Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Vård i livets slutskede
Slutrapport
Ulrika Ribbholm 2014-09-05
Sammanfattning
Under perioden november 2011 – december 2013 genomfördes projektet God vård vid livets
slutskede av kommunerna i Jönköpings län.
Projektets målgrupp var lednings- och vårdpersonal inom vården och omsorgen av äldre i
kommunerna i Jönköpings län. Den yttersta målgruppen för effektmålen var vårdtagare i
kommunernas verksamheter.
Syftet med projektet var att implementera Svenska palliativregistret i verksamheterna i länets
kommuner. Att sedan utifrån analys av resultat från registret ge stöd till ledning och vård-
och omsorgspersonal att initiera och genomföra långsiktigt, systematiskt förbättringsarbete,
för att kunna följa upp och förbättra resultaten för de som vårdas i livets slutskede.
Projektet har finansierats med medel från den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre.
1
Innehåll 1. Introduktion .......................................................................................................... 2
1.1Bakgrund till projektet .................................................................................... 2
2. Projektets syfte ..................................................................................................... 3
3. Mål ....................................................................................................................... 3
4. Metod och aktiviteter ........................................................................................... 4
5. Genomförande av projektet .................................................................................. 4
5.1 Viktiga kontakter i projektet .......................................................................... 4
5.2 Information ..................................................................................................... 5
5.3 Lärandeseminarium 2012 ............................................................................... 5
5.4 Kunskapsstöd för palliativ vård ...................................................................... 6
5.5 Kompetensutvecklingsplan ............................................................................ 6
5.6 Lärandeseminarier 2013 ................................................................................. 6
5.7 Statistikutbildning .......................................................................................... 7
6. Resultat ................................................................................................................. 7
6.1 Täckningsgrad i Svenska palliativregistret .................................................... 7
6.2 Kvalitet och förbättringar ............................................................................... 7
6.3 Lärandeseminarier 2012 ................................................................................. 8
6.4 Lärandeseminarier 2013 ................................................................................. 8
7. Diskussion ............................................................................................................ 9
8. Slutsatser ............................................................................................................ 10
9. Referenser och källor ......................................................................................... 11
1. Introduktion
1.1Bakgrund till projektet
1.1.1 Bättre liv för sjuka äldre
Regeringen har gjort en flerårig satsning sedan 2010 för att förbättra vården och omsorgen
för de mest sjuka äldre. Satsningen har utmynnat i årliga överenskommelser mellan
regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) och benämnts ”Bättre liv för sjuka
äldre”. Med de mest sjuka äldres behov i centrum, syftar satsningen till att uppmuntra och
stärka samverkan mellan kommuner och landsting. Målet är även att stimulera till
förbättringsarbeten för att effektivisera och utveckla verksamheterna i landet på ett
systematiskt och evidensbaserat sätt. Parterna är överens om att de statliga stimulansmedlen
inom äldreområdet framför allt ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål.
Inom satsningen finns prioriterade områden, varav ett är att utveckla och förbättra vården i
livets slutskede med stöd av Svenska palliativregistret.
1.1.2 Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län
Arbetet med äldre har i många år varit ett fokusområde i Jönköpings län. Äldreområdet är
komplext och behoven av strukturerat gemensamt angreppssätt finns i många områden. En
övergripande strategi- och handlingsplan finns framtagen för arbetet med de mest sjuka äldre
i Jönköpings län. För att uppnå de övergripande målen i området finns sju prioriterade
förbättrings- utvecklingsområden angivna i planen, varav vård i livets slutskede är ett.
Genom tre team, med personal i ledande befattning från landsting och kommun i de tre
länsdelarna, ska de mest sjuka äldre erbjudas ett sammanhållet omhändertagande där
verksamhetsgränser eller huvudmannaskap inte utgör hinder för samverkan. Teamen, med
samtliga kommuner representerade, deltar i det nationella arbetet med Ledningskraft – så
mycket bättre för sjuka äldre.
En analysgrupp finns även som stöd i förbättrings- och utvecklingsarbetet för de mest sjuka
äldre i länet. Gruppens uppgift är att visualisera resultat i siffror genom en mättavla, samt att
vara stöd i att analysera och dra slutsatser av resultat från olika register och mätningar för att
identifiera olika förbättringsområden.
1.1.3 Palliativ vård
Palliativ vård baseras på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för
patienter och familjer som drabbas av sådana problem som kan uppstå vid livshotande
sjukdom. Palliativ vård förbygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys
och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem.
Mycket kunskap och erfarenhet har under de senaste åren samlats hos dem som
huvudsakligen arbetar med döende människor. Utmaningen är nu att från denna
erfarenhetsmässiga och evidensbaserade kunskap definiera ett konkret vårdinnehåll som
kommer patienten/vårdtagaren till del oavsett var han/hon vårdas. Det är viktigt att dessa
”goda exempel” sprids vidare till alla som i sitt vårdarbete möter den döende människan.
1.1.4 Svenska palliativregistret
För att kunna följa upp och förbättra resultaten av vård och omsorg behövs relevanta data
som är registrerade på ett kvalitetssäkert sätt. Svenska palliativregistret har sedan 2006
erhållit finansiellt stöd från Socialstyrelsen och SKL för att utvecklas till ett sådant register.
Registret ses som ett viktigt redskap för att stimulera till förbättringsarbete, utifrån den vård
och omsorg som faktiskt sker, för patienter och vårdtagare.
Registrets datainsamling och dataanalys har som mål att identifiera brister som finns i vården
i livets slutskede och att därigenom skapa ett positivt förändringstryck på beslutsfattare samt
initiera ett kontinuerligt lärande och förbättringsarbete hos vårdgivarna.
I registret beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden
människa besvarar ett trettital frågor. Oavsett sjukdom så är det kvalitetsregistrets mål att
alla som dör en av sjukvården väntad död ska kunna känna en trygghet inom vidstående
punkter:
Jag….
… och mina närstående är informerade om min situation
… är smärtlindrad
… är lindrad från övriga symtom
… är ordinerad läkemedel vid behov
… vårdas där jag vill dö
… behöver inte dö ensam
… vet att mina närstående får stöd
Att i verksamheterna sträva efter dessa mål leder till ökad kvalitet för både den som vårdas i
livets slutskede och dess närstående. Exempelvis skapar information till den sjuke och dess
närstående förutsättningar för valfrihet och delaktighet ibland annat val av vårdform,
accepterande av behandling och andra livsval. Informationen har också ett värde för
personalen som finns runt den enskilde. Personalen ges möjlighet att fokusera på
symtomlindring och livskvalitet och avstå från vårdåtgärder som i denna del av livet inte
gagnar den sjuke.
1.1.5 Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård
Tillgången till palliativ vård är ojämlik över landet. Socialstyrelsen fick därför i uppdrag av
regeringen under 2012 att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. I
kunskapsstödet presenterar Socialstyrelsen vägledning, rekommendationer och indikatorer
samt termer och definitioner i ett gemensamt dokument. Dessa delar kompletterar varandra
och har ett gemensamt syfte att stödja vårdgivarna att utveckla den palliativa vården,
underlätta uppföljningar och kvalitetssäkring samt tillgodose en likvärdig vård för
patienterna. Målet är att alla ska ha tillgång till god palliativ vård i livets slutskede, oavsett
medicinsk diagnos och var i landet patienten bor. Kunskapsstödet är ett stöd för styrning och
ledning och de primära målgrupperna är beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten, såsom politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer.
2. Projektets syfte
Syftet med projektet var att implementera Svenska palliativregistret i verksamheterna i länets
kommuner. Att sedan, utifrån analys av resultat från registret, ge stöd till ledning och vård-
och omsorgspersonal att initiera och genomföra långsiktigt, systematiskt förbättringsarbete,
för att kunna följa upp och förbättra resultaten för de som vårdas i livets slutskede.
3. Mål
Projektets övergripande mål:
- Alla som avlider inom kommunala vårdformer ska registreras i Svenska
palliativregistret
- Samtliga vård- och omsorgsenheter ska ha kunskap om hur registret kan användas
för att identifiera såväl god kvalitet som brister i vård- och omsorgsarbetet
- Samtliga vård- och omsorgsenheter arbetar med förbättringar utifrån uppsatta
kriterier i registret, med särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer som rekommenderas
av SKL
- Alla kommuner ska erbjudas lärandeseminarium samt uppföljning av dessa, 80 % av
deltagarna ska vara nöjda, eller mycket nöjda med dessa seminarier.
4. Metod och aktiviteter
Projektet påbörjades 2011-11-01 och avslutades 2013-12-31, fram till årsskiftet 2012-12-31
på 25 % arbetstid och under 2013 på 40 % arbetstid av FoU-ledare. Projektet har genomförts
i samverkan med Landstinget, då främst genom samarbete med Utvecklingsledare på
Qulturum, landstingets utvecklingsenhet. Från hösten 2013 arbetade FoU-ledare
länsövergripande för både kommun och landsting inom området. Styrgrupp för projektet har
varit länets chefsnätverk inom äldreområdet.
I projektet planerades följande aktiviteter:
- Identifiering av berörda enheter
- Information om projektet och Svenska palliativregistret till länets medicinskt
ansvariga sjuksköterskor (MAS)
- Information till kontaktpersoner för palliativ vård i länet, exempelvis palliativa
nätverk.
- Introducera nationella och regionala fokusområden.
- Beskriva hur det systematiska förbättringsarbetet utförs, ta fram data, tolka utfall,
sprida resultat över tid
- Erbjudande av lärandeseminarium kring palliativ vård och förbättringsarbete
- Tillsammans med landstinget i länet och regionen anordnat seminarier gällande den
preliminära versionen av det nationella kunskapsstödet för palliativ vård
- Uppföljning av lärandeseminarium
- I samverkan med landstinget, ta fram en kompetensutvecklingsplan utifrån
nationella riktlinjer för palliativ vård
- Spridning och implementering av nationellt kunskapsstöd och nationellt
vårdprogram för palliativ vård
5. Genomförande av projektet
5.1 Viktiga kontakter i projektet
I inledningen av projekttiden etablerades kontakt med olika nätverk och nyckelpersoner
inom palliativ vård för att få stöd i utvecklingsarbetet av den palliativa vården i länet.
En viktig kontakt under projekttiden har varit Maria Olsson som är fältarbetare för Svenska
palliativregistret och fungerat som en stödresurs för Utvecklingsledare inom satsningen
Bättre liv sjuka äldre i sydöstra sjukvårdsregionen. Genom möten med Maria har
projektledaren fått kunskap kring registrets uppbyggnad och funktioner. Möjlighet har också
funnits att via henne framföra synpunkter och förslag till förbättringar från verksamheterna
gällande registrets funktioner och användarvänlighet.
Regionalt cancercentrum sydöst har en arbetsgrupp för utveckling av den palliativa vården
där projektledaren har deltagit. I arbetsgruppen har resultat och möjligheter till förbättringar i
den palliativa vården diskuterats. Utvecklingsledare från Östergötland och Kalmar län har
deltagit i arbetsgruppen och varit till stor nytta i utbyte av tankar och erfarenheter i arbetet
med förbättringar utifrån resultat från Svenska palliativregistret. I gruppen beslutades det att
de fokusområden som gemensamt skulle prioriteras i regionen under satsningen var
smärtskattning, munhälsa, brytpunktssamtal och efterlevandesamtal.
I Jönköpings län finns tre palliativa vårdenheter (PVE), en i varje sjukvårdsområde.
Projektledaren etablerade tidigt kontakt med dessa. För projektet var det viktigt med ett nära
samarbete med dessa enheter, då det i deras uppdrag finns ett ansvar för
kompetensutveckling för personal i länet gällande båda allmän och specialiserad palliativ
vård. Sjuksköterskor och läkare från de palliativa vårdenheterna har använts till stor del i
olika utbildningsinsatser som gjorts inom projektet.
Inom satsningen ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre” finns ett
nationellt utvecklingsledarnätverk där projektledaren ingått. Detta nätverk har bidragit
mycket till den omvärldsbevakning som behövs i arbetet med utveckling och förbättring
inom bland annat palliativ vård.
5.2 Information
I inledningen av projekttiden gavs information om projektet och introduktion av Svenska
palliativregistret till MAS- och chefsnätverket i länet. Besök gjordes även i flera av länets
kommuner. Målgrupperna vid besök ute i kommunerna var främst chefer och sjuksköterskor.
Projektledare har även under projekttiden deltagit i de palliativa nätverk som finns i varje
sjukvårdsområde i länet. Dessa nätverk består av vårdpersonal från landsting och kommun
där gemensamma frågor diskuteras för att öka samverkan mellan kommun och landsting för
att förbättra den palliativa vården. De palliativa vårdenheterna är sammankallande för
nätverken.
5.3 Lärandeseminarium 2012
Under 2012 erbjöds alla kommuner i länet att delta i lärandeseminarier (workshops) i
palliativ vård och förbättringsarbete. Lärandeseminarierna genomfördes i samverkan med
Utvecklingsledare från Qulturum. Sammanlagt genomfördes nio seminarier under 2012. För
alla kommuner utan Jönköping genomfördes de tillsammans med en annan kommun i länet.
Då Jönköping är en betydligt större kommun än övriga erbjöds de tre tillfällen där enbart
personal från Jönköping deltog. Kommunerna deltog i seminarierna i form av team
bestående av chefer, undersköterskor, sjuksköterskor och paramedicinsk personal från
verksamheter i kommun och primärvård.
Innehållet i seminarierna bestod av korta teoripass kring fokusområdena munhälsa,
smärtskattning, efterlevandesamtal och brytpunktssamtal. Sjuksköterskor och läkare från de
palliativa vårdenheterna ansvarade för teoripassen. Teamen fick även en introduktion i hur
man kan arbeta med förbättringar och mätningar utifrån PGSA-modellen. Modellen PGSA
(planera, göra, studera, agera) kan användas vid kvalitets- och förbättringsarbete i en
verksamhet. Verktyget är en cykel som fungerar iterativt, det vill säga om och om igen. I den
första fasen så har ett problem identifierats i verksamheten och man planerar för en lösning
till det. När detta är gjort inleds andra fasen där lösningen genomförs. I tredje fasen så
studeras effekterna av den lösning som man tillämpat och i den sista fasen så agerar man så
att samma problem inte skall uppstå på nytt.
Mellan teoripassen fick teamen i uppdrag att välja ut två av de prioriterade
förbättringsområdena i sin verksamhet. Teamen fick en mall att fylla i för sitt
förbättringsarbete som bygger på PGSA-modellen. Utifrån resultat från Svenska
palliativregistret arbetade teamen sedan med den första fasen i modellen, det vill säga ta fram
planer på förbättringsarbete som sedan skulle verkställas i den egna verksamheten.
5.4 Kunskapsstöd för palliativ vård
Socialstyrelsen presenterade under sommaren 2012 en preliminär version av ett nationellt
kunskapsstöd för god palliativ vård. Projektledaren ingick i en arbetsgrupp för sydöstra
sjukvårdsregionen där planering gjordes för att arrangera seminarier i Kalmar, Östergötland
och Jönköpings län, där den preliminära versionen av kunskapsstödet skulle diskuteras.
Under hösten 2012 bjöds beslutsfattare från Jönköpings län in till ett seminarium, där den
preliminära versionen av kunskapsstödet presenterades i förhållande till nuläget i Jönköpings
län. Slutsatser från seminariet samlades in för att sedan ligga till grund för fortsatt dialog
med Socialstyrelsen inför den slutgiltiga versionen av kunskapsstödet. Den slutgiltiga
versionen publicerades av Socialstyrelsen i juni 2013.
5.5 Kompetensutvecklingsplan
Projektledaren ingick i en arbetsgrupp vars uppdrag från medicinsk programgrupp palliativ
vård, var att ta fram en gemensam kompetensutvecklingsplan för personal från landsting och
kommunerna som kommer i kontakt med vård i livets slutskede. I arbetsgruppen ingick bl.a.
representanter från de palliativa vårdenheterna, MAS, Utvecklingsledare. Gruppen tog fram
ett arbetsmaterial som bygger på att olika yrkeskategorier behöver olika mycket kunskap
kring palliativ vård. Förslag togs fram på hur man kan säkerställa att det sker ett
kontinuerligt underhåll av kompetensen i de olika yrkesprofessioner i verksamheterna.
5.6 Lärandeseminarier 2013
Under 2013 planerades och genomfördes lärandeseminarier som en del i uppföljning av de
seminarier som genomfördes 2012. Även dessa genomfördes i samverkan med landstinget
och Utvecklingsledare från Qulturum. Målgrupp för seminarierna var all vård- och
omsorgspersonal från landsting och länets 13 kommuner. Sammanlagt genomfördes tre
seminarier, alla förlagd till Jönköping.
Till dessa tillfällen bjöds team in som deltagit i seminarierna under 2012 för att i form av
mindre workshops presentera sina förbättringsarbeten som genomförts. Personal från
Vetlanda kommun, Jönköpings kommun och medicinkliniken Höglandsjukhuset
presenterade olika förbättringsarbete för övriga deltagare.
Seminarierna innehöll också information från Svenska palliativregistret kring hur den
statistik som finns kan användas för att starta förbättringsarbeten samt tips och idéer på
verktyg som kan underlätta i det arbetet.
En föreläsning ur den anhöriges perspektiv gavs av Louise Nordlund Isaksson som berättade
om den ”Palliativa månaden”. Hon beskrev sina erfarenheter av palliativ vård i Jönköpings
län i samband med att hennes make vårdades och avled i sviterna av en cancersjukdom under
2012.
5.7 Statistikutbildning
Projektledaren anordnade vid tre tillfällen under 2013 utbildning i att ta fram statistik från
Svenska palliativregistret. Syftet med utbildningen var att verksamheterna själva ska ”äga”
sina resultat och arbeta med förbättringar utifrån hur det ser ut i den egna verksamheten. Att
ta ut statistik på enhetsnivå gör att verksamheterna kan identifiera var de är i behov av extra
kompetensutveckling. Vid första tillfället medverkade även Maria Olsson, fältarbetare för
Svenska palliativregistret. Totalt deltog 40 personer som representerade olika verksamheter
från landsting och kommun i länet. De flesta kommuner i länet fanns representerade på
utbildningarna.
6. Resultat
Målen som sattes för projektet var följande:
- Alla som avlider inom kommunala vårdformer ska registreras i Svenska
palliativregistret.
- Samtliga vård- och omsorgsenheter ska ha kunskap om hur registret kan användas
för att identifiera såväl god kvalitet som brister i vård- och omsorgsarbetet.
- Samtliga vård- och omsorgsenheter arbetar med förbättringar utifrån uppsatta
kriterier i registret, med särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer som rekommenderas
av SKL
- Alla kommuner ska erbjudas lärandeseminarium samt uppföljning av dessa, 80 % av
deltagarna ska vara nöjda, eller mycket nöjda med dessa seminarier.
6.1 Täckningsgrad i Svenska palliativregistret
Med täckningsgrad avses hur många av samtliga dödsfall som är inrapporterade i Svenska
palliativregistret (gäller även oväntade dödsfall). Ett mål i projektet var att samtliga som
avlider i kommunala vårdformer skulle registreras i palliativregistret. I den utdata som
presenteras i registret bygger täckningsgrad på vart de avlidna är folkbokförda, vilket innebär
att alla avlidna som är folkbokförda i kommunen påverkar denna siffra, oavsett om de avlidit
i kommunens verksamhet eller någon annanstans.
Representanter från registret har gått ut med ett riktmärke att i genomsnitt avlider 30-40 % i
en folkbokföringskommun inom kommunala vårdformer. Utdata ur registret visar att de
flesta kommuner i länet ligger på en täckningsgrad mellan 30-40 %. De kommuner som
under 2013 inte riktigt nådde upp till denna siffra var Vaggeryd, Eksjö, Nässjö och Värnamo.
6.2 Kvalitet och förbättringar
I projektet sattes mål att verksamheterna ska ha kunskap om hur registret kan användas i
kvalitets- och förbättringsarbete. Ett särskilt fokus har lagts på de indikatorer som är
prioriterade i satsningen ”Bättre liv för sjuka äldre”. Dessa områden var under 2012
täckningsgrad i palliativregistret samt brytpunktssamtal. Under 2013 var täckningsgrad per
folkbokföringskommun på minst 70 % ett grundkrav för prestationsersättning. Det som
sedan gav prestationsersättning var förbättringar inom följande fyra områden;
brytpunktssamtal, smärtskattning, munhälsobedömning och vid behovsordination mot
ångest.
Diagram 1: Utveckling för länets samtliga 13 kommuner inom de fyra områden som gav
prestationsersättning under 2013.
När det gäller brytpunktssamtal och smärtskattning kan en förbättring ses, om än inte så stor.
Även när det gäller munhälsa har en liten förbättring skett. Vid behovsordination mot ångest
är den indikatorn där ingen förbättring har skett, men där länets kommuner redan 2012 hade
ett bra resultat.
6.3 Lärandeseminarier 2012
Alla kommuner i länet erbjöds att delta i lärandeseminarier (workshops) under 2012. Alla
kommuner deltog förutom Värnamo som fick förhinder vid det inplanerade datumet. Totalt
deltog 316 personal från de olika kommunerna i länet.
Resultat och de planer på förbättringar som teamen arbetade fram under workshoparna
förmedlades till ansvariga i verksamheterna från respektive team, och från projektledare via
länets MAS-nätverk. MAS i respektive kommun fick av projektledare kopia på de mallar för
förbättringsarbetet som deltagarna från deras verksamheter fyllt i, för att underlätta
uppföljning och stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet på ”hemmaplan”.
Alla som deltog på lärandeseminarierna/workshoparna fick fylla i en utvärdering. Två frågor
fick graderas på skalan 1 till 5 där 1 var lika med mycket dåligt och 5 lika med mycket bra.
Frågor som ställdes var:
- Hur bedömer du lärandeseminariet som helhet?
- Hur bedömer du nyttan/användbarheten av lärandeseminariet?
Medelvärdet sammantaget på alla seminarier på de två frågorna var 4,0. 96,5 % av
deltagarna gav betyget 3, 4 eller 5 vilket betyder att de var nöjda eller mycket nöjda.
6.4 Lärandeseminarier 2013
Under 2013 planerades och genomfördes tre lärandeseminarier, i samverkan med
landstinget, som en del i uppföljningen av de seminarier som genomfördes 2012. Målgrupp
för seminarierna var alla vård- och omsorgspersonal från landsting och länets kommuner.
Sammanlagt på de tre seminarierna deltog 188 personer från landstinget och länets
kommuner.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
20121
20122
20123
20124
20131
20132
20133
20134
Kvartal
Andel brypunktssamtal
Dokumenterad munhälsa
Vid behovsordination motångest
Smärtskattning
0
10
20
30
40
50
60
70
80
1 2 3 4 5
Hur bedömer du dagenslärandeseminarium somhelhet?
Hur bedömer dunyttan/användbarhetenav dagens innehåll?
Seminariet utvärderades med samma frågor som 2012, bedömning av seminariet som helhet
och nyttan/användbarheten skattades på en skala ett till fem. Ett motsvarar mycket dåligt och
fem mycket bra. Medelvärdet på utvärderingen för de tre seminarierna tillsammans blev 4,2.
Även när det gäller dessa seminarier var deltagarna nöjda eller mycket nöjda.
Diagram 2: Utvärdering av lärandeseminarier palliativ vård, 2013.
7. Diskussion
Då projektet pågått under drygt två år har mål och innehåll ändrats en del under arbetets
gång. I början av projektet gick mycket tid åt att hantera de praktiska sakerna med att hantera
ett register. De vanliga frågorna var; Varför ska man registrera i palliativregistret? Vilka ska
registreras? Hur gör man praktiskt? Vem/vilka ska registrera? Hur får man behörighet?
Kommunerna hade kommit olika långt när det gäller införandet av Svenska palliativregistret
i sina verksamheter vid projektstarten, men alla hade börjat på något sätt. Redan under 2012
låg länets kommuner på en bra täckningsgrad i registret. Under projekttiden ändrades sakta
fokus från själva registreringarna till att verksamheterna började visa en nyfikenhet på sina
egna resultat och att påbörja förbättringsarbete utifrån dem.
Det finns ett stort intresse i länets kommuner av att förbättra vården i livets slutskede. Detta
har väl märkts vid besök av olika slag ute i verksamheterna. Både från lednings- och
omsorgspersonal anses det av stor vikt att ge en god vård den sista tiden i livet. Detta
genomsyrade de seminarier som genomfördes under 2012 och 2013. Det var mycket
engagerade team som deltog och de hade stora ambitioner att förbättra i sina verksamheter
och arbetade även fram mycket bra förslag på förbättringar.
Det är alltid en stor utmaning att få förändringsarbeten att ”hållas vid liv”, så också i detta
fall. Efter seminarierna var syftet att den egna verksamheten själva skulle jobba vidare med
sina förbättringsarbeten med stöd av den ledning som finns i ordinarie verksamhet. Vid de
seminarier som hölls 2013 kontaktades team som deltagit 2012 för att delge sina arbeten. Det
blev då tydligt att en del av de arbeten som påbörjats tyvärr inte hade utmynnat i så stora
förändringar.
När det gäller förbättringar i den palliativa vården har fokusområdena varit munhälsa,
smärtskattning, efterlevandesamtal, vid behovsläkemedel mot ångest och brytpunktssamtal
under hela projekttiden. När man tittar på resultatet för hela länet under åren 2012 och 2013
ses inte så stora förbättringar inom något område. Det har dock skett en del i positiv riktning
när det gäller brytpunktssamtal och smärtskattning. Vissa enskillda kommuner har genomfört
stora förbättringar medans andra tyvärr stått still eller till och med försämrats något. Detta
gör att med ett länsperspektiv tar resultaten ut varandra till viss del.
Då de prestationsersättningar som funnits inom satsningen ”Bättre liv för sjuka äldre”
mycket fokuserat på förbättringar från föregående år kan det ibland bli lite missvisande. Det
finns kommuner som gjort mycket bra kvalitetsarbete inom den palliativa vården redan innan
denna satsning började. Detta medför att i dessa verksamheter kan det vara svårare att göra
stora förbättringar då man redan har ett bra resultat som utgångsvärde.
En viktig aktivitet har varit att utbilda personal i att kunna ta ut sina egna resultat ur registret.
För att stimulera till förbättringsarbete är det viktigt att resultaten berör de som arbetar och
för det krävs ofta att man kommer ner på enhetsnivå i resultatredovisningen, vilket även varit
fokus under de seminarier som genomförts. De seminarier som genomförts under
projekttiden har upplevts väldigt positiva. Det finns ett stort intresse och engagemang för
förbättringar av kvalitén i den palliativa vården ute i kommunerna. Viljan att förbättra finns
hos den personal som är närmast de svårt sjuka och det är jätteviktigt att de får stöd och
uppmärksamhet i det arbete som görs. För att hålla i och starta upp förbättringsarbete är det
av största vikt att ledningen frågar efter resultat och lyfter fram de goda exemplen som finns.
Den största utmaningen är inte att starta upp förbättrings- och kvalitetsarbete utan att se till
att det arbete som påbörjats fortsätter och att efterfrågan finns från ledningspersonal i den
verksamhet där förändringsarbetet pågår. Att arbeta med kvalitetsarbete innebär att hela
tiden sätta nya mål eftersom ingen process någonsin kan bli helt perfekt finns alltid
möjligheter till förbättringar.
8. Slutsatser
Mycket förbättringar har skett inom den palliativa vården i verksamheterna i Jönköpings län.
En del av dem går att visa i mätningar och statistik. Det är viktigt med en balans i
resultatredovisning då det alltid finns värden ”bakom” siffror och staplar som behöver
diskuteras. Att prata för mycket resultat riskerar ibland att skapa ett ointresse i
verksamheterna då man lätt tappar helhetsperspektivet i vården och omsorgen om de äldre.
Det är viktigt att anpassa resultatredovisning utifrån aktuell målgrupp för att skapa och verka
för att intresse hålls vid liv för mätningar och förbättringsarbete.
En del i projektet har varit att bidra till ökad kompetens i omvårdnaden om de äldre i den
palliativa vården. Den andra har till stor del varit att utbilda och stödja verksamheterna i att
arbeta med förbättringar utifrån en strukturerad metod och att använda relevanta mätetal.
Projektet vård i livets slutskede har varit en aktivitet, bland många andra, i det arbete som
pågått inom Bättre liv för sjuka äldre. Under projekttiden upplevdes det ibland att de olika
områdena separerades, och hänsyn togs inte till hur de påverkar varandra. Detta skapade
tanken på att under sista året av den nationella satsningen genomföra ett projekt där
förbättringskunskap skulle vara kärnan. Att team med olika professioner använder
förbättringskunskapen som verktyg till att arbete med kvalitén inom något av de prioriterade
områdena i Bättre liv för sjuka äldre. Detta mynnade ut i ett projekt tillsammans med
landstinget, Förbättringsresan, som genomförs under 2014.
9. Referenser och källor
http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/battreliv
http://www.regeringen.se/sb/d/14976/a/182926
www.palliativ.se
http://www.socialstyrelsen.se/palliativvard