1

Barn och utbildningsförvaltningenFörskoleområde SöderBerga FörskolaFörskolechef Malin WillixTel:016- 710 51 26malin.willix@eskilstuna.se

Verksamhetsrapport Berga förskola

Läråret 2016-2017

Rapporten är skriven av pedagoger och chef på Berga förskola

InledningHär nedan kommer en beskrivning på hur Berga förskola har arbetat med de utvecklingsmål som vi satte upp för läråret 2016-2017.Du kan läsa vilket resultat vi nådde samt vilka förbättringar vi kommer fram till. Flera av dessa områden blir utvecklingsområden för läråret 2017-2018.

2

Pedagoger och förskolechef har skrivit denna rapport. Barnen har varit med och utvärderat i sina projekt. Projekten är ett av de underlag som vi använder vid utvärderingar. Vid utvärderingar diskuterar och reflekterar pedagogerna och chef vad vi arbetat med utifrån utvecklingsmålen samt gör en bedömning vilken måluppfyllelse vi har. Målen bedöms utifrån en skala helt, till stor del, till viss del, inte alls.

På Berga förskola finns en relativt tydligt struktur hur vi arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. Stor del av personalstyrkan är insatt och har förståelse för hur detta arbete går till. Grunden för kommande års fokusområden/utvecklingsområden kommer framförallt från verksamhetsrapporten året innan och vad förskolechef eller några pedagoger ser att verksamheten behöver utvecklas i. De politiska utvecklingsmålen vävs in i våra fokusområden. Var tredje år gör vi en ”egen uppsamling” där all personal får beskriva nya utvecklingsområden. Dessa områden arbetar vi sedan med kommande lärår.

Att ha en tydlig LVP som är kopplad till ett kalendarium/årshjulmed ger en tydlig struktur. Det skapar förutsättningar att följa upp målen samt vem/vilka som är ansvariga. Att arbetslagen har reflektion varje vecka tillsammans är en framgångsfaktor. Vi hoppas vi har råd att fortsätta köpa in vikarier så detta är möjligt kommande år. LVP(Lokal Verksamhet Plan) är grunden för årets utvecklingsområden. Hemvister och ansvarsgrupper arbetar utifrån denna. Pedagogerna arbetar med barnen i olika projekt. Projekten utgår från barnens intressen och minst ett läroplansmål. Ett eller flera fokusområden utifrån årets LVP ska finnas med. Barnen ska ha delaktighet/inflytande/påverkan på projektens riktning. Projektarbetet dokumenteras i projektböcker som ger ett underlag för verksamhetsutveckling på olika plan. Den synliggör verksamheten, barnens förändrade kunnande samt att pedagoger får beskriva sina nya utvecklingsområden.

Ansvarsgrupperna har samtal/dialog med förskolechef och får sina utvecklingsmål under året. Dessa utgår från projektet och LVP.På medarbetarsamtalet får pedagogerna sina personliga utvecklingsområden som är kopplade till LVP och till viss del till projekten. Detta följs upp på olika sätt under året av förskolechef.

Att ha spanargrupper (minst en från varje hemvist) i våra fokusområden gör att all personal blir delaktig i alla moment i det systematiska kvalitetsarbetet. Att arbeta med tvärgrupper på olika möten utifrån olika ämnen är en framgångsfaktor. All personal får möjlighet att prata med all personal. Det skapar förutsättningar för kollegialt lärande.Att granska vår egen verksamhet inom olika områden litet som stort skapar nya utvecklingsområden. All utveckling som sker är inte kopplad till årets LVP.

2.1 Normer och värdenKommunfullmäktigeStrategiskt mål: Höjd utbildningsnivå Åtagande Barn och utbildningsnämnden

Vårdnadshavare upplever att barnet är tryggt på förskolan. Resultat från föräldraenkäterna 2017 ska ha minst värdet 3,6 på en fyrgradig skalaBerga

3

Aktivitet. Beskriva hur vi arbetar med trygghet i informationsfoldern om Berga. Skapa Instagramkonto för alla hemvister? Regelbundna avstämningar i arbetslaget om hur tryggheten i barngruppen är.

ResultatMålet är uppfyllt till stor delHemvister och Torget har regelbundet reflekterat och diskuterat barnens trygghet under läråret.Dokumentation från dessa diskussioner finns delvis.Vi har arbetat både främjande och förebyggande. Att ge tydlig information när barnet börjar på Berga samt vid överflytt till annan hemvist skapar trygghet hos både barn och vårdnadshavare. Oftast följer en pedagog från yngrebarnshemvisten med och börjar arbeta på äldrebarnshemvisten. Barnen är indelade i mindre grupper större delen av dagen.Vi arbetar på flera sätt med barnens språk så som, tal, teckenkommunikation, bilder, foton, barnens modersmål (i den mån vi har pedagoger som kan det).Alla hemvister arbetar/gör olika lekar för att skapa trygghet, samspel och gemenskap. Dessa lekar sker både i små och stora grupper.Alla hemvister arbetar för att övergångar mellan olika aktiviteter ska ske på ett bra sätt utifrån det enskilda barnet och gruppen.Vi har utvecklat vår undervisning så att den ska vara mer varierad och på så sätt passa alla barnen på förskolan utifrån deras behov. Det betyder att det kan se olika ut för olika barn.Vi har tittat på flera webbaserade föreläsningar som handlar om att utgå från det enskilda barnets behov. Vi har diskuterat och reflekterat utifrån detta och till viss del förändrat delar av vårt arbetsätt i arbetslagen.En del barn har svårt att välja, och då har vi diskuterat och arbetat fram olika modeller för att barn som har svårt att göra val, ska få stöd och hjälp.Flera lärmiljöer på hemvister och Torg har utvecklats för att skapa ett större intresse hos barnen.Vi har toaklockor som barnen kan ringa på när de är färdiga.När vi upplever att barnet eller vårdnadshavare inte är trygga gör vi förändringar och individanpassar verksamheten så att barnet och/eller vårdnadshavare ska känna sig trygga.Vi har haft flera huspoolare(fasta vikarier) som har arbetat över ett halvår med barnen vilket skapat trygghet både hos barnen, vårdnadshavare och pedagoger. Vi har haft större möjlighet än tidigare att informera våra vikarier om hur viktigt det är med barns trygghet till dem.Vi har gjort kartläggningar med rundvandring och barnintervjuer (likabehandlingsarbetet).Vi har frågat vårdnadshavare hur de upplever sitt barns trygghet på förskolan.Vi är inte helt färdiga med informationsfoldern.Det blev ingen kommunal föräldraenkät i år.

AnalysNär vi arbetar systematiskt med att ta upp trygghet på reflektionerna så skapar vi hela tiden nya nulägen med nya förbättringar/individanpassningar och åtgärder. Att utgå från det enskilda barnets behov och anpassa undervisning och omsorg skapar trygghet hos barnen. Som pedagoger handlar det mycket om att reflektera över sitt eget och kollegornas förhållningsätt till hur vi bemöter barn och vårdnadshavare samt hur vi bedriver undervisning och omsorg. Att skapa en likvärdig utbildning handlar om att göra/vara olika och utgå från att det ska bli så bra som möjligt för varje barn utifrån de förutsättningar som råder. Detta skapar

4

medvetenhet hos pedagogerna att ändra/individanpassa verksamheten för att öka barnens trygghet.Att Berga förskola fick statsbidrag har möjliggjort att vi har kunnat öka personalstyrkan samt ersätta sjukfrånvaro. Vi är bra på att hålla dagens rutiner och ramar, även om någon pedagog är borta vilket ger en trygghet hos barnen. Vi har kunna dela barnen i mindre grupper vilket har skapat en ökad trygghet. Barnen får större möjlighet att bli delaktiga och få ett inflytande. Att använda sig av ”flera språk” (tal, teckenstöd, barnets modermål, bilder, film) ökar förståelsen hos fler barn. Att använda bildstöd som visar hur dagen ser ut, har skapat trygghet hos många barn.Vi ser att det är en framgångsfaktor att vi pedagoger ibland gör val åt barnen som har svårt att välja. Barnet kommer igång med sin lek/aktivitet på ett smidigare sätt än tidigare.Vi pedagoger har blivit bättre på att skriva, sätta bilder på tavlan, för att visa vårdnadshavare vad deras barn har gjort under dagen. Alla hemvister har Instagramkonton som visar vad vi arbetar med.

SlutsatsDe allra flesta barn och vårdnadshavare är trygga på Berga förskola. Vid vissa händelser/aktiviteter kan vissa barn vara otrygga. Här arbetar vi på olika sätt för att skapa trygghet hos barn och föräldrar.Informationsfoldern ska göras klart innan hösten 2018.

KommunfullmäktigeStrategiskt mål: Höjd utbildningsnivå Åtagande Barn och utbildningsnämnden

Samtliga barn upplever att de bemöts respektfullt och blir lyssnade på. Resultatet på elevenkäten visar på minst 2,7 på en tregradig skala våren 2017Berga MålSamtliga barn upplever att de bemöts respektfullt och blir lyssnade på.

ResultatVi har uppnått målet till stor delVi arbetar för att möta barnet/barngruppen där de är, vilket betyder att vi försöker identifiera vad en utmaning är för varje individ/grupp och jobba utifrån det. Alla barnen är olika och vi arbetar för att tillsammans observera barnet/gruppen för att sedan på reflektionen delge varandra vad vi sett. Vi delger varandra strategier och tekniker som vi själva har testat som fungerat bra/dåligt för att tillsammans arbeta så bra som möjlig med barnet/barngruppenVi har haft återkommande diskussioner i arbetslagen om hur vi pedagoger ska bemöta och arbeta med att stödja våra barn som är i behov av särskilt stöd.

Arbetslagen har läst och sett på en webbaserade föreläsningar och filmer kring barn i behov av särskilt stöd. Ett arbetslag har varit på en föreläsning ”Barn med utmanande beteende”. Vi har tagit hjälp av specialpedagog. Vi diskuterar i arbetslagen vilka strategier som kan fungerar bra för just detta barn/barngrupp. Detta har lett till att vissa barn nu får ett bättre anpassat stöd i vissa situationer. Vi har lärt oss att hantera konflikter på ett mer respektfullt sätt och att möta barnet där det befinner sig utvecklingsmässigt. Det innebär att ibland får vi bemöta vissa barn som yngre i sin känslomässiga utveckling och att vi måste ställa olika krav på olika barn för att bemöta respektfullt. Vi har börjat använda oss av bildstöd, vilket har hjälpt flera barn att förstå sin vardag.

5

Vi pedagoger har fått mer kunskap och en ökad förståelse för att vissa situationer/rutiner är för svåra för vissa barn och därför behöver ändras/anpassas till exempel storsamlingar eller att stå i kö.Vi pedagoger har blivit mer medvetna om vikten av att ta tillvara på och spinna på barnens intressen och kompetenser för att "sudda ut" negativt beteende. Vi uppmuntrar barnens styrkor och strävar efter att inte uppmärksamma barnets svagheter. Vi tar barnen på allvar och litar på vad de säger.Vi bekräftar alla barns åsikter och förklarar varför deras vilja inte alltid kan få råda. Vi sätter ord på deras känslor till exempelex "jag ser att du är glad nu". Vi frågar barnen om orsaker till deras beteende och lyssnar på deras svar. Vi försöker se bortom beteendet och hitta orsaken bakom. Vi strävar efter att alltid gå fysiskt ner på huk eller sätter oss på golvet när vi samtalar med barnen.Vi har gjort kartläggningar med observationer och intervjufrågor.Vi frågar om hur barnen trivs samt om de har kompisar att leka med. Vi upplever att vår nya tydligare lärmiljö har hjälp barnen att lättare hitta och komma igång med olika aktiviteter. Vi har diskuterat vårt förhållningssätt till de pedagogiska miljöerna och det syns i verksamheten.

Analys På måndagsreflektionerna har vi återkommande diskussioner kring barn med särskilda behov. Vi har diskuterat fram strategier i arbetslagen, hur vi ska gå till väga och vi har berättat för varandra om olika strategier vi kommit fram till, med hjälp av specialpedagog och vårdnadshavare.Flera hemvister lyfter att en anledning till vårt resultat är att vi pedagoger har förtroende och litar på varandra. Vi har en miljö där vi inte har låst oss vid ”vår” grupp utan vi är flexibla. Att vi är flexibla blir ett resultat där vi använder varandras kompetenser till exempel en av oss håller i en aktivitet som vi har specialkompetens kring med alla barn. Vi kan släppa en situation/konflikt vidare till en kollega när vi själva inte kan hantera en situation. Vi tror att eftersom vi lyssnar på barnens röster och åsikter så skapas en dialog med barnen vilket gör att de känner sig respektfullt bemötta. Vi tror att när vi sätter ord på deras känslor, vad de gör, deras åsikter visar vi barnen att vi respekterar dem och är intresserade av vad de gör. När vi hittar strategier för olika barn i övergångar mellan aktiviteter skapar det en trygghet hos både det enskilda barnet och i gruppen. Genom att ta tillvara på barnens idéer och låta dem vara med och bestämma så blir/känner barnet/gruppen sig sedda och bekräftade. Vi pedagoger försöker hjälpa barnen med vad barnet vill. Vi låter barnen göra fel och hjälper dem att tänka om. Vi försöker se saker från barnens perspektiv. Vi observerar barnen och tolkar hur vi tror barnet upplever situationer och vi anpassar oss därefter, till exempel om någon inte vill bli hjälpt av en vikarie. Vi frågar vårdnadshavare om hur barnet gör hemma, för att öka förståelsen för barnet samt för att kunna bemöta dem på ett respektfullt sätt här.

SlutsatsVi har arbetat mycket med att skapa ett bra bemötande till alla våra olika barn. Vi behöver och kommer att fortsätta detta arbete.

Likabehandlingsplan(förebyggande) (Mål från i likabehandlingsplanen)Berga

6

MålSenast maj 2017 har vi utvecklat innehållet i vår verksamhet så att den är mer interkulturell. Aktiviteter

Diskutera och få en ökad kunskap och förståelse för interkulturalitet Diskutera och få en ökad kunskap och förståelse för HBTQ-begreppet

ResultatVi har inte uppnått målet. Vi har börjat prata om vad interkulturalitet är. Vad innebär det att vara olika och vad innebär olikhet på Berga förskola?

Analys Vi upplever att vi saknar kompetens kring begreppet interkulturalitet. Pedagoger behöver ytterligare kunskap kring begreppet. Vi har under läråret valt att fokusera mer på andra mål. Stort fokus har riktats mot varierad undervisning och det pedagogiska ledarskapet (se mål som kommer senare) här har vi diskuterat hur viktigt det är att variera undervisningen så att det blir så bra som möjligt för alla barnen.Vi har börjat diskutera och medvetandegöra vad åldersdiskriminering kan vara på vår förskola. Vilka värderingar lägger vi i ordet ålder?Vi har läst en bok om HBTQ men tiden har inte räckt till för detta arbete på grund av flera andra saker från kommunen har kommit emellan.

Slutsats Vi behöver jobba mer med olikheter kring omsorgsbiten. Vi har som förslag att nästa års mål ska vara: Pedagogernas ska få ökad förståelse kring begreppet interkultulturalitet. Eventuellt kommer en pedagog att hålla en miniföreläsning vid höstens första planeringsdag. Vi ser att vi behöver variera ”undervisningen” för ett utvecklat lärande hos oss pedagoger. Vi behöver arbeta mer med övningar och konkreta fysiska saker så det kollegiala lärande ökar och att fler pedagoger får en ökad kunskap om begreppet interkulturalitet.

2.2 Utveckling och lärandeKommunfullmäktigeStrategiskt mål: Höjd utbildningsnivå Åtagande Barn och utbildningsnämnden

Till slutet av läsåret 2016/2017 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar ett värde på minst 2,8 i 2017 års mätning

Varierad undervisning

7

BergaMål Senast den 31maj 2017 kan varje pedagog beskriva hur hen varierar sin undervisning så att den stödjer/utvecklar barnens olika behov och lärande.

ResultatMålet är uppnått till stor del.Vi har diskuterat vad som är varierad undervisning på reflektioner, medarbetarsamtal och i tvärgrupper. Många beskriver vad det är att variera. Följande text beskriver vad det är att variera utifrån, ämnet, förmågan och gruppen.Flera pedagoger har börjat känna sig bekväma med ordet undervisning.I många av ansvarsgruppernas projektböcker så finns dokumentation på hur pedagogerna har varierat sin undervisning i projektet både när det gäller ämneskunskap, metoder, förmågor som barn ska utveckla samt hur barnen delas in i olika grupper utifrån ett specifikt syfte.

Vad är varierad undervisning? Att ha ett lärandesyfte som riktar framåt, vad barnen ska lära – utveckla, ämne och/

eller förmåga. Att variera ämnen - flera ämnen ingår i en aktivitet/projekt. Att variera ämnet - till exempel att sagan bearbetas på flera sätt, läsa, återberätta, måla,

skapa, dramatisera, leka Att träna förmågan/förmågor på olika sätt. Att flera sinnen används - se, höra, känna, smaka med mera. Att barnen (och pedagoger) får utforska och undersöka. Att barnen är aktiva, delaktiga och har inflytande i sitt projekt/aktivitet.

Grupper- hur delar vi gruppen? Halva gruppen var Guldstundsgrupper Behovsgrupper utifrån lärande, intresse och behov. Dessa kan vara olika utifrån

aktiviteten.

Dialogen Att ha fasta platser eller välja själv i samlingar och matsituationer påverkar.Dialogen med vuxen påverkar hur undervisningen blir.Dialogen och samspelet mellan barnen påverkar undervisningen, samt att pedagogerna har planerat för ett samspel mellan barnen.

Att låta barnets frågor styra mot lärandesyftet. Pedagoger fångar frågor och riktar uppmärksamhet mot det som ska bli synligt (lärandet).Att använda pedagogers olika kunskaper berikar undervisningen.Pedagogers barnsyn och kunskapssyn påverkar.

Vad är viktigt?Planera, göra, reflektera, hur det gick utifrån lärandesyftet?Använder jag/vi rätt metoder som leder till att barnet får ett förändrat kunnande?Att pedagogen utvecklar sitt eget pedagogiska ledarskap.

Analys

8

Vi har arbetat med begreppet undervisning hela läråret vilket har medfört att ordet undervisning börjar kännas naturligt. Genom att bryta ner vad vi menar med ordet undervisning blir det synligt vad vi lägger i ordet. Det finns många faktorer att ta hänsyn till. I och med att vi har blivit medvetna om vad vi lägger i ordet undervisning kan vi utvärdera vår verksamhet och se om våra metoder som vi använder skapar en varierad undervisning utifrån barnet/gruppen, ämnet och förmågor.Den enskilda pedagogen och arbetslagen får större möjlighet att få syn på inom vilka områden de behöver utvecklas. Att variera undervisning kan ske på många olika sätt. Det är viktigt att pedagoger får en medvetenhet om hur de skapar en varierad undervisning.Att variera undervisningen så att den passar alla barn i alla situationer är en svår uppgift. Pedagogerna räcker inte alltid till. Många barn har många olika behov. Vi gör det bästa vi kan utifrån de förutsättningar vi har.På alla hemvister har lärmiljöerna utvecklas för att vara ett stöd i den varierande undervisningen. Pedagogerna har vid flera tillfällen fått synliggöra sitt pedagogiska ledarskap i reflektion med olika kollegor inom framförallt ämnet estetik (bild och lera) samt i sina projekt. Att diskutera och reflektera över hur du som pedagog varierar din undervisning får stor påverkan på hur undervisningen sker/utvecklas. Att våga granska sig själv, att våga be kollegan att observera hur jag gör för att variera undervisningen är lärorikt, utvecklande men kan vara jobbigt.Undervisning är en målstyrd process som syftar till utveckling och lärande. Alla möten med barnen kan vara undervisning. Grunden för undervisning är att barn och pedagog delar uppmärksamhet på något objekt. Om undervisning ses på det sättet så kan undervisning ske i förskolan när som helst och i vilken situation som helst.Utbildning är helheten och undervisning är processen i situationerna.

Slutsats Vi behöver fortsätta att diskutera och utveckla vår undervisning utifrån barnet/barngruppens behov. Pedagogerna behöver fortsätta att granska och utveckla sitt sätt att undervisa och utveckla sitt pedagogiska ledarskap.

PEDAGOGISK LEDARSKAP BergaMålSenast 31 maj 2017 har barnskötare och förskollärare utvecklat sitt pedagogiska ledarskap. De har fått en ökad medvetenhet och kan beskriva om hur de arbetar/agerar i undervisningstillfällen.

Aktiviteter Alla pedagoger ska bli observerade minst tre gånger i aktiviteter för att få syn på hur

hen arbetar/ agerar. Ett av dessa tillfällen ska vara när du som pedagog håller en samling av något slag.

9

På medarbetarsamtalet ht 2016 ska alla pedagoger ha beskrivit hur hen har utvecklat sitt pedagogiska ledarskap förra läsåret. Detta kommer att följas upp.

ResultatMålet är uppnått till stor delAlla pedagoger har beskrivit hur de har utvecklats i sitt pedagogiska ledarskap. Många kan konkret beskriva hur de har utvecklats. Några pedagoger behöver utveckla sitt sätt att konkret beskriva sin utveckling.Flera pedagoger har blivit observerade och gjort observationer på andra pedagoger men inte alla.I många av våra andra mål (framför allt varierad undervisning trygghet, bemötande och estetik) har det pedagogiska ledaskapet diskuterats och blivit synliggjort.Arbetslagen diskuterar sina olika sätt att leda. Några arbetslag har kommit längre/djupare i denna diskussion än andra. I dialoger om varierad undervisning (medarbetarsamtal och i olika gruppdiskussioner) har det blivit synligt att pedagogens pedagogiska ledarskap har stor betydelse för hur hen kan variera sin undervisning. Pedagoger har fått en större medvetenhet om sitt eget sätt att leda framförallt i barngruppen.

Analys Att sätta ord på sitt sätt att leda, det pedagogiska ledarskapet, är inte lätt. Vi har tränat på detta på flera sätt under året. Vår barnsyn och kunskapssyn påverkar hur vi gör. Att utvecklas som pedagogisk ledare betyder att jag som pedagog behöver/vågar titta på mitt sätt att leda och reflektera över mitt eget sätt samt ta in andras åsikter och våga prova nya sätt. När vi blir medvetna om hur vi agerar/gör ökar kunskapen att utveckla sitt pedagogiska ledarskap.Alla har inte observerat någon tre gånger, kan bero på flera saker. Andra mål har haft större fokus, några tycker det är svårt att ge konstruktiv kritik, några har glömt bort det. Här behöver vi på förskolan fundera på hur vi ska få till detta. Genom att observera varandra kan det ske ett kollegialt lärande av hur lika och olika vi gör.

SlutsatsVi behöver fortsätta att med att utveckladet pedagogiska ledarskapet. Hur pedagogen gör har stor betydelse för både undervisning och omsorgen blir på förskolan. Att som pedagog bli medveten om sitt sätt att lära ut gör att hen kan utveckla andra sätt.Vi behöver fortsätta att observera, reflektera och diskutera hur vi gör. Det behöver bli tydligt att var och en behöver ta sitt ansvar att det sker.

EstetikBergaMålSenast 31 maj 2017 har pedagogernas kunskap ökat om de estetiska begreppen: intryck, uttryck, bearbetning, estetik som metod och ämneskunskap, inom bild och form samt musik.

Aktivitet Diskutera och reflektera över vad begreppen betyder.

10

Under hösten ska alla ansvarsgrupperna prova på att göra minst en bildaktivitet med barnen genom intryck, uttryck, tolkning och bearbetning. Man kan välja att göra flera separata aktiviteter eller en/flera som hänger ihop

ResultatMålet är uppnått till stor del.Vi har till stor del uppnått målen när det gäller bild och form. Vi har inte fokuserat på musik men vi tror att många pedagoger kan överföra begreppen från bild och form till musik. Torget har arbetat med musik – där har barnen fått en känsla för takt.Vid flera olika tillfällen har vi pedagoger diskuterat och arbetat med de olika begreppen.Alla pedagoger har genomfört bilduppgiften, att ha ett bildsamtal utifrån en konstbild. De äldsta barnen har besökt Konstmuseet för att uppleva intryck och uttryck. De flesta pedagoger har genomfört uppgiften med lera. Flera har dokumenterat en lärprocess med lera med hjälp av bilder och några med film. Det har varit bra och intressanta diskussioner där många pedagoger har varit positiva till att arbeta med lera och dokumentation. Diskussionen har, till större del än tidigare handlat om processen snarare än resultatet.

Analys Vi tror att resultatet beror på att vi fått gemensamma verktyg för hur vi kan arbeta med de estetiska uttrycken. Det har varit gemensam litteratur, föreläsningar, workshops och gruppdiskussioner i olika konstellationer. En annan framgångsfaktor tror vi är att vi har fått konkreta uppgifter att arbeta kring som vi sedan har fått tid att diskutera och analysera i arbetslag och tvärgrupper.Flera av pedagogerna är mycket positiva till konceptet med bildsamtal. Flera upplever att självfortroendet har höjts och att man känner sig trygg i att vara i ateljén och arbeta med estetik. Flera pedagoger trodde det skulle vara svårare att ha konssamtal och det blev en mer positiv reaktion än vad de hade förväntat sig. I vissa samtal har begreppen ”konstverk” och ”konstnär” börjat användas. Det fanns en tendens att de som valt att ha bildsamtal kring mer abstrakt konst hade det lite svårare att få barnen att prata om konsten då det blev svårare med frågor runt bilden. I leruppgiften upplevde många pedagoger att det var intressanta reflektioner till hur många olika typer av lärprocesser pedagogerna tillsammans hade fått syn på. Det finns många sätt att variera undervisning på i mötet med lera.

Slutsats Vi borde arbeta mer systematiskt med gemensamma utgångspunkter både praktiskt, teoretiskt och med arbetsuppgifter som är kopplade till verksamheten. Musik kommer vi troligtvis fokusera på kommande lärår.

BergaMålSenast 31 maj 2017 ska processerna i ateljéerna ha utvecklats både aktiviteterna och pedagogernas förhållningsätt.

Fortsätta utveckla miljön i ateljén. Ateljéerna ska vara inspirerande och utmanande. Fortsätta diskussionen och utveckla arbetet hur vi använder våra ateljéer.

11

ResultatMålet är uppnått helt.Alla hemvister har utvecklat ateljéerna. Material har rensats bort, det har strukturerats om så att lärmiljön i ateljén är mer inspirerande än tidigare för både barn och pedagoger. Matrialet som finns har ett syfte.Alla hemvister använder sin ateljé i större utsträckning än tidigare. Det finns planerade aktiviteter med ett lärsyfte både på för - och eftermiddagen.Flera hemvister har samma aktivitet under en längre tidsperiod. Under hösten låg det stort fokus på färg och bilder av olika slag. Under våren har leran fått ett större utrymme.Pedagogerna har lagt mer fokus på processerna i ateljéerna i år.Vi ser att fler barn är i ateljén, de vågar prova nya saker, stannar i aktiviten en längre stund.Flera pedagoger än tidigare känner sig mer bekväma i ateljén nu. Det är oftast en pedagog i ateljén på för - och eftermiddag.Det har varit gynnsamt att ha fokus på konstbilder och lera. Genom att erbjuda ett material under lång tid har vi pedagoger lättare kunnat se och utmana barnens estetiska lärprocesser. Vi dokumenterar barnens process på olika sätt med film, bilder och anteckningar som vi använder som reflektionsunderlag.Arbetslagen har diskuterat ateljén regelbundet på reflektionerna.

Analys När vi plockade undan material och strukturerade om i ateljérena så skapades ett lugn hos barn och pedagoger. Det blev både mer stimulerande och utmanande.Att regelbundet diskutera lärmiljön och de processer som sker i ateljén har varit gynnsamt för utvecklingen. Att få mer kunskap som pedagog inom ett ämne till exempel lera leder till trygghet att använda materialet. Att lägga mer fokus på processen istället för produkten har gjort att fler barn och pedagoger har vågat prova nya sätt.Att det finns en pedagog i ateljén som utmanar och stimulerar samt fångar upp barnens hypoteser, möjliggör ett ökat lärande och samspel mellan barn och pedagog.För barnen som har en ”längre startstäcka” för att ta sig an en aktivitet inbjuder detta till större möjlighet att delta. Att alla pedagoger har haft styrda uppgifter (att hålla ett konstsamtal och att dokumentera en lärprocess i lera) blev ett konkret bra sätt att utveckla pedagogers kunnande.

Slutsats Att alla hemvister fick ateljén (ett rum) som utvecklingsområde var gynnsamt. Verksamheten har utvecklats på många sätt i denna miljö.Att pedagoger fick delta i den konkreta kompentensutvecklingen har lett till att estetiken används mer och håller sig levande i det dagliga arbetet. Pedagogernas kunskap och förhållningssätt till materialet påverkar vilken aktivitet barnen får tillgång till. Att ha regelbundna reflektioner kring lärmiljön och processerna är viktigt för att verksamheten ska utvecklas. Grön FlaggBergaMålSenast 31 maj 2017 har vi uppfyllt Grön Flaggmålen i temat vatten.Följande utvecklingsområden både i ute och innemiljön ska vi arbeta med. Vatten i olika former, vattenresurser och vattnets kretslopp

Aktiviteter

12

Samtliga hemvister får Grön Flaggs mål med handlingsplaner för att på hemvistreflektionerna kunna bestämma hur de vill arbeta med vattenresurser. Hemvisterna har chans att komma med idéer. Hemvisterna ska dokumentera minst två bilder under hösten och lägga in bilderna samt era tankar och idéer om hur vatten ska ingå i ert projekt/aktiviteter på hemvisten. Materialet läggs in Grön Flaggs LVP – spanargrupp.

Implementera Grön Flagg som återkommande tema i verksamheten. Det kan ingå i projekt och/eller i olika aktiviteter.

Det ska finnas vatten/experiment som är tillgängligt i utemiljöerna hela tiden (samarbete med utomhusgruppen).

Grön Flaggruppen ska skapa ett tydligt eget kalendarium för Grön Flaggruppen. Grön Flagg uppstart, förslag är den 20 september.

Skapa stationer att bygga vattenbanor av petflaskor. Klippa band. Bjuda på isglass. Naturgodis- äppelchips (från Vilda Trädgården).

Introducera förskolans nya regntunna med en tappkran. Vi ska sätta upp flera olika rör på flera ställen på gården där barnen ska få testa, leka och återanvända vattnet från regntunnan.

Samverka med utomhusgruppen.

ResultatMålet är uppnått till stor del. Alla hemvister har arbetat med temat vatten, vatten i olika former, vattenresurser och/eller vattnets kretslopp.Flera ansvarsgrupper har haft Grön Flagg temat som utgångspunkt i sina projekt under året.Det har gjorts många experiment med vatten. Flera vattenstationer finns ute. Vårt vattenrum (Kunskapens källa) har blivit mer inspirerande.Barnen har visat ett stort intresse för vattentemat och de tycker om att undersöka vatten på olika sätt. Flera grupper har följt hur vatten är under de olika årstiderna.I vår dokumentation (flera projektböcker) blir barnens förändrade kunnande om vatten synligt. Vi har haft några gemensamma dagar med aktiviteter utifrån Grön Flagg. Nu är vi färdiga med detta tema och har skickat in resultatet till Grön Flagg.

Analys Vi har sett att barnen har visat ett stort intresse för vatten. De pratar, känner och reflekterar omkring vattnets olika former på eget initiativ. Barnen har fått många möjligheter till att upptäcka och undersöka vatten. Barnen har haft många hypoteser som pedagogerna har arbetat utifrån. När vi har arbetat med kretsloppet under ett helt lärår så tror vi att de äldre barnen dels har fått uppleva, dels fått undersöka och på så sätt fått en förståelse för kretsloppet. Vi har använt oss av en UR Film Vattenmannen och Speed, en saga och en sångPå hemvisterna har barnen få upptäcka lära om vattnets olika former, ångan/ kondens på speglar och is/flytande form. Torget har genom musik, takt och dans haft aktiviteter där barnen har fått dansa olika former av vatten så som åska, hagel, regn, dimma och is.På en hemvist har de i år provat att barnen får en egen projektbok där de själva, med stöd av pedagog, dokumenterar sina tankar, upplevelser och sitt lärande kring vatten. Detta för att synliggöra barnens progression kring vattnets olika former.Många hemvister har jobbat med vädrets och årstidens betydelse för vatten utomhus.

13

Vi kan se att barnen har fått en förståelse för hur mycket vatten de kan använda i leken. När vår regntunna är tom behöver det komma mer regn.

SlutsatsAtt ha gemensamt tema över hela huset som genomsyrar i den dagliga verksamheten ger stora vinster.Nu väntar vi på ett godkännande från Grön Flagg att temat är klart och kommande lärår ska vi välja ett nytt tema.

UtomhuspedagogikBerga MålSenast 30 november 2016 är vi klara med de aktiviteter som vi satt upp i utomhusgruppen.

ResultatMålet är delvis uppnåttFlera av de aktiviteter som är planerade är gjorda. Två stugor är byggda och grundmålade.Det är målat på Vilja och Vågagårdarna samt Välkommen vid entrén.Cyklar (utan hjul) är fastsatta i Vilda Trädgården. Flaskor är uppsatta på staketet på stora gården vid kompisgungan till vattenlek och laborativt undersökande av vatten.En ny vattentunna är inskaffad för att kunna ta vara på regnvatten som barnen kan leka med.Vilda Trädgården är rensad.Vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet med att utveckla utomhusmiljön.Vi har inte hunnit med att göra/bygga allt som vi ville göra.

Analys Vi kan se att de saker vi har gjort har skapat mycket lek hos barnen. Barnen leker aktivt i lekstugorna och när taket gick sönder används husen också för klättring. Genom att återanvända trasiga cyklar i Vilda trädgården blev det en form av återbruk - ett miljötänk.När stugorna på gårdarna och cyklarna i Vilda Trädgården har tillkommit har barnens lek förändrats positivt och vi ser att leken utvidgas. Vattentunnan möjliggör att lek med vatten inte bara behöver vara färskvatten. Det är ett sätt att ta hand om och medvetande göra att vi kan använda våra vattenresurser på ett bättre sätt. Vi i spanargruppen har haft färre träffar än föregående verksamhetsår. Vi har omprioriterat tiden och lagt våra träffar när årstiden har varit mer lämplig att bygga utomhusmiljön. Detta har delvis lett till att vi har haft svårt att uppfylla hela målet. Vi har bytt pedagoger i spanargruppen vilket har resulterat i brister i kommunikationen och sämre kontinuitet i arbetsgruppen.

Slutsats Att arbeta med att förändra och göra förändringar i utomhusmiljön är tidskrävande och det behövs fysiska personer för att utföra arbetet.Vi har fortfarande inplanerade träffar innan läråret är slut. Det kommer att resultera i att fler stationer kommer bli gjorda och färdigställas. Till exempel så ska det bli vägmålning och lagning av de trasiga stugor som finns i vår utomhusmiljö.

Språk

14

KommunfullmäktigeStrategiskt mål: Höjd utbildningsnivå

Åtagande Barn och utbildningsnämnden

Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS)

BergaAktivitet (Ansvarsgrupper)

Alla ansvarsgrupper jobbar på flera sätt utifrån en bok i sina projekt/aktiviteter.

Resultat Målet är uppnått till stor del Alla hemvister arbetar medvetet och systematiskt med de olika delarna av barns språkutveckling. Barnen visar stort intresse för böcker/sagor i olika format och även på andra språk. Barnen har utvecklat sitt ordförråd. Läs och- skrivhörnan används flitigt och har ökat intresset för bokstäver. Barnen har blivit nyfikna på olika ljud, att lyssna på ljud och att göra ljud.Flera barn har varit med och skrivit manus till en egen teater som de spelat upp på Torget. Pedagogerna har sett att barnen har tagit med sig intresset för böcker hem vilket har engagerat vårdnadshavarna. Barnen kan uttrycka hela eller delar av böckerna. Vi har haft en bokvecka. Många av projekten baseras på böcker. Vi har varierat hur vi har arbetat med böckerna, i lek, bild, dans, lera, musik med mera.Flera pedagoger har utvecklat att använda bildstöd. Vi har haft utbildning för all personal att använda tecken som stöd. Flera hemvister använder tecken dagligen. Flera barn använder tecken.När barnen får vara med och välja böcker från bokbussen/biblioteket så ser vi att intresset för böcker och sagor har ökat.Vi är i stratgroparna för att skapa vårt eget bibliotek på Berga. Vi har fått böcker från kommunen.

AnalysPedagoger använder sig av böcker, bilder och teckenspråk som stöd i den dagliga verksamheten och i våra projekt så får barnen många möjligheter att utveckla och använda sig av sitt språk på flera sätt. Pedagoger med annat hemspråk har introducerat sitt språk. Vi har skapat många tillfällen att lyssna på ljud och olika läten. Kunskapen att arbeta med barnens språkutveckling är hög hos pedagogerna. Lärmiljöerna har utvecklats och läs och skrivhörnor har blivit mer inspirerande. Det är alltid barn på dessa ”stationer”. Pedagogerna har medvetet satt upp sagor på barnens höjd så barnen kan läsa och reflektera kring böckerna både inne och ute. Många har arbetat utifrån en bok i sina projekt och i aktiviteter. Alla hemvister läser böcker kontinuerligt. Bokveckan har skapat ett intresse hos barnen för böcker.

Slutsats På Berga finns stor kompetens att arbeta med barnens språkutveckling. Att använda böcker i vår verksamhet är ett bra sätt att utveckla barnens språk. Vi använder böcker på många olika sätt och i olika miljöer till exempel dans, drama, teater, ute och inne. Detta skapar möjligheter för barnen att läsa/uppleva/tolka boken på flera sätt. Bokveckan var framgångsrik. På Berga planerar vi att skapa ett eget bibliotek på förskolan för att inspirera barn till läslust.

15

2.3 Barns inflytandeÅtagande Barn och utbildningsnämnden

Barnets upplevelse av inflytande ska i enkäterna våren 2017 ha ett värde på minst 2,6 på en tregradig skala

På Berga förskola har barnen ett relativt stort inflytande i de projekt som de arbetar med. Hemvisterna arbetar mycket med att barnen ska få välja. Att variera undervisningen gör att barnen får mer inflytande och delaktighet i sitt lärande även utan direkta val. Du kan läsa mer om barnens inflytande i flera av de andra målen.

BergaMålSenast 31 maj 2017 har vi hittat metoder som hjälper och stödjer barn som har svårt att välja.

ResultatMålet är uppnått till stor del.Yngre barnVi har diskuterat specifika barn som har svårt att göra val på reflektionerna och utifrån det arbetat fram metoder som ska stödja barnet.Vi har skapat tydliga återkommande dagsrutiner för att skapa trygghet i gruppen. Vi har gjort individanpassningar för enskilda barn. Vi har gjort planer för hur vi tar emot enskilda barn på morgonen utifrån barnets behov. Vi har under projektet valt att ha aktiviteter som barnen kan gå in och ur i. Vi har skrivit ut bilder på barnens föräldrar, för barnen att kunna ha med sig i situationer/ övergångar som för barnen skapar oro/ångest. Vi använder bildstöd.Vi har minskat bland valmöjligheter för barnen och för några barn har vi tagit bort valet.Vi har återkopplat till vårdnadshavarna hur minskade val har hjälpt barnet i vardagen.Vi försöker att ha samma vikarier som kommer till hemvisterna.

Äldre barnVi känner att vi kontinuerligt erbjuder val för alla barn. Vi har stöttat de barn som har svårt att göra val, genom att låta de barnen välja först. Ibland har vi pedagoger som har valt åt barnen. Vi har begränsat antalet val och gjort valen tydligare med hjälp av bilder och text. Vi har hjälpt barnen att förstå och att kunna stå för sina val samt stanna kvar i sina aktiviteter. Vi har byggt upp en tydlig pedagogisk miljö där barnen förstår vad som erbjuds/ förväntas av dem. Vi använder bildstöd som visar på dagsstruktur, klädval, aktiviteter, måltider med mera. Vi använder oss av fasta rutiner vilket skapar kontroll över dagen.Vi förbereder barnen på att kunna avsluta sina aktiviteter en stund innan övergångar, ibland med hjälp av timglas, bilder, musikstöd och muntligt. Vi har fått fler barn och vuxna/pedagoger att förstå att rättvisa inte är lika för alla barn och att vi arbetar med individanpassning. Det gjordes inga brukarenkäter i år.

Analys

16

Yngre barnVi har haft ett bra samarbete i arbetslaget. Vi har haft rak kommunikation mellan kollegor och vårdnadshavare gällande barns val och barns möjligheter till val. Vi har haft tydliga strategier kring olika barn och vi pedagoger har hjälpts åt att följa strategierna. Vi vågar ifrågasätta varandra i olika sätt och vi litar på varandra och varandras kompetenser. Det har blivit tryggare lämningar för barnen. Barnen har enklare kunnat välja aktivitet när de kommer. Vårdnadshavarna lämnar till kända pedagoger. Barnen kommer lättare till frukosten och konflikterna kring frukosten har blivit färre. Att varje dag ha samma aktivitet efter vilan har gjort eftermiddagen lugnare för alla barn och pedagoger. Konflikter i övergångar har blivit färre och lindrigare för det enskilda barnet när vi gjort individanpassningar.

Äldre barnNär vi i arbetslaget har börjat reflektera kring och utveckla olika individanpassningar har valet för flera barn blivit enklare. Vi har gemensamt tänkt till kring hur vi kan individanpassa i olika situationer och aktiviteter. Kommunikationen mellan oss pedagoger har blivit öppnare och rakare. Vi diskuterar regelbundet händelser, barn och planerar dagen efter barn och behov. Vi har involverat vårdnadshavare och barn i vår individanpassning genom att förklara våra syften och grunden till hur vi arbetar. På Torget har vi fokuserat på att förtydliga aktiviteterna och dess spelregler så att barnen ska ha bättre förutsättningar att välja. Vi har också samarbetat mer med pedagogerna på hemvisterna, genom att ge tydligare information om vilka krav som kommer att ställas på barn i de olika aktiviteterna. Detta för att pedagogerna ska kunna hjälpa barnen att inte behöva välja en för svår aktivitet. Vi strävar efter att alltid erbjuda olika sorters aktiviteter med olika svårighetsgrad så att alla barn ska kunna delta i Torgets verksamhet. I de fall barn har kommit till en aktivitet som de inte vill delta i, har vi konsekvent hjälp barnen att välja någon annan aktivitet i samråd med hemvisterna.

Slutsats Tryggheten har ökat hos barnen där vi satt in särskilda metoder/stöd. Barnen söker varandra mer, de kan stanna kvar längre i valen de gör. Barnen väljer efter intresse och inte efter pedagog.När vi pedagoger hjälper barn som har svårt med val, så har det gjort att hela barngruppen har blivit mer harmonisk och vi pedagoger hamnar i färre konflikter/ångestladdade situationer med barnen. Att göra val är något som barn behöver träna på, det är inte något vi kan räkna med att alla barn bara ”kan”. Vi funderar på om det skulle kunna vara till hjälp för de barn som behöver stöd vid övergångarna att ha en bild i handen.Vi pedagoger har fått en gemensam syn på hur viktigt det är att individanpassa verksamheten och för att vi ska kunna bibehålla denna nivå måste vi fortsätta att diskutera/reflektera/planera för detta i våra nya arbetslag.

2.4 Förskola och hemUtvecklingsområden som angavs inför läsårets start Vi har inte haft några särskilda utvecklingsområden inom detta område i år. Däremot har vi arbetat mycket med trygghet och bemötande se mål under Normer och värden.Vårdnadshavare är delaktiga i den årliga kartläggningen av likabehandlingsarbetet.

17

Resultat – beskrivning hur vi arbetarVårdnadshavare är delaktiga i kartläggningen i likabehandlingsarbetet.Vi har föräldramöten för att beskriva hur vår verksamhet är, vilka fokusområden som vi har under året, hur vi arbetar med likabehandlingsarbetet. Vårdnadshavare har möjlighet att ställa frågor.Vi har ett föräldraråd som träffas två - tre gånger per lärår.Vårdnadshavare är till viss del delaktiga i de projekt som hemvisterna arbetar med. Delaktigheten ser olika ut utifrån vilket projekt som gruppen arbetar med.Vi har startat Instagramkonto (stängda) på alla hemvister, Vi har ett öppet Facebookkonto som visar på vad vi gör på hela Berga förskola.Hemvisterna har hembrev samt informationstavlor i tamburerna som visar vad vi gjort under dagen samt vilka som arbetar.Den dagliga kontakten med viss information vid hämtning och lämning.Nytt för i år är att vi har en lounge för de vårdnadshavare som har sina barn under inskolning.Det blev ingen enkät i år från kommunen.

Analys Vi har många olika forum där vårdnadshavare har möjlighet att ta del av vår verksamhet samt komma med åsikter. Det är en framgångsfaktor att ha skapat en Lounge (konferensrummet) där vårdnadshavare har möjlighet att lära känna varandra, ta del av information om förskolan, projektböcker, Torget, likabehandlingsplanen med mera. De har chans att ställa frågor till pedagoger och chef under inskolningen. I loungen finns bilder på all personal. Vårdnadshavare har uppskattat detta rum. Rummet har använts till detta vid de stora inskolningsperioderna augusti-september, januari och maj.

Slutsats Vi har en bra samverkan med våra vårdnadshavare.

2.5 Övergång och samverkanUtvecklingsområden som angavs inför läsårets start Vi hade inga särskilda utvecklingsmål inom detta område i år.Förskolorna och skolorna i närområdet har ett handlingsplan SAMSKOL som beskriver hur överskolningen ska ske. Ansvariga för detta är förskolechefer och rektorer.

Resultat- beskrivning hur vi arbetarI vårt område har vi ett överskolningsprogram/handlingsplan mellan förskolor och skolor Mesta skola, Lagersbergsskolan och Fröslundaskolan.I denna handlingsplan kan du läsa när olika saker sker samt vem/vilka som är ansvariga.Handlingsplanerna har funnits i många år och det sker en utvärdering av dem på hösten de flesta år. På så sätt får vi får fram nya förbättringsområden.

18

Det som hände detta läsår var att de flesta rektorer var nya och i FSO Söder var vi få förskolechefer i tjänst, vilket gjorde att det inte blev någon utvärdering under hösten 2016. Det kommer att ske nu i höst.

I stora drag så går handlingsplanen ut på följande:Rektorer/bitr. rektorer och förskolechefer/bitr.förskolechefer träffas under hösten och går igenom handlingsplanen. I mars träffas pedagoger och lärare för att gå igenom klasslistor för att se att alla förskolans barn finns med. Datum för besök, informationsträffar och överskolningssamtal bestäms.Förskolan gör besök under våren i sina skolor.På våren berättar förskolan hur de har arbetat med de äldre barnen för skolan.På hösten berättar skolan hur de arbetar i förskoleklassen.Förskolorna gör besök på skolorna för att barnen ska lära känna sin nya miljö.Överskolningssamtalen kring det enskilda barnet sker på lite olika sätt utifrån förskola-skola beroende på förutsättningar. I år har flera skolor ej klart (i maj) vilken lärare som ska ha förskoleklassen.Nytt för i år är att vi provar att använda skolverkets blanketter för överskolningssamtal.Vi kommer att utvärdera hur det fungerade i höst.

BergaFörskoleklasspersonal kommer till Berga förskola och har samtal med barn, föräldrar samt förkolans personal. För barn som ska till andra skolor än de i närområdet så har förskolechefen tagit kontakt med rektor/bitr. rektor för överskolning. Pedagog och de barn som ska börja på andra skolor har varit på besök på sin nya skola.

Analys Vi har ett väl genomarbetat program som gör att det blir bra överskolningar mellan Berga och Mesta skola. I höst kommer vi ha en utvärdering hur årets överskolning har gått.

Slutsats Vi har ett bra SAMSKOL program som vi hela tiden utvecklar. Utifrån de utvärderingar vi gör arbetar vi vidare med dessa förbättringspunkter.