Westholm Projektrapport slut-1-1

Personsäkerhet II: skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbete ProjektarbeteKarlstads Universitet

Lars WestholmAlderholmsgatan 10803 02 Gävle

Drunkningsolyckor – flytvästar som

skadeförebyggande åtgärd

Personsäkerhet II: skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbete Projektarbete BakgrundKarlstads Universitet

InnehållsförteckningProblemets omfattning..........................................................................................................................3Problemets natur...................................................................................................................................4

Definition av drunkning...................................................................................................................4Bestämningsfaktorer........................................................................................................................4

Teoretisk grund.....................................................................................................................................6Personal flotation device (PFD).......................................................................................................6

Funktion......................................................................................................................................6Typer och indelning.....................................................................................................................6Tillgänglighet..............................................................................................................................7

Drunkningar med flytvästar.............................................................................................................7Användning......................................................................................................................................7

Ålder............................................................................................................................................7Kön..............................................................................................................................................7Förebilder....................................................................................................................................7

Teorier...................................................................................................................................................9Haddons energistrategi och matris...................................................................................................9System- och individperspektiv.......................................................................................................10Protection motivation theory (teori över motiv för att vidta skyddsåtgärder)...............................11Diskussion......................................................................................................................................13

Empirisk evidens................................................................................................................................14Personal Flotation Devices usage: Do education Efforts Have an Impact?...................................14Association between wearing a personal floatation device and death by drowning among recreational boaters: a matched cohort analysis of United States Coast Guard data ....................16Causes and Prevention of Boating Fatalities.................................................................................16

Diskussion..........................................................................................................................................18Litterturförteckning............................................................................................................................19

Sid 2 (20)


Problemets omfattningDrunkningar utgör en betydande dödsorsak i Sverige, under perioden 1977 – 2011 kunde 3 860 dödsfall identifieras där drunkning var orsaken. Av dessa har 2 124 (56 %) klassats som olycksfall, 1 137 (29 %) suicider och 554 (14 %) hade oklara orsaker. (Gustavsson, 2013) Globalt sett är det stor skillnad mellan antalet drunkningar per 100 000 invånare, enligt www.gapminder.org är den så låg som 0 för Monaco och så hög som 27 i Somalia. Figur 1 visar även att i många länder med högadödstal för dödlighet för barn under 5 år är drunkningsfrekvensen också hög. (“Gapminder,” n.d.) (www.bit.ly/1GG1xPx)

Kostnaderna för drunkningsolyckor uppgick år 2005 till 731 milj. kr i Sverige (vilket motsvarar 817milj. 2014). Den största andelen av kostnaderna (90 %) uppkommer genom produktionsbortfall. (1) Witman visade i en artikel från 2008 att kostnaderna i USA för drunkningsolyckor uppgick till US$ 680 274 per person i åldersgruppen 15-24 år. Witman använde denna personkostnad för alla åldersgrupper och menade då att den totala årliga kostnaden i USA var hela US$ 2 500 milj.(Witman, 2008)

Sid 3 (20)

Illustration 1: Barnadödlighet och avlidna genom drunkning enligt GAPMINDER. (2015-02-05)

http://www.gapminder.org/

http://www.bit.ly/1GG1xPx


För att förebygga drunkningsolyckor används 4,7 miljarder (2011 års penningvärde) i Sverige. De största kostnaderna faller under säkerhetskonstruktioner på fartyg, utbildning samt beredskap och badvakter (ca. 3,7 miljarder).(Witman, 2008)

Problemets natur

Definition av drunkning

Drunkning definieras som blockering av luftvägarna genom nedsänkning i ett flytande medium och därigenom himdras tillförseln av luft till kroppen. Oavsett om offret avlider eller överlever har hen varit inblandad i en drunkningstillbud. Genom blockeringen av luft undanhålls syre och koldioxid kan inte ventileras ut, resultatet blir att hen kommer att drabbas av hyperkapni (onormalt höga halterkoldioxid i blodet), hypoxi (syrebrist) och acidos (lågt pH i blodet). Hypoxin i hjärnan leder till döden. (Idris, 2003) (Schilling, 2010)

Bestämningsfaktorer

För att undvika drunkningsolyckor framgår det att andningsvägarna måste undvika att bli nedsänkt under vattenytan. Drunkningar förekommer vid alla typer av vatten, både inom– och utomhus. Baserat på rapporteringskriterierna i Dödsorsakregistret (DOR) kan man grovt dela in orsakerna till drunkningar enligt följande:

• Olyckor (fall, trafikolyckor, båt, badkar, simbassäng)

• Suicid

• Sjukdom

• Alkohol och droger

Kategorin olyckor är mycket vid och omfattar allt från trafikolyckor till drunkningar i badkar. En stor faktor är alkohol. För dessa olika olyckstyperna varierar andelen avlidna med alkoholrelaterad prognos mellan 7 – 28 %. Högst andel står avlidna i badkar för medan den lägsta andelen finns bland drunkningar i simbassäng. (Gustavsson, 2013)

Inom folkhälsoområdet definieras bestämningsfaktorer som faktorer som kan påverka hälsotillståndet. Det är en lång rad med faktorer som kan påverka förekomsten av drunkningsolyckor. I boken Personsäkerhet på tvären räknar Andersson bl.a. upp följande bestämningsfaktorer:

• Demografisk utveckling

• Ekonomisk utveckling

• Droger (alkohol, mediciner)

• Social position

• Kultur och värderingar

• Regional utveckling och urbanisering

• Teknisk utveckling

• Samhällskriser

(Andersson, 2012)

Sid 4 (20)


Av alla dessa faktorer kan det vara intressant att försöka avgränsa de tre bestämningsfaktorer som kan tänkas ha högst bärighet på drunkningsolyckor. Ett försök till det kan vara följande faktorer.

Demografi – incidensen av avlidna genom drunkning ökar med ökad ålder

Droger – 44 % av avlidna genom drunkning hade alkohol i kroppen (Sverige), 52 % i Finland (ej båt relaterade drunkningar)

Teknisk utveckling – säkerhetsmetoder och -utrustning har utvecklats

(Ahlm, Saveman, & Björnstig, 2013) (Lunetta, 2004) (MSB 2013)

Detta projektarbete kommer att hantera en aspekt av den teknisk utvecklingen, närmare bestämt flytvästar.

Det är inte endast den tekniska sidan i form av framtagande och utformning av flytvästar som är intressant utan även hur samhället medverkar till att göra dem tillgängliga. Viljan och kunskapen attanvända dem spelar även stor roll. Denna skadeförebyggande åtgärd är främst individbaserad men det finns även stor påverkan från samhället genom beteendepåverkande insatser och underlättande av tillgången för sällananvändare (utlåning av flytvästar).

Sid 5 (20)


Teoretisk grund

Personal flotation device (PFD)

Funktion

Flytvästens funktion är att genom inbyggda (eller uppblåsbara) flytceller hålla huvudet på en personöver vattenytan så att inte vatten kan tränga in i luftvägarna. Konsumentverket skriver:

”En god funktion hos flytvästar är avgörande för att en icke simkunnig person ska kunna hålla sig flytande efter ett fall i vatten.”

(www.konsumentverket.se)

Typer och indelning

Det vi i dagligt tal kallar flytväst benäms Personal flotation device (PFD) på engelska vilket är en mer träffande benämning då flytväst endast är en av flera typer av flythjälpmedel. En ledande tillverkar av flythjälpmedel i Sverige, Baltic, delar in sina produkter enligt nedan:

• Uppblåsbara västar

• Flytkläder

• Flytoveraller

• Flytvästar för vattensport

• Räddningsvästar

• Funktionsflytvästar

• Allroundflytvästar

• Säkerhetsselar och linor

• Livbojar

• Hund- och kattvästar

De olika typerna riktas till olika målgrupper så det går att välja ett flythjälpmedel som är funktionellet för t.ex. kanoting, fiske eller utflykter. Urvalet är stort, framförallt avseende utseende, färg och form. Priserna varierar naturligtvis och en enkel allroundflytväst kostar från ca. 250 kr till närmare 3 000 kr för flytoveraller. (www.baltic.se, 2015)

Webplatsen DinSäkerhet.se (drivs av MSB och riktar sig till privatpersoner med information om risker och säkerhet) informerar om vad man som provatperson ska tänka på när man väljer flyhjälpmedel. Flytvästen ska var CE-märkt vilket innebär att den uppfyller EU-kraven för en säker väst. Flytvästar delas in i räddningsvästar och flytplagg. Det är endast räddningsvästar som automatiskt vänder en person rättvänt i vatten, även om hen är medvetslös.

Övriga flythjälpmedel är inte lika säkra med oftast bekvämare att bära. Barn ska inte ha för stora västar (”att växa i”) och ska ha en märkning som visar att den håller klassen 100 N.

Flytvästens bärförmåga mäts i Newton (N) och det behövs ca. 30 N för att hålla en vuxen flytande. Det finns olika Newtonklasser: från 50 – 275 beroende på användingsområden.

(www.dinsakerhet.se, 2015)

Sid 6 (20)

http://www.dinsakerhet.se/

http://www.baltic.se/

http://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Best%C3%A4lla%20och%20ladda%20ner/rapporter/2012/rapport-2012-10-flytvastar.pdf


Tillgänglighet

En allroundväst är billig och utbudet är stort, försäljningsställen finns ofta inom lätt åtkomst, allt från Clas Ohlson till bensinstationer. För de som inte vill köpa en väst finns det i 197 kommuner flytvästdepåer där flytvästar kan hyras till en kostnad mellan 10 och 100 kr per dygn. (MSB 2010)

Drunkningar med flytvästar

Andelen som drunknar utan flytväst är så hög som 85 % enligt en undersökning i USA. US Coast Guard rapporterade 2012 att av 452 dödsfall genom drunking bar endast 15 % av dessa PFD.(Quistberg, Bennett, Quan, & Ebel, 2014). En studie i Kina angav att endast 8,3 % av drunknade barn på landsbygden i Kina hade burit PFD.(Wintemute, Anton, Andrada, & Ribeira, 2013).

Användning

Användningen av PFD varierar stort mellan kön, ålder och grupptillhörighet (främst typ av båtägare). Tabell 1 på sid 8 visar en sammanställning från fem studier över användandet av PFD.

Ålder

I en studie i USA (Oregon och Washington) var användningen av PFD i genomsnitt 25 % (av 4 181 observerade personer i båtar), högst andel, >91 % fanns hos barn under 5 år och lägst andel, < 13 %,i gruppen över 14 år. Tabell 1 på sid 8 visar data å¨detta. (Quan, Bennett, Cummings, Trusty, & Treser, 1998).

I Kalifornien observerades 1 727 barn på tre badplatser och andelen som bar flytväst noterades. I gruppen < 1 år bar 55.6 % flytväst, i gruppen 1 – 4 år bar 37,6 % flytväst, i gruppen 5 – 10 år 29,4 % och i 10 -13 14,6 %. I genomsnitt bar 29.9 % av barnen flytväst. (Wintemute et al., 2013) En studie där 5 157 personer i fritidsbåtar observerades noterades den högsat användingsgraden 81.7 %för barn i åldern 0 – 12 år. (Chung, Quan, Bennett, Kernic, & Ebel, 2014)

Kön

Det finns en viss överrepresentation av bärande av PFD hos kvinnor. Tabell 1 på sid 8redovisar fyra studier där andelen män som bar PFD varierare mellan ca. 18 till 32 % och hos kvinnor mellan 20 och 34 %.

Förebilder

Chung et al framför i sin studie som genomfördes 2010 att förebilder i form av bl.a. äldre anhöriga eller föräldrar spelar stor roll i användningsgraden, bl.a. ökade användingsgraden i gruppen barn mellan 13 och 17 år från 31,6 % till 81,4 %.

Sid 7 (20)


Användningsgrad flytvästar(%)

Åldersgrupper

Chung 2014 Quan 1998 Wintermute2013

Wylde 2009 Treser 1997(Data från

1992)

0-5 89,0 90,7 (0-4 år) 93,2 58,3 (0-4 år)

6-12 80,0 63,5 (5 – 15 år) 29,4 (5-10 år) 68,0 (5-14 år)13-17 49,5 13,2 (>14 år) 14,6 (10 -13 år)18-64 21,8>65 18,3

KönMän 27,8 21,2 31,7 18,2Kvinnor 33,8 31,4 27,9 20,4

BåttypMotorbåt 21,1 19,0 17 10,4Plastbåt 96,8Kajak 79,8 77,6 79,0Kanot 59,9 40,9 19,8Roddbåt 45,1 27,0 8,0Vindsurfing 62,0Segelbåt 31,7 50,0 26 61,0Uppblåsbar 43.3 51Flotte 31,3 10,3Övrigt 16,9

Båtlängd<16 ft 56,8

Endast båtar < 16 ft

16 -20 ft 22,921-25 ft 19,7>25 ft 15,4

AktivitetFiske (försök till)

21,2

Vattenskidor 44,3Racing 56,9Simning 50,0Fritid 29,8

Övrig aktivitet 72,7

Tabell 1: Användning av PFD i olika åldersgrupper, kön, båttyp och aktivitet. Efter Chung 2014, Quan 1998, Wintermute 2013, Wylde 2009 och Treser 1997.

Sid 8 (20)


Teorier

Haddons energistrategi och matris

För att förebygga skador behöver man undersöka ett antal olika faktorer som kan orsaka skadan: tekniska, omgivnings eller beteendemässiga faktorer. Det går även att resonera att man kan antingenförebygga själva händelsen som kan orsaka skada , minska skadorna av själva händelsen eller insatser för att rehabilitera personer efter skadan.

Forskaren William Haddon har genom sin forskning utvecklat detta synsätt och för fram framförallt att man antingen kan förebygga själva olyckan (händelsen) eller skadan efter händelsen. Han delar även in åtgärder i tre tidsfaser; före under och efter skadan (händelsen) samt lånar in begrepp från hälso- och sjukvården:

Det ska finnas en Agens vilket innebär en skadeframkallande faktor, en Värd (människa) samt en Miljö som påverkar omständigheterna. Genom att sätta detta i en matris skapade Haddon ett verktygsom kan användas för att studera skadeorsaker och identifiera skadeförebyggande åtgärder.(Andersson, 2009)

Haddon beskrev även den s.k. energiperspektivet där han menar att skador uppstår genom energiöverföring på sådant sätt att levande eller död materia skadas. Haddon etablerade även 10 strategier för skadeprevention baserade på energiperspektivet. Dessa strategier är användbara för att konkretisera en skada och även identifiera åtgärder.(Haddon, 1970)

Haddon intruderade termerna aktiva och passiva åtgärder för att visa på skillnaderna mellan var åtgärder kan göras för att minska skaderisken. Han menar bl.a. att det kan vara bättre att prioritera resurser på att skapa system med passiva åtgärder för minska skaderisker.(Haddon, 1980)

För att beskriva drunkning ur energiperspektivet har Robertsson beskrivet det som att människan helt enkelt inte kan fungera med för lite energi och för att tilgodogöra sig energi kräver kroppen syre. Frånvaro av syre orsakar därmed en energibrist som kan leda till döden genom kvävning.(Robertson, 2007)

Tabell 2 på sid 10 visar de 10 strategierna med kommentar över vilka och hur dessa kan relateras tillanvändandet av PFD. I Tabell 3 på sid 11 finns en sådan matris som bygger material från Universityof Minnesota.

Sid 9 (20)


Strategi Exempel relaterat till drunkningoch användandet av PFD

1. Förhindra energin som orsakar skadan Låt inte barn vistas oövervakade intill vatten.

2. Reducera den energi som alstras Minska tillgången till vatten (pooler, pölar m.m.)

3. Förhindra att energin utlöses Minska förekomsten av forsande vatten.

4. Modifiera hastigheten/intensiteten med vilken energin frigörs

Bygg konstruktioner som minskar vattenhastigheten.

5. Separera energin i tid och rum från det som skadas. Stängsla av eller sätt upp varnings- eller förbudsskyltar.

6. Separera genom en fysisk skyddsbarriär Sätt upp murar eller stängsel.

7. Modifiera kontaktytan hos faran. Anlägg grunda eller svagt sluttande bottnar på badplatser.

8. Öka motståndskraften hos det som ska skyddas Öka medvetande om faran. Använd PFD.

9. Motverka skadeförlopp som redan satts i gång Kampanjer för att badvett och att använda PFD.

10. Återställning genom behandling och rehabilitering Förändra farliga vattenmiljöer.

Tabell 2: Haddons 10 strategier och hur drunkning och användandet av PFD kan relateras till dessa. Källa: University of Minnesota, 2014, http://blog.lib.umn.edu/spon0024/unintentional_drowning/08-haddon-strategies-and-matrix-for-drowning.html .

System- och individperspektiv

Ett sätt att hantera skadeförebyggande åtgärder eller analyser av skador är att använda ett system- eller individperspektiv. Med systemperspektiv menas att man fokuserar på det system eller omgivning som omger individen och som antingen kan orsaka skada eller åtgärder inom systemet som kan förebygga skador. Med individperspektiv menar man att det är individen som är orsaken till skadan.

En indivd kan genom misstag eller okunskap göra något som orsakar en skada men om hen är del av ett system som är förlåtande eller berett kan en skada undvikas.(Reason, 2000)

I exemplet med flytvästar kan ett individmisstag vara att flytvästen blir kvarglömd eller går sönder, om det då finns ett system med låneflytvästar så kan individmisstaget rättas till och risken för skada (drunkning) minskar.

Sid 10 (20)

http://blog.lib.umn.edu/spon0024/unintentional_drowning/08-haddon-strategies-and-matrix-for-drowning.html



Värd (badare) Agens (PFD) Miljö (fysisk) Miljö (social)

Före - Badvett- Simkunnighet

- Inga PFD- PFD ej tillåtna- Livräddningsutrustning ej tillgänlig- Typ av vatten (pool, sjö m.m.)

- Inga PFD att låna- Inga avspärrningar- Tillgång till akutsjukvård

- Låg användandegrad hos (vuxna)-Avsaknad av program och instruktioner att använda PFD-Avsaknad av övervakning- Lagkrav- Efterlevnad av lagkrav

Under - Bär ej PFD- Simkunnighet- Panik

-I nga PFD- Kläder (tynger ner)- Ingen räddningsbåt

- Väder- Kroppstemperatur

- Låg användandegrad hos (vuxna)-I nga krav att använda PFD- Badvakter- Kommunikation

Efter - Fysisk kondition- Psykisk problem

- Strömmar- Is och andra hinder

- Ingen observerar- Inställelsetid räddningstjänst

- Låg användandegrad hos (vuxna)- Preventionsprogram- Förbättrade akutinsatser

Tabell 3: Haddons matris över användnadet av PFD (markerad med röd text) och ett urval av andra åtgärder för att visa dessa som komplement. Källa: University of Minnesota, 2014, http://blog.lib.umn.edu/spon0024/unintentional_drowning/08-haddon-strategies-and-matrix-for-drowning.html

Protection motivation theory (teori över motiv för att vidta skyddsåtgärder)

Denna teori lanserades av Ronald Rogers 1975 och bygger på att man genom rädsla på eget bevåg vidtar skadeförebyggande åtgärder. Det är tre komponenter som driver rädslan (som då fungerar som motivatin till att vidta skadeförebyggande åtgärder):

1. Storleken på skadan.

2. Sannolikheten att händelsen inträffar.

3. Effektiviteten hos den skadeförbyggande åtgärden.

(Rogers, 1975)

I en rapport riktad till Maritime Coastguard Agency & the Royal National Lifeboat Institution har Wylde et al närmare studerat vad som påverkar flytvästbärandet i Storbrittanien. Ett av de områden de studerat var hur rädslan värderades och påverkade bärandet av PFD.

Genom intervjuer fick 68 personer besvara frågan om vad de uppfattade som den största farna med att vara ute på vattnet. Den största faran som uppfattades var väder, andra båtar och fiskeredskap.På frågan om varför man inte bar flytväst var de tre främsta orsakerna obekväma, farlig

Sid 11 (20)




tillsammans med fiskeredskap och dyra / förhindrar jämn solbränna (delad position). Intervjuer visade att hen underskattar risken (här mätt som hur lång tid man tror sig öveleva i vattnet), ingen respondent nämnde ”köldschocken” som uppstår initalt när man faller i vattnet. Som skyddsmekanism nämns att hen inte har förstått att flytvästar även skyddar mot hypotermi genom att den håller munnen över ytan när kroppen har blivit nedkyld. Hen vidtar då andra skyddsåtgärder som rep, ”en hand på relingen” och undvika dåligt väder. Illustration 2 På sid 12 visar en sammanfattning över resultaten relevanta gentemot PMT i undersökningen.

(Wylde, Langham, Sharpe, & Jackson, n.d.)

Sid 12 (20)

Illustration 2: Sammanfattning över resultaten relevanta gentemot ”Protection motivation theory” (teori över motiv för att vidta skyddsåtgärder) i den brittiska rapporten ”MCA Lifejacket wear – behavioural change ”, Wylde 2009.


Diskussion

Att bära flytväst när man är på båt är en effektiv skyddsåtgärd gentemot drunkning. Tekniken ersätter här mänsklig förmåga att hantera skador eller oförmåga att röra sig (nedkylning, medvetslöshet) om hen hamnar i vattnet. Flytvästen ser då till att munnen inte hamnar under vatten och man har större chans att överleva.

Att förmå människor att använda flytvästar är ett svårt problem. PMT är ett sätt att hantera detta genom att ”skrämma” fram en beteendeförändring. Problemet är att det riskerar att inte fungera särskilt bra. Genom andra, och oftast sämre, skadepreventiva åtgärder undviker hen att bära en PFD.Skälen till att öka personrisken kan ses som mindre vettiga t.ex. att solbrännan blir ojämn men är inte desto mindre tillräckligt starka för att hen ska välja bort PFD. Det största skälet till att inte använda PFD är att de uppfattas som obekväma, detta kan indikera att antingen behöver PFD bli bättre designade eller att hen måste ”tåla” besväret, dvs. en bättre avvägning mellan komfort och skydd.

En inte helt rättvisande parallell är de militära skyddsvästar (som skyddar mot splitter och kulor) som tillsammans med alla annan skyddsutrustning (första förband, radio, bår m.m.) som måste bäras är mycket tunga och obekväma. Motivationen (och systemets krav; order att bära) gör att användingen är mycket hög. Riskperceptionen är hög och kunskapen om konsekvenser likaså.

Reasons ideér om att ett system ska vara förlåtande passar in i bärandet av PFD men bristen är att den inte kan vara heltäckande. Det finns i dag inga krav att PFD ska bäras eller att det ska finnas tillgänliggt (förutom på kommersiella fartyg). Det enda undantaget är att det finns krav på funktionen av PFD. Individen bidrar till största delen till risken helt enkelt genom att alla inte bär PFD. Som ovan nämnts kan skälen vara förhållandevis enkla men en stor andel av drunkningstillbud sker under påverkan av alkohol eller droger. Detta sätter ner riskuppfattningen och kan öka uppfattningen om sin egen förmåga att hantera ett drunkningstillbud.

Haddons energiteori och matris fungerar mer som ett sätt att sätta PFD in i ett sammanhang. Man ser att endast bära PFD inte ger ett heltäckande skydd utan måste kompletteras med andra åtgärder. Det kan t.ex. vara att stängsla områden som människor rör sig utan att normalt inte använda PFD, främst i tätortsnära kajområden.

Sid 13 (20)


Empirisk evidens

Personal Flotation Devices usage: Do education Efforts Have an Impact?

Charles D. Treser och hans medförfattare genomförde en studie i Washington, USA, där använingenav PFD observerades vid två tillfällen: 1992 och 1994. Tiden mellan observationerna användes till att genomföra olika typer av utbildningsinsatser gentemot båtanvändarna.

I studien referar man till att ungefär 85 % av de drunknade i USA under åren 1984 till 1991 kunde ha undvikits om personerna hade burit PFD. Sett över hela nationen bar inte offren PFD i 86 % av fallen.

Utbildningsinsatserna gjordes av olika institutioner i Washington och var en två årig insats som påbörjades 1992. Kampanjen omfattade bl.a. broschyrer, videos som visades i skolor, låneflytvästar,lokala evenamang och samlarkort med kända sportprofiler. Syftet med kampanjen var att förebygga drunkning. Efter första observationsomgången kunde konstateras att många som använde roddbåt fiskade. Då användandegraden var låg för denna kategori blev fiskare en särskild målgrupp i utbildningsinsatsen.

Sid 14 (20)

Illustration 3: Användningsgrader av PFD före och efter utbildningsinsats, uppdelat på kön och ålder. Efter Treser 1997.

AllaMän

KvinnorVuxna

Barn (5-14 år)Barn (0-4 år)

Vuxna mänMän < 15 år

Vuxna kvinnorKvinnor < 15 år

0

1020

3040

50

6070

8090

Förändring i användandet av PFD efter utbildningsinsats

Fördelat i åldersgrupper

1992 1994

%


För att mäta effekten av kampanjen gjordes observationer av användande vid två tillfällen: 1992 och1994. Genom okulära obsevationer från stranden antecknades bla. ålder, kön och användandet av flytvästar. Studien omfattade endast båtar kortare än 16 ft (ca. 5,5 meter). Data från observationerna1992 återfinns i urval i Tabell 1 på sid 8.

Användningen av PFD ökade från 19,9 % till 31,3 % mellan de två åren. Illustration 3 på sid 14 ochIllustration 4 på sid 15 sammanfattar förändringarna. Författarna framför att även om vissa delar avobservationsmetoden och vädret skiljde sig åt mellan observationerna var förändringarna fastställda.Författarna framför även att ökningen inte enbart beror på kampanjen utan kan även vara ett utslag av ett allmänt ökande säkerhetsmedvetande hos befolkningen under denna tidsperiod.

(Treser, Trusty, & Yang, 1997)

Tresers artikel om utbildningsinsatser påverkar användningen av PFD bygger på observationer som gjordes på avstånd (på land) vilket bla. leder till risker att missklassifiering av båttyp och bärande av PFD kan förekomma. Observationerna gjordes även enbart under våren samt att man inte angav vilket aktivitet som båtarna användes till. Studien ger heller inga exempel på utbildningsmaterial. Trots dessa begränsningar visar studien markanta ökningar av användandet vilket stödjer tesen att frivilliga åtgärder i form av utbildningar har en effekt. Om utbildningsinsatserna hade varit, vilket inte framgår, målgruppsinriktade skulle effekterna kunnat bli än större. En tydlig brist är att det endast är små båtar som ingår, andra studier visar att användandet minskar ju större båt man befinner sig på. 38 citat i andra artiklar enligt google Scholar (2015-03-03).

Sid 15 (20)

Illustration 4: Användningsgrader av PFD före och efter utbildningsinsats, uppdelat på båttyp. Efter Treser 1997.

Motorbåt Segelbåt Roddbåt Kanot Kajak Flotte Övrigt Alla båtar0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Förändring i användandet av PDF efter utbildningsinsats

Uppdelat på båttyp

1992 1994

%


Association between wearing a personal floatation device and death by drowning among recreational boaters: a matched cohort analysis of United States Coast Guard data

Peter Cummings gjorde tillsamman med två andra författer en studie baserad på data från US Coast Guard. Syftet var att beräkna förhållandet mellan bärande av en PFD och drunkingsolycka på fritidsbåtar. Genom att analysera 878 drunkningsolyckor under åren 2000 – 2006 beräknade man attman genom att bära PFD kan en av två drunkningsolyckor undvikas.

Studien bygger på registerdata från US Coast Guard och man rensade bort många poster genom att bl.a. endast studera båtolyckor där minst två personer hamnade oavsiktligt i vattnet och en drunknade. Många poster där det var oklart angivet om PFD hade burits rensades även bort.

Man beräknade den relativa risken (RR, risk ratio) justerat för kön och ålder och kom fram till en RR på 0,49, vilket betyder att risken att drunkna är 49 % om man bär en PFD jämfört med om man inte gör det. De redovisar även motsvarande (men ej helt jämförbara) RR för en australiensisk och en kinesisk studie; 0,64 resp 0,44. (Cummings, Mueller, & Quan, 2011)

Cummings studie om drunkningar och använding av PFD bygger på registeruppgifter som inte är avsedda för detta ändamål och uppgifterna har antecknats av många olika personer. Detta visas genom det stora antal poster som inte har kunnat användas. Studien ger trots tidsspannet en ögonblicksbild utan att några riktade untbildningsinsatser har gjorts. Det går inte att utesluta att trender i samhället har påverkat innehållet i registren under denna tid, både positivt och negativt. Trots detta ger studien ett statistisk säkerställt resultat som har använts i många andra studier, 36 citat enligt google Scholar (2015-03-03).

Causes and Prevention of Boating Fatalities

Peter och Nina OĆonnor har i sin studie från Australien utgått från uppgifter från rättsläkare och dekonstaterar att båtolyckor endast överträffas av bilolyckor när det gäller allvarliga olyckor då i genomsnitt 80 personer dödas och 1 000 vårdas på sjukhus varje år.(sic) De konstaterar att det inte hade funnits några övergripande studier gjorda över båtolyckor förutom några där man studerat enskilda faktorer som t.ex. alkohol. De framför även om man lägger stor vikt vid PFD i samhälleliga policies så har inte effektiviteten bevisats.

Genom att dödsfallen var klassade enligt ICD-metoden kunde man välja ut de som klassats som fartygsrelaterade. Andra faktorer som studerades var båtarnas storlek, väder vid olyckstillfället samtgenomgång av polisrapporter, kartor och annan relevant information. Slutligen hade man 270 fall avbåtolyckor som inträffat under perioden 1992-1998 där totalt 333 personer drunknade. Den vanligaste aktiviteten var fiske, vanligast tid på dygnet var mellan 08:00 och 20:00 samt den vanligast båttypen var en liten båt (< 6 m). Vanligvist kapsejsade båten och personer hamnade i vattnet.

I Tabell 4 sid 17 visas resultatet när ytterligare avgränsningar gjorde så att materialet endast omfattade olyckor där minst två personer hamnat i vattnet och den avlidna inte dödats genom slag eller fastnat under vattnet.

Sid 16 (20)


11 % av de drunknade hade burit PFD medan 89 % inte hade burit PFD, det framräknade statistiska måttet OR (odds ration) var 2.1, vilket tolkas som att det är dubbelt så hög risk att drunkna om man inte bär PFD som om man bär PFD. (O’Connor & O’Connor, 2005)

Samma analys som för OĆonnors studie kan göras för denna studie: man använder ett underlag som inte är direkt anpassat för detta ändamål. Man kom fram till samma resultat: att risken att drunkna var ungefär dubbelt så hög om man inte bar flytväst. 23 citat enligt google Scholar (2015-03-03).

Överlevnadschanser

PFD Status Döda(n)

% Överlevare(n)

% Total OR

Bar PFD 16 11 34 21 50 1

Bar inte PFD 129 89 128 79 257 2.1

Total 145 100 162 100 307

Tabell 4: Överlevnadschanser i båtolyckor i Australien i förhållande till om man bär PFD (flytväst)eller inte. Efter OĆonnor 2005.

Sid 17 (20)


DiskussionGenom Cummings och OĆonnors studier kan man konstatera att användandet av flytvästar fördubblar chansen att överleva om man skulle råka ut för ett drunkningstillbud. Haddons energimatris kan tillämpas genom att PFD minskar risken för energibrist (avsaknad av syre) eller ökar motståndskraften (ansiktet över vattnet vid hypertoni). Teorin är inte helt tillämplig i detta fall därföra att PFD egentligen endast är en av flera åtgärder som krävs för att skapa ett skydd mot drunkning. Det krävs en rad andra åtgärder för att skapa detta skydd. Haddons har även genom sin distinktion mellan aktiva och passiva åtgärder lutat åt att passiva åtgärder ger större nytta pekar även pa att Haddons teorier inte är helt tillämpliga i detta fallet.

Reasons teori om individens ansvar och systemets stöd för att minska individens misstag passar bättre in på PFD. Genom att det till sist är individen som avgör om hen ska använda PFD så faller ansvaret på hen. Systemet kan stödja genom utbildning (attitydpåverkan eller sociala normer) och tillhandahålla PFD (lånesystem). Tresers studie visar att utbildningsinsatser ger resultat och ökar användingen av PFD. Cummings och OĆonnor har genom sina arbetet tagit fram en siffra på hur mycket PFD hjälper. Det är en fördel att den dessutom är lättkommunicerad: det är inga exakta procentsatser utan det är antingen fördubblad chans eller halverad risk.

Wyldes undersökning pekade på att Protection motivation theory inte fungerar för användandet av PFD. Undersökningen går inte in på de mekanismer som gör att hen prioriterar bekvämlighet över skydd. Att skrämmas genom att föra fram riskerna verkar ha liten effekt. Man kan dra en slutsatsen att det ligger mycket psykologi i att öka användningen av PFD. Inom ramen för detta arbete har intenågra andra psykologiska metoder eller teorier studerats vilket skulle kunna ge mer insikt i hur dettaskulle åstakommas.

Cummings studie går tyvärr inte in på vilka åtgärd som gjordes för att öka användinge (förutom riktade insatser gentemot fiskare). Men genom att de nämner att det gjordes flertalet olika åtgärder kan man utgå från att de på något sätt var målgruppsinriktade.

För att öka användadet av PFD finns det några saker som troligtvis skulle fungera:

• Målgruppsanpassade attitydåtgärderFör att få fler att använda PFD bör man försöka förändra attitiyden till att bära dessa. Det ska t.ex. vara ”coolt, ”modernt” eller ”smart” att bära PFD. Den sociala acceptansen spelar nog stor roll i detta. Målgrupper kan t.ex. ägare av olika båttyper, ålder eller social tillhörighet.

• Bättre ergonomi på PFDPFD ska vara bekväma att bära och anpassade till bäraren vare sig det är ett barn, kvinna eller äldre person.

• Bättre estetisk utformning av PFDDe ska helt enkelt vara snygga och moderna.

• Lagkrav på att bära PFDTvingande krav ökar användningen men kan även motverka en social acceptans.

Sid 18 (20)


Litterturförteckning

Ahlm, K., Saveman, B.-I., & Björnstig, U. (2013). Drowning deaths in Sweden with emphasis on the presence of alcohol and drugs – a retrospective study, 1992–2009. BMC Public Health, 13(1), 216. http://doi.org/10.1186/1471-2458-13-216

Andersson, Ragnar. (2012). Personsäkerhet på tvären. Karlstads Universitet.

Chung, C., Quan, L., Bennett, E., Kernic, M. A., & Ebel, B. E. (2014). Informing policy on open water drowning prevention: an observational survey of life jacket use in Washington state. Injury Prevention, 20(4), 238–243. http://doi.org/10.1136/injuryprev-2013-041005

Cummings, P., Mueller, B. A., & Quan, L. (2011). Association between wearing a personal floatation device and death by drowning among recreational boaters: a matched cohort analysis of United States Coast Guard data. Injury Prevention, 17(3), 156–159. http://doi.org/10.1136/ip.2010.028688

Gapminder: Unveiling the beauty of statistics for a fact based world view. (n.d.). Retrieved from http://www.gapminder.org/

Guide till ökad vattensäkerhet : för kommuner och andra anläggningsägare - zotero://attachment/17/. (n.d.). Retrieved from zotero://attachment/17/

Haddon, W. (1970). On the escape of tigers: an ecologic note. American Journal of Public Health and the Nations Health, 60(12), 2229–2234.

Haddon, W. (1980). Advances in the epidemiology of injuries as a basis for public policy. Public Health Reports, 95(5), 411–421.

Idris, A. H. (2003). Recommended Guidelines for Uniform Reporting of Data From Drowning: The “Utstein Style.” Circulation, 108(20), 2565–2574. http://doi.org/10.1161/01.CIR.0000099581.70012.68

Lunetta, P. (2004). Unintentional drowning in Finland 1970-2000: a population-based study. International Journal of Epidemiology, 33(5), 1053–1063. http://doi.org/10.1093/ije/dyh194

O’Connor, P. J., & O’Connor, N. (2005). Causes and prevention of boating fatalities. Accident Analysis & Prevention, 37(4), 689–698. http://doi.org/10.1016/j.aap.2005.03.011

Quan, L., Bennett, E., Cummings, P., Trusty, M., & Treser, C. (1998). Are life vests worn? A multiregional observational study of personal flotation device use in small boats. Injury Prevention, 4(3), 203–205.

Quistberg, D. A., Bennett, E., Quan, L., & Ebel, B. E. (2014). Low life jacket use among adult recreational boaters: A qualitative study of risk perception and behavior factors. Accident Analysis & Prevention, 62, 276–284. http://doi.org/10.1016/j.aap.2013.10.015

Reason, J. (2000). Human error: models and management. Bmj, 320(7237), 768–770.

Sid 19 (20)

http://doi.org/10.1186/1471-2458-13-216


Robertson, L. S. (2007). Injury Epidemiology : Research and Control Strategies. Oxford: Oxford University Press. Retrieved from http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=209613&site=ehost-live

Rogers, R. W. (1975). A Protection Motivation Theory of Fear Appeals and Attitude Change. Journal of Psychology, 91(1), 93.

Schilling, U. M. (2010). Drunkning. Retrieved from http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/12301/LKT0926s1729_1732.pdf

Treser, C. D., Trusty, M. N., & Yang, P. P. (1997). Personal Floatation Device Usage: Do Educational Efforts Have an Impact? Journal of Public Health Policy, 18(3), 346–356. http://doi.org/10.2307/3343315

Wintemute, G. J., Anton, A., Andrada, E., & Ribeira, R. (2013). Compliance with an Ordinance Requiring the Use of Personal Flotation Devices by Children in Public Waterways. Western Journal of Emergency Medicine, 14(2), 200–203. http://doi.org/10.5811/westjem.2012.1.11717

Witman, G. D. (2008). Economic cost of drowning in inland lakes and rivers. International Journalof Aquatic Research and Education, 2(1), 56–58.

Wylde, J., Langham, M., Sharpe, S., & Jackson, K. (n.d.). MCA Lifejacket Wear–Behavioural Change.

(n.d.).

Sid 20 (20)

Documents

Westholm Projektrapport slut-1-1