KvalitetsredovisningVerksamhetsberättelse

Verksamhetsplan för året 2015

Bryggeriets gymnasium Ystadvägen 46, 214 45 MalmöTel. 040-320541bryggerietsgymnasium.se

Bryggeriets gymnasium

1. Presentation av Bryggeriets gymnasium

Bryggeriets gymnasium startade 2006 och erbjuder idag Estetiska programmet med inriktningarna Estetik och media samt Bild- och formgivning. Bryggeriets gymnasium erbjuder dessutom eleverna att välja en profil inom ramen för undervisningen. Från 2014 erbjuder Bryggeriets gymnasium profilerna skateboarding, serieteckning, fri konst eller foto och film.

Bryggeriets gymnasium är beläget på Ystadvägen i Pripps gamla bryggerilokaler. Skolan är inhyst i en unik miljö med tillgång till Bryggeriets skatepark på närmre 2000 m². Från kafeterian kan man sitta och titta ned i skateparken där eleverna skejtar. Skolan har renoverade och pedagogiskt anpassade lokaler. Lärarrummet, där all pedagogisk personal samt skolledning sitter, finns i direkt anslutning till lärosalarna.

Bryggeriets gymnasium har 24 anställda varav 17 är pedagogisk personal. Av de anställda som inte räknas till pedagogisk personal finns en rektor, biträdande rektor, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, administratör och ekonom. Skolans biträdande rektor undervisar inom ramen för sin tjänst. Utöver Bryggeriets gymnasiums anställda personal finns även kontrakterade stödfunktioner inom områdena lokalvård, vaktmästeri, kafeteriaverksamhet, systemadministration, skolhälsovård samt skolrestaurangen. I december 2015 går det 152 elever på skolan.

Rektor är Carl Lundgren och biträdande rektor är Marie Svensson. Kvalitetsredovisningen har upprättats av rektor Carl Lundgren och Marie Svensson.

2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 2015

Nedan följer en beskrivning av hur kvalitetsredovisningen framtagits och vilka rutiner som har styrt insamlingen av kvalitativt och kvantitativt utvärderingsmaterial.

2.1 Rutiner psykosocial miljö eleverSkolans elevhälsosteam (EHT) består av kurator, rektor, resurspedagog, stödansvarig med specialpedagogisk kompetens, skolsköterska och biträdande rektor. EHT träffas på tisdagar varje vecka för att framförallt diskutera elever i behov av pedagogiskt eller annat stöd och besluta om elever ska kallas till elevhälsokonferens.

Under läsårets gång ansvarar alla i personalgruppen för att slå larm till EHT om en elev verkar befinna sig i någon typ av svårigheter. Mentorerna har ett särskilt tydligt ansvar för att uppmärksamma pedagogiska eller sociala problem bland sina mentorselever.

Förutom regelbundna samtal med elever och lärare är närvarostatistiken ett viktigt redskap i det förebyggande elevhälsoarbetet.

Utvecklingssamtal med elever erbjuds en gång per termin. Utvecklingssamtalsveckorna planeras under planeringsdagarna i juni. Under utvecklingssamtalen diskuteras elevernas

2

pedagogiska, personliga och sociala utveckling. Varje elevs studiesituation diskuteras i storforum under mitterminskonferenserna på hösten och våren. I samband med mitterminskonferensen diskuteras också vilka eventuella stödinsatser eller förändringar i undervisningen som skulle kunna påverka enskilda elevers studieresultat positivt. Varje år gör Malmö stad en enkät för alla gymnasieelever gällande elevernas trygghet och trivsel i skolan. Enkäten Så här tycker vi! Just till detta års kvalitetsredovisning valde Malmö stad att förskjuta enkätutskicket till april 2016, vilket gör att vi inte kommer att kunna använda enkäten som mätutgångspunkt.

Det förebyggande elevhälsoarbetet handlar mycket om att oavbrutet bygga goda relationer mellan personal och elever. Vi äter tillsammans, är närvarande i kafeterian och skollokalerna och har alltid dörren öppen till personalrummet, bokstavligt och bildligt.

I början av varje läsår har eleverna traditionsenligt gjort någon aktivitet för att stärka känslan av samhörighet inom klasser och årskurser, men också över årskursgränserna. I början på läsåret 2015/2016 träffades alla elever i åk 1-3 i en gemensam profildag. Eleverna i årskurs 1 hade en gemensam stadsvandring samt en teambuildingsdag i oktober 2015.

Genom aktiviteter som involverar och blandar alla elever på skolan försöker vi bryta den uppdelning som finns mellan elever med olika profiler. Samma tanke finns bakom klass- och gruppindelningen i undervisningen.

2.2 Rutiner psykosocial miljö personalDet är framför allt genom medarbetarsamtalet som personalen får delge sina tankar kring verksamheten och den egna personliga utvecklingen. Personalen har två medarbetarsamtal under verksamhetsåret.

I samband med terminsstart och -avslutning kombinerar vi fortbildning med sociala aktiviteter. Efter läsårets slut åker all personal iväg på internat för att få tillfälle till både arbete och umgänge. Den arbetsformen skapar förutsättningar för trygghet och förtrolighet både i de professionella och de personliga relationerna inom personalgruppen.

I slutet av varje läsår brukar vi åka iväg med en övernattning med syfte att summera läsåret och planera inför det kommande läsåret, men också för att umgås och avsluta läsåret i gemenskap. I år höll vi avslutningen på Klåveröds vandrarhem.

2.3 Rutiner måluppfyllelseFrån och med ht-11 arbetar vi med en digital plattform, Schoolsoft, där vi har möjlighet att samla information som sedan används som statistiskt underlag. Alla elever och vårdnadshavare får en personlig inloggning och har möjlighet att ta del av elevens måluppfyllelse och omdömen i de olika kurserna. Vi samlar också in meritvärden, nationella provresultat och närvarostatistik från Gymnasieantagningen (Malmö stad), CSN och VHS.

All personal har i januari 2016 fått utvärdera måluppfyllelsen i undervisande kurser. Denna utvärdering ligger till grund för analysarbetet på skolnivå samt utgör ett underlag för medarbetarsamtalet under vårterminen 2016.

3

2.4 Rutiner elevinflytandeElevrådsstyrelsen väljs varje år och alla elever har möjlighet att ingå i denna formella elevinflytandeinstans. Genom samtal med elevrådsstyrelsen får skolledningen en bild av det formella och det individuella elevinflytandet på skolan. Även genom Malmö stads årliga enkät förtydligas bilden av det formella och individuella elevinflytandet på skolan.Anders Nilsson är ansvarig för att vara stöd till elevrådet.

Under 2015 har en ny elevkår bildats. Den fokuserar på elevsociala frågor och aktiviteter.

Vi utvärderar regelbundet både kurser och andra skolaktiviteter i form av elevenkäter. Under det senaste året har lästids- och progressionsveckan utvärderats.

Varje år utses elevskyddsombud som en del av elevinflytandet gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. De utsedda elevskyddsombuden får årligen möjlighet till en elevskyddsutbildning. Elevskyddsombuden bjuds in till SAM-möten (2 ggr/termin) och skyddsronder (1 gång/termin).

2.5 Rutiner likabehandlingsplanLikabehandlingsplanen utvärderas och revideras av elever och personal en gång per verksamhetsår. Elevrådsstyrelsen ges möjlighet att kommentera handlingsplanen under vårterminen.

Likabehandlingsplanen revideras i juni månad enligt läsårskalendariet. Alla elever får sedan under läsårsuppstarten diskutera och arbeta med innehållet i likabehandlingsplanen. Skolans kurator är ansvarig för revideringsarbetet.

2.6 Rutiner kvalitetsarbetetEfter läsårets slut i juni arbetar skolans personal under en dryg vecka med utvärdering och planering. Under dessa dagar utvärderar personalen första hälften av verksamhetsåret, måluppfyllelsen i respektive kurser samt reviderar likabehandlingsplanen och andra handlingsplaner. Syftet är att reflektera över måluppfyllelse och verksamheten i stort för att kunna synliggöra prioriterade förbättringsområden. Under personalmötena vecka 3-5 år 2016 utvärderade personalen tillsammans verksamhetens prioriterade mål och diskuterade fram och summerade de prioriterade målen inför nästa verksamhetsår.

3. Verksamhetsberättelse 2015

3.1 Den pedagogiska verksamheten 3.1.1 Synligt lärandeUnder de senaste åren har vi implementerat ett pedagogiskt förhållningssätt som syftar till att synliggöra elevernas lärande. Arbetet med en tydlig läsårscykel med regelbundna avstämningar i form av ämnessamtal, skriftliga omdömen, utvecklingssamtal samt progressionsdagar. Dessa är formulerade i den pedagogiska arbetsplanen. Vi har även under 2015 arbetat vidare med att skapa bedömningsmatriser i alla kurser. Under vårterminen 2015 genomgick lärarna fortbildning i användandet av datorn som ett

4

pedagogiskt redskap. En av de stora digitala satsningarna i år är att vi har lärt oss GAfE (Google Apps for Education) vilket har inneburit att lärarna har haft tillgång till elevernas arbetsprocess. Lärarna och eleverna kan nu arbeta mer synligt gentemot varandra. Lärarna har nu också en större möjlighet att ge eleverna feed back på pågående arbeten. 3.1.2 ÄmnessamtalVi har under 2015 fortsatt med samma ämnessamtalsstruktur som 2014. Eleverna har två ämnessamtalstillfällen per läsår, då all undervisande personal för samtal med eleverna om hur de ligger till i kurserna och vad de kan göra för att ta nästa steg i sin kunskapsutveckling.

Elevernas feed back på ämnessamtalen är positiv. De upplever att det är lättare att förstå och ta till sig samtalen än de skriftliga omdömena (som skrivs några veckor efter ämnessamtalen). Eleverna tycker det är bra att de har möjlighet att diskutera vad de och lärarna kan göra i arbetet med att ta nästa steg. Även lärarna är positivt inställda till ämnessamtalen. 3.1.3 OmdömenDe skriftliga omdömena har utvecklats och delvis förändrats under de senaste fyra åren för att fungera lärande och framåtsyftande i formativ anda, i stället för de mer summativa och betygsliknande omdömen vi skrev förr. 3.1.4 UtvecklingssamtalInför utvecklingssamtalen publiceras de skriftliga omdömena i samtliga kurser i Schoolsoft. Där kan elever och vårdnadshavare ta del av omdömena och själva skriva kommentarer som kan leda vidare till diskussioner med enskilda lärare och med mentorerna under utvecklingssamtalet som erbjuds varje termin. 3.1.5 ProgressionsdagarSom ett led i arbetet med att synliggöra elevernas kunskapsprogression hade vi tre schemabrytande progressionsdagar 2-4 december. För vissa elever handlade det om att göra uppgifter de tidigare inte hade gjort, andra tog fasta på den feed back de fått av sina lärare och visade prov på fördjupad förståelse, kunskap och färdighet. Lärdomen från förra årets progressionsdagar var att eleverna ville ha lite kortare arbetspass. Vi skapade då tre olika arbetspass per dag. Utifrån ämnessamtalen skapade eleverna sina egna scheman med fokus på de kurser där de själva ville fördjupa sina kunskaper.

Vi har också bestämt, på elevernas begäran, att lägga in två progressionsdagar i april 2016. I kollegiet finns en farhåga för att progressionsdagarna ska uppfattas som en variant på sommarskola, som mest går ut på att beta av uppgifter som inte tidigare har blivit gjorda. Funktionen riskerar då att bli mer summativ än formativ, vilket inte alls är syftet. Det är en viktig pedagogisk uppgift att få eleverna att förstå att progressionsdagarna är till för att, med vårterminens skriftliga omdöme i färskt minne, fördjupa kunskaperna och få extra tid till att arbeta med specifika kursmål. 3.1.6 Elevutställningen 2015Liksom de tre senaste åren hölls den årliga elevutställningen i början av maj. Teckningar,

5

målningar, foton och filmer som producerats under året ställdes ut i våra ateljéer. Blivande elever, före detta elever, familjemedlemmar, kompisar och andra konstintresserade besökare minglade med oss och beundrade elevernas kreativitet. Under årets elevutställning valde vi även att hålla en skatetävling för att ge besökarna möjlighet att få en liveupplevelse i skatehallen. 3.2 ProfilerDet har varit ännu ett spännande år med flera externa samarbeten och utställningar, till exempel foto- och filmelevernas utställning på Galleri Seved, Malmö Fotomarathon och samarbetet med Holmbergs tryckeri. Vi har även under året haft många externa möten i form av workshops och föreläsningar. Tydligast stjärnglans i raden av externa besökare hade nog skateboardlegenden Tony Hawk samt skateboardstjärnan Bob Burnquist som föreläste för våra elever. Skatetävlingen Bryggeriets Street hölls för andra året och är ett samarrangemang mellan skolans elever och Föreningen Bryggeriet. Våra elever deltog i både marknadsföring, tävlingsledning och dokumentation – och placerade sig dessutom i toppen av resultatlistorna. Skateboardprofilen har under 2015 fortsatt att vara den profil som flest elever söker sig till. Ungdomar från hela Sverige, Norge, Danmark och Island flyttar till Malmö för att gå på Bryggeriets gymnasium. 42 av våra elever kommer från något av våra nordiska grannländer (27%). Totalt sett har 83 elever skateboard på schemat. Vi gläder oss att vi kan bidra med skateutveckling över landsgränserna, för nivån på skateboardåkandet bland våra nuvarande elever är av mycket hög internationell klass. Flera elever har idag redan fina meriter bakom sig genom vunna tävlingar, filminspelningar samt sponsorkontrakt. Detta har bidragit med att inspirera, öka kreativiteten och höja nivån på undervisningen i vår skateboardprofil.

Serietecknarprofilen har under året befäst och utvecklat den estetiska sidan av skolan. Liveteckningen på gymnasiemässan är ett unikt inslag som drar mångas intresse till sig och serietecknareleverna var som vanligt tongivande under vår egen elevutställning 2015. Höstterminen 2014 hade 32 elever serieteckning. I december 2015 har 38 elever serieteckning/fri konst som profil och det tecknas och målas flitigt både under och mellan undervisningspassen. I december 2015 hade 28 elever på skolan foto och film som profil. Denna profil är skolans minsta och dessutom vagast med avseende på elevernas tillhörighet, förkunskaper samt engagemang.

Bryggeriets gymnasium har under 2015 haft fyra lärarkandidater som vid olika tillfällen gjort sin VFU. Anders Barkstedt, Anders Nilsson, Peter Jönsson och Charlie Nilsson har varit handledare under året. 3.3 StyrelsearbetetUnder årsmötet i april 2015 blev ordförande Peter Rosberg omvald i Bryggeriets bildningsbyrås (skolans) styrelse. Anders Edvik, Jonas Wildros samt Nils Svensson blev omvalda som ledamöter. Kristoffer Swahn avsade sig sin plats i styrelsen och istället valdes

6

Sten-Bertil Olsson som ny ledamot i styrelsen. Sten-Bertil har ett yrkesmässigt förflutet som rektor och skolchef. Thomas Cronhamn från skolan och Tobias Henriksson från Föreningen Bryggeriet valdes till suppleanter.

Under 2015 har styrelsen för första gången haft elevrepresentation genom Sonia Kunwald Ziegler.

3.4 OrganisationCharlie Nilsson var föräldraledig under den första delen av året fram till i mars 2015. Stina Johnsson vikarierade för Charlie under tiden. Senare under hösten meddelade Stina att hon kommer att sluta och Stina gjorde sin sista arbetsdag på skolan den 16 december. Stina har varit med och byggt upp serietecknarprofilen och gjort stora avtryck gällande upplägg och undervisningsinnehåll i serietecknarprofilen.

Gunilla Larsson, skolsköterska, meddelade i februari att hon fått en större tjänst på sitt andra arbete och hon valde då att avsluta deltidstjänsten på skolan. Lisbeth Rydström blev Gunillas efterträdare som skolsköterska på skolan.

Marie Svensson var även under 2015 tjänstledig med 20% för att studera på det specialpedagogiska programmet på Malmö högskola. Marie tog sin specialpedagogiska examen i januari 2016.

Anders Håkansson har varit föräldraledig under ht-15 och som vikarie för Anders anställdes Oksana Fomina. Oksana kommer vara vikarie för Anders under läsåret 2015/2016.

Som extra resurspedagog på 30% anställdes Thomas Rangmyr vecka 45. Han kommer fortsätta vara resurspedagog under vårterminen 2016.

Under 2015 har Jonas Olsson fått sin lärarlegitimation. Karsten Karlsson påbörjade sitt slutliga examensarbete under ht-15 och kommer att bli behörig lärare under vt-16. Då kommer vi ha en total lärarbehörighet på 91%, varav 100% behörighet i de gymnasiegemensamma ämnena. Totalt har vi 12,32 pedagogiska heltidstjänster under lå 1516.

4. Måluppfyllelse prioriterade mål 2015

Under januari 2016 hade personalen gemensamma utvärderingsdagar där måluppfyllelsen för de prioriterade målen diskuterades samt vilka mål som ska prioriteras under året 2016. I detta kapitel utvärderas de mål som var prioriterade under 2015.

8.1 Organisatoriska mål 20151) Vi kommer starta en ny profil till ht-15 – fri konst. Vår nya fri konstprofil är till för de elever som vill fördjupa sig inom bild och formgivning, men kanske inte är specifikt intresserad av serieteckning. Profilen kommer, likt vår

7

serietecknarprofil, att lägga starkt fokus på att eleverna ska få utveckla olika konstnärliga tekniker och få utveckla sin egna konstnärliga identitet.

Detta mål är uppnått. Vi startade fri konst ht-15 och dessa elever går nu tillsammans med eleverna i serietecknarprofilen under åk 1. Under åk 2 kommer eleverna i fri konstprofilen att vara med och utforma sina egna fokusområden under kurserna Bild och form –specialisering 1 och 2.

2) Vi vill fortsätta att göra våra profiler än mer verklighetsbaserade och intressanta. Ett led i detta arbete är att hyra ett galleri i centrala Malmö, där våra elever ska kunna arrangera, ställa ut och driva ett galleri. Tanken är att vi själva ska kunna styra utställningsdatum utifrån vår egen planering. Vi har ofta ställt ut och vi är delaktiga i olika projekt, men dessa kommer ibland lite olägligt i förhållande till av eleverna gör i sina kurser. Nu kan vi istället ha ägandeskap över expodimensionen.

Detta mål är inte uppnått. Vi hade under våren en seriös diskussion om ett samarbete med ett galleri nere i de Malmö centrum. Tyvärr kunde vi inte enas kring kostnaderna och vi valde att inte starta samarbetet. Sedan dess har det inte funnits någon konkret plan på ett eget galleri, men idén lever fortfarande kvar. Med rätt förutsättningar kommer vi att göra denna satsning då vi tror på konceptet. Tillsvidare fortsätter vi med att samarbeta med externa gallerier när vi får möjlighet.

3) Under 2015 arbetade Bryggeriets gymnasium och Förening Bryggeriet vidare med en organisationsstruktur mot ett ökat samarbete, både kring organisation och verksamhet.Målsättningen är att under 2015 ha samarbetat kring minst en tävling. John Dahlquist kommer även under lå 2015/2016 ha en pedagogisk samordnande roll gällande det verklighetsbaserade lärandet.

Detta mål är delvis uppnått. Vi inser att vi behöver skapa en ram kring våra verksamheter så att vi gemensamt kan sätta upp mål. Vi har haft gemensamma styrelsemöten, haft visionsmöten och ledningsmöten med syfte att skapa en gemensam vision. Vi har kommit en bit på vägen, men vi är inte i mål. Vi inser att vi har många områden och delar i våra verksamheter som måste tydliggöras innan vi kan sätta upp en gemensam målbild. John har under ht-15 varit vikarierande biträdande rektor för Marie, men har fortsatt med arbetet att skapa samarbetsytor mellan Förenings Bryggeriet och skolan. Vi har haft ett fint samarbete i tävlingen Bryggeriet street. John är en viktig kugge i dialogen mellan skolan och Föreningen Bryggeriet i hur vi kan nyttja projekt, externa föreläsare, tävlingar, mediabevakning, skateparksbyggen, designprojekt, marknadsföringsarbeten och andra skaterelaterade arbetsfält som kan komma undervisningen till gagn. Detta gäller inte bara skateeleverna, utan både foto och film-eleverna samt bild och form-eleverna har kunnat ta del av en del av dessa projekt och föreläsare.

4) Under läsåret 2014/2015 hade Bryggeriets gymnasium en målsättning att ha lagt grunden för ett pedagogiskt samarbete med en annan gymnasieskola. Det finns idag en idé om att kunna bredda och fördjupa den pedagogiska diskussionen inom kollegiet med hjälp av en annan skolas erfarenheter och kompetens. Vi kommer under 2015 att ha ingått i minst två

8

sammanhang där Bryggeriets gymnasium samarbetar med en annan gymnasieskola. Vi ska under våren 2015 prata vidare med 4ans gymnasium och Einar Hansen-gymnasiet.

I januari bjöd vi in 4ans gymnasieskola till en gemensam föreläsning ”Det flippade klassrummet” med föreläsare Magnus Ehinger. Detta blev startskottet för två gemensamma kompetensutvecklingsdagar med syfte att delge och diskutera innehåll i lärarnas planeringar och underlag för bedömning. Kompetensutvecklingsdagarna hölls i juni och augusti.

Sedan deltog den pedagogiska personalen i den gemensamma fortbildningsdagen som hölls i Malmö gymnasiala friskolenätverk den 23 oktober. Här var utgångspunkten att den pedagogiska personalen skulle mötas och diskutera inkluderande arbetssätt med utgångspunkt i Kristina Bährs bok och föreläsning ”Hjärnan i skolan”.Detta mål är uppnått.

8.2 Pedagogiska mål1) En mer riktad satsning på kurserna i svenska så att vi kan öka andelen elever med grundläggande behörighet till universitetet. Den vanligaste orsaken till att eleverna inte nådde en grundläggande behörighet under 2014 var att de inte nådde målen i Svenska 1,2,3. Genom fortsatta riktade satsningar på svenskämnet är målsättningen att öka andelen elever med godkänt betyg i Sv1, Sv2 och Sv3 till 95% och samtidigt öka andelen elever med grundläggande behörighet i sitt slutbetyg till 95%. Att målsättning inte är 100% år 2015 beror på vetskapen om att några elever inte kommer att nå målen i svenska på grund av förhållanden som inte är skolrelaterade samt att våra insatser är långsiktiga.

Detta mål är inte uppnått, men vi är nära. Vi ser att fler elever än någonsin har uppnått en gymnasieexamen (90%). Vi är nära målsättningen men vi är inte riktigt framme. Andelen elever som nått målen i Sv3 har ökat till 93%. Totalt sett sattes 139 betyg i Sv1, Sva1,Sv2,Sva2, Sv3 och Sva3, varav 8 betyg är F. Detta ger en måluppfyllelse på 94%. Vi kommer under lå1516 prioritera att dessa elever gör en särskild prövning så att alla elever når målen för minst E i svenska under deras gymnasietid.

2) Från läsårsstart 2015/2016 kommer skolan att presentera en färdigställd pedagogisk arbetsplan där alla de större organisatoriska insatserna under läsåret är beskrivna. I denna pedagogiska arbetsplan finns en tydlig struktur för mitterminskonferenser, ämnessamtal, matrisskrivande, omdömesskrivande, utvecklingssamtal samt betygsrutiner. Målsättning att vi till läsårsstart 2015/2016 har en färdig pedagogisk arbetsplan med det formativa lärandet som fundament.

Detta mål är delvis uppnått. Rektor samlar in alla beslut vi tar gällande den pedagogiska läsårsstrukturen. Alla beslut som tas skrivs ned i den pedagogiska arbetsplanen. Syftet är att vi ska kunna ihåg vilka beslut vi tagit, kunna utvärdera besluten samt att kunna ta nya beslut med den pedagogiska arbetsplanen som utgångspunkt. Utmaningen har varit att vi tagit många beslut som modifierats under läsåret. Den pedagogiska arbetsplanen är på alla sätt levande under hela läsåret och detta gör att den alltid förändras. Alla nya uppdateringar är inte gjorda, men tanken är att den pedagogiska arbetsplanen är så pass inarbetad att läsårsstrukturen lå1617 inte behöver förändras nämnvärt.

9

3) Alla elever kommer att få en MacBook Air från och med ht-15. Målsättningen med denna satsning är att alla på skolan kommer att arbeta i samma datormiljö. Målsättning att vi inför ett lånedatorsystem med start ht-15 så att eleverna får möjlighet att hyra en dator under sina tre år på gymnasiet. Denna dator ska eleven efter tre år kunna köpa ut om de vill.

Detta mål är uppnått.

4) Under 2015 kommer den undervisande personalen få kompetensutveckling under perioden mars-juni i Google Apps for Education (GAfE) samt konkreta tips i hur man blir förtrogen med att undervisa i en digital miljö. Alla elever kommer fr o m ht-15 att ha varsin dator och detta kommer att ge många nya möjligheter i undervisningen. Eleverna kommer att få en GafE-utbildning i början av ht-15. Målsättning att dessa utbildningar har genomförts senast oktober 2015.

Detta mål är uppnått.

5) Den ogiltiga frånvaron (inkl sen ankomst) ska vara högst 3% av den totala frånvaron under mätperioden vt-15 och ht-15 där all statistik sammanställs utifrån Schoolsoft. Den giltiga frånvaron ska vara högst 5%. Efter läsårsslut 14/15 kommer vi att göra en jämförelse mellan elevernas betyg i förhållande till deras frånvaro. Undersökningen syftar till att arbeta mer effektivt med frånvarons effekt på elevens måluppfyllelse. Den anmälda frånvaron har ökat för fjärde året i rad. Efter förra årets sammanställning var den totala anmälda frånvaron 16,9% under höstterminen. 18,5% av undervisningstiden är anmäld frånvarande av alla eleverna under ht-14. Även den ogiltiga frånvaron har ökat från 5,6% till 7,5%. Vi tycker alla att detta är allvarligt och tråkigt att eleverna har så pass hög frånvaro att varje elev är borta mer än en dag i veckan av olika anledningar. Vi har flera elever som drar upp frånvarostatistiken rejält och detta är vi medvetna om och dessa elever har individanpassade åtgärdsprogram. Frånvaron finns bland alla elever oavsett hur de presterat betygsmässigt, men det är tydligt att elever i årskurs 2 och 3 oftare anmäls som frånvarande.

Eleverna blir 18 år när de går i årskurs 2. Vi ser att en del elever ökar sin frånvaro efter att de fyllt 18 år, i samband med att de själva kan anmäla sig sjuka. Här har vi arbetat på flera sätt, men framför allt genom mentorssamtal. Vi tror att detta är framgångsrikt, men vi har inte riktigt klarat av att vara konsekventa hela terminen. Den ogiltiga frånvaron har ökat till 7,5%. Vi har exempelvis tre elever i årskurs 1 som representerar mer än hälften av den ogiltiga frånvaron i hela årskursen. I vilket fall som helst kan vi ändå se att frånvaron inte minskar, utan ökar. Under olika perioder av läsåret brukar vi konsolidera kraft att arbeta hårdare med närvaropåminnelser och jagande av elever som har hög frånvaro.

Den giltiga frånvaron har vi sagt att vi ska bli bättre på att kontrollera och det har vi blivit gällande de elever som är uppmärksammande av elevhälsoteamet. Frånvaro som exempelvis beror på psykisk ohälsa registreras som giltig och så även beviljad ledighet. Men vi har inte lyckats med att minska den frånvaro som eleverna själva anmäler. Det finns en del frånvaro

10

som är systematiserad av eleverna som skulle kunna motarbetas om vi var mer aktiva i att se eleverna och uppmärksamma dem när de inte är i skolan.

Vi har även introducerat diagnostiska prov för alla åk 1 – elever i ma, sv och eng i ett försök att så tidigt som möjligt upptäcka elever som kan komma att få det svårt med skolarbetet. Det vi vet är att elever som börjar tappa självförtroende i skolarbetet tenderar i högre utsträckning vara borta från skolan. Vi hade en idé om att vi skulle skapa en helhetsstrategi kring elevernas frånvaro, men vi har inte kunnat enas kring en enhetlig linje. Vi har insett att flera av våra elevärenden utgör så pass stora undantag, att det blir svårt att arbeta efter en lösningsmodell.

Vi tror också att målsättningen att nå 5% anmäld frånvaro inte är realistisk, men att det heller inte är acceptabelt att vi har elever som sätter i system att sjukanmäla sig. Det är denna grupp som vi mer aktivt behöver arbeta med.

Målsättning ej uppnådd.

6) 100% av våra elever ska svara att de upplever att de får arbetsro under undervisningspassen i Malmö stads enkät Så här tycker vi! Enkäten erbjuds alla årskurs två-elever i början av 2016.

Denna målsättning är ej uppnådd varken till sin form eller sitt innehåll. Malmö stad tog under hösten beslutet att senarelägga enkäten till april 2016. Detta gör att vi inte kunnat mäta detta mål i den enkäten, men vi har fört diskussioner med elever om studiesituationen. Arbetsron i undervisningen varierar och det vi kan konstatera är att lärarna arbetar kontinuerligt med arbetsro och inflytande, men att vi inte uppnår vår målsättning.

7) 100% av våra elever ska svara att de har haft inflytande på innehållet i undervisningen samt hur de arbetar på lektionerna under undervisningspassen i Malmö stads enkät Så här tycker vi! Enkäten erbjuds alla årskurs två-elever i början av 2016.

Denna målsättning är ej uppnådd varken till sin form eller sitt innehåll. Malmö stad tog under hösten beslutet att senarelägga enkäten till april 2016. Detta gör att vi inte kunnat mäta detta mål i den enkäten, men vi har fört diskussioner med elever om inflytandet i undervisningen. Inflytandet över undervisningen varierar och det vi kan konstatera är att lärarna arbetar kontinuerligt med arbetsro och inflytande, men att vi inte uppnår vår målsättning.

5. Måluppfyllelse

5.1 Betyg Bryggeriets gymnasiumVårterminen 2014 gick den första årskullen ut som elever på Estetiska programmet i det nya gymnasiesystemet.

I tabellen nedan kan vi utläsa att antalet elever som har en grundläggande behörighet till universitet/ högskola är det högsta någonsin (90%). Detta är vi mycket glada över och vi ser

11

att det systematiska arbetet med att prioritera olika åtgärder för att öka måluppfyllelsen ger resultat.

Vi kan också se att våra studenter 2015 i genomsnitt höjt sina betyg med 9% under gymnasiet i jämförelse med de betyg de sökte in på från grundskolan. Det betyder inte att alla har gjort denna resa, utan några elever har ökat sina betyg markant och andra elever har inte haft en lika gynnsam gymnasietid. Trots att fler elever än någonsin klarar behörighetskraven fortsätter vi vårt analysarbete för hur vi ska få alla elever att klara en gymnasieexamen.

För att överhuvudtaget kunna söka till högskola/universitet måste eleven ha en grundläggande behörighet. För en grundläggande behörighet krävs ett slutbetyg från ett nationellt program, minst godkänt i kurserna Ma 1b, En5, En6, Sv1,Sv2,Sv3 samt Gymnasiearbetet. Eleven måste dessutom ha godkänt i minst 2250 poäng av 2500p.

Tabell måluppfyllelsejämförelse 2009-2015

5.2 Nationella kursprov och kursbetyg i dessa kurserEleverna på Bryggeriets gymnasium har inom det estetiska programmet krav att läsa kärnämneskurserna Matematik 1b, Svenska 1, 2 och 3 samt Engelska 5 och 6.Nationellt prov hålls inte i Svenska 2. Nationellt prov i Svenska 3 hölls för första gången i åk 3 under vt-14. Många av eleverna väljer även Matematik 2b som individuellt val. Nationellt prov hålls i Matematik 2b. De danska eleverna måste läsa Ma2b för att få danskt studiemedel. Detta gör att vi skriver in alla danska elever i Ma2b-kursen.

Tabellerna nedan redovisar de resultat som eleverna fick på de nationella proven i de olika kurserna samt vilka kursbetyg de fick. Antalet elever varierar i de olika kurserna och år, framför allt i Ma 2b och Ma 3b som är ett individuellt val.

12

Tabeller kursbetyg samt NP-resultat i kurser med nationella prov 2012-2015

13

5.2.1 Diskrepans mellan betyg och resultat NP i matematik, svenska och engelskaDiskrepansen handlar om hur relationen mellan nationella provresultat och kursbetygen ser ut. De nationella provens syfte är att verka rådgivande i ett nationellt målrelaterat betygssystem som ger den enskilde läraren ett stort tolkningsutrymme. Läraren har eleven i kursen under lång tid och under kurstiden ser läraren hur eleven utvecklas inom ämnet. Det nationella provet är en mätpunkt bland många. Det som dock gör relationen mellan det nationella provet och kursbetyget extra intressant, är att man kan få en kvantitativ måttstock på hur skolan sätter betyg i förhållande till ett nationellt prov som framtagits i Skolverkets regi. Detta ger en procentsats utifrån hur många betyg som skiljer sig ifrån resultatet på nationella provet. Om en elev av tio får ett annat betyg på NP än vad eleven får i kursbetyg är diskrepansen 10%. Är det få elever med i uträkningen blir varje elevs påverkan procentuellt större.

14

Resultaten i engelskämnet är fortfarande mycket bra. I En5 har 83% av eleverna fått betyget C eller högre vilket är en förbättring gentemot förra året (75%). Alla elever har nått minst E i kursen En 6.

I år hade vi tyvärr inga elever som uppnådde provbetyget A i de nationella provet för Ma 1b, men andelen elever som når målen i Ma 1b har ökat från 85% till 96%. De flesta av våra elever har presterat på nationella provet inom betygsspannet F-D. Här ser vi också att diskrepansen är högre i år och att betygsrörelserna är från och till betyget E-C. I den individuella val-kursen Ma 2b har eleverna presterat sämre i år i jämförelse med förra året. Endast 52% klarar målen i Ma 2b.

I kursen Sv1 är det bara en av eleverna som inte klarat målen för betyget E eller bättre. Andelen elever med de högsta betygsstegen har minskat lite, men andelen elever som har högre betyg än E har ökat. Vi ser att betygen har komprimerats runt betyget D och C. Ser vi till diskrepansen är betygsrörelserna är störst i spannet E-C.

En väldigt rolig läsning är att vi aldrig haft en så god måluppfyllelse i Sv3.93% av eleverna har minst nått målen för E. Eleverna upplever att Sv3- kursen är svår och att kursen ställer stora krav på vetenskaplighet. En bidragande faktor till de goda resultaten är att kursupplägget har anpassats till grupperna samt att undervisande lärare även har varit kursansvarig i kursen Gymnasiearbete. Färdigheterna som eleverna förväntas utveckla är snarlika i de båda kurserna.

Diskrepansen har varit relativt sett högre i år. Vår övertygelse är att vi på ett aktivt sätt använder de nationella proven som utgångspunkt för det formativa arbetssättet. Lärare och elever kan genom det nationella provet skapa riktade satsningar för att kunna nå ett högre betyg. Vi ser också att de flesta betygsrörelser mellan NP-resultat och betyg är mellan E och C eller C och A. En elev som presterar D på ett NP, får tydligt beskrivet vad som behöver göras för att nå ett C. Detta skapar motivation och fokus. Vi har under flera år arbetat mycket med att utveckla ett formativt, framåtsyftande arbetssätt. Eleverna har tränat mycket i att förstå vilka kunskaper som krävs för de olika betygen.

De elever som inte når målen blir alltid erbjudna särskilt stöd och de flesta eleverna lyckas klara målen inom ramen för de tre åren. Genom analysarbetet av betygen, nationella proven och kunskaper om våra elever som finns bakom statistiken tar vi beslut inför varje kommande läsår hur vi på bästa sätt anpassar organisationen efter förutsättningarna. Detta arbete görs i samarbete med pedagogerna under våren.

5.2.2 Betyg övriga kurserI årskurs 1 har eleverna en god måluppfyllelse i de flesta kurserna. Vi ser att eleverna i Nk1b i huvudsak klarar betyget E, emedan i kurserna Estetisk kommunikation och Digitalt skapande är representationen högre mot betygssteget C.

När det gäller undervisningen i årskurs 2 så har vi sett att måluppfyllelsen i Sh1b samt Hi1b har varit lite lägre än i övriga kurser i samma årskurs. Framför allt om vi jämför med Sv2 som är den gymnasiegemensamma kurs alla elever läser i årskurs 2. Lärarna har fört en dialog med skolledningen och inför ht-15 gjordes en riktad satsning att skapa tre grupper (istället för två) i Sh1b, Hi1b samt Sv2. Syftet är att de undervisande lärarna ska få mer tid till varje

15

elev och på så sätt kunna nå eleverna genom dialog och vägledning för att öka måluppfyllelsen till juni 2016.

I årskurs 3 har vi tidigare redovisat att måluppfyllelsen i Sv3 har ökat. Samma elever som inte klarade målen i Sv3, fick F i kursen Gymnasiearbete. Båda dessa kurser måste klaras för att nå en behörighet till universitet och högskola. Inom inriktningskurserna Medieproduktion 1 och 2 har måluppfyllelsen varit relativt god. Vi har några elever som inte nådde målen, mestadels beroende på att de inte aktivt deltog i undervisningen.

Gällande betygen i profilkurserna skate och serieteckning lyfter de undervisande lärarna fram elevernas egen motivation som en förklaring till de höga betygen. I skatekurserna är måluppfyllelsen hög, där 80% av eleverna har betyget C-A. Bild och form-kurserna har en liknande betygsfördelning som skateprofilen. I foto- och filmprofilen är andelen underkända betyg högre och det genomsnittliga betyget i dessa kurser är lägre. Lärarna upplever att eleverna i denna profil inte är riktigt lika motiverade. Intresset för foto och film är mer varierande än intresset för skate respektive bild och form. Vi ser också att dynamiken i de relativt små grupperna är känsliga för enskilda elevers höga frånvaro. I Film- och TV-produktion kräver kunskapskraven för A en mycket stor spridning av kunskaper och färdigheter (ljud, ljus, manusskrivande, analyser, reflektioner), vilket gör att det är svårt för eleverna att nå betyget A.

5.3 Sommarskola 2015 Bryggeriets gymnasium erbjuder alla elever möjligheten att komplettera studieresultaten genom sommarskola. Tidsmässigt erbjuds eleven att få extra lärarstödd undervisning utanför läsårstid motsvarande en 50-poängskurs. Alla elever som har fått betyget F i en eller flera kurser kallas till sommarskola. I de fall eleverna har mer än ett F görs en prioritering tillsammans med eleverna, där kurser som krävs för högskolebehörigheten prioriteras högst.

Under sommarskolan har eleverna möjlighet att arbeta med alla ämnen som skolan erbjuder och de kan använda sommarskolan under hela sin studietid. Därför kan vi t ex ha elever som gör särskild prövning i Ma 1b i åk 3.

Under sommarskolan 2015 läste 38 elever upp sammanlagt 59 betyg (73 st 2014), 10 (10 st 2014) av dem gick i åk 3 och läste upp 22 betyg (25), 20 (13) av dem gick i åk 2 och läste upp 32 betyg (26) och 4 (11) av dem gick i åk 1 och läste upp 5 betyg (22).

Åk 1: 4 E, 1 DÅk 2: 14 E, 12 D, 4 C, 2 B Åk 3: 21 E, 1 C

16

Tabell Sommarskola 2010-2015

År 2010

År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

Antal Antal Antal Antal Antal AntalKurs: IG G IG G IG/F G/E IG/F G/E F E F EMa1b (åk 1) - - - - 14 0 4 1 4 4 2 2Ma1b (åk 2) - - - - - - 0 0 0 0 0 0Ma2b - - - - - - 13 5 1 1 0 0MaA (åk2-3) 26 6 10 3 0 0 - - - - - -MaB (åk3) 14 2 24 8 9 2 - - - - - -MaB (åk2) - - - - 25 0 - - - - - -Sv1 (åk 1) - - - - 7 1 5 0 2 2 0 0Sv1 (åk 2) - - - - - - - - - - 1 1Sv1 (åk 3) 2 2Sv2 (åk2) - - - - - - 10 0 3 3 5 5Sv2 (åk3) 1 1 2 2SvB (åk3) 6 0 10 1 16 3 11 0 - - - -Sv3 (åk3) - - - 1 1 0 0EnA (åk2-3) 6 1 3 0 3 2 - - - - - -EnB (åk2-3) 0 0 1 0 2 0 1 1 - - - -En5 (åk1) - - - - 0 0 0 0 0 0 0 0En6 (åk2) - - - - - - 2 1 1 1 0 0Totalt antal 52 9 48 12 76 8 46 8 13 13 12 12

Efter sommarskolan 2015 återstod 83 F för de elever som skulle fortsätta på skolan. De var fördelade så här: Bild och form – specialisering: 4 (1 F 2014)Digitalt skapande: 2 (5)Engelska 5: 2 (2)Estetisk kommunikation: 3 (3) Film och tv-produktion 1: 13 (11)Film och tv-produktion 2: 4 (0)Fotografisk bild 1: 4 (4)Fotografisk bild 2: 2 (0)Hi1b: 7 (6) Idrott och hälsa 1: 3 (7) Konstarterna och samhället: 1 (2)Matematik 1b: 7 (8)Matematik 2b: 11 (5) Medieproduktion 1: 0 (9) Medier, samhälle och kommunikation1: 2 (4) Naturkunskap 1b: 5 (7)Psykologi 1: 1(4) Religion 1: 0 (10) Samhällskunskap 1b: 9 (1) Svenska 1: 0 (5) Svenska 2: 1 (3)

17

Svenska som andraspråk 1: 1 (0) Svenska som andraspråk 2: 1 (0)

Tidigare år har vi sett ett mönster av underkända betyg i Matematik 2b för danska elever. Analysen har då varit att det berott på att de är tvingade av danska SU att läsa kursen, oavsett om de har intresse och förutsättningar för det eller ej. I år var det mönstret inte lika tydligt; de 11 F:en var fördelade på 4 danska och 7 svenska elever. Det är däremot tydligt att flera elever uppfattar kursen som svår och vi överväger att till nästa läsår dela gruppen i två mindre grupper för att eleverna ska få mer lärarstöd på lektionstid.

Film 1 är den andra kursen som ofta har många underkända elever. Vår analys är att det beror på att kursen kräver att eleverna behärskar flera olika färdigheter i filmprocessen, från manusskrivande, storyboardframställning, projektering, teknik, filmning, klippning och analys. Arbetet är dessutom oftast en grupprocess, som blir sårbar på grund av den relativt höga frånvaro som vi brottas med. Av dessa skäl är filmkurserna svårare att göra en särskild prövning i under en vecka, vilket gör att färre elever går sommarskola i filmkurserna än i de flesta andra kurserna. 5.4 Särskilt stöd 2015Vi arbetar med stödundervisning på flera olika sätt. I första hand gör lärarna extra anpassningar av undervisningen i de olika kurserna när de, eleven själv eller någon annan gör dem uppmärksamma på att en elev har behov av det eller riskerar att inte nå målen för kursen. Under 2015 har vi pratat mycket om hur extra anpassningar ska definieras och vem som ansvarar för dem. Ett mål för 2016 är att upprätta ett gemensamt digitalt system för dokumentationen av de extra anpassningarna. En bättre överblick över vilka insatser som görs och vilka elever som gynnas av olika typer av anpassningar skulle troligtvis öka lärarnas insikt i vilka behoven är och hur de kan arbeta för att tillmötesgå dem. Dessutom innebär det ett lättåtkomligt underlag för pedagogiska utredningar.

Ett annat led i arbetet med att hjälpa så många elever som möjligt inom ramen för den ordinarie undervisningen är att vi under 2015 utökade antalet kurser där eleverna delades in i tre grupper i stället för i två klasser. På så vis består undervisningsgrupperna av i genomsnitt 17 elever i de kurserna, i stället för ungefär 25 som är helklass, vilket ger lärarna bättre förutsättningar att anpassa sig efter elevernas individuella behov. Förra året läste eleverna i årskurs 1 och 2 i tre grupper i kurserna Sv1, Sv2, En5, En6, Ma1b samt Nk1b. Under det gångna året har även undervisningen i Hi1b och Sh1b skett i tre grupper.

Som en form av extra anpassning i form av mer tid erbjuds alla elever en timmes resurstid varje vecka, i alla kurser och med alla lärare. Om en lärare bedömer att en elev behöver gå på resurstiden läggs den in på elevens schema och blir en obligatorisk lektion.

När det fungerar som bäst sätts stödinsatser in i förebyggande syfte. Rutinen för pedagogisk utredning och särskilt stöd innebär därför att en lärare ska slå larm till stödsamordnaren så fort läraren misstänker att en elev behöver någon typ av anpassning eller stöd för att klara en kurs. En självkritisk analys antyder att den rutinen inte följs så ofta som det är tänkt, eftersom åtgärdsprogrammen i stor utsträckning handlar om underkända kurser och kurser eleverna halkat efter i.

18

Systemet med flaggningar (orosanmälan) redan vid mitterminskonferensen i oktober syftar också till att så tidigt som möjligt synliggöra och fånga upp de elever som verkar ha svårigheter med att nå kursmålen. Varje elev som en lärare flaggat för diskuteras på konferensen och de flesta fallen tas vidare till pedagogisk utredning eller elevhälsokonferens.

När något tecken tyder på att en elev behöver särskilt stöd görs en pedagogisk utredning. Stödsamordnaren Charlie Nilsson ansvarar för pedagogiska utredningar och upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram. Biträdande rektorn Marie Svensson, som avslutar sina studier på Specialpedagogprogrammet i januari 2016, ansvarar för vissa pedagogiska utredningar och deltar vid de flesta elevhälsokonferenserna. Resursläraren Jonas Wildros ansvarar för den stödundervisning som sker utanför den ordinarie undervisningen.

Några av våra elever har dyslexi eller neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser, men flera av eleverna som får pedagogiskt stöd i någon form har svårigheter med att motivera sig till skolarbetet. Skälen till deras problem har ibland mer att göra med svårigheter som uppstår i undervisningssituationen än med ämnesinnehållet i de enskilda kurserna. Koncentrations- och motivationsproblem, som inte sällan tar sig uttryck i hög frånvaro, leder till uteblivna resultat. Om vi kan anpassa undervisningen bättre efter elevernas behov är vi övertygade om att de allra flesta av våra elever har goda förutsättningar att lyckas med sina studier. Det är exempelvis tydligt att de kurser som bygger på stora inlämningsuppgifter och redovisningar, med mycket självständigt arbete, är de där flest elever misslyckas. Den typen av kursupplägg har vi därför gemensamt ifrågasatt, även om det naturligtvis kan vara motiverat i vissa sammanhang och för vissa elever.

Orsakssambandet mellan hög frånvaro och låga betyg är inte helt lätt att analysera, men att låg närvaro och lågt meritvärde hänger ihop kan vi konstatera, liksom att de elever som behöver pedagogiskt stöd dessvärre inte alltid är på plats för att ta del av det. Stödsamordnarens arbete handlar i stor utsträckning om att hjälpa eleverna att skapa en struktur i arbetet så att det blir hanterligt – och att tillsammans med eleverna och de undervisande lärarna försöka hitta undervisnings- och examinationsformer som är anpassade efter elevernas förutsättningar och behov.

Alla elever med läs- och skrivsvårigheter har fått ett eget konto på Legimus, före detta Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Där kan de själva ladda ner talböcker och inlästa läroböcker i sin mobiltelefon eller dator. De erbjuds också möjligheten att göra prov och uppgifter muntligt i stället för skriftligt. För att inte bara arbeta kompensatoriskt med läs- och skrivsvårigheter har vi sökt material som kan hjälpa eleverna att förbättra sin läs- och skrivförmåga. Vi köpte in övningsmaterialet Bravkod och resursläraren var på kurs för att lära sig hur man arbetar med det. Efter en termins övande tillsammans med några elever, konstaterade vi att eleverna visserligen verkade ha förbättrat stavning och läshastighet när det gällde just de övningarna, men att materialet i längden inte är så utvecklande för gymnasieelever. Vi har hittills inte kommit dit, men vi kommer att söka vidare efter ett mer relevant material som kan hjälpa elever med dyslexi att förbättra sin läsförmåga.

19

Ambitionen med stödarbetet på Bryggeriets gymnasium är att elever i behov av stöd så långt som möjligt ska kunna arbeta i sin ordinarie undervisningsgrupp. Dock upplever vi att vi behöver specialkompetens i arbetet med några av våra elever. Vi har därför under 2015 konsulterat Ing-Britt Bengtsson för att bland annat få handledning i hur vi ska arbeta med elever med språkstörning. Vi överväger också att under nästa läsår anställa en speciallärare, som kan arbeta både på gruppnivå och med några av de elever som behöver särskilt stöd.

Under hösten anställdes en andra resurslärare för att i första hand hjälpa en av våra preparandelever, men också för att fungera som resurs för andra elever. Våra fyra andra preparandelever har riktat stöd i ämnet de hade F i inlagt på sitt schema. Två elever har assistenthjälp på grund av särskilda behov.

Vi upplever att de elever som har påtagliga behov av pedagogiskt stöd i stor utsträckning får det och att det i de allra flesta fallen ger goda resultat. Elever med motivationssvårigheter arbetar vi sämre med. Deras ofta höga frånvaro gör det ibland svårt att nå fram till dem och en hel del arbete återstår innan den ordinarie undervisningen är anpassad efter alla elevers individuella behov.

6. Uppföljning av planen för kränkande behandling och likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling utvärderas och revideras av elever och personal en gång per verksamhetsår. Skolans kurator är ansvarig för den årliga revideringen. Elevrådet och klasserna gavs möjlighet att kommentera handlingsplanen under höstterminen. Skolans kurator har varit ute i klasserna i årskurs ett och diskuterat innehållet och likabehandlingsarbetet på skolan. Likabehandlingsplanen 2015-2016 reviderades i augusti 2015. Den finns att läsa på skolans hemsida och på vår digitala plattform Schoolsoft.

7. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet

Bryggeriets gymnasium är inte samma skola som för ett par år sedan. Kollegiet strävar målmedvetet efter att utveckla och förbättra undervisningen, organisationen förtydligas för varje år och lokalerna har rustats upp och utökats. Vi har under detta året gjort en satsning på datorn som pedagogiskt redskap och vi har utbildat oss i att använda datorn samt att kollektivt använda GAfE som digitalt arbetsredskap.

Vi har sedan fem år tillbaka en stor andel danska och norska elever på skateprofilen och en växande andel elever med profilerna serieteckning och foto och film. Utmärkande för de båda senare profilerna är att flickorna är i majoritet. Vi har tyvärr i dagsläget inga flickor på skateprofilen. Totalt sett har vi 50 flickor vilket motsvarar 33% av alla elever.

20

Andelen flickor och pojkar som erhöll en gymnasieexamen är lika hög. 90% av eleverna klarade en gymnasieexamen.

Kursbetygen skiljer sig nämnvärt lite mellan flickor och pojkar. Vi ser att eleverna presterar väldigt väl i profilkurserna. Vi kan inte se några tydliga mönster i skillnader i betygen mellan flickor och pojkar i de flesta av de gymnasiegemensamma kurserna.

Den kurs där vi kan se en liten betygsskillnad är Idrott och hälsa 1 som betygssätts i årskurs 2. Här har vi sett att flickor i mindre utsträckning når de högre betygsstegen. Förklaringen är troligtvis knuten till våra profiler, där skateeleverna (pojkar) har idrott på hög nivå som sitt största intresse , medan flickorna på skolan är bildesteter. Vi gjorde en gruppindelning inför läsåret 2015/2016, där en av grupperna innehåller alla flickor. Vi var tvungna att göra denna gruppindelning av andra skäl, men vi resonerade om att det kan vara positivt för flickorna eftersom några av dem tidigare har uttryckt att de har tyckt att det varit obekvämt att ha idrott tillsammans med pojkarna. Vi kommer utvärdera resultatet av denna gruppbildning under vt-16.

Införandet av datorer till varje elev är i sig inte någon större nyhet. Datorerna har alltid funnits tillgängliga på skolan och de digitala kurserna (foto, film, medieproduktion, digitalt skapande) har alltid använt datorn som naturligt arbetsredskap i undervisningen. Den tydliga skillnaden är att vi nu enhetligt arbetar med Macdatorer. Eleverna förväntas ha med sig datorn i undervisningen och lärarna förväntas ge eleverna en undervisning där datorn är ett pedagogiskt redskap som gynnar undervisningen. Denna utveckling har mestadels varit positiv och vi har tagit ett ofrånkomligt steg mot att kunna ställa större krav på oss själva gällande tydlighet, förväntningar samt transparens i undervisningen. I och med att alla elever nu har samma förutsättningar i sitt arbetsredskap, ställer vi högre krav på varandra samt att vi underlättar kommunikationsvägarna, då allt nu läggs upp digitalt. Det pedagogiska ledarskapet i undervisningen avgör om datorn används på rätt sätt. Vi tror att närvaron till viss del påverkas av transparensen i undervisningen. När eleven digitalt får reda på vad som förväntas under kommande undervisningspass, väljer en del elever att inte närvara. De resonerar att de kan läsa in eller göra arbetet hemma.

Utmaningen och utvecklingsmöjligheterna vi ser är att kunna skapa tillräckligt unika undervisningspass så att vi kan ge eleverna alla förutsättningar utan att de för den delen väljer att inte komma till undervisningen. Här inspirerades vi av Magnus Ehingers workshop kring det flippade klassrummet i januari och vi hade Anders Söderberg och Hanna Fjeld från LIN Education som utbildare under våren och hösten. Vi valde att fördjupa våra kunskaper i GAfE. En förutsättning för att kunna komma igång med GAfE var att byta epoststruktur. Därefter ansökte vi om att få en utbildningsversion (GAfE) från Google. Alla program som ingår i elevernas datorer är också anpassade efter de programbehov vi har. Det är en fin fördel i att eleverna kan arbeta med våra stora programserier i sin egen dator. Om de behöver större skärmar, kan de använda skolans stationära Mac-datorer.

Vi kan se att diskrepansen mellan betygen och de nationella proven är högre i år jämfört med förra året. Detta gäller även i kurser där betygen i väldigt hög utsträckning varit desamma som provresultatet. Vi har resonerat med lärarna kring detta och några av lärarna blev förvånade. Inom matematiken har vi idag mindre undervisningsgrupper som läraren

21

säger har givit honom ett pedagogiskt utrymme att kommunicera matematik i högre utsträckning. Att elevers nationella prov varierar jämfört med kursbetyget kan förklaras i att läraren vet vad eleverna kan, men detta har uttryckts på annat sätt under ett tidsbegränsat prov vid ett specifikt tillfälle. Elevernas provvana kan ha påverkats av andra undervisningsmetoder och att det nationella provet inte uppfattats som lika viktigt. I svenska och engelska är också betygsglidningarna större i år än tidigare, men åt båda hållen.

Vi är fast övertygade om att kollegiet idag använder ett helt annat språk i att kommunicera med eleverna än tidigare. Den formativa dimensionen av lärandet, den som syftar till att få eleven att tala om sin kunskapsutveckling och förstå vad eleven ska kunna och hur eleven ska kunna ta nästa steg i sin kunskapsutveckling, har utvecklats de senaste åren. Eleverna förstår idag i mycket högre grad vad som krävs för att nå målen och eleverna har ämnessamtalen, matriserna, utvecklingssamtalen och progressionsdagar som tydliga markörer på att vi prioriterar samtalet kring elevens kunskapsutveckling. Även undervisningen syftar i högre grad till att se vilka färdigheter eleven ska utveckla och hur detta fångas in inom ramen för kurserna. Eleverna ser också att lärarna samarbetar mer nu än för två år sedan. Idag är det fler gemensamma arbetsområden mellan kurserna och detta gör att eleverna kan fokusera mer på tydligt, uttalade färdigheter. Vi tror att detta kan förklara diskrepansen mellan nationella provresultat och betyg med, i alla fall svenska och engelska, att lärarna och eleverna vet vilka mål som ska prioriteras för ett högre betyg. Det nationella provet är en mätmetod och har ett gott syfte i att uppmärksamma vad eleven behöver utveckla för att nå högre kunskapskrav. Särskilt när proven görs under den senare delen av kursen. Analysarbetet har i vilket fall fått oss att ta beslutet att vi kollegialt måste vara helt överens om hur vi ska hantera matriserna och hur vi vill använda matriserna i kommunikationen med elever och vårdnadshavare. Detta arbete måste fortsätta i juni och augusti 2016.

Som en vidare diskussion kring måluppfyllelse har vi under läsåret diskuterat progressionsdagarna. Detta är ett pedagogiskt experiment med syfte att ge eleven ett ägandeskap över alla färdigheter som ska utvecklas i alla undervisande ämnen. Under tre dagar på hösten stannar undervisningen upp och eleverna får själva, utifrån ämnessamtalen, äga innehållet i progressionsdagarna. Eleven tar beslut utifrån vad eleven vill fördjupa sig i och anmäler detta till Thomas. Han har sedan satt ihop ett schema där alla elever har schemalagda pass utifrån de kurser eleverna valt att prioritera. I något fall kan eleven välja att bara ha matematik under tre dagar, i ett annat fall har eleven valt att arbeta med alla pågående kurser vid olika tillfällen. Syftet är att detta ägandeskap ska medvetandegöra eleven samt att eleven själv kan individualisera och fördjupa sig i kurserna, var än eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling. Några elever behöver hjälp för att nå målen, andra elever väljer att förändra och förbättra ett redan inlämnat projekt.

Men för de elever som har det svårt gör progressionsdagarna att de har en möjlighet att komma ikapp innan ryggsäcken blir för tung. Vi har så många gånger sett elever som vaknar upp i april med målsättningen att klara en kurs där eleven missat alldeles för stora delar. Skälen till detta är många, men progressionsdagarna ger eleven möjlighet att komma ikapp igen redan innan omdömet till jullovet. Detta kan rädda de elever som annars riskerar att tappa motivationen under våren, då de inser att de missat för mycket av kurserna. För dessa elever är progressionsdagarna mycket värdefulla. Eleverna gjorde en utvärdering i december

22

2014 och enligt dessa svar var det många elever som även efterfrågade progressionsdagar under våren. Personalmötet beslutade att inte ha progressionsdagar under våren 2015, men beslut togs att vi från början planerar in två progressionsdagar i början av april 2016. Det är en tid precis efter att eleverna fått de skriftliga omdömena. Då har eleverna fortfarande en tid på sig att arbeta mot högre kunskapskrav i kurserna.

Vi har nämnt frånvaron som ett problem i kapitel 4 och arbetet med att förebygga frånvaron har flera beståndsdelar. Vi ser att frånvaron minskar måluppfyllelsen, demoraliserar arbetetsdynamiken i undervisningsgrupperna, skapar merarbete för lärarna och skapar en hög arbetsbelastning för EHT. Vi har inte arbetat med ett helhetsgrepp gällande hur vi minska frånvaron på strukturnivå. Vi har många elever som klarar sina gymnasiestudier trots en del frånvaro och vi har elever som inte gör det. Vi har elever som skolkar och vi har elever som tar ledigt för att åka iväg och tävla i en internationell skatetävling. Under personalmötet och på EHT har frågan dryftats många gånger och vi inser att när vi kommer ned på individnivå är frånvaron för det mesta motiverad. Vi är inte är nöjda därför att vi inte mäktar med det extraarbete som förväntas av oss när eleverna inte deltar i undervisningen.

Vi arbetade intensivt under vårterminen 2015 för att få alla elever att prioritera sina mål och detta gav effekt till slut. Vi vet att vi kan påverka närvaron till det bättre, men inser att det krävs mer av ett förebyggande arbete. Då kan vi öka måluppfyllelsen ännu mer och lärarna kan fokusera mer på andra saker än att skapa en administration kring elever som inte deltar i undervisningen.

En av de långsiktiga åtgärder som vi vet hänger ihop med närvaron, är motivation och delaktighet. Under hösten har vi samlats kring ett material gällande extra anpassningar där vi ställer oss frågan om vi undervisar på ett tillfredsställande sätt. Frågan är både skrämmande och relevant. Använder vi tiden på rätt sätt till undervisning och ger vi eleverna möjligheten att delta i undervisningen? Kan en avsaknad av detta innebära att eleverna väljer att inte delta i undervisningen? Vi arbetar under våren 2016 med att ta fram en process för att få en helhetsbild av hur arbetet med extra anpassningar ser ut och vilka styrkor vi representerar och vilka förbättringar vi behöver göra. Vi är bra på många saker och vi är framför allt bra på att se eleverna på skolan, men ser vi dem på rätt sätt? Detta är frågor som vi kommer att arbeta vidare med under 2016. Syftet är att vi måste se frånvaron utifrån alla möjliga perspektiv och agera unisont. Detta har vi sagt innan och vi arbetar kontinuerligt med elevernas motivation och delaktighet och att vi nu behöver göra en kartläggning av allt som kan påverka.

Vår sedan tidigare skate- och pojkdominerade skola håller stegvis på att förvandlas till en nordisk skola med skateboardåkande pojkar och kvinnliga estetelever. Det är precis enligt målsättningen, men inte helt okomplicerat. Vi upplever att det finns barriärer mellan våra profiler. Elevrådet och klasserna har eftersökt fler gemensamma aktiviteter och skolan arrangerade t ex en teambuildingsdag för alla årskurs ett-elever. Elevrådet har gett förslag på att vi ska ha en profilbytardag under vårterminen 2016. Vi inser att skolan måste arbeta aktivt tillsammans med eleverna för att minska det sociala avståndet mellan framför allt bild- och formeleverna och skejtarna.

Vi upplever att relationerna mellan de svenska och nordiska eleverna är mer avslappnade

23

idag än de var för några år sedan. Detta kan bero på att våra nordiska elever (som pratar danska och norska) nu är så integrerade och ett självklart inslag i elevstrukturen på skolan. Alla klasser har elever som kommer från Danmark eller Norge. De nordiska eleverna har också extra svenskundervisning på schemat med syfte att bli uppmärksammade på skillnaderna mellan de nordiska språken.

8. Prioriterade mål för 2016

8.1 Organisatoriska mål 20161) Se över stödorganisationen med fokus på att behovet av stöd utanför den ordinarie undervisningen ska vara så litet som möjligt. Personer med specialpedagogisk kompetens ska arbeta mer aktivt i och med undervisningen. Målsättning är att stödorganisationen är komplett senast augusti 2016.

2) Vi har ett behov att samla erfarenheter hur andra skolor arbetar med att öka elevernas motivation och närvaro. Målsättningen är att Bryggeriets gymnasium under 2016 har ett övergripande samarbete i denna fråga med de andra friskolorna i Malm gymnasiala friskolenätverk.

3) Under läsåret 2014/2015 la Bryggeriets gymnasium och 4ans gymnasium grunden för ett pedagogiskt samarbete. Vi önskar fortsätta detta arbete med fokusområde extra anpassningar och elevinflytande. Målsättningen är att våra skolor träffas vid två tillfällen under året med detta fokus.

8.2 Pedagogiska mål 20161) Vi vill hitta former för och öka vår kunskap om hur vi kan motivera alla elever att komma till skolan. Målsättningen är att eleverna ska uppleva undervisningen som meningsfull och välja att gå i skolan på heltid. Den totala frånvaron ska sjunka 2016 i jämförelse med 2015. Frånvarostatistiken tas fram i Schoolsoft.

2) 100% av våra elever ska svara att de har haft inflytande på innehållet i undervisningen samt hur de arbetar på lektionerna i Malmö stads enkät Så här tycker vi! Enkäten erbjuds alla årskurs två-elever i början av 2017.

3) 100% av våra elever ska svara att de upplever att de får arbetsro under undervisningspassen i Malmö stads enkät Så här tycker vi! Enkäten erbjuds alla årskurs två-elever i början av 2017.

4) Målsättningen är att få elever att läsa mer genom att öka läsandet i samtliga ämnen. Under 2016 kommer både det digitala och det analoga biblioteket att ses över och utökas. Skolan kommer lägga extra pengar på bokinköp och undervisningen i samtliga ämnen ska ha en plan för ett ökat läsande. Målsättning att alla pedagoger har en plan senast augusti 2016 samt att bokinköp har gjorts senast augusti 2016.

24

5) Under 2016 ska skolan ha skapat en dokumentationsrutin för hur vi arbetar med de extra anpassningarna i undervisningen. Målsättningen är att all undervisande personal använder den gemensamma dokumentationsrutinen (100%).

9. Framtiden efter 2016__________________________________________________________________________________

Bryggeriets gymnasium fyller 10 år 2016 och detta ska firas. Vi kommer att bjuda in alla gamla elever och andra samarbetspartners till en festlighet i anslutning till vår tävling Bryggeriet street i början på december.

Under 2015 har Bryggeriets gymnasium inlett seriösa förhandlingar med ett bostadsbolag i Malmö om att få tillgång till ett antal lägenheter som vi ska göra till studentboenden. Om planerna går i lås kommer det bli möjlighet för våra nya elever att kunna hyra studentboende från och med januari 2018.

Bryggeriets gymnasium har under flera år varit föremål för internationell uppmärksamhet. Under 2015 inleddes en diskussion om möjligheter att samarbeta med välkänd internationell aktör inom skateboard. Syftet med samarbetet är att starta en inriktning där elever från andra länder kan ta del av vår undervisning.

Vi har ansökt om att bli en riksrekryterande skola. Svenska skatebordförbundet har gett medgivande till ansökan och beslut kommer att tas under 2016. Förhoppningsvis är Bryggeriets gymnasiums skateboardprofil en riksrekryterande utbildning fr o m ht-17.

Bryggeriets gymnasium önskar knyta skolans verksamhet till forskning i högre utsträckning än idag. Vi ser möjligheter till ökade forskningsmöjligheter om vi blir en riksrekryterande utbildning. Vi ser också en möjlighet att öka samarbetet med Malmö lärarhögskola.

Vi måste också fortsätta att fördjupa samarbetet med Föreningen Bryggeriet. Detta arbete är ständigt pågående, men det finns områden där vi fortfarande kan effektivisera vårt samarbete.

25