Workshopmaterial 2018

Workshopmaterial

Material framtaget 2017 av Svenska kyrkans internationella

arbete i samarbete med Sensus och Svenska Kyrkans Unga.

Material uppdaterat 2018.

Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................... 4

Till ledaren ............................................................................................................................... 4

Presentationsövning: En gång när jag var modig ............................................................. 5

Fri att förändra(?) .................................................................................................................. 6

Övning: Vad är demokrati? ..................................................................................................... 7

våra changemakers ................................................................................................................. 8

Axsa Charles Gabagambi ......................................................................................................... 8

Minskat demokratiskt utrymme ........................................................................................ 11

Emmanuel Happy ..................................................................................................................... 14

Övning: Minskat demokratiskt utrymme .......................................................................... 16

Kvinnors rättigheter i ett minskat demokratiskt utrymme ....................................... 16

Christella Bella ..................................................................................................................... 17

Agenda 2030 – Globala målen för hållbar utveckling ................................................... 20

Agenda 2030 – med fokus på mål 5 och 16 ......................................................................... 21

CEDAW - kvinnokonventionen .............................................................................................. 21

Övning: Religiösa aktörer och kvinnors Rättigheter ................................................... 22

Att möjliggöra förändring - Svenska kyrkans internationella arbete ..................... 23

Samtal: .................................................................................................................................... 25

Vad kan du göra? ................................................................................................................... 25

Tillsammans förändrar vi världen .................................................................................... 27

Övning: Changemakermetoden ............................................................................................ 28

Avslutning .............................................................................................................................. 29

Källförteckning: ................................................................................................................... 30

3

Inledning Vad innebär det att vara fri att förändra? Fri att göra skillnad

för dig själv och andra. Fri att påverka beslut som rör dig och

dina medmänniskor. Fri att organisera dig, stå upp för det du

tror på, och tala ut mot orättvisor.

Svenska kyrkans internationella arbete vill genom kampanjen

Fri att förändra belysa just de frågorna. I materialet får du

möta några changemakers – människor som gör skillnad –

som jobbar för en rättvis utveckling i sina sammanhang.

Svenska kyrkans internationella arbete ger stöd till

katastrofarbete, långsiktigt utvecklingssamarbete och

påverkansarbete som bidrar till ekologisk, ekonomisk och

socialt hållbar utveckling. Vi vet att varje människa, med rätt

förutsättningar, kan förändra sitt liv. Varje människa är

oändligt värdefull och har rätt till den frihet som det innebär

att kunna skapa förändring i sitt eget sammanhang.

Det här materialet låter dig tillsammans med andra utforska

frågan: vilka är de rätta förutsättningarna för att människor

ska ha möjlighet att förändra sina liv? Hur skapar vi en

möjliggörande miljö? Vad händer när utrymmet för förändring

hotas både för människor och civilsamhället? Och hur

påverkas kvinnors och flickors rättigheter när det

demokratiska utrymmet stramas åt?

Vill du boka en workshop med en Ageravolontär för din grupp

eller församling Skicka ett mail till agera@svenskakyrkan.se!

Till ledaren Det här workshopmaterialet kan exempelvis användas i

konfirmandgrupper, ungdomsgrupper, skolklasser eller andra

lämpliga forum för att få kunskap om vikten av engagemang,

demokratiskt utrymme och kvinnors rättigheter. Det syftar till

att inbjuda till samtal, reflektion och handling.

Upplägget är tänkt att användas för en workshop som är

ungefär två-tre timmar lång. Tanken är att det ska gå bra att

följa handledningen från början till slut, men upplägget kan

behöva justeras om gruppen är stor eller om deltagarna är

extra pratglada. Du kan också använda handledningen som

inspiration och forma ett eget upplägg utifrån den.

4

Det finns en PowerPoint-presentation, talarmanus, filmer

med mera som stöd i arbetet med din grupp. Du hittar dem

på www.svenskakyrkan.se/friattförändra

Som ledare kan det vara bra att tänka på att i en workshop

så utgår man från att kunskapen finns i gruppen. Som ledare

är ditt största ansvar att se till att alla deltagare får komma

till tals, att stimulera samtal och att förbereda träffarna. Som

ledare behöver du inte känna att du måste ha alla svar eller

kunskap om allting - gruppen delar på det ansvaret. Det är

helt okej att söka svar på frågor på internet, men kom ihåg

att vara källkritisk.

Om du vill ha hjälp med pedagogiskt upplägg, lokaler eller

något annat så hör av dig till ditt lokala Sensus-kontor. Du

hittar kontaktinformation på www.sensus.se/kontakta-oss.

Lycka till med workshopen! Dela gärna dina erfarenheter

under hashtaggen #friattförändra på Instagram och

Facebook.

Presentationsövning:

En gång när jag var modig cirka 10-20 min beroende på antal deltagare

Syfte

Det här är en övning för att låta deltagarna presentera sig för

varandra och för att komma igång.

Gör så här

Be deltagarna vända sig till varandra så att de sitter två och

två. En i taget berättar de om ”en gång när jag var modig”

och hur det kändes. Det kan vara stort eller litet, och

deltagaren kanske vågade något för sin egen skull eller för

någon annan. Håll berättelsen kort. Den andra lyssnar. Gå

sedan en runda i storgrupp där den som lyssnade

återberättar den andre personens historia för alla.

5

Fri att förändra(?) Att människor är fria att förändra sina liv och sina samhällen

är en förutsättning för demokrati, men också för en rättvis

värld. Alla civilisationer är från början byggda på samarbete

och människor som tillsammans har velat skapa något. Det

ligger djupt i vår mänskliga natur att vilja samlas och jobba

för våra intressen.

Kort sammanfattat kan vi säga att rätten att organisera sig

skyddar människors möjlighet att samlas och arbeta för en

bättre värld. Detta är en förutsättning för många andra

sociala, ekonomiska, kulturella, politiska och medborgerliga

rättigheter. Det möjliggör att alla får uttrycka sina åsikter,

skapa konst och musik, utöva sin religion, starta eller gå med

i en facklig organisation, eller välja politiska ledare och hålla

dessa ansvariga.

Dessa rättigheter skyddas av artikel 20 i FN:s allmänna

förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 21-22 i FN:s

konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt

artikel 11 i Europakonventionen. Det går även att dela upp

dessa i två olika kategorier, mötesfriheten och

föreningsfriheten.

Mötesfriheten

Mötesfriheten är rätten att delta i fredliga sammankomster,

till exempel att demonstrera och att anordna möten. Enligt

både Europakonventionen och FN:s konvention om

medborgerliga och politiska rättigheter får mötesfriheten

bara begränsas om det är nödvändigt med hänsyn till statens

säkerhet, allmän ordning och säkerhet, förebyggande av

brott, skyddandet av hälsa eller moral eller andra personers

fri- och rättigheter.

Enligt Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna täcker

mötesfriheten både privata möten och möten på allmänna

platser. Att kräva tillstånd för möten på allmän plats anses

däremot inte vara ett intrång i rättigheten. Staten har inte

bara en skyldighet att inte ingripa utan även en plikt att till

exempel motverka att enskilda inte hindras av andra att

utöva sina rättigheter.

Föreningsfriheten

Föreningsfriheten innebär att vem som helst får bilda, och

driva, en förening. Det kan vara till exempel en sportklubb, en

intresseorganisation, en biståndsorganisation, en kör, ett

politiskt parti eller en fackförening. Staten får inte begränsa

6

rätten att bilda föreningar oberoende av vilket kön, härkomst,

språk, religion, åsikt, sexualitet eller könsidentitet

medlemmarna har. Det finns inga krav på att föreningen

måste vara registrerad hos myndigheterna för att få skydd av

föreningsfriheten enligt FN.

Samma typer av undantag och begränsningar gäller för

föreningsfriheten som för mötesfriheten. Artikel 20 i FN:s

allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller

även en bestämmelse om så kallad negativ föreningsfrihet

som innebär att ingen får tvingas att tillhöra en förening.

Övning: Vad är demokrati? cirka 20 min

Syfte:

Att ge gruppen en gemensam bild av vad demokrati är och

koppla det till utmaningarna med ett minskat demokratiskt

utrymme.

Gör så här

Skriv ordet demokrati på en tavla eller blädderblock. Be

deltagarna säga saker de associerar med ordet demokrati.

Vilka är byggstenarna till demokratin? Är demokrati mer än

bara formella principer som yttrandefrihet, allmän rösträtt

och rätten att organisera sig?

Fråga även varför det är viktigt att jobba med dessa frågor.

Vem har egentligen ansvaret för att demokratin stärks och

uppehålls? Vad är det som tillåter eller legitimerar dessa

orättvisor?

7

våra changemakers I våra nätverk finns det präster, ledare och engagerade

personer vars arbete har stora risker. Många av deras vänner

har dessutom fängslats eller mördats för sitt engagemang.

Trots detta fortsätter de sitt arbete för fred, demokrati och

mänskliga rättigheter. Det är ett liv och ett ställningstagande

för människovärdet som kan kosta på mentalt, både

individuellt och kollektivt. Situationen i många länder är att

istället för förtroende och frihet är det en rädsla som

genomsyrar samhället.

Visa filmen ”Tillsammans förändrar vi världen”

I materialet får du möta några av de miljoner människor som

varje dag kämpar för rättvisa. De kommer från olika länder

och jobbar med olika frågor men ett par saker har de

gemensamt: de jobbar alla genom en av Svenska kyrkans

samarbetspartner och de visar ett enormt civilkurage. Detta

civilkurage behöver dock en miljö som möjliggör

förändringsarbete och som ger goda förutsättningar för ett

aktivt civilsamhälle.

Axsa Charles Gabagambi Axsa bor i Karagwestiftet i det nordvästra hörnet av Tanzania,

nära Viktoriasjön. Där är hon engagerad inom den

evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT), I byn där hon

växte upp långt ute på landsbygden förväntas flickorna gifta

sig i ung ålder, och befolkningen har lite kunskap om

mänskliga rättigheter, jämställdhet och vikten av utbildning.

Trots detta fick Axsa möjlighet att läsa på universitetet där

hon läste statskunskap, internationella relationer och filosofi.

Hon vill vara med och påverka i samhället och hon vill

komma tillbaka till sin hembygd och inspirera andra flickor till

att utmana de gränser som finns för flickor i samhället.

I området där Axsa bor idag har flickor och kvinnor inte heller

samma rättigheter som pojkar och män. Flickor och kvinnor

kommer i andra hand när det gäller till exempel utbildning,

jobb, beslutsfattande och till och med rätten att ärva land

och andra tillgångar. Tillgången till sexuell och reproduktiv

hälsa och rättigheter (SRHR) är mycket begränsad i Tanzania,

särskilt för unga kvinnor och flickor. Skolorna erbjuder ingen

sexualundervisning. Om tonårsflickor blir gravida så tvingas

de att lämna skolan. Många flickor utsätts för våldtäkt och

sexuella trakasserier, men förövarna går fria. Axsa ville ändra

8

på detta och hon insåg att hon måste tala för dem som inte

har någon röst och för dem som har tystats. Hon har fått

möjlighet att studera och därför har hon ett ansvar att driva

på för förändring.

Arbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan

Sedan några år tillbaka arbetar Axsa för ELCT med att stärka

unga flickor i skolorna. I projektet medverkar Axsa till att

flickorna får kunskaper om sina rättigheter och korrekt

sexualundervisning. Hon arbetar också med att påverka

lokala makthavares negativa inställning till flickors och

kvinnors rättigheter. Alla dessa insatser görs för att minska

tonårsgraviditeter och att därmed påverka så att fler flickor

får möjlighet att fullgöra sin skolgång och få tillgång till

demokrati.

Axsa använder sociala medier för att driva på för flickors och

kvinnors rättigheter och för jämställdhet. Tyvärr har

situationen för flickor och kvinnor blivit sämre i Tanzania,

särskilt när det gäller sexuell hälsa och rättigheter.

Regeringen vägrar att erbjuda sexualundervisning i skolans

läroplan eftersom det anses omoraliskt. Detta trots att

Tanzania är ett land där tonårsgraviditeter fortfarande är

väldigt vanligt förekommande. Eftersom gravida flickor

tvingas hoppa av skolan så förnekas de därmed sin rätt till

utbildning. De får inte heller komma tillbaka efter det att

barnet är fött.

ELCT har en omfattande hälsovårdsverksamhet som nästan

en femtedel av Tanzanias befolkning har tillgång till. Totalt

omfattar verksamheten 24 sjukhus och 143 hälsocentraler

med apotek. Därmed kan också ELCT bidra till förändring,

bland annat genom projektet som Axsa jobbar med –

Adolescent Girls Empowerment (AGE). Svenska kyrkans

internationella arbete stödjer arbetet för SRHR och

jämställhet. I de områden där projektet finns har andelen

flickor som går i skolan dubblerats och deras prestationer har

ökat. Det märks också att befolkningen håller på att få en

större insikt i frågor om jämställdhet och om de negativa

effekter som vissa traditioner har.

Det minskande demokratiska utrymmet i Tanzania

Under de senaste åren har det demokratiska utrymmet

stramats åt ytterligare i Tanzania. Situationen blir allt värre

och yttrandefriheten begränsas. Människorättsförsvarare

kriminaliseras och stigmatiseras. Många är rädda för att

uttrycka sin åsikt och lärare oroar sig för att det som de har

9

lärt ut till sina studenter kan leda till att de förlorar jobbet.

Även medier påverkas genom att radiostationer riskerar att

stängas ner när de har fördömt något som regeringen gjort

och onlineaktivism har belagts med restriktioner.

Detta begränsar möjligheterna för Axsa och andra som

arbetar för förändring. Det drabbar kyrkan och resten av det

civila samhället i Tanzania. ELCT gjorde för en tid sedan ett

uttalande om det begränsade demokratiska utrymmet i

landet. Efter detta har flera kyrkoledare utsatts för hot genom

telefonsamtal och på sociala medier.

Axsa tycker att det värsta av allt är tystnaden och rädslan.

Trots alla begränsningar och påtryckningar så fortsätter hon

att tala och skriva, för hon menar att hon gör det som är rätt

och fördömer det som är fel. Som troende känner hon sig

kallad av Gud att leva ut sin tro utanför kyrkans väggar.

Hennes tro på Gud ger henne kraft och motivation att hitta

nya vägar för att leva ut sin tro.

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) är med

sina 6,8 miljoner medlemmar den näst största lutherska

kyrkan i världen. Verksamheten omfattar allt från klimat- och

hållbarhetsarbete till hälsovård och arbete med sexuell och

reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Svenska kyrkan

stödjer kyrkans arbete på nationell nivå men också arbetet i

några av stiften, till exempel Karagwe-stiftet där Axsa och

Emmauel arbetar.

Se filmen om Axsa på svenskakyrkan.se/friattförändra

Mer information:

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT)

10

Minskat demokratiskt utrymme Den demokratiska utvecklingen går bakåt i fler länder än den

går framåt i. Detta är en global trend som Freedom House, en

organisation som rangordnar länder efter invånarnas friheter,

rapporterar för tolfte året i rad.

Människorättsorganisationer, pro-demokratiaktörer och det

bredare civila samhället möter allt fler utmaningar och

restriktioner i att utföra sitt arbete.

Organisationen CIVICUS mäter utrymmet för civilsamhället i

FNs medlemsländer regelbundet. I deras rapport från april

2017 framgår det att hela 44 procent av världens befolkning

bedöms leva i länder där utrymmet för civilsamhället är helt

stängt eller kraftigt åtstramat. Endast tre procent lever i

länder med ”öppna” samhällen. Det innebär att alla

världsdelar påverkas. Av de 46 länderna i Europa bedöms 25

länder på något sätt begränsa det demokratiska utrymmet

för sina medborgare.

Sverige klassas som ett öppet samhälle. Men även här blir

klimatet allt kärvare för de som står upp för mänskliga

rättigheter och demokratiska principer. Vissa grupper är mer

utsatt för hot, t.ex. journalister och aktivister som arbetar för

HBTQI-frågor, särskilt på internet och i sociala medier.

Fem globala trender

Det minskande demokratiska utrymmet tar sig olika uttryck i

olika länder men ACT-alliansen har pekat på fem globala

trender som försvårar för civilsamhällesorganisationer:

Begränsningar och restriktioner av finansiering

Restriktiva lagar (som förhindrar verksamheten)

Exkludering (från t.ex. beslutsfattande)

Stigmatisering, hot och våld

Inskränkningar mot fredliga demonstrationer

De vanligaste sätten att begränsa finansieringen innefattar

exempelvis att organisationer behöver statligt godkännande

för att få sina bidrag. Det kan även vara att internationella

bidrag beskattas eller att typen av bidrag som organisationer

kan få begränsas. På så vis kontrollerar stater vilka

organisationer som får utrymme. Allt fler länder begränsar

möjligheten för organisationer att ta emot utländsk

finansiering. Över 60 länder antog under 2014-2018 lagar

som klassar sådana organisationer som agenter.

11

ACT-alliansen Över hundra

organisationer med

kyrklig bakgrund,

däribland Svenska

kyrkans internationella

arbete, har

tillsammans bildat en

av världens största

biståndsallianser,

ACT-alliansen.

ACT står för Action by

Churches Together,

och betyder kyrkor

tillsammans i

handling.

Andra restriktiva lagar kan vara inskränkningar på

mötesrätten i form av att organisationer kan behöva ansöka

om tillstånd för att hålla möten eller liknande. Det kan också

handla om inskränkningar i yttrandefriheten. Svenska

kyrkans samarbetspartner Christian Council of Tanzania

rapporterar t ex att deras kommunikationskanaler övervakas

och att de därmed begränsas i att fritt utöva sin verksamhet.

Exkludering kan ske när till exempel ursprungsbefolkning

eller utsatta grupper varken släpps in i beslutande organ eller

får möjlighet att framföra sina åsikter. Detta har bland annat

varit ett stort problem i Colombia, men där har gemensamma

insatser gjort det politiska klimatet mer välkomnande och

öppet. Trots detta förekommer fortfarande hot och våld mot

aktivister och människor som uttrycker sin åsikt offentligt,

ofta utfört av paramilitära grupper med andra ekonomiska

eller politiska intressen.

En annan form av stigmatisering som blir allt mer vanlig är

smutskastning och diskreditering. I Kenya så försökte en

myndighet under 2015 att avregistrera över 900

organisationer som anklagades för kopplingar till terrorism

och för att ha misskött sina skyldigheter. Detta lyckades

avvärjas av Kenyas regering, men är ett tydligt exempel på

hur myndighetspersoner kan gå till väga för att kontrollera

det civila samhället. Internet och sociala medier är ett annat

sätt att smutskasta och hota organisationer och aktivister.

Detta används både av privatpersoner och politiska

företrädare för att försöka tysta de som öppet uttrycker sina

åsikter.

Inskränkningar mot fredliga demonstrationer sker även det

över hela världen. I Honduras år 2009 avsattes den sittande

presidenten i en statskupp, och för att stävja de protester

som utbröt mot kuppen så infördes undantagstillstånd för att

hindra att människor samlades på gatorna. Även i

höginkomstländer kan vi se exempel på att rätten till fredliga

protester inskränks. Tyskland under protesten Ende Gelände

(som betyder ungefär ”hit men inte längre”) mot kolindustrin i

landet 2017 användes våld och pepparspray mot icke-vålds

demonstranter som försökte blockera ett kolkraftverks

verksamhet under några timmar.

Precis som med exemplet från Colombia är det inte bara

stater som vill göra det svårare för medborgare att organisera

sig. Andra icke-statliga grupper som terroristgrupper,

extremistgrupper och kriminella nätverk motverkar också de

12

demokratiska principerna. I flera länder blir därmed

civilsamhällets organisationer pressade mellan statligt

ingripande och våld eller trakasserier från väpnade grupper.

Detta gör att de demokratiska grundfriheterna som yttrande-,

organisations- och mötesfrihet hotas.

Kyrkor och andra trosbaserade aktörer kan precis som andra

civilsamhällsorganisationer drabbas av det åtstramade

demokratiska utrymmet. Ett exempel är kyrkan i Tanzania,

där kyrkoledare blivit utsatta för hot genom social medier.

Men religiösa aktörer som står nära en repressiv regering

kan också bidra till att andras rättigheter kränks. Oftast har

religiösa aktörer som är engagerade i kampen för demokrati

och mänskliga rättigheter ändå en särskild möjlighet att

agera, även om utrymmet är begränsat.

Tankesmedjan Pew Research Centre, som följer situationen

för religions- och övertygelsefriheten, pekar på en negativ

trend även för människors möjligheter att utöva sin religion.

Antalet länder med restriktioner eller där det förekommer

våld mot denna typ av organisationer har ökat under de

senaste åren.

Journalister dödas för att de bevakar korruption. Aktivister

som kämpar för rätten till mark trakasseras.

Migrantarbetares röster hörs varken i hemländerna eller i

länderna där de arbetar under livsfarliga förhållanden. Anslag

till fri och oberoende forskning dras in, och forskningsresultat

avfärdas med referens till ”alternativa fakta”. Antalet

medlemmar i politiska partier samt valdeltagande minskar i

de flesta stater.

13

Emmanuel Happy Emmanuel växte upp i en kristen familj och hans föräldrar

behandlade syskonen på liknande sätt trots att de hade olika

kön. Detta har inspirerat Emmanuel både i rollen som pappa

och som man. Det har även motiverat honom att arbeta för

jämställdhet och för en jämställd tillgång till hälsovård.

Han arbetar sedan åtta år för den evangelisk-lutherska

kyrkan i Tanzania (ELCT) med ett projekt med fokus på

sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Han bestämde

sig för att söka tjänsten för att han vill göra större skillnad

och förändra den rådande situationen på nationell nivå. I

Tanzania har få tonåringar tillgång till preventivmedel, och

skolorna saknar i regel sexualundervisning. Många

tonårsflickor blir gravida och tvingas att sluta skolan, ett

direktiv som kommer direkt från Tanzanias president.

Emmanuel hämtar sin motivation från flera håll. Ett tillfälle

som påverkat honom speciellt var när han besökte sin

dotters skola på en föräldradag. Vid en rundvandring i

skolbyggnaderna insåg han att skolbyggnaderna inte alls var

anpassade för flickor. Toaletterna saknade avskildhet och de

var smutsiga.

Arbetet som changemaker

Emmanuel är en changemaker när han jobbar mot

könsbaserat våld. Det gör han genom att verka för att unga

flickor och pojkar ska få tillgång till hälsovård med fokus på

sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR),

inklusive sexualundervisning. Seder och traditioner kan vara

en utmaning för kvinnors och flickors rättigheter.

Barnäktenskap, könsbaserat våld och kvinnlig

könsstympning förekommer fortfarande i stor utsträckning,

särskilt på landsbygden. I städerna går det dock att se en

förändring i positiv riktning.

ELCT har en omfattande hälsovårdsverksamhet som nästan

en femtedel av Tanzanias befolkning har tillgång till. Denna

verksamhet omfattar 24 sjukhus och 143 hälsocentraler

med apotek. SRHR är en prioritet för ELCT och Emmanuel

jobbar med att utveckla ungdomsanpassade mottagningar i

anslutning till hälsocentralerna. Här erbjuds till exempel

preventivmedelsrådgivning och mensskydd så som

menskoppar tillhandahålls. I Emmanuels arbete ingår även

sexualundervisning i skolan och i ungdomsgrupper. Svenska

kyrkans internationella arbete stödjer arbetet för SRHR och

jämställdhet.

14

Kyrkan driver även skolor i Tanzania. Här har skolledningarna

valt att trotsa presidentens direktiv om att de gravida

tonårsflickorna ska relegeras från skolan. De gravida

flickorna får gå kvar och de är även välkomna tillbaka så

snart de vill efter att barnet har fötts.

Viktigt med ungdomsanpassade mottagningar

De ungdomsanpassade mottagningarna är viktiga för att

stärka tonåringar och unga vuxna framför allt genom

sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning. I

projektområdet kan man se en minskning i antalet

tonårsgraviditeter och därmed ökar andelen flickor som kan

fullfölja sin skolgång. Detta betyder att flickorna stärks och

får bättre möjligheter att utkräva sina rättigheter och att de

också i sin tur stärker samhället som de kommer från. SRHR-

programmet har även bidragit till att många unga fått

möjlighet att testa sin hiv-status och att även testa sig för

andra könssjukdomar som exempelvis klamydia.

Det åtstramade utrymmet bekymrar

Emmanuel är också bekymrad över det åtstramade

demokratiska utrymmet i Tanzania. Situationen blir allt värre

och yttrandefriheten begränsas. Människorättsförsvarare

kriminaliseras och stigmatiseras. Många är rädda för att

uttrycka sin åsikt och lärare oroar sig för att det som de har

lärt ut till sina studenter kan leda till att de förlorar jobbet.

Även medier påverkas genom att radiostationer riskerar att

stängas ner när de har fördömt något som regeringen gjort

och onlineaktivism har belagts med restriktioner.

Samtidigt inspirerar det Emmanuel att kämpa för andra,

särskilt de som är mest utsatta. Hans tro är en central

drivkraft för engagemang. Jesus är en viktig förebild för

Emmanuel och genom de lidande Jesus gick igenom under

sin tid på jorden så har han blivit ett exempel för hur vi kan

leva mer jämställt i relation till varandra.

Svenska kyrkans internationella arbete stödjer ELCT både

regionalt och nationellt. Kyrkan är med sina 6,8 miljoner

medlemmar den näst största lutherska kyrkan i världen.

Verksamheten omfattar allt från klimat- och

hållbarhetsarbete till hälsovård och arbete med sexuell och

reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Se filmen om Emmanuel på svenskakyrkan.se/friattförändra

Mer information om ELCT

15

Övning: Minskat demokratiskt utrymme cirka 15-20 min

Syfte

Att upptäcka aktuella exempel på vad minskat demokratiskt

utrymme betyder i praktiken och hur den frågan speglas i

medierna.

Gör så här

Låt deltagarna sitta i mindre grupper och leta på nätet eller i

dagstidningar efter exempel på minskat demokratisk

utrymme. Dela exemplen med varandra inom gruppen. Är

kopplingen mellan demokratiskt utrymme och varje artikel

tydlig? Vem har ansvar i de fall ni har hittat? Finns det några

exempel på motstånd mot det som händer? Jämför era

exempel med Axsa och Emmanuels erfarenheter från

Tanzania.

Som avslutning på övningen kan varje grupp dela ett exempel

med de andra grupperna.

Kvinnors rättigheter i ett minskat

demokratiskt utrymme För kvinnor är det demokratiska utrymmet ofta åtstramat,

eller så har det kanske inte funnits till att börja med.

Lagar och sociala och kulturella normer hindrar kvinnor och

flickor från att fullt ut delta som samhällsmedborgare och

skapar svårigheter för dem att få tillgång till viktiga sociala

och ekonomiska rättigheter som att rösta, utbildning,

hälsovård, mark och finansiella tjänster. Lagar och normer

kan även styra vilka de får gifta sig med, om de har möjlighet

att skilja sig eller om de själva kan ta egna beslut om sin

kropp och sin sexualitet. Destruktiva normer som kopplar

föreställningar om maskulinitet med makt, våld, sexualitet

och alkoholanvändning medför negativa konsekvenser för

utveckling och mänsklig säkerhet på såväl samhälls- som

individnivå.

Allt detta undergräver kvinnors möjlighet till hållbar

försörjning, tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter

samt makt och inflytande över sina liv. Könsrelaterat våld

kan vara både psykiskt och fysiskt, sexuellt och materiellt,

och inbegriper bland annat människohandel, våld i nära

relationer, hedersrelaterat våld, och skadliga sedvänjor

såsom kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Det

16

används också som ett strategiskt vapen i väpnade

konflikter. Våldet drabbar i stor utsträckning även

homosexuella, bisexuella, trans-, queer- och intersexuella

personer (HBTQI-personer).

Det åtstramade demokratiska utrymmet slår extra hårt mot

kvinnors rättigheter. Rapporten ”Så tystas en kvinnorörelse”

(Kvinna till kvinna 2018) pekar på att trenden med minskad

finansiering drabbar kvinnorättsorganisationer och kvinnliga

aktivister i större utsträckning än manliga. Rapporten lyfter

också fram en studie från OECD (Organisationen för

ekonomiskt samarbete och utveckling) som visar att endast

0,5 procent av stödet till jämställdhetsarbete i fattiga länder

2014 gick till kvinnorättsorganisationer. Motsvarande siffra

var 1,2 procent 2011.

Hot om våld, ofta sexuellt våld, har blivit ett allt vanligare sätt

att tysta kvinnor. Kvinnor som drabbas blir ofta skambelagda.

Trots att det är förövarna som bär ansvaret läggs skulden för

det sexuella våldet på kvinnorna. Det är de utsatta kvinnorna

som stigmatiseras, inte förövarna.

Vissa frågor är mer känsliga än andra, och individer och

organisationer som engagerar sig i dessa drabbas extra

mycket av ett åtstramat demokratiskt utrymme. Det gäller

t.ex. kvinnors juridiska status och arbete med sexuell och

reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Christella Bella Bella bor i flyktinglägret Kakuma i norra Kenya. För åtta år

sedan flydde hon efter en rebellattack där båda hennes

föräldrar dödades. Hon har ingen aning om i fall någon annan

i hennes familj lever eller var de i så fall har tagit vägen.

Under flykten till Kakuma träffade hon sin man Prosper. De

bor nu tillsammans i Kakuma och har en dotter, Angel, som

är två år.

När Bella växte upp var hon mycket sportintresserad och i

Kakuma är hon en av de mest engagerade ungdomsledarna.

Hon var en av drivande personerna som såg till att tjejligan

Divas League startades. Anledningen till hennes stora

engagemang är bland annat att när hon själv började med

fotboll när hon var yngre fick hon många vänner samtidigt

som hon lärde sig massor. Dessa erfarenheter hjälper henne

att motivera tjejerna att bli aktiva och spela fotboll. Det är

tydligt för Bella att det inte bara är en idrott utan det öppnar

också nya dörrar att delta i andra aktiviteter.

17

En utsatt situation för flickor och unga kvinnor

Flickor som flytt från krig lever under ständig stress. Sexuella

övergrepp används som ett krigsvapen av rebeller och

militära grupper. Många av flickorna har varit med om

hemska övergrepp. Hemmiljön är inte heller en helt trygg

plats. Våld och våldtäkter kan ske både inom familjen, av

grannar och av gäng som driver runt i flyktinglägret.

Bella arbetar med att mobilisera tjejerna i lägret. Hon stöttar

dem och motiverar dem att våga satsa på sin talang och inte

bli fast mellan hemmets väggar. En stor del av arbetet

handlar om att motverka fördomar. I vissa kulturer är det inte

accepterat för tjejer att ha idrottskläder och det är svårt att

spela fotboll i en täckande klänning. Att tjejer ska vistas

utanför hemmet och delta i aktiviteter i samhället är också

kulturellt utmanande, där kvinnorollen vanligtvis är

begränsad till att sköta hemmet och fostra barnen. Därför är

Bella anställd för att arbeta med flickorna och påvisa

fördelarna med att låta dem delta i fritidsverksamheter. Bella

pratar med föräldrarna och övertygar dem om att sport är bra

för deras döttrar. Med sin bakgrund och uppväxt blir hon

både en förebild och en vägvisare. Tjejerna kallar henne för

Mama Sport och hon har vunnit många människors

förtroende i Kakuma.

Tron är väldigt central för Bella

Kyrkan är mycket viktig för Bella och hon delar sin starka tro

med sin man. Tillsammans är de aktiva i en av lägrets kyrkor.

Där har de bland annat startat en kör med både män och

kvinnor och med blandade nationaliteter – sudaneser,

sydsudaneser, burundier, och rwandier. Kyrkan används

därmed som en mötesplats för många nationaliteter och

kulturer och ger människorna en större förståelse för

varandra.

Kakuma är ett av världens största flyktingläger med mer än

180 000 invånare, varav drygt 100 000 barn. Lägret drivs av

Lutherska Världsförbundet, med stöd från bland annat

Svenska kyrkans internationella arbete. Den är en del av

arbetet med psykosocialt stöd, som Svenska kyrkan

specialiserat sig på inom ACT-alliansen. När en katastrof

uppstår är det viktigt att inte bara tillgodose fysiska behov,

utan att även möta sociala och psykologiska behov.

Människor som drabbas måste återfå hopp, värdighet,

psykiskt och socialt välbefinnande och en känsla av

normalitet.

18

En organiserad fritid förenar flyktingar från olika länder,

religioner och kulturer. Under aktiviteterna lär sig

ungdomarna om regler, normer och respekt. Genom att

samarbeta i ett fotbollslag lär de känna varandra, vilket

motverkar konflikter och skapar en tryggare tillvaro utan våld.

En aktiv fritid för flickor leder till ett mer jämställt samhälle,

där alla människor kan delta i aktiviteter och beslut.

Se filmen om Bella svenskakyrkan.se/friattförändra

Här hittar du ytterligare information:

Svenska kyrkans psykosociala arbete i katastrofer

Flyktinglägret Kakuma

19

Agenda 2030 –

Globala målen för hållbar utveckling ”Vi kan vara den första generation som lyckas utrota

fattigdom, precis som vi kan vara den sista som har en

möjlighet att rädda planeten.”

Ur ”Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling”

I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer

den historiska överenskommelsen ”Förändra vår värld:

Agenda 2030 för hållbar utveckling”. Agendan antogs efter år

av diskussioner, förhandlingar och konsultationer med det

civila samhället och många andra aktörer.

Agenda 2030 är en ambitiös och universell plan för de

förändringar som måste göras för att åstadkomma en

hållbar, jämställd, jämlik, rättvis och säker värld utan

fattigdom för alla, oavsett vem du är eller var i världen du

bor.

Agendan gäller för alla länder, rika som fattiga, och sätter

mål för att utrota fattigdomen, uppnå hållbar utveckling i

dess tre dimensioner; social, ekonomisk och miljömässig.

Den omfattar 17 universella mål och 169 delmål och viktiga

principer som ska genomsyra alla politikområden. Agenda

2030 är en unik möjlighet för olika aktörer att arbeta

tillsammans för att uppnå dessa mål och säkerställa att vi

når de allra fattigaste och marginaliserade och inte lämnar

någon utanför.

Det civila samhället har deltagit aktivt i konsultationer och

förhandlingar om Agenda 2030. Agendan slår även fast att

civilsamhället har en viktig roll för genomförande och

uppföljning av de åtaganden som gjorts på global, regional,

nationell och lokal nivå.

20

Agenda 2030 – med fokus på mål 5 och 16

Det här materialet anknyter framför allt till mål 5:

Jämställdhet och mål 16: Fredliga och inkluderande

samhällen.

Mål 5 – Jämställdhet

Jämställdhet är inte bara viktigt för kvinnor och flickor runt

om i världen, utan även en förutsättning för att uppnå en

hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet uppnås när

kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter,

villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och

bidra till samhällets utveckling. Jämställdhet inverkar på alla

andra mål i agendan. Att inte ge kvinnor och flickor chansen

att utveckla sin fulla potential påverkar hela samhällen

negativt.

Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen

Rätten att organisera sig ingår i de globala målen och Agenda

2030, och särskilt i mål 16: Främja fredliga och inkluderande

samhällen. Det målet handlar bland annat om att se till att

alla har tillgång till rättvisa, inte utsätts för våld och att se till

att människor har information om, och kan delta i,

beslutsfattande på alla nivåer i samhället. För att detta ska

kunna uppnås måste alla vara fria att förändra!

CEDAW - kvinnokonventionen

FN:s Kvinnokonvention, The Convention on the Elimination of

All Forms of Discrimination against Women (CEDAW), är en

viktig utgångspunkt för arbetet med kvinnors rättigheter. Den

kom till 1979, men det dröjde tills 1981 innan den trädde i

kraft.

Enligt CEDAW ska alla stater garantera att kvinnor har

samma rättigheter som män, inklusive rätten att inte bli

misshandlad, våldtagen eller trakasserad på andra sätt. När

Kvinnokonventionen antogs ratificerade 88 länder den. Dock

har flera av länderna gjort så omfattande reservationer mot

delar av konventionstexten att den inte utgör något viktigt

skydd av kvinnors rättigheter.

21

Övning:

Religiösa aktörer och kvinnors Rättigheter 20-30 min.

Syfte:

Syftet med övningen är dels att deltagarna ska bekanta sig

med Agenda 2030, särskilt mål 5, och dels få en förståelse

för religiösa aktörers roll i arbetet för kvinnors rättigheter.

Gör så här

Dela in gruppen i mindre grupper och samtala om:

I vilka/vilket av de 17 globala målen för hållbar

utveckling är det särskilt viktigt att arbeta med

jämställdhet för att målen ska uppnås?

Samtala om mål 5 Jämställdhet och dess nio delmål

utifrån dessa frågor:

1. För vilka av dessa delmål är religiösa ledare och

aktörer särskilt viktiga för att målen ska uppnås?

2. Vilken roll spelar religiösa aktörer i arbetet för

kvinnors rättigheter? Ge exempel på sammanhang när

de kan vara pådrivande och när de kan vara ett hinder

för kvinnors rättigheter?

3. Vilken betydelse har familje- och

äktenskapslagstiftning för kvinnors och flickors

rättigheter?

Återsamlas i storgrupp och reflektera tillsammans utifrån de

exempel som grupperna pratat om.

Mål 5: Jämställdhet, delmål: 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt.

5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive

människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering.

5.3 Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt

kvinnlig könsstympning.

5.4 Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga

tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och

familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt.

5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer

i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.

5.6 Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med

överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och

utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser.

5.a Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och

kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och na-

turresurser, i enlighet med nationell lagstiftning.

5.b Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att

främja kvinnors egenmakt.

5.c Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka

alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer.

22

Att möjliggöra förändring - Svenska

kyrkans internationella arbete

Att vidga det demokratiska utrymmet

Det svenska civilsamhället har haft en betydande roll för

utvecklingen av demokratin i Sverige. Den svenska

demokratin kan sägas bygga på de genomslag som frikyrko-,

nykterhets- och arbetarrörelsen hade bland allmänheten

under 1900-talet. Olika trosbaserade samfund och

organisationer kom därmed att spela en viktig roll för det

svenska samhällets utveckling. Officiellt användes uttrycket

folkrörelse, istället för civilsamhälle i Sverige, fram till 2009

då riksdagen antog en ny politik för det civila samhället.

Svenska kyrkans internationella arbete arbetar aktivt för att

vidga det demokratiska utrymmet. Alla ska ha möjlighet att

organisera sig och göra sin röst hörd. Det är en förutsättning

för att våra samarbetspartner och andra engagerade

människor runt om i världen ska kunna åstadkomma

förändring och arbeta för genusrättvisa, mänskliga

rättigheter, hållbar miljö och fred. Vi vill bidra till ett starkt

och självständigt civilsamhälle.

Svenska kyrkan arbetar för att människor, kyrkor och andra

organisationer ska kunna verka fritt och ha möjlighet att

delta i beslutsprocesser och förhandlingar som påverkar

människors vardag och framtid. Lika viktigt är det att se till

att det är möjligt att följa upp åtaganden och utkräva ansvar

politiskt, ekonomiskt och människorättsligt. Centralt är att

möjliggöra en miljö där alla har rätt att finnas, höras och

verka för förändring.

Kvinnors rätt till sitt liv och sin kropp

Svenska kyrkan ifrågasätter orättvisor mellan könen och

arbetar för att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter

att göra sina röster hörda som ledare inom kyrka och

samhälle. Genom att också lyfta begreppet genusrättvisa tar

Svenska kyrkan tydligt ställning mot orättvisor på grund av

sexuell läggning eller könsidentitet.

Teologiskt har ställningstagandet sin grund i tron på att varje

människa är älskad av Gud och har samma värde och rätt.

För kyrkan handlar jämställdhet och genusrättvisa om att

värna individen, förhindra personligt lidande och arbeta mot

kränkningar av mänskliga rättigheter. Det handlar också om

att minska fattigdom, förbättra hälsa och skapa ekonomisk

23

tillväxt. Globalt sett bidrar bristen på jämställdhet nämligen

till att förvärra fattigdom, hunger och en situation med låg

utbildningsnivå i många länder.

Svenska kyrkan arbetar aktivt mot könsstympning och

tvångsäktenskap samt för varje människas rätt att

bestämma över sin egen kropp. Tillgång till god sexuell och

reproduktiv hälsovård är en viktig del att lyfta i det

internationella arbetet liksom behovet av kvinnliga religiösa

ledare som förebilder. Insatser för att kvinnor ska ha samma

makt och möjlighet som män att forma samhället och sina

egna liv är väsentligt för att åstadkomma förändring och en

positiv utveckling.

Att vara kyrka är en styrka

Religiösa ledare och samfund spelar en mycket viktig roll i

arbetet för jämställdhet, eftersom de har ett stort inflytande

över människors värderingar och syn på etik och moral.

Kyrkan finns med i livets alla delar och spelar en viktig roll i

det sociala arbetet och för individens tro. I många

sammanhang är de så viktiga att det inte går att

åstadkomma en förändring utan deras medverkan. Genom

initiativ i både religiösa och sekulära sammanhang har vi en

unik möjlighet att mobilisera kraft för positiv förändring

världen över.

Påverkansarbete sker gentemot beslutsfattare inom Sverige,

EU och FN samt globalt i diskussioner med religiösa ledare i

geografiska områden där kvinnoförtryck ibland sanktioneras

av kyrkor och/eller stater. I dessa sammanhang är det ofta

en styrka att kunna agera som just kyrka, exempelvis i de

teologiska diskussioner som kan leda till positiv förändring av

diskriminerande synsätt.

Svenska kyrkan utmanar teologi som motverkar

genusrättvisa och jämställdhet och tar tydligt ställning för

mångfald gällande sexuell läggning.

Svenska kyrkans internationella arbete bärs till stor del av ett

ideellt och starkt lokalt engagemang. Det är i samspelet

mellan det lokala engagemanget i Sverige och kyrkor och

andra gräsrotsrörelser utomlands som vi hämtar mandatet

att utföra vårt arbete. Det lokala engagemanget är också en

viktig förutsättning för finansiering av det internationella

arbetet.

Bibeln inspirerar till

engagemang och

förändring

Gud älskar världen och

upphör aldrig att vara

engagerad i den. Gud valde

att låta inkarnationen i

Jesus Kristus visa för

mänskligheten och hela

skapelsen vem Gud är.

Guds engagemang i

världen förflyttar kyrkans

teologi och praxis in i

världen – in i det offentliga

rummet.

- Lukasevangeliet 4:18-19

- Jesaja 58:6-7

24

De ideellas engagemang behövs också för att skapa opinion i

Sverige i syfte att påverka den svenska regeringen att

använda sitt inflytande i t ex EU eller FN i vissa frågor. Det

kan t ex handla om att vara en röst för kvinnors rättigheter.

I Sverige har vi ganska stora möjligheter att påverka

beslutsfattare att ta sitt ansvar för en bättre värld. Genom ett

engagemang för Svenska kyrkans internationella arbete kan

vi sprida kunskap, stärka organisering och därmed möjliggöra

förändring.

Samtal: Har du egna bibelord som du känner stärker dig i ditt

engagemang och vilja att förändra? Diskutera med gruppen

och dela med varandra. Finns det exempel i bibeln på

grupper eller personer som förföljts för sin vilja att förändra

något? Om du vill kan du låta gruppen reflektera fritt om vad

deras tro betyder för deras engagemang, antingen i storgrupp

eller mindre grupper.

Vad kan du göra? Alla påverkas av att det åtstramade demokratiska utrymmet.

Även vi i Europa och Sverige påverkas både direkt och

indirekt. För att fortsätta värna om demokratin och för att

skapa förändring är det viktigt att mobilisera och aktivera sig.

Att vara en changemaker är att bidra till förändring. Det kan

du göra på många olika sätt utifrån dina förutsättningar och

din insats är oändligt värdefull.

Som changemaker bidrar du till förändring och är en del av

detta världsvida nätverk. Här finner du några exempel på hur

du kan engagera dig. Utifrån dina förutsättningar och

möjligheter kan du göra skillnad.

Påverka!

Delta i demokratin! Rösta på den politiker som du

tycker bäst företräder dina åsikter och utkräv ansvar

när den politiska ledningen inte gör det de ska.

Skriv brev, arrangera protester och sätt press på de

som styr! Det bästa sättet att skydda demokratin är

att visa att du finns och att du bryr dig. Tillsammans är

vi starka!

25

Organisera dig!

Som ung vuxen kan du engagera dig som

Ageravolontär och få möjligheten att jobba med andra

unga för global rättvisa!

Är du engagerad i en församling så kan du registrera

dig som ombud i Kyrksam och få information om vad

Svenska kyrkans internationella arbete gör och hur du

kan jobba med internationella frågor i din församling

eller ditt stift. Du kan även bli engagerad i din

församlings internationella grupp och vara med att

driva ert gemensamma arbete.

Delta i vårt utbytesprogram Ung i den världsvida

kyrkan och upplev en annan vardag. Programmet är

ett utmärkt sätt att träffa andra engagerade och få

mer information och erfarenhet om det internationella

arbetet.

Ge och uppmuntra till givande

Stöd våra partner och det arbete de utför. De riskerar

sina liv varje dag, men de kan inte fortsätta kämpa

utan ditt stöd. På projektkartan på svenskakyrkan.se

hittar du projekt som du kan skänka pengar till direkt.

Vill du verkligen vara med och skapa varaktig

förändring så ska du bli månadsgivare!

För att våra partners ska kunna planera sitt arbete

och fortsätta göra skillnad behöver de långsiktiga

källor till finansiering, speciellt när deras egna

regeringar stryper lokala bidrag till deras verksamhet.

Du kan skänka från 50 kronor i månaden, och du kan

antingen anmäla dig via hemsidan eller genom att

höra av dig till Givarservice på 018-16 96 00! Det går

givetvis också bra att skänka valfritt belopp via Swish

– 9001223 eller Plusgiro - 90 01 22-3.

Skapa egna insamlingar bland vänner och bekanta

eller gå ut och skramla på staden.

Anordna loppisar eller andra event där intäkterna kan

skänkas till det internationella arbetet.

26

Utbilda dig själv och andra

Om du känner dig redo att köra igång direkt kan du

använda dig av det här materialet och hålla egna pass

om att vara fri att förändra, eller varför inte själv välja

övningar ur Världens Kurs och sätta ihop ett eget

pass? På svenskakyrkan.se/friattförändra hittar du

fler tips och versioner att använda för din workshop

eller utbildning.

Sprid information om Fri att förändra på sociala

medier! Dela filmerna och berätta om hur viktigt det är

med demokratiskt utrymme. Skriv vad du vill förändra

i världen och glöm inte hashtaggen #Friattförändra så

att vi kan se ditt inlägg!

Skriv blogginlägg, insändare eller andra texter och

sprid dem i de kanaler som du har tillgång till.

Samtala om frågor så som demokrati, kvinnors

rättigheter och genusrättvisa med dina

medmänniskor. Genom att prata om frågorna så lyfter

du upp ämnet på agendan.

Du kan också vara med och skapa en konkret och hållbar

förändring.

Tillsammans förändrar vi världen ”Tvivla aldrig på att en liten grupp eftertänksamma,

engagerade medborgare kan förändra världen. Faktum är att

det är det enda som någonsin gjort det” - Margaret Mead

Människor förändrar världen. Det gör de genom att visa

civilkurage och stå upp för det de tror på. Men människan

behöver en möjliggörande miljö. Vi skapar förutsättningar för

det demokratiska utrymmet genom att ha ett starkt

civilsamhälle!

Alla människor ska ha möjligheten att organisera sig och

bidra till förändring. Vi kämpar för att alla ska vara fria att

förändra. Vi agerar lokalt – för att påverka globalt.

Tillsammans med dig kan vi påverka hur våra medmänniskor

har det. Tillsammans kan vi göra världen mer rättvis!

27

Övning: Changemakermetoden cirka 30-45 min

Syfte

Syftet med övningen är att identifiera vad gruppen vill

förändra och hur vi kan skapa den förändringen.

Gör så här

Dela upp gruppen i mindre grupper. Är ni få räcker det med

att dela upp i tre grupper, men är ni många kan det vara bra

att ha flera. Cirka 3-4 personer är en bra storlek på en grupp.

Ge varje grupp en post it-lapp eller ett papper.

Be varje grupp att identifiera något som de vill förändra i

världen, stort eller smått. När de har skrivit ner sitt svar ber

du dem skicka sin lapp vidare till nästa grupp. Varje grupp

ska nu ha en ny lapp med ett problem som en annan grupp

skrivit. Ge grupperna möjlighet att fråga varandra om de inte

förstår vad som står skrivet på lappen.

Be dem nu identifiera en person eller en väl avgränsad grupp

av personer som har makt och möjlighet att förändra det som

står på lappen. Då de har skrivit ner detta ber du dem skicka

även denna lapp vidare. På lappen de får ska de nu ha ett

problem samt vem som har makt att förändra problemet. Ge

grupperna möjlighet att fråga varandra om de inte förstår vad

som står skrivet på lappen.

Be dem att identifiera hur de ska framföra till personen eller

personerna att de borde göra något åt problemet. Skriva ett

brev? Anordna en protest? Göra en aktion på sociala medier?

Och vad skulle de säga för att budskapet skulle gå fram?

När alla har skrivit färdigt ber du grupperna att redovisa den

lapp de nu har framför sig. Vad är problemet? Vem har makt

att lösa det? Vad är budskapet och hur ska det framföras?

Diskutera exemplen tillsammans.

Det här är en metod som kan användas till att skapa

förändring inom alla områden! Berätta för deltagarna att de

alltid kan använda sig av Changemakermetoden när de

stöter på ett problem som de vill göra något åt.

28

Avslutning Tacka gruppen för deras medverkan, tipsa igen om att bli en

changemaker i sin egen situation. Det kan de bli genom att

exempelvis vara ageravolontär, ombud eller stödja våra

projekt. Det viktiga är att aldrig sluta engagera sig!

Vi vill också passa på att tacka dig för ditt bidrag till att sprida

budskapet till fler så att vi blir fler som gör skillnad, tack!

29

Källförteckning: Rapporten ”Shrinking political space of civil society

action”, ACT Alliance,

http://www.icnl.org/research/resources/regional/shri

nking-political-space-of-civil-society-action.pdf

Rapporten “Consultation - How to create and maintain

civil society space? What works?”, DanChurchAid, Brot

für die Welt och Trócaire,

http://www.ohchr.org/Documents/AboutUs/CivilSocie

ty/ReportHC/23_Trocaire.docx

FNs tidigare speciella rapportör för församlings- och

föreningsfrihet Maina Kiai

http://freeassembly.net/freedoms/

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter

http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-

rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/forenings-och-

forsamlingsfrihet

Studiematerialet ”Kyrkan i det offentliga rummet”,

Lutherska Världsförbundet

https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1630

600

Rapporten “Shrinking space for civil society –

challenges in implementing the 2030 Agenda.” –

Emelie Aho & Jonathan Grinde, Forum Syd.

http://www.forumsyd.org/PageFiles/8150/PO15094

3_Rapport_5maj_web.pdf

Statistik om minskat demokratiskt utrymme från

CIVICUS årliga rapporter om ”The state of civil society”

http://www.civicus.org/index.php/media-

center/reports-publications

Rapporten ”Så tystas en kvinnorörelse”, som är en

sammanfattning av rapporten ”Suffocating the

Movement – Shrinking space for women’s rights”,

Kvinna till kvinna 2018.

https://kvinnatillkvinna.se/suffocating-the-movement-

shrinking-space-for-womens-rights/

Rapporten ”Tag plats”, publiceras av Concord Sverige,

maj 2018.

30

28