Westholm Projektrapport slut-1-1

  • View
    24

  • Download
    3

Embed Size (px)

Text of Westholm Projektrapport slut-1-1

  1. 1. Personskerhet II: skadefrebyggande och skerhetsfrmjande arbete Projektarbete Karlstads Universitet Lars Westholm Alderholmsgatan 10 803 02 Gvle Drunkningsolyckor flytvstar som skadefrebyggande tgrd
  2. 2. Personskerhet II: skadefrebyggande och skerhetsfrmjande arbete Projektarbete Bakgrund Karlstads Universitet Innehllsfrteckning Problemets omfattning..........................................................................................................................3 Problemets natur...................................................................................................................................4 Definition av drunkning...................................................................................................................4 Bestmningsfaktorer........................................................................................................................4 Teoretisk grund.....................................................................................................................................6 Personal flotation device (PFD).......................................................................................................6 Funktion......................................................................................................................................6 Typer och indelning.....................................................................................................................6 Tillgnglighet..............................................................................................................................7 Drunkningar med flytvstar.............................................................................................................7 Anvndning......................................................................................................................................7 lder............................................................................................................................................7 Kn..............................................................................................................................................7 Frebilder....................................................................................................................................7 Teorier...................................................................................................................................................9 Haddons energistrategi och matris...................................................................................................9 System- och individperspektiv.......................................................................................................10 Protection motivation theory (teori ver motiv fr att vidta skyddstgrder)...............................11 Diskussion......................................................................................................................................13 Empirisk evidens................................................................................................................................14 Personal Flotation Devices usage: Do education Efforts Have an Impact?...................................14 Association between wearing a personal oatation device and death by drowning among recreational boaters: a matched cohort analysis of United States Coast Guard data ....................16 Causes and Prevention of Boating Fatalities.................................................................................16 Diskussion..........................................................................................................................................18 Litterturfrteckning............................................................................................................................19 Sid 2 (20)
  3. 3. Personskerhet II: skadefrebyggande och skerhetsfrmjande arbete Projektarbete Bakgrund Karlstads Universitet Problemets omfattning Drunkningar utgr en betydande ddsorsak i Sverige, under perioden 1977 2011 kunde 3 860 ddsfall identifieras dr drunkning var orsaken. Av dessa har 2 124 (56 %) klassats som olycksfall, 1 137 (29 %) suicider och 554 (14 %) hade oklara orsaker. (Gustavsson, 2013) Globalt sett r det stor skillnad mellan antalet drunkningar per 100 000 invnare, enligt www.gapminder.org r den s lg som 0 fr Monaco och s hg som 27 i Somalia. Figur 1 visar ven att i mnga lnder med hga ddstal fr ddlighet fr barn under 5 r r drunkningsfrekvensen ocks hg. (Gapminder, n.d.) (www.bit.ly/1GG1xPx) Kostnaderna fr drunkningsolyckor uppgick r 2005 till 731 milj. kr i Sverige (vilket motsvarar 817 milj. 2014). Den strsta andelen av kostnaderna (90 %) uppkommer genom produktionsbortfall. (1) Witman visade i en artikel frn 2008 att kostnaderna i USA fr drunkningsolyckor uppgick till US$ 680 274 per person i ldersgruppen 15-24 r. Witman anvnde denna personkostnad fr alla ldersgrupper och menade d att den totala rliga kostnaden i USA var hela US$ 2 500 milj. (Witman, 2008) Sid 3 (20) Illustration 1: Barnaddlighet och avlidna genom drunkning enligt GAPMINDER. (2015-02- 05)
  4. 4. Personskerhet II: skadefrebyggande och skerhetsfrmjande arbete Projektarbete Bakgrund Karlstads Universitet Fr att frebygga drunkningsolyckor anvnds 4,7 miljarder (2011 rs penningvrde) i Sverige. De strsta kostnaderna faller under skerhetskonstruktioner p fartyg, utbildning samt beredskap och badvakter (ca. 3,7 miljarder).(Witman, 2008) Problemets natur Definition av drunkning Drunkning definieras som blockering av luftvgarna genom nedsnkning i ett flytande medium och drigenom himdras tillfrseln av luft till kroppen. Oavsett om offret avlider eller verlever har hen varit inblandad i en drunkningstillbud. Genom blockeringen av luft undanhlls syre och koldioxid kan inte ventileras ut, resultatet blir att hen kommer att drabbas av hyperkapni (onormalt hga halter koldioxid i blodet), hypoxi (syrebrist) och acidos (lgt pH i blodet). Hypoxin i hjrnan leder till dden. (Idris, 2003) (Schilling, 2010) Bestmningsfaktorer Fr att undvika drunkningsolyckor framgr det att andningsvgarna mste undvika att bli nedsnkt under vattenytan. Drunkningar frekommer vid alla typer av vatten, bde inom och utomhus. Baserat p rapporteringskriterierna i Ddsorsakregistret (DOR) kan man grovt dela in orsakerna till drunkningar enligt fljande: Olyckor (fall, trafikolyckor, bt, badkar, simbassng) Suicid Sjukdom Alkohol och droger Kategorin olyckor r mycket vid och omfattar allt frn trafikolyckor till drunkningar i badkar. En stor faktor r alkohol. Fr dessa olika olyckstyperna varierar andelen avlidna med alkoholrelaterad prognos mellan 7 28 %. Hgst andel str avlidna i badkar fr medan den lgsta andelen finns bland drunkningar i simbassng. (Gustavsson, 2013) Inom folkhlsoomrdet definieras bestmningsfaktorer som faktorer som kan pverka hlsotillstndet. Det r en lng rad med faktorer som kan pverka frekomsten av drunkningsolyckor. I boken Personskerhet p tvren rknar Andersson bl.a. upp fljande bestmningsfaktorer: Demografisk utveckling Ekonomisk utveckling Droger (alkohol, mediciner) Social position Kultur och vrderingar Regional utveckling och urbanisering Teknisk utveckling Samhllskriser (Andersson, 2012) Sid 4 (20)
  5. 5. Personskerhet II: skadefrebyggande och skerhetsfrmjande arbete Projektarbete Bakgrund Karlstads Universitet Av alla dessa faktorer kan det vara intressant att frska avgrnsa de tre bestmningsfaktorer som kan tnkas ha hgst brighet p drunkningsolyckor. Ett frsk till det kan vara fljande faktorer. Demografi incidensen av avlidna genom drunkning kar med kad lder Droger 44 % av avlidna genom drunkning hade alkohol i kroppen (Sverige), 52 % i Finland (ej bt relaterade drunkningar) Teknisk utveckling skerhetsmetoder och -utrustning har utvecklats (Ahlm, Saveman, & Bjrnstig, 2013) (Lunetta, 2004) (MSB 2013) Detta projektarbete kommer att hantera en aspekt av den teknisk utvecklingen, nrmare bestmt flytvstar. Det r inte endast den tekniska sidan i form av framtagande och utformning av flytvstar som r intressant utan ven hur samhllet medverkar till att gra dem tillgngliga. Viljan och kunskapen att anvnda dem spelar ven stor roll. Denna skadefrebyggande tgrd r frmst individbaserad men det finns ven stor pverkan frn samhllet genom beteendepverkande insatser och underlttande av tillgngen fr sllananvndare (utlning av flytvstar). Sid 5 (20)
  6. 6. Personskerhet II: skadefrebyggande och skerhetsfrmjande arbete Projektarbete Bakgrund Karlstads Universitet Teoretisk grund Personal flotation device (PFD) Funktion Flytvstens funktion r att genom inbyggda (eller uppblsbara) flytceller hlla huvudet p en person ver vattenytan s att inte vatten kan trnga in i luftvgarna. Konsumentverket skriver: En god funktion hos flytvstar r avgrande fr att en icke simkunnig person ska kunna hlla sig flytande efter ett fall i vatten. (www.konsumentverket.se) Typer och indelning Det vi i dagligt tal kallar flytvst benms Personal flotation device (PFD) p engelska vilket r en mer trffande benmning d flytvst endast r en av flera typer av flythjlpmedel. En ledande tillverkar av flythjlpmedel i Sverige, Baltic, delar in sina produkter enligt nedan: Uppblsbara vstar Flytklder Flytoveraller Flytvstar fr vattensport Rddningsvstar Funktionsflytvstar Allroundflytvstar Skerhetsselar och linor Livbojar Hund- och kattvstar De olika typerna riktas till olika mlgrupper s det gr att vlja ett flythjlpmedel som r funktionellet fr t.ex. kanoting, fiske eller utflykter. Urvalet r stort, framfrallt avseende utseende, frg och form. Priserna varierar naturligtvis och en enkel allroundflytvst kostar frn ca. 250 kr till nrmare 3 000 kr fr flytoveraller. (www.baltic.se, 2015) Webplatsen DinSkerhet.se (drivs av MSB och riktar sig till privatpersoner med information om risker och skerhet) informerar om vad man som provatperson