79 87

Direktivförslag om e-fakturering Kommissionen förutser i ett direktivförslag från juli 2013, COM (2013) 449 Final, att en ny europe-isk standard för elektronisk fakturering (e-faktu-rering) ska utarbetas av den europeiska standardi-seringsorganisationen CEN. Den ska omfatta den semantiska datamodellen för kärnan i en elektro-nisk faktura (man kan se det som ett basinnehåll av en fakturas innehåll).

Medlemsstaterna ska säkerställa att upphand-lande myndigheter och upphandlande enheter inte vägrar att ta emot elektroniska fakturor som över-ensstämmer med denna standard och detta föreslås träda i kraft 48 månader efter att direktivet trätt i kraft.

Fakturor får även tas emot i andra tekniska for-mat, likaså pappersfakturor om inte den nationella lagstiftningen säger annat.

Direktivförslaget hänvisar till vikten av att sä-

kerställa skyddet av personuppgifter enligt data-skyddsdirektivet 95/46/EG (ny dataskyddsförord-ning behandlas för närvarande, se separat artikel). Vidare ska de regler om e-fakturering som idag finns i direktivet 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt beaktas.

Förslaget får ses som ett led i syfte att övergå till en papperslös offentlig förvaltning. Flera medlems-stater kräver idag att e-fakturor skickas vid offent-lig upphandling i hela eller delar av den offentliga sektorn. Dock är dessa initiativ ofta baserade på na-tionella standarder som inte fungerar tillsammans. Detta leder till ökad komplexitet och högre kostna-der för företag som vill delta i gränsöverskridande upphandlingar. På så sätt skapas hinder för mark-nadstillträde. Ett initiativ inom e-fakturering vid offentlig upphandling skulle förhindra ytterligare splittring av den inre marknaden och underlätta in-förandet av e-fakturering.

På senare år har ett antal aktörer efterlyst age-rande på europeisk nivå för att stimulera e-fak-turering i hela EU och särskilt när det gäller inom offentlig sektor. I kommissionens meddelande om Genomgående e-upphandling för att modernisera offentlig förvaltning, COM (2013) 453 final, be-handlas läget för genomförandet av s.k. genomgå-ende e-upphandling (”end-to-end”, från elektronisk publicering till elektronisk betalning) inom EU i enlighet med kommissionens meddelande En stra-tegi för e-upphandling från 2012, COM (2012) 179 final. I meddelandet anges de åtgärder som EU och medlemsstaterna bör vidta för att övergången till en genomgående e-upphandling ska bli verklighet. Elektronisk fakturering är då ett av stegen. Målsätt-ningen är att åstadkomma en övergång till obligato-riskt godkännande av elektroniska fakturor inom en tidsfrist som är så nära den motsvarande tidsfristen för e-upphandling som möjligt.

Tidigare har kommissionen i meddelandet Att utnyttja fördelarna med elektronisk fakturering i Europa (KOM (2010) 712) föreslagit att e-fakture-ring ska bli den dominerande faktureringsmetoden inom EU senast 2020. E-fakturering har vidare ta-gits med som en av nyckelåtgärderna i Inremark-nadsakten II.

I en resolution i april 2012 uppmanade Europa-parlamentet att e-fakturering ska göras obligato-riskt senast 2016. Medlemsstaterna efterfrågade vidare åtgärder för att främja e-fakturering bl.a. i Europeiska rådets slutsatser i juni 2012.

Direktivförslaget om e-fakturering ska behandlas under hösten i Regionkommittén. SKL deltar i detta genom en expert till den utsedda svenska föredra-

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

På gång inom EU. Hösten 201332

ganden i Regionkommittén. Förslag till yttrande antogs av ECOS-utskottet i början av oktober och under plenarsessionen i slutet av november väntas yttrandet antas i plenum.

Det av kommissionen 2011 tillsatta europeiska flerpartsforumet för e-fakturering (Multi Stakehol-der Forum) där representanter för medlemsstater-nas nationella fora deltar kommer att under okto-ber avge en rapport med rekommendationer för att främja ökad e-fakturering. Rekommendationerna omfattar både standardfrågor, juridiska frågor och en mätning av e-fakturering i Europa, beaktande sär-skilt situationen för små företag. Flerpartsforumet avslutar därmed sitt uppdrag men en fortsättning av forumet i någon form övervägs för närvarande.

SKL: Upphandling och konkurrens, E-handelKommissionen: E-upphandling, Förslaget till nytt upphandlingsdirektivÖvrigt: PEPPOL, CEN/BII3Kontaktperson: Kerstin Wiss Holmdahlkerstin.wiss.holmdahl@skl.se, 08-452 79 87

Djupgående konsekvenser för kommunalt självstyre om förslagen om förändringar av mervärdes- skattesystemet blir verklighetKommissionen arbetar vidare med översynen av mervärdesskattesystemet. Under våren 2013 har momsen inom offentlig sektor stått högt på kom-missionens agenda.

Diskussionerna har handlat om ett införande av ett moms på allt-system och slopad rätt till moms-ersättning i syfte att uppnå konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata aktörer. Vissa av de förändringar som diskuteras får, om de genomförs, omfattande konskevenser för kommuner, landsting och för de privata företag som säljer varor och tjäns-ter till offentliga myndigheter. Förslagen medför att verksamhet i offentlig egen regi gynnas framför upphandling vilket är i direkt motsats till vad kom-missionen egentligen vill åstadkomma.

I december 2010 antog kommissionen en grön-bok om Mervärdesskattens framtid – ett enklare, stabilare och mera effektivt mervärdesskattesys-tem. Därefter genomfördes ett offentligt samråd under sex månader som resulterade i 1 700 syn-punkter. Samtidigt genomförde kommissionen en ekonomisk utvärdering av systemet och föreslog att en ny egen resurs som bygger på mervärdesskatt in-rättas för att finansiera EU:s budget.

I december 2011 antogs ett meddelande om mer-värdesskattens framtid. Meddelandet bygger på re-sultaten från det offentliga samrådet, men också på diskussionerna med medlemsstaterna och de syn-punkter som framförts av EU:s institutioner.

Förslagen i både grönboken och meddelandet på-verkar det, i svensk grundlag reglerade, kommunala självstyret. En övergång från direkt skatt (skatt på arbete och sparande) till indirekt skatt (mervärdes-skatt och punktskatter) innebär att kommunernas beskattningsrätt påverkas och därmed också kom-munernas möjlighet att finansiera sin verksamhet, vilket är djupt oroande. Detta har SKL vid uppre-pade tillfällen uppmärksammat både finansdepar-tementet och kommissionen på.

Europaparlamentets betänkande i frågan antogs i oktober 2011 och däri framhålls vikten av att grund-ligt bedöma konsekvenserna för det lokala och re-gionala självstyret när man diskuterar en övergång från direkt beskattning till indirekt beskattning.

Kommissionen fick i januari 2013 en slutrap-port från Copenhagen Economics (VAT in the pu-blic sector and exemptions in the public interest, Final Report for TAXUD/2011/DE/334, 10 januari 2013). I rapporten, vilken inte innehåller analyser på nationell nivå och som innehåller en rad felak-tigheter, lämnas förslag i syfte att uppnå konkur-rensneutralitet mellan offentliga organ och privata företag. Rapporten diskuterades och kritiserades på kommissionens konferens i Venedig i april 2013. Till konferensen inbjöds representant för CEMR (Council for European Municipalities and Regions) att delta i en av tre paneldiskussioner. En expert från SKL företrädde CEMR och framförde där bl.a. att den föreslagna skatteväxlingen påverkar lokalt och regionalt självstyre samt ligger inom medlems-ländernas kompetensområde.

Rapporten diskuterades också i slutet av april 2013 på ett internationellt momsseminarium ar-rangerat av Lunds Universitet. På seminariet deltog bl.a. kommissionen och förbundets expert Jeanette Fored. SKL informerade om det svenska momser-sättningssystem samt behovet av att bibehålla sys-temet. Behov av momsersättningssystem ökar vid ett införande av ett moms på allt-system i medlems-stater där offentliga myndigheter upphandlar varor och tjänster från privata företag.

CEMR har tillskrivit kommissionen i syfte att klargöra CEMR:s uppfattning avseende de föreslag-na förändringarna.

Ett slutligt direktivförslag kan förväntas under 2014. Dessförinnan kommer kommissionen ge-nomföra ytterligare en offentlig konsultation. SKL

På gång inom EU. Hösten 2013 33

kommer fortsätta bevaka och påverka direktivets utformning samt föra dialog med CEMR, svenska regeringen, Europaparlamentet och kommissionen. SKL gör i nuläget bedömningen att kommissionen hörsammat de synpunkterer som framförts och in-formation som lämnats från lokal och regional nivå och att kommissionen särskilt uppmärksammat vad SKL haft möjlighet att framföra vid flera tillfällen under våren.

SKL: Yttrande till finansdepartementet, Svar på kommissionens grönbokRegeringen: Svar på kommissionens grönbok, Faktapromemoria Kommissionen: Grönboken, Meddelande om mervärdes- skattens framtid, SlutrapportKontaktperson:Jeanette Fored, jeanette.fored@skl.se, 08-452 79 24

Förslag om nya standarder för offentlig redovisning för EU-länderna Kommissionen har mot bakgrund av finans- och eurokrisen i EU gett Eurostat (EU:s centrala sta-tistikorgan) i uppdrag att utreda om Internatio-nal Public Sector Accounting Standards, IPSAS, skulle kunna vara ett ändamålsenligt ramverk för finansiell rapportering inom EU:s medlemsstater. På grundval av Eurostats utredning presenterade kommissionen i början av mars 2013 rapporten Mot ett införande av harmoniserade redovisnings-standarder för den offentliga sektorn i medlems-staterna. Kommissionen rekommenderar där att man tar fram en ny redovisningsstandard inom EU och att den benämns European Public Sector Accounting Standards, EPSAS. EPSAS ska baseras på IPSAS men bör enligt kommissionen utveck-las mot att anpassas till behov inom den offentliga sektorn.

Kommissionen föreslår fortsatt arbete i tre steg: > Mer informationsinsamling, samråd och förbere-delser för förslag.

> En beskrivning av det praktiska arbetet och kon-sekvensbeskrivning, vilket utmynnar i ett förslag till ramförordning.

> Genomförandefasen, som borde ske gradvis med hänsynstagande till hur respektive medlems-lands existerande redovisningsstandards ser ut.

Under 2013 ska kommissionen arbeta med konse-kvensanalyser och en plan över vilka steg som ska vidtas, inklusive lagstiftningsinitiativ för att åstad-

komma harmoniserade redovisningsstandarder in-om den offentliga sektorn i EU.

Införande av EPSAS skulle innebära att kommis-sionen i samarbete med medlemsstaterna utarbetar grundläggande redovisningsprinciper i syfte att ska-pa ett förslag till ramförordning. EPSAS-standarder skulle utarbetas med beaktande av följande krav:

> Periodiserad redovisning. > Dubbel bokföring. > Internationellt harmoniserad finansiell rappor-tering.

> Förenlighet med ENS-principerna (det europe-iska national- och regionalräkenskapssystemet).

De svenska redovisningsreglerna för kommuner och landsting återfinns i Lag (1997:614) om kom-munal redovisning och i rekommendationer utgiv-na av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Det svenska regelverket är i stora delar i samklang med normerna i IPSAS. Ett införande av nya gemensam-ma redovisningsprinciper, som enligt förslaget inte ska skilja sig så mycket från IPSAS, skulle troligtvis påverka svenska kommuners redovisning i viss ut-sträckning. Förslaget skulle medföra betydligt mer anpassning för andra medlemsstater inom EU. Mål-sättningen är att genomförandet ska vara avslutat på medellång sikt.

Rådet för kommunal redovisning, RKR, där SKL är representerat, har i sitt underlag till Eurostat lämnat sin syn på om IPSAS är en lämplig gemen-sam redovisningsnorm för offentliga organ inom EU. RKR anser att redovisning enligt bokförings-mässiga grunder är en bra metod för offentlig sek-tor. RKR anser också att IPSAS behöver anpassas till förutsättningarna i offentlig sektor. Målet för offentlig sektor är inte att vara vinstdrivande utan att tillhandahålla service till invånarna. Denna skill-nad måste beaktas när man skapar en ny redovis-ningsstandard. RKR pekar också på att en redovis-ningsstandard, inom ramen för bokföringsmässiga grunder, måste tillåta möjligheter till alternativa tillämpningar eftersom den offentliga sektorn är organiserad på helt olika sätt i de olika medlemslän-derna. Frågan om redovisningsstandard inom EU bevakas löpande av RKR och av SKL.

Kommissionen: Rapporten, Resultat av samrådet, Offentlig redovisningRKR: WebbplatsKontaktperson:Kajsa Jansson, kajsa.jansson@skl.se, 08-452 78 62

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

På gång inom EU. Hösten 201334

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI)Kommissionens initiativ på området för statligt stöd ligger mycket nära det arbete kommissionen bedrivit på området tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

I slutet av december 2011, inom ramen för det som kallas inre marknadsakten, presenterade kom-missionen en översyn av sina regler för hur ersätt-ning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ska bedömas i förhållande till EU-rättens regler om statligt stöd.

I översynen klargör kommissionen vissa princi-per för hur EU:s statsstödsregler tillämpas. Detta kan i sig bidra till en större rättslig säkerhet efter-som vi därmed har möjlighet att utgå från en sam-syn kring hur regelverket ska tillämpas. Huruvida det nu avslutade arbetet inneburit att det blivit lättare att hantera dessa frågor och om den lokala nivåns handlingsutrymme ökat, eller inte, återstår dock att se.

Bakgrunden till den under 2011 presenterade inremarknadsakten finns i det s.k. Monti-Kroespa-ketet. I detta har kommissonen bearbetat reglerna för offentliga stöd i förhållande till vad som gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Alla myn-digheter som på något vis hanterar ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekono-miskt intresse berörs av detta. Det innebär att inre-marknadsakten är relevant för såväl nationella, som regionala och lokala myndigheter.

Kommissionens initiativ består av flera delar:

> Ett meddelande som klargör hur kommissionen ser på grundläggande begrepp.

> Ett beslut som begränsar myndigheters anmälningsskyldighet.

> En reviderad ram för hur kompensationsbelopp ska beräknas.

> En förordning som innebär att gränsen för s.k. minimistöd höjs till 500 000 € för en treårig beräkningsperiod (Förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012).

Kommissionens syfte med översynen har varit att skapa enklare regler för sådana tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som är små, lokala eller har ett socialt syfte. Samtidigt skapas tydlighet om att kon- kurrensaspekterna kommer att beaktas skarpare i ”större” ärenden. Kommissionen betonar att när en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse anförtros ett företag ska det också fortsättningsvis – om möjligt

– överlämnas genom ett öppet och transparent an-budsförfarande för att garantera bästa kvalitet till lägsta kostnad för skattebetalarna.

I meddelandet behandlar kommissionen inne-börden av grundläggande begrepp som exempelvis ”ekonomisk verksamhet”. Avsikten är att underlätta för nationella, regionala och lokala myndigheter att tillämpa statsstödsreglerna. Effekten av kommis-sionens klargöranden är svårare att bedöma.

I  förenklande syfte  införs generella  undantag från skyldigheten att anmäla förekomsten av stöd till kommissionen. Undantaget omfattar alla so-ciala tjänster oavsett hur stor kompensationen är och andra SGEI där kompensationen överstiger 15 miljoner euro. Med sociala tjänster avses tjänster som handlar om att tillgodose sociala behov; hälso- och långtidsvård, barnomsorg, tillgång till och åter- anpassning på arbetsmarknaden, subventionerat boende samt vård och social integrering av sårbara grupper.

SKL: SGEIKommissionen: SGEI, Förordning om tjänster av allmänt intresse Kontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Regelverket kring offentliga stödEU:s reglering av offentligt stöd, statsstödsreg-lerna, syftar till att skydda väl fungerande konkur-rensförhållanden på den inre marknaden. Offent-liga medel ska inte kunna användas så att de på ett otillbörligt sätt gynnar vissa företag eller viss produktion. Bestämmelserna gäller för alla former av offentligt stöd. Det innebär att också stöd med kommunala medel kan träffas av EU-rättens stats-stödsregler.

I korthet innebär reglerna att en kommun eller ett landsting som gör en affär med en närings-idkare måste agera konkurrensneutralt. Rättsom-rådet innehåller många svåra bedömningar och det finns numera flera exempel där enskilda kommuner anses ha lämnat rena bidrag alternativt sålt kom-munal egendom till underpris på sådana villkor att kommissionen haft anledning att inleda utredning mot Sverige.

Ett tiotal ärenden har under senare tid varit un-der handläggning. Huvudsakligen har det handlat om prissättning i samband med försäljningar av kommunala fastigheter alternativt försäljning av kommunal verksamhet, s.k. avknoppningar inom

På gång inom EU. Hösten 2013 35

skolan och inom hälso- och sjukvården. Merparten av dessa ärenden är numera avskrivna, men ett par ärenden är fortfarande under handläggning i kom-missionen, varav minst ett i form av ett överträdel-seärende mot Sverige.

SKL: JuridikKommissionen: GD KonkurrensRegeringen: Dir. 2010:9, Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagKontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73Anette Jansson, anette.jansson@skl.se, 08-452 78 68Per Henningsson, per.henningsson@skl.se, 08-452 78 79Lars Björnson, lars.bjornson@skl.se, 08-452 79 72

EU-kommissionens arbete med modernisering av statsstödsreglernaI EU bedrivs ett brett arbete för att modernisera kontrollen på statsstödsområdet. Kommissionens syfte med moderniseringsarbetet är att öka sina möjligheter att göra egna prioriteringar och starta fler undersökningar på eget initiativ i sektorer där konkurrensproblemen är mer framträdande. Avsik-ten är att lyfta fram behovet av att främja en sund användning av offentliga medel till förmån för till-växtorienterade strategier och samtidigt begränsa en snedvridning av konkurrensen som kan leda till olika konkurrensvillkor på den inre marknaden.

Kommissionens moderniseringsarbete tar sikte på både de materiella reglerna och på procedurreg-lerna och innehåller bl.a. följande:

> En översyn av förordningen om stöd av mindre betydelse på grundval av en detaljerad konse-kvensbedömning, med hänsyn tagen till situatio-nen i samtliga medlemsstater och hela den inre marknaden samt till budgetkonsekvenserna av en sådan översyn, i syfte att undersöka om det nuvarande tröskelvärdet fortfarande motsvarar marknadsförhållandena. Kommissionen föreslår bibehållen gräns på 200 000 euro över en treårs-period. SKL ställer sig bakom den svenska regeringens ståndpunkt och delar därmed uppfattningen att tröskelvärdet för de-minisstöd inte behöver höjas över det befintliga tröskelvärdet. Däremot är förbundet ställt sig avvisande till förslaget om att inrätta en databas för att samlat redovisa alla stöd av mindre betydelse.

> Ändringar av rådets bemyndigandeförordning för att ge kommissionen möjlighet att förklara att

vissa kategorier av stöd är förenliga med den inre marknaden och därför undantas från förhands-anmälan. Detta kan i sin tur möjliggöra en ökning av de stödtyper som, utifrån kommissionens erfa-renheter, kan vara i behov av en sådan förenklad kontroll, utan att för den sakens skull göra avkall på kommissionens övervakning och efterhands-kontroll. Dessa nya stödtyper som berörs av bemyndigandeförordningen kan omfatta stöd till kultur, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer, stöd till (delvis) EU- finan-sierade projekt, t.ex. Jessica, med flera.

> Ändringar i procedurförordningen som innebär en uppstramning av reglerna och som möjliggör en enklare hantering av obefogade klagomål. Dess-utom innebär förändringarna större möjligheter för de nationella domstolarna att samverka med kommissionen. Till detta kommer att möjlighe-terna att inhämta marknadsinformation direkt från berörda aktörer underlättas.

> En översyn och eventuell förlängning av den allmänna gruppundantagsförordningen, för de stödkategorier som omfattas av den ändrade bemyndigandeförordningen, i syfte att bättre kanalisera offentliga resurser till vissa väleta-blerade mål samtidigt som man förenklar den administrativa behandlingen av väl utformade åtgärder med relativt låga stödbelopp. SKL deltar på olika sätt i moderniseringsarbetet och har bl.a. i fråga översynen av gruppundan-tagsförordningen lämnat synpunkter i samråds-processen. SKL har bl.a. ställt sig positivt till den föreslagna metoden med efterhandskontroll. Förbundet är också positivt till en utvidgning av tillämpningsområdet för gruppundantagsförord-ningen.

Moderniseringsarbetet bevakas också genom för-bundets paraplyorganisation CEMR som i sitt ytt-rande i samrådsprocessen betonat betydelsen av att erkänna och respektera det regionala och lokala självstyret som en del av den grundläggande poli-tiska och konstitutionella strukturen i medlemssta-terna, CEMR betonar även betydelsen av självstyret som en viktig hörnsten i det europeiska flernivåsys-temet för demokrati och styrning och lyfter samti-digt fram principerna om subsidiaritet och propor-tionalitet samt protokollet om tjänster av allmänt intresse. Detta har ju en central betydelse för att nationella, regionala och lokala myndigheters frihet när det gäller hur de beställer och organiserar sina tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

På gång inom EU. Hösten 201336

Riktlinjearbetet Inom ramen för kommissionens moderniseringsar-bete förekommer också ett brett och betydelsefullt utvecklingsarbete med riktlinjer på statsstödsom-rådet.

Det gäller flera för Sverige viktiga sakområden – ett för svenskt mycket viktigt området rör stödet till de regionala flygplatserna.

I början av juli 2013 presenterade kommissionen ett reviderat förslag till riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag. Nu gällande riktlinjer om tolkning av statsstödreglerna på flygområdet är från 2005. Kommissionen fokuserar i de nya riktlinjerna framförallt på driftsbidagen. Kommissionen anser i princip att det inte är förenligt med statsstödsreg-lerna att ge stöd till den operationella driften av en flygplats. Kommissionen öppnar dock upp för en utfasning av driftstöden om maximalt 10 år för flygplatser under 3 miljoner passagerare per år. Ut-fasningsreglerna gäller även för flygplatser som har färre än 200 000 passagerare per år. Kommissionen inför dock ett undantag från denna regel och det är flygplatser som klassas som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, SGEI (Services of general eco-nomic interest). Svenska flygplatser skulle kunna klassas som detta.

Förbundet gör i dagsläget bedömningen att svenska regionala flygplatser kommer, så länge som de klassas som SGEI-flygplatser, att fortsätta kunna ges driftsstöd till verksamheten. De nya riktlinjerna bör därmed inte komma att innebära någon större förändring jämfört med idag för Sveriges del.

SKL: JuridikKommissionen: GD Konkurrens, Samråd om statligt stöd, Modernisering av statsstödsreglernaSGEI-regler, Riktlinjer , Meddelande Kontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Nationellt arbete på statstödsområdetDe svenska reglerna för handläggning av otillåtna statsstöd är bristfälliga. En statlig utredning har sett över de svenska genomförandereglerna på stats-stödsområdet, och lagstiftning, lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsreg-ler) trädde i kraft den 1 juli 2013.

Av lagstiftningen följer att den som lämnat olag-ligt stöd ska återkräva det. Av EU-rätten följer vi-dare att den som mottagit sådant stöd ska återbetala det jämte ränta. I lagen finns även bestämmelser

om hur ränta ska beräknas och om preskription av fordran som avser återbetalning av olagligt stöd. En talan om återbetalning av olagligt stöd väcks av stödgivaren i tingsrätt.

Regeringen har under sommaren 2013 även till-satt en särskild utredning (Dir. 2013:68 ) för EU-rättsliga förutsättningar för kommunal bostadspo-litik. Utredaren ska lämna förslag som möjliggör för kommuner att omstrukturera eller under ord-nade former avveckla sådana kommunala bostads- företag på svaga bostadsmarknader som är i kris. Förslagen ska syfta till att de bostadsföretag som omstruktureras ges förutsättningar att hantera framtida utmaningar och verka på marknadsmäs-siga villkor.

SKL: JuridikKommissionen: GD KonkurrensRiksdagen: Lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsreglerRegeringen: Dir. (2013:68 ) EU-rättsliga förutsättningar för kommunal bostadspolitik. Kontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73Per Henningsson, per.henningsson@skl.se, 08-452 78 79Lars Björnson, lars.bjornson@skl.se, 08-452 79 72

Utökad tjänstehandel över gränsernaTjänstedirektivet syftar till att undanröja rätts-liga och administrativa hinder för att handeln med tjänster inom EU ska öka, till gagn för tillväxt och sysselsättning. Direktivet innebär krav på att ut-värdera nationella, regionala och kommunala krav på tjänsteleverantörer, så att de inte i onödan be-gränsar etableringsrätten eller rätten att tillfälligt tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat. Varje kommun ska därför kontrollera att dess krav på tjänsteleverantörer är icke-diskriminerande (på grund  av nationalitet/medlemsstat),  nödvändiga och proportionerliga, det s.k. EG-testet. Hur detta kan gå till är dokumenterat i ett pilotprojekt som drivits av Haninge och Järfälla kommuner. Arbetet redovisas på SKL:s webbplats.

Tjänstedirektivet förutsätter utvecklade elektro-niska förfaranden och en för detta gemensam kon-taktpunkt. Den svenska kontaktpunkten för tjäns-ter har utvecklats av Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Via denna punkt är det möjligt att ansöka om de tillstånd som kan krävas för att sälja tjänster i Sverige. Hit kan tjänsteleverantörer vända sig för att få information om tillståndskrav i den ak-

På gång inom EU. Hösten 2013 37

tuella medlemsstaten, men också för tillstånd och för att kommunicera med myndigheterna.

Tjänstedirektivet bygger också på att varje myn-dighet som ska hantera tillstånds och tillsynsären-den kan samarbeta och kommunicera med myn-digheter i andra medlemsstater. Tjänstelagen och tjänstedirektivet innebär krav på att detta arbete utförs genom det s.k. informationssystemet för den inre marknaden (IMI), en webbplats som inrättats av kommissionen. IMI innehåller en databas över behöriga myndigheter inom  EES-området, vilket gör det möjligt att ta reda på vilken myndighet i en annan medlemsstat som ger tillstånd eller utövar tillsyn över en viss tjänst, utan att man känner till myndighetsstrukturen i detta land.

Tjänstedirektivet har implementerats i svensk rätt genom lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden. Av den följer bl.a. att statliga eller kommunala myndigheter som tar fram förslag till föreskrifter eller ändrar befintliga krav som påver-kar tillträdet till eller utövandet av en tjänst har an-mälningsskyldighet i förhållande till kommissionen och övriga medlemsstater. Lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden föreslås nu kom-pletteras av en bestämmelse som tydliggör att kom-munerna är skyldiga att anmäla föreskrifter som faller under tjänstedirektivets tillämpningsområde. Av regeringens proposition framgår att bestämmel-sen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2014.

Kommerskollegium får ansvar för att hantera an-mälningar av förslag till kommunernas föreskrifter. Myndigheten ska också bistå kommunala myndig-heter med rådgivning kring anmälningsförfarandet.

SKL kommer även fortsättningsvis att följa och stödja ett korrekt genomförande av direktivet på kommunal nivå. Som ett led i detta bedrivs samar-bete med berörda myndigheter. Det behövs också mer information om tjänstedirektivets inverkan på kommunala arbetsformer. I sammanhanget vill förbundet också uppmärksamma att Kommerskol-legium bedriver både information och rådgivning på detta område. Myndigheten har bl.a. tagit fram en särskild Inremarknadsguide riktad till den kom-munala nivån.

SKL: Tjänstedirektivet, Pilotprojekt om regelinventeringEU: TjänstedirektivetRiksdagen: Lag (2009:1079) om tjänster på den inre marknadenÖvrigt: Kontaktpunkt, KommerskollegiumKontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Nytt förslag till direktiv för tjänstekoncessionerKommissionen har lagt fram ett förslag till direk-tiv för tilldelning av koncessioner (KOM(2011) 897 slutlig). Förslaget avser tilldelning av bygg- och tjänstekoncessioner inom både den klassiska sek-torn och försörjningssektorn. Enligt förslaget ska medlemsstaterna senast den 30 juni 2014 införliva direktivet i sin nationella lagstiftning. LOU inne-håller endast några få regler för byggkoncessioner medan tjänstekoncessioner är oreglerat.

Förslaget är avsett att vara ett mer flexibelt re-gelverk än det direktiv som gäller för upphandling inom klassisk sektor. Som exempel kan nämnas att förslaget endast omfattar tilldelningar med ett kon- traktsvärde om minst 5 000 000 euro. Det föreslås inte heller att tilldelning av koncessioner måste ske enligt något eller några bestämda upphandlingsför-faranden. Förslaget innebär ändå mycket detalje-rade bestämmelser vad gäller till exempel tekniska specifikationer, uteslutning och kvalificering av le-verantörer samt utvärdering av anbud.

Parlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd, IMCO, beslutade vid en omröst-ning i slutet av januari 2013 att föreslå ändringar i kommissionens förslag till direktiv för tilldelning av koncessioner. Utskottet vill bland annat se för-enklingar i förfarandet, bättre möjligheter till myn-dighetssamverkan utan upphandling, undantag för vissa tjänsteslag samt en större möjlighet att göra ändringar i tilldelade kontrakt. Parlamentet väntas fatta beslut i frågan i plenum under hösten 2013.

SKL anser att det behövs en ökad rättssäkerhet för leverantörer vid tilldelning av tjänstekoncessio-ner. Det bör till exempel finnas en möjlighet för en leverantör att angripa en sådan tilldelning rättsligt. Enligt SKL innebär emellertid förslaget ett allde-les för detaljerat regelverk med risk för att konces-sionstilldelningar kommer att underkännas på for-malistiska grunder.

Förbundet förordar i stället att nu gällande regler för byggkoncessioner också ska gälla för tjänstekon-cessioner.

Kommissionen: Förslag till direktivEuropaparlamentet: Utkast till yttrande Kontaktperson:Mathias Sylwan, mathias.sylwan@skl.se, 08-452 79 84

Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

På gång inom EU. Hösten 201338

Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet – Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn I ett meddelande från kommissionen i juni 2012 lyfter kommissionen fram tjänstedirektivet. I med-delandet Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänste-sektorn 2012–2015 betonas att genomförandet av tjänstedirektivet måste förbättras för att få tillväx-ten att öka. För att uppnå detta uppmanar kom-missionen medlemsstaterna att undanröja diskri-minerande regler som fortfarande finns i ett antal EU-länder. Det gäller då exempelvis regler som dis-kriminerar på grundval av nationalitet eller bosätt-ningsort. Kommissionen betonar att den kommer att inleda överträdelseförfaranden mot överträdel-ser av tjänstedirektivet. Kommissionen planerar därför att tillsammans med medlemsstaterna lägga fokus på vissa nyckelområden som affärstjänster, byggnadssektorn, turism och detaljhandeln (nästan 30 procent av BNP).

Meddelandet åtföljs av tre arbetsdokument: > Rapporten om genomförandet av tjänstedirektivet, som presenterar genomförandet av direktivet och de återstående problemen.

> Arbetsdokumentet kring riktlinjer för tillämpning-en av artikel 20.2 om principen om icke- diskriminering av tjänstemottagare på grundval av nationalitet eller bosättningsland.

> Resultaten av det s.k. koherenstestet som visar hur väl EU:s olika regler tillämpas. Här identifieras en rad hinder som exempelvis olikheterna i förord-ningen när det gäller yrkeskvalifikationer och svårigheterna med erkännande med erkännande av examensbevis från andra medlemsstater.

Sammantaget har kommissionens initiativ inne-burit att svenska myndigheter kommer att inten-sifiera sitt arbete kring tjänstedirektivet. Det berör därmed även kommunsektorn – och det kan därför finnas anledning att uppmärksamma att tjänstedi-rektivets betydelse för lokala myndigheters arbete. Förbundet avser under året att återkomma med ett uppdaterat cirkulär om tjänstedirektivets betydelse för kommunsektorn.

Kommerskollegium bedriver ett aktivt arbete för att stödja kommunerna i arbetet med att implemen-tera tjänstedirektivet och på myndighetens hemsi-da finns en mängd information till stöd bl.a. för en fördjupad regelinventering.

SKL: Juridik, Tillväxt och samhällsbyggnad Kommissionen: GD Marknad, ”Bättre styrning av den inre marknaden”, Meddelande om genomförandet av tjänste- direktivetKommerskollegium: Implementering av tjänstedirektivetKontaktpersoner:Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76

Kommissionens förslag till ny dataskyddsförordningKommissionen presenterade i januari 2012 ett ge-nomgripande reformförslag inom området person-dataskydd. Idag regleras det genom ett EG-direktiv från 1995 (Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med av-seende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter). Direktivet har implementerats genom nationell lagstiftning i med-lemsländerna, i Sverige genom personuppgiftslagen (PuL) från 1998. Dessutom har Sverige ett hundratal särskilda registerförfattningar som bygger på direk-tivet. Det nya förslaget till allmän uppgiftsskydds-förordning blir, om det antas, direkt tillämpligt i medlemsländerna vilket innebär att både direktivet och de nationella lagarna på området kommer att upphöra. Förordningsförslaget bygger i stora delar på det nu gällande direktivet. Det huvudsakliga syf-tet med förordningen är att ytterligare harmonisera och effektivisera skyddet av personuppgifter i syfte att förbättra den inre marknadens funktion och att öka den enskildes kontroll över sina personuppgif-ter. Det är oklart om utrymmet för att meddela na-tionella registerlagar kommer att bli lika stort som idag.

I förslaget till förordning ges kommissionen rätt att anta så kallade delegerade akter och genomför-andeakter som preciserar innebörden av kraven i ett stort antal bestämmelser. Detta gör att det blir svårt att bedöma exakt vilka förändringar en ny för-ordning kommer att innebära.

Under våren har rådet för rättsliga och inrikes frågor, RIF, gått igenom alla artiklar i förordningen en andra gång. Under det irländska ordförandeska-pet har förhandlingarna i rådet utifrån svensk of-fentlig sektors perspektiv gått i rätt riktning. Ordfö-randeskapet har arbetat om stora delar av förslaget, bl.a. för att införa en mer riskbaserad ansats och för att skapa flexibilitet för den offentliga sektorn i reg-leringen. Dessutom har ordförandeskapet efter för-slag från bl.a. Sverige föreslagit en särskild artikel om tillgång till allmänna handlingar. I Europapar-lamentet är förhandlingarna strandade. Drygt 3000

På gång inom EU. Hösten 2013 39

ändringsförslag till kommissionens förslag till för-ordning har inkommit, men utskottet för medbor-gerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE-utskottet) har skjutit på omröstning-en om ändringsförslagen och i dagsläget finns inget datum för detta. Parlamentets målsättning är dock att förslaget ska behandlas i plenum i januari 2014.

Kommissionsförslaget har behandlats i en natio-nell remissrunda, våren 2012.

SKL lämnade i mars 2012 ett yttrande till Justi-tiedepartementet. Några av de viktigaste frågorna för kommuner och landsting är arkiv- och bevaran-defrågor och att värna den svenska offentlighets-principen. Med kommissionens förslag skulle vissa uppgifter behöva avidentifieras innan myndighe-terna arkiverar handlingar. Det går helt emot gäl-

lande principer i den svenska arkivlagen och skulle begränsa myndigheters möjligheter till exempelvis återsökande och framtagande av statistik.

SKL arbetar aktivt med frågan, har löpande kon-takter med aktörer i Sverige och Bryssel och arbetar intensivt, bl.a via vår paraplyorganisation Council of European Municipalities and Regions, CEMR, för att i förslaget ge offentlig sektor viss flexibilitet.

SKL: Yttrande Kommissionen: Förslag till förordningCEMR: Positionspapper Europaparlamentet: Utkast till yttrande Regeringen: Rådspromemoria Kontaktpersoner:Staffan Wikell, staffan.wikell@skl.se, 08-452 75 51

På gång inom EU. Hösten 201340

KAPITEL7

Jämställdhet och diskriminering

Direktivförslag om könsfördelning i börsnoterade företags styrelserI november 2012 antog kommissionen ett förslag till direktiv för att förbättra könsfördelningen bland icke-verkställande direktörer i börsbolagen. Syftet var att lösa problemet med kvinnors under-representation i det ekonomiska beslutsfattandet på högsta nivå. Målet med EU-kommissionens för-slag är att minst 40 procent av styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska tillhöra det underrepre-senterade könet senast år 2020. För offentliga före-tag ska målet nås senast 2018. Förslaget berör cirka 5 000 börsnoterade företag inom EU. Det gäller inte små och medelstora företag som har färre än 250 anställda och en årlig omsättning på högst 50 mil-joner euro.

Sveriges riksdag anser inte att det finns tillräck-liga skäl att införa könskvotering på EU-nivå. Varje EU-land bör själv få bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöter. Därför anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiari-tetsprincipen.

Regionkommittén yttrade sig positivt till direk-tivförslaget vid sitt plenarmöte i maj 2013. Europe-

iska ekonomiska och sociala kommittén, EESK, och vissa utskott i Europaparlamentet har också yttrat sig positivt. Direktivet förväntas komma upp för en första läsning i parlamentet i november.

Vid Europeiska rådets möte i juni debatterades förslaget. Alla medlemsländer är i princip positiva till att förbättra jämställdheten i bolagsstyrelser, dock föredrar vissa nationella åtgärder medan an-dra stöder EU-omfattande lagstiftning. Följaktli-gen kommer mer arbete behövas för att förtydliga och ändra delar av kommissionens förslag innan en kompromiss kan nås.

Kommissionen: Förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning i bolagstyrelser Regionkommittén: Yttrande Rådet: Rapport från rådsmöte Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

På gång inom EU. Hösten 2013 41

Kommissionens årliga rapport om jämställdhetsutvecklingen i EU 2012Rapporten innehåller en bedömning av situatio-nen för kvinnor och män med fokus på 2012, men kopplar också samman de aktuella utmaningarna med utvecklingen under det senaste årtiondet för ett långsiktigt perspektiv. Jämställdhet är inte enbart en grundläggande rättighet utan också en del av en hållbar och smart ekonomisk tillväxt visar ny forskning, bl.a. OECD rapporten Closing the Gender Gap: Act Now.

Kommissionens rapport utgår från de fem prio-riterade områden som fastställs i kommissionens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män 2010–2015: ekonomisk självständighet, lika lön för lika arbete och arbete av lika värde, jämställdhet i beslutsfattandet, stopp för alla former av könsrela-terat våld samt främjande av jämställdhet utanför EU. En omfattande halvtidsöversyn av strategin för jämställdhet mellan kvinnor och män kommer läg-gas fram av kommissionen under 2013.

Kommissionen har dessutom publicerat tre rap-porter under året:

> Barnomsorg i Europa: Tillgång till bra barnsom-sorg till rimligt pris är en viktig drivkraft för att öka kvinnors sysselsättning och bidrar till eko-nomisk tillväxt. Endast åtta länder har uppnått de så kallade Barcelonamålen som antogs av EU 2002. Målen är att barnomsorg ska ges till 90 procent av alla barn mellan tre och sex år och 33 procent av alla barn under tre år. Sverige tillhör de länder som uppnår målen.

> Könsskillnader i pensioner: I genomsnitt är kvin-nors pensioner 39 procent lägre än mäns. Denna skillnad mellan könen är mer än dubbelt så stor som gällande skillnaden i lön mellan kvinnor och män i Europa, som beräknas vara 16 procent. I Sverige är kvinnors pensioner 33 procent lägre än mäns och skillnaden är större än i de andra nordiska länderna.

> Män och jämställdhet: En studie om ”Männens roll för jämställdhet – EU-strategier och insikter” vill ge en bättre kunskap om mäns roll och posi-tion i frågor om jämställdhet. Dessutom presen-teras faktablad om män för varje medlemsland om utbildning, arbete, hälsa, familj samt mäns deltagande i jämställdhetspolitiken.

Kommissionen: Kommissionens årliga rapport om jämställdhet 2012, Barnomsorg i Europa,Könsskillnad i pensioner, Män och jämställdhetKontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

Europeiskt jämställdhetsindex / Gender Equality IndexPå EU-kommissionens uppdrag har EU:s jämställd-hetsinstitut, EIGE, utvecklat ett jämställdhetsindex som presenterades i Bryssel i juni 2013.

Jämställdhetsindexet har konstruerats som en sammansatt indikator som återspeglar det mångfa-cetterade och komplexa med jämställdhet på ett an-vändarvänlig och lätt tolkningsbart sätt. Det bildas genom att kombinera indikatorer till ett enda mått. Det består av sex centrala områden: arbete, pengar, kunskap, tid, kraft, hälsa och två satellitområden (intersektionalitet och våld). Det ger ett mått på hur långt, eller nära, varje medlemsstat var från att uppnå jämställdhet år 2010. Indexet går från 1, total ojämställdhet, till 100, full jämställdhet. EU ligger för närvarande på 54,0 och Sverige på 74,3. Inget medlemsland kan utifrån jämställdhetsindexet idag betraktas som jämställt.

EIGE: Webbplats, Gender Equality IndexKontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

CEMR:s jämställdhetsdeklarationI januari 2013 lanserades den nya hemsidan för CEMR:s Observatory, www.charter-equality.eu. Observatory är tänkt som ett stöd för dem som har undertecknat den Europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal nivå, den s.k. CEMR-dekla-rationen, och har till uppgift att stödja utarbetan-det, implementeringen och övervakandet av lokala handlingsplaner. Observatory ska också tillhanda-hålla en plattform för erfarenhetsutbyte och sam-arbete mellan lokala och regionala myndigheter och deras nationella organisationer. Genom SKL:s program för Hållbar jämställdhet finanseras Ob-servatory i huvudsak av den svenska regeringen som bidrar med 3 miljoner kronor fram till mars 2015.

På Observatoriets hemsida ser man bl.a. vilka som undertecknat, vilka som har handlingsplaner, kontaktpersoner samt i förekommande fall även handlingsplanerna. Hemsidan finns på engelska

Kapitel 7. Jämställdhet och diskriminering

På gång inom EU. Hösten 201342

och franska men har också en översättningsmeka-nism till andra språk.

Arbetet leds av CEMR:s jämställdhetskommitté (Standing Committee for equality between women and men in local life) med Ewa Samuelsson (KD), vice borgarråd i Stockholm, som ordförande. Kom-mittén består av förtroendevalda kvinnor och män från CEMR:s medlemsorganisationer. Den huvud-sakliga uppgiften är att följa arbetet med Observa-tory och implementeringen av den europeiska de-klarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå. Kommittén ska också samarbeta med EIGE (EU:s jämställdhetsinstitut) samt följa och påverka EU:s policys om jämställdhet. För att kunna säker-ställa hållbarheten ska kommittén också lobba för ett långsiktigt ekonomiskt stöd till projektet.

Det finns ett nätverk av nationella koordinatörer som ska hjälpa Observatory med att marknadsföra och samla in uppgifter från undertecknarna. Det finns också en s.k. kärngrupp av jämställdhetsex-perter som träffas för att stödja och utveckla arbe-tet.

Genom ansökan av en tysk europaparlamentari-ker har EU-kommissionen anslagit en miljon euro till ett pilotprojekt för att under två år utveckla in-dikatorer för att mäta hur CEMR-deklarationen ge-nomförs på lokal och regional nivå i Europa, kallat ”Development of Indicators to measure the Imple-mentation of the European Charter of Women and Men in Local life”. Ansökningstiden gick ut i slutet av september och nu bedömer kommissionen an-sökningarna.

SKL: Hållbar jämställdhet Obersvatory: WebbplatsCEMR: JämställdhetÖvrigt: PilotprojektKontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

HBT-personers situation i kommunernaDe mänskliga rättigheterna för HBT-personer är på flera sätt eftersatta. Det finns också allvarliga ten-denser som visar att HBT-personers livsmöjligheter inte fullt ut är likvärdiga andra personers.

Arbetet med mänskliga rättigheter har alltid en lokal- och regional dimension. Det är i samhället där människor lever sin vardag som rätten till ytt-randefrihet och att vara sig själv som det avgörs om de mänskliga fri- och rättigheterna blir verkliga el-ler enbart teoretiska. Kommunerna har därmed en oavvislig roll för att förverkliga de mänskliga rät-tigheter som lagts fast i europeiska och globala kon-ventioner.

Europarådets kongress för kommunala och re-gionala organ (CLRAE) har utsett en svensk leda-mot till rapportör för ett förslag om hur kommuner och regeringar inom respektive ansvarsområde kan utveckla och garantera att arbetet med HBT-perso-ners mänskliga rättigheter är framgångsrikt. Ytt-randet väntas antas hösten 2014.

SKL: CLRAE, Om rapporten Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ, Europarådets arbete för HBT-personers rättigheterKontaktperson: Jerker Stattin, jerker.stattin@skl.se, 08-452 78 37

På gång inom EU. Hösten 2013 43

Integration, migration och asylfrågor

En gemensam asylpolitik i EU EU kommer från och med hösten 2015 att ha ett gemensamt asylsystem. Idén om att skapa ett ge-mensamt system föddes i Tampere 1999. Efter år av förhandlingar har nu Europaparlamentet röstat ja till det asylpaket som innebär att EU får en lag-stiftning om ett gemensamt system för asyl, CEAS – Common European Asylum System. Asylpaketet består av sammanlagt fem rättsliga akter, närmare bestämt två förordningar – Eurodac och Dublin-förordningen – och tre direktiv – Skyddsgrundsdi-rektivet, Procedurdirektivet och Mottagandedirek-tivet1. Syftet är att minska de stora skillnader som idag finns i medlemsländernas asylmottagande samt att höja standarden. Ett övergripande mål är

Not 1. Eurodac – förordning som reglerar regelverket kring registrering av fingeravtryck, i vilket syfte det ska kunna användas och vem som ska ha tillgång till registret.Dublinförordningen – reglerar i vilket EU-land asylansökan ska behandlas.Skyddsgrundsdirektivet – reglerar på vilka grunder en asylansökan ska beviljas.Procedurdirektivet – reglerar själva asylprocessen, till exempel hur lång handläggningstiden ska vara och rätten till juridiskt biträde.Mottagandedirektivet – reglerar villkoren för hur de asylsökande ska tas emot och på vilka grunder de kan sättas i förvar.

att de asylsökande ska få sina skäl prövade i en rätts-säker process oavsett i vilket land ansökan lämnas in. Gemensamma regler och tidsfrister för behand-ling av asylansökningar och grundläggande rättig-heter för asylsökande är delar av innehållet i asyl-paketet. Där finns även en lista på godkända skäl för att få frihetsberöva de asylsökande, men också krav på anständiga förhållanden i allmänhet samt på att i ett tidigt skede utreda de asylsökandes behov av medicinsk och psykologisk vård. Asylsökande ska vidare få snabbare tillgång till arbetsmarknaden – inom nio månader efter att de ansökt om asyl mot tidigare 12 månader. Man ska heller inte kunna skicka asylsökande till ett EU-land där de riskerar omänsklig eller förnedrande behandling. Ett system för tidiga varningar kommer att upprättas för att se till att problem i nationella system åtgärdas innan de hinner bli kriser. Den nationella polisen och Eu-ropol kommer nu att få tillgång till de asylsökandes fingeravtryck i databasen Eurodac, för att utreda terrorism och allvarlig brottslighet. Frågan om hu-ruvida man ska ge brottsbekämpande myndigheter tillgång till Eurodac har kanske varit den mest kon-troversiella eftersom det innebär ett sämre skydd

KAPITEL8

Kapitel 8. Integration, migration och asylfrågor

På gång inom EU. Hösten 201344

av de asylsökandes personuppgifter och integritet. Under 2012 sökte drygt 330 000 personer asyl i

EU:s medlemsstater. Tio av EU:s då 27 (numera 28) medlemsländer tog emot 90 procent av alla asylsö-kande. Med asylpaketet förväntas fler medlemslän-der kunna ta ansvar för de människor som söker skydd i Europa.

Kommissionen kommer i nästa steg att följa medlemsländernas implementering av lagarna och att samtliga medlemsländer verkligen lever upp till dem. Kommissonen har här möjlighet att fi-nansiera delar av asylpaketet, till exempel kommer medlemsländer med behov av att bygga upp ett väl-fungerande och rättssäkert asylsystem kunna söka ekonomisk hjälp. Kommissionen kommer också att kunna bistå med utbildning och annan hjälp.

Kommissionen: Stockholmsprogrammet, EURODAC, Procedurdirektivet, Dublinförordningen, Mottagandedirektivet, Skyddsgrundsdirektivet Europaparlamentet: Utskottet för Medborgliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor (LIBE) Kontakt: Lotta Dahlerus, Lotta.Dahlerus@skl.se, 08-452 73 70

Unga romers situation Europarådets kongress för kommunala och regio-nala organ (CLRAE) har initierat ett samarbete mel-lan kommuner i Europa som har ett särskilt intresse för romers situation. Denna, Allians för städer för romsk inkludering, har genomfört ett antal aktivi-teter och inlett flera projekt för att höja kunskapen om romers situation och behov av åtgärder som kan stärka romers mänskliga rättigheter.

Inom CLRAE har förslag under flera år lagts till de 47 medlemsländernas regeringar för att förbättra romers situation.

En svensk ledamot har utsetts av kongressen för att ta fram en rapport om unga romer. Denna rap-port väntas presenteras under hösten 2013. I rap-porten väntas förslag om hur romska ungdomars förutsättningar och möjligheter i skolan, på arbets-marknaden och fritiden kan förbättras.

SKL: CLRAE, Sektionen för demokrati och styrning Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organKontaktperson: Jerker Stattin, jerker.stattin@skl.se, 08-452 78 37

Migranters företagande på den lokala arbetsmarknaden På europeisk nivå arbetas det med att stärka förut-sättningarna för små och medelstora företag och entreprenörer med syfte att öka EU:s möjligheter och förutsättningar för att uppfylla tillväxtmålen i Europa 2020-strategin. I detta arbete måste mig-ranters företagande synliggöras och ses som en vik-tig resurs.

En svensk rapportör har utsetts av Europarå-dets kongress för kommunala och regionala organ (CLRAE) för att lägga fram en rapport med förslag till förbättringar av företagsklimatet för immigre-rade entreprenörer. Rapporten behandlar den nu-varande situationen och föreslår åtgärder för att främja immigranters entreprenörskap i europeiska kommuner, särskilt genom flexiblare regelverk och förenklade procedurer, förbättrad information till immigranter, mikrofinansiering, kompetensut-veckling, marknadsassistans och skapande av af-färsorganisationer för immigranter.

Rapporten inbjuder lokala myndigheter hos Eu-roparådets medlemmar att omfatta immigranters entreprenörskap i deras utvecklings- och integra-tionsstrategier, implementera avregleringsåtgärder och förenkla administrativa procedurer i syfte att förbättra affärsmiljön, uppmuntra uppstart av im-migranters affärsorganisationer och deltagandet av immigrantentreprenörer i samhällsfrågor och erbjuda dem råd och assistans, särskilt beträffande tillgång till finansiering och att förbättra deras af-färskompetenser.

Rapporten rekommenderar också att nationella regeringar och europeiska institutioner erkänner betydelsen av immigranters entreprenörskap för integration och ekonomisk tillväxt, gör deras reg-lerande och strukturella ramverk mer affärsvänliga för små och medelstora företag i allmänhet och im-migrantföretag i synnerhet, förenkla tillgång till riskkapital för immigrantföretag genom mikrofi-nansiering, och stödja lokala initiativ som gynnar immigrantentreprenörskap.

Rapporten väntas antas vid plenarsessionen i ok-tober.

SKL: CLRAE, Sektionen för demokrati och styrning Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organKommissionen: Europeisk agenda för integrering av tredje-landsmedborgare Kontaktperson: Jerker Stattin, jerker.stattin@skl.se, 08-452 78 37Fredrik Berglund fredrik.berglund@skl.se, 08-452 78 77

På gång inom EU. Hösten 2013 45

KAPITEL9

Utbildning, forskning och kultur

Erasmus för alla blir Erasmus+ Kommissionen presenterade 2011 ett förslag på pro-gram för att främja samarbetet inom utbildnings-, ungdoms- och idrottsområdet. Det nya programmet, Erasmus+, kommer att ersätta sju program som finns idag, inklusive Programmet för livslångt lärande, LLP och Ung och aktiv i Europa. Inom idrottsområ-det finns idag inget program.

Efter så kallade trilogförhandlingar under våren 2013 nådde parlamentet och rådet en överenskom-melse om det nya programmet i slutet av juni. Då beslutades det även att programmet kommer att få namnet Erasmus+. Frågan om vad programmet ska heta har varit en knäckfråga i förhandlingarna då parlamentet ville se att programmet kallades för YES (Youth, Education, Sport) Europe. Detta då parlamentet ansåg att det av kommissionen före-slagna ”Erasmus för alla” var för tydligt kopplat till högskoleutbildning. Det nya programmet kommer att gälla 2014–2020 och budgeten för programmet väntas bli ca 16 miljarder euro under den komman-de sjuårsperioden.

Programmet syftar till att öka kvaliteten i utbild-ningssystemen, främja de gemensamma europeiska

målen i Europa 2020-strategin och stödja den euro-peiska dimensionen i utbildnings-, ungdoms- och idrottsverksamheterna.

Erasmus+ består huvudsakligen av tre slags åt-gärder: främjande av mobilitet, främjande av insti-tutionella samarbeten (dvs. samarbeten mellan t.ex. skolor, högskolor eller andra organisationer i de olika länderna) och policystöd. Vissa initiativ behandlas i egna kapitel, såsom ungdomssamarbeten, idrott och Jean Monnet (ett program för att stödja vissa europe-iska samarbeten inom den högre utbildningen).

Regionkommittén antog ett yttrande över försla-get i maj 2012. I Regionkommittén föredrogs ären-det av en svensk rapportör. Regionkommittén väl-komnade förslaget till program och syftet att stödja målen i Europa 2020. I yttrandet läggs stor vikt vid att programmets konstruktion och budget på bästa sätt ska svara mot de mål och ambitioner som för-medlas. För att nå målen om deltagande i utbildning behöver man framför allt stödja kvalitetsutveckling i förskola och skola så att alla ges möjlighet att delta i fortsatt utbildning.

I yttrandet föreslås en tydligare koppling till den lokala och regionala nivån eftersom det är här man

Kapitel 9. Utbildning, forskning och kultur

På gång inom EU. Hösten 201346

ansvarar för stora delar av utbildnings- och ung-domspolitiken. Det är också på lokal nivå man kan stötta synergieffekter av programmet med andra insatser för att öka ungas delaktighet i samhället, arbetslivet och ett fortsatt livslångt lärande.

I Regionkommitténs yttrande lyfts även målsätt-ningen att stärka målgrupper som idag inte får till-räckligt utrymme i förslaget till program: barn i sko-lan, unga utanför det formella utbildningssystemet och vuxna i olika former av lärande. Den föreslagna organisationen anses inte i sig vara ett hinder för de olika målgruppernas deltagande, men det bör göras förändringar i regelverket och budgeten så att man tar tillräcklig stor hänsyn till alla målgrupper.

Kommissionen: Generaldirektoratet för utbildning, Förslag till Erasmus för alla Rådet: Överenskommelsen Parlamentet: Utskottet för kultur och utbildningRegionkommittén: YttrandeKontaktperson: Bodil Båvner, bodil.bavner@skl.se, 08-452 77 68

Nytt ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020Våren och sommaren 2013 innebar många intensiva förhandlingar kring EU:s kommande forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 (2014–2020). I juli nåddes en överenskommelse mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet som kommer att ligga till grund för det formella anta-gandet av programmet under hösten. I bästa fall kan sedan de första ansökningsomgångarna inom Hori-sont 2020 komma i i december 2013.

Överenskommelsen innebär att en rambudget satts för programmet på ca 70 miljarder euro, och flera steg på vägen mot en ”European Research Area” (ERA) med fri rörlighet för forskare, kunskap och teknologi (för mer information, se också VINNOVAS hemsida).

Tre grundläggande prioriteringar/målområden styr utformningen av programmet: excellent forsk-ning, industriellt ledarskap och samhälleliga utma-ningar.

Jämfört med EU:s sjunde ramprogram för forsk-ning (FP7) som nu är inne på sitt sista år innebär Horisont 2020 att fler aktörer, såsom kommuner, landsting och regioner, kommer att involveras som projektägare och kunskapsproducenter såväl som användare. Detta ligger helt i linje med vad SKL ef-terlyst och vunnit gehör för. För att nå framgång i Horisont 2020 är det av vikt att nya allianser byggs

och att offentliga aktörer involveras på ett nytt sätt. Dessutom gäller det att skapa synergier med na-tionella satsningar på forskning och innovation, och inte minst att använda sig av synergier mellan EU:s struktur- och investeringsfonder och Horisont 2020. SKL har under våren 2013 gjort en undersök-ning av medlemmarnas deltagande i FP7 vilken kommer att publiceras under hösten i syfte att ge en god grund för fortsatt strategiskt arbete.

Även fortsättningsvis kommer VINNOVA att vara ansvarig nationell myndighet för EU-finansiering av forskning och innovation, och fungera som stöd för sökande. Enligt förslag i departementsskriften ”Den nationella organisationen för Horisont 2020” (Ut-bildningsdepartementet Ds 2013:52) kommer myn-digheten att intensifiera sitt samarbete med SKL för att på så sätt få ett breddat och ökat deltagande i EU:s FoI-program från förbundets medlemmar.

SKL: Yttrande, Forskning och InnovationKommissionen: Förslag till Horisont 2020,Horisont 2020Rådet: Pressmeddelande om överenskommelsen Regeringen: Den nationella organisationen för Horisont 2020Regionkommittén: YttrandeKontaktperson: Eva Marie Rigné, eva.marie.rigne@skl.se, 08-452 79 37

Transeuropeiska telekommunikations-nät och digitala agendan för EuropaDen Digitala agendan för Europa är ett av sju så kallade huvudinitiativ för att nå målen i Europa 2020-strategin. Syftet är att med kraftfulla och kon-kreta satsningar på elektronisk kommunikation, mjuk digital infrastruktur, såsom e-ID, gemensam-ma villkor för utbyte av information och data, åstad-komma en snabbare uppbyggnad av ett modernt samhälle som drar nytta av de möjligheter den digi-tala utvecklingen ger.

I ärendet transeuropeiska telekommunikations-nät läggs ramarna för det arbete kommissionen kom-mer att fokusera på under kommande budgetperiod. Ett kraftigt reviderat ärende kommer att hanteras under hösten 2013. Det ändrade förhållningssättet är ett resultat av förhandlingarna om långtidsbud-geten som minskade utrymmet från 9,2 miljarder euro till drygt en miljard euro. I korthet innebär det att man skjuter över en hel del av förväntningarna för bredbandsutbyggnaden till marknadens aktörer och förväntar sig att kraftfulla kostnadsminskning-ar på utbyggnaden av bredband ska kompensera för bortfallet av medel.

På gång inom EU. Hösten 2013 47

De resurser som föreslås i det nya förslaget ska huvudsakligen användas till mjuk infrastruktur så som e-ID, informationsutbyte med mera.

Förbundet har ett antal aktiviteter på bredbands-området där det pågår dialog både på europeisk och nationell nivå. Det handlar om kommunernas möj-lighet och rådighet över att förlägga fiberinfrastruk-tur och tillhandahålla den på öppna och lika villkor. Detta ärende kopplar starkt mot förslaget till för-ordning att sänka kostnaderna för utbyggnad av fi-berinfrastruktur men också mot ärende som avser statsstödregler. I september presenterade kommis-sionär Kroes ett förslag till åtgärder för minskade kostnader för mobilsurf från andra länder, s.k. roa-ming samt åtgärder för bättre investeringsklimat för fiberutbyggnad.

SKL: Center för e-samhället, Tillväxt och samhällsbyggnadKommissionen: DG Connect, Digitala Agendan, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Meddelande om den inre telekommarknadenEuropaparlamentet: Utskottet för energifrågor, forskning och industri, Processen Kontaktperson: Jörgen Sandström, jorgen.sandstrom@skl.se, 08-452 79 68

Förordning ska sänka kostnaderna för bredbandsutbyggnadKommissionens förslag till förordning för att sänka kostnaderna för bredbandsutbyggnad syftar till att göra det möjligt för bredbandsaktörer att lägga fiber i befintliga ledningar av olika slag samt att också sti-mulera till bredbandsinvesteringar på nya villkor. Förslaget bygger på att kommissionen har identi-fierat följande fyra problemområden, där det anses vara möjligt att nå avsevärda kostnadsminskningar:

> Ineffektivitet och flaskhalsar i användningen av befintlig fysisk infrastruktur, som ledningar, rör, skåp, stolpar, master m.m.

> Flaskhalsar i samband med gemensam utbyggnad. > Ineffektivitet i utfärdandet av tillstånd. > Flaskhalsar i samband med utbyggnad i byggnader.

En mer sammanhängande process vid etablering av fiberinfrastruktur kan ge besparingar. För att maximera effekten föreslår kommissionen att för-ordningen inte bara riktas till leverantörer av elek-troniska kommunikationsnät utan till alla ägare av fysisk infrastruktur så som t.ex. elnät, va-nät, väg-hållare och andra ledningsnät som lämpar sig för fiber. De minskade kostnaderna som förslaget för-

utsetts innebära antas leda till ökade investeringar i fiberutbyggnad.

SKL avvisar förslaget då de hinder som kom-missionen anför inte är problem i Sverige och därför inte bidrar till sänkta kostnader eller ökad utbyggnad. Förslaget ger också långtgående rät-tigheter för telekomoperatörer i ta andra infra-struktur i anspråk vilket dels skapar stora problem med gällande lagstiftning avseende äganderätts-liga frågor. Även en stark förskjutning av kostna-der och risk till andra ledningsägare är ett problem.

SKL: Center för e-samhället, Tillväxt och samhällsbyggnadKommissionen: DG Connect, Digitala Agendan, Parlamentet: Utskottet för energifrågor, forskning och industri,Minska kostnaderna för utbyggnad av bredband Regionkommittèn: Utbildning, ungdomsfrågor, kultur och forskning, YttrandeKontaktperson: Jörgen Sandström, jorgen.sandstrom@skl.se, 08-452 79 68

Ändring av direktivet om vidare- utnyttjande av information från den offentliga sektornI december 2011 presenterade kommissionen ett initiativ om öppning av offentligfinansierade da-takällor. Målet är att frigöra offentliga data som en resurs till näringslivet och därigenom skapa tillväxt. Som en del i detta presenterade kommissionen ett ändringsförslag till direktivet om vidareutnyttjande av offentlig information som antogs 2003. Efter för-handlingar under våren 2013 antog ministerrådet och parlamentet det reviderade direktivet i juni.

Tanken med ändringsförslaget är att främja till- gänglighet och vidareutnyttjande av offentlig infor-mation för privata eller kommersiella ändamål med så få rättsliga, tekniska och ekonomiska hinder som möjligt. De föreslagna förändringarna är relativt djupgående och innefattar följande punkter:

> Införande av en tydlig skyldighet att tillåta vidareutnyttjande av offentlig data. I gällande direktiv finns inte detta tvång. Detta begränsar upphovsmännens immateriella rättigheter.

> I den tidigare lydelsen av direktivet gäller en avgiftsättningsprincip som innebär att om natio-nella regler tillåter avgiftsuttag så fick de samlade inkomsterna härav högst täcka självkostnaden för reproduktion, insamling framställning, och spridning, inklusive rimlig avkastning på gjorda investeringar. Enligt de ändrade reglerna gäller istället att avgifterna högst får uppgå till margi-nalkostnaderna för reproduktion och spridning.

Kapitel 9. Utbildning, forskning och kultur

På gång inom EU. Hösten 201348

> Ett krav på att handlingar ska tillgängliggöras i maskinläsbart format med metadata.

> En uppmuntran till att använda öppna licenser vid val av dataformat.

> Krav på att det ska finnas en nationell myndighet där användare kan vända sig för överprövning av avgiftsprinciper och rapporteringsskyldigheter.

Inom den svenska kommunsektorn är det i huvud-sak kommuners försäljning av kartdata som kan komma att påverkas. I dagsläget finansieras i många fall produktionen av kartdata med avgifter för vi-dareutnyttjande. SKL har engagerat sig i frågan via de svenska ledamöterna i Regionkommittén och framhållit att dylika fall ska undantas från den nya prissättningsmodellen samt att förordat ett förtyd-ligande av undantagen från marginalprissättnings-regeln i direktivtexten. Regionkommittén framhöll i sitt yttrande att kommuner och regioner måste få hjälp med finansieringen för förslagen ska kunna genomföras som tänkt.

Kommissionen: Förslag till ändring av direktiv 2003/98/EGRegionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Staffan Wikell, staffan.wikell@skl.se, 08-452 75 51

Handlingsplan för EU:s arbete med kultur 2011–2014I december 2010 antog rådet en handlingsplan för kultur 2011–2014. Det gemensamma EU-arbetet vilar på målen inom kulturområdet som fastställs i fördragen och i den europeiska kulturagendan från 2007. Kulturagendan har tre gemensamma mål:

> Främja kulturell mångfald. > Främja kulturen som en drivkraft för kreativitet. > Främja kulturen som ett väsentligt inslag i unio-nens internationella förbindelser.

Handlingsplanen 2011–2014 beaktar kommissio-nens rapport som släpptes sommaren 2010 om ge-nomförandet av den europeiska kulturagendan och det tillhörande arbetsdokumentet. Där sägs bland annat att kultur är en bidragande faktor till förverk-ligandet av Europa 2020-strategin. Ministerrådet enades genom antagandet av handlingsplanen om att inrätta arbetsgrupper av experter med uppdrag från medlemsstaterna. Handlingsplanen pekar ut sex prioriteringar som löper över hela perioden:

> Prioritering A: Kulturell mångfald, interkulturell dialog och åtkomlig kultur för alla.

> Prioritering B: Kulturella och kreativa näringar.

> Prioritering C: Färdighet och rörlighet. > Prioritering D: Kulturarvet, inklusive rörlighet när det gäller samlingar.

> Prioritering E: Kultur i de yttre förbindelserna. > Prioritering F: Kulturstatistik.

Under 2011 startade de fyra första arbetsgrupperna sitt arbete (som berör prioriteringarna A–D) och Sverige representeras av Kulturdepartementet, Sta-tens Kulturråd, Konstnärsnämnden och National-museum. Flera arbetsgrupper har tagit fram hand-böcker. Du finner dem på Kulturrådets hemsida.

Förbundet anser att det kommunala och regio-nala perspektivet i EU-arbetet bör bli mer synligt; det bör finnas lokal och regional representation i det nationella arbetet med kommissionens agenda för kultur. Idag saknas rutiner för att förankra det arbetet på lokal och regional nivån.

SKL: Kultur och fritidRådet: Handlingsplanen för kulturKommissionen: Rapport om genomförandet av den europeiska kulturagendan Kulturrådet: Kulturrådets samarbete inom öppna samordningsmetoden Kontaktperson: Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se, 08-452 74 22

Nytt ramprogram för den kulturella och kreativa sektornI Kreativa Europa, det nya ramprogrammet för den kulturella och den kreativa sektorn, för den kommande perioden 2014–2020, föreslår kommis-sionen att programmen Kultur, Media och Media Mundus sammanförs i en gemensam ram.

Genom att särskilt fokusera på den kulturella och den kreativa sektorns behov att verka utanför det egna landet och med en koppling till främjandet av kulturell och språklig mångfald hoppas man att programmet ska fungera kompletterande till andra fonder och program, exempelvis stödet ur struktur och investeringsfonderna till investeringar i den kulturella och den kreativa sektorn.

Efter de utdragna förhandlingarna om långtids-budgeten blev budgeten för Kreativa Europa slut-ligen knappt 1,5 miljarder euro under den kom-mande sjuårsperioden. Detta är en ökning på 9 procent jämfört med föregående programperiod. Satsningen ligger i linje med prioriteringarna i Eu-ropa 2020-strategin där investeringar i den kultu-rella och kreativa sektorn är tänkt att bidra till att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

På gång inom EU. Hösten 2013 49

I det nya ramprogrammet föreslås en ny finan-sieringsmöjlighet. Kommissionen identifierar svå-righeten för kulturaktörer och små företag inom de kulturella och kreativa sektorerna att själva finan-siera sin verksamhet och att beviljas banklån för sin verksamhet. Med det föreslagna finansiella instru-mentet vill man både stärka möjligheterna till bank-lån samt förändra attityderna hos kulturaktörer och finansmarknad.

Efter trilogförhandlingar mellan ministerrådet och parlamentet nåddes en överenskommelse om ramprogrammet i slutet av juli och programmet väntas antas formellt under hösten 2013.

SKL: Kultur och fritidKommissionen: Förslag till ramprogrammet Kreativa Europa, Kreativa Europa, Finansieringsinstrumentet Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se, 08-452 74 22

En ny syn på utbildning – att investera i färdigheterEU-kommissionen har presenterat ett meddelande om stöd till utbildning för att öka tillväxt och kon-kurrenskraft, öka produktiviteten, sporra innovation och tillväxt, samt flytta upp produktionen i värde-kedjan. Det poängteras att det behövs stora insatser för att nå Europa 2020-strategins mål om 40 procent ungdomar som avslutar en högre utbildning.

Kommissionen pekar i handlingsdokumentet bland annat på de stora avhoppen i flera medlems-stater, att endast en liten del av Europas unga be-härskar ett främmande språk, att mindre än tio pro-cent av medborgarna sägs delta i livslångt lärande samt att många unga läser för dåligt.

Impulser för reforminsatser på nationell nivåGällande prioriteringar för medlemstaterna pre-senterar kommissionen sex mål som ska eftersträ-vas genom insatser i medlemstaterna:

> Bra system för yrkesutbildning. > Förbättrade resultat hos elevegrupper med dåliga grundläggande färdigheter samt elever som ris-kerar att bli avhoppare.

> Stärk den generella kompetensen. > Minska antalet lågkvalificerade vuxna. > Öka användningen av lärande med stöd av infor-mations- och kommunikationsteknik och gör den tillgänglig för alla.

> Tydliggör kompetenskraven i läraryrket på alla nivåer liksom för skolledare och lärarutbildare.

Gemensamma insatser på EU-nivåPå EU-nivå kommer ett antal initierande och över-vakande insatser att sättas igång.

Det handlar bl.a. om att medlemsland för med-lemsland följa ansträngningarna att genomföra de fastställda prioriteringarna i ovanstående punk-ter. Resultaten kommer sedan att användas som utgångspunkt för landsspecifika rekommenda-tioner från kommissionens sida. Riktmärken för allmän och yrkesinriktad undervisning kommer att övervakas, bl.a. ett nytt riktmärke för språk-undervisning. Kommissionen kommer att under-stödja ett europeiskt samarbete om yrkesutbild-ning för överföring av erfarenheter och resultat. Vidare kommer man att söka visa på värdet av investeringar i olika utbildningssektorer. Ytterli-gare en insats är att analysera effekterna av stöd till ”öppna utbildningsresurser”, att fritt få ta tillvara tillgänglig kunskap. Vidare till utveckling av un-dervisningsmetoder med informations- och kom-munikationsteknik samt utvecklande av en EU-dimension med avseende på nätbaserad utbildning. Ytterligare några insatser som aviseras är en väg-ledning för utbildningsanordnare om utbildning i entreprenörskap samt stöd av former för samarbete mellan utbildning, näringsliv och forskning.

Rapporten är föremål för remissbehandling. Regionkommittén lämnade sitt yttrande över

kommissionens meddelande i maj 2013. Kommit-tén stöder uppmaningen att öka insatserna för att utveckla övergripande färdigheter, i synnerhet en-treprenöriella färdigheter. Regionkommittén anser att det är mycket viktigt att bygga broar mellan in-formellt/icke-formellt lärande och formell utbild-ning. Alltför ofta koncentreras utformningen av styrdokument på att inhämta information snarare än på att stärka förståelsen, samt på inlärning av viktiga kunskaper och utveckling av färdigheter som behövs för att man ska klara sig i dagens värld. När det gäller flerspråkighet och data- och mediekun-skap kräver utvecklingen på området investeringar i undervisningsutrustning, bredare partnerskap och konstant uppmärksamhet.

Meddelandet kommer att behandlas i Europapar-lamentet under hösten. Votering i plenum är beräk-nad till det fjärde kvartalet 2013.

Kommissionen: Meddelande Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Mats Söderberg, mats.soderberg@skl.se, 08-452 79 42

På gång inom EU. Hösten 201350

Ordlista

A

Acquis communautaireDetta franska begrepp syftar på hela EU:s regelverk, dvs. medlemsstaternas gemensamma skyldigheter och rättigheter.

AmsterdamfördragetEU-fördrag som undertecknades 1997 och trädde i kraft den 1 maj 1999. Det innehåller tillägg och änd- ringar av de fördrag som utgör grunden för EU.

B

BefogenhetsfördelningFördelningen av befogenheter mellan EU och med- lemsstaterna indelas i tre typer:

> Delade befogenheter (vanligast): Både EU och medlemsstaterna har rätt att stifta lagar inom ett visst område.

> Exklusiva befogenheter för EU: Medlemsstaterna har oåterkalleligen avsagt sig alla möjligheter att agera.

> Stödjande befogenheter: EU kan endast samord-na och uppmuntra medlemsstaternas agerande. Principerna om subsidiaritet och proportionali-tet styr ansvarsfördelningen så att denna indel-ning respekteras.

BeslutEtt beslut är en rättsakt som till alla delar är bin-dande för dem det är riktat till. Det kan vara riktat direkt till en eller flera medlemsstater, till enskilda företag eller till individer.

Bästa praxisEtt sätt för regeringarna att effektivisera politiken inom EU är att se efter vad som pågår i övriga med-lemsstater och vad som fungerar bäst. Sedan kan de ta till sig denna “bästa praxis” och anpassa den till sina egna nationella och lokala sammanhang.

C

CoreperCoreper står för franskans Comité des représen-tants permanents, dvs. Ständiga representanternas kommitté. I Coreper förbereds de ärenden som tas upp på rådets möten.

D

DirektivRättsakt som är riktad till medlemsstaterna och bindande vad gäller de mål som ska uppnås och tid-punkter för dessa. Medlemsstaterna beslutar själva vad som ska göras för att föreskrifterna i direktivet ska uppfyllas.

E

EESEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet be-står av EU:s medlemsstater samt Island, Norge och Liechtenstein. EES-avtalet innebär huvudsakligen att EU:s regler för den inre marknaden med fri rör-lighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i alla 31 länder.

EnhällighetTermen enhällighet innebär att alla medlemssta-ter i rådet måste vara överens för att ett förslag ska kunna antas. Eftersom detta försvårar beslutspro-cessen i en union med 28 länder gäller nu regeln om enhällighet endast på särskilt känsliga områden, så som beskattning och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

EuropaparlamentetEU:s enda direkt folkvalda institution. Europapar-lamentet har gradvis fått utökad makt och beslutar i dag tillsammans med rådet i lagstiftningsfrågor på de flesta områden. Parlamentet antar också budge-ten och kontrollerar kommissionen politiskt. Eu-ropaparlamentet består av 766 ledamöter utsedda för fem år genom direkta val i medlemsstaterna. Sverige har 20 platser. Från och med 2014 får Euro-

På gång inom EU. Hösten 2013 51

paparlamentet inte ha fler än 751 ledamöter. Varje medlemsstat ska företrädas av högst 96 och minst 6 ledamöter.

EuroparådetEuroparådet är inte någon EU-institution, utan en mellanstatlig organisation med säte i Strasbourg. Europarådet strävar bl.a. efter att värna de mänskli-ga rättigheterna, främja den kulturella mångfalden i Europa och bekämpa samhällsproblem som främ-lingsfientlighet och intolerans.

Europeiska centralbanken (ECB)Europeiska centralbanken etablerades 1998 och är baserad i Frankfurt. Banken sköter penningpo-litiken för de 17 medlemsstater som ingår i euro-området. Dess huvuduppgift är att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet och genomföra den europeiska valutapolitiken, som fastställs av Euro-peiska centralbankssystemet (ECBS).

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK)Ett av EU:s remissorgan vars ledamöter represen-terar civilsamhället. Kommittén har  353 ledamö-ter. Sverige representeras av företrädare från bl.a. Svenskt Näringsliv, LRF och fackförbunden.

Europeiska gemenskapen (EG)EG upprättades genom Romfördraget 1957, främst för att skapa en gemensam marknad utan inre grän-ser. EG var tidigare den del av EU-samarbetet som rymde politik för bl.a. transporter, konkurrens, fis-ke och jordbruk, energi och miljö. Med Lissabonför-draget ersattes och efterträddes EG av EU.

Europeiska kommissionenDen institution som representerar och försvarar hela EU:s intressen. Kommissionen har ensamrätt på att lägga fram nya regelförslag och handlings-program och ansvarar för att Europaparlamentets och rådets beslut genomförs. Den består av en le-damot från varje medlemsstat. Ordförande är för närvarande portugisen José Manuel Barroso. Leda-möterna beslutar kollektivt men har olika ansvars-områden. Mandatperioden är fem år. Vår svenska kommissionär, Cecilia Malmström, har ansvar för bland annat polissamarbete och asylfrågor.

Europeiska ombudsmannenEuropeiska ombudsmannen inrättades 1992 för att trygga en god och öppen förvaltning i EU-institu-tionerna. Ombudsmannen tar emot klagomål från

EU-medborgare och juridiska personer i medlems-staterna gällande bristfällig förvaltning vid EU:s in-stitutioner eller organ (utom domstolarna).

Europeiska rådetEuropeiska rådet består av sin ordförande (f.n. Herman Van Rompuy), EU:s stats- eller regerings-chefer samt kommissionens ordförande. Dess hu-vudsakliga uppgift är att dra upp politiska riktlinjer för EU:s utveckling. Europeiska rådet möts minst fyra gånger per år. Dess möten kallas informellt för toppmöten. Europeiska rådets ordförande väljs för en period av två och ett halvt år.

Europeiska terminenEn årligen återkommande sexmånadersperiod när medlemsstaternas budget och strukturpolitik ska granskas så att oförenligheter och framväxande obalanser kan upptäckas. Tanken är att stärka sam-ordningen i det skede då viktiga budgetbeslut ännu är under behandling.

Europeiska unionens domstolBestår dels av domstolen med 28 domare och 9 ge-neraladvokater, dels den s.k. tribunalen (tidigare kallad förstainstansrätten) med 28 domare, alla ut-sedda för 6 år på förslag från medlemsstaterna. EU- domstolen tolkar EU-rätten och lämnar förhands-avgöranden om reglernas innebörd på begäran av nationella domstolar. Den dömer i mål mellan med-lemsstaterna, mellan EU:s institutioner, mellan EU och medlemsstaterna och mellan EU och medbor-garna. Domstolens utslag är bindande.

Europeiska unionens rådEuropeiska unionens råd är även informellt känt som ministerrådet. Denna institution består av medlemsstaternas ministrar, eller deras företrä-dare. Sammansättningen varierar med sakfrågorna. Rådet sammanträder regelbundet för att fatta de-taljbeslut och anta EU-lagar. Som huvudregel måste rådet och Europaparlamentet vara överens för att EU ska kunna anta lagar.

Ordlista

På gång inom EU. Hösten 201352

F

Fördjupade samarbetenEtt arrangemang där minst nio medlemsstater sam-arbetar inom ett visst område, medan övriga EU-länder ännu inte kan eller vill ansluta sig i det skedet. De medlemsstater som står utanför har emellertid rätt att få ansluta sig senare om de så önskar.

FördragNär Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1951 innebar det startsignalen för mer än femtio års utarbetande av europeiska fördrag. Sedan dess har närmare 20 fördrag undertecknats. Vissa har tillfört ändringar i ursprungstexten, medan andra gett upp-hov till nya texter. De viktigaste fördragen är:

> Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG-fördraget, EG-fördraget eller Romfördraget) 1958.

> Europeiska enhetsakten 1987. > Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget eller Maastrichtfördraget) 1993.

> Amsterdamfördraget 1999. > Nicefördraget 2003. > Lissabonfördraget 2009.

När man talar om ”fördragen” syftar det på fördra-get om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) i deras lydelse enligt Lissabonför-draget.

FörordningRättsakt i EU-rätten som gäller alla medlemsstater, företag, myndigheter och medborgare. Förordning-ar gäller som lag direkt i EU-länderna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsstaterna.

G

GrönbokEn grönbok är ett dokument som kommissionen of-fentliggör för att stimulera till diskussion i en sär-skild fråga. Genom en grönbok uppmanas berörda parter (organisationer och enskilda) att delta i en debatt om förslagen i grönboken. Ibland ligger den som grund för förslag till lagstiftning som sedan presenteras i en vitbok.

H

HarmoniseringHarmonisering innebär att bringa nationella lagar i överensstämmelse med varandra. Syftet är oftast att ta bort nationella hinder för den fria rörligheten för arbetstagare, varor, tjänster och kapital. EU ser till att medlemsstaternas regler ställer likartade krav på medborgarna och att vissa minimikrav in-förs i varje land. Harmonisering kan också innebära att man samordnar nationella tekniska regler så att det går att handla fritt med varor och tjänster inom EU. Det innebär att medlemsstaterna erkänner var-andras regler för säkra produkter.

I

Inre marknadenEU-ländernas gemensamma marknad sedan 1992, med fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital.

K

KommissionenSe Europeiska kommissionen.

Kvalificerad majoritet Kvalificerad majoritet är det antal röster som krävs i rådet för att ett beslut skall antas när frågor behand-las. Kvalificerad majoritet i rådet innebär att dels 255 röster av 345, dels en majoritet av medlems-staterna, eller i vissa fall två tredjedelar, av antalet medlemsstater samt, om en medlemsstat begär det, att länder som representerar 62 procent av EU:s be-folkning ska stå bakom ett förslaget för att det ska antas.

Fr.o.m. den 1 november 2014 kommer dagens kva-lificerade majoritet att ersättas av så kallad dubbel majoritet vilket definieras som minst 55 procent av rådets medlemmar vilka ska företräda minst 15 medlemsstater som tillsammans omfattar minst 65 procent av unionens befolkning.

L

LissabonfördragetLissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och medför ändringar i EU-fördraget och EG- fördraget (döps om till EUF-fördraget). Det nya

På gång inom EU. Hösten 2013 53

fördraget innebär bl.a. att Europeiska rådet väljer en permanent ordförande och att unionen utser en person som ska föra unionens talan i utrikespolitis-ka frågor. De nationella parlamenten får möjlighet att granska vissa nya förslag från kommissionen och skicka tillbaka dem för omarbetning om de skulle bryta mot subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå.

Fördraget ses av SKL som ett steg framåt för den lokala och regionala nivån i EU. För första gången erkänns den lokala och regionala självstyrelsen i fördragen. Tidigare har subsidiaritetsprincipen en-bart gällt mellan EU och medlemsstaterna, men nu inkluderas även lokal och regional nivå. Kommissi-onen ska också ta större hänsyn till vilka konsekven-ser ett lagförslag kan få på lokal och regional nivå. Regionkommittén får en tyngre roll och en möjlig-het införs för kommittén att gå till EU-domstolen om subsidiaritetsprincipen inte följts eller om kom-mittén inte har konsulterats i frågor där den skulle ha blivit tillfrågad.

LissabonstrateginLissabonstrategin gick ut på ”att göra EU till värl-dens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med fler och bättre arbetstillfällen” till 2010. 2010 antogs EU:s nya till-växt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020-stra-tegin.

LojalitetsprincipenInnebär att varje medlemsstat ska vidta alla de åt-gärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av fördragen eller av åtgärder som en EU institution har vidtagit.

M

MaastrichtfördragetFördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget)undertecknades 1992 i Maastricht och trädde i kraft1993. Fördraget skapade strukturen med tre pelare och utökade därmed EU:s befogenheter till att gälla polissamarbete, straffrättsligt samarbete samt en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Från att ha varit en ekonomisk gemenskap blev det nu en politisk union med ett nyinrättat medborgarskap.

MedbeslutandeförfarandetSe Ordinarie lagstiftningsförfarandet.

MeddelandeDokument som kommissionen ger ut. Det finns fle-ra olika sorter. I ett tolkningsmeddelande ger kom-missionen sin syn på hur exempelvis ett direktiv ska appliceras.

MedlemsstatLänderna som är med i EU kallas ”medlemsstater”. Begreppet jämställs ofta med deras regeringar. I EUfinns 28 medlemsstater: Belgien, Bulgarien, Tjeck-ien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spa-nien, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederlän-derna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slo-venien, Slovakien, Finland, Sverige och Storbritan-nien (i EU går landet under benämningen Förenade kungariket). Den 1 juli 2013 blev Kroatien EU:s 28:e medlemsstat.

MellanstatlighetMellanstatlighet innebär att beslutsmakten stannar hos medlemsstaterna och att enhällighet krävs för beslut. Inom EU fattas besluten i exempelvis säker-hets- och försvarsfrågor uteslutande genom mel-lanstatliga överenskommelser. Dessa mellanstatli-ga beslut fattas vid rådets möten eller på högsta nivå av medlemsstaternas stats- och regeringschefer i samband med Europeiska rådets möten.

MinisterrådetSe Europeiska unionens råd.

N

NicefördragetEU-fördrag som antogs i Nice i december 2000 och trädde i kraft i februari 2003. Fördraget medförde en ny maktfördelning mellan medlemsstaterna för att anpassa EU till utvidgningen; antalet kommis-sionärer minskades från 30 till 25, användning av omröstning med kvalificerad majoritet utökades och ny röstvägning inom rådet infördes.

O

OrdförandeskapOrdförandeskapet i rådet roterar och innehas av en medlemsstat under sex månader. Landet ska se till att rådets arbete flyter smidigt.

Litauen innehar ordförandeskapet under hösten 2013. Grekland innehar ordförandeskapet våren

Ordlista

På gång inom EU. Hösten 201354

2014. Sverige var ordförande andra halvåret 2009 och första halvan av 2001.

Ordinarie lagstiftningsförfarandetHuvudregeln för att fatta beslut i EU. Kommissio-nen lägger förslag och Europaparlamentet och rådet måste sedan vara överens för att beslutet ska kunna antas. Vad gäller utrikes- och säkerhetspolitiken har parlamentet dock ingenting att säga till om. Detta gick innan Lissabonfördraget trädde i kraft under benämningen ”medbeslutandeförfarandet”.

P

PelareDe tre pelarna avsåg tidigare indelningen av EU:s verksamhet i skilda politikområden. Denna indel-ning avskaffades när Lissabonfördraget trädde i kraft 2009.

Den första pelaren, EG, rörde bl.a. den inre mark-naden och EMU. Beslut fattades enligt ”gemen-skapsmetoden” och involverade kommissionen, parlamentet och rådet.

Den andra pelaren omfattade den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), där beslut fattades av rådet ensamt.

Den tredje pelaren innefattade det polisiära och straffrättsliga samarbetet, där rådet ensamt fattade besluten.

Olika beslutsprocesser användes i de olika pelar-na. Den första pelaren var överstatlig och rådet fat-tade oftast beslut med kvalificerad majoritet. Inom de andra pelarna, som var mellanstatliga, hade även medlemsstaterna initiativrätt och rådet var tvunget att fatta sina beslut med enhällighet, det vill säga att alla länder hade vetorätt.

ProportionalitetsprincipenProportionalitetsprincipen reglerar EU:s befogen-heter, alltså vad EU-institutionerna får göra. Enligt principen får institutionerna endast vidta åtgärder om det är nödvändigt för att uppnå målen i fördra-gen. Agerandets omfattning ska således stå i propor-tion till målet. När EU kan använda olika metoder som ger samma effekt ska man välja den metod som ger medlemsstaterna och EU-medborgarna störst frihet.

R

RapportörI Europaparlamentet utses en föredragande, infor-mellt kallad ”rapportör”, för varje lagstiftningsären-de eller initiativ. Föredragandens förslag diskute-ras, ändras och antas genom omröstning i utskottet innan plenarsessionen i Strasbourg. Debatten och omröstningen i parlamentet sker utifrån betänkan-det. Systemet med ”rapportörer” finns även i ReK och EESK.

RekommendationerRättsakter som utfärdas av rådet eller kommissio-nen och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är rättsligt bindande.

Regionkommittén (ReK)Regionkommittén inrättades 1992 genom Maast-richtfördraget och påbörjade sin verksamhet 1994. Det är ett rådgivande organ som ger lokala och re-gionala myndigheter inflytande över EU:s besluts-process. ReK består av 353 folkvalda representan-ter från lokala och regionala myndigheter, utsedda av rådet för en period om fem år. Ledamöterna ska vara valda företrädare för ett lokalt eller regionalt organ eller vara politiskt ansvariga inför en vald för-samling. Sverige har tolv ordinarie ledamöter och tolv ersättare.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen rådfrågar ReK i frågor som rör regionala och lokala intressen. Kommittén ska rådfrågas på ett stort an-tal områden, bl.a. ekonomisk, social och territori-ell sammanhållning, sysselsättning, socialpolitik, trans-europeiska nät, energi och telekommunika-tion, utbildnings- och ungdomsfrågor, kultur, miljö, folkhälsa och transporter. ReK kan även avge ytt-randen på eget initiativ.

RådetDet finns tre olika europeiska organisationer med ordet ”råd” i namnet: Europeiska unionens råd (mi-nisterrådet), Europeiska rådet och Europarådet. Oftast avses dock ministerrådet när man talar om rådet.

RättsakterMed rättsakter avses de instrument som EU-insti-tutionerna kan använda för att utföra sina uppgifter enligt fördragen och i överensstämmelse med sub-sidiaritetsprincipen. Följande rättsakter finns:

> Förordningar: bindande i alla delar och direkt tillämpliga i alla medlemsstater, vilket betyder

På gång inom EU. Hösten 2013 55

att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser.

> Direktiv: bindande för medlemsstaterna när det gäller det resultat som ska uppnås. Direktivet måste införlivas med medlemsstaternas natio-nella rätt, och medlemsstaterna har utrymme att bestämma exakt hur det ska införlivas.

> Beslut: bindande i alla delar och riktar sig till en särskild person, ett företag eller en medlemsstat.

> Rekommendationer och yttranden: är inte rättsligt bindande, utan snarare ett slags vilje-yttringar.

S

SammanhållningspolitikEU:s övergripande regionalpolitik som syftar till att minska ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU. Sammanhållningspolitiken ska bi-dra till att stärka gemenskapen och att harmonisera utvecklingen i EU samt till att stärka EU:s konkur-renskraft gentemot omvärlden. Åtgärderna består av program och fonder, så kallade strukturfonder.

Sociala dialogenEU:s sociala dialog är samarbetet mellan kommis-sionen och arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Inom dialogen sker en mängd olika aktiviteter som samråd, projekt, gemensamma yttranden och över-enskommelser av olika slag. Arbetsgivare och fack kan också sluta ramavtal i olika frågor. Ramavtalen kan antingen genomföras av parterna och dess med-lemmar själva (s.k. autonoma avtal), eller genom EU-direktiv på parternas gemensamma begäran.

StrukturfonderPoster i EU:s budget som är EU:s viktigaste verktyg för att genomföra sammanhållningspolitiken. De viktigaste är Europeiska regionala utvecklingsfon-den (Eruf ) och Europeiska socialfonden (ESF).

SubsidiaritetsprincipenInnebär att EU:s beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta ett så effektivt beslut så nära med-borgarna som möjligt. Unionen ska med andra ord inte fatta några beslut (utom i frågor som den ensam ansvarar för) om inte åtgärder på EU-nivå är effek-tivare än åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå.

T

ToppmöteEuropeiska rådets möten kallas ibland informellt för EU-toppmöten, eftersom de samlar medlems-staternas stats- och regeringschefer.

TredjelandDetta begrepp betyder i EU-sammanhang ett land som inte är medlem i EU.

U

UtskottEuropaparlamentet har 20 utskott för att förbe-reda sitt arbete inför plenarsammanträdena. Hu-vuddelen av parlamentets lagstiftningsarbete sker i utskotten, som är uppdelade på ämnesområden. Parlamentet kan dessutom vid behov tillsätta un-derutskott, tillfälliga utskott och undersöknings-kommittéer. Regionkommittén har sex utskott.

UtvidgningNär nya länder blir medlemmar i EU talar man om en “utvidgning”. EU:s medlemsantal har gått från de sex länder som grundade gemenskapen – Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland – till de 28 medlemsstater den har idag ge-nom följande utvidgningar:

> 1973: Danmark, Irland och Storbritannien. > 1981: Grekland. > 1986: Portugal och Spanien. > 1990: Forna Östtyskland. > 1995: Finland, Sverige och Österrike. > 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ung-ern.

> 2007: Bulgarien och Rumänien. > 2013: Kroatien.

Island, Makedonien, Turkiet, Montenegro och Ser-bien är kandidatländer. Anslutningsförhandlingar inleddes med Turkiet 2005 och med Island 2010.

Ordlista

På gång inom EU. Hösten 201356

V

VitbokKommissionens vitböcker är dokument med förslag till åtgärder inom ett speciellt område. Ibland före-gås de av en grönbok vars syfte är att inleda en de-batt på EU-nivå. Om Europaparlamentet och rådet är positiva till en vitbok kan den leda till ett hand-lingsprogram för EU på det berörda området.

Ö

Öppna samordningsmetodenPå många politikområden (exempelvis utbildning, kultur, pensioner och hälsovård) fastställer med-lemsstaterna sin egen nationella politik, istället för att tillämpa EU-lagstiftning. De enskilda regering-arna kan emellertid dra nytta av att dela med sig av information, anta bästa praxis och samordna sin na-tionella politik. Detta sätt att lära av varandra kallas den öppna samordningsmetoden.

ÖverstatligDetta uttryck betyder ”på en nivå över medlems-staterna”, i motsats till ”mellanstatlig”. Många EU-beslut fattas på överstatlig nivå, vilket innebär att de är bindande för medlemsstaterna.

På gång inom EU. Hösten 2013 57

Praktiska länkar

Europeiska unionenEU:s webbportal: europa.euEuropeiska rådet: european-council.europa.eu Europeiska unionens råd: consilium.europa.eu Europaparlamentet: europarl.europa.eu Europaparlamentets kontor i Sverige: europaparlamentet.se Europeiska kommissionen: ec.europa.euKommissionens representation i Sverige: www.eukomm.seEU-domstolen: curia.europa.euEuropeiska revisionsrätten: eca.europa.euEuropeiska ekonomiska och sociala kommittén: eesc.europa.euRegionkommittén: cor.europa.euEuropeiska ombudsmannen: ombudsman.europa.euEuropeiska centralbanken: ecb.intEurope Direct: ec.europa.eu/europedirect/index_sv.htmEURLex, EU-lagstiftning: eur-lex.europa.eu/sv/index.htmEP Legislative Observatory, följ EU-ärenden: europarl.europa.eu/oeil/PreLex, följ EU-ärenden: ec.europa.eu/prelex/Kommissionens aktuella samråd: ec.europa.eu/yourvoice/consultations

OrdförandeskapetLitauiska ordförandeskapet hösten 2013: eu2013.lt Grekiska ordförandeskapet våren 2014: mfa.gr

Svenska regionkontor i BrysselCentral Sweden European Office: centralsweden.seCity of Malmö, EU Office: malmo.se East Sweden EU Office: eastsweden.org Göteborgs stads Brysselkontor: goteborg.se Mid Sweden European Office: midsweden.seNorth Sweden European Office: northsweden.euSkåne European Office: skane.seSkånska kommunförbundet: kfsk.seSmåland Blekinge South Sweden: smalandblekinge.se/ brysselStockholm Region: stockholmregion.orgWest Sweden: westsweden.seVästra Götalandsregionen: vgregion.se/ brussels

ÖvrigtCEEP: ceep.eu CEMR: ccre.org CLRAE: coe.intEU-upplysningen: eu-upplysningen.se

På gång inom EU. Hösten 201358

Kontakt

EU-frågorna är fördelade på Sveriges Kommuner och Landstings olika avdelningar. På varje avdelning finns en eller flera EU-samordnare som ansvarar för att samordna avdelningens EU-bevakning. Internationella sektionen arbetar med in-tressebevakning av EU-frågor av sektorsövergripande karaktär. Kontakta gärna nå-gon av nedanstående om du vill veta mer om ett visst område.

ArbetsgivarpolitikJeanette Grenfors 08-452 74 52 jeanette.grenfors@skl.seMalin Looberger 08-452 75 58 malin.looberger@skl.se

Ekonomi och styrningLena Svensson 08-452 76 45 lena.svensson@skl.seAnna Kleen 08-452 77 62 anna.kleen@skl.se

JuridikHelena Linde 08-452 79 76 helena.linde@skl.se

Lärande och arbetsmarknadTor Hatlevoll 08-452 79 69 tor.hatlevoll@skl.se

Tillväxt och samhällsbyggnadGöran Roos 08-452 74 26 goran.roos@skl.se

Vård och omsorgErik Svanfeldt 08-452 7578 erik.svanfeldt@skl.se

Internationella sektionen Jerker Stattin 08-452 78 37 jerker.stattin@skl.se Petra Hasselqvist 08-452 77 72 petra.hasselqvist@skl.seGabriel Werner 08-452 77 98 gabriel.werner@skl.seLouise Andersson 08-452 70 97 louise.andersson@skl.se Marcus Holmberg +32 2 549 08 67 marcus.holmberg@skl.se Annika Liedholm +32 2 549 08 65 annika.liedholm@skl.seKristin Ivarsson +32 2 549 08 63 kristin.ivarsson@skl.se

ISBN: 978-91-7164-985-0

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20

Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

På gång inom EU

Hösten 2013Två gånger per år ger Sveriges Kommuner och Landsting ut skriften På gång inom EU. Här hittar du information om det senaste som har hänt – och som kom-mer att hända – inom EU:s institutioner som på ett eller annat sätt påverkar kommun er, landsting och regioner. Områden som berörs i den här utgåvan är bland an nat översynen av EU:s långtidsbudget, den framtida sammanhållnings-politiken, Europa 2020- strategin, moderniseringen av regelverket för statsstöd och förhandlingarna om Dataskyddsförordningen.