VTI aktuellt nr 2 2013

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

20132aktuelltTema TurismBristfällig skyltning gömmer turistmålSemesterresa med kollektivtrafik?

Cykelturister skapar lönsamhet

2 VTI AKTUELLT NR 2 2013

”Jag är dock säker på att många med mig njuter av att gå upp i turistrollen till 100 procent, inte minst under sommarsemestern.”

Svenska Akademiens ordlista har ett drygt femtiotal ord med ”turist” som förstavelse. Turistinvasion,

turistfälla eller turistmagnet, för att nämna några. Turism brukar definieras som människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år. Det kan vara för fritid, affärer eller andra syften. Även tjänsteresor innefattas i denna definition och kopplingen till resandet och därmed transporter är uppenbar. Skyltning av vägar, betalning av trängselskatt för utländska fordon eller att inrätta särskilt attraktiva turiststråk är exempel.

Tillväxtverket uppger att turismens totala omsättning i Sverige år 2011 var 264 miljarder kronor. Av den siffran står svenska fritidsresenärer för cirka 45

procent, svenska affärsresenärer för drygt 17 procent och resenärer från utlandet för drygt 37 procent. Tillväxtverket säger vidare att turismens exportvärde – om man mäter det som utländska besökares konsumtion i Sverige – var 98,8 miljarder kronor under 2011, vilket skulle vara dubbelt så mycket som den svenska personbilsexporten.

Oavsett exaktheten i sådana siffror kan man konstatera att människors resande i arbete och på fritid ökar. Möjligheter och friheten att se främmande delar av världen delas av allt fler. Vad som tidigare var förbehållet ett fåtal är nu tillgängligt för långt fler. Även om oerhört mycket positivt är förknippat med turism och turister finns det också avigsidor. Sambandet mellan ökat resande och miljöpåverkan, tuffa ekonomiska villkor för turistföretagare,

underbetalda säsongsarbeten osv har knappast passerat obemärkt.

Turistfrågorna är också ett exempel på hur gärna vi kategoriserar företeelser och individer för att underlätta förståelsen av mer komplexa sammanhang. På gott och ont. Turister, bilister, fotgängare eller kanske affärsresenärer är säkert väl fungerande begrepp för statistiska underlag och kunskapssammanställningar. Men låt för all del inte kategoriseringen skymma helheten, att vi kan vara både fotgängare och bilister, ena dagen tågluffare, nästa dag affärsresenärer. Jag är dock säker på att många med mig njuter av att gå upp i turistrollen till 100 procent, inte minst under sommarsemestern.

Så trevlig sommar – med eller utan turistresor!

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forsk-ning inom transportsektorn.

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvudupp-gift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

VTI, Statens väg- ochtransportforskningsinstitut

Huvudkontor LinköpingTelefon 013–20 40 00www.vti.seVTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

ANSVARIG UTGIVAREHelena Sederström

REDAKTÖRKarin Andersson

I REDAKTIONENMarika LundKatarina NestorAndreas SchanderEva Åström

LAYOUT/ORIGINALForma Viva, Linköping

UPPLAGA6 500 ex

ISSN 0347-9382

TRYCKAB Danagårds Grafiska

[email protected]

OMSLAGSBILDENHejdlösa Bilder

PRENUMERATIONwww.vti.se/[email protected]

Jonas BjelfvenstamGeneraldirektör

Vi reser allt mer – på gott och ont

VTI AKTUELLT NR 2 2013 3

Transportsystemet används för många olika sorters resor, i arbetet såväl som på fritiden. Detta nummer har fokus på turism i Sverige. Hur planeras transportsystemet utefter våra turistresor och hur väljer folk att resa? Resultat från några av VTI:s senaste forskningsprojekt på detta område presenteras i detta nummer.

innehållNr 2 2013

Tema Turism

6

8

18

6 Hitta stenen – lycka till... – Dåligt skyltat till svenska sevärdheter

8 Nytt koncept för svenska turistvägar önskas – med Norge som förebild10 Turista med kollektivtrafik? Forskare har undersökt hinder och möjligheter

12 Svårt att förena semester med miljövänligt resande

13 Så mycket är cykelturismen värd

Alltid i VTI aktuellt

2 Ledare 4 I korthet – notiser14 Rapporter i korthet23 VTI-publikationer 24 I huvudet på Hans Antonson

VTI:s värld

17 Regeringen vänder sig till VTI för kunskap om trafikens kostnader

18 Ny krockdocka minskar risken för nackskador hos kvinnor

20 Landets flygplatser är i bra kondition21 Bedömning av körförmågan vid

synfältsbortfall21 Ny bok: jämställdhet i transportplanering 22 VTI välkomnar nya medarbetare

20

Barn, Liv och Trafik 2013

Mer än 200 personer från hela Sverige samt våra grannländer Norge och Danmark slöt upp den 5 mars när NTF Väst för andra året i rad arrangerade heldagskonferensen Barn, Liv och Trafik. Konferensen riktar sig till alla som på olika sätt jobbar med frågor som rör trafikmiljö, stadsbyggnad och folkhälsoarbete.

Tre av talarna på årets konferens var från VTI. Anna Niska pratade om orsaker till singelolyckor på cykel och konstaterade att väghållaren har ett stort ansvar för cyklisters säkerhet. Christina Stave höll en föreläsning om resultaten från sin kvalitativa utvärdering av utbildningen för mopedkörkort som infördes 2009. Hennes rekommendationer är att trafikskolorna inför en mer elevorienterad undervisning och lägger lite mindre fokus på teoriprovet. NilsPeter Gregersen pratade också om barn och trafikutbildning i sitt föredrag ”Skola, liv och trafik – åt vilket håll ska vi gå?”

LÄS MER:

Alla presentationer går att finna på NTF:s hemsida http://bit.ly/10Zhlri

Arbetet är igång med framtidens kollektivtrafik

Det nya forskningscentrumet K2, som är ett samarbete mellan Lunds universitet, Malmö högskola och VTI, har startat sin verksamhet på kontoret i Lund. Målet med denna nationella forskningssatsning är att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som medel för utveckling av hållbara och attraktiva storstadsområden. I april hölls en inledande workshop där 18 konkreta förslag för framtidens kollektivtrafik arbetades fram med hjälp av aktörer och forskare som är aktiva inom områdena kollektivtrafik och hållbar samhällsutveckling.

– Det var underbart att så många från olika bakgrunder kom till vår workshop för att tillsammans definiera de forskningsfrågor och forskningsaktiviteter som de tror är viktigt för oss att jobba vidare med, för att förbättra kollektivtrafiken i Sverige, säger Tom Rye, professor i trafikplanering och trafikpolicy på LTH samt K2:s föreståndare.

LÄS MER:

Anmäl dig till nyhetsbrevet och hitta mer information på: www.k2centrum.se

VTI samverkar kring fordons-IT

VTI har nyligen gått med som partner i en nationell satsning på samverkan för att vässa svensk fordonsindustri inom området fordonsIT. Satsningen heter Vehicle ICT Arena och det handlar om en bred samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle.

Kraven på kompetens, snabb produktutveckling och hög innovationstakt driver branschen att söka bred samverkan och skapa nya allianser för att nå framgångar i en allt hårdare global konkurrens.

Lindholmen Science Park, där VTI:s kontor i Göteborg ligger, agerar värd för samarbetet och erbjuder även ett labb för tidig modellering och test av nya innovationer.

Genom att skapa en öppen innovationsmiljö för fordonsIT är det meningen att satsningen ska bidra till säker och hållbar mobilitet. Genom mer samverkan vill man öka innovationstakten och föra forskningsresultat hela vägen fram till industrialiseringsprojekt.

LÄS MER:

www.lindholmen.se/vehicle

KUNSKAP OCH KOMPETENS FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK

Youtube: www.youtube.com/vtiswedenTwitter: www.twitter.com/vtisweden Mynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vti

Håll dig à jour Adresserna till våra kanaler:

Foto

:Eva

Åst

röm

Foto

: Li

ndho

lmen

Sci

ence

Par

k


I KORTHET I KORTHET

Road Safety on Four Continents

Den 1517 maj hölls den internationella konferensen Road Safety on Four Continents i Peking, Kina. Ett hundratal forskare och intressenter inom området var på plats för att dela med sig av erfarenheter och forskningsresultat inom trafiksäkerhet. Konferensen anordnades av VTI i samarbete med den kinesiska motsvarigheten Research Institute of Highway (RIOH) samt Beijing University of Technology.

– Det här var den 16:e konferensen i denna trafiksäkerhetsserie som VTI arrangerat sedan 1987 och intresset var ännu en gång mycket stort från internationella trafiksäkerhetsorganisationer och forskare inom området. Det var sär skilt glädjande att vi denna gång kunde organisera konferensen i Kina, ett land som intagit förstaplatsen när det gäller produktion såväl som försäljning av bilar. Samtidigt har trafiksäkerhetsutvecklingen blivit ett stort problem i Kina och kunskapsunderlag behövs för att klara framtida utmaningar, säger Kent Gustafson som är och projektledare för RS4C på VTI.

LÄS MER:

www.vti.se/rs4c

Nya samarbeten har tecknats för VTI i Asien

Efter trafiksäkerhetskonferensen Road Safety on Four Continents som hölls i Peking 1517 maj tecknade VTI ett MoU (Memorandum of Understan ding) med organisationer i Kina och Sydkorea. I Kina är det Research Institute of Highway, Ministry of Transport och VTI som har tecknat ett avtal om framtida samarbeten. I Sydkorea är det Korea Transportation Safety Authority och Korea Transport Institute som VTI nu har skrivit MoU med.

– Om vi vill vara med som ett framstående forskningsinstitut även i ett globalt sammanhang, måste vi också ha samarbeten utanför Europa, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på VTI.

Intresse för väg- och ban-infrastruktur?

Nu kan du prenumerera på nyhetsbrev per epost från BVFF, branschprogrammet inom väg och baninfrastruktur, som koordineras av VTI. Registrera din prenumeration och håll dig uppdaterad om våra evenemang och vad som händer på området!

LÄS MER:

www.bvff.se

Foto

: Ken

t Gus

tafs

on

Foto

: Kar

in A

nder

sson


I KORTHET I KORTHET


TEMA TURISM

Skylt vid en av de många hällristningarna i Bohuslän. Hällristningen ligger i Åbrott någon mil från de mer berömda ristningarna i världsarvsristningarna i Tanum.


Hitta stenen – lycka till...Dåligt skyltat till svenska sevärdheter– VTI-projekt kan leda till förbättrad tillgänglighetUtmed Sveriges större vägar och turiststråk finns ett stort antal fornlämningar, utsiktsplatser, kulturhistoriskt intressanta byggnader, naturområden och naturnära rastplatser. Dessa vägplatser förvaltas av Trafikverket, kommuner, länsstyrelser eller av andra ansvariga för att besökare skall kunna njuta av dem. Men alla sevärdheter är inte är alltid så enkla att hitta eller ta sig fram till.

I ett projekt som leds av Anders Genell på VTI kommer några utvalda platser längs dessa vägar undersökas för att se hur tillgängliga olika sevärdheter och rastplatser är. Projektet utförs i samarbete med Annika Jägerbrand, VTI och Mikael Jägerbrand, arkeolog och resereporter (bror till Annika).

– Tillgänglighet används här i en vid bemärkelse och innefattar bland annat säkerhet, synlighet och upplevelse. Exempel på tillgänglighet kan vara hur säkert det är att stanna och parkera intill platsen, hur omgivningen ser ut och ifall upplevelsen störs t.ex. av buller från närliggande väg. Vårt huvudfokus är att se om det finns möjligheter att förbättra skyltningen och tillgängligheten. Besök till sevärdheter är inte alltid planerade i förväg och därför behöver man skylta tydligt och i god tid. Synligheten måste också vägas mot att en trafikerad väg kan störa upplevelsen av platsen, menar Anders Genell.

FältbesökUrvalskriterier för vägplatserna baseras på kultur, natur och historiska värden. Målet är att ta fram kriterier som kan användas för att beskriva kvaliteten på intressanta platser längs svenska vägar, för att i förlängningen kunna göra det svenska kulturlandskapet tillgängligt för en större allmänhet.

– Under uppstartsfasen i projektet gjorde vi fältbesök längs sevärda platser på kust

vägen i Bohuslän under en dag. Vid fältbesöken testade vi protokollet med kriterier för att bedöma sevärdheternas tillgänglighet och kvalitet. Vi inventerade ett trettiotal olika vägplatser så som historiska platser, naturreservat och turistplatser, fortsätter Anders Genell.

Brist på eftersynResultaten från inventeringen är uppseendeväckande ur flera aspekter och tyder på att eftersyn och tanke bakom skyltningen ofta brister. Till de flesta platserna är skyltar placerade endast ett par meter innan man måste svänga in och syns ibland inte alls bakom buskage som skymmer sikten. Detta är förstås en trafiksäkerhetsrisk och minskar möjligheten att spontant besöka platsen.

– Parkeringsplatserna saknar ofta en tydlig skylt med platsens namn och det är därför svårt att veta att man kommit till rätt plats. Många gånger saknas dessutom skyltar med regler för parkeringen. Det blir då oklart ifall man kan stanna en längre stund, exempelvis för att besöka vandringslederna, menar Mikael Jägerbrand.

SpråkförbistringI förstudien visade det sig också att det är stor skillnad när det gäller vilka språk som används på informationstavlor. Vid naturreservat finns enbart texter på svenska trots ett stort antal engelska och tyska besökare. Man fann dessutom att det saknas hänvisning till ny teknik.

– QRkoder, som besökare kan scanna in med mobiltelefon för att öppna en webbsida med mer information, har vi bara hittat på en plats och den länkades

till kommunens hemsida och inte till en sida som specifikt handlade om sevärdheten. Vi ska därför i kartläggningen också undersöka var det finns information om och vägbeskrivningar till sevärdheterna, som exempelvis på Facebook och i geotagsystem såsom Foursquare, berättar Annika Jägerbrand.

Besök och enkätUnder 2013 kommer man i projektet att besöka ett tiotal platser av varje typ av sevärdhet: naturområden, fornlämningar, kulturplatser, badplatser, utsiktsplatser, mindre museum och hembygdsgårdar och även populära platser med stora mängder besökare där information och skyltning fungerar bra. Därefter görs en kartläggning som visar vilka platser som sticker ut, vad de har gemensamt och vilka vägplatser som är bra respektive dåliga i tillgänglighet. Slutsatserna av kartläggningen kommer att presenteras i en rapport där man tar fram en lista med förbättringsförslag som kommer att kunna användas av kommuner, organisationer och privata intressenter.

– Vi kommer att komplettera med en enkätundersökning bland ansvariga för tillgängligheten av sevärda vägplatser, t.ex. hos länsstyrelser, utvalda kommuner och hembygdsföreningar. Värmdö kommun har under 2012 visat intresse för att bli p ilotkommun som testar några av de förbättringsförslag vi tar fram. Ett konkret exempel på förslag om förnyelse i enlighet med tidens anda är att kommunen kan lägga ut ljudfiler med fakta om platsen så att besökare har möjlighet att få muntlig information inför eller under besöket via dator eller mobiltelefon, förklarar Annika Jägerbrand.

Projektet som startade 2012 och avslutas under 2014 är finansierat av Stiftelsen Fredrik Bachmans Minnesfond.

Text: Eva Åström

Foto: Mikael Jägerbrand

KONTAKT:

Anders Genell, [email protected]

TEMA TURISM

Vi inventerade ett trettiotal olika vägplatser så som historiska platser, naturreservat och turist-platser.”


Nytt koncept för svenska turistvägar önskas – med Norge som förebildTurismen har blivit en allt viktigare inkomstkälla för Sverige. Många turister färdas på de svenska vägarna året runt. För snart 20 år sedan inrättades konceptet med officiella turistvägar. I dag finns det 18 stycken. I Norge har man lika många. För första gången har forskare nu i ett omfattande projekt analyserat hur processen för etablering och förvaltning av turistvägarna fungerar i praktiken i de båda länderna. Med analysen i bagaget är det meningen att ett nytt koncept för de svenska turistvägarna ska tas fram.

– Vår analys visar på ganska nedslående resultat för Sverige. Norge får anses vara ett föregångsland som vi i det här sammanhanget kan lära mycket av, säger Hans Antonson, forskare på VTI som lett projektet på uppdrag av Trafikverket.

– Framförallt kan vi konstater att Sverige saknar en tydlig strategi och idé, både om vad man vill visa upp längs turistvägarna och hur det ska gå till, till exempel vad gäller resurser.

Det görs i dag inte heller några kontinuerliga uppföljningar av turistvägarna och hur satsningarna faller ut. Något som Hans Antonson menar är en av de delar som måste förändras.

Nationell styrning i Norge – regional i SverigeSverige och Norge har överlag mycket lika planeringsstrategier inom offentlig förvaltning. Men när det kommer till planering

av turistvägar visar forskarnas analys att det är mycket som skiljer sig åt. I Norge tog man tidigt ett helhetsgrepp om planeringen. Tydliga kriterier för vad som skulle utmärka en turistväg togs fram. Man kan säga att det handlar om toppstyrning från en och samma huvudman. I Sverige har planeringen istället ett underifrånperspektiv och är regionalt styrd med många aktörer involverade. Det innebär bland annat att vem som helst kan ansöka om att inrätta en turistväg. Samtidigt menar forskarna att planeringsprocessen i Sverige till viss del kan anses toppstyrd då den innehåller få inslag av samråd med såväl berörd allmänhet som näringsidkare.

En annan väsentlig skillnad de båda länderna emellan är budgetering och finansiering. I Norge finns en särskild post i statsbudgeten för planering, skötsel och uppföljning av turistvägarna. I Sverige

TEMA TURISM

Vy vid Åkerby vägskäl längs med turistvägen i Glasriket.


kan man inte se vad turistvägarna kostar då de ingår i samma budget som den för byggande, drift och underhåll av alla vanliga vägar.

– Norge verkar helt enkelt ha hittat en lyckosam organisation och ett bra koncept för etablering, förvaltning och uppföljning, säger Hans Antonson.

Han hoppas nu att Trafikverket, som enligt analysen anses vara den bäst lämpade huvudmannen för arbetet med turistvägar i Sverige, med Norge som förebild tar fram ett nytt turistvägskoncept.

Brister i marknadsföringFörutom att analysera processen för etablering och förvaltning av turistvägarna studerade forskarna också hur Sverige marknadsför turistvägarna.

– Vi ser stora brister när det handlar om marknadsföringen, säger Hans Antonson. I Norge verkar man ha en medveten strategi om att marknadsföring är viktigt. Man kan inte konkret visa på att turistvägssatsningarna kan räknas hem men det är så man tänker och resonerar. Näringsidkare längs de norska turistvägarna verkar uppleva det som väldigt positivt att finnas just där.

I projektet studerade man hur de två turistvägarna Höga kusten respektive Glasriket förekom och framställdes i ett tjugotal utländska guideböcker om Sverige. Studien visar på att vägarna är relativt okända. Bara några av böckerna tar upp värdet av en avstickare för till exempel shopping eller goda förutsättningar för cykelturism.

Likadant såg det ut när forskarna undersökte broschyrer och kartor som svenska turistbyråer ger ut till besökande och turister. Turistvägarna var utmärkta på karta men inte omnämnda i broschyrer. Någon webbplats eller officiell förteckning på internet över de svenska turistvägarna finns inte heller i dagsläget.

Turisterna i Norge mer medvetna och nöjdaGenom en enkätstudie riktad till turister längs turistvägarna Glasriket respektive Höga kusten har forskarna också jämfört Sverige med Norge när det gäller turisters upplevelser och åsikter. De norska resultaten kommer från turister som rest längs Sognefjellsvägen. I Sverige visade det sig att turistvägarna framförallt användes av svenska turister. I Norge var andelen utländska besökare högre. I Glasriket visste mindre än hälften av de intervjuade att

de reste på en turistväg. Andelen personer som skulle övernatta längs den aktuella vägen var dubbelt så hög i Sognefjell som i Glasriket. Turisterna på de båda svenska vägarna gav också ett sämre betyg avseende faciliteter som till exempel toaletter och parkering än de i Norge.

Forskningsprojektet beställdes av Trafikverket och leddes av VTI i samarbete med norska Transportøkonomisk institutt (TØI), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Luleå tekniska universitet.

Fem olika studier genomfördes inom projektet:1. Intervjustudie med turistvägsplanera

re i Sverige och Norge om hur de går tillväga

2. Studie om hur svenska turistvägar omnämns i ett tjugotal utländska guideböcker

3. Studie om hur två svenska turistvägar omnämns i broschyrer och kartor som svenska turistbyråer ger ut

4. Studie av grunderna till att en specifik svensk valdes ut som turistväg

5. Enkätstudie riktad till turister längs två svenska turistvägar.

Text: Katarina Nestor

Foto: AB Glasriket, Höga Kusten Turism AB

KONTAKT:

Hans Antonson, [email protected]

Sveriges 18 officiella turistvägarHumleslingan, Skåne län

Stenvägen, Skåne län

Linnéleden, Kronoberg län

Mönsterås, Kalmar län

Påskallavik, Kalmar län

Norra udden Öland, Kalmar län

Glasriket, Kalmar län.

Hallands kustväg, Hallands län.

Kustvägen Bohuslän, Västra Götalands län

GrännaOmberg/Tåkern, Jönköpings län

Tre sjöars väg, Örebro län

Tidövägen, Västmanlands län

Tällberg, Dalarnas län

Södra Höga kusten, Västernorrlands län

Grönsöö turistväg, Uppsala län

Hälsingårdsvägen, Gävelborgs län

TaxingeGripsholm, Södermanlands län

Klarälvsbanan, Värmlands län.

TEMA TURISM

Fiskeläget Bönhamn, som hittas längs med turistvägen vid Höga Kusten.

Turista med kollektivtrafik?Forskare har undersökt hinder och möjligheter för buss och tågFör att få ett mer miljömässigt hållbart transportsystem behöver man få kollektivtrafiken att bli ett mer tilltalande färdsätt för turister i Sverige. Vad turisterna och turistnäringen anser om förutsättningarna för turistresor med kollektivtrafik skiljer sig dock åt. – Man behöver fånga upp vad man ska erbjuda för att kunna locka fler att åka tåg eller buss, säger Kerstin Robertson, forskare på VTI.

En ny studie från VTI har undersökt vilka hinder och möjligheter som finns med tåg och buss vid turistresor.

– Vi ville generellt titta på hur man ska minska resandet med egen bil och istället styra över det till tåg och buss, säger Kerstin Robertson som forskar inom området miljö och trafikanalys.

Tre slags turister valdes utFör att lättare kunna undersöka olika behov hos resenärer vid turistresor valdes tre vanligt förekommande grupper av resenärer ut med hjälp från turistnäringen. Dessa grupper var barnfamiljer (två vuxna och två barn), ett par över 45 år som reser utan barn samt ett kompisgäng (fyra kompisar i åldern 2030 år). Åre Fem Byar och Funäsdalen fick representera populära resmål vintertid i fallstudien och Glasriket, Öland samt Astrid Lindgens värld valdes som sommarresmål. Olika avreseorter användes för att göra ekonomiska prisjämförelser gällande biljett och bränslekostnader samt transporttid för de olika turistgrupperna. Resmöjligheter, restider och reskostnader räknades ut med hjälp av information via internet, på samma vis som resenärerna själva har möjlighet att söka fram information. Resenärer på resmålen intervjuades, fokusgrupper genomfördes och intervjuer gjordes även med personer som specifikt hade rest med tåg och buss till de utvalda resmålen.

– Turisterna hade en hel del synpunkter och den samlade synen är att det är krång

ligt att boka, i synnerhet när man ska boka både resa och boende och samordna dessa två och samtidigt. Framförallt är det svårt att få en bra överblick när man vill minimera priset på båda.

Olika behov beroende på årstidDet framkom också att behoven på vinterresmål och sommarresmål var väldigt olika. Vid resor på sommaren ville resenärer kunna vara mer flexibla och stanna på spontanbesök längs vägen. Man hade mycket packning med sig och många ansåg att det generellt var mer lättillgängligt att färdas med bil. Intresset för att färdas med allmänna kommunikationer sommartid var mycket litet bland de intervjuade. Möjligheterna till kollektivtrafikresor på sommarresmålen var också begränsade. På Öland trafikerades till exempel bussarna glest och gick inte till alla utflyktsmål som barnfamiljer och äldre kan ha intresse för.

Många av de intervjuade på vinterresmålen åkte bil dit, men resenärerna i Åre hade en mer positiv inställning till att åka kollektivt. Tågförbindelserna till Åre är bra och det är enkelt att transportera sig inom orten. Behovet att röra sig inom orten kan handla om att ta sig till skidliften, mataffären, utflykter, afterski eller till någon restaurang. Att resa kollektivt till Funäsdalen innebär en kombination av faktorer som krånglar till resan, bland annat flera byten, väntetider och flera olika transportslag längs vägen.

Även om det är möjligt att åka kollektivt till de populära resmål som valts ut i studien, skiljer sig förutsättningarna

mycket åt mellan orterna. Restider med tåg och buss behöver inte vara mycket längre än resa med bil. Om avreseorten är en mindre ort och resans mål inte ligger i närheten av en tåglinje kan en kollektiv resa dock kräva många byten och ta lång tid, vilket kan göra bilen till ett mer attraktivt val. Att välja tåg och buss ligger allt som oftast kostnadsmässigt i nivå med kostnaden för resa med bil, men det kan också ligga på en betydligt högre summa.

Möjligheter till åtgärder finnsStudien har resulterat i olika förbättringsförslag för att öka det kollektiva resandet. Åtgärder för att öka resandet till själva resmålet kan vara att tillhandahålla paketresor och att ha ett gemensamt biljettsystem. På plats på resmålet kan man förbättra genom lånecykelsystem, skyttelservice mellan olika platser på orten samt bussprioriterade sträckor och filer. Dörrtilldörrservice för bagage, matservice och gratis kollektivtrafikkort vid hotellvistelse är andra förslag på åtgärder som stödjer kollektivtrafiken på själva resmålet. Resenärerna uttryckte i intervjuerna att man gärna ville ha bekvämlighet och ett mervärde från den kollektiva resan.

– Det är bra att ha ett ”hela resan” perspektiv, för som resenär ska man ta sig från dörren hemma till dörren på resmålet. Det är inte bara den långa transporten som är viktig, utan anslutningsresorna också, säger Kerstin Robertson.

Bredare perspektiv behövsFöretag inom turistnäringen har deltagit i intervjuer och deras syn på hur man ska öka resandet med tåg och buss handlar mycket om att öka turtätheten, minska restiden samt utöka infrastrukturen och se till att den håller god kvalitet. Men det finns även viss insikt om att mer samordning behövs. Turistföretagen konstaterar bland annat att avstånden är längre i norra Sverige och att det behövs en mer utbyggd kollektivtrafik för att tillgodose resenärers behov. På detta vis skulle man även kunna locka nya målgrupper.

– När vi har pratat med företag så ville

Det är bra att ha ett ”hela resan”-perspektiv, för som resenär ska man ta sig från dörren hemma till dörren på resmålet.”


TEMA TURISM

de gärna öka den totala volymen resenärer. Att bara förändra de befintliga resenärernas transportval är inte så stor drivkraft för just dem. Där tänker forskare och företag lite olika, berättar Kerstin Robertson.

För att vidareutveckla hållbara turistresor behövs ett bredare perspektiv och tydliga planeringsstrategier. En fördel kan

vara att samordna olika aktörer genom en gemensam målbild.

– Det är inte helt lätt att åstadkomma det här eftersom många olika företag, aktörer och myndigheter måste vara inblandade, konstaterar Kerstin Robertson.

Text: Karin AnderssonFoto: Photos.com

KONTAKT:

Kerstin Robertson, [email protected]

MER INFORMATION:

Hållbara turistresor inom Sverige. R782


TEMA TURISM


Att resa och samtidigt göra det på ett miljövänligt och hållbart sätt är en ekvation som är svår att få ihop för många. Med hjälp av under laget i Emmy Dahls pågående avhandling vill hon synliggöra och belysa de konflikter och hinder som finns när det gäller val av miljömässigt hållbara transporter.

Tolv fokusgrupper, bestående av deltagare med olika livssituation och olika gemensamma nämnare, har fått diskutera resande i relation till miljön. Deltagarna har utgått från sina och andras inrikes och ut rikesresor samt reflekterat över olika miljöfrågor och vilka associationer de väcker.

Många diskuterade bilresor och dess påverkan på miljön, troligen för att det är lätt att relatera till och nära i vardagen. När utlandsresor kom på tal pekades flygresor ut som en stor miljöbelastning och uppfattades av deltagarna som svårare att påverka än bilkörning. Trots detta var det många som reste eller ville resa på semester utomlands. Semester resor i utlandet värderades högt och ansågs vara värdefulla upplevelser som man bar med sig länge efteråt. Att ha rest och sett många platser uppfattades som en del av ens identitet eftersom det gav status och man blev inkluderad i ett socialt sammanhang.

– Frågan kring utlandsresor blir laddad för många och det är mycket som står på spel när flygresorna utomlands blir ifrågasatta ur miljösynpunkt. Per spek tiven är ganska svåra att förena vilket skapar en väldigt stor konflikt mellan dem, berättar Emmy Dahl.

Hierarisk indelningI försök att förena de två synsätten resonerade några personer genom att skilja på berättigade och oberättigade resor. De skapade en hierarki mellan olika sorters resor, vilket gav vissa rätten att belasta miljön med flygresor medan andra inte hade den rätten. Berättigade resor kunde innebära att man lärde sig något eller utvecklades under resan, inte bara att resan var till för sol

och bad. Det fanns också de som valde bort resande med flyg helt och antingen semestrade i Sverige eller åkte tåg vid längre resor. Dessa personer lyfte gärna fram att man upplever mer av resan om man gör den med exempelvis tåg, samtidigt som man inte påverkar miljön i lika stor utsträckning.

– För personer som värdesätter miljön mycket kunde långa utlandsresor upp levas som väldigt socialt problematiska. De kunde uppleva att man inte blev förstådd av andra när man avstod från utlands resor, för att det är så pass normaliserat och värdefullt för många, säger Emmy Dahl.

Misstro till myndigheterEmmy Dahl fann det intressant att oberoende av hur stort engagemang personerna i fokusgrupper hade för miljö frågorna vid transportval så kände många att de i viss utsträckning borde dra sitt strå till stacken. Från underlaget går det att skönja att det finns en ganska stor misstro till politiker och förvaltningar att de ”inte gör det de ska”, vilket bidrar till att individerna själva inte heller kände att de behövde göra de miljömässigt bästa valen.

– Individernas perspektiv på det här visar på att det finns ett problem i rela tio nen mellan den politiska, statliga och kommunala nivån och individers upplevelse av att hur det är att försöka hantera detta i sin vardag.

Kanske behövs det bättre incitament och mer stöd från samhället för att hjälpa folk på traven, men ännu är inte alla slutsatser i avhandlingen färdiga. Dispu tationen är beräknad att hållas i januari 2014 och en hel del arbete återstår, konstaterar Emmy.

Text: Karin Andersson Foto: Photos.com

KONTAKT:

Emmy Dahl, [email protected]

TEMA TURISM

Frågan kring utlandsresor blir laddad för många.”

Svårt att förena semester med miljövänligt resande


Så mycket är cykelturismen värd VTI samlar kunskap om cyklingens betydelse för samhällsekonomin

Två större satsningar för att locka cykelturister i Sverige just nu är Kattegattleden och Sydostleden, där båda beräknas vara färdigställda 2015 och kommer att erbjuda många mil med bilfri cykling. Att utveckla och investera i just cykelleder ses av många länder som en viktig strategi för att främja sin turistindustri.

I ett nyligen avslutat projekt från VTI har man undersökt en metod för att uppskatta en cykelturistisk effekt i relation till en samhällsekonomisk analys och även exemplifierat detta i en studie med datainsamling i två populära turistområden, Varberg och Gotland. Med hjälp av ett ”stated preference”scenario har cykelturister även bidragit till informationsinsamling gällande viktiga faktorer vid val av sin destination på cykelsemestern.

Nettovinst för samhälletÖkade satsningar på cykelleder kan ge till följd att ett ökat antal svenskar väljer att cykelturista inom landets gränser samt att antalet utländska turister kan bli fler. Tillsammans skapar de en nettovinst för samhället tack vare sin konsumtion under sin vistelse. Men hur mycket konsumerar egentligen en cykelturist?

Resultatet av enkätundersökningar på plats i Varberg och Gotland visar att varje gästnatt genererar per person och dygn mellan 466 kr och 1233 kr. De spenderade pengarna kan härledas till olika konsumtionskategorier, exempelvis boende, cykel och resor. Av denna segmenterade information framgår det till exempel att de cykelturister som bor på hotell samt bed and breakfast är de som spenderar mest pengar på sitt boende men även i övrig konsumtion.

Kartläggning av konsumtionsmönsterAtt ha kunskap om vilken typ av cykelturist och deras konsumtionsmönster som besöker området – inte bara antalet besökare – kan därför vara av stor vikt. För att få en totalbild över den cykelturistiska effekten måste man multiplicera genomsnittsbeloppet för konsumtionen med genomsnittlig vistelselängd och det totala antalet cykelturister inom varje turistsegment. En svår nöt att knäcka, konstaterar Tobias Heldt, som utfört studien tillsammans med Gunnar Isacsson och Viktoria Liss på VTI.

– För en mer precis uppskattning av den regionalekonomiska effekten behöver man också ta hänsyn till att cykelturisten kan spendera sina pengar i geografin i takt med att denne förflyttar sig till nya platser under sin cykling, förklarar han.

I ”stated preference”scenariot ställdes

respondenterna inför två olika val gällande en veckas cykelsemester och skulle välja vilket alternativ de föredrog. Variationerna i de olika alternativen bestod exempelvis av längre eller kortare sträcka på cykelled, fler eller färre aktiviteter längs vägen samt skillnader i pris för de olika alternativen. Utifrån detta skapades modeller för att beräkna cykelturisternas betalningsvilja för de förändrade förutsättningarna. Resulta tet av detta visar att turisterna föredrar längre cykelleder framför korta samt har betalningsvilja på cirka 50 öre per person och kilometer för ökad längd på cykelleden. Att ha ett utbud av aktiviteter att göra i samband med cykelturen värderades högre än att ha tillgång till ett mer varierat utbud av restauranger. Det fanns dock betalningsvilja hos respondenterna för att utöka eller förbättra även denna omständighet. Med andra ord är det ett flertal faktorer värda att uppmärksamma som gör en cykelled till ett attraktivt val för turisterna.

– Systematisk kunskapsuppbyggnad kring cykelfrågor är viktigt i sig. Det ska bli särskilt spännande att om några år följa upp och se vilka effekter de två nationella satsningarna på cykelleder har gett, säger Tobias Heldt.

Text: Karin Andersson Foto: Photos.com

KONTAKT:

Gunnar Isacsson, [email protected]

TEMA TURISM


Jämställdhet och genus i infrastrukturplanering rapport 768 I rapporten redovisas resultatet av ett forskningsprojekt angående jämställdhet och genus i järnvägsplaneringen. I rapporten ges också ett förslag på hur olika transportmyndigheter systematiskt skulle kunna arbeta med att integrera jämställdhet i infrastrukturplaneringen.

Utmärkande för mycket av den tidigare svenska forskningen om genus och transporter är att kvinnor och män framställs som relativt homogena grupper. Det får till konsekvens att skillnader i mäns och kvinnors resmönster överbetonas och likheter underbetonas, något som exempelvis leder till problem när mäns respektive

kvinnors transportbehov ska formuleras. En annan konsekvens är att utsatta grupper av kvinnor och män med avseende på tillgång till transporter riskerar att osynliggöras.

Män och kvinnor utgör inte homogena befolkningsgrupper utan skiljer sig åt avseende ålder, yrke, inkomst, livsfas och hushållssammansättning – något som reflekteras i deras transportvillkor och aktivitetsmönster. Föreliggande rapport knyter an till Sveriges nationella jämställdhetsmål och till den internationella forskning som hanterar sociala konsekvensbedömningar. En slutsats i rapporten är att även om Trafik verket har initierat ett

arbete med jämställdhetsmål i transportplaneringen, behöver man arbeta mer med att utveckla både policy och planeringsverktyg. De båda nivåerna policy och planering behöver tydligt knytas samman så att det framgår hur det som står i policy också genomförs i praktiken.

TITEL:

Jämställdhet och genus i infrastrukturplanering – en studie av tillämpningen inom järnvägsplaneringen. R768

FÖRFATTARE:

Charlotta FaithEll, Lena Levin

Möjlighet till förändrat beteende med Smaditrapport 773 Smadit, samverkan mot alkohol och droger i trafiken, är en metod med syfte att minska antalet återfall i rattfylleribrott. I studien har 14 misstänkta alkoholrattfyllerister djupintervjuats om sin uppfattning och er fa ren het av Smadit. Sam mantaget tycker informanterna att detta är en bra metod i arbetet att förhindra onykter körning.

Smadit-metoden innebär att polisen erbjuder misstänkta rattfyllerister att så snabbt som möjligt komma i kontakt med socialtjänst och/eller beroendevård om de vill ha hjälp med att komma till rätta med sitt missbruk. En enkätundersökning till samtliga 21 polismyndigheter visar att mindre än hälften av alla misstänkta rattfyllerister erbjuds hjälp genom Smadit. Av de som erbjuds

hjälp tackar ungefär en fjärdedel ja till ett samtal med socialtjänst eller beroendevård.

Informanternas berättelser visar att polisens bemötande är mycket viktigt eftersom de flesta upplevde att de befann sig i en skambelagd situation. Därför var polisens vänlighet och förståelse betydelsefull och kan möjligen ha bidragit till att man tackade ja till polisens erbjudande om samtal med socialtjänst/beroendevård. Det finns även andra faktorer som kan ha påverkat detta beslut. Det gäller framför allt informantens alkoholvanor, där det i flertalet fall handlar om ett mer eller mindre långvarigt alkoholmissbruk, och där man upplever att man genom Smadit får en chans att göra en vändpunkt i livet och ta tag i sina problem.

I studien framkommer några förslag som skulle kunna innebära en förbättring av Smadit metoden. Det handlar bland annat om att polisen alltid ska ge tillräcklig och korrekt muntlig information samt överlämna den skriftliga informationsfoldern med kontaktuppgifter till lokal socialtjänst/beroendevård. Foldern kan ge den misstänkte rattfylleristen en chans att eventuellt själv ta kontakt med socialtjänst/beroendevård och bör därför ges även till de personer som vid

bevisprovtagningen frias från misstanke om rattfylleri. Det framkommer även att det är viktigt att en person som har svarat nej till Smadit blir tillfrågad ytterligare en gång vid ett annat tillfälle.

TITEL:

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv. En intervjustudie R773.

FÖRFATTARE:

Susanne Gustafsson, Jonna Nyberg, Inger Forsberg

Foto

: Hej

dlös

a Bi

lder

Foto

: Hej

dlös

a Bi

lder

RAPPORTER I KORTHET


Drift och underhåll för tillgänglighet året omrapport 776 Det som är tillgängligt för alla under barmarksförhållanden är inte tillgängligt för alla under vintern. Det finns därför anledning att se över detaljutformningen av framförallt övergångsställen för att kunna sköta drift och underhåll på ett tillfredsställande sätt under hela året. Utform ning som kräver manuell skötsel bör undvikas.

Syftet med projektet som redovisas i denna rapport har varit att identifiera svårigheterna med att sköta drift och underhåll av trafiksäkerhets och tillgänglighetsåtgärder och att hitta möjliga lösningar på problemen. Fokus har varit på utformning i tätort samt med tyngdpunkt på tillgänglighetsåtgärder för oskyddade trafikanter, framförallt de med funktionshinder.

För att kunna upprätthålla

tillgänglighet och trafiksäkerhet vid alla förhållanden, behöver driftfrågorna beaktas i planerings och projekteringsskedet och driftrutiner och metoder behöver anpassas för de nya utformningsdetaljerna. Det behövs mer detaljerade beskrivningar vid upphandling och en bättre uppföljning. Det finns också ett behov av mer utbildning av utförare och väghållare.

Projektet har omfattat litteraturstudier, intervjuer och medföljandestudier med kommunal drifts och planeringspersonal, expertseminarier samt en enkätundersökning bland landets alla kommuner. Utifrån dessa studier kan konstateras att det finns all anledning att ur ett drift och underhållsperspektiv se över detaljutformningen av främst övergångsställen.

Svårigheten ligger i att hitta en balans mellan olika mål och intressen som trafiksäkerhet, tillgänglighet och estetik samt praktiskt utförande och kostnader.

TITEL:

Drift och underhåll av tillgänglighetsåtgärder i tätort. För ökad tillgänglighet och bibehållen säkerhet året om. R776.

FÖRFATTARE:

Anna Niska, Charlotta Johansson, Karin Caesar

RAPPORTER I KORTHET

Slitage av och partikel-emissioner från betongbeläggningrapport 780 Vägbelägg ningar av betong har vissa fördelar gentemot vanlig asfalt. Slitage, buller och bränsleförbrukning liksom underhållskostnader är mindre. Dock är betong dyrare att anlägga. Då slitaget generellt är lägre på betong skulle man kunna förvänta sig att även bildningen av inandningsbara slitagepartiklar (PM10) är lägre. En pilotstudie på befintlig beläggning på E4 utanför Uppsala indikerade att denna hypotes kunde stämma.

För att undersöka detta vidare har VTI studerat såväl slitage som bildning av inandningsbara partiklar från en betong

beläggning och en betongbeläggning med inblandad titandioxid (TiOmix) samt från en referensasfalt under kontrollerade förhållanden i VTI:s provvägsmaskin.

Resultaten visar att partikelbildningen var högre från betongen än från asfalten, trots lägre slitage. Grundämnes analys visar att inandningsbara slitagepartiklar från betong innehåller betydligt mer kalcium än de från asfalt, vilket tyder på att cementen i betongen är en viktig partikelkälla. Denna hypotes styrks även av att slitagepartiklar från TiOmix innehåller betydligt

mer titan än från betong och asfalt. Ultra fina partiklar emitteras i mindre omfattning från betong och TiOmix än från asfalt. Dessa partiklars bildningssätt är oklart, men är kopplade till förekomsten av dubbar i däcken. En hypotes är att partiklarna bildas i kontakten mellan bitumen och dubbar, men denna har inte kunnat styrkas i försöken.

Det finns fortsatt oklarheter kring exempelvis skillnaderna

mellan resultat från fält och laboratoriestudier och effekterna på emissioner av ultrafina partiklar, som bör utredas vidare.

TITEL:

Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning. R780.

FÖRFATTARE:

Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, BengtÅke Hultqvist

Foto

: Mat

s Gu

staf

son

Foto

:Hej

dlös

a Bi

lder


Anläggning, drift samt underhåll av gång- och cykellösningarrapport 777 Syftet med studien i denna rapport är att redovisa några aspekter rörande anläggning, drift och underhåll samt kostnader för gång och cykellösningar (GClösningar) längs större vägar, med eller utan mitträcke, där gällande hastighet för biltrafiken ligger i intervallet 70–90 km/tim.

Ombyggnad av befintliga vägar till vägar med mitträcke görs i första hand för att förbättra trafiksäkerheten för bilisterna. En annan effekt av dessa ombyggnader är att situationen ofta förändras för gående och cyklister, både när det gäller att färdas längs vägen och att korsa vägen.

Det finns inga tydliga riktlinjer för hur oskyddade trafikanters situation skall hanteras i samband med ombyggnad av befintliga vägar till 2+1vägar. I den inledande planeringsfasen

beaktas inte gång och cykeltrafikanternas situation i den utsträckning som vore önskvärt vilket ofta leder till mindre bra lösningar i efterhand. Kostnaderna för att anlägga GClösningar längs större vägar beror av de förutsättningar som gäller för det aktuella objektet och kan diskuteras i termer av geografiska förhållanden och standarden på den GClösning som väljs.

En annan aspekt när det gäller kostnaderna för anläggning, drift och underhåll av GClösningar, längs och tvärs större vägar, är att dessa ofta inte särredovisas utan istället inkluderas i det totala vägprojektet. För att öka möjligheten att skapa attraktiva och kostnadseffektiva GClösningar bör fortsatt kunskapsuppbyggnad bland annat fokusera på hur gång och cykelobjekt skall

hanteras i den inledande planeringsprocessen.

Det är även viktigt att göra systematiska uppföljningar av genomförda GCobjekt längs större vägar bland annat för att få en bättre uppfattning om kostnaderna för anläggning, drift och underhåll.

TITEL:

Cykling och gående vid större vägar. Några aspekter på anläggning, drift och underhåll samt kostnader för GClösningar vid större vägar. R777.

FÖRFATTARE:

Ragnar Hedström

Foto

: Kat

ja K

irche

r

RAPPORTER I KORTHET

Svårt att rättfärdiga bra tillstånd för lågtrafikerade vägarrapport 775 Rapportens litteraturstudie ämnar ligga till grund för ett projektförslag med syfte att ta fram förutsättningar för nya verktyg för att skapa ett modernt lågtrafikerat vägnät, anpassat efter morgondagens krav. Med lågtrafikerade vägar avses vägar med en trafikmängd upp till 1 000 fordon per dygn.

Lågtrafikerade vägar har för visso låga trafikflöden men det är ofta samma människor som använder vägen och drar på sig ökade driftkostnader och

sämre komfort. Ofta är dessa användare helt beroende av vägen. På de belagda lågtrafikerade vägarna besväras användarna mest av slaghål, ojämnheter och dåliga lagningar. På grus vägar är motsvarande skadet yper potthål, tjälskador och korrugeringar.

Nedbrytning av lågtrafikerade vägar är mer komplex än på det högtrafikerade vägnätet där trafiken utgör den väsentligaste parametern. På det lågtrafikerade vägnätet är tidsperspektivet längre liksom det

faktum att flera parametrar, såsom åldring, beständighet och klimat i större grad påverkar. Genom att se hur vägarna skadas i dagens klimat och vid dagens extremväder kan man förutspå hur de kommer att reagera på de framtida klimatförändringarna.

När det handlar om lågtrafikerade vägar är det mycket svårt att finna samhällsekonomiska motiv för att rättfärdiga bra tillstånd på vägarna. Komplette rande metoder och modeller behövs för att rättfärdiga en

bra standard också på lågtrafikerade vägar. De måste ha en lägsta acceptabel standard, en s.k. ”skamgräns”, som åtminstone möjliggör att folk tar sig till och från hemmet på ett säkert sätt.

TITEL:

Lågtrafikerade vägar – en litteraturstudie utifrån nytta, standard, tillstånd, drift och underhåll. R775.

FÖRFATTARE:

Karin Edvardsson

Foto

: Hej

dlös

a Bi

lder


Regeringen vänder sig till VTI för kunskap om trafikens kostnaderVad kostar trafiken samhället? Vilka fordonstyper sliter mest på infrastrukturen och vem bär kostnadsansvaret? Det är några av frågeställningarna som regeringen behöver få svar på för att kunna bygga ett starkt och hållbart transportsystem med en rättvis och effektiv prissättning. Uppdraget har gått till VTI som nu arbetar för att räta ut frågetecknen.

Det var i december 2012 som VTI fick hedersuppdraget från regeringen att samla kunskap om trafikens samhällsekonomiska kostnader. Uppdraget omfattar alla trafikslag och innefattar även att beskriva om kostnaderna skiljer sig åt mellan olika delar av landet.

– VTI har kompetensen, är väletablerade och oberoende och har forskare som den politiska ledningen har stort förtroende för. Därför föll det sig naturligt att vända oss dit. Arbetet är även viktigt ur ett europeiskt perspektiv och VTI kan ge oss de kvalitetssäkrade underlag som kommissionen kräver, säger Marina

Fransson på Näringsdepartementets transportenhet.

Först handlar det om att samla kunskapUnder våren samlades ett 30tal representanter från myndigheter och andra organisationer på VTI:s Stockholmkontor för att höra om det preliminära upplägget för arbetet.

– I det första skedet är insamlingen av kunskap det viktiga. Vi kommer i nuläget inte att komma med eller analysera några förslag på åtgärder, säger JanEric Nilsson, professor i transportekonomi på VTI.

Många faktorer att ta hänsyn till Uppdraget handlar bland annat om att samla kunskap om hur slitaget på vägar och järnvägar ser ut för olika fordons typer. I ett delprojekt, som VTI har föreslagit, spelar institutets simulator för tung trafik en viktig roll. Här kan man mäta hur vägar påverkas av tung fordonstrafik. Ett annat delprojekt som föreslagits handlar om att analysera slitagekostnader för järnväg.

– Men det finns fler faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att åstadkomma en mer rättvis kostnadsfördelning.

Till exempel buller, olyckskostnader, övergödning och luftföroreningar kopplade till hälsa, fortsätter JanEric.

När man sedan kommer till delen som handlar om själva prissättningen ingår även i uppdraget som VTI fått att sammanställa relevant forskning som pågår i andra länder, samt att ta fram information om Sveriges geografiska förutsättningar – till exempel om hur näringslivets kostnader påverkar prissättningen.

– Vårt uppdrag handlar om att ge en samlad bild av hur den totala samhällskostnaden ser ut för olika typer av fordon, både vad gäller slitage, kostnader för olyckor och miljöpåverkan. Med detta som grund är det möjligt att överväga hur en samhällsekonomiskt effektiv och rättvis prissättning kan utformas. Förhoppningsvis kan en sådan i förlängningen ge incitament för fordonsägare/operatörer att byta till bättre fordon. Men där är vi inte ännu, avslutar JanEric.

VTI ska redovisa uppdraget till Regerings kansliet senast den 1 november 2014.

Text: Marika Lund

KONTAKT:

Anna Johansson, [email protected]

VTI:S VÄRLDFo

to: K

atja

Kirc

her


Ny krockdocka minskar risken för nackskador hos kvinnorKvinnor är överrepresenterade i statistiken över whiplashskador och de flesta antiwhiplashsystem som finns i personbilar i dag utgör större nytta för män än för kvinnor. Därför föddes idén med att skapa världens första kvinnliga krockdocka.

– Alla sammanställningar från 1960talet och framåt visar att kvinnor drabbas hårdast av whiplashskador, säger Astrid Linder, forskare på VTI.

Det rapporteras 30 000 fall av whiplashskador varje år, bara i Sverige. Mellan 55 och 60 procent av dessa är kvinnor. Kostnaderna beräknas ligga på fyra miljarder kronor årligen. I EU uppskattas kostnaderna till tio miljarder euro varje år, motsvarande 83,5 miljarder kronor.

Bara manliga krockdockorI dagsläget finns det bara krockdockor som är skapade efter mäns anatomi. Astrid Linder födde idén med att skapa

en krockdocka som kan skapa ett bättre skydd även för kvinnor. Men branschen är tungrodd och det tog tio år att få den finansiering till projektet som behövdes för att ta fram en modell av en genomsnittslig kvinna.

Det finns många olika whiplashskydd i dagens bilar, dessa skyddar dock män och kvinnor olika. Som exempel kan krockskydd minska risken för permanenta pisksnärtskador med 60 procent för män, men endast med 45 procent för kvinnor. För att förbättra säkerheten och minska antalet pisksnärtskador för både manliga och kvinnliga bilförare och passagerare i personbil startades EUprojektet Adseat (Adaptive seat to reduce neck injuries for female and male occupants). Ett projekt som startades i oktober 2009 och som nyligen avslutades.

Tolv olika organisationer inom EU har varit delaktiga i projektet Adseat. Astrid Linder på VTI har koordinerat projektet som hade en budget på 3,45 miljoner euro, motsvarande 28,6 miljoner kronor.

– Antalet skadade och därmed kostnaderna uppskattas kunna halveras om de bäst fungerade stolarna och skyddssystem fanns i alla bilar i dag. Ett steg i den riktningen är att i provning visa vilka stolar som ger det bästa skyddet för både män och kvinnor och tydligt driva utvecklingen ditåt, säger Astrid Linder.

Gynnar även mänHuvudsyftet med projektet har varit att ta fram riktlinjer för hur säkerhetssystemen när det gäller bilsäten bör utvärderas i framtiden. Det finns flera skillnader mellan män och kvinnor så som massfördelning, geometri och muskelstyrka som kan på verka hur kroppen samverkar med stolen under en så kallad upphinnande kollision (påkörning bakifrån).

En del i projektet var därför att ta fram en virituell krockdocka som motsvarar en genomsnittlig kvinna. Nu är den framtagen och är världens första i sitt slag. Med en sådan modell kan incitament skapas för att minska skador på kvinnor. Det gynnar

VTI:S VÄRLD

Ill: H

uman

etic

s

Datormodellerna BioRID (blå, representerar en genomsnittlig man) och EvaRID (röd, representerar en genomsnittlig kvinna, utvecklad i Adseat). Modellerna används för att virtuellt utföra krockprov.

Den virituella prototypen EvaRID.


VTI:S VÄRLD

även männen som får ett ännu bättre skydd på köpet.

I projektet har även biologiska tester gjorts för att undersöka skillnader i rörelsemönster mellan män och kvinnor vid en upphinnandekollision. En testsläde för acceleration där man har möjlighet att röntgenfilma i hög hastighet har använts vid krocktester. Även tröskelvärden för kvinnor för de skadekriterier som används för att bedöma skyddet mot whiplashskador har formulerats.

Kraftigare rekyl framåtEn prototyp av en krockdocka representerande en genomsnittlig kvinna har konstruerats. Denna docka har använts tillsammans med dockan av den genomsnittliga mannen i krockprovning av fyra olika bilsäten. Proven visar stora skillnader beroende på om provet körs med en modell av en man eller en kvinna. I simuleringar har modellen av mannen och kvinnan använts, simuleringar som visar hur olika komponenter i stolen kan samspela på olika sätt

med modellen av den åkande beroende på om modellen representerar kvinnor eller män.

Skador kan minskas med hälftenInom Adseatprojektet har även fältstudier gjorts, som visar att det finns stor variation i hur människor sitter i bilen, exempelvis hur huvudet är placerat mot nackskyddet. Detta kan påverka vad som händer med kroppen vid en krock. Pro jektet Adseat var en kraftsamling som har resulterar i en rad konkreta resultat som har flyttat fram kunskapsbasen inom provning för att utvärdera skydd mot whiplashskador. Men än återstår ett viktigt arbete.

– Än så länge finns bara en virituell modell av en genomsnittlig kvinna samt en prototyp och nästa steg är att använda den i provning och utvärdering samt tillverkningen av en fysisk docka. Nu finns kunskapen, säger Astrid Linder.

Text: Andreas Schander

Uppkommer vid låga hastigheterWhiplashskador är ett stort problem för både individer som drabbas och av sam-hället. Skadorna uppkommer vid låga hastigheter på mellan tio och 25 kilometer i timmen. Whiplashskador uppkommer vid alla krockriktningar men är vanligast vid påkörningar bakifrån. Av de 30 000 rappor-terade fall i Sverige varje år klassificeras 1 500 av dem till en invalidiseringsgrad på mer än tio procent.

Tolv parter medverkar Svenska parter har utöver VTI varit Volvo, Chalmers Universitet och Folksam. Från Europa har München Universitet i Tyskland, Graz Universitet i Österike, AGU i Schweiz, Strasbourg Universitet i Frankrike, Loughborough Universitet i England, dock-tillverkaren Humanetics i Tyskland, bilsätestillverka-ren Faurecia i Frankrike och provningslaboratoriet Cidaut i Spanien. Dessutom har en referensgrupp med represen-tanter från tysk och japansk bilindustri, forskningsinstitut i Japan, försäkringsbolag och transportansvarig myndighet i USA samt försäkringsbolag från Spanien varit en resurs under hela projektet.

MER INFORMATION:

www.adseat.eu

– Antalet skadade och därmed kostnaderna uppskattas kunna halveras om de bäst fungerade stolarna och skyddssystem fanns i alla bilar i dag, säger Astrid Linder på VTI som har koordinerat projektet.

Foto

: Älv

stra

nden

Utv

eckl

ing


VTI:S VÄRLD

Granskade flygplatser får gott betyg VTI har kontrollerat flygfältsbanorna på Arlanda och Bromma Start och landningsanorna på Arlanda och Bromma får gott betyg i de mätningar som VTI genomfört. Mätningarna görs kontinuerligt och anledningen är att följa upp bärigheten på flygfältsbanorna och för att se hur den påverkas av alla flygplan som trafikerar dem.

– Syftet är att kontrollera bärigheten på bansystemen som en del av den uppföljnings och underhållsplan som finns på flygplatserna och att säkerställa att banorna har tillräcklig bärighet för de flygplan som trafikerar dem, säger Håkan Carlsson, laboratoriechef på VTI.

VTI:s mätningar av den här typen görs på uppdrag av bland annat Swedavia som driver flertalet av Sveriges flygplatser.

Det rör sig om så kallad provbelastning med fallviktsapparat. Den metod som används i klassificeringsberäkningarna är en standardmetod som har använts i Sverige under flertalet år för att bärighetsklassificera både civila och militära flygfältsbanor.

För asfaltsbeläggning en är det dragtöjning i underkant på beläggningslagret som är den kritiska punkten när flygplanen be

lastar banorna och då främst där planen trafikerar i samma hjulspår. När det gäller Arlanda och Bromma flygplats, där VTI har gjort de senaste mätningarna, så är det flygplatser med hög trafikintensitet.

Vid bärighetsanalysen av flygfältsbanor tas hänsyn till ett flertal parametrar. Förutom resultaten från provbelastningen med fallviktsapparaten tas hänsyn till bland annat beläggningstemperatur vid mättillfället, banornas lageruppbyggnad och kondition samt fältets geografiska läge med hänsyn till klimatet.

Mätningarna på Arlanda flygplats visar på en väldigt hög styvhet och VTI föreslår

att bärigheten ska klassas som hög. På de banavsnitt som mätningarna gjordes på Arlanda består uppbyggnaden av fyra lager, underst ett lager med grus och sand, sedan 150 till 180 millimeter förstärkningslagergrus. Det näst översta lagret består av 150 millimeter bärlagergrus och överst ligger en ny 220 millimeter tjock asfaltsbeläggning.

På Bromma flygplats gjordes mätningar på ett liknande sätt med samma mätinstrument och med samma syfte, att klassificera bärigheten på bansystemet.

Mätningarna visar att konditionen är god och att det inte kunde påvisas några strukturella skador så som sprickor i asfaltsbeläggningen.

Bromma flygplats är också en flygplats som är högt trafikerad med många flygplansrörelser och bärighetsklassificeringen har gjorts med hänsyn till detta på samma sätt som andra högtrafikerade flygplatser, som ovan nämnda Arlanda men också på Landvetter i Göteborg. Vid mätningarna på Bromma finns det en viss osäkerhet kring exakta lagertjocklekar på uppbyggnaden och på vissa delar varierar också tjockleken på asfaltsbeläggningen längs rullbanan. Det beror bland annat på att beläggningsarbeten gjordes på rullbanan 2011 med avsikt att ändra banans höjdprofil. Men osäkerheten kring tjockleken är enligt VTI ändå inte avgörande för slutsatsen för bärigheten på bansystemet.

– Resultaten visar att Arlanda och Bromma generellt har en hög bärighet på sina bansystem, precis som de flesta flygplatser har i Sverige, säger Håkan Carlsson.


De flesta flygplatserna i Sverige har hög bärighet på sina bansystem.”

Foto

: Hej

dlös

a Bi

lder


VTI:S VÄRLD

Metod behövs för att bedöma körförmågan hos bilförare med synfältsbortfallCirka 7000 personer per år i Sverige får sitt körkort indraget på grund av medicinska skäl, en del av dessa är personer med synfältsbortfall orsakade av exempelvis diabetes eller stroke. Transportstyrelsen vill nu ta fram en tillförlitlig metod att bedöma körförmågan hos personer med denna funktionsnedsättning och VTI är i färd med att utveckla en simulatorbaserad testmetod.

För att ta del av kunskap från andra länder och diskutera vilken praxis Sverige ska ha när det gäller bedömningen av synfältsbortfall ordnade VTI i mars en seminariedag. Runt femtio deltagare bestående

av experter inom området, läkare och fors kare såväl som privatpersoner och representanter från olika intresseorganisationer samlades i Göteborg. Experter från Sverige, Holland, Belgien, USA och Kanada berättade om sina erfarenheter från länder med olika regler och skilda metoder.

– Test i simulator kan vara en säker och tillförlitlig metod eftersom körtester på väg inte är ett alternativ i Sverige. VTI har de resurser i form av avancerade simulatorer och mätutrustning som krävs och är beredda att jobba vidare med att utveckla en metod när finansieringen är löst, berättar initiativtagare Björn Peters, VTI, som är nöjd med dagen.

Text: Eva Åström

Ny bok om jämställdhet i transportplanering ska inspirera och vägledaLena Levin på VTI är medförfattare till en bok som ska vägleda och inspirera till arbete med jämställdhet i transportplaneringen.

Boken ”Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering” är en skrift om en vägledning och inspiration till arbete med jämställdhet i transportplaneringen på lokal och regional nivå. Den har tagits fram för att ge en vägledning till hur man systematiskt kan arbeta med att integrera jämställdhet i planeringen. Skrif ten vänder sig framförallt till tjänstemän och politiker i kommuner och regioner som arbetar med transportplanering. Boken är finansierad av FoUgruppen för transportsystemet som administreras av SKL och skriven av Lena Levin på VTI samt Charlotta FaithEll på WSP.

Jämställdhetsintegrering ska ofta ses som en strategi i det vardagliga arbetet inom kommuner, landsting och regioner. Men det finns få praktiskt tillämpbara metoder för systematisk analys och kon sekvensbedömning av jämställdhet. Vid planering av ny kollektivtrafik och järnväg inom transportsektorn saknas det ofta effektiva metoder för att genomföra jämställdhetsintegrering. Detta trots att det under mer än ett decennium funnits ett jämställdhetsmål inskrivet i de transportpolitiska målen.

Den här boken är ett försök att bringa större klarhet i hur man kan göra jämställdhetsintegreringen effektivare inom planeringen. Härmed uppmuntras alla till att våga satsa på att arbeta med integrering av jämställdhet i planeringen.


PhD Jamie Dow delar med sig av sina erfarenheter från Quebec.

Lena Levin, VTI, är medförfattare till en ny skrift om jämställdhet i transport-planeringen på lokal och regional nivå.

Foto

: Eva

Åst

röm

Foto

: Kat

arin

a Lj

ungd

ahl


VTI:S VÄRLD

Med Tim Richardson förstärks VTI:s forskning om transporter och miljöNy tjänst tillsatt med välmeriterad professorVTI har sedan några år tillbaka velat satsa ännu mer på forskning kring transporter och miljöpolicy. I april började Tim Richardson en ny professorstjänst med just denna inriktning.

– Det är riktigt spännande att tillsammans med kollegorna på VTI arbeta för att utveckla ny tvärvetenskaplig forskning och på så sätt ta itu med våra mest akuta transport och miljömässiga utmaningar. Jag har också ambitionen att vara med och stärka effekterna av VTI:s forskning i den internationella vetenskapliga debatten, säger Tim Richardson.

Innan Tim Richardson kom till VTI var han anställd som professor i ”Urban and mobility studies” vid Aalborgs universitet i Danmark. Han har ett långt och gediget

cv och har, förutom i sitt hemland England, varit yrkesverksam i ett flertal länder och vid många olika universitet och institutioner.

Tim Richardson utbildade sig under 1990talet vid Sheffield Hallam University i England. Han tog sin doktorsexamen år 2000.

Tillsättningen av professorstjänsten inom transporter och miljöpolicy på VTI har skett i samverkan med Linköpings universitet.

VTI har sedan tidigare tre professorer anställda. JanEric Nilsson är professor i nationalekonomi med inriktning mot transporter. Sigurdur Erlingsson är professor i väg och banteknik och Jane Sum merton är professor i teknik och social förändring med inriktning mot trafik säkerhet.

Text: Katarina Nestor

ny kompetens VTI välkomnar nya medarbetare

Joen DahlbergJoen Dahlberg har börjat som forskningsassistent på VTI. Han har tidigare dels studerat till civilingenjör vid KTH, dels läst till gymnasielärare vid Stockholms universitet och därefter läst lite mer matema-tik, även det vid Stockholms universitet. Joen Dahlberg är samtidigt doktorand inom ämnet citylogistik.

Anna JohanssonAnna Johansson är ny på tjänsten som utredare och kommer att samordna olika delprojekt inom det reger-ingsuppdrag som VTI har fått. Tidigare har hon arbetat som granskare av infrastrukturpo-litiken på Riksrevisionen och utredare på Statens institut för kommunikationsanalys. I grunden har hon en examen från matematiklinjen med inriktning nationalekonomi på Karlstads universitet.

Foto

: Kar

in A

nder

sson


Senaste publikationerna från VTI2013-01-23 till och med 2013-04-08 Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 – sammanfattande resultat från SverigeN5-2013

Drift och underhåll av tillgänglighetsåtgärder i tätort. För ökad tillgänglighet och bibehållen säkerhet året omR776

Cyklisters singelolyckor. Analys av olycks och skadedata samt djupintervjuerR779

Differentierade marginalkostnader inom järnvägenN6-2013

Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggningR780

Bältesanvändning i Sverige 2012N7-2013

Frivilliga klimatåtgärder på den svenska godstransportmarknaden – en intervjustudieR778

Invånarnas syn på den framtida trafiken i Lidköpings stadskärna – resultat från en enkätundersökningN4-2013

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv. En intervjustudie.R773

Jämställdhet och genus i infrastrukturplanering – en studie av tillämpningen inom järnvägsplaneringenR768

Godstransporter och samhällsekonomiska kalkylerJohan Nyström, Inge VierthN3-2013

Cykling och gående vid större vägar. Några aspekter på anläggning, drift och underhåll samt kostnader för GClösningar vid större vägarR777

Metod för beräkning av fördröjningar på vägavsnitt utan omkörningsmöjlighetN2-2013

Lågtrafikerade vägar – en litteraturstudie utifrån nytta, standard, tillstånd, drift och underhållR775

Marknadsöppning – och sen? Samhällsekonomisk analys av förutsättningarna för en stärkt kollektivtrafikR772

Validering av hastighet och uppfattning om vägytor i VTI simulator IIIR745A

Fungerar godstransportmarknaden effektivt? Ekonomisk analys av energieffektivisering av godstransporterN39-2012

?Finns det redan en lösning Finns det redan en lösning

Svaret på frågan kan avgöra om det behövs ny forskning eller om det fi nns resultat att dra nytta av. VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC) erbjuder professionell om-världsbevakning som hjälper dig att styra resurserna till de områden där de verkligen behövs. Med strukturerad och skräddarsydd information kan du dessutom hålla dig upp-daterad inom ett visst ämnes-område eller fördjupa dig i en specifi k fråga. BIC hjälper dig också att hitta samarbets-partners, skaffa litteratur med mera.

BIC har tillgång till omfattande och väletable-rade nätverk både nationellt och internationelltdär ett stort antal personer och en stor mängd information ingår. Sökning och urval görs av specialister och resultatet levereras på det sätt du önskar: kanske via e-post eller varför inte som en presentation?

BIC har det nationella ansvaret för trafi k- och transportforskningens informationsförsörjningoch resultatspridning, Bibliotekets samlingar är bland de största i världen inom området.

LÄS MERwww.vti.se/bicwww.transguide.org

på problemet?

[email protected]–20 43 31

Finns det

VTI:S VÄRLD

BESTÄLL PUBLIKATIONER

Publikationer beställs enklast via epost eller VTI:s webbplats:

Publikationer på www.vti.seVTIpublikationer från 2001 och framåt är tillgängliga som pdffiler på VTI:s webbplats www.vti.se/publikationer, de flesta i fulltext. På webbplatsen finns även en del äldre och efterfrågade rapporter.

[email protected]/publikationer

Du kan även kontakta:Monica Lomark, 01320 43 21

Priserna på VTI:s publikationer är 80–300 kronor exklusive moms.

Svenska turistvägar behöver få ett uppsvingVi måste lära oss se på vårt unika landskap med turistens ögon och lotsa dem rätt

Jag har en flakmoppe från 1963, en blå, Crescent, treväxlad. Jag turistar med den på landsvägarna i Småland. För mig är

närheten till landskapet viktigt, att kunna stanna precis var som helst och avnjuta en termos rykande het java och bullar från ett lokalt konditori. Småland är fint. Öppna fläckar med röda små trähus i ett hav av skog. Sjöar överallt som vem som helst får bada i. Tystnad, inget trafikbuller, bara skogens sång. Jag tror att detta kan vara intressant för andra att uppleva.

Men tänker andra som jag? Tillväxtverkets sammanställning från 2011 är entydig, turismindustrin växer så det knakar och är mycket viktig för Sverige. Men är land skapet viktigt för turisten och för turismindustrin?

I turismens vagga var landskapet allt. Den första inhemska turismen inleddes vid 1870 talet i västra Jämtland. Välbärgade storstadsbor reste med tåg för att konsumera vackra vyer, andas stärkande fjälluft. Nu är det annorlunda. Vi åker helst i den egna bilen till kulinariska matupplevelser eller hyperbillig shopping.

Idag finns särskilt utpekade vägar som är turistiskt intressanta. Turistvägar är ett internationellt koncept med många namn. Sverige har 18 officiella. Vårt grannland Norge har också 18 officiella turistvägar, som rönt betydligt större internationell uppmärksamhet. Man har satsat på modern arkitektur på rastplatser och konstverk spektakulärt placerade i landskapet. Norska turist vägar har fått tre TVprogram i SVT. När svenska vägar kommer på tal handlar det mest om olyckor eller snökaos. Inte ens

de som kör på de svenska turistvägarna är alltid medvetna om att de färdas på en utvald sträckning. Turistvägarna utelämnas ofta i internationella guideböcker.

Är det fel på själva landskapet? Ointressant, småtrist? Visar vi rent av upp fel landskap? Jag hör ofta att Sverige inte har samma fina värden som i exempelvis Norge. Det är riktigt att vi inte har samma dramatiska fjordlandskap, men vi har så mycket annat! I en intervju 2010 nämnde norska turistvägsplanerare speciellt skärgårdar, slott och herresäten som givna markörer längs en turistväg. Just sådant som Sverige har ett överflöd av. Guideböckerna uppehåller sig särskilt vid rödmålade torp, fiskebyar, vidsträckta vyer, världsmästarkrogar med lokala råvaror. Allt nåbart med bil.

Frågan är därför inte om vi har något intressant att visa upp utan hur vi väljer ut och paketerar det som finns rakt framför våra ögon. Jag tror att det krävs mer inlevelseförmåga. Vi måste bli bättre på att förstå vad turisterna vill se, att lotsa dem rätt och informera om de fantastiska landskap som finns utmed våra riksvägar.

Men framförallt, vi måste lära oss att se på vårt unika landskap med turistens ögon. Det är inget som görs i en handvändning. Det krävs ny kunskap, olika aktörer med nya idéer, vare sig det handlar om att leda våra bilgäster till den svenska tystnaden eller till Melins konditori i Sävsjö. Bli inte förvånad om det står en flakmoppe utanför som knäpper lite i metallen när den långsamt svalnar.

Nästa nummer kommer i september

KONTAKT: Hans [email protected]

I HUVUDET PÅ

Hans Antonson

www.vti.se

Posttidning BVTI581 95 LINKÖPING

PORTO BETALT

PORT PAYÈ

”Är det fel på själva landskapet? Ointressant, småtrist? Visar vi rent av upp fel landskap?”

Documents

VTI aktuellt nr 2 2013