Vörå kommuns läroplan åk 1-9

Namn Vörå kommuns läroplan åk 1-9Kommun VöråTräder i kraft

Innehållsförteckning

1. Värdegrunden för den grundläggande utbildningen. . . . . . . . . . . . . . . . 1

2. Synen på lärande i den grundläggande utbildningen. . . . . . . . . . . . . . . 2

3. Lokal timfördelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

4. Språkprogram. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

5. Eventuell intensifierad undervisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

6. Enhetligheten i den grundläggande utbildningen och samarbetet iövergångsskedena. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

7. Planer och program som kompletterar läroplanen. . . . . . . . . . . . . . . . . 8

8. Handlingsplan för elevhandledningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

9. Samarbete med social- och hälsovårdsmyndigheter. . . . . . . . . . . . . . . 10

10. Uppföljning, utvärdering och utveckling av läroplanen. . . . . . . . . . . . . 11

11. Den grundläggande utbildningens uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

12. Mångsidig kompetens i den lokala läroplanen. . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

13. Verksamhetskulturen i en enhetlig grundläggande utbildning. . . . . . . . . 14

14. Lärmiljöer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

15. Arbetssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

16. Helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden. . . . 1716.1. Mångvetenskapliga lärområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

17. Gemensamt ansvar för skoldagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1817.1. Elevernas delaktighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1817.2. Samarbete mellan hem och skola. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1817.3. Skolans interna samarbete och samarbete med andra parter. . . . . 18

18. Fostrande samtal och disciplinära åtgärder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

19. Fjärruppkoppling i undervisningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

20. Årskursintegrerade studier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

21. Undervisning i sammansatt klass. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

22. Flexibel grundläggande utbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

23. Undervisning i särskilda situationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

24. Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran. . . . 26

25. Bedömningskulturens lokala betoningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

26. Bedömningen under studierna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2826.1. Bedömning av uppförande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

26.2. Formativ bedömning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2826.3. Bedömning av valfria ämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2826.4. Praxis för betyg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2826.5. Uppflyttning och kvarstanning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2826.6. Övergången från åk 2 till åk 3 och åk 6 till åk 7. . . . . . . . . . . . . . 29

27. Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen. . . . . . . . . . . . . . 30

28. Centrala riktlinjer för hur stödet för lärande och skolgång ordnas ipraktiken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

28.1. Allmänt stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3128.2. Intensifierat stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3228.3. Särskilt stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3228.4. Stödformer som fastställs i lagen om grundläggande utbildning. . . . 3328.5. Tolknings- och biträdestjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

29. Lokala mål och tillvägagångssätt inom elevvården. . . . . . . . . . . . . . . 35

30. Särskilda frågor som anknyter till språk och kultur. . . . . . . . . . . . . . . 36

31. Undervisning på två språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

32. Undervisning som baserar sig på en viss väldsåskådning eller pedagogiskprincip. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

33. Årskurs 1-2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3933.1. Övergången mellan förskoleundervisningen och den grundläggande

utbildningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3933.2. Att utvecklas till skolelev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3933.3. Övergången mellan årskurs 2 och 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3933.4. Mångsidig kompetens i årskurs 1–2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4033.5. Mångsidiga kompetensområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4033.6. Läroämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

33.6.1. Bildkonst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4433.6.2. Det andra inhemska språket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . 51

33.6.3. Elevhandledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5233.6.4. Främmande språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

33.6.5. Gymnastik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5533.6.6. Livsåskådningskunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6033.6.7. Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

33.6.8. Modersmål och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70Svenska och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72Svenska som andraspråk och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

33.6.9. Musik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8633.6.10. Omgivningslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9033.6.11. Religion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Evangelisk-luthersk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10033.6.12. Slöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

34. Årskurs 3-6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10834.1. Övergången mellan årskurs 2 och 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10834.2. Att utvecklas som elev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10834.3. Övergången mellan årskurs 6 och 7. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10834.4. Mångsidig kompetens i årskurs 3–6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10934.5. Mångsidiga kompetensområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10934.6. Läroämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

34.6.1. Bildkonst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11334.6.2. Det andra inhemska språket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131

Finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . 144

34.6.3. Elevhandledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14534.6.4. Främmande språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146

Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

34.6.5. Gymnastik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15834.6.6. Historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17434.6.7. Livsåskådningskunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18334.6.8. Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19634.6.9. Modersmål och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217

Svenska och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219Svenska som andraspråk och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . 244

34.6.10. Musik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25534.6.11. Omgivningslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26734.6.12. Religion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288

Evangelisk-luthersk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29034.6.13. Samhällslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30334.6.14. Slöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313

35. Årskurs 7-9. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 327

35.1. Övergången mellan årskurs 6 och 7. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32735.2. Att växa som medlem i gemenskapen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32735.3. Övergången från den grundläggande utbildningen till följande

utbildningsstadium. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32835.4. Mångsidig kompetens i årskurs 7–9. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32835.5. Mångsidiga kompetensområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32935.6. Läroämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333

35.6.1. Bildkonst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33335.6.2. Bildkonst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34535.6.3. Bildmedia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34635.6.4. Biologi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34635.6.5. Det andra inhemska språket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 364

Finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 364Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . 374

35.6.6. Elevhandledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38235.6.7. Franska. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39035.6.8. Främmande språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 391

Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 391Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 392Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 394Tyska, B2-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 401

35.6.9. Fysik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40335.6.10. Geografi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42135.6.11. Gymnastik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44035.6.12. Historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45435.6.13. Huslig ekonomi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46235.6.14. Hälsokunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47835.6.15. Kemi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49535.6.16. Livsåskådningskunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51235.6.17. Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52135.6.18. Modersmål och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 542

Svenska och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 545Svenska som andraspråk och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . 568

35.6.19. Musik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57935.6.20. Religion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 590

Evangelisk-luthersk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59135.6.21. Samhällslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60135.6.22. Slöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 606

35.6.23. Textilslöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61835.6.24. Tyska. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 618

1. Värdegrunden för den grundläggandeutbildningen

Respekt för varje männikas lika värde, självrespekt och även repekten för miljön betonas lokalt.

Vi förverkligar värdegrunden genom att varje enhet går igenom läroplanens innehåll årligen ochutarbetar läsårsplanen i enlighet med detta. Skolledningen ansvarar för att undervisningspersonal,elever och vådnandshavare känner till värdegrunden och att skolan arbetar utgående från den.

Utvärdering och uppföljnig sker genom att den samlade responsen från hela skolsamfundetbearbetas och beaktas både enhetsvis och i kommunen som helhet.

Vär

degr

unde

n fö

r den

gru

ndlä

ggan

de u

tbild

ning

en

1

Syn

en p

å lä

rand

e i d

en g

rund

lägg

ande

utb

ildni

ngen

2. Synen på lärande i den grundläggandeutbildningen

Tyngdpunktsområden i kommunens undervisning är kommunikation, entreprenörskap ochhållbart välbefinnande.

Inom området kommunikation prioriterar vi läskompetens, muntlig kommunikation såväl imodersmål som andra språk, tidig satsning på finska och ett brett språkprogram.

Inom området entreprenörskap betonas inre entreprenörskap, kreativitet, samhällsengagemangoch arbetslivskompetens.

Med hållbart välbefinnade avser vi både det personliga välbefinnandet och utvecklingen mot ettlokalt och globalt hållbart samhälle. I Vörå innebär detta aktiva satsningar på t.ex. hälsa, motionoch idrott samt miljöfostran.

För att uppnå gemensam inlärningssyn i enlighet med läroplanen samlar vi aktivt och systematisktin respons även på ovannämnda områden. Responsen ska samlas in kontinuerligt menåtminstone som grund för utvecklingssamtalen, för planeringen av kommande läsår och generellaelevhälsoåtgärder.

2

3. Lokal timfördelning

Loka

l tim

förd

elni

ng

3

Loka

l tim

förd

elni

ng

TIMPLAN

ÄMNEÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 ÅK 4 ÅK 5 ÅK 6 ÅK 7 ÅK 8 ÅK 9 SUMMA MINIMUMAVVIKELSE

MODERSMÅLOCHLITTERATUR

7 7 5 5 5 5 3 4 3 44 42 +2 2hutöverstatligtminimumiåk5-6

min 14 14 min 18 20 min 10 10

A1-SPRÅK(FINSKA)

1 2 2 3 3 2 3 2 18 16 +3 1hfrånvalbaraiåk1

min 9 11 min 7 7

MATEMATIK3 3 3 4 4 4 3 4 4 32 32 +1 1hfrånvalbaraiåk3

min 6 6 min 15 15 min 11 11

OMGIVNINGSLÄRA,(4h åk1-2),(10h åk3-6)

2 2 2 2 3 3

min 4 4 min 10 10 14

BIOLOGIOCHGEOGRAFI(1)

2 2 3 7

min 7 7

FYSIK OCHKEMI(1)

2 3 2 7

min 7 7

HÄLSOKUNSKAP(1)Nuv.10h(åk1-4)5h(åk5-6)17h(7-9)

1 1 1 3

min 3 3

MILJÖ-OCHNATURKUNSKAPSÄMNENSAMMANLAGT,(14 h åk 1-6),(17h åk7-9)

min 14 min 17 31 31

RELIGION/LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP(2håk1-2,5håk3-6,3håk7-9)

1 1 2 1 1 1 1 1 1 10 10

min 2 2 min 5 5 min 3 3

HISTORIAOCHSAMHÄLLSLÄRA,(5 håk1-6,7håk7-9)

1 2 2 2 2 3 12 12

min 5 5 min 7 7

MUSIK1 1 1 1 1 1 2 8 8

min 2 2 min 4 4 min 2 2

BILDKONST1 1 2 1 1 1 2 9 9

min 2 2 min 5 5 min 2 2

SLÖJD2 2 2 1 1 1 2 11 11

min 4 4 min 5 5 min 2 2

GYMNASTIKOCHIDROTT

2 2 3 2 2 2 2 3 2 20 20

min 4 4 min 9 9 min 7 7

HUSLIG EKONOMI 3 3 3

min 3 3

VALFRIAKONST-OCHFÄRDIGHETSÄMNEN

1 1 2 2 3 2 11 11

min 6 6 min 5 5

KONST- OCHFÄRDIGHETSÄMNENSAMMANLAGT

62 62 +1 1h frånvalbara i åk 4

ELEVHANDLEDNING1 1 2 2

min 2 2

VALFRIAÄMNEN

1 1 1 2 4 9 9

min 9 9

MINIMIANTAL TIMMAR,SAMMANLAGT

220 216

A2-SPRÅK,Frivilligt(ENGELSKA)

2 2 2 2 2 2 12 12

min 12 12

20 20 24 24 27 27 30 30 30 232 228

MINIMIANTALTIMMAR,SAMMANLAGT(grundskolförordning)

19 19 22 24 25 25 29 29 30

Vörå kommun sätter extra tyngdpunkt på finska, modersmål och matematik.

Finska inleds i åk 1 med en timme från valfria ämnen. Den extra timmen i åk 5 och 6koncentreras på kommunikativ finska.

Modersmål har en timme extra i åk 5 och 6.

Matematik har en extra timme i åk 3 från valfria ämnen.

En timme valfria ämnen i åk 4 disponeras inom konst-och färdighetsämnen. Skolorna kanbestämma vilket ämne.

Valfria konst- och färdighetsämnen placeras in enligt timplanen men skolorna bestämmervilket ämne.

4

4. SpråkprogramKommunens språkprogram omfattar

- finska som A1, inleds i åk 1 (intensifierad undervisning). Mofi-undervisning genomförs om detfinns tillräckligt stor grupp och resurs tilldelas.

- engelska som A2, inleds i åk 4

- B2-språk som valfria tillvalsämnen på åk 8 och 9. Vilka språk som förverkligas påverkas avelevernas val.

- svenska som andraspråk

- finska som B2-språk för invandrare

I all språkundervisning betonas kommunikation.

Spr

åkpr

ogra

m

5

Eve

ntue

ll in

tens

ifier

ad u

nder

visn

ing

5. Eventuell intensifierad undervisningVörå kommun har intensifierad undervisning i finska och matematik????

6

6. Enhetligheten i den grundläggandeutbildningen och samarbetet iövergångsskedena

Samarbetet inom utbildningssektorn främjas genom gemensamt beslutsfattande i nämnd och påchefsnivå. I kommunens pedagogiska utvecklingsgrupp finns representanter för barnomsorgen,grundundervisningen och andra stadiets skolor. Utveckling och planering diskuteras utgåendefrån alla stadiers synvinkel och målet är en sammanhängande helhet både gällande innehåll ochhandlingssätt.

Utveckling och planering ska vara en tvåvägskommunikation mellan den pedagogiskautvecklingsgruppen, rektorsgruppen och enheterna. Revidering av läroplanen ska vara ettkontinuerligt verktyg för detta arbete.

Stadieövergångar och förfaranden som underlättar dessa beskrivs närmare ielevhandledningsplanen.

Enh

etlig

hete

n i d

en g

rund

lägg

ande

utb

ildni

ngen

och

sam

arbe

tet i

öve

rgån

gssk

eden

a

7

Pla

ner o

ch p

rogr

am s

om k

ompl

ette

rar l

ärop

lane

n

7. Planer och program som kompletterarläroplanen

Följande lokala planer kompletterar läroplanen:

- plan för småbarnspedagogik (De nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik ärklara i slutet av oktober 2016)

- förskoleundervisningens läroplan

- plan för förberedande undervisning

- plan för morgon- och eftermiddagsverksamheten

- välfärdsplan för barn och unga

- Jämställdhetsplan (under arbete)

- krisplan

- plan mot mobbning och trakasserier

- elevhälsoplan

- säkerhetsplan ( Säkerhetsplanerna är enhetsspecifika)

- kulturplan (under arbete)

- ikt-strategi (under arbete)

- kommunens strategiplan (under arbete)

8

http://www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen/forberedande_undervisninghttp://www.vora.fi/assets/Filarkiv/Dagvrd/Plan-for-morgon-och-eftermiddagsverksamheten.pdfhttp://www.vora.fi/assets/Uploads/handlingsplanvidkriser.uppdaterad-4.3.3.pdfhttp://www.vora.fi/assets/Filarkiv/Skolor/antimobbningsplan1.pdfhttp://www.vora.fi/assets/Uploads/elevhalsoplan-revidering-varen-2015-med-parm-och-bilagor2.pdf

8. Handlingsplan för elevhandledningenVörås handledningsplan

Han

dlin

gspl

an fö

r ele

vhan

dled

ning

en

9

http://voraskolor-my.sharepoint.com/personal/elisabeth_karp_edu_vora_fi/_layouts/15/guestaccess.aspx?guestaccesstoken=8Q8n3lk2s59Tl3%2bsALjx34x%2ft61cKdF4hyczZTeJ6f8%3d&docid=03ce867b994a744d18a3177d50aa5ccc2

Sam

arbe

te m

ed s

ocia

l- oc

h hä

lsov

årds

myn

digh

eter

9. Samarbete med social- ochhälsovårdsmyndigheter

Kommunens elevhälsoplan revideras vart annat år av en yrkesövergripande grupp sammankalladav ansvarig kurator. Där ingår representanter för både social- och hälsovården. Varjeenhet samarbetar kring både generella elevhälsoåtgärder och stöd för undervisningen medskolhälsovårdare och skolläkare. I enskilda elevhälsoåtgärder kan socialarbetare konsulteras.

10

10. Uppföljning, utvärdering ochutveckling av läroplanen

Utvärdering:

I åk 1-9 utvärderas kvaliteten i undervisningen genom deltagande i nationella utvärderingar.Skolorna kan samplas eller delta frivilligt. Rektorsgruppen besluter årligen vilka nationellautvärderingar kommunen frivilligt deltar i. Matematik och modersmål prioriteras. Skoltrivsel ochtillgång till elevhälsoåtgärder utvärderas också genom deltagande i nationella utvärderingar.

Lokal, gemensam utvärdering görs i matematik i åk 2 och 6 jämna år. Ojämna år genomförsmotsvarande i modersmålet. Även andra ämnen kan utväreras lokalt. Åk 7-9 utvärderas lokaltgenom årskursvisa prov.

Analysen från de nationella utvärderingarna gås igenom i rektorsgruppen och delges nämnden.Förslag till åtgärder diskuteras enhetsvis och diskussionen utmynnar i enskilda lärares

Upp

följn

ing,

utv

ärde

ring

och

utve

cklin

g av

läro

plan

en

11

Den

gru

ndlä

ggan

de u

tbild

ning

ens

uppd

rag

11. Den grundläggande utbildningensuppdrag

Kommunens planer för integration och kulturfostran i skolan (länkar här) kompletterar läroplanen

12

12. Mångsidig kompetens i den lokalaläroplanen

I våra tre tyngdpunktsområden kommunikation, entreprenörskap och hållbart välbefinnande ingåralla mångsidig kompetenser men speciellt betonas:

• kulturell och kommunikativ kompetens K2• Arbetslivskompetens och entreprenörskap K6• Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid K7

I undervisningen förverkligas detta genom projekt, utvärderingar och ämnesinnehåll och utbud avvalfria ämnen. Framför allt är det valet av arbetsmetoder som stöder utvecklingen av elevernaskompetenser. Utrymme för pedagogiska diskussioner, öppnare lärmiljöer och ämnesövergripandesamarbete säkrar lärarnas val av mångsidiga abetsmetoder.

Mån

gsid

ig k

ompe

tens

i de

n lo

kala

läro

plan

en

13

Verk

sam

hets

kultu

ren

i en

enhe

tlig

grun

dläg

gand

e ut

bild

ning

13. Verksamhetskulturen i en enhetliggrundläggande utbildning

De lokala tyngdpunktsområdena är kommunikation, entreprenörskap och hållbart välbefinnande.Tyngpunktsområdena har valts i samråd med eleverna, vårdnadshavarna och det lokala ochregionala näringslivet.Tyngdpunktsområdena beaktas i den lokala timplanen, i varje ämne samt ivalet och genomförandet av de mångvetenskapliga lärområdena i kommunen.

Utvecklingsarbetet stöds genom tätt samarbete mellan lärare, skolpersonal och rektorer. Denpedagogiska utvecklingsgruppen (PUG) koordinerar initiativ och utvecklingsprocesser så att alla,även beslutsfattarna, blir delaktiga i planering, genomförande och utvärdering.

14

14. Lärmiljöer• Vi använder aktivt de lokala, alternativa lärmiljöerna som t.ex. företag, muséer, utemiljö och

digitala lärmiljöer• Vi använder de befintliga miljöerna kreativt och i samarbete.• När skolrenoveringar, organisationsförändringar eller nybyggen planeras ska planeringen

ske i enlighet med målen i läroplanen och i samråd med elever, vårdnadshavare och andraaktörer. Dessa kan vara kultur- och fritidssektorn, föreningar, företag m.fl.

Lärm

iljöe

r

15

Arb

etss

ätt

15. ArbetssättValet av arbetssätt ska stöda kommunens tyngdpunktsområden kommunikation, entreprenörskapoch hållbart välbefinnande. Utrymme för pedagogiska diskussioner, öppnare lärmiljöer ochämnesövergripande samarbete säkrar lärarnas val av mångsidiga arbetsmetoder.

Den fortbildning som personalen erbjuds ska utveckla arbetssätten.

16

16. Helhetsskapande undervisning ochmångvetenskapliga lärområden

Kommunen har årligen ett gemensamt mångvetenskapligt lärområde som genomförs på allaårskurser. Förslag på vilket lärområde som väljs för nästa läsåret diskuteras med elever ochundervisningspersonal på skolorna och besluts av rektorsgruppen under föregående vårtermin.

Dessutom ska skolorna välja ett eget (kan vara i samarbete med andra skolor). Båda finns angivnai skolornas läsårsplan.

Målen utformas årligen i arbetsplanen utgående från de mångvetenskapliga lärområden somvalts.

Arbetssätten planeras skolvis tillsammans med eleverna

16.1. Mångvetenskapliga lärområdenKommunen har årligen ett gemensamt mångvetenskapligt lärområde som genomförs på allaårskurser. Förslag på vilket lärområde som väljs för nästa läsåret diskuteras med elever ochundervisningspersonal på skolorna och besluts av rektorsgruppen under föregående vårtermin.

Dessutom ska skolorna välja ett eget (kan vara i samarbete med andra skolor). Båda finns angivnai skolornas läsårsplan.

Målen utformas årligen i arbetsplanen utgående från de mångvetenskapliga lärområden somvalts.

Arbetssätten planeras skolvis tillsammans med eleverna.

Hel

hets

skap

ande

und

ervi

snin

g oc

h m

ångv

eten

skap

liga

läro

mrå

den

17

Gem

ensa

mt a

nsva

r för

sko

ldag

en

17. Gemensamt ansvar för skoldagenAlla ska trivas och känna sig trygga i skolan. Utgående från kommunens elevhälsoplan ochstödet för undervisningen har vi gemensamma trivselregler och plan mot mobbning. Kommunenhar en gemensam handlingsplan vid kriser. Planerna har gjorts upp genom sektorövergripandesamarbete. Planerna uppdateras kontinuerligt och ansvarspersoner är utsedda. Revideringarnasker i samarbete med elever och vårdnadshavare.

Rektor ansvarar för trygghet i skolan genom att rutiner och verksamhetsformer i vardagen planerasoch genomförs med trygghet och trivsel i fokus och att arbetsplanen följs.rb

Samarbetet med hälsovården, räddningsväsendet och polisen är viktiga delar i dettrygghetsskapande arbetet.

17.1. Elevernas delaktighetVid planering av t.ex. temadagar, uteverksamhet och mångvetenskapliga lärområden beaktar vielevernas förslag redan i början av planeringen.

En av lärarna ansvarar för att elevkåren väljs och arbetar ändamålsenligt i demokratisk anda.Elevkåren behandlar ärenden som berör den allmänna trivseln (t.ex. skolans trivselregler, olikagemensamma evenemang och den fysiska lärmiljön).

17.2. Samarbete mellan hem och skolaVårdnadshavarna ska vara delaktiga i skolans verksamhet och ges kontinuerlig och tillräckliginformation om barnens lärande och växande.

Delaktigheten främjas genom årliga, obligatoriska utvecklingssamtal där såväl lärarnas somelevens och vårdnadshavarnas synpunkter och respons lyfts fram. Samtalen genomförs iåk 1-6 och 8-9 i oktober - november och skolorna använder de gemensamma verktygenför utvecklingssamtalen. Samtidigt gås de obligatoriska blanketterna inför den omfattandehälsogranskningen åk 5 och 8 igenom.

Responsen från vårdnadshavare och elever diskuteras på kollegiemöten och påverkar skolansutveckling. Föräldramöten ses som ett verktyg för samarbete och dialog med och mellanvårdnadshavarna, inte enbart som en infokanal från skolan. Skolan ska ha en föräldraföreningsom ska ha en reell möjlighet att påverka planer, trivselregler och aktiviteter. Föräldraföreningenska kunna initiera nya infallsvinklar och knyta skolan till närsamhället. Delaktigheten främjas ocksågenom aktiviteter där skola och hem möts som öppet hus, föräldrar som berättar om sina yrkenosv.

Vårdnadshavarna ges kontinuerlig information om skolans verksamhet via lämpliga elektroniskaplattformar men också vid behov genom tryckt information. Enkäter och annan respons samlasockså in via dessa kanaler. Tillvägagångssätten kring bedömning tas upp i kapitlen om bedömning.

17.3. Skolans interna samarbete och samarbete medandra parter

Skolan informerar och för en aktiv dialog med bildningsnämnden och övriga beslutsfattare.Målet är en samsyn kring planering och utveckling av skolväsendet. Den pedagogiskautvecklingsgruppen koordinerar initiativ och utvecklingsprocesser så att alla, även beslutsfattarna,blir delaktiga i planering, genomförande och utvärdering. Förverkligandet sker via rektorsgruppenned till skolnivå.

18

http://www.vora.fi/assets/Uploads/elevhalsoplan-revidering-varen-2015-med-parm-och-bilagor2.pdfhttp://www.vora.fi/assets/Uploads/Trivselregler2.pdfhttp://www.vora.fi/assets/Uploads/handlingsplanvidkriser.uppdaterad.pdf

Samarbetet med övriga kommunala sektorer som hälsovård, socialväsende, flyktingverksamhetoch kultur- och fritidssektorn styrs av kommunens välfärdsplan för barn och unga, elevhälsoplanoch kulturplan.

Skolan samarbetar dels med räddningsväsendet och polisen kring generella säkerhets- ochtrygghetsfrågor (t.ex. brandsyn, släcknings- och utrymningsskolningar) och dels i konkretasituationer där myndigheterna konsulteras.

Vi samarbetar konkret med företag både lokalt och regionalt i undervisningen t.ex. genom PRAO,företagsbesök och företagare i undervisningen.

Gem

ensa

mt a

nsva

r för

sko

ldag

en

19

http://www.vora.fi/assets/Uploads/elevhalsoplan-revidering-varen-2015-med-parm-och-bilagor2.pdf

Fost

rand

e sa

mta

l och

dis

cipl

inär

a åt

gärd

er

18. Fostrande samtal och disciplinäraåtgärder

Skolornas gemensamma trivselregler och förfarande vid fostrande samtal samt disciplinäraåtgärder uppdateras vart annat år i samarbete med elever och föräldrar. Rektorsgruppen ansvararför detta och också för att alla i personalen på respektive enhet arbetar utgående från degemensamma förfaringssätten.

Trivselreglerna gås igenom och motiveras i diskussion med eleverna vid skolstarten ochkontinuerligt under året. Trivselreglerna skickas hem för diskussion och underteckning. Responspå regler och förfaringssätt samlas in vid utvecklingssamtalen eller annan kontakt med hemmen.

20

http://www.vora.fi/assets/Uploads/Trivselregler2.pdf

19. Fjärruppkoppling i undervisningenVid behov kan distansundervisning (fjärruppkoppling) förverkligas via lämplig elektroniskplattform. Innehållet följer elevens lärokurs. Undervisningsarrangemangen formas i samråd medeleven, vårdnadshavarna och eventuell annan skola (t.ex. sjukhusskolan eller skola i utlandet).Klassläraren eller ämnesläraren ansvarar för att innehåll och utvärdering följer läroplanen.

Fjär

rupp

kopp

ling

i und

ervi

snin

gen

21

Års

kurs

inte

grer

ade

stud

ier

20. Årskursintegrerade studierI kommunen kan en enskild elev studera enligt ett eget studieprogram om någon avförutsättningarna i lagen om grundläggande utbildning uppfylls:

1) eleven anses till någon del redan ha kunskaper och färdigheter som motsvarar dengrundläggande utbildningens lärokurs,

2) det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att elevenskall genomgå den grundläggande utbildningens lärokurs, eller

3) detta är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd

En plan för elevens lärande uppgörs. I den bestäms vilken eller vilka studiehelheter som avses.De bestäms utgående från elevens individuella behov. Timfördelningen följer i första hand denlokala timplanen. Utvärderingen följer överenskommelserna i elevens plan för lärande.

22

21. Undervisning i sammansatt klassI kommunen används sammansatta klasser i vissa skolor i årskurserna 1-6. Grupperna kan beståav elever i två till fyra på varandra följande årskurser.

Växelkurs används mellan två på varandra följande årskurser.

Lärokursen för jämna år är det ojämn lärokurs. Dvs. hösten 2016 läser man lärokurs 1, 3 och 5.

Skolor kan också använda sammansatta klasser t.ex. mångvetenskapliga läområden eller iteamarbete mellan lärare.

Und

ervi

snin

g i s

amm

ansa

tt kl

ass

23

Flex

ibel

gru

ndlä

ggan

de u

tbild

ning

22. Flexibel grundläggande utbildningI Vörå ordnas flexibel grundläggande undervisning i åk 7-9 när behov för detta finns.Undervisningen ordnas vid Tegengrenskolan eller i samarbete med någon annan skola.Tegengrenskolan ansvarar för undervisning och utvärdering.

Elever med sjunkande medeltal, brist på motivation för skolarbetet och praktisk inlärningsstil kanansöka om att få flexibel grundläggande undervisning. Eleven kan undervisas enligt allmän lärkorseller vara överförd till särskilt stöd i ett eller flera ämnen. Eleven kan vara integrerad i normalklassi vissa ämnen eller helt studera i flexibel grundläggande undervisning.

Eleven planerar sina studier utgående från sina individuella styrkor i samråd med lärare ochvårdnadshavare. Praktiskt arbete och entreprenörskap genomsyrar undervisningen och kangenomföras som kortare eller längre praktikperioder då undervisningen dels sker på arbetsplatsenoch dels i skolan. Syftet med praktiken är att stöda elevens val av yrke och studieplats på andrastadiet. Studiehandledare stöder vid ordnandet av praktikplats.

24

23. Undervisning i särskilda situationerI kommunen kan en enskild elev studera enligt ett eget studieprogram om någon avförutsättningarna i lagen om grundläggande utbildning uppfylls:

1) eleven anses till någon del redan ha kunskaper och färdigheter som motsvarar dengrundläggande utbildningens lärokurs,

2) det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att elevenskall genomgå den grundläggande utbildningens lärokurs, eller

3) detta är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd

En plan för elevens lärande uppgörs. I den bestäms vilken eller vilka studiehelheter som avses.De bestäms utgående från elevens individuella behov. Timfördelningen följer i första hand denlokala timplanen. Utvärderingen följer överenskommelserna i elevens plan för lärande

Und

ervi

snin

g i s

ärsk

ilda

situ

atio

ner

25

Ann

an v

erks

amhe

t som

stö

djer

mål

en fö

r und

ervi

snin

g oc

h fo

stra

n

24. Annan verksamhet som stödjer målenför undervisning och fostran

Klubbverksamhet

Skolorna ordnar i mån av resurser och elevers önskemål klubbar utanför skoltid, antingen i egenregi eller som köptjänst eller med olika samarbetspartners.

Skolmåltider

Icke läkarintyg? Vegetarianer m.m. Hur förhålla oss?

För specialdieter krävs läkarintyg som uppdateras varje höst till ansvarig för enhetens kök.

Delaktighet från eleverna & hemmet? Hur förverkliga?

Principer för skolmåltider? Nationell skrift!

Biblioteksverksamhet

Skolorna har ett nära samarbete med biblioteken och skolorna har biblioteksansvarig.

Morgon- och eftermiddagsverksamhet

Läroplanen för moron- och eftermiddagsverksamhet skall följas i anordnandet, som kan ske i egenregi eller som köptjänst från extern anordnare.

Information om skolskjutsar

Kommunen har i nämnden fastslagna kriterier för skolskjutsarna. Övriga arrangemang fastslåsårligen i skolornas arbetsplaner.

Övervakningen odnas av övervakande lärare eller som i arbetsbeskrivning inför uppgift för annananställd. Övervakningen sker från första skjutsens ankomst. Eftermiddag!?

26

25. Bedömningskulturens lokalabetoningar

Eftersom kommunen har många små skolor strävar vi till en bättre samsyn kring både formativoch summativ bedömning. Eleverna ska bedömas likvärdigt oberoende av vilken skola de går i.Elevernas självbedömning som pedagogiskt redskap är också ett lokalt utvecklingsområde.

Bed

ömni

ngsk

ultu

rens

loka

la b

eton

inga

r

27

Bed

ömni

ngen

und

er s

tudi

erna

26. Bedömningen under studiernaVörå kommun har terminsbetyg och läsårsbetyg i årskurs 1-6. Årskurs 7-9 har periodbetyg ochavgångsbetyg. I samtliga årskurser ges vid behov skiljebetyg.

Utvecklingssamtal genomförs kontinuerligt som en del av den formativa bedömningen.Underutvecklingssamtalen diskuteras bl.a. elevens förmåga att ta till sig ny kunskap och att på olika sättprocessa och presentera den. Både skolledningen och den enskilde läraren skall förverkliga ochutveckla självbedömning och kamratbedömning som en naturlig del av undervisningen.

I Vörå kommuns elevhandledningsplan finns beskrivet övergångarna från förskola till årskurs 1,från årskurs 2 till årskurs 3 samt från årskurs 6 till årskurs 7.

Vörå kommun använder verbal bedömning i årskurs 1-3 samt sifferbedömning i årskurs 4-9.

26.1. Bedömning av uppförandeVerbal bedömning av uppförande i årskurs 1-3.

Vörå kommun har en gemensam matris för bedömning av uppförande i årskurs 4-9.

26.2. Formativ bedömningUndervisande lärare ansvarar för förverkligandet av den formativa bedömningen. Eleven skall gesförståelse för vad hen skall lära sig samt på vilka grunder elevens färdigheter bedöms.

Den formativa bedömningen genomförs kontinuerligt inom klassundervisningen bl.a. somsjälvbedömning och kamratbedömning. Förverkligandet anpassas enligt elevens utvecklingsnivå.I samband med de återkommande utvecklingssamtalen diskuterar och sammanfattar läraren,eleven och vårdnadshavarna den formativa bedömningen.

26.3. Bedömning av valfria ämnenBedömningen av valfria ämnen följer samma linjedragningar som bedömningen av obligatoriskaämnen.

Verbal bedömning i årskurs 1-3 och sifferbedömning i årskurs 4-9.

26.4. Praxis för betygI Vörå kommun finns en standardiserad mall för betyg.

I årskurs 1-6 ges terminsbetyg och läsårsbetyg.

I årskurs 7-9 ges periodbetyg tre gånger/läsår samt ett läsårsbetyg.

I årskurs 9 ges avgångsbetyg.

26.5. Uppflyttning och kvarstanningVörå kommun följer de nationella principerna för uppflyttning och kvarstanning.

Ett beslut om kvarstanning bör föregås av att stöd för lärande och skolgång har förverkligats ochutvärderats i samarbete mellan hemmet och skolan.

28

26.6. Övergången från åk 2 till åk 3 och åk 6 till åk 7Vid övergångarna ges normal betygsbedömning och respons i enlighet med de nationellaanvisningarna

Formativ bedömning ges i form av utvecklingssamtal.

Vi följer Vörå kommuns elevhandledningsplan (LÄNK HÄR)

Bed

ömni

ngen

und

er s

tudi

erna

29

Slu

tbed

ömni

ngen

i de

n gr

undl

ägga

nde

utbi

ldni

ngen

27. Slutbedömningen i dengrundläggande utbildningen

Vörå kommun följer de nationella riktlinjerna för slutbedömningen i den grundläggandeutbildningen.

Avgångsbetyg ges i slutet av vårterminen i årskurs 9.

30

28. Centrala riktlinjer för hur stödetför lärande och skolgång ordnas ipraktiken

Principerna för stöd för inlärning i Vörå kommun fokuserar på tidiga insatser och stödåtgärderska vidtas direkt då behov uppstår. Stödet följer principerna för de tre stödnivåerna, allmänt,intensifierat och särskilt stöd. Stödnivåerna utvärderas kontinuerligt och ges så länge behov finns.Stödet ska vara flexibelt, långsiktigt planerat och anpassas enligt behovet av stöd. Eleven ska iförsta hand ges stöd i sin egen undervisningsgrupp och skola genom olika flexibla arrangemang.

Vid stadieövergångar finns riktlinjer för hur man för över information till mottagande skola.Övergången mellan förskola och skola sker i samarbete mellan specialbarnträdgårdsläraren ochspecialläraren i mottagande skola enligt dagvårdens årsklocka.

Vid stadieövergången till åk 7 förs informationen vidare genom att speciallärare, studiehandledareoch kurator besöker skolorna under våren och i maj besöker blivande sjuor Tegengrenskolan.Pedagogiska dokument överförs via Wilma. Uppföljningsmöte hålls under hösten då speciallärebesöker ett kollegiemöte vid TGS.

Behovet av särskilt stöd granskas inför skolstarten, inför åk 3 och inför åk 7. Detta görs genom enpedagogisk utredning som redogör tydligt för behovet av stöd och även utvärderar det stöd somgetts. Den pedagogiska utredningen ska ALLTID skickas till bildningschefen för beslut.

Formerna för samarbetet inom elevhälsan finns beskrivna i Vörå kommuns elevhälsoplan. LÄNK!

I frågor som gäller stöd för lärande och skolgång skall eleven och vårdnadshavare alltid höras.Stödet för elevens lärande och skolgång ska alltid planeras och utvärderas i samarbete medeleven och vårdnadshavare. Vårdnadshavare ska informeras om vilka stödformer som man kanerbjuda.

Förvaltningsbeslut som rör elevens stöd för inlärning fattas av bildningschefen.

Pedagogiska dokument som plan för lärande och ip arkiveras i pappersform läropliktstiden + 10år på den skola där planen är uppgjord.

28.1. Allmänt stödDå en elev tillfälligt behöver stöd för att ta till sig ny kunskap ges allmänt stöd. Stödundervisningunder korta perioder är en form av allmänt stöd. Strukturering av skoldagen är en form avlångsiktigt allmänt stöd.

Det allmänna stödet ordnas främst i klassrumssituation. Det allmänna stödet ges i första handav klassläraren/ämnesläraren. Specialläraren har mera en handledande roll inom det allmännastödet. Vid behov kan det allmänna stödet även förverkligas av specialläraren.

Differentieringstips för det allmänna stödet finns som bilaga till denna läroplan.

hur det allmänna stödet ordnas i praktiken

Då en elev tillfälligt behöver stöd för att ta till sig ny kunskap ges allmänt stöd. Stödundervisningunder korta perioder är en form av allmänt stöd. Strukturering av skoldagen är en form avlångsiktigt allmänt stöd.

Det allmänna stödet ordnas främst i klassrumssituation. Det allmänna stödet ges i första handav klassläraren/ämnesläraren. Specialläraren har mera en handledande roll inom det allmännastödet. Vid behov kan det allmänna stödet även förverkligas av specialläraren.

Differentieringstips för det allmänna stödet finns som bilaga till denna läroplan.

Cen

trala

rikt

linje

r för

hur

stö

det f

ör lä

rand

e oc

h sk

olgå

ng o

rdna

s i p

rakt

iken

31

Cen

trala

rikt

linje

r för

hur

stö

det f

ör lä

rand

e oc

h sk

olgå

ng o

rdna

s i p

rakt

iken

samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer

Klassläraren/ämnesläraren ansvarar för förverkligandet av differentieringen kring eleven.Specialläraren, men även andra sakkunniga såsom kurator och eventuella terapeuter, handlederklassläraren/ämnesläraren.

samarbetet med eleven och vårdnadshavaren.

Klassläraren/ämnesläraren kontaktar hemmet då behov av stöd uppstår. Diskussion med hemmetkring behovet och förverkligandet av stödet.

28.2. Intensifierat stödIntensifierat stöd Obligatorisk

hur det intensifierade stödet ordnas i praktiken

Om en elev skall övergå till det intensifierade stödet bör de redan insatta allmänna stödåtgärdernadiskuteras och utvärderas i samarbete mellan undervisande lärare, speciallärare och hemmet.Övergång till det intensifierade stödet sker då man konstaterar att eleven på lång sikt behöverutökat stöd för att klara allmän lärokurs.

Det stöd som då ges är planenligt och mångsidigt. Det intensifierade stödet planeras ochförverkligas som ett samarbete mellan eleven, klasslärare/ämneslärare och speciallärare samthemmet. Undervisande lärare ansvarar för uppgörandet, förverkligandet och utvärderandet avelevens plan för lärande.

arbetsrutiner vid en pedagogisk bedömning

Då undervisande lärare märker att en elev behöver stöd på lång sikt för att klara allmän lärokursgör han/hon en pedagogisk bedömning över situationen. Denna diskuteras tillsammans medeleven och hemmet och tas upp i det yrkesövergripande elevvårdsteamet. Hemmet kontaktasalltid i samband med att en pedagogisk bedömning uppgörs.

Då den pedagogiska bedömningen godkänts inom det yrkesövergripande elevvårdsteamet inledsdet intensifierade stödet. Tidsperioden och tidpunkt för utvärdering överenskoms i plan för lärande.

hur planen för elevens lärande utarbetas, utvärderas och granskas

Samarbete mellan undervisande lärare, speciallärare och hemmet men ansvaret är denundervisande lärarens. Utvärderingen av det intensifierade stödet görs av undervisande lärareoch gås sedan igenom med eleven och vårdnadshavare.

28.3. Särskilt stödOm en elev skall övergå till det särskilda stödet bör de redan insatta intensifierade stödåtgärdernadiskuteras och utvärderas i samarbete mellan undervisande lärare, speciallärare och hemmet.Övergång till det särskilda stödet sker då man konstaterar att eleven inte klarar av kraven iden allmänna lärokursen trots långsiktigt och mångsidigt stöd inom det intensifierade stödet. Föreleven görs en individuell plan upp där det framgår hur undervisningen ordnas.

Då undervisande lärare och speciallärare i samband med utvärderingen av plan för lärandekonstaterar att en elev inte klarar av den allmänna lärokursen trots intensifierat stöd, bören pedagogisk utredning uppgöras. Den pedagogiska utredningen görs upp av speciallärareni samarbete med klasslärare/ämneslärare och hemmet. Denna diskuteras tillsammans medhemmet och tas upp i det yrkesövergripande elevvårdsteamet. Specialläraren diskuterar denpedagogiska utredningen med vårdnadshavare och i årskurs 7-9 även med eleven.

32

Den pedagogiska utredningen bör ges till bildningschefen inom två veckor som underlag för beslut.Den pedagogiska utredningen arkiveras endast på bildningskansliet.

Beslutet om särskilt stöd ska granskas inför skolstarten, inför åk 3 och inför åk 7. Införskolstarten granskar specialbarnträdgårdsläraren beslutet genom en pedagogisk utredning. Denpedagogiska utredningen ska alltid ges åt bildningschefen som tar ett nytt beslut.

Inom skolan granskar specialläraren beslutet och gör upp en ny pedagogisk utredning. Denpedagogisk utredningen ska uppgöras i samband med att vårterminens individuella plan skrivs.Den pedagogiska utredningen ska alltid ges åt bildningschefen som tar ett nytt beslut.

Om specialläraren konstaterar att eleven inte längre behöver särskilt stöd och anpassad lärokursgörs en pedagogisk utredning i samråd med hemmet. Den pedagogiska utredningen ges åtbildningschefen som tar ett nytt beslut där det framgår att eleven överförs till det intensifieradestödet.

Specialläraren ansvarar för den individuella planens uppgörande, granskning och utvärdering.Den individuella planen görs upp i samarbete med involverad undervisningspersonal ocheventuella terapeuter. Eventuella expertutlåtanden tas i beaktande vid behov.

rutinerna och samarbetet med eleven och vårdnadshavaren vid utarbetandet av en pedagogiskutredning och en IP, vid ordnandet av särskilt stöd och vid uppföljning och utvärdering av vilkeninverkan stödet haft

Individualisering av en lärokurs sker alltid utgående från elevens behov.

arrangemang vid förlängd läroplikt

hur barnet hänvisas till förlängd läroplikt, det sektorsövergripande samarbetet under processen

hur undervisningen ordnas i praktiken

samarbetet med förskoleundervisningen, den övriga småbarnspedagogiken och annatsamarbete, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer

samarbetet med eleven och vårdnadshavaren

eventuell sammanslagning av olika läroämnen till ämneshelheter eller indelning i delområden ochen närmare beskrivning av dem

en närmare beskrivning av mål, innehåll och metoder per verksamhetsområden.

28.4. Stödformer som fastställs i lagen omgrundläggande utbildning

En elev som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärandehar rätt att få stödundervisning. Stödundervisning erbjuds enligt behov i de olika skolorna. Främstsker stödundervisningen innan eller efter skoltid.

Behovet och omfattningen av tjänster och hjälpmedel bedöms i yrkesövergripande samarbetemed utnyttjande av information från eleven och vårdnadshavaren samt eventuella utlåtanden avutomstående experter. Utbildningsanordnaren beslutar om tolknings- och biträdestjänster och omövriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel.

Eleven och vårdnadshavare involveras i planering, bedömning och utvärdering av särskildastödåtgärder. Utomstående aktörer och experter används vid planeringen vid behov.

Cen

trala

rikt

linje

r för

hur

stö

det f

ör lä

rand

e oc

h sk

olgå

ng o

rdna

s i p

rakt

iken

33

Cen

trala

rikt

linje

r för

hur

stö

det f

ör lä

rand

e oc

h sk

olgå

ng o

rdna

s i p

rakt

iken

28.5. Tolknings- och biträdestjänsterSpecialläraren och undervisande läraren sammanfattar den pedagogiska situationen kringeleven utgående från vidtagna differentieringsåtgärder. Sammanfattningen ligger som grundför diskussion inom det yrkesövergripande teamet. Förståndaren ansvarar för att anhållan nårbildningschefen. Föreståndaren ansvarar för att beslutet av stödtjänster förverkligas.

34

29. Lokala mål och tillvägagångssätt inomelevvården

Elevvårsarbetet följer den kommunala elevhälsoplanen.

Loka

la m

ål o

ch ti

llväg

agån

gssä

tt in

om e

levv

årde

n

35

http://www.vora.fi/assets/Uploads/elevhalsoplan-revidering-varen-2015-med-parm-och-bilagor2.pdf

Sär

skild

a frå

gor s

om a

nkny

ter t

ill s

pråk

och

kul

tur

30. Särskilda frågor som anknyter tillspråk och kultur

I Vörå inleds undervisningen i det andra inhemska språket tidigare än i den nationellaläroplanen. Svenskspråkiga skolor inleder finskaundervisningen på åk 1 och i finska skolor inledssvenskaundervisningen på åk 4. Skolan uppmuntrar praktisk användning av det andra inhemskaspråket även i övriga ämnen genom s.k språkduschar, samarbetsprojekt och elevutbyten.

Engelskan integreras allt mer också i andra skolämnen och i mångvetenskapliga lärområden t.ex.genom media, spel, informationssökning och programmering. Också i engelskaundervisningenbetonar vi kommunikation och kultur och uppmuntrar till internationella kontakter.

Övriga språk aktualiseras genom tillval, hemspråksundervining. Vi lyfter fram och drar nytta avelevernas olika hemspråk och kulturella mångfald i den dagliga undervisningen men också somtemadagar, vid planeringen av skolans festligheter osv.

36

31. Undervisning på två språkOm man önskar gå i skola/förskola på annat språk än sitt modersmål ska en helhetsbedömninggöras av specialbarnträdgårdslärare före antagningsbeslut. Detta gäller både finsk- ochsvenskspråkiga barn.

Kommunen kan erbjuda språkbadsundervisning.

Und

ervi

snin

g på

två

språ

k

37

Und

ervi

snin

g so

m b

aser

ar s

ig p

å en

vis

s vä

ldså

skåd

ning

elle

r ped

agog

isk

prin

cip

32. Undervisning som baserar sig på enviss väldsåskådning eller pedagogiskprincip

Om en skola i kommunen grundas utgående från en viss världsåskådning eller pedagogisk principska tillämpningarna av den lokala läroplanen beskrivas här och godkännas av det beslutsfattandekommunala organet.

38

33. Årskurs 1-2

33.1. Övergången mellan förskoleundervisningen ochden grundläggande utbildningen

Barnets övergång från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen förutsättersystematiskt samarbete mellan personalen i förskolan och personalen i nybörjarundervisningen.Man behöver känna till varandras lärmiljöer, verksamhetssätt och styrdokument. Det är viktigtatt samarbeta med hemmen och att bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Varje barns situation,förutsättningar för lärande och behov ska beaktas. Barns eventuella behov av stöd för lärande ochskolgång ska tryggas vid skolstarten och man ska också utreda behov och möjligheter för barnenatt delta i morgon- och eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Barnen ska uppmuntrasatt vara stolta över de färdigheter de fått under tiden i förskolan. De ska sporras att ansluta sig tillden nya gruppen och att samverka med de vuxna som de möter i den nya miljön.

33.2. Att utvecklas till skolelevUtöver de gemensamma uppdragen har varje årskurshelhet i den grundläggande utbildningen sittsärskilda uppdrag. Uppdraget förutsätter att elevernas ålder och utvecklingsnivå beaktas och attundervisningen planeras så att övergångarna löper smidigt och tryggt.

Undervisningen i årskurserna 1–2 ska ta hänsyn till de färdigheter som eleverna tillägnat sigi förskoleundervisningen och tidigare inom småbarnspedagogiken. Det särskilda uppdraget iårskurserna 1–2 är att ge eleverna förutsättningar att utveckla en positiv bild av sig själva somlärande individer och skolelever samt färdigheter för fortsatt arbete och lärande. I början av dengrundläggande utbildningen är det särskilt viktigt att man följer med varje elevs lärande så att mankan garantera att eleven har förutsättningar att göra framsteg i sina studier.

Det är viktigt att varje elev får uppmuntrande respons och möjlighet att känna glädje över attlära sig och av att lyckas. Eleverna ska uppmuntras att föra fram sina intressen och att bliintresserade av nya fenomen. Undervisningen ska vara tillräckligt utmanande med tanke på varjeelevs behov. Mobbning och diskriminerande beteende ska inte tillåtas i skolan. Eleverna skauppmuntras att arbeta tillsammans, att ta egna initiativ och att ta ansvar för sina skoluppgifter.Särskild vikt ska fästas vid att utveckla elevernas språkliga, sociala och motoriska färdigheter ochvarje elevs individuella utveckling och minnesförmåga. Målet är att upptäcka svårigheter gällandeutvecklingen och lärandet i ett tidigt skede och att ge stöd i rätt tid. Arbetssätten ska vara åskådligaoch konkreta och präglas av lek och spel, fantasi och berättelser. Tillsammans med hemmen skaman stödja eleverna vid skolstarten och i att utvecklas till skolelever.

I årskurserna 1-2 blir förskoleundervisningens lärområden till läroämnen men undervisningenkan fortsättningsvis i huvudsak vara helhetsskapande. Elevernas initiativförmåga, förmåga attarbeta tillsammans och förstå samband mellan olika företeelser stärks genom att man förverkligarolika mångvetenskapliga lärområden. Då uppstår också fler tillfällen till samarbete såväl medförskoleundervisningen som med de högre årskurserna.

33.3. Övergången mellan årskurs 2 och 3Vid övergången är det viktigt att försäkra sig om att eleven behärskar de grundfärdigheter somförutsätts i studierna och att stärka varje elevs självförtroende som skolelev. I synnerhet skaelevernas läs- och skrivfärdigheter, matematiska färdigheter och studiefärdigheter stödjas. Detblir allt viktigare att utveckla förmågan att arbeta självständigt och i grupp och att ta ansvar för sittlärande. Skolan ska tillsammans med hemmen stödja eleverna att lyckas i skolarbetet. Elevernaoch vårdnadshavarna ska informeras om skolans språkprogram och om hur studierna ordnas, omde nya läroämnen som inleds i årskurs 3 och eventuella valfria eller frivilliga studier. Tillsammans

Års

kurs

1-2

39

Års

kurs

1-2

ska man fundera över de krav som studierna ställer och över hur det känns att eventuellt anslutasig till en ny grupp.

Ett beslut om särskilt stöd ska i enlighet med vad som förutsätts i lagen granskas före årskurs tre.

33.4. Mångsidig kompetens i årskurs 1–2Grunden för en mångsidig kompetens läggs under småbarnsperioden, i förskoleundervisningenoch under de första åren i den grundläggande utbildningen. Målet är att eleven genom att utvecklaolika kompetenser ska förbättra förutsättningarna för att lära känna och uppskatta sig själv, formasin identitet och utveckla en hållbar livsstil. Det är viktigt att skolan redan från början erbjuder varjeelev en interaktiv och uppmuntrande gemenskap, där eleven kan känna att hen blir hörd, sedd ochuppskattad. Fostran till en hållbar livsstil sker främst genom att skolan föregår med gott exempel.För att främja en hållbar livsstil ska man speciellt bemöda sig om att elevernas sociala färdigheterfår möjlighet att utvecklas, att eleverna får lära sig observera kulturell mångfald i närmiljön och attde får vara ute i naturen och stärka sitt förhållande till naturen.

33.5. Mångsidiga kompetensområdenK1 Förmåga att tänka och lära sig

Tankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetensoch livslångt lärande. Tänkandet och lärandet påverkas av hur eleverna uppfattar sig själva somlärande individer och hur de kommunicerar med sin omgivning. Viktigt är också hur de lär sig attgöra iakttagelser och söka, bedöma, bearbeta, producera och dela information och idéer. Elevernaska handledas att upptäcka att kunskap kan byggas på många olika sätt, till exempel genom attmedvetet dra slutsatser eller intuitivt med hjälp av egna erfarenheter. Undersökande och kreativaarbetssätt, samarbete och möjlighet att fördjupa sig och koncentrera sig främjar utvecklingen avtänkandet och färdigheten att lära sig.

Det är viktigt att lärarna uppmuntrar eleverna att lita på sig själva och sina åsikter och att samtidigtvara öppna för nya lösningar. Uppmuntran behövs också för att kunna förhålla sig till otydlig ochmotstridig information. Eleverna ska uppmuntras att betrakta saker ur olika perspektiv, söka nyinformation och utifrån den reflektera över sitt sätt att tänka. Eleverna ska ges utrymme att frågaoch de ska sporras att söka svar och lyssna på andras åsikter och samtidigt fundera över denkunskap de själva har. De ska sporras att hitta ny kunskap och nya synsätt. Elevernas förmågaatt agera stärks när de som medlemmar i skolgemenskapen får stöd och uppmuntran för sinaidéer och initiativ.

Eleverna ska få lära sig att använda kunskap på egen hand och tillsammans med andra föratt lösa problem, argumentera och dra slutsatser och för att göra innovationer. Eleverna skaha möjlighet att kritiskt analysera det innehåll som behandlas ur olika perspektiv. För att hittainnovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olikaperspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet,experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarnaför insikt och kreativt tänkande. Förmågan att tänka systematiskt och etiskt utvecklas gradvis, näreleverna lär sig att se växelverkan och samband mellan olika saker och att uppfatta helheter.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och att utveckla sina lärstrategier. Färdighetenatt lära sig utvecklas när eleverna får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framstegoch använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt. Underden grundläggande utbildningen ska eleverna stödjas så att de utvecklar en god kunskaps- ochfärdighetsgrund och en bestående motivation för fortsatta studier och livslångt lärande.

40

K2 Kulturell och kommunikativ kompetens

Eleverna växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och avolika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljöförutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga attkommunicera på ett hänsynsfullt sätt och kunna uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

I den grundläggande utbildningen ska eleverna få hjälp med att identifiera och uppskattakulturella fenomen i omgivningen och att bygga en egen kulturell identitet och ett positivtförhållningssätt till omgivningen. Eleverna ska få lära känna och uppskatta sin livsmiljö och desskulturarv samt sin egen sociala, kulturella, religiösa, åskådningsmässiga och språkliga bakgrund.Eleverna ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll igenerationskedjan. De ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningarsom en positiv resurs. Samtidigt ska de få lära sig att känna till hur kulturer, religioner ochåskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media. De skaockså få fundera över vilka saker man inte kan acceptera på grund av att de strider mot demänskliga rättigheterna. Genom samarbete i och utanför skolan lär sig eleverna att lägga märketill kulturella särdrag och att fungera på ett smidigt sätt i olika miljöer. De ska fostras att bemötaandra människor med respekt och att iaktta goda vanor. Eleverna ska få möjlighet att uppleva ochtolka konst, kultur och kulturarv. De ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur ochtraditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.

Skolarbetet ska erbjuda eleverna gott om tillfällen där de får öva sig att framföra sina åsikter på ettkonstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleverna ska lära sig att sätta sig in i andras situation ochgranska frågor och situationer ur olika perspektiv. Skolarbetet ska systematiskt främja kännedomoch respekt för de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter och att man handlarenligt dem. Respekten och förtroendet för andra människogrupper och folkslag ska stärkas i allverksamhet, också i det internationella samarbetet.

Eleverna ska i skolan uppleva vilken betydelse kommunikation har också för den egnautvecklingen. De ska få träna sina sociala färdigheter, lära sig att uttrycka sig på olika sätt och attuppträda i olika situationer. I undervisningen ska eleverna stödjas så att de utvecklas till skickligaspråkbrukare som använder både sitt modersmål och andra språk på ett mångsidigt sätt. Elevernaska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.Lika viktigt är det att lära sig att använda matematiska symboler, bilder och andra visuellauttryck, drama, musik och rörelse för att kommunicera och uttrycka sig. Skolarbetet ska ocksåge eleverna mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna. Eleverna ska lära sig att uppskattaoch kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer.I skolarbetet ska de uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom. De ska lärasig att främja det estetiska och att njuta av dess olika uttrycksformer.

K3 Vardagskompetens

För att klara sig i livet och i vardagen förutsätts allt mångsidigare färdigheter. Det handlar omhälsa, säkerhet och människorelationer, motion och trafik, att fungera i en teknologiserad vardagoch att kunna hantera sin ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Iden grundläggande utbildningen ska elevernas framtidstro stödjas.

Skolgemenskapen ska hjälpa eleverna att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkarsåväl sitt eget som andras välbefinnande och sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet.Eleverna ska uppmuntras att ta hand om sig själva och andra. De ska sporras till att övafärdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnandei sin omgivning. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen lära känna och förståvilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och insebetydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa.De ska ges möjlighet att ta ansvar för eget och gemensamt arbete och att utveckla sin socialaförmåga och förmågan att hantera sina känslor. Eleverna lär sig att inse betydelsen av mänskligarelationer och ömsesidig omsorg. De ska också få lära sig att hantera tid, vilket är en viktig delav vardagskompetens och självreglering. Eleverna ska ges tillfälle att öva sig att i sitt agerande

Års

kurs

1-2

41

Års

kurs

1-2

beakta sin egen och andras trygghet och säkerhet i olika situationer, också i trafiken. De ska fålära sig att förutse och klara av risksituationer på ett ändamålsenligt sätt. De ska också få lära sigatt känna igen viktiga symboler som anknyter till trygghet och säkerhet och att skydda sitt privatlivoch sin personliga integritet.

Eleverna behöver grundläggande kunskap om teknologi och dess utveckling och effekter inomolika livsområden och i omgivningen. De behöver också handledning för att göra förnuftigateknologiska val. Teknologins mångfald ska behandlas i undervisningen och eleverna lär sig förståprinciperna för hur den fungerar och vad den kostar. Eleverna ska uppmuntras till en ansvarsfullanvändning av tekniken och att reflektera över etiska frågor gällande den.

Eleverna ska få hjälp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina förutsättningar attsköta och planera sin egen ekonomi. Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter.De ska också få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och uppmuntras till en etiskanvändning och måttlighet. Eleverna uppmuntras till att dela med sig och vara sparsamma. Underden grundläggande utbildningen får eleverna lära sig att göra val och att leva i enlighet med enhållbar livsstil.

K4 Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slagav texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förståmånga olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitethar koppling till det vidgade text- och språkbegreppet. Med texter avses här olika slag avinformation som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiskasymbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras tillexempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleverna behöver ha kompetens i multilitteracitet för att kunna förstå och tolka världen omkringsig och skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Kompetens i multilitteracitet innebär attkunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olikaformer, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar äventill att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära. I dennakompetens ingår även etisk och estetisk läskunnighet. Det är viktigt att eleverna får möjlighet attträna sin mångsidiga läskunnighet både i traditionella lärmiljöer och i multimediala lärmiljöer därman använder digitala verktyg på många olika sätt.

Eleverna ska utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för attkunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att elevernaska nå kompetens i multilitteracitet krävs en mångsidig textmiljö, en pedagogik som utnyttjar dennaoch samarbete mellan olika läroämnen och andra aktörer. Eleverna ska ges möjlighet att använda,tolka och producera olika slag av texter både individuellt och tillsammans med andra. Olika slagav multimodala läromedel ska användas och man ska göra det möjligt för eleven att förstå dekulturella sambanden mellan dessa texter. I undervisningen ska man analysera och reflekterakring texter som är autentiska och meningsfulla för eleverna. På detta sätt blir det möjligt föreleverna att använda sina styrkor i studierna och utnyttja texter och innehåll som intresserar demsamt att delta aktivt och påverka.

K5 Digital kompetens

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten.Den är både föremål och redskap för lärandet. I den grundläggande utbildningen ska alla eleverha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Informations- och kommunikationsteknik skasystematiskt användas i den grundläggande utbildningens alla årskurser, i de olika läroämnena,i de mångvetenskapliga lärområdena och i det övriga skolarbetet.

Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: 1) Eleverna får lära sigatt förstå centrala begrepp och principerna för hur digitala verktyg används och fungerar ochges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens när de utarbetar egna produkter. 2)

42

Eleverna får handledning i hur man använder digitala verktyg på ett ansvarsfullt, ergonomisktoch tryggt sätt. 3) Eleverna får lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel iinformationshantering och i undersökande och kreativt arbete. 4) Eleverna får erfarenheter ochövning i att använda digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Inom alla dessa fyraområden är det viktigt att eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara kreativa och hitta arbetssättoch lärstigar som lämpar sig för dem. Det är också viktigt att de upplever glädje över att arbetatillsammans och upptäcka världen tillsammans, vilket påverkar studiemotivationen. Användningenav digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt. Påså sätt utvecklas också deras förmåga att tänka och lära sig.

Eleverna ska få bekanta sig med tillämpningar och användning av olika digitala verktyg för olikasyften och lära sig se deras betydelse i vardagen och i kommunikationen mellan människor ochsom medel för att påverka. Man ska tillsammans fundera över varför digitala verktyg behövs istudierna, i arbetslivet och i samhället och hur denna kompetens har kommit att bli en del av deallmänna färdigheter som behövs i arbetslivet. Eleverna ska lära sig att bedöma informations-och kommunikationsteknikens inverkan ur ett hållbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfullakonsumenter. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen få använda digitala verktygäven i internationell kommunikation. De lär sig att uppfatta deras betydelse, möjligheter och riskeri en global värld.

K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap

Arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär förändras bland annat på grund av den teknologiskautvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare att förutspå arbetskravenän tidigare. Eleverna ska i den grundläggande utbildningen utveckla allmänna färdigheter somfrämjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete och arbetslivet. Det är viktigt att eleverna fårerfarenheter som hjälper dem att inse betydelsen av arbete och företagsamhet och möjligheternatill entreprenörskap samt sitt eget ansvar som medlemmar i en grupp och i samhället. Skolarbetetska ordnas så att eleverna kan utveckla sin kännedom om arbetslivet, lära sig entreprenörskapsamt inse betydelsen av de kunskaper som inhämtas i skolan och på fritiden för den egnakarriären.

Eleverna ska få lära sig vad som är utmärkande för näringslivet i närmiljön och vilka de centralabranscherna är. Under den grundläggande utbildningen ska eleverna bekanta sig med arbetslivetoch få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På dettasätt får eleverna träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivetoch upptäcker vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. Förmåga attsysselsätta sig själv, entreprenörskap och färdigheter att uppskatta och hantera risker utvecklasgenom olika projekt. I skolan ska eleverna öva sig att arbeta i grupper, med projekt och inomnätverk.

Eleverna ska ges möjlighet att öva sig att arbeta självständigt och tillsammans med andra ochatt arbeta metodiskt och långsiktigt. När eleverna arbetar tillsammans kan var och en se sittarbete som en del av helheten. De lär sig också ömsesidighet och att anstränga sig för attnå ett gemensamt mål. I aktiverande undervisningssituationer kan eleverna lära sig att planeraarbetsprocesser, ställa upp hypoteser, testa olika alternativ och dra slutsatser. De övar sig attuppskatta tid och se övriga förutsättningar för arbetet och att hitta nya lösningar om situationenförändras. Samtidigt lär sig eleverna förutse eventuella svårigheter i arbetet och att hanteramisslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthålliga och slutföra sitt arbetesamt att värdesätta arbetet och resultatet av det.

Eleverna ska uppmuntras att förhålla sig öppet till nya möjligheter och att handla flexibelt ochkreativt om situationen förändras. De ska lära sig att aktivt ta initiativ och att söka olika alternativ.Eleverna ska få hjälp med att upptäcka yrken som intresserar dem och att välja lämpliga fortsattastudier utgående från sina egna förutsättningar, medvetna om traditionella könsrollers och andrarollmodellers inverkan.

Års

kurs

1-2

43

Års

kurs

1-2

K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid

Den grundläggande förutsättningen för demokrati är att människorna deltar i verksamheten isamhället. För att lära sig att delta och påverka och förhålla sig ansvarsfullt till framtiden krävsövning. Skolan erbjuder trygga ramar för detta. Samtidigt ger den grundläggande utbildningeneleverna en kunskapsgrund för att växa till aktiva medborgare som utövar sina demokratiskarättigheter och friheter på ett ansvarsfullt sätt. Skolan ska stärka varje elevs delaktighet.

Den grundläggande utbildningen ska skapa förutsättningar för eleverna att utveckla intresse förfrågor som gäller skolan och samhället. Deras rätt att delta i beslutsfattande enligt sin ålder ochutvecklingsnivå ska respekteras i skolan. Eleverna ska delta i planeringen, förverkligandet ochutvärderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet och lärmiljön. De ska få kunskaperoch erfarenheter av olika sätt att delta och påverka i medborgarsamhället och av gemensamtarbete utanför skolan. Genom att eleverna får ett personligt förhållande till naturen inser debetydelsen av naturskydd. Eleverna får lära sig att bedöma mediernas påverkan i samhället ochatt använda sig av de möjligheter medierna erbjuder. Genom egna erfarenheter lär sig elevernaatt påverka, fatta beslut och ta ansvar. Samtidigt lär de sig att uppfatta betydelsen av regler,överenskommelser och förtroende. Genom att delta i skolan och utanför skolan lär sig eleverna attuttrycka sina åsikter på ett konstruktivt sätt. De lär sig att arbeta tillsammans och får tillfälle att övasig att förhandla, medla och lösa konflikter samt att förhålla sig kritiskt till olika fenomen. Elevernaska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling,jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke på en hållbar livsstil.

Under den grundläggande utbildningen ska eleverna fundera över sambandet mellan det förflutna,nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. De ska lära sig förstå betydelsen av sina val,levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen,samhället och naturen. Eleverna ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna,skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga enhållbar framtid.

33.6. Läroämnen

33.6.1. Bildkonst

Läroämnets uppdrag

Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforskaoch uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och tolka bilderformas elevernas identitet samtidigt som den kulturella kompetensen och gemenskapen stärks.Undervisningen ska bygga på elevernas egna erfarenheter, fantasi och lust att experimentera.Undervisningen i bildkonst ska utveckla förmågan att förstå konst, omgivningen och annan visuellkultur. Eleverna ska erbjudas olika sätt att bedöma verkligheten och att påverka den. Genomatt förstärka kännedomen om kulturarvet stödjer man att traditionerna förmedlas och förnyas.Undervisningen ska stödja eleverna att utveckla kritiskt tänkande och uppmuntra eleverna attpåverka den egna livsmiljön och samhället. Undervisningen i bildkonst ska ge eleverna en grundför aktiv medverkan lokalt och globalt.

Det arbetssätt som är karakteristiskt för konsten främjar erfarenhetsbaserat, multisensoriskt ochkonkret lärande. Eleverna granskar bildkonst och annan visuell kultur ur ett historiskt och kulturelltperspektiv. Undervisningen ska ta upp olika uppfattningar om konstens uppgifter. Elevernahandleds att på ett mångsidigt sätt använda olika redskap, material, tekniker och uttryckssätt.Undervisningen ska sporra eleven att utveckla multilitteracitet både med hjälp av visuella metoderoch andra undersöknings- och framställningssätt. Eleverna ska erbjudas möjligheter att arbetamed mångvetenskapliga lärområden i samarbete med den övriga undervisningen och med aktörerutanför skolan. I undervisningen bekantar man sig med museer och andra kulturobjekt ochundersöker möjligheterna att utöva bildkonst som hobby.

44

Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2

I årskurserna 1-2 skapas grunden för elevernas personliga förhållande till bildkonst och annanvisuell kultur. Samtidig användning av olika sinnen och hela kroppen stödjer utvecklingen avuttrycksförmågan och de estetiska färdigheterna. Eleverna ska handledas att använda sin fantasi,begrepp inom bildkonsten och att uttrycka sig visuellt på olika sätt. Konkreta, lekfulla arbetssättanvänds i undervisningen. Eleverna uppmuntras till långsiktigt konstnärligt lärande. Förmåganatt skapa och tolka bilder tränas också med hjälp av digitala verktyg och webbmiljöer. Elevernauppmuntras att samarbeta, att dela med sig av sina upplevelser och att ta emot och ge responspå sitt visuella arbete.

BILDKONSTNÄRLIG PROCESS: Planering, skissering, färdigställande och bedömning.

INNEHÅLL:

• att uttrycka sig (producera) i bild och tänka (tolka) visuellt med olika material och verktyg• konstkännedom och kulturell kompetens (inklusive terminologi)• miljöestetik , arkitektur, formgivning• medier och visuell kommunikation

BILDKOMPOSITION:

BILDELEMENT• jämvikt• spänning• rytm• form• färg• rum• rörelse• linje• tid

TEKNIK OCH UTTRYCKSSÄTT

• teckning• målning• grafik• tredimensionellt arbete• installationskonst• miljökonst• medieteknik

PRODUKTEN: en erfarenhet som både kan vara konkret och/eller mental.

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 1–2

Målet är att erbjuda lärmiljöer och arbetssätt som ger eleverna möjlighet att mångsidigtanvända material, tekniker och uttryckssätt och tillämpa dem kreativt. Undervisningssituationernaska präglas av en atmosfär som uppmuntrar eleverna att aktivt experimentera och öva.Genom pedagogiska lösningar stöds multisensoriska upplevelser, långsiktigt arbete samt ettundersökande och målinriktat konstnärligt lärande. Undervisningen ska ta hänsyn till elevernasindividuella behov och eleverna ska ges möjlighet att arbeta på ett ändamålsenligt sättsjälvständigt och i grupp. Målet är att skapa en verksamhetskultur som främjar lärande och socialtsamspel både i skolan och i miljöer utanför skolan. I årskurs 1–2 ska eleverna uppmuntras attexperimentera på ett lekfullt sätt, att använda digitala verktyg och att arbeta tvärkonstnärligt.Undervisningen genomförs både i skolan och i olika byggda miljöer, i naturen och i webbmiljöer.

Handledning, differentiering och stöd i bildkonst i årskurs 1–2

Handledning, differentiering och stöd ska ordnas med hänsyn till elevernas sociala, psykiska ochmotoriska förutsättningar och färdigheter. Lärande i konst kännetecknas av att eleven lär sig bådeindividuellt och tillsammans med andra, vilket stödjer elevens identitetsutveckling, delaktighetoch välbefinnande. Elevens individuella behov av handledning ska beaktas i undervisningen.Undervisningen differentieras vid behov genom till exempel val av uttryckssätt, arbetssätt

Års

kurs

1-2

45

Års

kurs

1-2

och lärmiljöer. I undervisningssituationerna ska eleverna få utnyttja sina styrkor samt tillämpaolika arbets- och tillvägagångssätt. Lärandet i konst ska utvecklas i en trygg atmosfär, därmångfald accepteras och där eleverna uppmuntras att uttrycka sig och får individuell handledningoch stöd. Alternativa pedagogiska metoder kan behövas i synnerhet för att utveckla demotoriska färdigheterna och förmågan att uttrycka iakttagelser och känslor visuellt. Handledning,differentiering och stöd kan ordnas till exempel med hjälp av lekar, spel och multisensoriskaupplevelser.

Bedömning av elevens lärande i bildkonst i årskurs 1–2

Bedömningen av lärandet i bildkonst ska vara uppmuntrande och handledande och beaktaelevernas individuella framsteg. Bedömningen ska stödja eleven att utveckla sin förmåga att skapaoch tolka bilder, kunskapen om konst och övrig visuell kultur, långsiktiga arbetssätt och färdigheteri självbedömning. Responsen ska vara mångsidig och uppmuntra eleverna att uttrycka sina tankaroch att värdesätta andras synpunkter. Bedömningen av lärandet ska omfatta alla dimensioner avdet konstnärliga lärandet som definieras i målen för undervisningen.

Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i bildkonst ärföljande

• framsteg i förmågan att ställa upp mål för sitt arbete• framsteg i att pröva olika material och öva olika tekniker• framsteg i att använda uttryckssätt inom bildkonsten och diskutera om dem• framsteg i förmågan att diskutera sina egna och andras bilder.

Årskurs 1

Centralt innehåll

I1 Egna bildkulturer

Innehållet väljs utgående från elevernas egna bilder och bildkulturer. Eleverna uppmuntras attbekanta sig med varandras bildkulturer. Egna bildkulturer används som utgångspunkt i det egnabildarbetet. I undervisningen behandlas de egna bildkulturernas betydelse i elevernas vardag,närmiljö och samverkan.

Förverkligas t.ex. genom:

• Teckning: blyerts, teknikövning (olika sätt att föra penna).• Målning: färglära (grund- och mellanfärger), penselteknik och vård, använda olika material

såsom färgpennor, kritor, vatten- eller täckfärg och fingerfärg.• Grafik: bekanta sig med enkla tryckmetoder t.ex. stämpeltryck och schablontryck.• Tredimensionellt arbete: hobbymassa, papier maché, klipp och limövningar,

naturmaterial, återvinning, pappersvikning.

I2 Bildkulturer i omgivningen

Innehållet omfattar olika omgivningar, föremål, mediekulturer och virtuella världar. Innehållet väljsmångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och ur medier. Omgivningens bildkulturer används somutgångspunkt vid bildskapandet. I undervisningen koncentrerar man sig på elevernas närmiljö ochdess medier.

Förverkligas t.ex genom att:

46

• utforska skolområdet och närmiljön, samt lägga märke till förändringar i miljön och reflekteraöver trivsamhet

• bekanta sig med och beskriva naturen, byggnader och byggnadstraditioner• samt besöka lokala museer och konstutställningar.• elevernas egna erfarenheter av virituella världar kan tas in i bilkonstundervisingen.

I3 Konstens världar

Innehållet omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer och kulturer. Elevernabekantar sig med bildkonstens värld genom att titta på olika verk, teman och fenomen. Mananvänder sig av konstverk som utgångspunkt vid bildskapandet. I undervisningen behandlar mandet kulturella mångfald som konstverken och upplevelsen