YRKESEXAMEN I ARBETE BLAND MISSBRUKARE 2013

Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN I ARBETE BLAND MISSBRUKARE 2013

Föreskrift 2/011/2013

Föreskrifter och anvisningar 2013:1

Föreskrifter och anvisningar 2013:1

Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN I ARBETE BLAND MISSBRUKARE 2013

Föreskrift 2/011/2013

© Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2013:1 ISBN 978-952-13-5416-8 (hft.) ISBN 978-952-13-5417-5 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä Oy, Esbo 2013

Innehåll

1 Fristående examina .................................................................................. 7

1.1 Anordnande av fristående examina ................................................................................. 7

1.2 Avläggande av fristående examen ................................................................................... 7

1.3 Grunderna för fristående examen .................................................................................... 7

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen ................................................................... 8

1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen ........................................... 8

1.6 Betyg ........................................................................................................................................... 9

1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen .................................................... 9

1.7.1 Krav på hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina ................................ 9

2. Yrkesskicklighet som ska visas i yrkesexamen i arbete bland missbrukare samt examensdelarna och uppbyggnaden av examen ......... 11

2.1 Yrkesskicklighet som ska visas i yrkesexamen i arbete bland missbrukare ..... 11

2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av examen .................................................... 11

3. Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen i arbete bland missbrukare och grunderna för bedömningen ........................................................... 12

A. Obligatoriska examensdelar .................................................................. 13

3.1 Yrkesmässig verksamhet bland missbrukare .............................................................. 13

Kraven på yrkesskicklighet ................................................................................................ 13

Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) ............................................ 13

Sätten att visa yrkesskickligheten ................................................................................... 18

3.2 Klientverksamhet inom missbrukarvården ................................................................. 19




B. Valfria examensdelar .............................................................................. 26

3.3 Förebyggande arbete bland missbrukare ................................................................... 26




3.4 Rehabiliterande arbete bland missbrukare ................................................................. 29




3.5 Skadereducerande missbrukarvård ............................................................................... 33




3.6 Att verka som företagare inom missbrukarvård ........................................................ 37




3.7 En examensdel från en annan yrkesexamen .............................................................. 38

3.8 En examensdel från en specialyrkesexamen .............................................................. 38

Bilaga ............................................................................................................................................. 39

7

1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representan-ter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbild-ningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska ar-betsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Det slutgiltiga beslutet om bedömningen fattas av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examens-delarna, grunderna för bedömningen (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga ar-betsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdig-heter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade.

8

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och den förberedande utbildningen, avläggandet av examen samt skaffandet av den nödvändiga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 § (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter samt de examensspecifika kraven på hälsotillståndet som Utbildningsstyrelsen har fastställt med stöd av 13 § i ovannämnda lag. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkes-skicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskri-terier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultat-et inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspeci-fika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utred-ningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yr-kesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lä-rare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedöm-ningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som underteck-nas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinan-derna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskom-missionen.

Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella examensområdet. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen.

Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning.

9

1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanord-naren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommis-sionen och en representant för examensarrangören.

En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkes-bevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examens-arrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för exami-nanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbild-ningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbild-ningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examens-tillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. På studier som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamina som nämns i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas punkt 9 om indragning av studierätten i 11 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 13, 13 a och 16 § i ovannämnda lag beaktas. 1.7.1 Krav på hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkes- och specialyrkesexamina som avläggs som fristående examina och senare i arbetslivet. På utbildning som förbereder för fristående examen tillämpas hänvisningsbestämmelserna om tillgänglighet och förutsättningarna för antagning av studerande i 11 § i lagen om yr-kesinriktad vuxenutbildning (952/2011) som syftar på 27, 27 a och 27 b § i lagen om yr-kesutbildning (951/2011). En omständighet som gäller den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i utbildningen som förbereder för fristående examen i de fall då studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. Det här förutsätter att kraven på säkerhet i studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, exempelvis genom elevvård eller studerande-hälsovård eller med andra hjälpmedel eller stödmetoder. Ett hinder för att bli antagen

10

som studerande kan, om tryggandet av andras hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten så förutsätter, vara att personen i samband med ansökan till yrkes- eller specialyrkesexamen har undanhållit information om tidigare beslut om indragning av studierätt. De examensspecifika kraven på hälsotillståndet ska utgående från det ovannämnda tas i beaktande i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbild-ning som förbereder för den samt vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Exa-mensspecifika krav på hälsotillståndet ingår i grunderna för de yrkes- och specialyrkes-examina inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet som nämns i statsrådets förordning (1033/2011). Den som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska informera (L 952/ 2011, 13 a §) alla sökande om de examensspecifika kraven på hälsotillståndet och funk-tionsförmågan. Den sökande ska på begäran ge utbildningsanordnaren sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för antagning som studerande och eventuella uppgif-ter om tidigare beslut om indragning av studierätt. I antagningsskedet räcker det med den sökandes egna beskrivning av sitt nuvarande hälsotillstånd. Utbildningsanordnarna ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller myndigheter för att få eller ge de upp-gifter som behövs vid antagningen av studerande. Med tanke på de sökandes rättsskydd är det motiverat att de inte antas till utbildning som förbereder för en fristående examen, som omfattar praktiska uppgifter eller inlärning i ar-betet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte klarar av. Vid antagningen av studerande är det dock skäl att beakta att ett yrke eller arbete består av mångskiftande uppgifter. Samma examen kan innehålla examensdelar som förutsätter oli-ka krav på hälsotillståndet eller funktionsförmågan och därmed ger den studerande indivi-duella möjligheter att genomföra utbildningen som förbereder för fristående examen. Ut-bildningsanordnaren ska vid behov tillsammans med den studerande och elevvårdsper-sonalen utreda den studerandes möjlighet att söka till någon annan utbildning som för-bereder för fristående examen, där han eller hon uppfyller antagningskraven. En förändring i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte avbryta utbildningen som förbereder för fristående examen eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. Praktiska problem i utbildningen som förbereder för fri-stående examen, som beror på att den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förändrats, måste i första hand kunna lösas genom lämpliga individuella undervisnings-arrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd i studierna, handledning i ergonomiska arbetssätt och användningen av hjälpmedel underlättar genomförandet ut-bildningen som förbereder för fristående examen. Förändringar i en studerandes hälso-tillstånd eller funktionsförmåga förutsätter samarbete med elevvården, studerandehäl-sovården och arbetshälsovården.

Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen i arbete bland missbrukare I fråga om en persons hälsotillstånd eller funktionsförmåga måste man bedöma vilka begränsningar de eventuella sjukdomarna förorsakar och den individuella vårdsituationen.

11

Hinder för antagning som studerande kan vara psykiska sjukdomar som förhindrar deltagande i praktiska uppgifter eller inlärning i

arbetet, såsom en pågående obehandlad psykos eller en svår depression som försämrar funktionsförmågan

fysiska sjukdomar som begränsar funktionsförmågan i så hög grad att personen inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet, såsom sjukdomar eller funktionsnedsättningar i rörelseorganen samt kroniska eksem

en sjukdom som överförs via blod och som kan begränsa möjligheten att genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet

missbruk eller beroende av berusningsmedel.

2. Yrkesskicklighet som ska visas i yrkesexamen i arbete bland missbrukare samt examensdelarna och uppbyggnaden av examen

2.1 Yrkesskicklighet som ska visas i yrkesexamen i arbete bland

missbrukare De som har avlagt yrkesexamen i arbete bland missbrukare sköter professionellt de mång-sidiga arbetsuppgifterna i klientarbetet i sin verksamhetsmiljö inom branschen. De utför arbetet med hjälp av sin erfarenhet och en omfattande teoretisk kunskap om branschen när de ställs inför frågor och fenomen i anslutning till missbruk hos individer och grupper samt i olika gemenskaper och i samhället. De genomför och bedömer arbetsprocesserna, arbetsmetoderna och arbetets kvalitet inom sitt arbetsområde. De utför sitt arbete och sin verksamhet enligt principerna för en hållbar utveckling och enligt etiska principer. De kommunicerar på sitt modersmål och producerar vid behov texter och rapporter i anslut-ning till sina arbetsuppgifter. De har de övriga språkkunskaper som är nödvändiga för skötseln av arbetsuppgifterna. De som har avlagt yrkesexamen i arbete bland missbrukare ansvarar för sitt arbete och utför det tryggt både med tanke på sig själv, klienten och arbetsmiljön. De utvärderar sin kompetens och utvecklar sig själva och sitt arbete samt upprätthåller sin arbetsförmåga. De som har avlagt yrkesexamen i arbete bland missbrukare är flexibla i kontakten med olika människor också i mångkulturella arbetsgemenskaper. Med hjälp av de valfria examensdelarna fördjupar examinanderna sin kompetens i före-byggande eller rehabiliterande arbete bland missbrukare eller i arbete som minskar ska-dorna av missbruk. De fördjupar också sin kompetens i att verka som företagare inom missbrukarvård. Examinanderna kan fördjupa sina kunskaper om olika klient- och mål-grupper genom att välja en examensdel från en annan yrkes- eller specialyrkesexamen. 2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av examen För att få ett examensbetyg i yrkesexamen i arbete bland missbrukare ska examinanderna avlägga två obligatoriska och minst två valfria examensdelar. Minst en valfri examensdel ska väljas bland examensdelarna 3.3–3.5.

12

Tabell 1. Examensdelarna i yrkesexamen i arbete bland missbrukare och uppbyggnaden av examen. Yrkesexamen i arbete bland missbrukare

A. Obligatoriska examensdelar

3.1 Yrkesmässig verksamhet bland missbrukare

3.2 Klientverksamhet inom missbrukarvården

B. Valfria examensdelar, av vilka 2 ska väljas

3.3 Förebyggande arbete bland missbrukare

3.4 Rehabiliterande arbete bland missbrukare

3.5 Skadereducerande missbrukarvård

3.6 Att verka som företagare inom missbrukarvård

3.7 En examensdel från en annan yrkesexamen

3.8 En examensdel från en specialyrkesexamen

3. Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen i arbete bland missbrukare och grunderna för bedömningen

Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examens-kommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen i arbete bland missbru-kare i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om person-lig tillämpning. Vid dessa tillfällen visar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varie-rande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter och att införa nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges en möjlighet att själva bedö-ma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar den kompetens som exami-nanderna visar utifrån kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedöm-ningskriterierna i denna examen. Till en god bedömningsprocess hör att informera exami-nanden om bedömningen. Responsen kan ges till examinanden till exempel efter att be-dömningsförslaget har givits. Examinanderna kan ges en möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar sina observationer under samtalet på en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillför-litlig. Denna möjlighet kan ges efter att examensdelen är avlagd. Bedömningen i yrkesexamen i arbete bland missbrukare sker separat för varje examensdel genom att examinandernas yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. En bedömningsgrupp som består av tre parter ger examenskom-

13

missionen ett skriftligt förslag om hur examensdelen ska bedömas efter att examenspres-tationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Medlemmarna i trepartsorganet representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare.

A. Obligatoriska examensdelar 3.1 Yrkesmässig verksamhet bland missbrukare Kraven på yrkesskicklighet Examinanden kan iaktta de förordningar, bestämmelser och föreskrifter som styr arbetet iaktta de etiska principerna för sitt arbete utnyttja sina kunskaper om rusmedel och missbruk samt om skadorna förorsakade av

missbruk arbeta med olika klient- och målgrupper inom missbrukarvården arbeta i servicesystemet för mental- och missbrukarvård sörja för arbetarskyddet samt för sin arbets- och funktionsförmåga utveckla sin kompetens som sakkunnig inom missbrukarvården.

Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen)

Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen

Examinanden kan iaktta de förordningar, bestämmelser och föreskrifter som styr arbetet.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier

Att arbeta enligt förord-ningar, bestämmelser och föreskrifter.

Examinanden arbetar enligt gällande och centrala förordningar inom social-

och hälsovården (t.ex. Finlands grundlag, folkhälsolagen, socialvårdslagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om specialiserad sjukvård)

arbetar enligt gällande och centrala förordningar inom men-tal- och missbrukarvård (t.ex. lagen och förordningen om missbrukarvård, mentalvårdslagen och -förordningen, barn-skyddslagen och -förordningen, alkohollagen, narkotikalagen och -förordningen, social- och hälsovårdsministeriets förordning om avgiftning och substitutionsbehandling av opioidberoende personer med vissa läkemedel, lagen om nykterhetsarbete, strafflagen, lagen och förordningen om smittsamma sjukdomar)

arbetar enligt nationella och internationella avtal och rekom-mendationer som styr mental- och missbrukarvården (t.ex. kvalitetsrekommendationer, kvalitetskriterier, rekommenda-

14

tioner för vård enligt god medicinsk praxis, FN:s avtal, europeiska alkoholprogrammet, EU:s rusmedelsstrategi, nationella alkoholprogrammet, nationella drogstrategin)

arbetar enligt arbetarskyddsförordningarna och –bestäm-melserna på ett ändamålsenligt sätt inom sitt ansvarsområde (t.ex. arbetarskyddslagen)

arbetar inom mental- och missbrukarvården med iakttagande av sekretesskyldigheten

iakttar anmälningsskyldigheten enligt lagen tar i sitt arbete hänsyn till en missbrukares rättigheter och

skyldigheter (t.ex. klientlagen, patientlagen) arbetar enligt anvisningarna om mental- och missbrukarvård

på sitt område och i sin arbetsgemenskap arbetar med hänsyn till målen i den lagstiftning som definie-

rar en arbetstagare och arbetet inom social- och hälsovården (t.ex. lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, lagen om offentlighet i myndig-heternas verksamhet, förvaltningslagen, personuppgiftslagen).

Examinanden kan iaktta de etiska principerna för sitt arbete.


Iakttagande av etiska principer.

Examinanden arbetar enligt de etiska principerna och värderingarna i

mental- och missbrukarvården arbetar enligt arbetsgemenskapens värderingar och de

överenskomna principer som styr verksamheten tar i sin verksamhet sakkunnigt hänsyn till klienternas olika

människouppfattningar, livsåskådningar och övertygelser motiverar sin verksamhet, sina lösningar och beslut utgående

från yrkesetiska principer.

Examinanden kan utnyttja sina kunskaper om rusmedel och missbruk samt om skadorna förorsakade av missbruk.


Beaktande av konsek-venserna vid använd-ning av rusmedel.

Examinanden diskuterar sakkunnigt skadorna och riskerna i anslutning till

användning av olika rusmedel med klienterna diskuterar sakkunnigt följderna av användning av olika

rusmedel med personalen tar hänsyn till vilka individuella effekter användningen av

rusmedel har på människan och hennes närmiljö.

15

Bedömning av på vilken nivå användningen och beroendet av rusmedel ligger.

Examinanden bedömer i vilken omfattning en person använder rusmedel,

till exempel om det är frågan om testning, tillfällig använd-ning, vana eller missbruk

tar i sitt arbete hänsyn till olika sätt och kulturer när det gäller användning av rusmedel

bedömer sakkunnigt en persons missbruk eller beroende och hur beroendet utvecklas

diskuterar förklaringsmodellerna till utvecklingen av ett beroende från olika synvinklar tillsammans med en person som använder rusmedel och hans/hennes nätverk

belyser för klienten sakkunnigt de modeller som förklarar beroenden

bedömer i växelverkan med en person som använder rus-medel också andra eventuella tvångsmässiga beteendeformer och andra skadliga funktionella beroenden, till exempel spel- eller sexberoende.

Beaktande av vilka kon-sekvenser missbruk har för individer, närmiljön och samhället.

Examinanden tar i sin verksamhet hänsyn till de fysiska sjukdomar och

symtom som orsakas av rusmedelsmissbruk tar i sin verksamhet hänsyn till konsekvenserna av missbruks-

sjukdomar på den mentala hälsan med tanke på klientens hantering av vardagen

tar i sin verksamhet hänsyn till psykiska störningar och problem i anslutning till drogmissbruk

tar i sin verksamhet hänsyn till betydelsen av mental hälsa som resurs

tar i sin verksamhet hänsyn till de sociala problem som orsakas av droganvändning

bedömer vilken betydelse klientens sociala kontakter och samhälleliga delaktighet har med tanke på hans/hennes helhetssituation

tar i sin verksamhet hänsyn till mentala och andliga frågor i anslutning till användning av rusmedel

tar i sin verksamhet hänsyn till faktorer som ökar risken för eller skyddar mot skadorna av missbruk.

Examinanden kan arbeta med olika klient- och målgrupper inom missbrukarvården.


Beaktande av klient- och målgruppernas livsskeden och livssituationer inom missbrukarvården.

Examinanden utför missbrukarvård sakkunnigt bland klient- och målgrup-

per med hänsyn till särdragen för olika åldrar, till exempel barndom, ungdom och ålderdom

utför missbrukarvård sakkunnigt bland klient- och målgrup-

16

per med hänsyn till specialfrågor i anslutning till olika livs-situationer, till exempel graviditet, barnskydd, handikapp, mentala störningar, sexuell mångfald, övriga beroenden, klienter med många diagnoser, utslagning, studier och arbete

utför missbrukarvård sakkunnigt bland människor med olika språk- och kulturbakgrund

utnyttjar målinriktat och systematiskt kunskap om special-frågor kring klient- och målgrupper i klientarbetet.

Examinanden kan arbeta i servicesystemet för mental- och missbrukarvård.


Handledning av en klient i servicesystemet.

Examinanden hjälper klienten att använda de tjänster i servicesystemet som

behövs, till exempel kommunala, regionala och nationella tjänster, tjänster inom den grundläggande och specialiserade vården, tjänster och stöd som församlingen och olika organi-sationer erbjuder

hjälper klienten att använda de tjänster som erbjuds av ak-törer som främjar och förebygger missbruk, som erbjuder tidigt ingripande och rehabiliterande missbrukarvård samt vård som minskar skadorna av missbruk skadereducerande missbrukarvård

hjälper klienten att använda de tjänster som behövs inom förebyggande mentalvård eller psykiatrisk vård och rehabili-tering

hänvisar klienten vid behov till medborgarverksamheter och gemenskaper som främjar återhämtning från missbruk och stöder mental hälsa, till exempel kamratstöd och sakkunniga som har egen erfarenhet

hänvisar klienten vid behov till projektbaserade tjänster samarbetar utgående från klientens och klientens närståendes

behov med aktörer inom olika sektorer, till exempel inom det uppsökande arbetet, dag- och hemvården

bygger tillsammans med klienten aktivt upp ett nätverk som består av olika aktörer, till exempel inom offentliga samfund, organisationer, församlingar och medborgarverksamhet

stöder klientens livskompetens genom att hänvisa honom/ henne till sociala kontakter som stöder återhämtning från missbruk och stärker mental hälsa och samhälleligt deltag-ande

beaktar i klientarbetet likheterna och särdragen i missbru-karvård som erbjuds av organisationer i förhållande till den verksamhet inom missbrukarvård som erbjuds av den of-fentliga sektorn eller av företag, till exempel på förvaltnings-nivå samt på juridisk och ideologisk nivå.

17

Att fungera i den egna arbetsgemenskapen.

Examinanden arbetar självständigt och ansvarsfullt inom missbrukarvården

på sitt ansvarsområde samarbetar som en del av arbetsgruppen arbetar klientinriktat som en medlem av en yrkesövergripan-

de arbetsgrupp konsulterar vid behov serviceproducenter inom social- och

hälsovården främjar jämlikhet, en positiv atmosfär och fungerande

kontakter i arbetsgemenskapen arbetar flexibelt i arbetsgemenskapen med beaktande av

aktörernas olikheter.

Samhällsinflytande Examinanden utnyttjar kunskapsbasen inom sin bransch i sitt arbete med

hänsyn till större samhälleliga sakförhållanden och den rådande kulturen

tar i sin verksamhet hänsyn till vilka konsekvenser de sam-hällspolitiska besluten har för missbruket och missbrukar-vården

tar i sin verksamhet hänsyn till det nära sambandet mellan missbruk och ojämlikhet, skillnader i inkomst och hälsa samt utslagning

utövar sakkunnigt samhällelig påverkan som förespråkare för dem som lider av missbruksfenomenet och konsekvenserna av missbruk.

Examinanden kan sörja för arbetarskyddet samt för arbets- och funktionsförmågan.


Iakttagande av arbetar-skyddet i arbets-gemenskapen.

Examinanden sörjer för egen del ändamålsenligt för arbetarskyddet och

arbetshälsan i arbetsgemenskapen förebygger ansvarsfullt arbetarskyddsrisker i arbetsgemen-

skapen eliminerar ansvarsfullt observerade arbetarskyddsrisker i

arbetsgemenskapen ser för egen del till att säkra och ergonomiska arbetsmetoder

tillämpas i arbetsgemenskapen sköter sina arbetsuppgifter säkert och ansvarsfullt.

Ansvar för den egna arbets- och funktionsförmågan.

Examinanden sörjer aktivt för sin psykiska, fysiska och sociala arbets- och

funktionsförmåga förutser belastningsfaktorer i missbrukarvården och hur de

påverkar den egna och arbetsgemenskapens arbetshälsa

18

är medveten om och reglerar sakkunnigt sitt eget rusmedels-beteende

använder ergonomiskt riktiga arbetsmetoder i sitt arbete.

Examinanden kan utveckla sin kompetens som sakkunnig inom missbrukarvården.


Utveckling av den egna kompetensen inom missbrukarvård.

Examinanden bedömer realistiskt sin kompetens inom missbrukarvård tar målinriktat hänsyn till vilken betydelse arbetslivets

förändringar och dess krav har för missbrukarvården utvecklar aktivt sin yrkesskicklighet enligt de krav som arbetet

ställer tar sakligt emot respons, använder grupper av likställda och

utnyttjar respons på ett professionellt sätt utvecklar sin kompetens i olika interaktionssituationer samarbetar med olika människor och som medlem av

arbetsgruppen.

Sätten att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Yrkesmässig verksamhet bland missbrukare visas och bedöms i autentiska arbetsuppgifter i arbetslivet i verksamhetsmiljön för missbrukarvård och i klientarbetet. Olika enheter som erbjuder förebyggande missbrukarvård, vård och rehabilitering av missbrukare och minskning av skador samt enheter som stöder drogfri-het är exempel på lämpliga verksamhetsmiljöer. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedöm-ning av arbetet. Examinanderna kan komplettera examensprestationen med dokument som eventuellt tas fram under processen. Dessa dokument kan till exempel anknyta till verksamhet i servicesystemet, till rusmedel och till kartläggning av missbruk. Efter att dessa dokument har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examensprestationerna, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandernas självvärdering.

19

3.2 Klientverksamhet inom missbrukarvården

Kraven på yrkesskicklighet

Examinanden kan arbeta professionellt i växelverkan med en klient som använder rusmedel utreda en klients användning av rusmedel och dess konsekvenser ge vård, rehabilitering och handledning inom missbrukarvård se till att verksamhetsmiljön för klienter inom missbrukarvården är säker utveckla sin kompetens inom missbrukarvård.



Examinanden kan växelverka professionellt med en klient som använder rusmedel.


Professionell växelverkan.

Examinanden tar i sin verksamhet hänsyn till de faktorer som skapar och

upprätthåller förtroende arbetar professionellt i olika skeden av samverkan med

klienten förmår samarbeta med olika slags människor bemöter människor jämlikt med respekt för individens

självbestämmanderätt lyssnar aktivt på klienten samtalar med klienten utan att låta sig provoceras reglerar professionellt distansen till klienten tar professionellt hänsyn till en eventuell transferens hos

klienten i interaktionen tar professionellt hänsyn till en egen mottransferens i

interaktionen tar i sin verksamhet hänsyn till klientens försvarsmekanis-

mer beaktar makt- och ansvarsfrågor i interaktionen kommunicerar tydligt med klienten och använder vid

behov alternativa kommunikationsmetoder använder ändamålsenligt olika metoder i en interaktion, till

exempel frågor, förtydligande, förtydligande bevisning, empatiska motsatsförhållanden, tolkningar och tystnad

beaktar särdrag orsakade av rusmedelsanvändning i inter-aktionen

inriktar arbetet på ett ändamålsenligt sätt till det förflutna, nuet och framtiden

20

tar i interaktionen hänsyn till särdrag orsakade av mentala störningar, till exempel sinnes-, tanke- och känsloförvräng-ningar samt förvrängningar av tid och plats.

Användning av klientinriktad intervju.

Examinanden samlar med hjälp av intervjuer in information om klienten

och klientens nätverk handlar utgående från klientens motivationsnivå i

fasmodellen av förändringsprocessen kan anpassa sin verksamhet efter den fas i förändringen

som klienten befinner sig i använder ändamålsenligt principerna för metoden

motiverande intervju tillämpar grundläggande färdigheter i metoden

motiverande intervju med klienten som utgångspunkt.

Examinanden kan utreda en klients användning av rusmedel och dess konsekvenser.


Att väcka diskussion om rusmedelsanvändning.

Examinanden väcker diskussion om droganvändning med klienten bemöter en berusad klient professionellt väcker diskussion om storkonsumtion av alkohol enligt

principerna för mini-intervention använder ändamålsenligt olika test för kartläggning av

droganvändning och beroende i sitt arbete.

Bedömning av drogskador.

Examinanden bedömer tillsammans med klienten sjukdomar orsakade av

droganvändning samt deras symtom och hälsorisker av olika grad

bedömer vid behov specialfrågor i anslutning till rusmedel och åldrande

bedömer med hjälp av observationer och intervjuer psy-kiska störningar hos klienten, till exempel psykotiska sym-tom, depression, ångest och personlighetsstörningar, sömnstörningar och självdestruktivitet

bedömer klientens psykiska tillstånd som medlem av en yrkesövergripande arbetsgrupp

bedömer om klienten har både problem med missbruk och psykiska störningar tillsammans med en yrkesöver-gripande arbetsgrupp

bedömer tillsammans med klienten eventuella sociala problem i anslutning till droganvändning, till exempel bostadslöshet, arbetsoförmåga, låg utkomst, kriminalitet, spelberoende och relationsproblem samt behov av barn-skydd och familjearbete om det är fråga om gravida

21

kvinnor, familjer med drogproblem och familjer med en ung droganvändare

väcker diskussion om frågor relaterade till livsåskådning i anslutning till drogproblematiken med klienten och om klientens erfarenheter av skuld och skam i anslutning till droganvändning.

Examinanden kan ge vård, rehabilitering och handledning inom missbrukarvård.


Vård, rehabilitering och handledning.

Examinanden genomför systematiskt vård- och rehabiliteringsplanen i

samarbete med klienten, klientens närstående och arbets-gruppen

erbjuder mångsidigt klienten information om olika vård- och rehabiliteringsmetoder

säkerställer för egen del vårdens och rehabiliteringens kontinuitet

bedömer arbetets resultat utgående från klientens utgångsläge

tar hänsyn till klientens behov utgående från hans/hennes livsskede, familjesituation och nätverk

inleder och avslutar vårdförhållandet professionellt gör klienten delaktig i den egna vård- och rehabiliter-

ingsprocessen stöder klientens resurser och förmåga att ta ansvar för sitt

liv stöder klienten i att nå gemensamt uppställda rehabili-

teringsmål reagerar motiverat på förändringar i klientens vård- och

rehabiliteringsprocess bedömer betydelsen av klientens livsmiljö som en del av

vården och rehabiliteringen bedömer konsekvenserna av droganvändningen och de

psykiska störningarna för klientens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga samt för klientens psykiska och andliga behov

bedömer vilka resurser familjen och familjens närstående har samt deras behov av hjälp och stöd.

Information och kommunikation i mental- och missbrukarvården.

Examinanden kommunicerar tydligt både muntligt och skriftligt vid

rapportering av frågor i anslutning till klient- och nätverksarbetet till de berörda parterna

använder ändamålsenligt svenska eller finska och ett främmande språk i sitt klientarbete

22

dokumenterar handlingarna i anslutning till arbetet enligt anvisningarna

iakttar förordningarna om datasekretess använder smidigt datateknik i sitt arbete, till exempel

textbehandlingsprogram, e-post, internet och allmänna klient- och patientdatasystem

använder informations- och kommunikationsteknologi, till exempel nätservice för mental- och missbrukarvård, som stöd för klientens egenvård och rehabilitering.

Tillämpning av vård- och rehabiliteringsmetoder.

Examinanden väljer vård- och rehabiliteringsmetoder som används inom

missbrukarvården och som lämpar sig för situationen och klientens behov, till exempel psykosociala metoder, den kognitiva, lösningsorienterade och systemiska metoden eller den supportiva terapimetoden

utför klientarbetet med hjälp av motivationsmetoder som är lämpliga på individnivå

beaktar på ett lämpligt sätt familjens och nätverkets delaktighet i vården

stöder professionellt de anhörigas hälsa använder vid behov en nätverkskarta och ett släktträd som

stöd för rehabiliteringen använder vid behov gruppvård som stöd för klienten stöder klienten på ett lämpligt sätt att delta i gemensamma

aktiviteter vägleder klienten att, som en del av vården och rehabili-

teringen, använda sådana drogfria och läkemedelsassister-ade vårdformer inom missbrukarvården som gett goda resultat

vägleder vid behov klienten att söka stöd hos kristna organisationer som utför arbete bland missbrukare

vägleder vid behov klienten att söka kamratstöd, till exempel i 12-stegsprogrammet och A-gillen

vägleder vid behov sin klient att söka stöd hos sakkunniga som har egen erfarenhet

samarbetar professionellt med arbetsgrupper som använder olika tillvägagångssätt och vårdmodeller.

Handledning i vardagliga färdigheter.

Examinanden handleder på ett lämpligt sätt klienter i olika åldrar i

vardagliga färdigheter för att öka livskompetensen stöder klienten att knyta sociala kontakter främjar engagerat en aktiv livsstil för klienten handleder klienten vid behov i att skaffa hjälpmedel som

stöder honom/henne i att bli fri från sitt beroende.

23

Yrkesövergripande samarbete.

Examinanden samarbetar med social- och hälsovården samt med övriga

aktörer som arbetar med missbrukarklienter tar för egen del hänsyn till olika aktörers specialkom-

petens, ansvar, roller och arbetsfördelning i samarbetet främjar samarbetet i den yrkesövergripande mental- och

missbrukarvården inom sitt ansvarsområde utnyttjar olika aktörers expertutlåtanden, kompetens och

verksamhetsformer i deras strävan att hjälpa klienten bedömer sina samarbetsfärdigheter, hur samarbetet

genomförs och bör utvecklas i det yrkesövergripande samarbetet

samarbetar med sakkunniga som har egen erfarenhet.

Examinanden kan se till att verksamhetsmiljön för missbrukarklienter är säker.


Att sörja för klienternas säkerhet.

Examinanden handleder klienten i frågor som rör säkerheten i den fysis-

ka livsmiljön, till exempel risken för våld, brandsäkerhet eller barnens säkerhet

väcker vid behov diskussion om familjevåld i klientens livssituation

väcker vid behov diskussion om eventuell risk för sexuellt övergrepp i klientens livssituation

handleder klienten i att skydda sig mot smittsamma sjukdomar, till exempel mot hepatit och HIV.

Att sörja för verksam-hetsmiljöns säkerhet.

Examinanden förutser säkerhetsrisker i verksamhetsmiljön främjar arbetarskyddet skyddar sig själv och sin verksamhetsmiljö mot

smittorisker, till exempel hepatit och HIV.

Hantering av hot-, vålds- och krissituationer.

Examinanden förutser och förebygger hot-, vålds- och krissituationer bemöter sakkunnigt en våldsam eller hotfull klient handlar ansvarsfullt i hot-, vålds- eller krissituationer arbetar ensam, i par eller grupp på det sätt som förutsätts

för att verksamhetsmiljön ska vara säker ansvarar för egen del för efterbehandlingen av hot-, vålds-

och krissituationer.

Första hjälpen. Examinanden ger första hjälpen på nivå Fhj 1 handlar ändamålsenligt vid första hjälpen avsedd för drog-

missbrukare, till exempel nödförstahjälpen, första hjälpen

24

vid sjukdomsattacker, vård av trauma- och förgiftnings-situationer

ser till att en insjuknad klient får vård vid sjukdoms- och olycksfall

informerar sin chef och de anhöriga om insjuknandet eller olycksfallet på överenskommet sätt

ger första hjälpen professionellt med hänsyn till helhets-situationen.

Behärskande av grundläggande vårdåtgärder.

Examinanden tar i arbetet hänsyn till förordningarna, bestämmelserna

och anvisningarna om klient- och patientsäkerheten (t.ex. patientlagen, lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården)

arbetar aseptiskt iakttar ändamålsenligt andningen, blodcirkulationen och

kroppstemperaturen mäter vid behov pulsen, blodtrycket, temperaturen och

blodsockret inom ramen för sin yrkeskompetens iakttar klientens vätskebalans- och nutritionstillstånd inom

ramen för sin yrkeskompetens undersöker vid behov klientens drogfrihet med olika test

på ett i arbetsgemenskapen överenskommet sätt, till exempel med hjälp av testremsor och alkometer.

Läkemedelsbehandling Examinanden följer Social- och hälsovårdsministeriets handbok Säker

läkemedelsbehandling och Nationell handbok för genom-förande av läkemedelsbehandling inom social- och hälso-vården 2006

arbetar med beaktande av förordningarna om genomför-ande av läkemedelsbehandling enligt verksamhets- och/ eller arbetsgemenskapens plan för läkemedelsbehandling inom ramen för sin yrkeskompetens

arbetar med hänsyn till hälso- och sjukvårdslagen samt Social- och hälsovårdsministeriets förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses

tar hänsyn till läkemedelsbehandlingens betydelse med tanke på klientens helhetsvård

arbetar inom missbrukarvård med hjälp av kunskap om de läkemedelsassisterade vårdprogrammen, till exempel läke-medelspreparat som stöder nykterhet, akut- och avgift-ningsvård, mättnads- och substitutionbehandling

genomför inom ramen för sin yrkeskompetens på över-enskommet sätt missbrukarvård med hjälp av läkemedels-assisterade vårdprogram som en del av vården och rehabiliteringen

25

bedömer läkemedlens effekter och samverkan med klien-tens fysiska och psykiska hälsa inom ramen för sin yrkes-kompetens

diskuterar sakkunnigt med arbetsgruppen de vanligaste skadliga effekterna och biverkningarna av läkemedel samt de fenomen som missbruk av läkemedel ger upphov till

informerar arbetsgruppen om sina observationer kring frågor som berör klientens läkemedelsbehandling och dokumenterar sina observationer

informerar klienten om de vanligaste riskerna i anslutning till samtidig användning av olika läkemedel samt om hur rusmedel och läkemedel interagerar

motiverar klienten på överenskommet sätt att acceptera en ändamålsenlig läkemedelsassisterad eller drogfri behandling.

Examinanden kan utveckla sin kompetens i missbrukarvård.


Utveckling av kompe-tensen i missbrukarvård.

Examinanden bedömer realistiskt sin kompetens i missbrukarvård bedömer realistiskt sin kompetens i mentalvård anger arbetshandledningens och fortbildningens betydelse

för utvecklingen av mental- och missbrukarvårdens kvalitet och den egna yrkeskompetensen

utvecklar aktivt sin kompetens i mental- och missbru-karvård

tar emot respons, använder sig av kamratutvärdering och utnyttjar respons på ett professionellt sätt

arbetar säkert och ansvarsfullt i sitt arbete med klienter strävar i klientarbetet efter att målsättningen uppnås

Sätten att visa yrkesskickligheten

Yrkesskickligheten i examensdelen Klientverksamhet inom missbrukarvården visas och bedöms i autentiska arbetsuppgifter i arbetslivet i verksamhetsmiljön för missbrukarvård och i klientarbetet. Olika enheter som erbjuder förebyggande missbrukarvård, vård och rehabilitering av missbrukare och minskning av skador samt enheter som stöder drogfri-het är exempel på lämpliga verksamhetsmiljöer. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedöm-ning av arbetet. Examinanderna kan komplettera examensprestationen med dokument som eventuellt tas fram under processen. Dessa dokument kan till exempel anknyta till vård- och rehabiliteringsprocessen samt till handledning av en missbrukare. Efter att dessa dokument har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas be-dömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examensprestationerna, av de bedömda kompletterande dokumenten och av examinandernas självvärdering.

26

B. Valfria examensdelar

3.3 Förebyggande arbete bland missbrukare Kraven på yrkesskicklighet Examinanden kan arbeta i en arbetsmiljö där det utförs förebyggande missbrukarvård planera och genomföra processen för förebyggande missbrukarvård bedöma sin kompetens i förebyggande missbrukarvård. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen)


Examinanden kan arbeta i en arbetsmiljö där det utförs förebyggande missbrukarvård.


Arbete i en verksamhets-miljö där det utförs före-byggande missbrukar-vård.

Examinanden Arbetar enligt den lagstiftning som styr förebyggande miss-

brukarvård (t.ex. lagen om nykterhetsarbete, lagen om missbrukarvård, tobakslagen, alkohollagen, narkotikalagen, lagen om smittsamma sjukdomar, barnskyddslagen, folk-hälsolagen, lagen om företagshälsovård, mentalvårdslagen, lagen om grundläggande utbildning)

Arbetar enligt program och strategier som styr förebyg-gande missbrukarvård

tillämpar den kommunala rusmedelsstrategin ur den förebyggande missbrukarvårdens perspektiv

Arbetar enligt iakttar de etiska principerna för förebyggande missbrukarvård

känner till nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer som utför förebyggande arbete bland missbrukare

samarbetar vid behov med kommunala och regionala aktörer som utför förebyggande arbete bland missbrukare

utnyttjar i sin verksamhet betydelsen av olika projekt inom förebyggande missbrukarvård

beaktar kontinuerligt grundläggande arbete inom före-byggande missbrukarvård

tar i sitt arbete hänsyn till skillnaderna och likheterna i förebyggande och korrigerande arbete

arbetar professionellt på området för allmänt förebyggande och riskförebyggande

27

beaktar i sitt arbete professionellt de förändringar som sker inom förebyggande missbrukarvård i takt med övriga förändringar i samhället

utför professionellt förebyggande arbete bland missbrukare i olika miljöer och med beaktande av kulturella särdrag

tar hänsyn till behoven hos klienter i olika åldrar vid förebyggande missbrukarvård

beaktar i sitt arbete mediernas betydelse som formare av allmänhetens inställning.

Examinanden kan planera och genomföra processen för förebyggande missbrukarvård.


Genomförande av processen för förebyggande av missbrukarvård.

Examinanden arbetar klientinriktat vid förebyggande missbrukarvård planerar, genomför och bedömer sakkunnigt ett möte eller

evenemang som riktar sig till en klientgrupp inom ramen för förebyggande arbete bland missbrukare

arbetar och motiverar sitt arbete sakkunnigt enligt kvali-tetskriterierna för förebyggande missbrukarvård

har vid förebyggande missbrukarvård inflytande på sin klientgrupp när det gäller information, inställningar och rättigheter i anslutning till rusmedel

har vid förebyggande missbrukarvård inflytande på sin klientgrupp när det gäller de faktorer och riskfaktorer som skyddar mot droganvändning och dess skador

har vid förebyggande missbrukarvård inflytande på sin klientgrupp när det gäller droganvändning och sättet att använda droger

arbetar sakkunnigt i olika verksamhetsmiljöer för förebyg-gande missbrukarvård

använder lämpliga metoder i arbetet med målgrupper och intressentgrupper med olika språk- och kulturbakgrund

utnyttjar ändamålsenliga metoder för kommunikation och växelverkan för att kunna påverka den information och inställning som allmänheten har till rusmedel

använder i arbetet med sin målgrupp lämpliga och effektiva metoder för förebyggande missbrukarvård

ändrar vid behov motiverat sin verksamhet bygger upp ett behövligt samarbetsnätverk enligt uppställda

mål utnyttjar multiprofessionalitet på ett klientinriktat sätt vid

förebyggande missbrukarvård dokumenterar och bedömer tillförlitligt processen för

förebyggande arbete bland missbrukare

28

bedömer realistiskt sin egen andel vid intervention eller i en process.

Examinanden kan bedöma sin kompetens i förebyggande missbrukarvård.


Bedömning av den egna kompetensen.

Examinanden arbetar sakkunnigt medveten om sin egen inställning i den

förebyggande missbrukarvårdens verksamhetsfält bedömer kritiskt sin yrkeskompetens på den förebyggande

missbrukarvårdens område bedömer sin verksamhet i förhållande till den etik och den

lagstiftning som styr förebyggande missbrukarvård.

Sätten att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Förebyggande arbete bland missbrukare visas och bedöms i autentiska arbetsuppgifter för förebyggande missbrukarvård och i klientarbetet. Olika enheter och organisationer som har specialiserat sig på förebyggande missbrukar-vård kan tjäna som verksamhetsmiljöer. Beroende på målgruppen kan en skola, ungdoms-gård eller motsvarande gemenskap också tjäna som verksamhetsmiljö för förebyggande missbrukarvård. Examenstillfället bör innehålla interaktiva situationer med målgrupper och klientgrupper inom förebyggande missbrukarvård. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedöm-ning av arbetet. Examinanderna kan komplettera examensprestationen med dokument som eventuellt tas fram under processen. Dessa dokument kan anknyta till förebyggande missbrukarvård. Efter att dokumenten har bedömts utgör de en del av bedömningsmate-rialet. Examinandernas bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examensprestationerna, de bedömda kompletterande dokumenten och av examinandernas självvärdering.

29

3.4 Rehabiliterande arbete bland missbrukare Kraven på yrkesskicklighet

Examinanden kan tillämpa principerna för den terapeutiska metoden i sitt arbete bland missbrukare välja mål och metoder för rehabiliterande arbete bland missbrukare använda olika arbetsmetoder i de olika skedena av rehabiliteringsprocessen utveckla sin yrkeskompetens.



Examinanden kan tillämpa principerna för den terapeutiska metoden i sitt arbete bland missbrukare.

Föremålför bedömning Bedömningskriterier

Uppgörande av en helhetsbetonad vård- och rehabiliteringsplan.

Examinanden utarbetar en helhetsbetonad rehabiliteringsplan tillsammans

med klienten kommer överens om målsättningen för arbetet i samarbete

med klienten och klientens vård- och familjenätverk hänvisar med motivering klienten vid behov till service som

är mera lämplig för honom eller henne utnyttjar klientens egen sakkunskap vid planering av vård

och rehabilitering.

Att knyta en terapeutisk samarbetsrelation.

Examinanden har en relation till klienten som bygger på acceptans och

värdesättande förtydligar arbetets gemensamma mål för klienten använder professionell empati som grund för interaktionen

med klienten reglerar sakkunnigt närhet och distans till klienten i de olika

skedena av samarbetet.

Tillämpning av en terapeutisk metod.

Examinanden tillämpar i klientarbetet en vald terapeutisk referensram eller

ett program som allmänt används vid missbrukarvård och som visat sig vara effektivt, till exempel den kognitiva meto-den, den lösningsorienterade metoden, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogrammet eller någon annan terapeutisk inriktning som omnämns i rekommendationerna för god medicinsk praxis eller som används inom kristet arbete bland missbrukare

30

använder i arbetet tillsammans med klienten en vald referensram för att behandla drogproblemet och främja tillfrisknandet från det

utnyttjar interaktionen och samarbetsrelationen sakkunnigt som hjälp i det samarbete som siktar mot klientens tillfrisknande

tar i sin verksamhet hänsyn till de primära betydelserna av ett helhetsbetonat bemötande och klientens motivation inom alla referensramar.

Examinanden kan välja mål och metoder för rehabiliterande arbete bland missbrukare.


Rehabiliterande arbete bland missbrukare.

Examinanden väljer mål och metoder för det rehabiliterande arbetet utgå-

ende från klientens behov anpassar målen och metoderna för det rehabiliterande

arbetet till den ifrågavarande vård- och rehabiliterings-periodens längd

planerar vården och rehabiliteringen med hjälp av tillgänglig information om klientens tidigare vård- och rehabiliterings-perioder

utnyttjar klientens nätverk för att kunna precisera målen under hela samarbetet

ser under och efter vårdförhållandet för egen del till att re-habiliteringsprocessen kan fortsätta, till exempel att betal-ningsförbindelserna är i kraft och att det finns planer för fortsatt vård

använder vid planeringen av vården och rehabiliteringen be-greppen för den valda terapeutiska metoden på ett begrip-ligt och ändamålsenligt sätt.

Val av metoder för det rehabiliterande arbetet.

Examinanden väljer metoder för det rehabiliterande arbetet utgående från

klientens livssituation och behov tillämpar sakkunnigt metoderna för ett valt terapeutiskt till-

vägagångssätt som stöd för klientens rehabiliteringsprocess, till exempel för motivation, förebyggande av återfall, tillfrisknande och upprätthållande av förändringen

tillämpar metoderna för ett valt terapeutiskt tillvägagångssätt för att kunna bemöta klientens eventuella psykiska problem, till exempel depression, ångest och personlighetsstörningar

tillämpar metoderna för ett valt terapeutiskt tillvägagångs-sätt för att lära klienten att växelverka

tillämpar vid behov metoderna för ett valt terapeutiskt till-

31

vägagångssätt vid nätverksarbete för att förbättra klientens sociala kontakter

tillämpar metoderna för ett valt terapeutiskt tillvägagångs-sätt för individuellt arbete och grupparbete som en del av arbetet enligt planen för vården och rehabiliteringen.

Examinanden kan använda olika arbetsmetoder i de olika skedena av rehabiliteringsprocessen.


Arbete i de olika skedena av rehabiliterings-processen.

Examinanden väljer metoder som lämpar sig för klientens tillfrisknande

enligt ett valt tillvägagångssätt tillämpar metoderna för ett valt terapeutiskt tillvägagångs-

sätt för att enheten ska kunna utföra sitt grundläggande ar-bete i vårdkontinuiteten, till exempel öppen vård och an-staltsvård, avgiftnings- och avvänjningsvård, rehabiliterande vård

avgränsar rehabiliteringsperiodens mål på basis av enhetens grundläggande uppgift i samarbete med klienten

använder begreppen för den valda terapeutiska metoden på ett begripligt och ändamålsenligt sätt i journalen, i efter-vårdsplanen och i övriga dokument som är avsedda för samarbetsparterna

bedömer rehabiliteringsperiodens resultat tillsammans med klienten och klientens nätverk.

Yrkesövergripande samarbete.

Examinanden samarbetar yrkes- och branschövergripande i arbetsgemen-

skapen på ett sätt som gynnar klienten utnyttjar andras sakkunskap vid tillämpning av den valda

terapeutiska metoden i klientens vårdprocess delar med sig av sin sakkunskap till andra sakkunniga på ett

begripligt sätt fördelar arbetet i sin arbetsgemenskap ändamålsenligt och

på ett sätt som gynnar klienten bedömer och utvecklar en verksamhet enligt principerna för

den valda terapeutiska metoden tillsammans med övriga sakkunniga.

32

Examinanden kan utveckla sin yrkeskompetens.


Utveckling av den egna yrkeskompetensen.

Examinanden bedömer kritiskt sin verksamhet vid tillämpning av meto-

derna för rehabiliterande missbrukarvård utnyttjar erhållen respons för att utveckla sin yrkeskompe-

tens utnyttjar nya forskningsresultat, utbildning eller annat till-

gängligt stöd i anslutning till missbrukarvård för att utveckla sin yrkeskompetens

utnyttjar arbetshandledning, grupper av likställda eller annan hjälp för att främja sin arbetshälsa och yrkeskompetens.

Sätten att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Rehabiliterande arbete bland missbrukare visas och bedöms i autentiska arbetsuppgifter i arbetslivet i olika verksamhetsmiljöer för missbru-karvård. Examinanden bör tillämpa en vald terapeutisk metod i klientarbetet. Lämpliga verksamhetsmiljöer kan utgöras av enheter som tillämpar den valda terapeutiska metoden och utför psykosocialt och yrkesövergripande arbete bland missbrukare. Enheter som förebygger missbruk, erbjuder vård och rehabilitering eller utför arbete som minskar ska-dorna av missbruk samt enheter som stöder drogfrihet kan också tjäna som verksamhets-miljöer. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedöm-ning av arbetet. Examinanderna kan komplettera examensprestationen med dokument som eventuellt tas fram under processen. Dessa dokument kan anknyta till den terapeu-tiska metoden inom missbrukarvård och till rehabiliteringsplanen. Efter att dessa doku-ment har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas bedöm-ningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examensprestationerna, de bedömda kompletterande dokumenten och av examinandernas självvärdering.

33

3.5 Skadereducerande missbrukarvård Kraven på yrkesskicklighet Examinanden kan delta i arbete som minskar skadorna av missbruk arbeta i olika verksamhetsmiljöer där det utförs arbete som minskar skadorna av

missbruk delta i arbete som minskar skadorna av missbruk med hjälp av olika metoder se till att verksamhetsmiljön är säker bedöma och utveckla sitt arbete. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen)


Examinanden kan delta i skadereducerande missbrukarvård


Arbete inom skadereducerande missbrukarvård

Examinanden utför sitt arbete med användning av resultat av forsk-

ningen kring rusmedel, läkemedel som används som rusmedel och deras effekter

utför sitt arbete på basis av tillgänglig information om hälsoriskerna och de skador som orsakas av en risk-användning av olika rusmedel

förebygger spridningen av smittsamma sjukdomar i sitt arbete

förebygger utslagning i sitt arbete förebygger skador både för individen och folkhälsan informerar klienterna sakligt och begripligt om hälso-

riskerna i anslutning till missbruk.

Iakttagande av principerna för arbete som minskar skadorna av missbruk.

Examinanden iakttar lagstiftningen och principerna för det arbete som

minskar skadorna av missbruk (t.ex. nationella drogstra-tegin, folkhälsolagen, lagen om missbrukarvård, social- och hälsovårdsministeriets förordning om avgiftning och substi-tutionsbehandling av opioidberoende personer med vissa läkemedel, lagen om smittsamma sjukdomar)

använder klientinriktade metoder både i arbetet med sakkunniga och klienter

bemöter en klient som använder rusmedel på ett respektfullt och helhetsbetonat sätt

arbetar professionellt i verksamhetsmiljöer där det utförs

34

arbete som minskar skadorna av missbruk upprätthåller en aktiv professionell kontakt med personer

som använder rusmedel tillgodoser behoven hos serviceanvändare med olika

språk- och kulturbakgrund beaktar klienter i olika åldrar vid arbete som minskar

skadorna av missbruk.

Examinanden kan arbeta i olika verksamhetsmiljöer där det utförs arbete som minskar skadorna av missbruk.


Arbete i verksamhetsmiljöer där det utförs arbete som minskar skadorna av missbruk.

Examinanden arbetar sakkunnigt med klienterna i verksamhetsmiljöer

där det utförs arbete som minskar skadorna av missbruk iakttar EU:s, statens, kommunens och den tredje sektorns

mål vid arbete som minskar skadorna av missbruk iakttar kommunens drogstrategi vid arbete som minskar

skadorna av missbruk samarbetar med organisationer och myndigheter som utför

förebyggande arbete bland missbrukare arbetar ändamålsenligt i miljöer där utförs projektarbeten i

syfte att minska skadorna av missbruk.

Examinanden kan delta i arbete som minskar skadorna av missbruk med hjälp av olika metoder.


Användning av olika metoder vid arbete som minskar skadorna av missbruk.

Examinanden använder ändamålsenligt olika metoder vid arbete som

minskar skadorna av missbruk iakttar principerna för metoden motiverande intervju vid

arbete som minskar skadorna av missbruk tar i sin verksamhet hänsyn till den fas i förändringen som

klienten befinner sig i utgående från fasmodellen av förändring

väljer sin verksamhetsstrategi utgående från den fas i förändringen som klienten befinner sig i

tillämpar metoder för rehabiliterande missbrukarvård med respekt för klientens livssituation och självbestämmanderätt

handlar klientinriktat utgående från klientens egna mål i interaktionen.

35

Användning av gruppmetoder och metoder som stöder arbete tillsammans med jämlikar.

Examinanden använder arbetsmetoder som stöder gemenskapen och

främjar klienternas delaktighet utnyttjar ändamålsenligt kamratstöd och sakkunniga som

har egen erfarenhet i kontakten med klienter kan tillsammans med klienterna sakkunnigt ordna sådan

verksamhet som tillgodoser deras behov respekterar klienten och kan utnyttja klientens egna

resurser i klientarbetet utövar aktivt samhällelig påverkan utgående från

klienternas behov.

Bedömning av hälsorisker-na och skadorna av missbruk samt rådgivning i hälso- och socialfrågor.

Examinanden bedömer tillsammans med klienten eventuella sociala

problem av olika grad till följd av missbruket, till exempel bostadslöshet, arbetslöshet, arbetsoförmåga, låg utkomst, risk för våld, kriminalitet, spelberoende, olycksfall, relationsproblem, familjevåld och behov av barnskydd

vägleder klienten till att använda de tjänster inom social- och hälsovården som behövs

vägleder klienten till att använda myndighetstjänster och övriga tillgängliga tjänster

bedömer tillsammans med klienten eventuella missbruks-sjukdomar till följd av missbruket, deras symtom och hälsoskador av olika grad

bedömer mentala problem tillsammans med klienten, till exempel sömnstörningar, depression och självdestrukti-vitet, psykoser och delirium tremens

bedömer tillsammans med klienten hälsoriskerna till följd av klientens sätt att använda rusmedel och ger råd i hälsofrågor

bedömer tillsammans med klienten hälsoriskerna i an-slutning till klientens sexuella beteende och ger råd i hälsofrågor

ger klienten ändamålsenlig information om smittsamma sjukdomar och hälsorisker

handleder klienten i en mindre riskabel användning av rusmedel och i ett säkrare sexuellt beteende.

Examinanden kan se till att verksamhetsmiljön är säker.

Föremål för bedömningen Bedömningskriterierna

Ansvar för verksamhets-miljöns säkerhet.

Examinanden förutser professionellt säkerhetsriskerna i verksamhets-

miljön främjar arbetarskyddet professionellt

36

diskuterar den fysiska livsmiljöns säkerhet med klienten, till exempel riskerna för våld, brandsäkerhet eller barnens säkerhet

handlar ansvarsfullt i hot-, vålds- och krissituationer ger klienterna ansvar för säkerheten i verksamhetsmiljön arbetar ensam, i par och i grupp på det sätt som verk-

samhetsmiljöns säkerhet förutsätter ansvarar för egen del för hanteringen av hot-, vålds- och

krissituationer i efterhand.

Examinanden kan bedöma och utveckla sitt arbete.


Bedömning och utveckling av den egna kompetensen.

Examinanden bedömer kritiskt sin kompetens i arbete som minskar

skadorna av missbruk utnyttjar erhållen respons för att utveckla sin verksamhet upprätthåller sin arbetshälsa med hjälp av kamratstöd,

arbetshandledning eller övriga metoder som stöder de egna resurserna.

Sätten att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Arbete som minskar skadorna av missbruk visas och bedöms i autentiska arbetsuppgifter i arbetslivet. Enheter som erbjuder hälsorådgivning och en möjlighet att byta ut nålar, enheter som erbjuder substitutionsbehandling med låg tröskel eller övriga enheter och organisationer som har specialiserat sig på arbete som minskar skadorna av missbruk kan bland annat tjäna som verksamhetsmiljöer. Examens-prestationen bör innehålla interaktiva arbetssituationer med klienter som är målgrupp för arbete som minskar skadorna av missbruk. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedöm-ning av arbetet. Examinanderna kan komplettera examensprestationen med dokument som eventuellt tas fram under processen. Dessa dokument kan anknyta till arbete som minskar skadorna av missbruk. Efter att dessa dokument har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examensprestationerna, de bedömda kompletterande dokumenten och av examinandernas självvärdering.

37

3.6 Att verka som företagare inom missbrukarvård Kraven på yrkesskicklighet Examinanden kan verka som företagare inom missbrukarvård Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen)


Examinanden kan verka som företagare inom missbrukarvård.


Bedömning av de egna färdigheterna att verka som företagare.

Examinanden undersöker och beskriver realistiskt sina egenskaper och sin

livssituation med tanke på att inleda egen företagsverk-samhet inom missbrukarvård

bedömer vilken personlig nytta och vilka risker som är förknippade med företagsverksamhet

bedömer med hjälp av sakkunniga om den egna yrkeskom-petensen är tillräcklig med tanke på egen företagsverk-samhet inom missbrukarvård

bedömer sin kompetens i förhållande till branschen, konkurrenssituationen och intressentgrupperna

utnyttjar i mån av möjlighet tillgängliga kontakter på alla livsområden för att få information om hur det är att verka som företagare inom missbrukarvård

bedömer med hjälp av sakkunniga vilka möjligheter och risker som är förknippade med användning av nätverk med tanke på egen företagsverksamhet.

Precisering av affärsidén. Examinanden kartlägger nuläget för företag inom missbrukarvård och

vilka förändringar som väntas inom den närmaste framtiden kartlägger de nuvarande och framtida behoven hos even-

tuella missbrukarklienter och köpare av tjänster väljer motiverat de klientgrupper som behöver missbruks-

tjänster och de serviceformer som behövs produktifierar sina missbrukarvårdstjänster yrkesmässigt definierar i prioritetsordning vilka fysiska, ekonomiska och

mentala resurser den egna företagsverksamheten förutsätter utarbetar en preciserad affärsidé för den egna företagsverk-

samheten på basis av egna bedömningar och val.

38

Utarbetande av en affärsplan.

Examinanden beaktar de krav som lagstiftningen ställer på företagsverk-

samhet inom missbrukarvård jämför eventuella olika företagsformer med tanke på risker,

ansvar och skyldigheter väljer den motiverat lämpligaste affärsmodellen med tanke

på den egna affärsidén beskriver de lämpligaste marknadsföringskanaler som bör

användas för att nå de viktigaste klientgrupperna utgående från den egna affärsidén

utarbetar en realistisk finansieringsplan för sitt företag utarbetar en realistisk budget för sin affärsverksamhet beskriver hur företagets ekonomiförvaltning kommer att

organiseras utarbetar en skriftlig affärsplan utgående från sina beslut bedömer och överväger om den egna affärsplanen kan

genomföras. Sätten att visa yrkesskickligheten I examensdelen Att verka som företagare inom missbrukarvård visar examinanderna sin yrkesskicklighet genom att utarbeta en affärsidé och en affärsplan för sitt företag tillsam-mans med sakkunniga inom olika områden. Sakkunniga inom företagsbranschen obser-verar och bedömer processen för hur affärsidén och affärsplanen utarbetas och materialet kring den (en skriftlig beskrivning av affärsidén och affärsplanen). De avgör om de är genomförbara och om de uppfyller kraven på yrkesskicklighet och motsvarar målen och kriterierna för bedömningen i denna examensdel. Bedömningen antecknas i en bedöm-ningsblankett. Bedömningsmaterialet består av bedömningsblanketterna från examenstill-fällena och av de kompletterande dokumenten. 3.7 En examensdel från en annan yrkesexamen I yrkesexamen i arbete bland missbrukare kan en yrkesinriktad examensdel tas från en annan yrkesexamen om den kompletterar eller fördjupar kompetensen inom denna bransch. Betyget över denna examensdel utfärdas alltid av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. Den examenskommission som ansvarar för yrkesexamen i arbete bland missbrukare erkänner på basis av betyget denna examensdel som en del av yrkesexamen i arbete bland missbrukare. 3.8 En examensdel från en specialyrkesexamen I yrkesexamen i arbete bland missbrukare kan en yrkesinriktad examensdel tas från en specialyrkesexamen om den kompletterar eller fördjupar kompetensen inom denna bransch. Betyget över denna examensdel utfärdas alltid av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. Den examenskommission som ansvarar för yrkesexamen i arbete bland missbrukare erkänner på basis av betyget denna examensdel som en del av yrkesexamen i arbete bland missbrukare.

39

Bilaga Beskrivning av det yrke som utövas av personer som har avlagt yrkesexamen i arbete bland missbrukare Yrkesexamen i arbete bland missbrukare regleras av socialvårdslagen (710/1982). Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) reglerar verk-samheten för personer som har avlagt yrkesexamen i arbete bland missbrukare. Syftet med dessa lagar är att främja klient- och patientsäkerheten samt kvaliteten på social- och hälsovårdens tjänster samt att säkerställa att yrkespersoner inom socialvården har den utbildning som yrkesverksamheten förutsätter, övrig behörig yrkeskompetens och de övriga färdigheter som yrkesverksamheten förutsätter. De som har avlagt yrkesexamen i arbete bland missbrukare utför sådant arbete som krävs av yrkespersoner inom social- och hälsovården och som regleras av lagstiftningen, riktlin-jerna och yrkesetiken inom branschen. Personer som har avlagt yrkesexamen i arbete bland missbrukare utför klientarbete i yrkesövergripande arbetsgemenskaper och nätverk på sitt eget ansvarsområde i social- och hälsovårdens servicesystem. I deras arbete utgår man från klienten och respekterar människan. Arbetet betonar professionell och målinrik-tad växelverkan samt en förmåga att bemöta människor i olika åldrar och olika livssitua-tioner. Kraven på yrkesskicklighet i grunderna för yrkesexamen i arbete bland missbrukare är fastställda på en sådan nivå att en person som har grundutbildning inom området eller motsvarande kunskaper och färdigheter samt arbetserfarenhet sannolikt kan avlägga ifrågavarande yrkesexamen. De som har avlagt denna examen utför ett arbete som betonar vikten av att behärska en gedigen kunskapsgrund om mental- och missbrukarvårdens servicesystem, dess verksam-hetsmiljöer, vård- och rehabiliteringsprocesser och -metoder. Personer som har avlagt denna examen utnyttjar sin kunskapsgrund när de arbetar i en yrkesövergripande arbets-grupp i varierande verksamhetsmiljöer och på ett kreativt sätt löser problem i mental- och missbrukarvården. Som en del av en yrkesövergripande arbetsgemenskap planerar de vården och rehabiliteringen för klienter i olika åldrar och i olika livssituationer och för klienter som lider av olika missbruksrelaterade sjukdomar samt genomför vården säkert som en del av en yrkesövergripande arbetsgemenskap. Personer som har avlagt denna examen kan välja lämpliga arbetsmetoder, ta hänsyn till klienten som individ samt till mål-en för vården och rehabiliteringen. De bedömer missbrukarvårdens processer, arbetsme-toder, kvalitet, effektivitet och lönsamhet. De som har avlagt denna examen beaktar fak-torer i anslutning till sin egen och klientens säkerhet. De främjar klienternas hälsa, välbe-finnande och funktionsförmåga genom att handleda dem i egenvård. I sin nätverksverk-samhet i yrkesövergripande sakkunnignätverk främjar de helhetsvården och –rehabili-teringen av klienter. De främjar sin egen och arbetsgemenskapens arbetshälsa och arbe-tarskydd med sin verksamhet. För att kunna utveckla kvaliteten på arbetet bör de ha en förmåga och vilja att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin verksamhet samt fungera enligt principerna för intern företagsamhet.

40

Tryckt ISBN 978-952-13-5416-8 ISSN 1798-8977 Online ISBN 978-952-13-5417-5 ISSN 1798-8985

Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv.

Utbildningsstyrelsen www.utbildningsstyrelsen.fi

Documents

YRKESEXAMEN I ARBETE BLAND MISSBRUKARE 2013